Verlag der Buchhandlung Walther Kรถnig, Kรถln
Verlag der Buchhandlung Walther Kรถnig, Kรถln
Idag, den 3:e dagen, gick jag upp väldigt tidigt. Solen kittlade mig i näsan och min sovsäck var dyblöt av daggen. De andra 3 sov i stugan, som redan är 2 våningar hög och har en källare. Där kittlas inte solen lika kittligt och man får sova längre.
Då satte jag mig ner på en sten på öns östra strand, alldeles ensam med en bit fläsk och med det gröna fiskenätet från Josephine. Nu fortsätter jag skriva i ett annat tempus. Det var vindstilla, tidigt på morgonen och solen stod redan högt upp på himlen. Den går upp redan klockan ½ 4. Med fläskbiten som bete lockade jag till mig små fiskar. Och varje gång en svärm bråkade om fläskbiten drog jag upp nätet under dem, sakta och stillsamt. En svärm av detta slag är rätt liten, eftersom fiskarna är riktigt små. En fisk är alltså ungefär si och så stor eller liten. När nätet har sjunkit ner under svärmen, lyfter jag upp det och vips finns det redan 10 små fiskar däri. Jag fångade en hel hink, runt 100 fiskar, och sedan ännu fler. Nu simmar de redan i soppan.
Nu kom jag precis tillbaka från soppan. Fisksoppa med morötter, svamp, alger och tjocka vita udonnudlar. Rätt god, men inte jättespännande med tanke på att den är gjord på 140 fiskar. Fiskarna silade jag förresten ur soppan med min slöja.
Kring vår pyttelilla ö seglar, gungar, brummar, dånar många stora, små och jättestora båtar, och även oerhört stora skepp. Varje kväll åker färjan till Tallinn, Estland förbi. Och i gryningen åker den förbi oss igen på väg till Stockholm.
Men vi vinkar inte. Den är för långt borta. Igår efter solnedgången (vi har förresten ingen klocka här på ön, förutom Wolfgang, som har en klocka och tittar efter ibland) simmade 2 knubbsälar förbi. De var rätt långt borta, men havet var slätt, vågfritt, och jag kunde se dem tydligt med en kikare. De var mörkgrå och hade svarta näsor. Det bor
även måsar här på ön. De har precis fått bebisar och igår kväll satt en måsbebis alldeles ensam på en sten och jag matade den med salami. Blommor finns det också mängder av. Framför allt prästkragar som luktar illa. Och brännässlor. Det finns också andra blommor, men jag vet inte vad de heter. Och så kommer det två svanar på besök varje dag.
Idag, den 4:e dagen, lyckades jag äntligen hänga upp min hängmatta. Det var oerhört svårt, eftersom det inte finns några träd på ön. Nu hänger den mellan en betongtunna och en sten, över eller rättare sagt i en klyfta som delar ön i 2 delar.
Precis som klyftan i ens rumpa. Och i denna rumpklyfta tog jag min eftermiddagstupplur idag.
Men nu måste vi vara jättetysta. De svartvita fåglarna vill mata sin unge som bor under en sten intill vår stuga. Ibland hör man den ropa, men vi har ännu inte fått se den. Fåglarna, cirka 8 stycken, matar ungen eller ungarna tillsammans. Jag vet inte vad de heter än, men ni kan nog kika efter i djurboken om djur som bor vid havet och vid kusten. Så här ser de ut ungefär:
Tobias är jätteröd på näsan, halsen, öronen, axlarna och ryggen. När han tar av sig alla sina kläder ser han ut så här ungefär:
Jag misstänker att han är solbränd. Idag har jag byggt om vår vedugn och lagat mat på den. Wolfgang bygger precis en huggkubbe och Ali sover lite till. Tobias pumpar dricksvatten.
Vi har nämligen en pump, som kan omvandla saltvatten till dricksvatten. Man måste pumpa i cirka 2 timmar varje dag. Jag har aldrig pumpat förr. Kanske gör jag det i morgon. Däremot tog jag en simtur idag. Och nu är det redan hur varmt som helst igen. Jag går och badar en gång till och fortsätter skriva lite senare.
Nu är jag här igen! Alltså, jag var i vattnet med min dykardräkt, cyklop, snorkel och fenor. Ingen fisk i sikte, inte ens en krabba. Bara småfiskar, de där pyttesmå som inte smakar så gott. När jag hade simmat runt halva ön ungefär, ropar plötsligt Tobias: ”Var är förbandsprylarna? Wolfgang har huggit sig i handen!” Och så gick det till: Wolfgangs huggkubbe var äntligen på plats. Han lade upp den första träbiten och redan med det första slaget högg han riktigt djupt in i sin vänstra hand. Mellan tummen och pekfingret gapade ett långt, starkt blödande snitt: blod överallt, på huggkubben, på klippan och på Wolfgangs vita bröllopsklänning. Jag kom snabbt upp ur vattnet, men jag var inklämd i min åtsittande dykardräkt, så Ali fick hjälpa mig ut.
Tobias gjorde i ordning ett tjockt, fast bandage till Wolfgang. Sedan bestämde vi oss för att sy. Tobias var läkare, Ali och jag var operationsassistenter. Först samlade vi ihop vårt bestick. Synål, sax, nylonsnöre från fiskeredskapen, lugnande droppar, kompress (linneduk) och en flaska rom. Nålen och saxen kokade vi i hett vatten i 10 minuter. Wolfgang fick en rejäl dos lugnande droppar i ett glas vatten med socker och rom. Tobias och jag tvättade noggrant våra händer med tvål vid stranden, medan Ali förberedde operationsrummet. Dessförinnan övade vi oss på att knyta knutar och bestämde oss för 3 stygn. Wolfgang satte sig ner på en madrass i operationsrummet och Tobias stack nålen genom såret som hade rengjorts med rom. Jag knöt den första knuten. Ett litet, dovt, knakande ljud är vad man hör när det sticker till. Vi gjorde 3 stygn, eller vad det nu heter. Rengjorde om och om med rom, och satte slutligen på ett fint, tjockt bandage av linneduksstrimmor. Nu ligger Wolfgang i sängen, Ali pumpar och Tobias bygger vidare på sin kista. Vi vet inte hur vi ska plocka ut de 3 stygnen, men för tillfället ser allting bra ut. Som tur är hackade han inte sönder en sena eller en nerv.
Dag 5 sover alla fortfarande. Men de skrikiga måsarna, ankorna, tärnorna, svanarna och de svartvita väckte mig. Jag låg kvar en stund i min sovsäck och såg på hur 2 fiskare hämtade upp sitt nät. De hade lagt ut det igår kväll utanför vår stuga. Dessförinnan tog de en tur kring vår ö, stannade upp framför oss och sa: ”Ni har ingen båt.” Vi sa: ”Ja, det stämmer. Vi har ingen båt.” ”Simmade ni hit?”, frågade fiskarna och släppte ut sitt nät. Nu på morgonen fanns det inte så mycket i nätet. Men jag kommer ändå lägga ut min fiskefälla ikväll och invänta en fet fisk. Har lagt ut min fiskefälla nu. Det är kväll, vi har precis ätit sill, lök, mosad avokado med stark olja och brända bananer. Bortsett från fiskefällan var det en lat dag idag. Vi satt där och jag somnade som en sten i solen på eftermiddagen och promenerade omkring och plockade blommor. Tittade på de små fiskarna, blev uttråkad och jätteslö. På kvällen slank jag in i dykardräkten och simmade ut till havet med bojan, som jag hade spikat ihop tidigare. Där är den nu hela ljusa natten lång och väntar på fiskarna som vi tänkte äta i morgon bitti. Förhoppningsvis är den kvar där när vi vaknar upp i morgon.
God morgon den 6:e molndagen! Solen fick man inte se mycket av idag, men däremot underbara gråblåa vita moln på himlen. Havet är tyst, det finns inga vågor och ingen vind. Min fiskefälla flyter fortfarande utanför den lilla ön. Jag har ännu inte tittat efter om det hänger någon fisk däri. Igår var vi uppe länge och satt runt lägerelden. Vi hade ju tagit med oss 1 kubikmeter björkträ. Det eldar vi upp nu, bit för bit. Vedugnen är redan uppvärmd och små rödbetor puttrar därpå. Ugnen är liten. Ali sover fortfarande, Wolfgang pumpar, Tobias promenerar planlöst omkring och jag skriver precis ett brev till er. Nu går jag och rör om rödbetorna, tittar efter om det finns någon fisk i fällan. Inte en enda fisk fanns det. De knaprade inte ens på fläsket. Synd sylt. Sedan var jag och simmade naken runt ön rätt länge. Vattnet är svalt. Inte kallt, men väl friskt. Bröstet smorde jag in med Niveakräm innan jag tog mitt dopp. Då kyls inte lungorna ner så snabbt. Nu kör en motorbåt förbi, väldigt långsamt och nära och runtomkring oss. En man sitter däri och tittar på oss. Nu är han borta igen. Han sa ingenting. Ali och Tobias har börjat bygga en bro över klyftan. De vill bygga en stenbro och ska precis göra en byggmodell i trä. I morgon hjälper jag kanske till.
Hurra, nu är det äntligen festdags, idag är nämligen inte en vardag, dag 6, utan redan dag 7. Och det ska firas. Det finns te med rom och honung och wasabi Hot Mix vid lägerelden, och cigaretter, och Wolfgang ska spela på sitt trumset som han har byggt av trä och stenar. Tobias kommer att jonglera med sina stenar. Ali och jag jobbar vidare på vår sten-Memory. Hela ön ska bli ett spelplan. Yippie, nu sätter vi igång – vi ses imorgon.
UAH, vilket tråkigt kalas det blev. Vi drack ett glas te med rom och sedan var vi kanontrötta. Men idag gick jag upp tidigt igen och fångade små fiskar med det gröna nätet. Kunde inte sova så länge, vinden visslade mycket. De små fiskarna ska kokas sönder till en soppa och in i risotton ska de. Idag är det hett och vi sitter i skuggan inne i stugan och räknar vågorna. Och det är svårt, för de rör sig, gungar fram och tillbaka, går om varandra, och sedan vänder vinden och de åker, rullar, dal-upp, berg-ner, åt andra hållet. Plötsligt var de 2 svanarna här igen och tittade på när vi åt, tiggade och tutade på sin svansvenska. Nu går jag och matar dem lite, återkommer strax… De ville inte ha knäckebröd. Framför mig hänger stenar, här finns det för övrigt sten överallt, vi sitter på stenar, bordet är en sten, vasken och tvättmaskinen är gjorda av sten. Vi lever i stenåldern. Wolfgangs trumset är ju också i sten.
sten kom mörka moln och hux Idag regnade det. Plötsligt efter fruko e fortfarande ett riktigt tak. flux var regnet framme. Och vi saknad i stugan och allt var blött och Så vi stod i regnet och det plaskade in hade knappt hunnit lägga previ fick bygga klart vårt tak i regnet. Vi molnet drog vidare och solen senningen över stugan, innan det elaka t tak och den stora fasaden mot skrattade igen. Men nu har vi ett riktig rullgardin. Sedan föll Ali havet kan vi rulla upp och ner som en i havet och tvättar rumpan med i toan. Så här gick det till: vi bajsar ju t vore jätteläskigt om toapapper havsvatten. Vi har inget toapapper. De nämligen ända ner i havet, såvida skulle flyta runt i vattnet. Bajset åker på ytan som en brun fläck. man inte har diarré, för då simmar det te sig ner på toastenen (en sten, I alla fall, Ali var på toa och när han sat t, så kom en våg och spotne vat i rv ko dje tre sin ner e sad baj igen) och l precis mellan sina tre korvar lade ner honom från toastenen. Han föl vågen rullade vidare. och simmade kvar lite i toaletten innan
När han försökte klättra upp så halkade han ner med detsamma från den hala klippan, igen och igen. Till slut lyckades han. Mellan tån och vid knät och även vid örat hängde hans eget bajs. Ali tror att han även fick med lite bajs från Tobias, som gick på toa innan honom. För det som satt på knät var definitivt inte hans eget.
Idag testade jag min harpun. Men fiskarna är för små för harpunen. Under de senaste dagarna pratade Wolfgang ofta om att åka hem. Pratade hela tiden om båten som ska komma, och om hur han då ska lämna ön. Och idag började han blåsa upp en luftmadrass, bygga en träkista och sy ett segel. Vi var bergsäkra på att han tänkte fly. Men han byggde bara en liten söt segelbåt för att ta sig runt ön. Med sin ihopsydda hand kan han ju inte simma så väl. Vi var alla inbjudna till jungfrufärden. Wolfgang puttade iväg båten med sitt svärd och sitt hoprullade segel ut på det djupa vattnet. När det var dags så drog han upp masten och kröp upp på båten. Han vacklade från höger till vänster, vinden blåste i seglet som var ihopsytt av näsdukar och båten drev ut till havs. Där stod Wolfgang Näck på huk och försökte hålla kvar masten och balansen när, kaduns, så kraschar båten med centerbordet mot en sten, och en till sten, och sedan föll allt i havet Wolfgang, båten och seglet. I morgon bygger vi om båten till en katamaran. Då behöver den ingen köl. Masten ska vi också montera fast och sedan ska vi segla runt ön. Inatt sover jag för första gången inne i stugan, för det har regnat och min säng mellan stenarna (ännu mer sten) är dyngsur.
Hallå, det är redan eftermiddag. Nu sover alla igen. De är alltid sååå trötta och sover middag som bebisar. Åh, nu blir jag snart också trött. Jag lägger mig ner och fortsätter skriva sen, drömmer kanske om något fint att anteckna … Nu sov jag urlänge och sov hela natten igenom. Drömde om vilda saker, om vikingar, som anfaller vår ö och slår oss, och min morfar var också med i drömmen. Jag satt på kyrkogården vid hans gravsten och grät, och sen kom allt fler människor och satte sig framför mig och hängde upp affischer över gravstenen. I morse vaknade jag upp med en enorm varghunger. Till frukost åt vi dinkel-havre-hirsgröt med russin (som snart är slut) och det nästsista äpplet, som kokades i vatten med mjölkpulver. Vi snackade lite och dröjde kvar i stugan.
Ute blåste en kylig vind från nordost. Efter lunchen – pumpa, morötter, lök, aubergine i kokosmjölk och stark peperoni med basmatiris – gick vi till begravningen. För ett par dagar sedan dog nämligen en liten mås och vi byggde en liten flotte med ett kors och blommor på idag, och skickade den lilla måsen ut till havs. Den gungade stillsamt över de blåa och gröna vågorna, bort från ön, och vi stod kvar i våra vita kläder på öns yttersta klippa och vinkade länge. Vi vinkade ända tills flotten med den lilla måsen försvann bortom horisonten. Det bjöds på kaffe och kex.
Idag friar vi 2/5-kalas. Det har Tobias räknat ut. Vad det nu än innebär. Det är redan kväll och vi har tillbringat dagen med att bygga en spis till stugan. Stugan är 350 cm hög, men röret till den lilla ugnen är bara 180 cm långt. När vi åt frukost fick vi plötsligt en idé till spisen. Eftersom våra plankor är lite för smala för en spis, byggde Tobias ett elegant femkantigt rör. Geringsvinklarna hyvlades. Vi skar ut ett hål i taket och jag klättrade upp genom det, för att kunna sätta upp och spika fast taket och presenningen på träröret. Nu är det varmt och en kastrull med potatis står bredvid ugnen. Det har precis regnat ett par droppar och i morgon är det fullmåne. Det är höga vågor på havet. En kall vind har blåst hela dagen. Vi har tjocka plagg på oss, ovanpå de vita klänningarna. Min är redan lite smutsig och har hål i alla möjliga storlekar i sig. Idag när jag murade rev jag upp ett par nya.
Jag ska nämligen bygga en bastu. Så jag sätter upp en halvrund stenmur i betong. Betongpulvret tog vi med oss i säckar. Pulvret blandar jag ut med vatten i ett tråg, sen får man blanda, blanda, röra, blanda, jättelänge. Med denna betongslam sätter jag fast stenarna på varandra. Jag bygger en mur med dem. Nu blir det potatis med sill igen, sen ska det mysas i sovsäcken. Pussar, vi ses morgon.
Det regnar och regnar och regnar idag, 13/30-dagen. Igår kväll skrev vi en fin dikt också. Så här går den: 1/30, 1/15, 1/10, 2/15, 1/6, 1/5, 7/30, 4/15, 3/10, 1/3, 11/30, 2/5, 13/30, 7/15, 1/2, 8/15, 17/30, 3/5, 19/30, 2/3, 7/10, 11/15, 23/30, 12/15, 5/6, 13/15, 27/30, 14/15, 29/30, 1. Förutom 2/15, 4/15, 8/15 och 12/15 och 14/15 är nämnaren alltid ett primtal. Det var roligt. Som vi skrattade! Nu ligger vi i våra sängar och släpper ut våra magar. Till middag blev det pumpa, palsternackor, morötter, ingefära, vitlök och polenta i mjölkpulver och ost. En stark vind blåser ute och stugan vacklar som karusellen i Böhmischer Prater. Men idag har jag redan tvättat mig, tvålade in mig från topp till tå och hoppade in i det kalla havet, gjorde ett par gymnastikövningar och sen lagade jag mat. Tobias värmer upp ugnen. Wolfgang sover. Han är lite uttråkad, för han måste sköta om sin sönderhackade hand och kan inte pyssla eller hålla på med vilda saker.
Förhoppningsvis får vi snart besök. Våra förråd börjar bli allt glesare. Vi har fortfarande 4 kilo ris, 3 kg potatis, 3,5 kg bönor, 3 kg nudlar, 2 stora pumpor, 1 ½ kg ost, en liten bit fläsk, ingen choklad, 1 kg gado-gado-sås, 1 ½ påse misopasta, torkad svamp, ett par morötter, rödbetor, 1 selleri, 10 citroner, mycket vitlök, hostpastiller, 2 kg bröd, 7 burkar sill, 4 konservburkar tomater, 1 burk ättiksgurkor, 1 burk rödbetor, 2 kålhuvuden, 1 zucchini, 2 torra kronärtskockor, 1 ½ burk marmelad, 1 ½ burk honung, 8 lökar, 2 tuber senap, 1 tub majonäs, 1 tub fiskpasta, 1 kg mjöl, ½ tub renpasta, 2 paket kex, torkad tofu, ½ förpackning hirs, ½ kg socker, ½ kg kaffe, mycket te, azuki bönpasta, inget salt, 2 förpackningar jordnötter, 1 flaska sojasås, lite havregryn, ingefära, 4 liter rismjölk, mjölkpulver för 8 liter, hummerchips, bambuskott, kimchi, 3 paket knäckebröd, mjölk. Jag är smått hungrig jämt och cigaretterna är också slut. Snart blir det knapert om ingen kommer och tar med sig något till oss.
Idag, 7/15dagen, skin er äntligen lämnade st solen igen. ugan. Tobia Vi gick upp s och Ali m pusslade ih tidigt och onterade fa op under d st vår blink e senaste da reflekterar signal, som garna. Det solljuset. Sp Ali ä r e e n g eln är upph roterande s fast på beto pegel som ängd i en r ngtunnan, am och ram på öns hög katamaran. sta punkt. en spändes Lyf Idag börjad städade Wo tkraftskropp, simkrop e jag bygga p av trä och lfgang i kök en et. Till lunc plasttunno och basilik r. Under tid h blev det s um från vå paghetti m en r örtträdgå av basilikan ed mycket rd. Senare g . Det äter vitlök jorde vi i morgon Han fyller till Wolfgan Tobias pesto från rest år samma d en gs födelsed ag som Jose Josephine! agsmiddag. phine. Hur Wolfgang s ra, ka också få på vår busk sig en jordg ett trefaldigt leve för e, och en c ubbe, den f hokladkaka i sjösäcken. örsta som v s o m Tobias sätte ja g äxte h a r g ö mt undan t r precis på hand och ja e ill honom tt plåster öv g fortsätter er ett snitt pyssla med här och – f i sin vänstr m ördömda d a umma urm in båt nu. Hallå, nu i lågor och är natten egabajs – d så gick det et ha till: vi satt o sås och de ch åt en tall r brunnit! Vår stuga s 2 torra kro to rik ris med närtskocko plötsligt up Abu Ghraib d rna puttrad ptäckte ett e på spisen hål i vår sp Hela insida , när Tobia is som lågo n av ugnen s rna slingrad brann och vatten i ugn e s ig v å fram ur. rt tak börja en. de smälta. Vi hällde g enast
Ali och jag klättrade upp på sängarna och hällde ner vatten genom det lilla hålet i ugnen. Då upptäckte jag ett hål i takpresenningen och såg rökkanalen som flammorna kom upp ifrån. Jag lyfte upp vattenkastrullen som jag höll i handen genom hålet där det hade smält, och hällde sedan vattnen ner i rökkanalen. Men det brann fortfarande. Tobias och Wolfgang sprang efter mer vatten. Jag sprang ut ur stugan och klättrade upp på taket. Tobias räckte mig hinken och ner åkte den, in i den brinnande ugnen. Branden släcktes. I gengäld har vi nu ett hål i taket. Inför natten spände vi fast ett paraply över hålet. Det regnar nämligen igen. Sedan torkade vi golvet och åt upp riset och kronärtskockorna. Eftersom vi var så uppjagade, började vi dumt nog att bråka och Wolfgang stampade förolämpad ut i regnet. Det dröjer nog ett tag tills vi bygger en rökkanal i trä igen. Ingen bra idé. Nu ska det sovas. Pussar och god natt.
Och god morgon till 1/2-tid. Idag väntar oss nog den hårdaste dagen på ön. Det är redan lunch, som tur är. Men vem vet med detta väder. Det stormar och regnet prasslar in från öst, och slår vågrätt in mot villan. Allt fladdrar, vacklar och gungar. Wolfgang ligger upprörd i sängen och vägrar prata med någon. Och det på sin egen födelsedag. Tobias och jag har burit hem veden från den andra sidan ön och staplat upp den i källaren. Vi är dyblöta. Ali har ännu inte öppnat sina små ögon och sover som en bebis. Vi har fortfarande ett hål i taket och Tobias sätter precis fast paraplyet som han inte lyckas få styr på. Toan vågar jag mig inte ut till. Vågorna är på tok för höga. Jag ska helt enkelt låta bli att äta. Vad jag behöver nu: taxi till toan.
Regnet har avtagit, men det regnade och blåste så mycket att havsvattnet steg med 30 cm. VÅRÖVERSVÄMNING!!! Delar av ön är redan översvämmade och formar egna små öar. Vi guppar omkring i våra sängar och skriver och ritar ända tills det är dags för lunch. Dessutom tog jag fel på tiden i morse. Vi har ju ingen klocka, så vi kan bara få reda på hur sent det är utifrån solen.
Och annat, som Lotte till exempel. Lotte är en liten bilfärja som åker förbi oss på förmiddagen. Ännu tidigare kommer Tallink från Tallinn, Estland på väg in till Stockholm, och under middagen guppar Tallink förbi igen på väg till Tallinn. Idag hade jag för första gången på mig min fulla regnmundering: gula gummibyxor, gul regnjacka och gul ullmössa. Jag såg ut som en äggula. Hoppade runt på ön, från sten till sten. Jag klarade inte av att stanna i villan längre. Nu prasslar regnet igen och vi har fortfarande ett hål i taket. Det är rätt bra tilltäppt och paraplyet sitter på, men det har redan börjat sippra igenom på ett par ställen. Nu går jag och lagar spaghetti med potatis och pesto. Födelsedagsmiddagen… Tillbaka igen. Strandvakten kom precis på besök men klev inte ur sin båt. Snackade lite med kaptenen och berättade för honom hur vi fördriver dagarna, berättade hur länge vi har varit här och varför, och vad vi äter, det ville han också veta. Och hur vi mår efter 2 veckor i vildmarken. Det berättade jag för honom, och lite annat. Att vi är snälla och rara. Och han blev glad och åkte vidare med sin besättning och sin båt. Idag var en lång dag och jag är trött som en gammal sten. God natt, vi ses morgon. Nu blir det misosoppa till kvällsmaten och natti natti. Pussar och grattis igen på din födelsedag.
De sista 2 dagarna var oerhört stormiga. Vinden visslade in från sydväst och kastade jättelika vågor på vår ö. När man var ute och promenerade fick man vinden på tvärs.
Igår var det inte lika stormigt längre och vi fick vårt första besök. Tobias pappa och hans fru var här. De kom med taxibåten AMORE och hade tagit med sig bröd, smör, körsbär, bananer, jordgubbar och Kalles Kaviar på tub. Tobias pappa har 8 barn och är gift för 4:e gången. Det är han som Tobias har fått sin brudklänning av. Sen kom även Henrik på besök. Hans familj har byggt ett hus på en grannö. Han tog inte med sig något men kommer kanske tillbaka med choklad och en ny gasflaska till vår spis. Vår är nämligen tom, så vi kan bara laga mat på den lilla vedugnen. Men eftersom det blir så mycket jobb, ska vi nu bygga ett litet kök, där ugnen kan få skydd från vinden. Vi har alltså byggt en liten stenmur i villans sydöstra hörna. Med ett snedtak. Där hamnar vår nya entré. Så mycket som ska göras, så lite tid. När huset väl står klart kommer det väl redan vara dags att åka. Men vad ska hända med huset? Det måste vi ju plocka isär igen och ta med oss när vi åker. Wolfgang har ett litet grönt tält nu. Där sitter han ofta ensam och skriver i sin bok eller sover. Emellertid är han väldigt upprörd, men han försöker lugna ner sig. Hans cigaretter tog nämligen slut och han längtar kanske också hem. Vinden fick jag ont i öronen av. Stoppade in en vitlöksklyfta som morfar gör, och med vitlöksöronproppen sprang jag runt och sov en dag och en natt. Sen var den borta igen. Nu sitter det alltid 2 svanar hos oss på ön. De myser sig in i vindskuggan och har dragit in sina halsar helt och hållet.
Idag är en fin dag! Solen skiner, Henrik var på besök igen och tog med sig mycket mat och en ny, färsk, full gasflaska. Wolfgang är på gott humör igen och lagade linser med grönsaker till middag och pysslar med sin båt ”Erlingkönig”. Min katamaran gör också stora framsteg. Byggde min första sittbänk idag, fotstöd och en T-balk till masten som jag ska sätta upp i morgon. För att göra en T-balk behöver man såga en planka på längden, och det tar jättejättelång tid. När jag gjorde det så skar jag mig i tummen och det blöder fortfarande. Men det gör inte ont. Tobias byggde ett ur. Han räknade och räknade och räknade, och eftersom vi vet när och var solen går upp och ner så kunde han rita ett litet solur på en bit papper. Det sitter fast på hans planka nu med en spik i sig. Spikens skugga visar den ungefärliga tiden. Därför heter uret ”cirka”. Just nu är klockan cirka 7 på kvällen och om en halvtimme kör Tallink förbi. Det dröjer cirka 8 minuter, respektive 485 sekunder tills bogvågen från Tallink plaskar fram vid vår hydda på stranden. Det har Tobias också räknat ut, dvs. räknat.
Ali kokar nu potatis till kvällsmaten. Annars staplar han stenar så det blir till en mur hela dagen tills den faller ihop, eller så reparerar han blinkljuset. Blinkljuset måste repareras varje dag, precis som vår villa. Tobias syr ihop taket då och då och Wolfgang håller i stegen.
Kom på att jag dessutom har byggt en vattenpipa idag av en sojaflaska och metallen från en tom tub fiskpasta. Nu röker vi upp det upphällda fänkåls- och muskotteet. Man lägger teet i vattenpipans tratt och en bit glödande kol från ugnen därpå. Så får vi äntligen röka igen, trots att våra cigaretter tog slut redan för en vecka sedan under 2/5-kalaset. Åh vad jag är uttråkad idag. Igår var en spännande dag, för min segelbåt blev äntligen klar. Båten är jättefin och heter JOG 247. J står för Josephine, O för Olivia och G för Gundula. 247 står för dag och natt hela veckan lång. Den är över 4 meter lång och 2 meter bred. Masten är 2,30 m, trädet 1,80 m. På eftermiddagen, när de sista detaljerna blev klara, sjösatte jag den från öns västsida. Vi undrade alla om båten skulle flyta. Och den flöt. Den flöt så fint, graciöst och svanlikt. Jag hissade seglet och resan tog fart. Längs västkusten till Nordkapet. Där försökte jag vända. Men båten reagerade inte. Jag styrde bort, gled runt från babord till styrbord och från styrbord till babord. Ingenting. Jag / vi drev med vinden i ryggen mot nordväst, iväg från ön. Jag styrde bort, men båten kände varken till bak eller fram, babord eller styrbord. Jag hoppade in i vattnet och simmade iväg, och drog med båten tillbaka till ön. Ali hjälpte mig och tillsammans släpade och puttade vi JOG 247 tillbaka till hamnen. Den står på östsidan. Där är den nu och inväntar en köl och ett större segel. Men idag är jag minsann för lat. Dessutom blåser det hårt därute. Jag är sååååå uttråkad. Jag vill ligga i sängen och äta choklad, men den är slut. Jo, en chokladkaka har jag kvar i sjösäcken.
Men den får Tobias på sin födelsedag. Kopiera, PC, mobiltelefon, nyhetssatelliter, laddare, rullväska, skateboard, snowboard, magiska tärningar, siliciumchips, datatomografi, 1mm kapskiva, teflon, syntetiska andningsbara fibrer, Internet, FAX, färg-TV, video, digitalt fotografi, digitalisering, organtransplantation, paradiskräm, mikro vågsugn, AIDS, blyfri bensin, roll-on deodorant, LED (färg), maklatmunstycke, CERN, STEALTH-teknologi, fotocell, bankomat, GPS, reality-tv, MTV, hip hop, diskotek, rave, skidremmar, mjölkmaskin, post-it, punk, dataspel, engångsblöja. Igår försökte vi göra en lista med uppfinningar från de senaste 40 åren, men idag fick vi besök. Grannarna kom med motorbåten. Ali och Wolfgang åkte med dem till deras ö för att hämta sötvatten. Pumpandet börjar bli tråkigt. Idag plockar jag isär min båt. Och bygger en annan, mindre, riktig segelbåt. En ny klänning har jag nu också. Igår sydde jag en kjol av svanfjädrar till mig själv. Den tar jag med mig till Gundula. En hammare och en matsked snickrade jag också ihop. Idag, den sista söndagen på ön, byggde jag om min katamaran till en liten elegant segelbåt. I morgon, barn, då händer något stort. Då ska segelbåten iväg. Den ska segla runt ön en gång. Som en fräck måssvärm. En gång dit, en gång hit, och så runt, det kommer gå som smort. Tobias fyller år idag. Nu är han lika gammal som jag. Ingen kom på besök och det är ont om mat igen. Är trött nu, för jag gick upp jättetidigt och byggde båt hela dagen. God natt, vi ses i morgon.
Längtar efter Er jättemycket. Vill hångla, leka, bråka, kittla, skratta, pyssla, laga mat, äta, rita, titta på film, handla, reta, vara snäll, berätta historier, plocka svamp, fånga fjärilar, vandra, klättra, lata mig, klappa kossor, göra allt med Er. Sedan 4 dagar drömmer jag om att flyga till Er på ett stort, sött, snällt moln. Idag fick vi besök. 12 personer och en bebis, en jätteliten, 2 månader gammal, som heter Jim och är väldigt söt. Vi drack mycket öl, åt sill och hamburgare, gick och simmade, och snackade, och flickorna hade jättehöga klackar på sig och snubblade över stenarna, pojkarna log mycket och sa lite. Nu är det tidig kväll och alla är redan borta. Det är jättetyst och våra magar är proppfulla. Idag sågar jag loss en till planka från stugan. Den ska jag ha till min segelbåt. I morgon vill jag segla, hoppas på bra vind. Igår när vi åt frukost såg vi en knubbsäl igen, denna gång från jättenära håll. Huvudet stack ut från vattnet och jag såg näsan, ögonen, mustaschen. De 2 svanarna och de svartvita fåglarna är också kvar. De har en unge. Den bor under en sten intill vår stuga. Jag såg den för 2 dagar sedan. Den är jätteluddig och fluffig, gråvit. Nu är Tallink här och jag är redan trött. Åt så mycket ost att min mage håller på att spricka. Jag ska dricka en kopp te, sen sågar jag loss plankan från stugan.
Gelitin on Boring Island 25 / 6 – 24 / 7 2009 Genomfördes på uppdrag av Mossutställningar. Uppdraget gavs 2005. Fyra år senare hittade de fyra brudarna till ön Rödko (N 59°21‘8” / E 18°48‘11”), i Värmdö kommun, Stockholm. Gelatin on boring island fick stöd från Stiftelsen framtidens kultur, Stockholm läns landsting och Värmdö kommun.
Team Mossutställningar: Verksamhetsledare: Stella d’Ailly T.f. verksamhetsledare: Beatrice Ehrström Projektledare: Erik Berg Ö-hittare: Finbar Krook Rosato Tack till: Finbar Krook Rosato, Henrik Schmidt, Jan Olsén, Mariana Silva Varela, Andreas Blom, Petter Johansson. Grannarna från Södermansskäret som kom med vatten. Kustbevakningen som varnade oss för stormar, men som inte hade cigg. Tobias Urbans far, för att han tog med sig grönsaker. Besökare som Mossutställningar kom med till Boring Island: Carl d’Ailly Jim Auwlm d’Ailly Stella d’Ailly Erik Berg Beatrice Ehrström Christian Halleröd Diana Orving Ksenia Pedan Niklas Ren Vera Sjunnesson Linnéa Sjöberg Jasmine Trabichler Anna Uddenberg Familijen Urban Cajsa von Zeipel Segerberg Mossutställningar Tel + 46 8 603 89 83 Address: Birger Jarlsgatan 18 A 114 34 Stockholm, Sverige. www.mossutstallningar.com
Kolofon 2013 © gelitin, författare och Verlag der Buchhandlung Walther König, Köln Utgivare: Gelitin Redaktion: Anne Rossberg Översättning: Ana-Maria Hadji-Culea / Fala Prata Cala Ouro Svensk korrektur: Stella d'Ailly Redigering: Lisa Kusebauch-Kaiser Litografi: Lena Deinhardstein, Rosmarie Ladner Tryck: remaprint Formgivning: Thomas Kussin Utgiven av Verlag der Buchhandlung Walther König, Köln Ehrenstraße 4, 50672 Köln Tel +49 (0) 221 / 20 59 6-53 Fax +49 (0) 221 / 20 59 6-60 verlag@buchhandlung-walther-koenig.de Bibliografisk information från Deutsche Nationalbibliothek Denna publikation har registrerats av Deutsche Nationalbibliothek i Deutsche Nationalbibliografie; detailjerade bibliografiska uppgifter finns under http://dnb.d-nb.de. Tryckt i Österrike Distribution: Mossutställningar Tel + 46 8 603 89 83 Address: Birger Jarlsgatan 18 A 114 34 Stockholm, Sverige. www.mossutstallningar.com ISBN 978-3-86335-298-1