#2
y r n n E g fö p in ska n d i t men itet ge aktiv and & rml i vä
Ta kampen mot diskriminering
JULIAS dröm gick i uppfyllelse Hur tillgängligt är
+
bakom kulisserna på Paralympics
Universitetet?
+
Curling för alla
+
Joannas spalt
+
Fixis hjälper tillbaka till arbete
inledning
#4
#6 Julias drömfotografering
#2
#8 Fixis motverkar utanförskap
Y EN NG FÖRP IN A TIDNMENSKITET GE AKTIV AND & RML I VÄ
Det andra numret av Funkisliv är här och jag vill börja med att tacka för alla fina ord som vi som jobbar med projektet har fått längs vägen. Utgivningsställena blir fler och fler och vi har även fått bra respons från hjälpsamma personer, företag och föreningar vad gäller framtida aktiviteter. Många vill hjälpa till för att skapa ett bättre Värmland, det är helt tydligt. Ett speciellt tack vill jag rikta till Linda Modin Klemner och Klemner Studio som hjälpte till att förverkliga Julias dröm om en egen fotosession. Missa inte reportaget om denna fantastiska dag. Vi har även träffat Per Hydén. Han jobbar på Antidiskrimineringsenheten på Brottsförebyggande Centrum i Karlstad dit man kan vända sig om man upplevt diskriminering på till exempel arbetsplatsen eller i skolan. I Sunne finns kooperativet Fixis där Funkisliv gjorde ett besök för att få inblick i verksamheten. Vi har dessutom forskat i hur det är att studera på Karlstads universitet om man har en funktionsnedsättning. Det okända landslaget tog nyligen brons i EM i Paris. Funkisliv fick en pratstund med två av de värmländska inslagen i trupp; lagledaren Göran Engström och den mångsidige utespelaren, Anders Jansson. Dessutom blir det i vanlig krönikor, Värmlandspärlan, tips på aktiviteter och mycket, mycket annat.
Magnus Skoglund, grundare av Funkisliv
Redaktör
Reporter & Redaktör
peter@kontoretmedia.se
magnus@kontoretmedia.se
Elma Pasalic Östborg
elma@kontoretmedia.se
2
#12
Funkisliv testar curling
+
#16
Hur tänkte ni här?
#18
Universitetet rullstolstestas
#22
Kamp mot diskriminering
#24
Paralympics i Rio
#26
Så funkar funkisliv.se
UNIVERSITETET? +
CURLING FÖR ALLA
+
JOANNAS SPALT
+
FIXIS HJÄLPER TILLBAKA TILL ARBETE
På omslaget Julia är 13 år och går i sjuan på högstadiet i Säffle. Nyligen fick hon vara med och förverkliga sin dröm om en egen fotosession. Reportaget hittar ni på sidan 6. Foto: Linda Modin Klemner
Postadress Kontoret media Bergslagsgatan 11B 652 22 Karlstad
Tillsammans med våra medlemmar vill vi skapa aktivitet, gemenskap och en region som tänker ett steg längre i kampen mot ett jämlikt samhälle. Vad vill ni läsa om? Vilka aktiviteter vill ni eller era barn prova på? Tipsa oss på magnus@kontoretmedia.se
Fotograf
Ikoner på museet
HUR TILLGÄNGLIGT ÄR
Magasinet Funkisliv delas ut på utvalda Konsum Värmland-butiker, utvalda OK Värmlands-stationer och andra utvalda platser. Funkisliv och Funkisliv.se produceras av Kontoret media i Karlstad. Kontakta gärna oss med tips och idéer. Ge oss feedback så att vi kan bli bättre.
Trevlig läsning, och välkommen till Funkisliv!
#10 TA KAMPEN MOT DISKRIMINERING
JULIAS DRÖM GICK I UPPFYLLELSE BAKOM KULISSERNA PÅ PARALYMPICS
Peter Pasalic Östborg
Svenskt EM-guld
Magnus Skoglund
Grafisk form
Staffan Johansson
Fotograf
Webbsida: www.funkisliv.se Instagram: @funkisliv Facebook: www.facebook.com/funkisliv/ Twitter: @funkisliv Annonsering: magnus@kontoretmedia.se
Redaktionsråd
Louise Uhlin
Joanna Halvardsson
Redaktionsråd
Redaktionsråd
Kenny Falkensvärd
Hanna Kjellberg
info@staffster.se
3
Personlig assistent:
Sport
VÄRLDENS VIKTIGASTE JOBB. Hur viktig den personliga assistansen är fick vi uppleva personligen när en nära familjemedlem blev svårt sjuk i cancer. Det var en omtumlande och svår period på många sätt. Det blev också uppenbart hur mycket kraft och tid det tar med alla snåriga ansökningsprocesser och regelverk man måste brottas med för att få tillräckligt med assistanstimmar.
EM-brons för det okända landslaget ”Det okända landslaget”, Sveriges fotbollslandslag för spelare med inlärningsproblem, tog nyligen ett brons fotbolls-EM i Frankrike. I bronsmatchen besegrades Ryssland med 4-1.
I lagets ledarstab finns några värmländska inslag; biträdande landslagschefen Thomas Gräsberg, samt lagledaren Göran Engström. I samband med ett styrelseuppdrag i Värmlands Handikappidrottsförbund fick Göran kontakt med laget och sedan fem år tillbaka har han sett deras utveckling från nära håll. – Laget har gått från klarhet till klarhet. Det syns att de verkligen vill prestera bra och lära sig fotboll. Resultaten talar sitt tydliga språk, säger han.
”Mycket uppskattning” Det är dock inte bara de sportsliga framgångarna som gör att Göran trivs med sitt uppdrag. Vid hemkomsten från EM-äventyret i Frankrike var det mycket känslor att ta in. – Man får väldigt mycket uppskattning och glädje av gänget, mer här än när det kommer till normalskadade. Det var inte många som trodde att vi skulle gå så långt som till semifinal. Vi kom hem med ett brons och det är vi väldigt lyckliga över, säger Göran. Värmland är även representerat ute på planen, genom Anders Jansson från Fagerås. Göran tog honom till Ulvsby IF, som fortfarande
4
är hans klubbadress, när han var tränare där för några år sedan. Anders var med som avbytare redan i VM i Brasilien för två år sen, men har nu tagit ytterligare kliv.
Vi är väldigt glada att idag kunna använda både vår kunskap som jurister och vår erfarenhet som anhöriga för att hjälpa människor i liknande situation. Idag är vi landets största familjeföretag för personer i behov av personlig assistans. Och vi är stolta arbetsgivare till hundratals mammor, pappor, systrar, bröder, barn och andra vardagshjältar som samlas under yrkestiteln personlig assistent. Varmt välkommen att höra av dig om du vill prata mer om hur vi tänker och arbetar.
Peter och Siri Wahlbäck Grundare av Assistans för dig
VM om två år – Jag fick en riktig kick efter VM och kände att jag ville bidra på riktigt framöver, ute på plan. Det tycker jag att jag lyckades med, säger Anders. Göran säger att du är en väldigt allround spelare som till och med kan stå i mål om det skulle behövas. Vad har du för kommentar till det? – Haha, jag har spelat allt i klubblaget så jag är nog en bra tillgång i en trupp. Under EM var det dock högerback som gällde, säger Anders som spelade samtliga matcher under mästerskapet. 2018 väntar VM på hemmaplan och Anders längtar redan. – Absolut! När jag fick reda på det blev jag ännu mer motiverad till att försöka behålla min plats i laget, avslutar Anders.
Eftersom vi båda är jurister i grunden insåg vi att detta måste gå att göra mycket bättre. Vi ville göra skillnad och startade därför Assistans för dig.
Det okända landslaget kom hem från Frankrike som bronshjältar. Här värmer laget upp inför medaljmatchen mot Ryssland. Foto: Privat
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se 010 705 32 00
kontakt@afd.se
assistansfordig.se
Bella är en av våra kunder med anhörigassistans.
modell för en dag
modell för en dag
Julia Karlsson älskar kläder och smink. När hon blir stor vill hon bli internationell designer och fotomodell. Nyligen fick hon förverkliga sin dröm – en alldeles egen fotosession.
– Det här är min himmel, säger Julia, 13 år från Säffle, när hon kliver in i sminklogen på Klemner Studio.
Proffsig modell Toppfotografen och grundaren själv, Linda Modin Klemner, ställde upp ideellt för att förverkliga önskningen. Julia blir sminkad och fin i håret. Därefter är det dags att välja ut kläder. Hon har förberett sig noga och har tre väskor, sprängfyllda med olika utstyrslar, med sig till studion. – Det var lite svårt att välja, men Linda hjälper mig att hitta rätt. Jag är hittills mest nöjd med valet av linne och jeans, säger Julia. När kläderna lagts fram är det dags att ställa sig framför kameran. Linda, mamma Ulrika och lillasyster Emma coachar och stöttar på. Det är ingen tvekan om att Julia tränat en hel del framför spegeln där hemma. Poserna är väl inövade och när blixtarna och vindmaskinen väl tystnar är det en märkbart nöjd tjej som summerar dagen.
”En riktig stjärna” – Det var en bra upplevelse, rolig… och exceptionell! Det bästa var att bli sminkad, fixad i håret och att få göra poser framför kameran, berättar Julia inlevelsefullt. Mamma Ulrika håller med: – Det var roligt att se hur kul Julia hade framför kameran. Hon var så snygg och poserade som om det vore till en modekatalog! Energin var hög och det var otroligt härligt att se
hur mycket Julia älskade detta på ett avslappnat sätt. Dessutom var Linda kanonduktig med Julia. Linda Modin Klemner berättar att det var en självklarhet att ställa upp när Funkisliv kontaktade henne och bad om hjälp att förverkliga Julias dröm. Sedan många år är hon med och arrangerar Barnmässan som årligen drar in pengar till välgörande ändamål. Dessutom har hon tidigare jobbat på en gruppbostad där hon dagligen hjälpte personer med funktionsnedsättning. – Det ligger mig varmt om hjärtat med att skapa förutsättningar och att jobba med alla människors lika värde. Ett exempel är Barnmässan där det är anpassat och flera olika föreningar och organisationer finns med och jobbar med att alla skall känna sig välkomna, säger Linda som tyckte att Julia skötte sig utmärkt både framför och bakom kameran. – Hon var en riktig stjärna som lyste och framförallt gick seriöst in på att hitta massa bra poser som passade till kläderna. Men det viktigaste av allt var ändå att vi hade vansinnigt kul. Jag är glad att jag fick vara med, säger Linda.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Vad drömmer du om? Funkisliv ordnar kontinuerligt aktiviteter och upplevelser för personer med funktionsnedsättning. Vill din förening, teatergrupp, frisörsalong eller nåt annat göra något bra tillsammans med Funkisliv? Mejla till: magnus@kontoretmedia.se.
Foto: Linda Modin Klemner
6
7
av dessa är Lotta Almén. Hon jobbade tidigare på Försäkringskassan, men föll så småningom in i olika missbruk. Först var hon matmissbrukare. Hon vägde som mest 170 kilo. När hon opererade magsäcken rasade hon i vikt. Missbruket fortsatte dock, fast nu med alkohol istället för mat. I höst har hon varit nykter i fyra år och i våras fick hon en anställning hos Fixis. Hon vittnar om att kontakten med kooperativet har varit en stor del av hennes personliga utveckling. – Du har en social trygghet av umgänget här. Det är många som stöter bort missbrukare, men här fanns och finns det alltid folk som man kan prata med. Här finns inget utanförskap. Det har betytt väldigt mycket och sedan jag kom i kontakt med Anita och Fixis så har saker fallit på plats, en efter en, för mig, säger Lotta.
Fixis hjälper människor vidare
Hafida Merzoug förbereder dagens bakverk. Tidigare har hon bland annat jobbat på Sheraton i Dubai.
Vägen tillbaka Emma Grindbo är en av stamgästerna. Hon tycker att den sociala biten är det bästa med Fixis.
Fixis får in människor på rätt väg
Vid bordet bredvid sitter Emma Grindbo och löser korsord. Emma är en trogen gäst. För 14 år sedan var hon med om en svår trafikolycka. Hon slungades ut igenom framrutan och låg medvetslös i tio veckor. Hon fick en skada på frontalloben och hamnade i rullstol. Anita berättar att Emma så småningom kunde gå igen, men att hon länge var bitter och motvillig till att aktivera sig över huvud taget. – Hon ville till och med ha färdtjänst till arbetet som låg 100 meter bort. Emma skrek hela vägen och det tog en timme, men dit kom vi så småningom, säger Anita som varit med henne på resan. Nu har Emma ett helt annat liv, berättar Anita. På en gemensam resa träffade hon sin pojkvän, hon tränar fem dagar i veckan och jobbar på second hand-butiken Juvelen i Sunne. Till Fixis går hon för sällskapets skull. När jag frågar hur ofta hon är på Fixis skiner hon upp i ett stort leende. – Det är en ständigt återkommande fråga! Jag är här varenda dag, säger Emma och skrattar hjärtligt tillsammans med personalen. – Det bästa med det här stället är att jag har någonstans att göra. Jag spelar oftast patiens och löser korsord. Jag älskar det. Det är mitt liv, avslutar Emma.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Lotta Almén är ansvarig för många av de hushållstjänster som äger rum utomhus. Foto: Magnus Skoglund
Kooperativet Fixis motverkar utanförskap och skapar arbetstillfällen. Allt från lunchservering till distribution av mat samt hushållsnära tjänster erbjuds. Här får människor hjälp att komma på fötter igen – genom att hjälpa andra. Det råder full aktivitet på kooperativet i Sunne. I köket färdigställs kålpuddingen och i matsalen packas dagens cateringbeställningar. Fixis är ett arbetsintegrerande socialt företag där målet är att hjälpa människor som står långt utanför arbetsmarknaden till att komma in på densamma. Initialt var det mest personer med psykiska funktionsnedsättningar som var involverade, men i dag ser verksamheten annorlunda ut. – Numera jobbar vi mycket med andra grupper som står långt utanför samhället; personer med missbruksbakgrund, men även väldigt mycket med integration. En stor styrka med Fixis är att de anpassar sig efter var behovet är som störst, säger Anna Tyrén, företagsrådgivare på Värmlandskooperativen.
Stöd i många former Fixis har ett avtal med de närliggande flyktingförläggningarna och med Migrationsverket.
8
Genom projektet får deltagarna möjlighet att prova på arbetsmarknaden och lära sig mer om det svenska samhället och språket redan innan de fått uppehållstillstånd. Anna är nöjd med hur projektet har utvecklats och hur det täcker in många områden som annars inte blir tillgodosedda. – Personalen har ett otroligt engagemang och hjälper dem i alla processer. Det kan handla om allt från dialoger med Migrationsverket och sociala enheter till sjukvården, allt för att de lättare ska integreras, berättar hon.
Medmänsklig plattform Anita Johansson grundade projektet och är dessutom ordförande och handledare på Fixis. Hon har med egna ögon sett många människor som har gått från misär och tuffa livssituationer till att få meningsfulla liv. Berättelserna är många och fascinerande. Fixis är en slags social plattform att utgå ifrån – och även om
Anna Tyrén ser många fördelar med projektet som de senaste åren hjälpt in många på rätt väg igen.
människor ibland faller tillbaka så är de alltid välkomna hit, berättar hon. Det finns dock regler att förhålla sig till. – Man får inte vara onykter här. Nolltolerans råder vad gäller alkohol och droger. Dessutom har vi ett samarbete med Drogcenter, som ligger alldeles i närheten, och de är till mycket hjälp, säger Anita. Anna Tyrén flikar in: – Även om de har en policy om nolltolerans, och kopplar in polis eller Drogcenter när det händer något, så tar de fortfarande ett ansvar för personen i fråga. Här finns det alltid någon som bryr sig, som ställer frågor och ser till att den får något att äta. Det finns en medmänsklighet och kamratskap som är äkta. Man bryr sig om varandra.
Inget utanförskap I dag är cirka 30 personer sysselsatta i projektet, varav sju är anställda, så kallade kooperatörer. En
9
SEVÄRDHET
g n i n l l ä t s t u n e – r e n Iko s a n y s å f t om at Genom historien har personer med Downs syndrom ofta varit undangömda. Med ”Ikoner – en utställning om att få synas” inkluderas och synliggörs dessa människor samtidigt som fördomar utmanas. De drömska bilderna finns just nu att beskåda på Värmlands Museum.
.se
I varje nummer kommer vi ta pulsen på någon av våra Funkisliv-medlemmar. Låt oss presentera Liam från Deje. Namn: Liam Persson Ålder: 9 år Bor: Östra Deje Gör: Går i 3:an på Grossbolsskolan i Forshaga
Beskriv din funktionsnedsättning. Jag har Downs syndrom. Jag är som de flesta i min ålder men har lite svårt att säga vissa bokstäver och ord. Jag, min familj, släktingar, vänner och skolan använder TAKK, tecken som stöd för att jag ska bli förstådd på bästa sätt. Ibland behöver jag längre tid för att lära mig saker. Vad gör du för aktiviteter? Spelar basket i Solstadens basket, åker kickbike och skateboard, spelar fotboll, fiskar. Vad skulle du vilja prova på om du fick chansen? Tennis, badminton, judo, karate, jiu-jitsu, bowling, curling, golf, simning, segling, friidrott, trav. Jag är intresserad av alla sporter.
– Vi vill visa angelägna utställningar som ger perspektiv på samtida frågor och samtidigt vara ett museum för alla. Genom att visa Fotografiskas Ikoner ger vi utrymme för en grupp människor som sällan får utrymme i det offentliga rummet, säger Johanna Henriksen, redaktionschef på Värmlands Museum. Idén till bilderna föddes när Glada Hudik-teatern arrangerade ett sommarläger för personer med Downs syndrom i Portugal. Under en fotografering på stranden blev det tydligt för kostymörerna Linda Sandberg och Helena Andersson att de ville göra någonting större av saken. De kontaktade Fotografiska och tillsammans med fotografen Emma Svensson skapades så småningom 21 unika bilder – bilder som man sedan en tid har kunnat ta del av på Värmlands Museum. Utställningen har varit välbesökt under hösten. – Responsen har varit överväldigande. Det är en utställning med färgstarka fotografier som tar för sig och det är lätt att tycka om fotograf Emma Svenssons fantastiska porträtt, säger Johanna Henriksen.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Vi är
Drömmer om: Att få träffa Zlatan och spela fotboll med honom. Idol, förebild: Zlatan Ibrahimovic och Olof Mogard (min storasyster Hannas pojkvän). Lyssnade senast på: Sean Banans låt ”Copacabanana”. Jag pratade med honom efter hans spelning på Putte i Parken i Mariebergsskogen.
Prima Ballerinan, från utställningen Ikoner. Foto: Emma Svensson
Fotnot: Utställningen pågår till och med 20 november.
Kooperativa företag förenar det bästa ur två världar – resultat och mänsklighet Vi erbjuder bland annat avgiftsfri rådgivning till er som vill starta kooperativa företag/ekonomiska föreningar.
Ikoner finns på Värmlands museum fram till den 20 november. Foto: Lars Sjöqvist
10
Kontakta oss så berättar vi mer! Divan, från utställningen Ikoner. Foto: Emma Svensson
www.varmland.coop
facebook.com/Varmlandskooperativen
054-18 37 40
Aktivitet
FUNKISLIV TESTAR
CURLING
Det råder full aktivitet i curlinghallen i Karlstad. Här blandas världsmästare med glada amatörer. Walther Janson fick polio vid fyra månaders ålder och sedan drygt två år tillbaka är han en av föreningens hängivna rullstolscurlingspelare.
Rullstolscurling kräver ofta millimeterprecision av utövarna Foto: Louise Uhlin
12
– Jag satt hemma i soffan och tittade på Paralympicssändningarna från Sotchi. Jag minns att jag tänkte ”hur svårt kan det vara? Det där kan jag göra bättre”. Det var då jag tog initiativet till att starta rullstolscurlingsträningar, säger Walter Jansson. Karlstads Curlingklubb är Sveriges mest framgångsrika förening inom sin idrott med bland annat Team Edin, Lag Carlsson och juniorlaget Nerman i spetsen, men här satsas det även på bredd- och handikappidrotten. När Walther kontaktade klubben fick han ett positivt bemötande och snart kunde rullstolscurlingen dra igång. Det blev ett lyckat initiativ, även om det krävdes lite justeringar till en början. – Det kom dels en del MS-sjuka, men även ett knippe ryggmärgsskadade. De flesta som spelar har ofta något problem med benen och är oftast ganska välförsedda från midjan och upp vad gäller exempelvis balans och armstyrka. Många av dem som kom till vår upptaktsträff var greppsvaga och det var lite tufft till en början, men i takt med att tekniken blev bättre så gick det alldeles utmärkt, säger han. Säsongen har precis dragit igång och stämningen är hög i hallen. Den sociala biten väger tungt, men även det faktum att rullstolscurlare och stående curlare kan mötas på jämna villkor och under trevliga former. Walthers lag tävlar regelbundet mot stående spelare. – Det är en stor fördel för curlingsporten. Curling är en utav de få idrotter där svårt funktionsnedsatta kan spela mot friska på samma villkor, säger Walther. En del praktiska skillnader finns. Stående spelare tar spjärn mot ett hack och kanar på knäna i fem-sex meter. Många som spelar rullstolscurling har däremot svaga grepp och därför släpps stenen alltid från samma ställe. För att kunna få fart på stenen används
en lång pinne, en så kallad stick. Dessutom sopar man inte inom rullstolscurling, vilket ställer höga krav på precisionen och taktiken.
Chans till landslagsplats Hallen är supermodern och helt rullstolsanpassad med gott om exempelvis handikapptoaletter. Walther berättar att klubben har fått alla nya spelare att känna sig varmt välkomna. – De har tagit hand om oss på ett fantastiskt sätt. Det är en upplevelse att sitta och lyssna på de rutinerade herrarna och damerna. Det finns många eldsjälar som lever för sin curling och det betyder såklart mycket. Förra året var det 4-5 lag härifrån som blev svenska mästare. Det finns hur mycket know-how som helst och de hjälper gärna till och assisterar och ger råd, säger Walther. I nuläget är det cirka 15 stycken som spelar rullstolscurling regelbundet i Karlstad. Alla är välkomna, inte minst de lite yngre. – Det vore väldigt kul att få in lite spelare som är mellan 13-50. En extra sporre kan ju vara att de som lägger ner sig lite på det här har en jättechans att bli duktiga och så småningom kunna slåss om landslagsplatser, säger Walther.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Fotnot: Den som är nyfiken på att börja med rullstolscurling kan kontakta curlingklubben. De tränar på torsdagar klockan 17.30-20.30 och söndagar 11-13 och 14-16. Kontakta Mikael Larsson innan träning om du vill testa på att vara med. Han nås på 070-3996391.
Känns det tomt? Behöver du någon att prata med? Vi på Svenska kyrkan hjälper dig gärna. Ring 112, mejla eller chatta med jourhavande präst svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/ Om du vill samtala med någon där du bor, kontakta Svenska kyrkan på din hemort. Vi erbjuder samtalsstöd för den som behöver någon att tala med. Det som sägs stannar mellan er.
Krönika
Våra Kommuner måste ta sitt ansvar Sveriges kommuner slarvar. De står och stampar. Kommuner har ansvar för tillämpningen av en rad lagar som påverkar livsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning, men de gör inte som de ska. När FN granskade Sverige 2014 visade det sig att kommunerna inte lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När Myndigheten för delaktighet senast följde upp regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken riktades kritik till kommunerna. I våras kontrollerade Boverket, i samarbete med Länsstyrelserna, hur bra kommunerna lever upp till plan- och bygglagen. Det visade bland annat på stora brister i att ta bort enkelt avhjälpta hinder. Skillnaden mellan olika kommuner är stor, men generellt tyder allt på att kommunerna måste ta mer ansvar. Endast hälften av kommunerna använder FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i tillgänglighetsarbetet trots att Sverige skrivit under den juridiskt bindande konventionen. Ännu färre kommuner har en inarbetad organisation med en struktur mellan förvaltningar så att tillgänglighetsarbetet fungerar. Och ännu färre har mätbara mål. Vid nybyggnationer eller ombyggnationer av inomhuseller utomhusmiljöer finns inte alltid tillgänglighetsfrågan med. Vid handläggning av bygglov och tillsyn av
byggprocesser förekommer också brister. När det gäller tillsyn visar Boverkets kartläggning att många kommuner inte gör någon kontroll överhuvudtaget. Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson har sagt att statliga myndigheter och kommuner ska vara föregångare som arbetsgivare av personer med funktionsnedsättning. Men statistiken visar att privata företag anställer flest. Inom utbildningsområdet använder ungefär hälften av kommunerna FNs konvention i arbetet med tillgänglighet. Det är sämre än ifjol. Endast en tredjedel har mätbara mål om tillgänglighet för elever i grundskolan. Folkhälsoinstitutets undersökningar visar att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa än befolkningen i stort. En faktor som påverkar är otillgängliga
idrottshallar och gym. Myndigheten för delaktighet anser att kommunerna har mycket kvar att göra. Endast få kommuner ställer tillgänglighetskrav vid bidrag till idrottsföreningar och har mätbara mål för att plocka bort otillgänglighet. Inom kultursektorn är det ännu sämre. Trots att kommunerna driver kulturskolor, har ansvar för kulturlokaler och ger stöd till kulturlivet är det inte många som har handlingsplaner för ökad tillgänglighet i sina styrdokument.
Lars-Göran Wadén
[ Lars-Göran Wadén ] Sedan 2007 arbetar Lars-Göran Wadén heltid med tillgänglighet och bemötandefrågor. Nästan dagligen får kommuner, landsting, regioner, företag och föreningar hjälp att skapa tillväxt genom att göra verksamheter mer tillgängliga för fler. LarsGöran är en ofta anlitad föreläsare, krönikör och debattör inom tillgänglighet och bemötandefrågor. Bloggar på: www.livetrullarvidare.blogg.se
Vi stöttar Funkisliv:
UPPLEVER DU DIG
DISKRIMINERAD ELLER TRAKASSERAD? Då är du välkommen att kontakta oss. Vi erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd.
Vi erbjuder även utbildning inom diskriminering och mänskliga rättigheter.
Telefon: 070-788 59 31 Mejl: diskriminering@bfciv.se Läs mer på www.bfciv.se
Antidiskrimineringsverksamheten
e t k n ä t r u H här? i n
Här blev det fel
Dråpliga situationer hör tyvärr vardagen till - kanske än mer när man har en funktionsnedsättning. I varje nummer kommer vi presentera läsarnas inskickade bilder på situationer där någon inte riktigt har tänkt hela vägen.
Krönika
Ett litet hej kan betyda så mycket I början av oktober gick Social Media Gala 2016 av stapeln i Stockholm. Där samlades Sveriges största profiler inom sociala medier för galamiddag och prisutdelning. Det blev mitt livs första gala och jag måste nog erkänna att det kändes lite konstigt, men stort. Där stod jag, Joanna Halvardsson från Hagfors, som ingen ville umgås med under större delen av min uppväxt, bredvid profiler som Kissie, Paow, Viktor Frisk och Jockiboi. Hade jag fått den här inbjudan för några år sedan så hade jag inte ens funderat över att gå dit utan tackat nej direkt. Oron för hur det skulle gå och vad som skulle hända hade varit för stor. Men under de senaste åren har jag vuxit och utvecklats och lärt mig att man i bland måste utsätta sig för sina egna rädslor, för att i sin tur utvecklas ännu mer. I bloggvärlden känner alla varandra och jag kände mig lite ensam och förvirrad. Där stod jag, hon från Värmlandsskogen som ingen känner. Eller egentligen känner jag ju alla eftersom jag följer deras liv på sociala medier. Jag visste till och med vad vissa hade ätit till lunch dagen innan. Dock kände ingen igen mig, men efter många år med mobbning och utanförskap så har jag blivit lite immun och det känns numera ganska okej att stå själv. Jag är ju van, jag har varit med om värre saker. Jag stod vid ett bord och smuttade på min välkomstdrink när jag plötsligt kände hur någon lade sin hand på min axel. När jag vred på huvudet såg jag att Molly Rustas stod bredvid mig. Där står en av Sveriges största bloggare och jag hinner tänka ”nu har hon tagit fel på person”. Men så säger hon: “Hej du får jättegärna komma och ställa dig vid vårt bord om du vill”. Där stod jag nu, mitt bland bloggeliten, och de accepterade mig för den jag är.
Jag var med på samma villkor som alla andra, och de lyssnade nyfiket när jag berättade om vad min blogg handlar om. Jag tycker att Mollys beslut att gå fram till en helt främmande människa var så himla fint. Och jag önskar att fler människor resonerade som hon, vilken bättre värld vi skulle ha då. Tänk på den här historien nästa gång du ser en person som ser lite ensam ut. Ett hej behöver inte vara så ansträngande, men det kan betyda så himla mycket för personen som är van vid att ingen hälsar på en. Mollys hej gjorde min helg!
Joanna Halvardsson, skribent, bloggar på domkallarmighannes.com
Får väl vänta tills det blir ledigt då...
Vill ni bli en del Boka en av Funkisliv? parasportdag Vi söker kontinuerligt efter samarbetspartners som tycker att Funkisliv gör skillnad och fyller en viktig funktion i samhället. Vill ni vara med på resan? Kontakta oss på magnus@kontoretmedia. se eller på 0761-845075 så skapar vi något bra tillsammans.
Jag måste komma ihåg griptången nästa gång.
16
Pax för att parkera ytterst!
Vill er skola eller företag prova på parasporter som exempelvis goalball och rullstolsbasket? Mejla magnus@kontoretmedia.se så skräddarsyr vi en lösning.
Tillgänglighet
Tillgänglighet
Få rätt stöd under studietiden På några ställen saknas knappar för dörröppning, och vissa sträckor innebär långa omvägar för att ta sig fram med hjälp av hiss. Men på det stora hela är Karlstads universitet väl anpassat för rullstolsburna, enligt Hanna Kjellberg. Foto: Elma Pasalic Östborg
Att börja plugga brukar för de flesta kännas som en spännande, stimulerande och kanske lite läskig utmaning. Om man dessutom har en funktionsnedsättning kan steget och ovissheten kännas ännu större. Men på Karlstads universitet finns hjälp att få. Inne på Studenthälsan har Salome Persson och Birgitta Lindell sina kontor. De jobbar som samordnare av pedagogiskt stöd och det är hit man i första hand kan vända sig ifall man behöver hjälp med sina studier. Vissa villkor måste dock uppfyllas. – För att ha rätt till särskilt pedagogiskt stöd behöver man ett läkarintyg, logopedintyg eller motsvarande. Funktionsnedsättningen ska vara varaktig, i alla fall under minst sex månader, säger Birgitta Lindell.
Många olika stödformer
Så funkar det att
Plugga med rullstol
Vill ge rätt verktyg
Hanna Kjellberg navigerar vant fram mellan hissar och korridorer. Men god tillgänglighet handlar inte bara om att kunna ta sig fram. Det innebär även annat, som ibland glöms bort. Hanna föddes två månader för tidigt. Detta ledde till att hon fick diagnosen spastisk diplegi. Hon berättar att det numera avspeglar sig genom att hon ”har balanssvårigheter, går som en pingvin och blir stel som en pinne när hon är kissnödig, skrattar eller när det är kyligt”. Hon har dock aldrig låtit sin funktionsnedsättning hindra henne från att uppnå det hon vill. Just nu läser hon den sjunde och sista terminen på socionomprogrammet vid Karlstads universitet. – Det vardagliga går oftast bra och jag går nästan alltid när jag är här på universitet. Men ibland när jag är iväg så brukar jag ta med rullatorn eller rullstolen. Det gör jag för ryggens skull. Jag vickar rätt mycket med mina höfter när jag går och då får den mycket stryk, säger Hanna.
Finns alternativ Hanna visar oss runt bland byggnaderna. Det märks tydligt att hon är positivt inställd. Hon tycker att tillgängligheten överlag är väldigt bra och det nästan alltid finns alternativ och lösningar som fungerar.
18
– Vissa passager är trånga. Även snurrdörrar kan vara svåra, men då finns det alltid en dörr vid sidan om. Man behöver oftast inte heller gå någon omväg, säger hon.
En del omvägar Just omvägar är ett nyckelord i sammanhanget. Hanna berättar att tillgänglighet inte bara handlar om att kunna ta sig fram till målet. När hon gick på gymnasiet fick hon ta helt andra vägar än kompisarna vilket ledde till att en stor del av den sociala biten försvann. Det problemet finns dock inte på Karlstads universitet. – Det påverkade mig både psykiskt och fysiskt. Men här kan man ta sällskap till lektionerna. Något lite sämre exempel finns, som sträckan ner till källarvåningen på byggnad 9 som vi precis har testat. Man blir ju lite kräsen eftersom det är så tillgängligt överallt annars. Men överlag får skolan ett stort plus. De ska vara stolta, säger Hanna.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Hanna Kjellberg studerar på socionomprogrammet på Karlstads universitet.
Det vanligaste hjälpbehovet handlar om olika sorters tentaanpassningar. Vissa behöver mer tid vid skriftliga salstentor, andra behöver en speciell tentadator eftersom de inte kan skriva för hand. Elever med till exempel koncentrationssvårigheter kan få skriva tentan i mindre grupp. Det är även vanligt att man får tillåtelse att kopiera en kurskamrats anteckningar. – Stödet ska fungera som en kompensation. Vi jobbar för att det ska bli så lika villkor som möjligt och att ingen ska diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning, säger Salome Persson. Just nu har 307 elever registrerat att de har en funktionsnedsättning. Drygt hälften av dessa har en dokumenterad dyslexi. Marianne Svernström jobbar på universitetsbiblioteket och en av hennes uppgifter är att anpassa litteraturen till målgruppen. Här behövs inget intyg utan här görs istället en intervju för att säkerställa att läsnedsättningen beror på en funktionsnedsättning. Marianne berättar att talböcker är det vanligaste, men varianterna gällande stöd är många. – Tekniken är det bästa som har hänt alla i den här målgruppen. Man kan få ett konto och lyssna på mobilen, paddan eller datorn. Det som inte finns inläst kan man begära och då läser Myndigheten för tillgängliga medel in det – under vissa villkor, säger hon. Och fortsätter: – Det finns numera även förbättrade talsyntesprogram som man kan ladda hem. Då kan man lyssna på exempelvis artiklar och rapporter som inte MTM kan läsa in.
Trappor, dörrar och långa korridorer. Det är hinder som finns för Hanna. Hon tycker dock att det på det stora hela är bra på Karlstads universitet. ”De ska vara stolta”, säger hon.
Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgör den näst största gruppen av dem som har registrerat sig. Även här finns det stöd att få. Anpassningar vid tenta och stöd med studiestruktur och planering av en mentor är exempel. Studenthälsan och universitetskyrkan anordnar många aktiviteter och ger också samtalsstöd. Detta är stöd som alla studenter kan ta del av, alltså inte bara dem med funktionsnedsättning. Marianne berättar att det bästa med hennes jobb är att hon snabbt och konkret kan hjälpa dem som frågar efter hjälp på biblioteket. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. – Jag är teknikpositiv och det finns massa teknik som kan hjälpa till att skapa struktur. Här skulle det vara bra med någon sakkunnig resurs som kunde hjälpa eleverna med till exempel studiestödjande appar och tips på studieteknik, säger Marianne. De som pluggar på Karlstads universitet ska få de individuella verktygen som de behöver, men i slutändan är det studenterna som ska examineras. Korrekturläsning är till exempel inte ett exempel på stöd som finns att tillgå – något som ibland missuppfattas. Under intervjun och rundvandringen märks det tydligt att Salome, Birgitta och Marianne stortrivs med sina jobb. – Det bästa är att få träffa de här underbara studenterna och att få höra hur de har det. Det finns ju både specifika och allmänna stöd att få och vi kan nästan alltid erbjuda någonting, säger Birgitta Lindell. Salome Persson instämmer: – Jag lär mig så mycket varje dag av alla frågor, klurigheter och kombinationer av funktionsnedsättningar. Vi har tystnadsplikt så studenterna kan berätta allt de vill. Det är häftigt med mötena och att få vara en stöttande pusselbit i deras utveckling. Jag har världens bästa jobb.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
Fotnot: Gå in på kau.se. Klicka dig vidare genom att välja ”Utbildning” och sedan ”Stöd under studierna ” och ”Funktionsnedsättning och studier”. Där hittar du mer information och där kan du även ansöka om särskilt pedagogiskt stöd.
19
Utflyktsmål
Värmlandspärlor:
Göteborgsudden
Värmland kan erbjuda många vackra platser och utflyktsmål, men tillgängligheten kan det ibland vara sämre med. Funkisliv kommer därför lyfta fram de goda exemplen som finns. I det här numret vill vi rekommendera Göteborgsudden. Här kan man njuta av skärgårdsutsikten och samtidigt ta del av bolämningar och inte minst strandängen, samtidigt som man dukar upp vid grillplatsen med vännerna. Hela området är tillgänglighetsanpassat.
Har du tips på fler värmländska pärlor som har tänkt till vad gäller tillgänglighetsanpassning?
Hitta hit (från karlstad):
Mejla till
Området ligger nästa Zakrisdal i de västra delarna av Karlstad. Följ Zakrisdalsvägen från Zakrisdal/Bellevue. Sväng vänster när du når Margårdsvägen innan Zakrisdals Företagscentrum. Efter knappt en kilometer kommer du fram till parkeringen där även stigen ut mot Göteborgsudden. Man kan även åka dig med stadsbussen (nr 7 mot Zakrisdal).
20
magnus@kontoretmedia.se
Foto: Per Eriksson
21
Brottsförebyggande centrum
Tar kampen mot Res med oss diskriminering Diskriminering kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ibland kan det dock vara svårt att veta vilka rättigheter man har och hur man ska gå vidare med frågorna. Antidiskrimineringsverksamheten vid Brottsförebyggande Centrum i Värmland hjälper sina klienter att hitta rätt väg igen.
– Vi lyssnar gärna och vill komma med råd och stöd, säger handläggaren Per Hydén när Funkisliv besöker kontoret på Våxnäs i Karlstad. Verksamheten i sin nuvarande form startades 2014 och man kan säga att den står på tre ben: allmän information, utbildning och stöd till enskilda. Enligt diskrimineringslagen finns det förbud mot diskriminering på sju olika grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Många olika ärenden Per berättar att ärenden som de jobbar med skiljer sig mycket från varandra. En del som hör av sig är på jakt efter att få till en ursäkt av sin chef/kollega/klasslärare, andra vill ha en bekräftelse på att de har blivit felaktigt behandlade. Vissa vill veta hur man ska gå till väga för att kunna gå vidare i frågan. – När folk mejlar eller ringer mig så kan jag snabbt kolla över vad ärendet gäller. Därefter brukar vi gå vidare genom att få till ett personligt möte. Om vi inte kan hjälpa så har vi möjlighet att hänvisa vidare till andra instanser, säger han.
Mer fokus på funkisfrågor Anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen som rör personer med funktionsnedsättning har ökat ganska mycket de senaste åren. Per tror att det kan bero på att frågorna lyfts mer och mer rent allmänt, men även att lagtillägget gällande bristande tillgänglighet som trädde i kraft den 1 januari 2015 spelar in. – Förr i tiden, om det exempelvis saknades en hiss, så bröt man kanske endast
22
mot något plan- och bygglag och då slutade med att man fick böter. Numera kan det räknas som diskriminering, säger Per. Och fortsätter: Men lagtillägget kan även handla om att man ska kompetensutveckla sin personal för att kunna bemöta personer med funktionsnedsättning på rätt sätt. De företag, vårdföretagen undantaget, som har mindre än 10 personer anställda omfattas dock inte om lagen. Det är viktigt att känna till, säger Per.
Låga trösklar Många som hör av sig mår dåligt och då är det extra tufft att driva en process. Hos Antidiskrimineringsverksamheten i Värmland vill de hellre att man hör av sig en gång för mycket än för lite. Rådgivningen är kostnadsfri och de har tystnadsplikt. – Vi lyssnar gärna. För många är det bara skönt att få komma hit och prata. Det är stora frågor det handlar om och vissa är säkert på förhand oroliga för konsekvenserna. Vi tar det till exempel inte till domstol och vi går inte vidare om inte klienten vill det, säger han. De som söker hjälp ska aldrig känna att de kommer med några dumma frågor. – Om det är frågor som ligger utanför diskrimineringslagen så kan vi hjälpa till så att de hamnar rätt. Vi finns här för att hjälpa, avslutar Per Hydén.
Magnus Skoglund magnus@kontoretmedia.se
i Värmland. varmlandstrafik.se | 0771-32 32 00
Bakom kulisserna på Paralympics Lina Watz från Hammarö var en av våra värmländska deltagare i Paralympics som nyligen gick av stapeln i Rio de Janeiro. Väl hemma igen delade hon generöst med sig av bilder och minnen från upplevelsen till oss på Funkisliv. Bildtexterna är Linas egna ord.
ta dda och ä la , a il v i v nde nes en. Här ku ch som sy g o n a ä n s r s ö a h b ch ims ra sin lahästar o rna vid ins lv dekore a ö d jä h , s s r k e a t c t ig fi r a e n Sv gah . Ma annat vikin efter lopp d h n c o la b n a e n in had e all in. Vi ig r e v S k ic g ar. trafikskylt
Jag vid tä
Jag vid paralympics ll m man ko O . n y b v Liten del a ngre fram. e lä loggan lit
Byn på natten/kvällen. 24
ic Paralymp n a m r e s ar noga
vlingsare
nan.
loggan.
s-
Invigning sar o c h vä n t a e n a n ” ba c k s t a g e ” . Här är v r på ba k s i på vä g t idan. ill inv
igningen
och står
r n d e r n a va lä v a n e t rite ke t gen. Majo dligt myc y in t n e ig b v r ä in l n il nt c h kö ra n s p o r t e d togs. O il b a n n e Kön mot t rd a re n a n n ä . redan vid som syns d a v n ä e r läng 25
Funkisliv.se
Håll kontakten med vännerna Här ser man bland annat när man får nya meddelanden och vännerförfrågningar.
Din profil
Här redigerar du din profil . Och loggar ut (något vi inte rekommenderar!).
Navigera genom huvudmenyn Här kan man enkelt läsa mer om framtida evenemang, samt läsa och skriva på Klotterplanket.
Läs magasinet Funkisliv Här kan du läsa vår webbtidning.
Nyheter Här kommer fortlöpande nyheter och tips om allt som rör Funkisliv.
Våra bloggare Här kan du följa vår fem Funkisliv-bloggares liv.
26
27
Testa nåt nytt! Träffa nya vänner! När?
Tisdagar klockan 19.
Hur?
Var?
Herrhagsskolans gymnastiksal.
Genom lek och roliga aktiviteter ger Karlstad lek- och sportklubb (KLSK) tillfällen att röra på sig och träffa nya vänner.
Kostar det nåt?
www.KLSK.se
Medlemskap i KLSK kostar 400 kronor per termin. Alla vuxna är välkomna.
Mer info
Frågor? nina@friendlybrains.se