MÖTESKULTUREN VÄXLAR UPP

Möt Wivian Eidsaunet, en arkitekt med öga för konsten att mötas. En konstart som nu är inne i en tid av förändring, rent av kreativ förädling. Särskilt hos Gate:01.

TEXT Jesper Tillberg FOTO Torbjörn Stenström

Möt Wivian Eidsaunet, en arkitekt med öga för konsten att mötas. Hon arbetar på Spectrum Arkitekter. Precis som firmanamnet antyder handlar det mycket om se spektrat av möjlighet och tolka utmaningarna i en fastighet, inte minst hur en byggnads eller de enskilda rummens förmåga att stimulera till god mötesenergi. Eller som Spectrum själva säger i sin presentation av arkitektbyrån: ”Vår viktigaste ingång är att byta perspektiv”. Just det är vad hela möteskulturen kännetecknas av just nu, det handlar om byta synvinklar, lyssna in, se bortom det förväntade. Kort sagt, tänka utanför det berömda boxen som ett kontor kan utgöra. I bästa fall en kreativ box som får människor, medarbetare och mötesdeltagare att växa bortom kontorets väggar. Det är en trend av att ha kreativa möten och kick-offs på oväntade platser, om möjligheterna ges – som på Gate:01. Att ses i Bike:Lab eller på yogamattan är oväntad team-building. Här kommer idén om all-inclusive in, mer om det senare. Först en utblick, en trendspaning. Vi tar temperaturen på möteskulturen generellt. - Konsekvenserna av den tid vi gått igenom ser vi inte fullt ut ännu, säger Wivian Eidsaunet.

Hon begrundar återigen sitt svar med en väl avvägd eftertänksamhet. Det har ju varit just en eftertänksamhetens tid. När vi nu är inne i 2022 tar vi också med oss det som varit bra och städar undan det vi inte vill ha från den speciella konstpaus vi, i bästa fall, lämnat bakom oss. Det gäller möteskulturen i synnerhet. Stora ändringar står på agendan, även om de är små till ytan.

Wivian Eidsaunet förtydligar: - En nyhet är att vi idag får ett ökat behov av små mötesrum. Det kan vara ett mötestillfälle där två personer befinner sig i fysiskt i rummet och en eller flera är uppkopplade digitalt. Då behövs fler små rum på kontoret för att svara upp mot det behovet. Ord vi tidigare möjligen förknippat med fotboll – som Teams – eller med kameror – som Zoom – har blivit en del av tekniska vardag lika självklar som mail, mobiltelefon och portabla Macbooks. Även tekniknoviser har lärt sig grunderna för ett digitalt möte, och omfamnat möjligheterna, allt medan fantasterna tagit den nya möteskulturen till nya tekniska höjder. Gemensamt är att vi själva utvecklats av tekniken, och nu i nästa fas – spår Wivian Eidsaunet – kommer vi i vår ”Vi har ännu tur utveckla tekniken och föra den framåt. När kunskapen höjs, höjs inte sett hur det också kraven på vad vi vill få ut av våra hjälpmedel. kommer att bli - Vi har lärt oss använda tekniken. Det gör att vi nu ställer nya krav på den, men också inredningen och framöver med rummets arkitektoniska utformning. Även om vi vant oss vid hymöteskulturen” bridmöten – blir det årets nyord i Svenska Akademiens ordlista? – så har vi inte helt lärt oss de nya osagda reglerna för ett effektivt möte. Här har vi mycket att lära. Wivian Eidsaunet trendspanar igen: - Hybridmöten sker inte helt naturligt. Det finns flera utmaningar som kan påverka vår inredning på kontoret. Det kan vara så att vi behöver flera skärmar, så att vi på en skärm ser personen som talar och en annan det dokument eller projekt som delas mellan mötesdeltagarna. - I hybridmöten, eller under helt digitala möten för den delen, kan det uppstå en ojämlik situation i mötet där till exempel en person tar över. Vad vi har här, ja det är en helt ny möteskultur med nya spelregler och nya förutsättningar. Vett, etikett och konsten

att bete sig rätt. - Nyligen var jag själv med om något intressant. Vi hade en stor skärm vid det stora bordet där vi satt. På skärmen satt de andra mötesdeltagarna på en annan fysisk plats, men de hade ett exakt likadant bord. Tack vare det kändes det som att vårt kontorsbord gick över in i deras skärm. Den optiska effekten krympte rummet och förde mötesdeltagarna närmare varandra. Det i sin tur gav effekten att kommunikationen mellan oss förenklades. Även om detta var en ren slump, en högst positiv sådan, tror jag att den här typen av lösningar kommer att öka. Men då mer planerat och genomtänkt. Särskilt om man har ett digitalt möte inom samma koncern där man faktiskt kan ha samma typ av inredning, säger Wivian Eidsaunet

Möteskultur handlar om energier i ett rum, privata men också gemensamma, ja, rent även rummets energi i en mer konkret betydelse. Möten är också en visuell upplevelse. Oavsett om man ses livslevande – IRL som vi ofta säger – eller via en skärm. I vissa fall så avancerat som ett hologram. En kontorskulturens egna avatarer – som för att låta sig inspireras av svensk exportindustris musikaliska produkt, ABBA, vars digitala turné nu i vår av ”ABBAtarer” sätter nya rumslighet och publikmötet i en helt ny kontext. Konserter är på sätt och vis även de en slags möteskultur, om man så vill. - Möten är definitivt visuella upplevelser. Och de måste underlättas, till exempel genom att ha smart placering av kamerorna i kontorsrummet och bra ljudutrustning.

Wivian Eidsaunet ser hur de nya digitala mötena skapar nya rutiner, möjligheter men också eventuella hinder. - Risken finns att någon tar över mötet, det kan bli svårare bryta av för de andra deltagarna, att det blir virrigt när man låter ordet gå runt det digitala bordet. I vissa fall kan det till och med vara svårt att veta huruvida mötesdeltagarna är kvar i rummet, om de stängt av kameran och ljudet. Sen finns ju risken att, även om folk är kvar, så kan de så att säga ”zoona ut”.

Då kommer vi in på en viktig aspekt när det gäller möten – förmågan att läsa av varandra. Det gäller oavsett om man träffas på tumanhand eller under ett föredrag med hundratals närvarande. Återigen, energi är ordet. - Det är en viktig detalj att mötas. Ibland också ordlöst, att läsa av de andra deltagarna. Jag var själv nyligen med i ett möte med sjutton personer. Ingen hade kameran på. Det blev omöjligt att läsa av vad gruppen ansåg i vissa frågor.

Wivian Eidsaunet ser, i egenskap av arkitekt, hur den nya möteskulturen speglas i de nya möteslokalerna. - Kontorslokaler påverkas självklart av de nya behoven. Det blir allt vanligare att fastighetsägare erbjuder möjlighet till inspelningsstudio, bra webbkamera och andra medielösningar. Det här gäller såväl för en revisionsfirma som ett beautyföretag.

Vad händer med det fysiska mötet. Kan det kännas lite exklusivt när vi har hybridmöten? - Kanske nu, men den känslan kommer att gå över, tror Wivian Eidsaunet.

Hon fortsätter sin trendspaning: - Det finns en förutfattad mening om att det är framför allt äldre som vill ses ”irl”, alltså ”live”, men det är snarare så att yngre personer värderar det fysiska mötet ännu högre. Äldre och erfarna personer har ju redan upparbetade rutiner och nätverk, medan de yngre fortfarande håller på att bygga sociala strukturer. Då blir det viktigare att ses.

Och hur står sig då Frösundavik i den här nya tiden? - Det fina med Frösundavik är att det är väl anpassat för den här nya tiden, redan från början. Dessutom har fastighetsvärden tagit tillvara på ”konstpausen”, om vi ska kalla den så, när många arbetat hemifrån och då passat på att topprenovera och justera inredning och teknik. Fördelen med ett modernt hus är att det är enkelt att uppdatera.

Den del av huset som går under namnet ”Gatan” är arkitektritad för att just stimulera till möten. Då främst fysiska. För digitala möten har man nu öppnat den nya Konferensen med sitt grandiosa auditorium. Helt i tidens anda. Bara namnet Meeting:Labs visar vad det handlar om, möten och att stimulera personkemin. - Om man ser till auditoriet är det på plats med möjligheterna spela in för rejält med publik, med toppkvalitet i ljud och bild. Här råder bra akustik. En biosalong med plats för stor publik och riktigt stora skärmar. Frösundavik är som sagt därmed redan framtidsanpassat. Det fina är ju att den här möjligheten inte tar upp värdefulla kvadratmeter på det egna kontoret för varje hyresgäst utan finns tillgängligt i huset att hyra vid behov. All-inclusive, summerar Wivian Eidsaunet.

Se där, ordet ”all-inclusive”. Samtiden och framtiden kommer på köpet, oavsett storlek på hyresgäst. - Man kanske tror att det är mest stora bolag som har de här behoven. Men även små företag har stora event, avslutar hon.

INTERVJUN – JAN CARLZON Väl mött

foTo Torbjörn stenström

Bjørn frivold, ruth Baumeister, niels Torp och Hansi danroth.

frösundavik har träffat Jan Carlzon, sas tidigare koncernchef, som fortfarande blir inspirerad av att besöka området. Här är mötet mellan människor i fokus, precis som på åttiotalet.

TexT anders sTröM

SAS huvudkontor i Frösundavik var en del av strategiskiftet som fick SAS att lyfta. Det skandinaviska flygbolaget med Jan Carlzon i spetsen utlyste en arkitekttävling 1984 som vanns av den norska arkitekten Niels Torp. Hans idé var att bryta upp de 55 000 kvadratmetrarna i fem mindre byggnader. De hade alla en individuell prägel som hölls ihop av en inglasad ”kreativ gata”. Det var ett populärt inslag inom samhällsbyggnad och arkitektur på den tiden. Arkitektens intention var att fastigheten ”Jag hade ett så vackert skulle vara som ett litet samhälle med SAS medarbetare som invånare. kontorsrum med utsikt över – Huvudkontoret i Frösundavik invigdes 1988. Det var roligt att se att idén bakom Brunnsviken. När jag såg ut projektet fungerade så bra i verkligheten. Byggnaden och området visualiserade SAS genom fönstret blev jag lugn förändringsresa. Gatan var strategin och målet gestaltades av en liten anlagd damm i slu- och tankarna klarnade.” tet av gatan, säger Jan Carlzon. Arkitekturen uttryckte hightech och ledde tankarna till flygteknik. Från luften kunde konturerna av ett flygplan eller en pil riktad mot framtiden anas. Även de norska fjordarna lär ha inspirerat till arkitekturen. SAS koncernbyggnad skulle påminna medarbetare och besökare om den nya decentraliserade organisationen. Därför var det enkelt att välja att gå vidare med Niels Torps tävlingsbidrag som gestaltade det nya SAS. Byggnaden smälte in i landskapet mellan motorvägen och Brunnsviken på ett fint sätt. Lika lätt var det att välja bort Henning Larsens två skyskrapor och Ralph Erskines tunga byggnad. – Jag var på Frösundavik för några dagar sedan för att ha ett möte med arkitekten Niels Torp och en dansk-tysk forskare som studerar huvudkontor. Det är mer än tre decennier sedan byggnaden blev klar och det är intressant att se att det fortfarande är en så levande plats som inspirerar till möten mellan människor. På vägen till mötet stötte jag på fastighetsbolaget Mengus partners och vi

Jan Carlzon åter på historisk mark. Här tillsammans med husets arkitekt niels Torp till höger och Hansi danroth, Mengus.

En visionär skiss från 1980-talet ur trycksak från SAS. Notera mötets betydelse redan då.

pratade en stund. På mötet blev både Jan Carlzon och Niels Torp ställda när forskaren utgick ifrån att de haft ett intimt samarbete och en intensiv dialog under byggnadstiden från 1985 till 1987. – Vi funderade en stund men såg på varandra och sa båda nej. Som vi minns det hade vi inte många möten under processen. Tävlingsunderlaget var tydligt och visade vad vi ville åstadkomma. Det gjorde att arkitekten kunde utföra sitt arbete på ett självständigt sätt. Det var ju hans profession. Det ligger i linje med Jan Carlzons sätt att tänka och agera som ledare. Han kommunicerade en viljeinriktning, delegerade ansvaret och gav utrymme för kreativitet och aktion. – Jag tror på freedom of a tight brief ... Frihet inom tydliga ramar gör att medarbetarna blir kreativa och vågar ta beslut. För mycket frihet skapar otrygghet och rädsla. Medarbetarna i frontlinjen måste kunna agera efter eget huvud i möten med kunden. Det är ju då företaget och varumärket prövas på allvar. Inte i chefsrummen. Jag kallar det sanningens ögonblick. Ett bra möte med kunden ger en positiv bild av företaget som stannar kvar länge. I managementbestsellern Riv pyramiderna! från 1985 redogjorde Jan Carlzon för det kärleksfulla ledarskapet. Det blev hans signum och hans ledarskapsfi losofi har inspirerat nya generationer av ledare i världen. Inte för inte såg han SAS koncernbyggnad som ett kärlekstempel; en kreativ miljö som uppmuntrade till informella möten. – Det var en fi n miljö med träd och porlande vatten. Navet i området var gatan som ledde till dammen. Vi hade till och med en street manager som gjorde området levande genom att arrangera konserter, diktuppläsningar och konstutställningar. Det var inte för att vi ville vara snälla, utan för att den kreativa miljön var en del av strategin och bra för affären. Mittpunkten i Jan Carlzons universum var vd-rummet där han hade många möten och samtal under de drygt tio åren på SAS. Men här kunde han också samla kraft. – Jag hade ett så vackert kontorsrum med utsikt över Brunnsviken. När jag såg ut genom fönstret blev jag lugn och tankarna klarnade. Jan Carlzon blir fortfarande inspirerad när han besöker Frösundavik för att möta människor. Numera är SAS hyresgäst och verksamheten har också inslag av ett aktivt all-inclusivekoncept med aktiviteter och möjligheter som levandegör huset. Tiden går vidare, och vi förändras med den, men åren när Jan Carlzon och hans medarbetare utvecklade SAS på åttiotalet har satt sina spår och gett fastigheten ikonstatus. Den kreativa kraften sitter kvar i väggarna och leder till nya möten.

Arkitekten Niels Torp, till höger, visar omsorgen för detaljerna för fastighetschefen Daniel Eriksson, till vänster, och Hansi Danroth (båda Mengus).

Forna SAS koncernchefs senaste bok. Titeln ”Se människan!” Speglar även ambitionen med Gate:01.

Näringslivsikonen var även på plats i Gate:01 och signerade sin nya bok, en modern klassiker som tar vid Carlzons legendariska titel ”Riv pyramiderna”.

Tillbaka till Framtiden

Stjärnarkitekten Niels Torp har ritat fl era milstolpar för den internationella möteskulturen, här British Airways huvudkontor vid Heathrow, London.

Gate:01 i Frösundavik har en plats i den moderna arkitekturhistorien, ett original ritat av Niels Torp.

Även i Niels Torps lösning för Royal Bank of Scotlands huvudkontor i Edinburgh är huskropparna utformade för att både smälta in i naturen och ta vara på miljöaspekterna. Plötsligt händer det! De bara dyker upp. En grå tisdag står de bara där i husets atriumgata. Norske arkitekten Niels Torp som ritat huset och SAS fd VD Jan Carlzon som beställde bygget. Ackompanjerad av tyska professorn och forskaren vid Aarhus School of Architecture, Ruth Baumeister, som skriver en bok om världens mest revolutionerande byggnader. Hon har länge velat besöka Frösundavik för att få historien bakom det världsberömda kontorshuset, men framförallt hur legendariska byggnader överlever, anpassar sig och utvecklas över tid för att fortsatt vara relevanta. Och Ruth var mäkta imponerad över hur mycket av husets originalitet som finns kvar, toppskicket och de nya funktionerna inom service och wellness. Engaging through architecture är hennes tes och Frösundavik har svart bälte i den grenen. Faktum är den +30 år gamla byggnaden fortfarande är så relevant att det månadsvis kommer arkitekturintresserade och studenter från jordens alla hörn på studiebesök, nyligen ända från Japan. Och Niels har sett till att lyckade Frösundavik var förebilden när han senare ritade British Airways huvudkontor vid Heathrow, London och Royal Bank of Scotlands huvudkontor i Edinburgh, Scotland.

Vid sin sida hade sällskapet initiativtagaren till finbesöket, Bjørn Frivold som är fastighetschef på SAS och känner besökarna sedan långt tillbaka. Naturligtvis fick SAS nye VD Anko Van der Werff hälsa på legenderna och jag och vår fastighetschef Daniel Eriksson fick ett par pratstunder med dem under dagen.

Riktigt kul att de kom på besök. Åren går och herrarna som inte varit i huset på över tio år var glada åt utvecklingen. Två +80-åringar som var både pigga och snabbtänkta kan jag lova. Och ingen av dem verkar vilja sluta jobba. Niels fortsätter rita samtida byggnader, nu senast huvudkontor åt ett flygbolag i Kina och Jan som nyligen släppt sin andra bok, Se människan! De båda herrarna var överväldigade över den investeringsvilja och passion som Mengus, vi som ny ägare sedan fem år, utvecklar huset med. Niels blev mäkta imponerad av vi vågat ge oss på utbytet av glastaket, som läckt under många år, samt nu ersatts av en mera miljöeffektiv konstruktion. Och att inte enbart glasen utan även bärverket bytts ut, trodde han inte var sant till en början. Vi fick till och med några tankar kring en ny större huvudentré till huset när Niels ändå var på plats.

Jan som genom sitt ledarskap och sina managementböcker är mera känd för intresset kring mötet mellan människor frågade mycket kring husets nya funktioner, mötesplatser och all den nya service som adderats i Frösundavik de senaste åren. Jan verkade nöjd och gick förhoppningsvis inte hem tomhänt utan rikare än när han kom - full av tankar och känslor.

Varmt välkomna tillbaka säger vi och fortsätter förvalta och varsamt utveckla kulturarvet!

HANSI DANROTH, MENGUS