utdrag_Jordensfärg

Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein

Jordens f채rg

om jordpigment i 채ggoljetempera

Jordens färg - om jordpigment i äggoljetempera Första upplagan, första tryckningen, 2005 © Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein Uppge gärna källan vid professionell användning i form av uppmålning av och färgssättning med recepten i denna bok.

All använding av recepten för industriell fabrikation är enligt lagen om upphovsrätt förbjuden.

Expertkunskaper Färg: Milis Ivarsson Jordpigmentens kemi: Gunnar Svensson och Lars Eriksson, Avdelningen för Strukturkemi, Institutionen för fysikalisk, oorganisk och strukturkemi, Stockholms universitet Text och innehåll Frida Hafvenstein och Milis Ivarsson Foto Amatör: Milis Ivarsson Proffessionell: Lasse Persson, http://www.lassepersson.se (För- och eftersättssida och alla foton av brädor målade med enskilda pigment och färgrecept) Färg- och formgivning Milis Ivarsson och Frida Hafvenstein

Typsnitt Berling Papper Arctic volyme, 130 g/m2 Tryck DB grafiska, Örebro, 2005 ISBN 91-631-0912-3 Förlag Färg är liv Förlagsort Vekhyttan Nätsida http://www.jordensfarg.se E-postadress info@jordensfarg.se

Omslag: Förr ett pigmentbrott, numera ett kalkbrott, Monteriggioni, Toscana, Italien.

Samma ställe som Michelangelo hittade jordpigment i början av 1500-talet.

Försättssida: Högar av både jordpigment och fabrikstillverkade pigment.

Eftersättssida: Översikt av samtliga färgprover vars recept finns beskrivna i boken.

IV

J

ag tror på att använda kunskap genom erfarenhet från sekel till sekel och att samtidigt stå fri och blicka framåt. Framtiden ser inte ut som förgången tid. Att vårda och bevara, javisst, men vi får aldrig glömma att varje stund är en del av det som kommer.

Människan har alltid blickat framåt och velat skapa något nytt, det är det som driver utvecklingen. Ibland hamnar vi i en återvändsgränd, då får vi lov att vända och börja om. Förhoppn­ingsvis inte från början, men tills vi har fast mark att stå på igen.

Där är vi, som jag ser det, med målarfärg och dess användning. Vi har tappat kunskapen och förståelsen och därmed kontrollen över vad vi gör när vi målar, och då menar jag allt sorts måleri; från hus, inne och ute till möbler och inte minst konst i alla dess former. Det här är en stor och allvarlig fråga som, vare sig vi vill eller inte, berör alla männi­skor på det ena eller andra sättet.

Vi borde ta tillbaka kunskapen och vi måste göra det från många infallsvinklar, då vi alla har olika delar av kunskapen. Med ökad kunskap kan inspiration, kreativitet och framtidstro växa.

I denna bok beskriver vi utförligt hur du på ett nytt sätt kan gå tillväga när du blandar din egen färg, äggoljetempera. En viktig del i denna beskrivning är upplösningen av pigmenten i vatten dagen före och att varje pigment kräver olika mängd vatten. Pigmenten har dessutom mycket varierande behov av äggolja. En annan viktig del är mitt sätt att hantera pigmentens varierande egenskaper för att få fram en målarfärg med önskad kulör och funktion.

Milis, 2005

Tack!

Tack alla ni som stöttat och hjälpt oss med Jordens färg! Tack Lars Eriksson, Gunnar Svensson och Stefan Borg för all hjälp med pigmentens kemiska innehåll! Tack Jonas Jernberg, DB-grafiska och Hans Bodin för all hjälp med tryckfrågor! Tack Helena Jansson, Kristina Jedberger och Trygve Löwhagen med korrekturläsning och för att vi fick fotografera i era hemmiljöer! Tack Nillan Molin för inspira­tion till att skriva boken och att vi fick fotografera i ert hem! Tack Erika-Pia Christiansson och Ulf Bräutigam för att vi fick fotografera hela byggprocessen! Tack Oscar Hafvenstein, Eveliina Säteri och Jarmo Säteri för konstruktiv kritik och hjälp med utformning! Tack Rolf Ivarsson och Gustaf Hafvenstein för stöd och hjälp med både boken och hemmet!

VI

J

ag växte upp på en bergsmansgård på landet. I det stora hus­et bytte vi i familjen ofta rum med varandra. Vi fick då måla om våra nya rum som vi ville. Det gjorde jag nästan varje gång jag bytte rum. Att få uttrycka mig med färg på det sättet var en enorm frihet som gav mig livsberikande färgseende och färgkunskap. Min mamma, Milis, använde ofta väggarna när hon provade nya färgblandningar och jag var alltid i närheten när hon hade sina kurser i äggoljetempera på gården. På det sättet lärde jag mig mycket om äggoljetempera och jordpigment utan att jag ens märkte det.

Intill gården sträckte skogen ut sig milsvid. Vi barn tyckte om att leka i naturens mystik och möjligheter. Min kärlek till och omsorg om naturen kommer från min barndomstid i skogen.

Jag utbildade mig senare inom datorlingvistik, ett ämne som handlar om att underlätta kommunikationen mellan människor och mellan människa och dator. Utövandet av detta har fått vänta medan jag skrivit denna bok tillsammans med mamma. Men jag har ändå gjort något som är meningsfullt för mig; att hjälpa andra människor så att vi alla mår lite bättre.

Den kunskap som mamma har samlat på sig och som jag också har en del av nu var viktig att få ner på pränt, för att ge fler möjlighet att börja måla med äggoljetempera. Nu finns Jordens färg delvis tack vare min kärlek till mamma, människan, naturen, djuren och äggolje­ tempera.

Frida, 2005

Läsanvisning All kunskap vi har om äggoljetempera, jordpigment, målande och färgsättning har vi inte kunnat förmedla i denna bok. Det har heller inte varit meningen, eftersom kunskap aldrig är statisk, speciellt inte kunskap inom detta område. Boken ska därför i första hand ge ett incitament till ett eget användande och utvecklande av färgen. Den är till för att väcka frågor och inspirera till självständigt tänkande.

Eftersom det främst är Milis erfarenheter, åsikter och tankar som är av vikt i denna bok används ’jag’ i fortsättningen för Milis. När ’vi’ används enskilt, är det både Milis och Frida, som troligen gjort något praktiskt arbete ihop.

Förord

VII

Innehåll CD: alla recept, NCS-diagram och Adobe Reader Förord VI Innehåll VIII

jordpigment2.11 Mineralernas egenskaper2.11.1 Andra jordpigment2.12

35 37

Guljord från Verona5.2.1 79 Pigmentet, Innehåll, Kulör, Tjockt, Rätt proportioner, Snabboxideran­de, Hård och transparent yta

Obränd terra di Siena5.2.2 83

3 Äggoljetempera

1 Färgkärlek Äggoljetempera med jordpigment1.1 13 Vad är färg?1.2 13 Kulörer1.2.1 Målarfärg1.2.2 Pigment1.3 16 Oorganiska pigment1.3.1 Organiska pigment1.3.2 Farliga pigment1.3.3 Tungmetaller1.3.4 Syntetiska pigment1.3.5 Vart tog kunskapen vägen?1.4 Pigment1.4.1 Bindemedel1.4.2 Industrisamhället1.5

20

21

Råvaror3.1 Ägg3.1.1 Linolja3.1.2 Pigmentblandningar3.1.3

41

Umbror5.3

45

Färgens kvaliteter3.4 45 Estetiska egenskaper3.4.1 Tekniska egenskaper3.4.2 Jordpigmentens påverkan3.4.3 Äggoljetemperans lång­sam­het3.4.4 Hälsa och miljö3.4.5 Varför inte linoljefärg eller äggtempera?3.5 50

Ta kontroll!1.6 22 Den positiva effekten1.7

22

29

En blandning av mineraler2.2

29

Leror2.3

29

Kulörer och namn2.4

30

Pigmentens historia2.5

31

Variationer hos ett pigment2.6

31

Egenskaper

31

2.7

Kriterier för pigment­urvalet2.8 32 Praktiska tester2.8.1 Kemiska tester2.8.2 Pigmenturvalet2.9

33

Frågan om äkthet2.10 Ursprung2.10.1 Innehåll2.10.2

33

Mineraler i utvalda

VIII

4 Kulörbeskrivning

Grön umbra5.3.2 95 Mörkbrun umbra5.3.3

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Snabbast oxidation, Gör en svart färg

97

Bränd rödbrun umbra5.3.4 101 Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Med andra pigment, Oxidation, Ytan

Rödjord från Verona5.4.1 107 55

Egenskaper4.2 55

Tillgång2.1

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I bland­ning, Rätt proportioner, Näst snabb­ast oxidation, Med andra pigment, Ytan

Rödjordar5.4. 105 Färgprover4.1

2 Jordpigment

89

Gulbrun umbra5.3.1 91

Äggoljetemperans oxidation3.2 44 Grundfärg3.3

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I bland­ning, Rätt proportioner, Långsam oxidation, Lättmålad, Bäst med andra, Ytan

Kulörbeskrivning4.3 56 Exakt färgsystem4.3.1 Färgblandning4.3.2 Kulörkvadraten4.3.3 Äggoljetemperans kulöregenskaper4.4 61 Oxidationens kulörpåverkan4.4.1

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Snabboxiderande, Ytan

Fransk orangeockra5.4.4 111 Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Oxidation, Kroppslig men känslig, Användning

Bränd terra di Siena5.4.6 115 Pigmentet, Innehåll, Kulör, Med andra pigment, I blandning, Rätt proportioner, Snabb­ oxider­ande, Hård yta

Fransk rödockra5.4.7 119

5 Utvalda jordpigment Grönjordar5.1

69

Grönjord från Brentonico5.1.1

71

Pigmentet, Innehåll, Kulör, Be­ höver an­dra pigment, Ljus yta, Tjockt och la­serande, Rätt proportioner, Snabb­oxiderande, Hård och sidenmatt glans

Guljordar5.2

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Långsam oxidation, Kroppslig men känslig

Spansk hematitjord5.4.1 123 Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Långsam oxidation, Jämn och täckande yta, Blank och hård yta

Fransk hematitjord5.4.2 127 77

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Oxidati­o n, Kroppslig med känslig

6 Utvalda fabrikstill­ verka­de pigment

3 september7.15

211

Ultramarinblått 6.1 135

17 oktober7.17 219

Förvaring och håll­barhet9.6

28 september7.16 215

Pigmentet, Innehåll, Kulör, Tål inte lågt pH-värde, Med andra pigment, I blandning, Rätt proportioner, Oxidation, Ytan

Ultramarinviolett 139 6.2

Låt det oxidera9.7 273 Den färdiga ytan9.8 274

21 oktober7.18 223

Inomhusmålning9.9 275 Takmålning9.9.1

22 november7.19 227 5 december7.20 231 30 december

Utomhusmålning9.10 276 Väder9.10.1 Krav på färgen9.10.2 Mögel-, svamp- och algpåväxt9.10.3

235

7.21

Innehåll, Kulör

Engelskt rött6.3

141

Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Med andra pigment, Krävande, Långsam ox­idation, Ytan

Gulockra6.4 145 Pigmentet, Innehåll, Kulör, I blandning, Rätt proportioner, Långsam oxidation, Svårmålad färg

Titandioxidvitt6.5

7 Recept Rubriker under varje recept: Receptformel, Förändringsmöjligheter, Måla, Målat 10 januari7.1

155

7.2

23 januari

159

1 februari7.3

163

19 februari

167

8 mars7.5

171

25 mars

175

3 april7.7

179

20 april

183

2 maj7.9

187

18 maj

191

6 juni7.11

195

26 juni

199

7 augusti7.13

203

29 augusti

207

7.6

7.8

7.10

7.12

7.14

243

Fönstermålning9.11 279 Skrapa och tvätta9.13.1 Måla och underhåll9.13.2 Konstmålning9.12 280

9 Att måla med ägg­ oljetempera Underlag9.1 255 Lumppapp9.1.1 Puts9.1.2 Byggskivor9.1.3 Trä9.1.4 Tvättning av underlaget9.1.5 Skrapning9.1.6

Information om inköp Pigmentinformation Receptkulörer Lästips Recept Egna anteckningar Index

284 286 291 292 294 316 320

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5

7 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11 7.12 7.13 7.14 7.15 7.16 7.17 7.18 7.19 7.20 7.21

Blanda äggoljetempera9.2 261 Den moderniserade blandningsmetoden9.2.1 Grundfärg9.2.2 Göra och göra om re­cept9.2.3 263 Målning med äggoljetempera9.3 266 Målningsredskap9.3.1 Målning med pensel9.3.2 Om färgen har fel tjocklek9.3.3 Målning på trä9.3.4 Lager9.3.5 Rätta till fel9.3.6 Åtgång9.4 272 Rengöring av blandningsoch målningsredskap9.5 272 Färgfläckar9.5.1

5.1.1 5.2.1 5.2.2 5.3.1 5.3.3 5.3.4 5.4.1 5.4.2 5.4.3 5.4.4 5.4.5 5.4.6

6

Appendix:

149

Från mineral till Titandioxid­ vitt, In­n ehåll, Kulör, Rent vitt uppfattas inte som vitt, Bäst med andra, I blandning, Rätt proportion­er, Långsam oxidation, Ytan, Andra vita pigment

7.4

8 Färgsättning Aspekter i färgsättningen8.1 Ljus utifrån8.1.1 Möbler8.1.2 Ljussättning inne8.1.3 Funktioner och känslor8.1.4

273

1 2 3 4 5

8 9 Innehåll

IX Appendix

1

1

F채rgk채rlek

1

F

rån början målade vi kroppen, sedan målade vi grottorna och husen – att måla är ett mänskligt behov. Vad skulle då hända med oss om vi inte längre kunde färga våra närmiljöer?

”Färg är liv ty en värld utan färger skulle förefalla oss död. Färger är grundbegrepp – barn av det ogripbara färglösa ljuset och dess motpart, det färglösa mörkret. Liksom flamman skapar ljus, så skapar ljuset färg­ erna. Ljuset, detta världens skapelsefen­omen, uppenbarar för oss färgernas ande och denna världens lev­ande själ.”

Johannes Itten i Färg och färgupplevelse Eftersom färg är så betydelsefullt är det också viktigt att det vi färgar tillvaron med, målarfärgen, är vacker, hållbar och inte skadar oss, naturen eller målningsunderlaget.

Äggoljetempera med jordpigment1.1 Äggoljetempera kan fylla dessa krav. En förutsättning är bland annat att jordpigment ska an­vändas som kulörgivare och för det krävs kunskap om pigmenten och deras olika egenskaper.

Kännedomen om jordpigmentens egenskaper och om hur äggolje­ tempera blandas är nästan helt bortglömd. Trots det lyckades kun­­ skapen, som förr fanns hos hantverkarna och konstnärerna, leva vid­ are och utvecklas. Genom att förena traditionell kunskap med ny kunskap om pigmentens egenskaper och en ny, förenklad metod att blanda äggoljetempera kan färgen leva vidare.

Vi presenterar färgrecept med kulörer från hela färgskalan. Recepten är pigmentblandningar som är anpassade efter de enskilda pigment­ ens kulörer, egenheter och äggolje- och vattenbehov. Du får även tips om hur du kan göra egna färgrecept.

Men det är inte bara kunskapen vi vill att du ska få med dig med denna bok, utan också känslan. Den är greppbar p.g.a de enkla och jordnära ingredienserna, lätt att måla med, kan målas på alla sorters underlag och ger mångfacetterade vackra ytor, t.ex. matta, emalj­ liknande, träliknande och skinnliknande. Färgen ger trygghet utan att vara påträngande. Det kan till och med slå klanger i kroppen av ett äggoljetemperamålat rum, precis som det gör av musik. Temperafärg rör både kropp och själ.

Vad är färg?1.2 Ordet ’färg’ står främst i vårt vardagliga språk för de färger som vi ser på föremål runtomkring oss, som t. ex. blått, rött, gult. Föremålen har olika kulörer. Men ’färg’ är ju även den målarfärg som vi använder för att få olika kulörer på saker och ting. Ordet ’färg’ används hädanefter enbart för målarfärg. Däremot kan ordet finnas i sammansättningar som t.ex. ’färgsättning’, ’färgcirkel’, och ’färgblandning’ där ’färg’ ju kan ha båda betydelserna.

För att kunna färga tillvaron med ett tillfredsställande resultat är det dock bra att veta lite om både kulörer och målarfärger. Att kunna lite om kulörer och hur de kan kombineras ihop är bra för olika kulörer och färgsättningar påverkar oss på olika sätt.

Den viktigaste egenskapen hos en målarfärg är ofta dess kulör. Att sätta färg på en yta är många gånger orsaken till varför man målar, åtVänster: Kärlek till solen och jorden.

Färgkärlek

13

2

Jordpigment

J

ordpigment görs av pigmentjordar som finns naturligt som sedi­ mentavlagringar, skapade genom vittring av järn- och silikatrika bergarter under tusentals och ibland miljoner år. Sådana avlagring­ar sker över hela jordklotet på alla breddgrader där dessa bergarter finns. Och så länge det skapas nya vulkaniska berg, så kommer nya färgade jordar alltid att bildas.

Jordpigment bryts i öppna dagbrott eller under markytan, i en fast form, som slammas, sorteras efter kornstorlek och pulvriseras. De kan därefter behandlas ytterligare om man t.ex. vill bränna pigmentet för att få fram en röd kulör.

Tillgång2.1 Trots att jordpigment har använts mycket länge har de ännu inte tag­it slut. Tillgången på färgade jordar är stor och när brott sinar finns det andra färgade jordar över hela jorden.

En blandning av mineraler2.2 Jordpigment är egentligen mer lera än jord. Den största delen av ett jordpigment utgörs av ett lermineral. Den färgande delen är ofta järn­ oxiden hematit, järnhydroxiden götit eller manganoxiderna pyrolusit och haussmanit, eller en blandning av dessa.

Ett jordpigment innehåller även mindre mängder av andra mineral­er, som t.ex. kvarts, talk och kalcit. Även dessa ämnen, som har varier­ ande kulörer, bidrar till jordpigmentets specifika kulör. Därför är kulörerna inte så klara som fabrikstillverkade järnoxider.

Både lermineralet och de andra mineralerna utgör tillsammans ett bra fyllnadsmedel. Lermineralet fungerar också som en kulörbärare.

Det varierande innehållet i jordpigmenten gör dem till personlig­heter med stor uttryckskraft och egna egenskaper. Den ofta komplexa kombinationen av ingående ämn­en gör dem intressanta och vackra.

Leror2.3 Leror, som är en viktig beståndsdel i jordpigment, har olika egenskap­ er beroende på vilket lermineral det är frågan om. Lermineraler är olika strukturella sammansättningar av aluminiumsilikat. Silikatet utgörs av kombinationer av två sorters skikt. De två typerna av skikt är oktaedrar av aluminiumhydroxid (AlOOH) och tetraedrar av kisel­ tetroxid (SiO4).

Lermineraler brukar delas in i tre strukturella huvudgrupper; kaolin­ it-, illit- och montmorillonitgruppen, beroende på hur de två atomskikten är ordnade. Montmorillonitgruppen har t.ex. en ett-till-tvåstruktur, (1:2) där en del utgör aluminiumskiktet och två delar utgör kiselskiktet. Den här leran kan tack vare sin struktur ta upp vatten och svälla, vilket gör en färg med ett jordpigment som består av en sådan lera fyllig, som t.ex. Guljord från Verona (se kap. 5.2.1).

Vänster: Mosaik med olika mineral­er i koret i San Vitale, Ravenna. 526-547 e.Kr.

Illitgruppen har trots att dessa leror också har en ett-till-två-struktur inte samma förmåga som montmorillonitgruppens leror att svälla och de har dessutom en liten mängd kalium, vilket inte montimorillonitlerorna har.

Jordpigment

29

2

Den tredje gruppens leror, kaolinitleror, har en ett-till-ett-struktur mellan aluminiumskiktet och kiselskiktet. Dessa leror används i industriell framställning av keramik, papper och målarfärg.

Kulörer och namn2.4 Det finns gula, brungula, gulbruna, orange, röda, rödbruna, gröna och grönbruna jordpigment. Beroende på kulör och varifrån de kommer kallas jordpigmenten ockra, terra, umbra eller hematit. Ockra kommer från grekiskans okhros som betyder gulblek, men används som beteckning för nästan alla franska jordpigment, även röda jord­ pigment, som t.ex. Ocre rouge (ocre = ockra, rouge = röd). Det finns även en del mörkröda jordar som uppkallas efter det kulörgivande mineralet; hematit.

I Italien kallas jordpigmenteten terra som betyder jord på italienska, som t.ex. Terra di Siena och Terra verde Brentonico (Grönjord från Brentonico). Ett annat sorts pigment kallas umbra, vilket betyder skugga. De är bruna eller har en gråare ton än ockrorna och terrorna.

De flesta jordpigment har jämfört med syntetiska pigment en dov­are ton, alltså inte så mycket kulörthet och ganska mycket gråhet. Men kulörtheten är fullt tillräcklig för att få en behaglig färgsättning. Det finns många pigment inom färg­området gult, orange och rött. Gröna jordpigment är det färre av. Tyvärr finns inte blåa och vita jordpigment.

Vi har översatt namnen på pigmenten för att du bättre ska kunna komma ihåg och skilja dem åt. Terra Verona rossa blir t.ex. Rödjord från Verona (se s. 35, Tabell 1).

30

2

Exempel på kulörer hos jordpigment.

Pigmentens historia2.5 Vissa pigmentnamn är historiska, t.ex. Terra di Siena och Pompejanskt rött. Men det betyder inte med säkerhet att det är samma pigment som har använts i tusentals år. Namnen på jordpigment är, som nämnts tidigare, ofta förvirrande; ett pigment kan ha flera namn och olika pigment kan ha samma namn. Därför är det svårt att veta hur den historiska användningen av ett specifikt pigment sett ut.

Variationer hos ett pigment2.6 Vänster: Leråker i Italien.

Variationer hos ett och samma jordpigment finns alltid. Man kan aldrig vara helt säker på att ett pigment alltid kommer att se ut och bete sig likadant, om inte för variationer i jordlagren så p.g.a. att en fyndighet alltid kan sina. Detta har bidragit till att många föredragit syntet­ iska pigment som alltid har samma kulör och kvalité. Men då går de fina egenskaperna som kommer med jordpigmentet förlorade.

Dessutom påverkar variationen hos ett pigment inte ett färgrecept som innehåller flera pigment så mycket att det stör intrycket. En färg­ yta med jordpigment skiftar mycket i kulör ändå, beroende på vilket ljus färgytan belyses med.

Exempel på kulörvariation som kan upp­träda i olika leveranser av ett jord­pigment.

Egenskaper2.7 Jordpigmenten är mycket motståndskraftiga mot den nedbrytn­ ing som sol, vind och nederbörd förorsakar. Kanske för att mineral­ avlagring­arna är det bestående efter en mycket lång tid av vittring.

Jordpigment fungerar därför mycket bra för pigmentering av målarfärger som ska vara slitstarka och uttrycksfulla länge.

Alla jordpigment har sina egna särdrag. Men de flesta pigmenten ger en äggoljetemperayta som är matt och halvopak till halvtransparent, d.v.s. halvtäck­ande till halvgenomskinlig. En halvgenomskinlig färg

Jordpigment

31

Utvalda jordpigment

5

Grönjord från Brentonico Guljord från Verona Obränd terra di Siena Gulbrun umbra Mörkbrun umbra Rödbrun bränd umbra

D

et var en gång en tid då all färg som människor använde för att färga sig och sin miljö med kom från naturen. Jord­ arna med sina kulörer, stod då nära alla människor och alla visste att de hade samma sorts personligheter och kön som människor.

Den tiden är sedan länge svunnen och möjligheten att i god harmoni leva tillsammans med alla jordar som finns på vår planet skulle kunna ha varit förbi, om inte några envisa jordar hade hållit sig kvar i människans närhet i århundraden. Så en vacker dag var tiden inne att åter berätta sagan om jordarna och deras personligheter.

Liksom vi människor är jordarna individer, män och kvinnor, unga och gamla. En del är av noblare slag, andra mer alldagliga. Grönjord från Brentonico är som ett skimrande ljus. Han är en vacker, anpassningsbar, uråldrig, nobel, stark och oftast pålitlig man. Han utövar det tysta ledarskapet, och om han inte finns i sällskapet så märks det väl; skuggspelet och mystiken försvinner. Han är den mest sociala person man kan tänka sig, kan samarbeta med alla och får andra att känna sig vackra. Han kan till och med umgås med tonåringar. Han är en man som vinner i längden och som är svår att tröttna på, ty hos honom uppträder hela tiden nya sidor.

Av ålder och mognad kommen är Guljord från Verona, en gammal kvinna, tunn, mild och vänlig. Men hon är även vital och full av liv och kraft, och om hon så önskar kan hon lysa som solen, varm och mjuk. Hon är ädel om hon behandlas med kunskap och respekt, anpassningsbar om det skulle behövas. Hon ger både kropp, själ och ljus åt andra utan att för den skull märkas. Med andra ord; glöm inte bort att ta med henne, men försök att förstå alla hennes små egenheter. Då ska du finna en spännande, varaktig kärlek. Om du inte gör det, kan hon spela dig många spratt.

Obränd terra di Siena är en stark, tålig och nobel dam som är pålitlig i alla väder. Hon hjälper gärna andra. Men om hon hålls i mörker känner hon sig lätt utanför och blir lite sorgsen. Obränd terra di Siena har en mycket värdig och intressant framtoning och hon anpassar sig på ett överraskande sätt till andra, även till sådana som hon aldrig tidigare mött.

Nu står fyra gamla gubbar på tur, Gulbrun, Grön, Mörkbrun och Bränd rödbrun umbra att bli presenterade. Det är lätt att tro att det är onödigt att umgås med dem. De är ju inte särdeles till­ talande vid första anblicken, men skönhet är inte allt i livet. Det får man snart erfara om man bjuder in åtminstone någon av gubbarna, se bara till att han håller sig i bakgrunden och inte dricker för mycket, för då blir han lätt oregerlig.

De sista sex kvinnorna är alla mer eller mindre heta till sitt tempera­ment. Först ut är Rödjord från Verona, vars syster vi redan har träff­at. På många sätt är de lika varandra, men den röda systern är som sig bör aningen mer bångstyrig, vilket ibland kan innebära att hon helt sätter sig på tvären om hon inte får som hon vill. Får hon sin vilja igenom, kan man nästan tro att hon är en drottning.

Till en av hennes bättre egenskaper får man räkna hennes hjälp-

66

samhet gente­mot yngre släktingar, som ofta kan behöva stöd av någon med större erfarenhet av livets alla påfrestningar. I sådana lägen ställer hon sig villigt i bakgrunden.

Vidare till Fransk orangeockra, en ung och vacker kvinna, som lys­ er av ungdom och fräschör. Med sitt yttre kan hon lätt charma oss, men var noga med umgänget med andra, då skönheten, som är hennes viktigaste tillgång, lätt bleknar i fel sällskap. Ha därför tålamod med både henne och hennes två äldre släktingar, Fransk rödockra och Fransk hematitjord, som alla är bländande vackra, var och en på lite olika sätt.

Bränd terra di Siena är en stram gammal dam, förmodligen av adligt påbrå. Hon utstrålar en klassisk men aningen allvarlig skönhet, som inte bleknar, även om hon ger sig in i umgänge med en hel samling av olika sorters individer. Hennes samarbetsförmåga är allmänt känd, även om hon alltid står rakryggad med huvudet högre än alla andra, vilket är bevittnat genom historiens gång.

Allra sist kommer en señora från Spanien, hennes namn är Spansk hematitjord. Hon har varit med om både det ena och det andra, men trots det lever hon stark, rapp och uthållig. Även om hon förlorat mycket av ungdomens skönhet så har hon kvar hela sin forna glans.

Rödjord från Verona Fransk orangeockra Bränd terra di Siena Fransk rödockra Spansk hematitjord Fransk hematitjord

Utvalda jordpigment

67

Grönjordar En del grönjordar är klargröna, andra är grågröna. Kulör­ en varierar beroende på vilket kulörgivande mineral grön­ jorden innehåller. Det bestäms i sin tur av var i Mellaneller Sydeuropa den bryts.

De två vanligaste kulörgivarna i grönjordar är de två närbesläktade mineralerna celadonit och glaukonit, men även klorit och lermineralerna montmorillonit, grön bentonit och kaolinit räknas ibland som grönjordar.

Celadonit förekommer i små kvantiteter som en relativt ren substans i hålrum i vulkanisk bergart medan glaukonit förekommer oftare och mindre ren, i form av små gröna kulor i sedimentär bergart av marint ursprung.

Grönjord från Brentonico Grönjord är det mest oumbärliga pigmentet av alla i en färgblandn­ ing. Det ger ett liv och ett ljus till ytan som inget annat pigment gör.

Dessutom blir ytan mycket hård och slitstark. Grönjord från trakt­ erna runt Verona sägs vara den vackraste i världen.

5.1.1

Pigmentet Det mjuka och finkorniga pigmentet Grönjord från Brentonico har vittrats från det uråldriga vulkanberget Brentonico som ligger på den östra sidan av Gardasjön, i norra Italien. Pigmentet har ansamlats i hålor i berget under miljontals år i form av lersediment.

Innehåll Pigmentet består av en stor mängd kalcium, varav den största delen är kalcit och en mindre del är gips. En ännu mindre del är kanske det, med kalcit jämfört, lite hårdare karbonatet dolomit, som ofta bildas ur kalcit och kan ha en grön ton. Dolomiten kan också vara uppblandad med den gröna och lika hårda pyroxenen diopsid som gärna förekommer tillsammans med dolomit.

En annan del består troligtvis av den gröna glimmern celadonit och lermineralet kaolinit. Ytterligare finns det lite götit som också ger lite kulör.

Med den kemiska analys som är gjord är det svårt att säga om pigment­et är uppbyggt så här. Analysen är kvalitativ och visar därför inte exakt hur mycket av varje ämne som förekommer. Celadonit är dock ett av de två vanligaste mineralerna i grönjordar och glaukonit är det andra vanligast förekommande mineralet. Eftersom innehållet passar bättre in på celadonit är det rimligt att tro att pigmentet åtminstone har en liten del av det.

Kulör Grönjord från Brentonico har en ljus gulgrön kulör. Det liknar den gröna växtligheten, men känns lite luftigare. Det torra pigment­ et har en gråare och ljusare kulör än pigmentet har i en uppmålad äggolje­tempera.

Oxidationen av färgen innebär inte någon större kulörförändring. Det är bara under de första minuterna, när vattnet dunstar, som kulören klarnar och ljusnar något.

Grönjord från Brentonico är mycket färgningssvagt, vilket gör att du kan använda stora mängder av det utan att nämnvärt påverka kulör­ en. Det är därför lätt att kulörsätta en grönjordsblandning med vilken kulör som helst och ändå få grönjordens goda egenskaper.

Vänster: Ljusets och rågkulörens möte.

Bakgrund: Komplementfärg till Grönjord från Brentonico, som t.ex. receptet 10 januari (kap. 7.1).

Utvalda jordpigment

71

10 % av Grönjord från Brentonico

20 % av Grönjord från Brentonico

30 % av Grönjord från Brentonico

50 % av Grönjord från Brentonico

70 % av Grönjord från Brentonico

90 % av Grönjord från Brentonico

100 % av Grönjord från Brentonico

Behöver andra pigment Grönjord från Brentonico behöver, till skillnad från Guljord från Verona och Rödjord från Verona, andra pigment för att ge en bra målar­ färg. När det används enskilt känns det lite ensamt, speciellt på trä­ underlag. Det går dock lite lättare att måla på grundat underlag.

Grönjord från Brentonico blandar sig inte lika lätt som de andra två pigmenten från Veronaregionen; en del lägger sig som en hinna ovanpå den färdigblandade färgen. Men det märks inte på den färdig­ målade ytan som uppfattas som en mer lysande och livfull yta än en färgyta utan grönjorden.

Ljus yta Den ljusreflekterande förmågan är grönjordens bästa egenskap. Vad som ger denna egenskap är inte känt men en gissning är att det är gipset som åstadkommer denna egenskap då gips är uppbyggt av prismatiska kristaller.

Grönjord från Brentonico reflekterar även de andra pigmentens kulörer och får dem att lysa ännu mer och det bildas spännande skugg­or och dagrar. Ju mer grönjord och fler andra pigment med olika kulörer i en färgblandning, desto mer kameleontartad blir den färdiga färg­ytan. Ytan skiftar då kulör och ljushet lättare, om den utsätts för skiftningar i ljuset eller andra kulörer i omgivningen.

Tjockt och laserande Pigmentet väts lätt när det läggs i vatten och det tar upp mycket vatten. Den uppsugande förmågande kan bero på lermineralet, götiten eller gipset, eller en kombination av dessa ämnen.

Efter ett dygn har pastan av pigmentvatten tjocknat mycket, men vid omrörning löser det lätt upp sig. Trots att pigmentet lätt suger upp mycket vatten, så kan pigmentpastan av någon anledning inte ta emot så mycket äggolja, för när ytterst lite äggolja sätts till, blir blandningen mycket tjock. Därför går det åt mycket lite pigment och äggolja i förhållande till vatten för att få rätt konsistens på färgen.

Det är en mycket laserande färg med så lite pigment. Med två lager är färgen halvopak.

Det här pigmentet ska alltså inte användas i stor mängd om man vill ha bra täckning eftersom det blir mycket svårt att måla med en så tjock färg som krävs för en opak yta. Färgen är ganska lätt att få jämn ändå, om man har rätt proportioner och målar på en grundad yta.

Rätt proportioner Grönjord från Brentonico kräver minst äggolja av alla pigment. Bara 7 gram äggolja till 21 gram pigment och 50 gram vatten går åt om man vill ha den mest lättmålade, laserande blandningen. Denna blandning är lättmålad även på trä och transparent på alla underlag. Det går att få ännu mer laserande blandningar genom att minska både pigmentoch äggoljemängden, men samtidigt behålla samma proportioner.

Du kan även göra tjockare blandningar med samma proportioner

Utvalda jordpigment

73

5.1.1

som ger hårda och halvtransparenta ytor även om de inte är lika lätt­ målade. De kräver vana att måla med äggoljetempera då du måste vara snabb och lätt på handen.

Gör inte blandningar som innehåller mer än ca 18 gram äggolja. Mer äggolja ger för tjock färg som är mycket svår att måla med. Tänk också på att kulören blir mörkare och mer transparent ju mer äggolja det är i äggoljetemperan.

Snabboxiderande En äggoljetempera med Grönjord från Brentonico oxiderar relativt fort. Den första oxidationen, då torrkritningen har slutat, är klar efter ett till ett och ett halvt dygn. Den snabba oxidationen gör att pigmentet passar bra till blandningar i alla lager.

Hård och sidenmatt glans Grönjorden ger bra fäste och underlag för vidare målning när du mål­ ar på ytor med lite blank yta eller dålig inträngningsförmåga i under­ laget. Strukturen på grönjorden verkar vara sådan att den håller isär oljan och ägget, vilket gör den målade ytan mer permeabel, d.v.s. genom­släpplig.

Ytan är hård och slitstark, men en aning känslig för skrapmärken. Den målade ytan har en sidenmatt glans som tack vare skrapkänsligheten lätt kan putsas upp till högglans. När den poleras ändras kulören och blir klarare, mörkare och inte lika känslig för skrapmärken.

Recept med Grönjord från Brentonico

Tabell 3. Recept som innehåller Grönjord från Brentonico. Till vänster: De re­cept som innehåller störst andel av Grönjord från Brentonico av alla pigment i pigmentblandningen. Till höger: De recept som innehåller en mindre andel till höger.

Störst pigmentandel:

Kap.:

Mindre pigmentandel:

Kap.:

18 maj

7.10

19 februari

7.4

6 juni

7.11

3 september

7.15

20 april

7.8

1 februari

7.3

3 april

7.7

7 augusti

7.13

2 maj

7.9

25 mars

7.6

8 mars

7.5

10 januari

7.1

29 augusti

7.14

21 oktober

7.18

23 januari

7.2

30 december

7.21

22 november

7.19

26 juni

7.12

17 oktober

7.17

grundfärg 5 december

9.2.2 7.20

Vänster: Funkians knopp är mild och mångfacetterad. Bakgrund: Komplementfärg till Grönjord från Brentonico, som t.ex. receptet 10 januari (kap. 7.1).

Utvalda jordpigment

75

5.1.1

Recept

7

25 mars 25 mars har grå en blåturkos kulör som liknar havet. Den kan bli blåare i de ljusaste tonerna, men den kan också kännas grönaktig.

Det är en användbar och lättmålad färg som är laserande i mörka blandningar. Den kan ge spännande övermålningar på helt andra kulörer, både på möbler och på väggar. Ute tappar Ultramarin­blått sin kulör efter ett tag, men är ganska skyddat av andra pigment. Om du gärna vill ha en traditionell gråturkos ytterdörr, kan du använda det här receptet, men du får lägga på ett nytt ytlager med några års mellanrum. Det är ju då bara fråga om någon deciliter färg. Alla sorters underlag går bra att måla på med 25 mars.

Receptformel Grönjord från Brentonico är stommen i 25 mars liksom i nästa recept 3 april. Båda recepten innehåller dessutom Obränd terra di Siena, Gulbrun umbra och Ultramarinblått. Det som skiljer dessa två recept åt är mängdförhållandena mellan de ingående pigmenten. 25 mars innehåller mer Gulbrun umbra och Ultramarinblått vilket gör kulör­ en gråare och blåare än 3 april.

VATTEN: PIGMENT: ÄGGOLJA: FÄRDIG FÄRG: Grönjord från Brentonico Obränd terra di Siena Gulbrun umbra Ultramarinblått Pigmentmängd totalt:

53 % 31 % 16 %

500 g ~286 g 151 g

100 %

937 g

43 % 5% 18 % 34 %

123 14,3 51,5 97,3

g g g g

100 %

286,1 g

7.6 Receptet till ca 1 liter av 25 mars, 100 %, samt bilder på de ingående pig­menten i receptet.

Förändringsmöjligheter Med hjälp av de fyra ingående pigmenten är det roligt och enkelt att experimentera fram andra kulörtoner. Minska grönjorden och öka Ultramarinblått för att få en blåare kulör eller ta bort eller minska på mängden Gulbrun umbra för att få en klarare turkosblå ton. Det är också möjligt att sätta till lite grann av Guljord från Verona, vilket gör färgen mer laserande och aningen mer grågrön.

Måla När du målar med 100 % av 25 mars, ska du inte gå tillbaka och bättra på målningen. För övrigt är färgen mycket lättmålad och en bra nybörjar­färg, som ger en jämn utstrykning. Den oxiderar medelsnabbt.

En gråblå men lysande dag i slutet av mars. Bakgrund: Komplementfärg till 25 mars, som t.ex. receptet 22 november (kap. 7.19).

Recept

175

10 % av 25 mars

20 % av 25 mars

30 % av 25 mars

40 % av 25 mars

50 % av 25 mars

60 % av 25 mars

70 % av 25 mars

80 % av 25 mars

90 % av 25 mars

100 % av 25 mars

Målat Den mörkaste nyansen av 25 mars är halvopak, medan de ljusare blandningarna är mycket täckande. Ytan är mer matt än blank, men det är inte mycket mening med att polera den då den är för känslig för det, åtminstone i mörkare nyanser.

7.6

Med lysande gråblå äggoljetempera i taket framhävs andra föremåls svaga toner. Del av lampkrona, Anette Alsiö.

Recept

177

Övre raden, fr. vänster: 18 maj på 10 januari, 26 juni på 23 januari, 29 augusti på 1 februari, 5 december på 19 februari, 21 oktober på 8 mars, 22 november på 25 mars, 10 januari på 3 april, 10 januari på 3 april, 30 december på 20 april, 10 januari på 2 maj.

Mellanraden, fr vänster: 23 januari på 18 maj, 23 januari på 6 juni, 23 januari på 6 juni, 1 februari på 26 juni, 1 februari

på 26 juni, 8 mars på 7 augusti, 23 januari på 7 augusti, 19 februari på 29 augusti, 1 februari på 3 september.

Nedre raden: 8 mars på 28 september, 8 mars på 28 september, 8 mars på 28 september, 1 februari på 17 oktober, 25 mars på 17 oktober, 20 april på 22 november, 25 mars på 5 december, 25 mars på 30 december, 25 mars på 30 december.

F채rgs채ttning

8

F

ör att kunna skapa tillfredsställande färgsättningar för olika ändamål behövs en grunduppsättning av tankeredskap. Här presenteras tankar om att färgsätta i första hand inomhusmiljöer.

Vid färgsättning utomhus tillkommer andra aspekter du bör ha i åtanke, såsom hänsyn till grannar och tradition och att kulörerna ser mycket ljusare och kulörtare ut än färgprovet.

Lita på dig själv och din egen förmåga att komma fram till vad som känns rätt. För att få referenser kan du låta dig inspireras av natur, konst eller något annat som ger dig färgupplevelser.

Rum är volymer som i först hand är skapade för människors aktiviteter av skilda slag; sova, älska, äta, träffas etc. Om rum stödjer dessa aktiviteter känns de naturligare att utföra. Färgsättningen blir på så vis hållbar och behöver bara förändras när behoven förändras.

Aspekter i färgsättningen8.1 Kulörer ser mycket olika ut i olika miljöer. Det beror delvis på att hjärnan kompenserar saknaden av den kulör som tillsammans med kulörerna i rummet bildar grått. De kulörerna som finns i rummet anpassas då till varandra av hjärnan så att t.ex. en blå kulör kan se mer lila ut när gult finns på någon närliggande yta i rummet. Denna verkan kallas simultankontrast och är hjärnans strävan efter balans mellan alla ingående kulörer, som om de blandas ska bli grått.

Vilken eller vilka kulörer som förändras beror på hur kulörta de ingående kulörerna är och hur stor yta varje kulör upptar. Vid obalans mellan två kulörer försöker hjärnan skapa komplementfärgen till den kulörtaste ytan på den kulörsvagare ytan. En stor yta med svag kulör kan dock balansera en liten yta med stark kulör.

En annan viktig faktor som påverkar kulörerna i ett rum är ljuset, dels i form av reflekterat ljus från alla andra kulörer runtomkring, dels i form av direkt ljus från lampor eller solljus. Stora fönster och kulörsvaga ytor inne ger en ny kulör ett kulörtare utseende än om samma kulör tillsätts till ett mörkt och kulört rum.

Vänster: En vallmos inre har överrask­ ande kulörkom­binationer. Höger: När de flesta kulörer närmar sig grått framträder varje svag kulör och skill­ naderna mellan mörkt och ljust.

8

Färgsättning

243

M책la med 채ggoljetempera

9

F

ör att få ett bra målningsresultat måste du veta lite om under­ laget, redskapen och målningstekniken. Men det är också vikt­ igt att försöka lära känna äggoljetemperans temperament.

Äggoljetempera är en flyktig, lätt och känslig färg, samtidigt som den är långsam och härdig. Dessa egenskaper lär du känna i användningen av färgen. När du stryker ut färgen på underlaget krävs en rytmisk och lätt hantering eftersom vattnet avdunstar fort. Under den nödvändigt långsamma oxidationen är färgen känslig, men bildar sedan den starkaste och vackraste färgyta du kan tänka dig. Kort och gott så handlar äggoljetempera om att blanda en bländning som målas med tempo och får ta sin tid.

Underlag9.1 Underlaget är den yta som du målar på, det kan vara en obehandlad eller behandlad yta. Äggoljetempera kan målas på ett otal olika under­lag, t.ex. trä, papp, tapet, tyg, puts, lerputs, betong, sten, metall etc. Det är fantasin och det önskade resultatet som begränsar. Hur tålig ytan blir och hur bra äggoljetemperan sitter beror bl.a. på hur poröst underlaget är och därmed hur mycket färgen trängt in i underlaget. Ju mer den tränger in desto bättre sitter den. Alltså ger underlag som t.ex. trä, puts och papp mycket bra resultat medan färg på metall och sten är skrapkänsligare.

Om ytan däremot är behandlad med någon annan sorts målarfärg, så sitter färgen bara så bra som den målarfärg som redan sitter under.

Därför är det bra att skrapa bort gammal färg som flagar eller kan komma att flaga. Äggoljetempera flagar inte i sig när den har strukits på rätt och underlaget är tvättat.

Det viktigaste att lära sig om underlag är principen för hur äggoljetemperan fungerar generellt. Då kan du själv hitta på egna lösningar när du ska måla på ett nytt material. Färgens alla beståndsdelar har små molekyler, vilket gör att den lätt tränger in i porösa material och följer ojämnheter utan att släta till ytan. Men eftersom penseldrag, eller märken efter andra målningsredskap, syns tydligare på en helt slät yta så är det lättare att få ett fint resultat på en ojämnare yta, som t.ex. trä, puts. Spackel och lagningar, med annat material än grund­ underlaget ger dessutom en annan porositet.

Att äggoljetemperan följer underlagets struktur, som därmed fram­ träder, har både nackdelar och stora fördelar, beoende på hur du handskas med denna egenskap. De olika färglagren ger även en spännande och livfull effekt, eftersom de enskilda färglagren inte är helt täckande och varje lager återkastar ljus. Dessutom har olika färg­ recept målat på samma underlag mycket olika uttryck, då pigment­ blandningarna har olika karaktärer.

Lumppapp9.1.1

Plåtbord använt sedan 1990 som pallet och underlag vid målning av åtskilliga färprover under årens lopp.

Ibland har uthälld färg blivit kvar i tjocka sjok. Numera är ytan hård som emalj.

Lumppapp är ett billigt, miljövänligt och vackert alternativ till tapet.

Det är en papp som är gjord av textillump, alltså återvunnet textilt material. Lumppappsvåderna är 100 cm breda och kan klistras upp kant i kant i hela våder, eller vilket är betydligt lättare; riva till mindre kvadratiska bitar, som man gjorde förr. Före 1800-talets mitt fanns lumppapp bara att tillgå i ark. När du använder rivna bitar lägger du dem lite omlott.

Måla med äggoljetempera

255

9

Äggoljetempera på lumppapp, träbjälkar och gammal murstock.

Puts9.1.2 Puts av olika slag ger fantastiska resultat med äggoljetempera. Den ojämna ytan som puts har förstärker lystern och kulörerna blir ljusare än på andra underlag.

Kalk- och cementputs har ett högt pH-värde innan det har härdat, vilket kan ta upp till två år. Under denna tid kan linoljan i äggolje­ temperan förtvålas då den är en syra. Vänta därför med att måla på

Grundfärg som målas med mjuka penseldrag över ett köksgolv av lerputs.

Golvet grundas två gånger för att sedan slipas jämnt. Sedan målas ytterligare två gånger med slipning emellan.

Med denna metod blir ytan som ett stengolv, fast med svikt.

256

dessa sorters putser tills pH-värd­ et har blivit neutralt. Lerputs däre­mot har ett neutralt pH-värde redan från början. Därför kan du må­la på lerputsen redan efter några dagar, då den fortfarande är fuktig, vilket underlättar målningen och inträngningen i underlaget.

Byggskivor9.1.3

Om man fuktar en yta innan målning går arbetet lättare och färgen blir jämnare. En blomspruta där man kan pumpa upp trycket underlättar.

Att måla direkt på byggskivor av olika slag, t.ex. gips-, masonit- eller tretex-skivor är inte lika lätt som att måla på papp, tapet eller trä. Ofta spacklas tyvärr under­ laget för att få det så slätt som möjligt. Spackel har inte samma absorptionsförmåga som själva skiv­orna, vilket ger ytor med ojämn absorption. Sådana ytor bör du måla två gånger med grundfärgen och låta färgen oxidera ordentligt mellan lagren (se kap. 9.2.2 om grundfärgen). Sedan målar du två lager med den eller de kulörer du valt ut, de s.k. färdiglagren. Det är ändå inte säkert att resultatet blir bra eftersom spacklet och skivan har olika strukturer som återspeglar ljuset på olika sätt. Spackel brukar dessutom innehålla ohälsosamma ämnen som även påverkar oxidationsprocessen negativt.

Trä9.1.4 Målning på trä i olika former kräver olika för-, mellan- och efter­ behandlingar av underlaget. Träunderlag är exempelvis trämöbler, träinnertak, bröstpanel, panel på hus, stockar, plank, trädgårdsmöbler, hyvlat, ohyvlat etc. Några viktiga aspekter i metodval är om träet är målat eller ej, om underlaget är gammalt eller nytt och hur du vill att resultatet ska bli.

Det som är gemensamt för de olika träunderlagen är att det blir bättre om de tvättas eller blöts före målning, om underlaget tål denna behandling. Slipning mellan strykningarna är också gemensamt för all träbehandling. Beroende på hur mycket arbete du vill lägga ner förbereder du underlaget på olika sätt.

Obehandlat trä. Obehandlat trä kräver inte lika mycket förarbete som en redan målad yta. Om träet är nytt behöver det bara blötas upp för att öppna träcellerna, så att färgen lättare absorberas och det blir en jämnare och djupare inträngning av färgen. Det är som att vattna på en redan fuktig jord eller att smörja in sig med en hud­ lotion efter en dusch; det tränger lättare in. Äggoljetempera fungerar alltså inte som många andra färger, som kräver en helt torr yta. Att blöta träet gör också att du får längre tid på dig när du målar, innan vattnet dunstar bort. Om vattnet dunstar och det blir för lite vatten i färgen påverkar du bindningen mellan ägg och olja och ytan blir blank (se kap. 9.3.2).

Blöt träet med vatten, så mycket att vattnet suger in och väter. Använd pensel eller spruta om det är stora ytor. Låt det torka en stund, ca 10-30 minuter, så att vattnet har hunnit dunsta lite från ytan, men fortfarande är fuktig, innan du stryker på grundfärgen (se kap. 9.2.2, om grundfärgen). När det är stora ytor som ska målas är det bättre att

Måla med äggoljetempera

257

9