Ulla Albert från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, föreläste i Storfors.
Kvinnofridslinjen öppen dygnet runt De flesta elever engagerar sig i lektionen när det handlar om läsfixarna.
FOTO: Eva Wiklund
En läsande klass i Bjurtjärn - Idag ska vi använda spågumman! Charlotta Eriksson delar ut kort till eleverna, och tar fram en bok. I Bjurtjärn får eleverna hjälp med läsförståelsen av läsfixarna; spågumman, detektiven, reportern, cowboyen och konstnären. För den oinvigde kan metoden ”En läsande klass” verka ovanlig, men för eleverna i Bjurtjärns andra och tredje klass har det redan blivit vardag. - Det är många olika organisationer som står bakom projketet som drivs över hela Sverige. Initiativtagare var författaren Martin Widmark, och syftet är att öka elevernas läsförståelse. - I Sverige har vi halkat efter. Det kan man se i olika undersökningar. I den här metoden har man tagit fasta på hur vana läsare gör. Man har samlat fem olika strategier, säger Charlotta Eriksson. Spågumman, som eleverna använder den här lektionen, ser in i framtiden. Det innebär att Charlotta med jämna mellanrum stannar till i berättelsen för att eleverna själva
Charlotta Eriksson läser om den oändliga korven.
De fem läxfixarna.
Ett gediget material.
ska få fundera ut vad som kan tänkas hända härnäst. Förslagen haglar och det blir både roligt och lite spännande. De andra strategierna använder man för att göra sig en bild av berättelsen (konstnären), sammanfatta och fånga in det viktiga (som en cowboy med sitt lasso), hitta svåra ord (detektiven) och ställa frågor om texten (som en reporter). Mari Walbye Sletvold säger att hon älskar att läsa. - Det här är roligt. Jag tyck-
er bäst om tjocka, spännande böcker som Harry Potter, säger hon. I Bjurtjärn har man inte använt metoden så länge, men Charlotta Eriksson är lyrisk. - Det här är ett helt nytt sätt att tänka. Det blir tydligt för eleverna hur de ska tänka om en text, och läsningen hänger ju också ihop med det egna skrivandet. Det ska bli spännande att se om vi kan mäta effekterna av det här om ett par år, säger hon.
Personal från kommunens verksamheter fick som fortbildning ta del av fakta, forskning och praktiska råd om hur man kan förstå och känna igen våld. Ulla Albert från Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet gick bland annat igenom definitioner och statistik. NCKs mål är att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i hemmet. Våld kan gälla fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller hot om våld. En stor kartläggning där kopplingen mellan våld och hälsa undersöks, har nyligen gjorts. Kvinnor och män mellan 18 och 74 år har bland annat fått svara på om de någon gång utsatts för allvarligt våld. Nästan hälften av kvinnorna och 38% av männen svarade att de hade det som barn eller i vuxen ålder, men bara cirka 20% hade någon gång polisanmält det. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för den som utsatts för hot och våld. Den är öppen dygnet runt och samtalet är gratis. Samtalet syns inte på telefonräkningen. För den som inte talar svenska eller engelska finns tolkservice på de flesta språk som talas i Sverige. Tel 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se KRISTINA ELMSTRÖM
EVA WIKLUND
I frêske lufta nr 6 l 15 oktober 2014 Informationstidning för Storfors kommun
3