Page 1

Ungdomars rätt till trygghet – Sverigedemokratisk Ungdoms kriminalpolitik Sverige är ett fantastiskt land men också ett land som står inför mäktiga utmaningar. Vi har en accelererande brottslighet som leder till en ökning av rån, fall av misshandel och våldtäkter. Det är brott som inte sällan drabbar unga människor där även förövaren är ung, med andra ord ett stort samhällsproblem som drabbar unga. Lägg därtill en ökad rekrytering till organiserade ungdomsgäng som inte vill ta den långa vägen och det är klart att det kokar i Sverige. Svenska ungdomar lever i ett samhälle som skulle chockera de som växte upp i Sverige för ett par decennier sedan. Sverigedemokratisk Ungdom ser den utbredda kriminaliteten som ett av de största hoten mot våra svenska ungdomars välbefinnande och prioriterar denna fråga framför många andra.

Dagens samhälle Sverige är ett splittrat samhälle, vilket naturligtvis inte undgått våra ungdomar som upplever konsekvenserna av detta, särskilt i skolan men också på fritiden i de olika sammanhang där ungdomar möts. Dagens unga konfronteras dagligen med det samhällsexperiment som är Sverige. Att det funnits splittringar kring socioekonomiska linjer är inget nytt, däremot är den kulturella splittringen ny och något som bör tas på största allvar. Denna kulturella splittring är ett resultat av en ansvarslös politik där tesen varit att man kan ta personer från vitt skilda kulturer och sammanföra dessa utan att friktion uppstår. Friktionen kan leda till hat mot både individer och mot samhället i stort, hat som ibland manifesteras genom olika typer av brottsliga handlingar. SDU ser detta problem och vad fel politik kan leda till. Det är därför som förbundet förespråkar en anpassningspolitik där de som kommer till Sverige anpassar sig till svenska seder och bruk. Med fokus på det som förenar oss istället för det som skiljer oss åt tror vi också på att folks vilja att skada varandra minskar. Detta är en av de viktigaste brottsförebyggande åtgärderna, att skapa gemenskap kring värden som vi vet att de flesta svenskar delar. I Sverige har vi tidigare känt en stark gemenskap tack vare att vi har haft samma ursprung, samma språk, liknande värderingar och kultur. En viktig förutsättning för ett fungerande och tryggt samhälle är att det bygger på en hög kulturell homogenitet med sund nationalism och nationella gränser som en naturlig del av samhället. Att ta hand om varandra Det farliga med en konstant ökande brottslighet är också tillvänjningen av densamma, något som inte syns i de trygghetsundersökningar som görs. Acceptansen höjs gradvis för brottslighet i alla dess former. Folk har generellt en god uppfattning om vad som är rätt eller fel men ju vanligare förekommande brott är desto mindre är chansen att vanliga medborgare vågar ingripa. Att ta ansvar för sina medmänniskor är en av de saker som definierar vad ett samhälle är. Ser man någon fara illa


finns det en naturlig instinkt att hjälpa. Det är ett värde som inte minst anses vara moraliskt rätt. Av den anledningen ser SDU att det behövs fler och bättre organiserade grannsamverkansprojekt som består av eldsjälar som patrullerar på nätterna för att göra samhället lite bättre för sina medmänniskor. Det kan vara för att skydda liv och egendom eller för att få folk att känna sig lite tryggare. SDU vill därför se införandet av en grannsamverkansfond som ska finansieras via privata donationer men även delvis av staten. Sverige behöver ta tillvara på de eldsjälar som finns där när polisen inte gör det. Fler poliser på gator och torg Att polisen har en stark närvaro i ett samhälle signalerar trygghet. Idag syns dessvärre polisen oftast när ett brott redan begåtts och inte som ett naturligt inslag i stadsbilden. En stor del av arbetstiden tillbringar poliserna istället bakom skrivbordet där de arbetar med administrativa uppgifter eller uppgifter som inte kräver särskild polisutbildning. Bristen på patrullerande poliser leder till att polisen associeras med otrygghet istället för att associeras med trygghet. SDU vill att skrivbordsarbetet ska utföras av annan, civilt anställd, personal så att poliserna kan ägna sig åt att bekämpa brottslighet och skapa trygghet i samhället. För att ungdomar ska få möjlighet att utveckla en god relation till och respekt för polisens arbete föreslår vi också att polisen regelbundet ska bevaka skolor, särskilt de som är mest utsatta för brottslighet. Ett gendarmeri värt namnet

Ett stort problem är det tillstånd av närapå total anarki som med jämna mellanrum drabbar utkanterna av det svenska samhället. Detta problem är knappast unikt för Sverige, även exempelvis Frankrike och England har drabbats hårt. Polis, ambulans, brandkår och boende utsätts i dessa områden för regelrätt terror när gäng löper amok i våldsamma upplopp med stenkastning, bilbränder, skadegörelse och liknande attacker. Dessa förehavanden är oacceptabla i en demokrati och talar till oss om hur det står till i vårt land. Från den politiska elitens håll sätts karaktäristiskt förövarna och deras situation i fokus. Det talas ofta om utanförskap och vikten av dialog, att det behövs mer fritidsgårdar och att krafttag mot upprorsmakarna är fel väg att gå. SDU säger istället att nog får vara nog. Vi förespråkar därför införandet av ett gendarmeri med befogenhet att utlysa utegångsförbud och i värsta fall temporära undantagstillstånd. Ett svenskt gendarmeri skulle verka direkt under justitiedepartementet och bestå av specialutbildad militärpolis, vars viktigaste uppgifter skulle vara att motarbeta olika typer av våldsamma kravaller och upplopp samt bemöta storskaliga angrepp på institutioner som är viktiga för det svenska samhället. Som det är idag kan en lokal kvarterspolis med bara några år kvar till pensionering sättas in vid händelse av krigiska upplopp och våldsamma kravaller. Detta är inte en hållbar situation. Rätt man med rätt erfarenheter och skolning måste vara på rätt plats.


Svenskfientlighet

Våld eller uppvigling mot folk på grund av att de tillhör en viss etnicitet är oacceptabelt och är något som ska motarbetas oavsett vilken etnicitet det rör sig om. SDU ser en brist i det arbete som utförs eftersom man inte uppmärksammar det svenskfientliga våld som drabbar personer med ett typiskt svenskt utseende. Till exempel började man registrera hatbrott mot folkgruppen svenskar så sent som 2009. I Sverige drabbas även icke-svenskar av svenskfientlighet i det att de ser typiskt svenska ut. SDU kräver att detta våld uppmärksammas och motarbetas precis som allt annat rasistiskt motiverat våld. Ett konkret exempel är att vi vill att även folkgruppen svenskars rättskydd omfattas av lagen om hets mot folkgrupp samt att polisen tar hatbrott mot svenskar på allvar. Sänk straffmyndighetsåldern

Unga kriminella är ytterligare ett stort problem i dagens Sverige och vi har kunnat se hur grov brottslighet kryper allt längre ner i åldrarna. När förövare blir yngre blir även brottsoffer det. I dagens Sverige kan man inte straffa en person som är under femton år utan denne får istället träffa socialtjänsten där uppföljningen alltför ofta rinner ut i sanden. Idag är trenden tydlig: antalet unga förövare blir fler och fler samtidigt som dagens regler innebär att rättssystemet står handfallet inför problemet och saknar förmåga att tackla det. Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet lade polisen 2011 ned nära 13 300 brottsutredningar på grund av att den misstänkte var under femton år. Bland dessa återfinns ett flertal mord, ett hundratal våldtäkter och ett par tusen misshandelsfall. De läggs sedan på högen av ”uppklarade brott” och ser bra ut i statistiken. Brotten räknas som uppklarade trots att gärningsmän slipper påföljd och offren inte får upprättelse. Detta är ovärdigt en rättsstat. SDU förespråkar därför ett system där alla över tolv år ska vara ansvariga för sina egna handlingar och kunna dömas till ett straff som är rimligt för det begångna brottet. Höj straffen SDU anser att ett av de största problemen med dagens kriminalpolitik är att den tenderar att se allting ur gärningsmannens perspektiv. Ett belysande exempel på denna inställning är faktumet att fängelsedomar idag i hög utsträckning inte längre ses som straff utan endast som rehabilitering för förövaren. Vi menar att detta är ett hån mot brottsoffret. Självklart ska fängelset ha en rehabiliterande effekt för att förhindra att gärningsmannen återfaller i brottslighet men det är en viktig princip att kriminella gärningar ska leda till straff, inte minst för att brottsoffren ska få upprättelse. För att komma till bukt med kriminaliteten är det dessutom av yttersta vikt att det får mycket negativa konsekvenser att begå brott.


Det finns mängder av exempel på hur gärningsmän som begått grova våldsbrott i Sverige döms till snudd på löjeväckande korta fängelsestraff. SDU anser inte att några enstaka år i fängelse räcker för att sona brott som förstört en annan människas liv för all framtid. I vissa fall är det dessutom så att samhället mår bäst av att brottslingarna permanent hålls inspärrade och borta från gatan, det kan vara det enda sättet att skydda allmänheten och oskyldiga personer. SDU förespråkar därför en kraftig höjning av straffsatserna för grova våldsbrott och vill även införa verkliga livstidsstraff för de allra värsta brottslingarna, särskilt återfallsförbrytarna. Dessa personer förtjänar inte frihet och ska då heller inte få uppleva den mer i sina liv. Ibland måste dörren låsas och nyckeln slängas bort. Sverigedemokratisk Ungdom anser det vara av yttersta vikt att ungdomar ska känna trygghet i ett samhälle som blir allt otryggare och omänskligare. Det är viktigt att stå upp både för de unga som redan utsatts för brott och de som riskerar att bli brottsoffer för att de vistas i riskfyllda miljöer. Det får aldrig löna sig att begå ett brott och det är för att betona detta som det krävs en generell straffhöjning samt införande av riktiga livstidsstraff. Vi anser att straffet i egenskap av moraliskt verktyg har ett egenvärde i och med att den som begått ett brott får sota för det. Genom tuffa tag mot alla kriminella ser vi till att antalet nya brottsoffer minskar och att tryggheten ökar. Detta ser vi som vårt viktigaste kriminalpolitiska mål. Vård istället för fängelse för missbrukare SDU menar att samhällets syn på och attityd mot narkotikamissbrukare behöver förändras. Människor med missbruksproblem ska inte straffas eller beblandas med tungt kriminella på fängelser. Att fängsla en missbrukare riskerar att göra mer skada än nytta och SDU förespråkar istället att man vårdar istället för fängslar de som missbrukar narkotika. Om en ung kriminell gör sig skyldig till ett allvarligare brott i Sverige kan denne dömas till sluten ungdomsvård. På dessa hem blandas missbrukare med mördare och våldtäktsmän såväl som med ungdomar som har grava psykosociala störningar. SDU vill se en uppdelning där man placerar ungdomar på olika hem eller avdelningar utifrån kriminell bakgrund. Mängdrabatt och tredje gången-gillt Idag har vi ett system där kriminella får straffrabatt när de begår flertalet kriminella handlingar, detta gynnar varken samhället eller rättssystemet. Argumentationen bakom mängdrabatten är att en person som begått många mindre grova brott inte ska straffas hårdare än en person som begått ett grovt. Alla brott påverkar samhället negativt och SDU menar därför att man ska bli dömd för samtliga, oavsett hur många man begått. Ett stort problem idag är att många förbrytare återfaller i brott och SDU vill komma till rätta med detta genom att införa en tredje gången gillt-princip. Denna princip innebär att tredje gången man begår


brott av samma typ som man tidigare dömts för så ska man automatiskt dömas till det maximala straffet för den brottskategorin. Utvisning av kriminella utlänningar Enligt Kriminalvården består uppemot en tredjedel av alla personer i svenska fängelser utav utlänningar, det vill säga, personer utan medborgarskap som begått ett brott när de uppehållit sig illegalt eller tillfälligt i Sverige. SDU förespråkar utvisning efter verkställt straff för utlänningar som begår brott i Sverige samt att straffet i första hand ska avtjänas i individens hemland. Syftet med detta är dels att underlätta för den dömde att återanpassa sig till landet han eller hon ska vistas i efter frigivningen och dels att minska kostnaderna för och påfrestningarna på det svenska rättssystemet. Den svenska kriminalvården är utformad efter parollen ”bättre ut”. Man har en uttalad ambition att bidra till att intagna efter frigivning ska kunna återgå till att bli produktiva samhällsmedborgare. Detta medför att verksamheten blir tämligen dyr. Syftet härrör givetvis från uppfattningen att de intagna en dag kommer att återvända ut i det svenska samhället som fria män och kvinnor. Detta gäller inte utländska medborgare som avtjänar fängelsestraff i väntan på utvisning. Förbundet anser därför att man bör titta på den norska modellen som går ut på att inhysa utländska medborgare på separata anstalter. Dessa bör bli betydligt billigare i drift jämfört med dagens blandade anstalter, utan att man för den skull gör avkall på de mänskliga rättigheterna. En avsevärd del av kriminalvårdens verksamhet syftar till att bidra till människors personliga utveckling och återanpassning till livet i frihet. Svenska skattepengar bör i princip inte användas för att rehabilitera kriminella utlänningar som inte tillåts vistas i riket.

Sdu kriminal lång  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you