
15 minute read
Orchestral Tools SINE-player & samplingsbiblioteken Tallinn, Duplex Saxophones, samt Miroire
Text: Gunnar E Olsson Foto: Orchestral Tools & Kaupo Kikkas
TYP Samplingsspelare med tillhörande bibliotek SYSTEMKRAV SINE Mac OS 10.13, i5, 4 GB RAM (16 GB eller mer rekommenderas). Windows 10, Intel Core i5 eller motsvarande (Windows 7 stöds inte officiellt) PLUGINFORMAT AU, VST, den senaste versionen av SINE stödjer nu även AAX TALLINN 92 GB samplingar, 43 GB SINEarc-komprimerade 24 bit / 48 KHz patches DUPLEX SAXOPHONES 7,7 GB samplingar, 4,2 GB SINEarckomprimerade MIROIRE 97,9 GB samplingar; 32,92 GB SINEarc-komprimerade KOPIERINGSSKYDD Hanteras via ditt konto hos Orchestral Tools ÖVRIGT Samtliga bibliotek i den här testen kräver den senaste versionen av företagets SINE-Player PRIS Tallinn: 399 Euro, Duplex Saxophones: 249 euro, Miroire: 399 Euro INFORMATION Orchestral Tools, www.orchestraltools.com
Advertisement
✚ PLUS
• SINE-Player är mycket användbar • Man kan ladda ner enbart de instrument man behöver • Biblioteken låter helt fantastiskt • Orglarna i Tallinn är bland det bästa jag hört • Makalösa saxofoner i Duplex
Saxophones • Jag älskar kören i Miroire – och blockflöjten • Massor av bra gratisbibliotek
■ MINUS
• Man behöver en hel del hårddisk- eller SSD-utrymme
Orchestral Tools SINE-player & samplingsbiblioteken Tallinn, Duplex Saxophones, samt Miroire
Storslaget, nordiskt vemod på burk – plus mer därtill
Samplingsbibliotek har en tendens att samla sig på hög. Man köper, laddar ner, spelar lite, men man använder kanske inte dem till fullo. Något instrument kan bli en tillfällig favorit, men resten blir oftast bara liggande… Men så finns det Orchestral Tools.
När jag gjorde mig av med merparten av mina gamla hårdvarusyntar (jo, jag ångrar det förstås), var det en maskin som blev kvar i racken, en EMU-sampler som heter E5000 Ultra. Den har på sistone gett mig tillbaka intresset för samplandet igen. Jag fick dessutom höra talas om Orchestral Tools många välljudande samplingsbibliotek, så vad kan väl då vara mer lämpligt än att vi kika på några av de senaste alstren från våra nyfunna vänner i Berlin?
Orchestral Tools
Företaget grundades av Hendrik Schwarzer 2005, och man har kontor både i Freiburg och Berlin. Orchestral Tools siktar på det allra högsta kvalitetsskiktet när det gäller sina samplingsbibliotek, och detta tilltalar förstås användare på alla nivåer. Man har bland annat samplat hela Berlins symfoniorkester i en mängd olika uppsättningar. Dessutom har man på sistone samarbetat dels med filmmusikkompositören Tom Holkenborg (AKA Junkie XL, mannen bakom remixen av Elvis Presley’s A Little Less Conversation) och tillsammans med honom skapat ett ytterst imponerande slagverksbibliotek, dels även med Native Instruments, där man nu presenterat två nya Kontaktbibliotek, Arkhis och Sequis, som vi
hoppas kunna återkomma till. Idag ska vi fokusera på några andra favoriter bland Orchestral Tools många samplingsbibliotek.
SINE Player
Allra först måste vi dock kika lite på SINE Player. Det är Orchestral Tools eget alternativ till Native Instruments Kontakt. En samplespelare med en hel del finesser och fördelar jämfört med konkurrenterna. Framför allt är SINE dock ett måste för att man ska kunna spela upp ljud ur företagets olika bibliotek. Den fungerar även som lagerlokal för alla de bibliotek man laddat ner från företaget.
SINE finns både som fristående app och som plugin i VST-, AU-, och nu även i AAX-formatet. Efter att ha laddat ner och installerat SINE, kan du även ladda ner de bibliotek du köpt från Orchestral Tools hemsida. Både gränssnitt och hantering skiljer sig en del från NI:s Kontakt.
Du har sex olika vyer att manövrera emellan: Library, Performance, Mixer, Options, Store, och My Licenses. Under den sistnämnda ser du vilka bibliotek du har licens för. Du kan ladda ner dem där, och under Details kan du välja om du vill ladda ner hela biblioteket, enstaka instrument, eller välja enstaka eller flera mickplaceringar. Här finns även Quick Kits vilka är färdiga, lätt nedladdningsbara, mindre uppsättningar, som kan fungera fint i sammanhang där man inte behöver precis alla instrumentvariationer. Standardnedladdningen är ett Basic Kit, men du kan även välja att ladda ner ytterligare uppsättningar, då under Pro Select.
Under Library-fliken hanterar du alla dina bibliotek. Du drar de instrument du vill använda till Articulation List till höger i SINE:s huvudfönster. Du kan också dubbelklicka på dem med samma resultat. Du kan provlyssna alla instrument och olika artikuleringar genom att klicka på dem och använda klaviaturen längts ner i fönstret för att spela dem.
Vissa bibliotek/instrument kan ha upp till tio olika mickupsättningar och det kanske inte behövs i alla lägen. För att spara på systemresurser kan man då använda funktionen Mic Merging. Man gör sina mixerinställningar, och slår sedan samman de som används till en enda. En annan sparåtgärd är förstås att endast ladda ner de instrument och mickpositioner du behöver för tillfället.
Det bör också nämnas att Orchestral Tools inte bara har enorma – och därmed rätt kostsamma – bibliotek. Det finns både många olika gratisalternativ, och andra instrument som kostar blott en spottstyver. Eller vad sägs om en positivorgel för 14 euro plus VAT?

När du öppnar SINE-Player första gången startas en utmärkt demo-film.
Tallinn
Det finns mer att berätta om SINE, men låt oss i stället kika på några av de bibliotek vi haft störst behållning av. Först ut är en uppsättning körstämmor, orglar och stråkinstrument. De är alla inspelade i Nikolaikyrkan i Tallinn.


Nikolaikyrkan huserar även en hel del medeltida kyrkokonst.
Det är en kyrka, ursprungligen från 1200-talet, med en helt underbar akustik. Kyrkan förstördes delvis vid den sovjetiska bombningen av vemodet – om man nu kan fånga detta i samplad form. Samtidigt är soundet mycket enkelt, renodlat, och sparsmakat, och det fungerar
Med Tallinn-biblioteket har Orchestral Tools skapat ett riktigt klassiskt nordiskt vemod i ljudform.
utmärkt både för att fånga soundet från medeltida musik och för att skapa mer moderna, samtida skapelser. Det här soundet är på många sätt synonymt med den musik vi hört från Arvo Pärt. Hans Da Pacem spelades in med just denna kör och i den här kyrkan.
I Tallinn har Orchestral Tools lyckats fånga den enhet som den här fantastiska akustiska
Tallinn under andra världskriget. Sedan dess har den restaurerats, och den inhyser i dag en del av Estlands konstmuseum. Byggnaden används även som konserthall, och det är i den egenskapen vi stöter på den i det här biblioteket. Det innehåller samplingar av Estlands världsberömda filharmoniska kammarkör, Tallinns kammarorkester, samt två orglar.
Kören består av både manliga och kvinnliga röster – 16 stämmor allt som allt. Kammarorkestern innehåller 5 violiner, 4 viola, 3 cellor/celli, och två basar. Till detta har man adderat kyrkans två ytterst välljudande orglar.
Alltsammans är inspelat i det estländarna kallar Niguliste Kirik med en mängd olika mikrofonpositioner.
Ett känslofyllt sound med medeltida klanger


miljön bildar, tillsammans med sångare och instrumentalister. Genom att mixa ljudet från de sex olika mickpositionerna har man fantastiska möjligheter att skapa det sound man vill uppnå – allt från ett intimt, närmickat sound, till ett storslaget alltomfattande reverbdränkt ljudlandskap. Perfekt för filmmusikskaparen.
Kören
Estlands Filharmoniska Kammarkör (EPCC) bildades 1981 av Tõnu Kaljuste. Körens repertoar innehåller allt från gregorianska sånger till barockmusik, och modernare musik, framför allt från estländska kompositörer. Kören har fått två Grammy-utnämningar, den första för den ovan nämnda Da Pacem. Den andra för Adam’s Lament, även den av Arvo Pärt, och den gången dirigerad av just Tõnu Kaljuste, som är den körledare som även medverkat vid inspelningarna av Tallinn. Tõnu Kaljuste har sedan 1994 även varit svenska Radiokörens chefsdirigent, och det har förstås inneburit att även vi i Sverige fått en extra dos av Pärts magiska musik.
Stråkarna
Tallinns kammarorkester – även den skapad av Tõnu Kaljuste, året innan kören – uppträder med allt från barockverk, till nutida romantisk musik. Här har man samplat en mängd olika artikuleringar – utöver alla de vanliga hittar vi bland annat de mer ovanliga tremolo, flageolet sustains, och flageolet portato long.

Klickar du på Details kan du välja vilka mickuppställningar du vill ladda ner.
Genomgående är de olika artikuleringarna dock samplade så gott som helt utan vibrato, vilket ger ett rätt karakteristiskt estniskt, eller rentav nordiskt sound.
Orglarna
Som en extra bonus har man alltså även samplat de båda orglarna i Nikolaikyrkan, dels den stora huvudorgeln, dels en mindre orgel, körorgeln. De spelas av Ene Salumäe, och vi får här exempel på en mängd olika register, både från de båda manualerna, men även från baspedalerna.
Intryck
Det känns som att kören är huvudnumret i den här uppsättningen. Den gör sig otroligt

bra i den här akustiska miljön med den stora och varma efterklang man kan få fram, utifrån val av mikrofonpositioner. Kören är både närmickad (spot), och upptagen med sex andra mikrofonpositioner – bland annat två olika Decca-Tree-varianter, vilket förstås ger massor av möjligheter att påverka ljudet. Manskören har ett omfång på D2–A4, och kvinnorna klarar F3–C6. Kören går dock att transponera, om det skulle behövas.
Orchestral Tools har valt att inkludera sin egen version av ”melodiska legaton” i både kör- och stråkartikuleringarna. Hos de senare hittar vi även vad utvecklarna kallar ”dynamic wave” som är just ett väldigt dynamiskt sätt att spela. Kören sjunger också både korta och mer utdragna vokaler, men man har även samplat en mängd sammanställningar av konsonanter ur det estniska språket. Dessutom finns både mummel och diverse viskningar, vilket på ett förträffligt sätt förstärker känslan av nordisk mystik. Det enda som känns lite malplacerat är de kvinnliga sångerskornas ”vibrato longs”. Det låter som om någon av misstag kommit åt modulationshjulet, då det varit inställt på fullt vibrato. Glöm det helt enkelt!
Som vi nämnt tidigare består stråksektionen av endast fem violiner, fyra violor, tre cellor/ celli, och två basar. På grund av den smått överväldigande efterklangen i kyrkan innehåller även de närmickade samplingarna av dessa en hel del reverb. Och eftersom de är närmickade får man med rätt mycket ljud från själva stråken, blandat med efterklang. Det går dock att korta releasen i envelope-inställningen i SINE och på så sätt minimera den här effekten. Och det är endast när man lyssnar på enstaka toner som man kan uppleva det som en smula störande. I ett musikaliskt sammanhang, tillsammans på. Sådan lycka! Och den stora kyrkorgeln var helt överväldigande. Det måste vara det bästa kyrkorgelbibliotek jag haft lyckan att få prova! När man vräkte på med de tuffaste stora registren kunde man nästan känna hur det fladdrade i byxbenen! Jäklar i min lilla låda! De här piporna förflyttar luft i massor!
Tillsammans med den naturliga akustiken i
med andra instrument i samma miljö, försvinner det helt. Hos cellorna och basarna hörs nästan inget av den här bieffekten. Detta är faktiskt det enda jag med gott samvete kan klaga på hos det här biblioteket, och ni vet ju att jag är en gnällig jäkel, så det bör vara lätt att helt bortse från detta.
Jag har sparat det allra bästa ur Tallinnbiblioteket till sist, orglarna! Jag kände mig helt salig, när jag satt och spelade igenom de olika registren hos de båda orglarna. Jag förflyttades som genom ett trollslag till en stor kyrka, beväpnad med två helt underbara orglar. Den lilla körorgeln, med sin mer intima klangbild, var helt underbar att spela små sommarpsalmer Nikolaikyrkan var orgelsamplingarna något av min definition på musikalisk lycka! Och låt oss även stoppa in körsamplingarna i den euforiska fållan!
Duplex Saxophones
Nu förflyttar vi oss till ett betydligt mindre bibliotek. Det består av fyra olika saxofoner inspelade i solobåset i Teldex Studios i Berlin. Det handlar om en sopransaxofon, en alt-, en tenor- och en barytonsax.
För att bredda användningsområdet ytterligare har man dessutom samplat varje instrument med två olika spelstilar, det utvecklarna kallar Red och Blue Mood. I

Blue Mood har baryton- och sopransaxarna samplats med 15 olika artikuleringar, och de båda övriga med 16. I Red Mood har man lagt till ytterligare några artikuleringar. Red Mood är tänkt att användas för en mer ”up-tempo”, jazzig, eller funkig spelstil, medan Blue Mood ska återspegla ett stillsammare, coolare, och mer soft spelsätt.
Bland artikuleringarna hittar vi långa, korta toner, bends, falls, growls, staccato, flera olika vibraton, och så vidare.
Man har även använt sig av fyra olika mickpositioner för varje instrument. Samtliga positioner ger dock ett tämligen torrt sound. Vill man skapa en akustisk miljö får man ta till externa reverb- och delay-effekter. Vi pratar alltså om en akustisk miljö som är så långt ifrån Nikolaikyrkan man kan komma.
Man bestämde sig redan från början att använda sig av ett enda velocity-lager. De musiker som spelade på samplingarna hade i stället väldigt fria händer att använda sig av den dynamik som de tyckte passade för varje part. Genom att använda enbart ett velocity-lager minimerar man också fasfel som annars kan uppstå.
Användandet av ”adaptive legato” ökar dessutom uttrycksfullheten när man spelar. Legatoövergångarna anpassar sig efter hur man spelar helt enkelt. Långsamt spel ger långsamma övergångar, och snabbare spel ger automatiskt snabbare legatoövergångar. Nästan alla samplade saxofoner jag stött på tidigare har haft en tendens att låta som leksakssaxofoner i plast. Det gör definitivt inte Duplex Saxophones. Alla fyra saxarna låter alldeles ypperligt! Lite extra förtjust blev jag i Alt- och tenorsaxarna med det blå soundet. Hugaligen! Släng dig i väggen Ingmar Nordstöm. Här blir det saxparty!
Att ha fyra olika saxar som dessutom har samplats med två olika spelstilar gör det här biblioteket mycket användbart. Jag kan visserligen ge mig på att försöka ”spela” på en mängd olika instrument IRL, men det är två instrument som bara går bort: fiol och saxofon. Nu har jag saxar så jag klarar mig fram till jul nästa år – både lättspelade och välljudande.
Precis som hos de andra Orchestral Toolsbiblioteken kan man välja om man vill växla mellan de olika artikuleringarna med hjälp av Key Switches, MIDI-kontrollmeddelanden eller programbyten. Under performance-fliken i SINE kan man även bestämma hur man vill ”morpha” mellan olika artikuleringar, med hjälp av MIDI CC eller anslaget hos det keyboard du spelar på. Du kan även välja om övergången ska vara steglös, eller ”switchas” abrupt. Mycket användbart! Info om allt det här finns i SINE-handboken som hittas på utvecklarnas hemsida. Nästa bibliotek har hittat sina förlagor i barockens instrumentuppsättningar. Det innebär en hel del mindre vanliga instrument, och man utgick även från dåtidens A4=415 Hz i stället för vår tids 440, vid inspelningen. Det här är dock inget ni behöver tänka på eftersom biblioteket mappats så det stämmer med vårt A4. Det ger dock en mjukare, något dovare ton till många av instrumenten. Bidragande till detta är också att träblåsinstrumenten som använts – barockflöjt, oboe, oboe d’amore och oboe de caccia – byggts av ett mjukare material än vad som används för träblås i dag, och att stråksektionen använder sensträngar. Biblioteket består, förutom av stråkar och träblås, även av bleckblås och en blandad kör. Trumpeterna och hornen saknar förstås ventiler, och även träblåset kräver att man är specialiserad på barockinstrument för att kunna ro iland det här. Både körens och stråkarnas samplingar har framförts så gott som helt utan vibrato, även det helt i enlighet med barockandan.
Stråksektionen består av violiner och viola, plus en Basso Continuo-sektion med kontrabas, två cellor och en fagott. På träblåssidan hittar vi fem soloinstrument, och bleckblåset innehåller två trumpeter och två horn.
Inspelningen har, i likhet med flera andra bibliotek från Orchestra Tools, gjorts i Teldexstudion i Berlin.

Det finns även en uppsättning kombinationsinstrument, men trots att de döpts till Inspirational Combinations känner jag kanske inte att de tillför så mycket till det i övrigt mycket användbara biblioteket. Det gör däremot den blandade barockkören, uppdelad i manliga och kvinnliga röster. De sjunger, med minimalt vibrato, endera vokaler – ”oh” som övergår steglöst till ”ah” med hjälp av modulationshjulet – eller diverse stavelser på tyska, plockade ur Bachs Passionsverk. Och jag formligen älskar alltihop!
Intryck
Det här är ett bibliotek som kan fungera perfekt för att återskapa favoriterna ur barockmusikens digra katalog – endera från MIDI-filer, eller från noter. Men det är också ytterst användbart för att skapa mer modern film- eller TV-musik, på ett sparsmakat sätt, och kanske till och med uppblandat med några syntklanger. Kören är oerhört användbar, som just bakgrundskör. Det faktum att den använder minimalt med vibrato gör att den passar till så gott som alla musikstilar. Men även trä- och bleckblåset fungerar alldeles förträffligt, med sin varma, renodlade karaktär, utan musikaliska krumbukter. Och då har jag inte ens nämnt den underbara altblockflöjten. Den skulle jag kunna använda till allt (ja, den heter ju så). ”Ett modernt samplingsbibliotek med historisk sound” – så beskriver utvecklarna själva Miroire, och jag instämmer. Miroire (som kan tolkas som spegel, både på engelska och franska) är som en spegling av ett förgånget
Om vi absolut måste leta efter något litet tillkortakommande kan man (liksom i förbigående) kanske nämna att den närmickade stråksektionen i det biblioteket tillför lite extra
musikideal, på ett ypperligt sätt överfört till våra moderna ljudideal. En fullträff!
Jag har hittat ett exempel på hur Miroirebiblioteket använts på SoundCloud. Sök på ”Orchestral Tools Miroire test BWV 62” så hittar ni rätt. Dock valde man här att använda en annan körsampling, men alla övriga instrument är från Miroire.
Sammanfattning
Med Tallinn-biblioteket har Orchestral Tools skapat ett riktigt klassiskt nordiskt vemod i ljudform. Kören och stråkarna tillsammans skapar en underbart vintrig, men samtidigt varm, atmosfär, som förstärks ytterligare av de två häpnadsväckande välljudande kyrkorglarna. Den naturliga akustiken i Nikolaikyrkan förstärker ytterligare den nordiska känslan. ljud från själva stråkarna, men det är ju så en stråke låter. Det väser lite när man för den över strängen. Det ligger liksom i stråkens natur. I övrigt har vi bara de bästa vitsord att dela ut till de bibliotek som vi lyssnat på från Orchestral Tools.
De fyra formidabla saxarna i Duplex Saxophones kommer att återfinnas på massor av framtida inspelningar, det kan jag garantera. De är bland det bästa jag hört sedan samplandet uppfanns. Och det suveräna barockbiblioteket Miroire erbjuder både en oerhört användbar kör, en mängd spännande trä- och bleckblåsinstrument, och en stråksektion som ytterligare förstärker känslan av att man förflyttats till en uppsättning som den gode Johan Sebastian själv skulle ha varit stolt över att få boka in, för sina magiska musikverk. —


musikermagasinet.se
EN HELT NY UPPLEVELSE
