
32 minute read
Aktuellt
Text: Mats Grundberg Nyhetstips? Mejla news@hansenforlag.se
Nya funktioner till Arturia KeyStep Pro
Advertisement
Arturia har släppt ett nytt firmware, version 2.0, till sin kontroll- och sequencerenhet KeyStep Pro. Uppdateringen, som är kostnadsfri, innehåller såväl förbättringar av arbetsflödet och stabiliteten som en rad nya funktioner, varav flera som efterfrågats av användare. Hit hör möjligheten att transponera flera sequencerspår samtidigt och att med ett handgrepp justera en parameters värden över alla steg i ett spår. Arpeggion och ackord kan nu spelas in i en sekvens och arpeggion kan även skapas medan sequencern är avstängd. Övriga funktioner som tillkommit är MIDI Thru, ett monoläge, en swingfunktion i arpeggiatorn och möjligheten att kontrollyssna på individuella steg även om sequencern inte är i gång. Pris: gratis.
Tillverkare: Arturia, www.arturia.com
USB-mikrofon med eget effektpaket
Antelope Audio Axino Synergy Core är en USBmikrofon som levereras med såväl effekter som modelleringar av kända studiomikrofoner. Enligt tillverkaren är hjärtat i mikrofonen en kapsel med guldbelagt membran och rak frekvensgång, ett försteg med diskret elektronik som levererar ett öppet, ofärgat ljud, högupplösande 192 kHz omvandlare och Antelopes prisbelönta AFC-klocka. Förutom USB-anslutningen rymmer kroppen reglage för dämpsats, basavskärning, inspelnings- och hörlursvolym samt en hörlursutgång med hela 124 dB dynamik. Extra intressant är den medföljande mjuk-

Spitfire maximerar orkesterklangen
Ett av Spitfire Audios mest ambitiösa orkesterbibliotek, Symphony Orchestra, har med tillägget Professional fått rejält utökade klangmöjligheter. Symphony Orchestra har funnits i några år och räknas till ett av de ledande orkesterbiblioteken. Det består av tre delar: stråkar, bleckblås och träblås, alla samplade med hög kvalitet och stora variationsmöjligheter. Delarna kan även köpas separat, men i det samlade paketet ingår också en fjärde del med bonusljud. Alla instrument har spelats in i Londonbaserade Lyndhurst Hall, vars akustik är högt rankad bland förståsigpåare, och det är just möjligheterna att styra förhållandet mellan instrumentens och rummets klang som utökats i Professional-versionen. Utöver de tre tidigare mickpositionerna Close, Tree och Ambient har tillkommit närupptagning med bandmikrofon och stereopar, bred upptagning från logeplats, ett outrigger-par samt tre stereoupptagningar av varierande bredd, mixade av Jake Jackson. Med dessa tillägg utlovas i det närmaste oöverträffad kontroll över klangbilden. Se bara till att ha en terabyte lagringsutrymme i beredskap. Pris: 1 499 euro, separata delar: 899–1 099 euro styck.
Tillverkare: Spitfire Audio, www.spitfireaudio.com
varan som är tätt integrerad med micken och kan användas vid både upp- och inspelning utan märkbara fördröjningar. Här ingår tio ”pluggar” som täcker allt från EQ och dynamikprocessorer till reverb, arton emuleringar av klassiska studiomickar från exempelvis Neumann, AKG, Shure och Royer samt en mixer som bland annat är försedd med en loopbackfunktion och kan hantera en stereo- plus två monokanaler från värddatorn, utöver mikrofonsignalen. Sistnämnda funktioner gör mikrofonen anpassad till podcasting, men den uppges vara lika väl lämpad till sång- och instrumentinspelning. Bordsstativ och vibrationsdämpande hållare medföljer. Pris: 399 US dollar.


Uppgraderade Oxygen-klaviaturer

M-Audios Oxygen-klaviaturer har nått MkV-nivå och med det tagit ett steg närmare syskonen i Pro-serien. Liksom tidigare kommer Oxygen MkV i tre modeller med 25, 49 respektive 61 halvvägda anslagskänsliga tangenter. Medan Pro-serien har sexton ljusförsedda slagplattor har MkV åtta, plus åtta enkoderrattar och, utom på den minsta modellen, nio reglar som alla är adresseringsbara. Här finns också en uppsättning transportkontroller, och en nyhet är att reglagen nu automatiskt kan kopplas till funktioner i olika värdprogram. Andra nyheter som ärvts från Promodellerna är en inbyggd arpeggiator samt funktionerna Smart Scale, som hjälper till att hålla spelade toner inom tonarten, och Smart Chord, som medger ackordspel med en tangent. Någon dedikerad MIDI-utgång finns inte, däremot förstås en USB-anslutning jämte en sustainpedaldito och en strömbrytare. Alla tre modellerna levereras med en uppsättning programvaror, däribland Ableton Live Lite, Akai MPC Beats och ett par mjukvaruinstrument. Priser: 109, 169 respektive 209 euro.
Tillverkare: M-Audio, www.m-audio.com

Utvidgat ljud med Expanse 3D
Från JMG Sound kommer Expanse 3D, en plugin som på psykoakustisk väg uppges kunna vidga ljudet på både bredden, djupet och höjden. För att utföra denna tredimensionella expansion arbetar pluggen med en kombination av bland annat analogliknande mättnad, spektral fasförskjutning, re-syntes och ett nätverk av fördröjda signaler, och enligt tillverkaren är den lika väl lämpad för mixning av många ljudspår som för mastering och ljuddesign genom sin förmåga att hålla samman olika ljud och samtidigt ge dem definition. I kontrast till de avancerade processerna står gränssnittet, som är enkelheten självt. Förutom in- och utgångsnivårattar finns tre reglage, Width, Depth och Height, vart och ett med fyra olika lägen att välja bland. Med dessa reglerar man förstås ljudets utbredning, men de ger också möjlighet att exempelvis skapa stereo av monokällor, generera botten och topp åt bas- och diskantfattiga ljud med mera. Expanse 3D uppges hushålla med värddatorns processorkraft på ett smart vis och stödjer alla pluginformat under MacOS och Windows. Pris: 99 euro.
Tillverkare: JMG Sound, www.unitedplugins.com
Öppen proffshörlur från Austrian Audio
Austrian Audio har utökat sitt sortiment med Hi-X65, en öppen hörlur som anpassats för professionell mixning och mastering. Austrian Audio är ett ungt österrikiskt företag som bildades 2017 av tidigare AKG-anställda. De har tidigare lanserat ett par hörlursmodeller men Hi-X65 är deras första öppna konstruktion. Hjärtat i Hi-X-tekniken är ett 44 mm-element med en cirkelformad magnet och kopparöverdragen aluminiumtalspole, viket uppges göra membranet både kraftfullt och snabbrörligt och resultera i låg distorsion, väl definierad bas, linjär frekvenskurva och hög detaljupplösning. Kåporna är välventilerade och har kuddar av formbart skum med stor innerdiameter för maximal komfort, medan huvudbandet har konstruerats för att minimera tryckpunkterna. Impedansen är endast 25 ohm, vilket gör Hi-X65 lätta att driva från en mängd utrustning. Lurarna levereras med två kablar om 1,2 respektive 3 meter, en adapter från den fasta minitelekontakten till fullstor tele samt en förvaringspåse. Pris: 349 euro.


Pianoplugin med patina
Från Orchestral Tools kommer Patina, en plugin av ett gammalt väl inspelat vardagsrumspiano. Tillverkaren beskriver ljudet i Patina som det från ett älskat piano som spelats på av generationer människor – gammalt och slitet men med en fyllig, komplex och personlig karaktär. Det har spelats in ur två mikrofonperspektiv och med flera olika tekniker, först och främst med vanliga och filtbeklädda hammare som vardera samplats med tre round robin-variationer per ton, men också med verktyg som plektrum och borstar. De senare har bearbetats för att komplettera de mer traditionella pianoklangerna med cittraliknande ljud, klangmattor av olika karaktär samt ett par basljud. Patina använder tillverkarens egen uppspelningsmotor Sine Player, som fungerar som AU- och VST-plugin under MacOs och Windows, och samplingarna upptar cirka 7 gigabyte lagringsutrymme, vilket motsvarar drygt 25 gigabyte i okomprimerat skick. Pris: 98,75 euro.
Tillverkare: Orchestral Tools, www.orchestraltools.com

Förbättrat bandeko från FabFilter
FabFilter har gett sin bandekoemulerande plugin Timeless en grundlig genomgång och beskriver resultatet, Timeless 3, som ett rejält lyft. Först och främst har de analogmodellerande algoritmerna gjorts om från grunden, vilket enligt tillverkaren resulterar i varmare filter, mjukare mättnad och ekoeffekter med förhöjd karaktär, klarhet och närvaro. Pluggen har vidare försetts med fem feedback-effekter med vilka man kan färga klangen, däribland överstyrning, diffusion och tonhöjdsmanipulering. Antalet filter har tredubblats till sex som valfritt kan ställas till hög-, låg- eller bandpass, bell, shelf eller notch, och alla kan användas samtidigt i serie, parallellt eller uppdelat på höger och vänster kanal. Modulationsmöjligheterna har också utökats rejält, och bland övriga nyheter märks att det skalbara gränssnittet gjorts enklare och överskådligare och att pluggen levereras med en ny och förbättrad samling fabriksinställda effekter. Liksom föregångaren fungerar Timeless 3 i alla format under Windows och MacOS. Pris: 109 euro.
Tillverkare: FabFilter, www.fabfilter.com

Kompakt monitorkontroll från Behringer
Behringer Studio M är en kompakt studiokontrollenhet för växling mellan olika ljudkällor och monitorer och snabb reglering av volymen. Studio M är en helt igenom passiv konstruktion, vilket enligt Behringer garanterar renast möjliga signalväg. På enhetens baksida finns dubbla utgångar för anslutning av två monitorpar och dubbla ingångspar för anslutning av två ljudkällor. Alla anslutningar utgörs av fullstora telejack som kan agera både balanserat och obalanserat; till det ena ingångsparet hör dessutom en alternativ ministereoteleanslutning. På ovansidan sitter en volymratt som är rejält tilltagen för att underlätta små justeringar, och under denna sitter fem knappar. Med de yttre växlar man mellan in- respektive utgångspar A och B, och med de tre mellanliggande aktiverar man Mono-, Mute- och Dim-funktioner. Signal/brusförhållandet uppges vara under –90 dBu RMS och maxnivåerna på in- och utgångarna +22 respektive +15 dBu. Pris: 49 US dollar.


Utökat ljudbibliotek i SampleTron 2
Tolv år efter premiären har IK Multimedias SampleTron fått ett välkommet ansiktslyft, både på ut- och insidan. Alla de Mellotronbesläktade ljud som fanns i version ett återfinns i SampleTron 2 men de har utökats med en rad andra instrument, däribland kör och orkesterljud, syntar och vocodrar, som Sampletron bearbetar för att ge dem en ”tron”-karaktär. Totalt har ljudinnehållet ökat från 2,4 till 8 GB. Dessutom kan man nu ladda in egna ljud och tronifiera dem, och upp till tre valfria ljud kan användas samtidigt. Gränssnittet har fått ett nytt, elegant utseende med mer originaltrogen grafik och utökade redigeringsmöjligheter samtidigt som enkelheten i handhavandet bevarats. Även DSP:n har uppdaterats med bandemuleringstekniken från syskonprogrammet SampleTank 4, vilket enligt tillverkaren gör att SampleTron 2 låter bättre än föregångaren. Slutligen har effektdelen utökats med bland annat ett plåtreverb av vintagetyp. Utöver fristående och som plugin i alla möjliga format kan SampleTron 2 nu även användas i SampleTank 4. Pris: 312,49 euro.
Tillverkare: IK Multimedia, www.ikmultimedia.se
Virtuell SVT-trio från Ampeg
Ampeg har släppt SVT Suite, en plugin som emulerar tre av företagets mest populära basförstärkare. De tre ingående förstärkarmodellerna är Heritage 50th Anniversary SVT, Heritage SVT-CL och SVT-4 Pro. Till dessa kommer åtta olika högtalarlådor som kan kopplas till valfri förstärkare och som vardera har sex uppmickningsalternativ att välja bland. Man kan även ladda in IR-baserade högtalare från tredje part, och två högtalarmodeller kan användas samtidigt. Här finns också fem virtuella effektpedaler: Liquifier Analog Chorus, Opto Comp Analog Optical Compressor, Scrambler Bass Overdrive, Rocktaver och Phasifier. Allt sammantaget utlovar tillverkaren en mycket kraftfull plugin med en nära nog obegränsad variation av äkta Ampegljud. SVT Suite stödjer pluginformaten AU, AAX och VST och levereras med drygt femtio preset som tagits fram av olika artister och producenter. Pris: 199 US dollar.
Tillverkare: Ampeg, www.ampeg.com
Monitorkontroll med bluetooth-mottagning
Presonus MicroStation BT är en kompakt monitorkontrollenhet till vilken man kan ansluta ljudkällor både via kablar och bluetooth. Den lilla panelen domineras av en stor volymratt, och vid sidan av den sitter fyra knappar med tillhörande statuslampor: en som växlar mellan bluetooth och fast ansluten ljudkälla, en med vilken man parar ihop Microstation BT med en bluetooth-sändande enhet, en mute-knapp och en bypass-knapp för subwoofer. Just det, bland anslutningarna på baksidan finns möjlighet att ansluta en subwoofer för 2.1-lyssning, antingen balanserat via telekontakt eller obalanserat via phonokontakt. De två utgångarna till huvudmonitorerna utgörs av balanserade telejack, medan en ministereoteleutgång erbjuder möjlighet att ansluta hörlurar eller skicka ljudet till exempelvis en inspelningsenhet. De fasta ingångarna består av ett balanserat telepar och en aux-ingång på ministereotele. Slutligen rymmer baksidan en strömbrytare och en USB-C-anslutning för strömmatning. Pris: 129,95 US dollar.



Prestige-pianon för rävar och rookies Hårdtrimmad MS-20 i mjukvaruform

Alesis Prestige och Prestige Artist är två digitala pianon som uppges erbjuda en mycket realistisk ljud- och spelupplevelse till överkomligt pris. Båda modellerna har en fullstor 88-tangentersklaviatur med vägd hammarkänsla, detaljerade multisamplingar av olika instrument, inbyggda högtalare med 50 watts förstärkning och stor ljudspridning, linjeutgångar för anslutning till exempelvis PA samt hörlutsuttag för enskild lyssning. Här finns också en inspelningsfunktion, en metronom, en effektdel och möjligheter att lagra ljud och dela upp klaviaturen, och för undervisningssammanhang kan sistnämnda funktion dela klaviaturen i två identiska halvor. Prestige-modellen har sexton ljud att välja bland och 128 toners polyfoni, medan Prestige Artist har trettio ljud och 256 röster. Den senare har även en arpeggiator med tillhörande extra knappar på panelen samt ett OLED-teckenfönster. Enligt Alesis uppfyller båda modellerna ljudkrav som rutinerade rävar kan ställa, samtidigt som de både pris- och funktionsmässigt är väl lämpade för nybörjare. Priser: 529 respektive 649 euro.
Tillverkare: Alesis, www.alesis.com
Cherry Audio beskriver PS-20 som en ultrarealistisk, hårdtrimmad virtuell hyllning till Korg-klassikern MS-20. Särskilt framhåller Cherry Audio att man lyckats emulera förlagans berömda hög- och lågpassfilter in i minsta detalj, inklusive deras ibland oförutsägbara beteende. Den karaktäristiska panelen med sina modulära kopplingsmöjligheter och många realtidskontroller är också på plats, men kopplingsmatrisen har utökats med fler in- och utgångar till alla oscillatorer, filter och VCA:er. Man har också passat på att korrigera panelens bitvis röriga terminologi. Bland övriga nyheter och tillägg märks en ökning av antalet röster till 16, en trelagers åttastegs sequencer med CV-utgångar, möjlighet att automatisera alla kontroller samt ett antal effekter, däribland dist, modulationseko och reverb. PS-20 fungerar fristående eller som plugin i valfritt format under MacOS och Windows och levereras med drygt 300 förinställda ljud. En 30-dagarsdemo finns att ladda ner på tillverkarens hemsida. Pris: 29 US dollar.
Tillverkare: Cherry Audio, www.cherryaudio.com
TC-dist med Rat-tycke
TC Electronic Magus Pro är en distpedal som av specifikationerna att döma lånat drag från en högt skattad klassiker. Tillverkaren beskriver den som en analog high gain-distpedal med kraftfull mellanregisterkärna, hög sustainförmåga och stor ljudmässig flexibilitet och som idealisk för genrer som rock, indie och punk. Utmärkande är att den försetts med en krets som emulerar den numera sällsynta op-förstärkaren LM308 som den klassiska Rat-pedalen var uppbyggd kring och som karaktäriseras av låg så kalllad slew rate, vilket rundar av och komprimerar tonen något. Bland kontrollerna hittar man förstås en volym- och en gain-ratt, men också en tonkontroll kallad Filter som när den skruvas upp gradvis filtrerar bort diskanten – något som också känns igen från Rat. Unik för Magus Pro är den lilla trelägesväljaren som gör det möjligt att välja mellan klippkaraktärerna fat, classic och turbo och därmed ytterligare skräddarsy tonen för sammanhanget. Pris: 59 euro.


Kreativ kompressor till T-Racks-familjen
Med Empirical Labs Distressor som förebild har IK Multimedia tagit fram kompressorpluggen T-Racks Comprexxor. Förlagan anses av många vara en av de mest flexibla och kreativa analoga kompressorer som finns, och enligt IK Multimedia har man lagt sig vinn om att överföra alla dess egenskaper till Comprexxor. Här finns åtta ratio-kurvor som representerar olika analoga konstruktioner att välja bland, alla med ett tröskelvärdesomfång från 1:1 till ren limiting. Alternativt kan den fungera som en traditionell optokompressor. Här finns också en Color-del där man kan mixa in olika mättade övertoner för att ge ljudet färg och värme, och genom speciella inställningar är det också möjligt att skapa mer fullödig analogliknande distorsion. Slutligen, eller snarare inledningsvis, finns två justerbara filter som är placerade före kompressordelen och med vilka man kan styra vilka frekvensområden man vill att den ska påverka. Comprexxor levereras med en rad förinställningar för att man snabbt ska komma igång. Du kan läsa mer om Comprexxor lite längre fram i tidningen under Pigga Pluggar. Pris: 162,49 euro.
Tillverkare: IK Multimedia, www.ikmultimedia.com
Trumoptimerad svensk busskompressor Effektfullt samplad stråkorkester

Threnody från Soniccouture är en samplad stråkorkester som tar sikte på avantgarde och effektskapande klanger. Till Threnody har man multisamplat en sextiohövdad orkester som använt instrumenten på en rad okonventionella vis. Bland de 26 spelstilarna återfinns några som är traditionella, men merparten utgörs av tekniker som skapar effekter och texturer som beskrivs som väl lämpade för exempelvis sci-fi- och skräckfilmsmusik. Upp till fyra spelstilar kan kombineras och i synk med värdprogrammets tempo moduleras mellan med en XY-kontroll, och man har tillgång till tre mikrofonperspektiv som kan blandas fritt. Man kan välja bland massor av stämningar men också skapa egna, liksom man kan skapa egna instrumentkluster, och styra hur samstämmig orkestern ska vara med en Instability-kontroll. Bland övriga funktioner märks en som skapar rytmiska, delayliknande mönster som varierar med hur man spelar, en frasspelare, en kraftfull arpeggiator och förstås en effektdel. Threnody är kompatibel med både fullversionen av Kontakt och gratisversionen Kontakt Player, som medföljer. Pris: 249 euro.
Tillverkare: Soniccouture, www.soniccouture.com
Svenska TK Audio har släppt en ny version av sin populära 500-serieanpassade busskompressor BC501. De ursprungliga nyckelfunktionerna med blend-kontroll för parallellkompression, högpassfilter med tre valbara områden och en THD-funktion som gör det möjligt att styra ljudet mot en större andel jämna deltoner finns kvar, men nu har de kompletterats med en Grab-funktion med vilken man kan göra tröskelvärdets knä hårdare, vilket enligt TK Audio gör enheten ytterligare ett snäpp vassare som busskompressor för trummor. En annan nyhet är att enheten tillverkas i två utföranden: BC501-GR med svart standardpanel och BC501Ltd med silverfärgad panel, varav den senare tillverkas i en begränsad upplaga om hundra stycken. Förutom färgen på panelen är de identiska avseende såväl ljud och funktioner som pris. Pris: 10 495 kronor.

Black Heaven.
It’s not about what you play, or how. But why.



Black Heaven open 6 Black Heaven 7-string Black Heaven 8-string

lundgrenpickups.com
Text: Michael Dee Foto: Dieter Doepfer & Doepfer Musikelektronik GMBH
Dieter Doepfer, Eurorackens fader, fotograferad med ett A-100-system under en workshop.

Eurorackens fader

Intresset för moduler tycks bara öka år efter år och idag hittar vi mängder av tillverkare på marknaden. Och just Eurorack har i princip blivit standard för moduler, mycket tack vare den tyske designern och tillverkaren Dieter Doepfer, även kallad “Modulernas Leo Fender”.

MS-404, en monofonisk, MIDI-kontrollerad analog synt, designad av Dieter i början av 90-talet.
Det var nog en och annan branschobservatör för 20 år sedan som trodde att Eurorack och modulsyntar skulle bli en kortlivad företeelse. En kul grej för ett mindre antal småföretag och nördiga elektroniska musikentusiaster. I stället har marknaden för moduler växt stadigt år efter år och idag hittar vi till och med helt renodlade modulbutiker som exempelvis London Modular, som vi besökte i fjol.
Mannen som sparkade i gång allt det här var Dieter Doepfer som 1995 lanserade Doepfer A-100, en analog modulsynt som etablerade Eurorackformatet som standard, det vill säga en enhet anpassad att monteras i ett rack, 3U hög och med bredd av flera 2HP sammankopplade med monokablar på 3,5 mm.
Idag är marknaden så stor att även några av de större syntaktörerna gett sig in i leken. Vi frågar Dieter om han är förvånad över den här utvecklingen. – Ja, det måste jag säga, framför allt att det hela har blivit så stort. Det finns mängder av tillverkare idag, de flesta av dem visserligen små, men det sker hela tiden något nytt och intressant. Orsaken till det blivit så stort är att det är väldigt hands-on att skapa musik med moduler. Även om den digitala tekniken är fantastisk så blir det ganska abstrakt att programmera och arbeta med laptops. Att vrida på knappar, koppla och direkt höra hur ljuden förändras ger en helt annan känsla. Det är att stå i direkt kontakt med musiken och jag har träffat många som av det skälet helt lämnat det digitala och gått över till moduler. Dessutom är det en helt annan karaktär på de analoga ljuden och man kan skapa något helt unikt i ögonblicket.
Doepfer Musikelektronik är baserat i Gräfelfing strax utanför München. För Dieters räkning började det hela i slutet på 70-talet.
– Jag studerade fysik på universitet och spelade gitarr i ett band. Det var ett sätt att tjäna lite extra och vi spelade på bröllop och fester. Det fanns alltid förstärkare som behövde lagas och eftersom jag var tekniskt lagd så var det jag som tog på mig det. Jag började också bygga egna gitarreffekter, wah-wah-pedaler, fuzz box, phaser och flanger. Jag strävade alltid efter att

skapa nya typer av ljud. Det var i den vevan jag hörde en modulsynt från Moog för första gången. Det slog mig att jag föredrog det som instrument framför gitarr. Men hur jag än kämpade med effekterna kunde jag inte få gitarren att låta som en Moog.
En Moog-synt var lite dyrare än vad Dieters budget tillät.
– Räddningen kom via en elektroniktidning som hette Elektor. De publicerade en serie artiklar med utförliga beskrivningar och diagram på en hemmabyggd synt som hette Formant. Komponenterna var billiga så jag satte i gång att bygga. Den lät förhållandevis bra men jag insåg att jag kunde förbättra den. Jag byggde flera stycken kompatibla moduler till den, spänningskontrollerad phaser och vågformare, en frekvensuppdelare och resultatet blev faktiskt riktigt bra. Efter det byggde jag moduler åt kompisar, och folk som hört om mig via ryktesvägen kontaktade mig och beställde. Det var dock mest på hobbybasis och inget jag kunde leva på. Jag studerade fortfarande och levde på ett mindre ekonomiskt stöd från mina föräldrar.
Dieter lärde sig genom att göra.
– Idag finns det hur mycket information som helst att tillgå på webben om syntar, men så var det inte på den tiden. Det fanns ett antal elektroniktidningar och ett fåtal böcker. Helt oväntat fick jag och en kompis möjlighet att reparera ett modulärt Moog-system. Vi gav sken av att vi hade betydligt mer kunskap än vad som egentligen var fallet. Vi lyckades dock komma över en teknisk manual för systemet och drog i gång projektet och jag lärde mig väldigt mycket genom det.
Nu hade Dieter fått blodad tand.
– Efter det började jag designa PMS, alltså polyfoniska modulsystem och det var mina första egna produkter. Konceptet gick ut på att ha varje enhet, VCO, VCF, ADSR, installerade om fyra på varje kretskort för att på så sätt skapa en fyrstämmig polyfonisk synt. Mitt stora steg in i branschen kom några år senare. En kompis hade fått höra att Curtis Electromusic i USA letade efter en distributör i Europa. Jag skickade en ansökan och blev otroligt glad att chefen Doug Curtis gav mig uppdraget. Jag skrapade ihop varenda slant jag hade för att kunna betala för den första beställningen. Det var också en stor ära för mig att Doug kom till München för att träffa mig. Jag visade runt honom i staden och vi tillbringade en livlig kväll på den berömda ölhallen Hofbraeuhaus. Distributöruppdraget innebar
Det hände en hel del på den tekniska fronten de åren.
– Den främsta innovationen för min del var nog ändå CEM-chipsen eftersom det innebar att nästan varje krets i en synt, VCO, VCF, VCA och så vidare, nu fanns tillgängliga som chip. Det var efter detta som jag byggde VMS, ett Voice Modular System med två VCO på varje kretskort.


Dieter såg en viss framgång men så gjorde de digitala syntarna entré.
– Det var synten Roland DX 7 som ändrade det hela totalt. Alla skulle ha en. Det hela skedde snabbt och snart fanns det nästan ingen efterfrågan på analoga syntar längre. För egen del kom jag därefter att fokusera mitt arbete på att designa MIDI masterkeyboards och MIDI controllers. Det betydde dock inte att jag hade förlorat min passion för det analoga. Det fanns liksom alltid där i bakhuvudet.
Åren efter den digitala explosionen kunde analog utrustning köpas för rena struntsummor. Men så kom vändpunkten. House, eller rättare sagt Acid House.
– Jag märkte att det börjat uppstå en efterfrågan på en hel del gamla analoga prylar, framför allt Rolands bassynt TB-303, där priserna steg närmast astronomiskt. Så jag beslöt mig för att ge mig på det analoga igen. I början på 90-talet designade jag min MS-404, en monofonisk, MIDI-kontrollerad analog synt. Det var dock ingen klon av TB-303 utan hade många fler funktioner och finesser, som full ADSR, två LFO, 24 dB Moog-filter, MIDI interface med mera. Den blev väldigt framgångsrik, mycket mer än vad jag hade väntat mig.

Det var dags att väcka den analoga synten till liv igen.
– Jag såg detta som ett utmärkt tillfälle att återuppväcka den analoga synten. 1995 lanserade jag Doepfer A-100 som utgjorde basen för det som idag är känt som Eurorack. De första modulerna var i stort sett kretsar som tagits ur MS-404 och konverterats till individuella moduler. Jag måste dock poängtera att Eurorack i viss grad föddes redan på 80-talet, med Voice Modular System, med voice card, expansion card, sampler-enhet

och jag använde samma frontpanel på A-100. Det var bara de elektroniska bus-specifikationerna som var annorlunda. Jag ville att enheterna skulle vara billiga och använde mig därför av bandkabel med 16 stift i stället för PC boards connector med 64. Nå, A-100 blev en enorm framgång och vi hade faktiskt svårt att hinna med alla beställningarna.
Dieter, som pionjär i branschen, är fortfarande den största tillverkaren, men många av de som har gett sig in i leken på senare tid är en-personsföretag med bara en eller ett fåtal produkter. Vi frågar Dieter hur han ser på marknaden och sina konkurrenter?
– Jag tycker det är bra för Eurorack-marknaden att det finns så många olika tillverkare. När de första konkurrenterna dök upp trodde jag att det skulle ha en negativ effekt på vår egen försäljning men det blev precis tvärtom. Vi började sälja ännu mer. Jag tror att det berodde på att allt

Dark Eneergy III, den tredje versionen av Doepfers legendariska analoga synt, med triangelbaserad VCO-kärna, 1V oktavspårning över 8 oktaver, linjär kontrollskala, reset input och flera andra finesser.
fler upptäckte moduler och att många kände ett större förtroende för Eurorack eftersom så många tillverkare stödde systemet. Det är också så att varje system behöver ett betydande antal grundenheter som kan utföra en rad viktiga uppgifter. Det innebär att mindre tillverkare kan fokusera på produkter med mer ovanliga finesser som kanske riktar sig mot en mindre publik. Oavsett produkten så är det viktigt att kvalitén är bra och det hela har blivit så stort att jag inte kan ha koll på allt som lanseras.
Dieter har också haft intressanta samarbeten med Kraftwerk.
– Den första, av min utrustning, som Kraftwerk använde var dock inte specialdesignad för dem, men de började använda den live, första gången på festivalen Ars Electronica i Linz 1993, om jag minns rätt. Det var MOGLI, en förkortning av Midi Output Glove Interface. Jag utgick från Nintendos Power Glove som visserligen inte blivit någon kommersiell succé, men jag byggde om den så att den fungerade som ett instrument som spelades genom att handskens rörelser översattes till MIDI-data.
Det första riktiga samarbetet inleddes något år senare.
– Jag specialdesignade en fonematisk keyboard åt Florian Schneider och därefter en analog sequencer med MIDI output, det som senare blev MAQ 16/3. Jag och Florian jobbade nära ihop på vocoder-moduler, till mitt A-100 system, och så designade jag en keyboard åt Ralf Hütter som han, vad jag vet, fortfarande använder vid livespelningar.
Och vad vore en livespelning med Kraftwerk utan robotarna? Även där hade Dieter ett finger med i leken.
– Jag designade ett interface som med hjälp av MIDI gjorde det möjligt att kontrollera robotarna live på scenen. Det var också det sista projektet jag utförde för Kraftwerk. Vid det laget hade Florian, som var min kontakt med gruppen, dragit sig tillbaka.
Dieter designar en del moduler för inspelning, andra mer för livebruk.
– Efterfrågan på moduler för livebruk och polyfoniska moduler har ökat markant och det har varit bland de starkaste trenderna de senaste åren. Till inspelningar behövs inte alla ljudkällor vara tillgängliga samtidigt eftersom man kan spela in på kanal efter kanal. Live ska ljuden höras samtidigt och det kräver mer av modulerna, liksom av mixnings- och kontrollmodulerna. Dessutom efterlyste många kunder till livemoduler att avståndet mellan knapparna på panelerna skulle vara mindre för att
snabbt och smidigt kunna röra sig emellan dem. Något ironiskt eftersom en del kunder tidigare klagat på att avståndet var för litet!
Idag ingår omkring 150 olika produkter i Dieters katalog. Ny för i år är Dark Energy III, där III står för version tre. Den första lanserades 2010 och var en monosynt med klar vintageprägel i en svart låda av körsbärsträ och målat stål med inbyggd midi-till-CV-omvandlare och USB för digital konvertering, och blev snabbt kultomsusad. Den hade också 1 VCO, med tre vågformer, 1 VCF där VCO kunde användas som källa för modulering, 1 VCA 24 dB filter, 1 ASDR och 2 LFO.
Ljudet var stort och kraftfullt. Dark Energy var på sätt och viss en efterföljare till MS-404 men hade många fler möjligheter vad gällde kopplingar och modulering. Dieter berättar. – Dark Energy blev en enorm framgång. Problemet var CEM 3394-chipsen, som var centrala i designen. Doug Curtis gick bort i alltför tidig ålder 2007. De tillverkades inte längre och efterfrågan på dem var så stor att de var omöjliga att få tag på. Jag försökte övertyga det nya företaget OnCHip att börja tillverka dem igen men chipteknologin och tillverkningen hade utvecklats till den grad att det nu var omöjligt att göra utan en enorm investering. Så jag fick tänka om i grunden.
Resultatet var Dark Energy II, lanserad 2012. En del föredrog den första, andra den nya. Ettan hade ett filter på 24 dB, tvåan 12 dB multimode som utökade möjligheterna markant. En nackdel med tvåan var dock att VCO:n tog 30 minuter att värma upp. På den sista punkten är Dark Energy III en klar förbättring. – Den värmer upp omedelbart. Den gör allt tvåan gör men och mer. Den har triangelbaserad VCO-kärna, 1V oktavtracking över 8 oktaver, linjär kontrollskala, reset input och flera andra finesser.
Jag frågar Dieter hur ett nytt modulprojekt startas och vad som krävs för att det ska bli en produkt.
– Det handlar om att jag ska känna mig övertygad om att en idé jag har verkligen verkar är vettig som produkt, att det finns ett behov av den. Som till exempel de nya polyfoniska modulerna. Eller att en kund efterlyser något och lyckas övertyga mig om att produkten verkligen behövs. Jag har alltid haft en väldigt bra och mycket kreativ dialog med kunderna. Deras åsikter har hjälpt mig att fokusera mitt arbete. Mycket av dialogen sker via webben. Till exempel så var Yahoo-gruppen A-100 mycket viktig och gav mig också tillgång till ett stort kontaktnät av musiker som använder A-100 i studio och till livespelningar.
Dieter ligger verkligen inte på latsidan.
– Vi lanserar i snitt en ny modul varannan månad. Vi har nyligen lanserat polyfoniska moduler och enklare moduler med små knappar och kortare avstånd emellan, som ADSR A-140-2, stereomixern A 138s, VCA A 142-2 och mot slutet av året har vi ett antal nya moduler på gång.
Bland annat då A-190-5 som Dieter visade upp på Superbooth, i Berlin, i början av maj i år. Den väckte mycket uppseende. – Det var en prototyp och jag håller fortfarande på att justera den men det rör sig om ett polyfoniskt USB/MIDI-to-CV/Gate interface, och jag lovar, den kommer snart! —




A-135-4 serien, med A-, B- och C-moduler. De är designade att kombineras till en smidig livemixer. Efterfrågan på moduler anpassade för livebruk har sett en rejäl ökning på senare år, säger Dieter. Längst ner till höger ser vi A-157 Trigger Sequencer, ett trigger-sequencer subsystem som genererar åtta triggersignaler som kontrolleras med en 8x16 LED/knapp-matris.
24

Lundgren Pickups Grey Monterey Strat
GITARRMICKAR
Nu har det hänt igen! Vår inhemske pickupspecialist Johan Lundgren har lindat mikrofoner där han hämtat inspiration från en tid då allt var mycket bättre – i alla fall det mesta i musikväg. Vi har kikat på hans strataset Grey Monterey.
MÅNADENS TESTER
30 36


Arturia MicroFreak Vocoder Edition
SYNT/VOCODER
Den franska syntfabriken i Grenoble blandar och ger i både mjuk- och hårdvaruform. Microfreak är en portabel skapelse som funnits med ett tag, men eftersom en ny variant, Vocoder Edition, dök upp för en tid sedan är det dags att vi tittar lite närmare på konceptet som helhet.
Synchro Arts VocAlign Ultra & VocAlign Project
MJUKVARA
Hör du till den där skaran som kan sätta hur många stämmor som helst i perfekt synk? Eller blir det som för mig, att det inte blir det allra tajtaste man hört, när du gör egna sångpålägg? Okej, då ska du kika på VocAlign Ultra.
44

Klevgränd Slammer
PIGGA PLUGGAR
I vår ständiga jakt på intressanta pluggar tar vi idag en titt på några nysläppta alster från tre olika länder i Europa. Det handlar om en svensk, en italiensk och en tysk. Det är bara Bellman som fattas för att vi ska ha en riktigt klassisk historia. Ni får hålla tillgodo utan denne gamle musikant.
SÅ HÄR GÅR VÅRA TEST TILL
Alla tester i MM är utförda av skribenter med hög expertis och lång erfarenhet inom sitt eller sina områden. Samtliga produkter granskas utefter en generös testperiod för att skribenten ska kunna genomföra en rigorös bedömning av allt från spelbarhet ned till minsta komponent. Men det allra viktigaste är att du som läsare får dina frågor besvarade: • Är den här produkten bra? • Passar den här produkten mig? • Är den prisvärd?

REKOMMENDERAR

MM REKOMMENDERAR
MM Rekommenderar är det högsta betyget vi delar ut. För att en produkt ska erhålla den här utmärkelsen krävs att den håller tillräckligt hög nivå för inget ska nämnas under rubriken ”Minus” i betygsättningen.

MM REKOMMENDERAR


Black Lion Audio Revolution 2x2
TESTADES I NR 2021-5
Black Lion Audio har länge varit synonymt med utsökt välljud. Efter att ha testat deras modifieringar, och tagit del av deras ständigt växande produktkatalog, är det nu äntligen dags. Vi testar deras första ljudkort, Revolution 2x2. 4 595 SEK
IK Multimedia
Hammond B-3X 2021-2
Vi borde haft den här testen långt tidigare, men vår testförare har inte kunnat slita sig från tangenterna. Han dök ner i sitt klaviatur direkt efter att ha laddat ner mjukvaran Hammond B-3X från IK Multimedia, och där blev han fast. På sätt och vis förstår vi honom. 795 SEK Steinberg
Backbone 2021-2
Trumpluggar är det verkligen inte ont om, tvärtom. Därför var det med viss skepsis jag tog mig an Steinberg Backbone. Men det skulle visa sig att den här skapelsen inte har något gemensamt med andra slagverksmjukvaror. Vi tar en närmare titt på ett verktyg som klarar mycket mer än bara trummor. 149 EURO
Arturia
3 Modulation FX You’ll actually use 2020-8
Alla goda ting äro tre, sa man förr. I vår värld, som är fylld av olika mjukvaror, tycks detta fortfarande gälla som ett axiom – i alla fall om man frågar franska Arturia. Neunaber Audio
Wet Reverberator, Neuron Guitar Preamp & Immerse Reverberator Mk II 2020-7
Det är inte ofta man träffar på tillverkare som kan visa upp både effektpedaler för gitarr och mjukvarupluggar för inspelning i sitt sortiment – alla med samma höga kvalitet. Neunaber Audio är ett sånt företag. 99 USD
101 Drums ”1”
TESTADES I NR 2021-4
101 Drums fokuserar först och främst på custombyggda virveltrummor men lät bygga två hela trumset när Gyllene Tider skulle ut på turné 2019. Ett av seten gick till Micke Syd och det andra står uppställt för pressvisning och test hos JAM Studio i Halmstad. Vi har varit där för att känna på dem. 58 000 SEK
Slick
Hand-Aged Pickups 2021-1
Gitarrpickuper som både ser ut och låter som gamla vintage-pickuper, och som dessutom har en prislapp som verkligen tilltalar en fattig musikant, växer verkligen inte på trän. Den gamle rock-ikonen Earl Slick ligger hursomhelst bakom en sådan produkt, och det är klart att MM måste kolla lite på den. 1 395 SEK Tens Custom Drums
14x6,5 2020-8
Tens Custom Drums levererar en djup trävirvel i bok, komplett med sargar, lugs och sejarmekanik i trä. Varenda liten detalj har bearbetats med högsta precision. Lufthålet är i trä, och emblemen i skinn är pricken över i. Och ljudet? Bland toppskiktet i segmentet. 7 000 SEK
Toontrack The Rooms of Hansa SDX
2020-5
Toontrackgänget har rest ner till Hansastudion i Berlin och fått hjälp av en legendar bland inspelningsgurus, Michael Ilbert. Resultatet blev något vi helt enkelt bara måste lyssna på. Häng med! Avid S1
2020-3
Avid har sen urminnes tid levererat både små och stora kontrollytor för Pro Tools, och nu har vi en minsting i familjen: Avid S1. Åtta reglar, OLED-skärmar, rattar och ett gäng knappar – som vanligt styrt över nätverk, och nu har kontrollytan fått en oskiljaktig bästis i form av en läsplatta! 125 EURO