n REPORTAGE: TREDJE STATSMAKTEN MEDIA

Text: Peter Fredberg Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio & Tredje Statsmakten Media

Med kärlek för radio

De första fröna till bolaget, som senare skulle bli Tredje Statsmakten Media, såddes nog på krogen, där frilansjournalisterna Petter Ljungren, Martin Wicklin och Lars Truedson började spåna lite på om de inte kunde sälja in någon form av koncept eller programidé till Sveriges Radio. Det var 2004.

Sveriges Radio är en av bolagets största kunder när det kommer till radiojournalistik.

Allt detta sammanföll utan deras vetskap med att Sveriges Radio precis startat en intern diskussion om att köpa in mer journalistik från externa produktionsbolag. – De hade redan en upphandlingsprocess på gång. Efter en kontakt med dem fick vi frågan om vi kunde göra ett program om journalistik och medier. Vi tre skrev snabbt ihop ett programförslag som vi kallade Medievärlden, säger Lars Truedson.

Det visade sig att Sveriges radio gillade trions koncept och en anledning var nog att Petter jobbat för Scoop, de grävande journalisternas tidning, och hade den erfarenheten med sig in i projektet. De gjorde en pilot som klipptes av Lars, som på den tiden aldrig klippt radio.

2004 bestämde sig Lars Truedson tillsammans med Petter Ljungren och Martin Wicklin att försöka sälja in en ett programkoncept till Sveriges Radio. Resten är historia. Utöver det ansvar som medföljer rollen som delägare, jobbar Petter Ljunggren även som reporter på Uppdrag Granskning.

Vi gör idag bara ren journalistik, inte radioreklam och inte uppdrag som handlar om den som betalar för projektet. LARS TRUEDSON

– Det vara bara att hålla masken. Jag använde Audacity, som jag laddat ned samma morgon och skickade in det färdiga resultatet. Sveriges Radio nappade och vi fick uppdraget att producera programmet, som skulle kallas Medierna. Vi hade inte hunnit skapa ett bolag, så vi startade upp det hela i december 2006, så vi fyller 15 år i år.

De hyrde in sig i ett mindre frilanskontor och gjorde om ett litet duschrum till ett speakerbås. Mixningen bokades in hos Matti Zemacks studio i gamla stan, där en del tidiga ljudböcker och liknande producerades. – Han och hans kollega Fredrik Nilsson slutmixade på den tiden alla P1dokumentärer, det var på det sättet vi kom i kontakt med honom. Det slutade med att Fredrik under de första tio åren slutmixade och slutklippte alla avsnitt av Medierna åt oss.

Tredje Statsmakten Media ligger idag på mysiga Maria trappgränd som man flyttade till för fem år sedan och det är fortfarande samma grundartrio som äger företaget.

Victor Löfgren jobbar som producent på P3 Dystopia, en podd som spekulerar kring olika katastrofscenarion som är troliga att drabba mänskligheten i framtiden.

Idag ligger firman i Mariaberget på söder i Stockholm, där de hyr två lokaler i en gammal fastighet på Maria trappgränd. Det är fortfarande samma tre som äger firman idag, men det kan vara uppåt 20 medarbetare som är aktiva och jobbar på friman mer eller mindre heltid. Grundarna är journalister alla tre. Lars och Petter har gått Journalistlinjen, Petter i Göteborg och Lars i Stockholm. Martin gick Dramatiska Institutets radioproducentutbildning. – Vi gör idag bara ren journalistik, inte radioreklam och inte uppdrag som handlar om den som betalar för projektet. Det är ett val vi gjorde för ett tag sedan och det känns ganska skönt att ha den gränsdragningen. Det betyder dock inte att vi inte skulle kunna göra reklamfinansierade poddar, det har vi inget emot.

För Sveriges Radio gör teamet varje vecka, året runt, fortfarande sitt första program Medierna. De producerar Tankesmedjan i P3 och P3 Krim som görs 52 veckor om året. De jobbar även med P3 Musikdokumentär, P3 Dystopia och Söndagsintervjun. 14 avsnitt av I lagens namn hinns också med i år. Till detta tillkommer några P3 Dokumentär och även uppdrag åt nya poddbeställare, som PodMe och Naudio och inte minst Spotify.

– Hos Spotify kommer vi snart ha premiär för vår tredje dokumentärserie. Den första vi gjorde hette Rovdjursjägarna och handlade bland annat om en tjuvjaktshärva. Sedan gjorde vi serien Klubbarna, som undersökte supportervärlden, där vi gjorde nedslag hos de fem största svenska fotbollsklubbarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

30 minuter eller en månad

Radio bygger till stor del fortfarande på att en person med en mikrofon och en dator skapar det hela. Många av dokumentärerna teamet jobbar med fungerar på det sättet. Det är en kreatör som skapar programmet, sedan finns det en producent som lyssnar och stödjer. – Men exempelvis ett program som Tankesmedjan bygger i stället på att deltagarna skapar varsin egen prata, för att sedan mötas i studion onsdag morgon. De läser för varandra och djävlas lite inför mikrofonerna. Sedan klipps det tråkiga bort och så läggs programmet ut. P3 Krim har en helt annan utformning som mer liknar en poddproduktion. Programmet bygger på att två personer berättar historien efter att ha varit i väg och hämtat in ljudet. Tiden det tar att spela in ett program skiljer sig också oerhört åt, det kan klaras av på 30 minuter eller ta en månad. Så arbetssättet skiljer sig från produktion till produktion, det är också något som gör det hela så spännande och utmanande med radio.

Teamet är överens om att det bästa med radio, som medium, är närheten. Det är reportern och en mikrofon. Du kan på riktigt få höra personerna det handlar om, vilket du inte kan i till exempel en tidningsintervju. – I och för sig ser du inte människorna i ett radioprogram, men å andra sidan blir inte situationen lika konstlad som när man möter personer med ett helt TV-team. Nu börjar de flesta uppdragen likna varandra alltmer, även när det kommer till TV där alltmer skapas av enmannateam. Men jag tycker fortfarande att radion är fantastisk för den kommer rakt in i örat och berättelsen utspelar sig inne i huvudet på lyssnaren. Dessutom kan du lyssna medan du gör någonting annat som att laga mat, promenera eller när du tar dig till jobbet.

Under pandemin har de av naturliga skäl fått jobba mycket mer hemma. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande att ett aktualitetsprogram som Medierna, kan skapas av reportrarna som sitter hemma vid köksbordet och gör sina intervjuer.

Evalisa Wallin är programledare för podden P3 Krim tillsammans med Viktor Ahldén. Programmet skapas 52 veckor om året, där de varje vecka berättar en spännande och aktuell historia om brott och straff.

– Ibland kunde naturligtvis ljudet bli lidande och det blev lite mer telefonintervjuer än vanligt, men det gick faktiskt förvånansvärt bra. Många intervjuer görs också via videotjänster idag, det är ofta lite bättre ljud i dem än i telefonnätet. Visst vill vi tillbaka till att kunna träffas och jobba tillsammans, men vi kommer nog fortsätta att jobba med FaceTime och andra lösningar även i framtiden.

Självlärd teknikansvarig

Johan Hörnqvist är teknikansvarig på firman och började sin karriär där i årsskiftet 2018/2019. Han är musiker i grunden och har alltid haft ett teknik- och ljudintresse och är till stor del självlärd. – Jag började musicera tidigt och fick tag i pappas kassettdäck, som jag började leka lite med. Sedan köpte jag en portastudio och började längre fram experimentera med PC och Cubase. Framför allt är jag trummis och spelade ofta in de olika banden jag spelade i. Av någon outgrundlig anledning verkar det vara just trummisar som blir ljudtekniker. Det blev sedan pluggande i ett år på en yrkesutbildning hos SAE där de hade väldigt många bra lärare, exempelvis låtskrivaren Joe Debb.

Det bästa med att jobba som tekniker när det kommer till radio tycker Johan är att få jobba med fokus på just ljudet. Med sin bakgrund och erfarenhet är han idag trygg i att han verkligen kan få det att låta så bra som möjligt, oavsett utmaning. – Det har faktiskt visat sig vara en fördel med att vara musiker i grunden. Det finns mycket som handlar om timing, både när det handlar om ljudläggning och musikläggning i ett reportage. Jag mixar nästan själv uteslutande hemma och då använder jag RME ADI-2 Pro, två passiva Buchardt Audio s300 mk2 monitorer plus förstärkaren Abacus 60-120D. Hörlurarna jag använder är Audio-Technica R70X, Sennheiser HD650 och Audio-Technica m50.

I den större av bolagets tre inspelningsstudior kan de ha upp till fyra mikrofoner runt ett bord. Sedan finns två mindre studior och en klippstudio, så totalt blir det fyra studior i huset. Mikrofonerna som används i deras studior är bland annat Microtech Geffell M930, Neumann TLM-102 och Røde NT2-A. Programmen de jobbar med är Pro Tools, Audio Hijack, Loopback Audio, Djay Pro och Qlab. – Teknikutvecklingen har också gått framåt snabbt och skapat nya möjligheter, som visat sig tack vare pandemin. Du kan nu till exempel spela in multitrack i webbläsaren Chrome, med synk mellan spåren. Det finns också ett program som heter Loop Back som är väldigt flexibelt, där du kan köra flerkanalsinspelning även om två sitter på Zoom i Skåne och två i studion. Sådana möjligheter fanns nog bara hos Sveriges Radio tidigare, men nu går det ganska bra att lösa med programvaran och ett mixerbord.

Glöm inte högpassfilter

Tekniken har blivit bra idag och är även överkomlig rent ekonomiskt, så om du vill göra din egen podd så har Johan ett par snabba tips. – Du kommer rätt långt med exempelvis en Zoom H6. Den har fyra mickingångar, är portabel och låter tillräckligt bra. Leta sedan upp ett hyfsat dämpat rum att spela in i. Som mikrofoner kan du skaffa ett par SM58 från Shure, de låter riktigt bra för sitt pris och är väldigt stryktåliga, till skillnad mot kondensatormikrofoner. Komplettera med en dator och ett par bra hörlurar så är du i gång. Det folk ofta bommar på är att när de väljer att köpa kondensatormikrofoner missar de att använda högpassfilter. Det bumlar och puffar så det låter inte trevligt, så glöm inte använda det! n