Issuu on Google+

Möt den nya kommunikationschefen på Ovako

ATT ARBETA PÅ ETT FÖRETAG SOM BIDRAR TILL ETT BÄTTRE LIV

06 2016

Ståldagen 2016 | Guldbrytning i Barsele och Björkdalsgruvan Metallpriskrönika | Totalkarta över Sveriges gruvor


SWEDEN


Varmt tack till Sandvik för bilden: DD211 – elektrohydraulisk borrigg för produktiv borrning i trånga gruvgångar.

Innehåll 6, 2016 04

Inledare

04

Kalendarium 2016/2017

06

Aktuellt

11

Bergsskolan Ökad komplexitet i allt snabbare takt

15

Gruvor och aktuella koncessioner i Sverige

18

Stor aktör satsar på guld i lilla Barsele Agnico Eagle som driver Kanadas djupaste guldgruva prospekterar nu i Lappland

22

Ny teknik och erfarna medarbetare ska göra gruvan mer lönsam Björkdalsgruvan – en av norra Europas största guldgruvor

24

Stålindustrin kan rädda vårt klot Oskar Bosson, ny kommunikationschef på Ovako, berättar hur

28

Jernkontorets annaler Ståldagen 2016, minnesmärket över stålverket i Koverhar, Basindustrins dag, branschkväll på Jernkontoret, förtrollad kedja till Jernkontoret

34

Bergsbladet Polarkretsen besöker Länsstyrelsen i Norrbotten, mordet på Långshyttan

36

Metallpriser Järnmalmspriset trotsar negativa signaler

38

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin Adress- och produktregister

43

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin


Inledare Ibland finns lösningarna redan klara – det gäller bara att berätta om dem En del saker är så självklara för oss människor att vi inte alltid tänker på att de sakerna finns där, och att de är ständigt närvarande. Ändå kan de vara en helt nödvändig förutsättning för vår existens. Svenska basnäringar som gruv- och stålindustrin hör till de där självklara sakerna. Deras betydelse för inte bara den enskilde medborgaren – utan också för hela landet – visar sig så fort något avgörande politiskt händer i omvärlden. Att Donald Trump blir president i USA ger exempelvis genast genomslag i spekulationer om hur det kommer att påverka svensk export – till exempel av stål. Det är när det oväntade händer som de självklara sakerna blir synliga och deras vikt påtaglig. I bästa fall blir det också mer uppenbart hur viktigt det är med bra villkor för basnäringarna för att hela landet ska

Måndag

kunna utvecklas, eller som Ovakos nye kommunikationschef Oskar Bosson uttrycker det i en intervju i det här numret: ”Teknik och ingenjörskonst, som bland annat finns i stålindustrin, kan rädda världen. Men det vet inte gemene man om. Inte ens alla som arbetar inom stålindustrin vet om det. Vi sitter inne på så många lösningar.” Men då krävs det också att de som inte är direkt verksamma i branscherna förstår hur viktiga de är för samhället i stort – och hur mycket kunskap som finns samlad i deras verksamheter. Men det gäller att förmedla den kunskapen … eller som Oskar Bosson uttrycker det: ” … vi sysslar med häig ingenjörskonst som bidrar till samhällets utveckling. Det finns

en massa bra saker att berätta – den perfekta kommunikationsutmaningen!” Vi ser Bergsmannen som en del av den kommunikationslösningen, vi vill inte bara bidra till ett ökat informationsflöde i och mellan branscherna och näringarna – vi vill också förmedla kunskap som gör dem som inte är direkt involverade i stålproduktion, forskning eller brytning av malm och mineraler mer medvetna om att vi ”kan rädda världen”. Det kan låta väl storslaget – men är det inte kanske storslagna tankar världen behöver? Om Bergsmannen än bättre ska kunna fylla sin roll i detta informationsflöde så krävs det en god kontakt med våra läsare. Tveka inte att höra av dig till vår redaktör med förslag på områden där du vill att vi ska fördjupa vår bevakning – eller kom med idéer om personer eller företag du vill se porträtterade. Inget ämne är för stort – eller för smått. BB

Kalendarium 2016/2017

6 DECEMBER SKAPA EFFEKTIV ELOCH ENERGIREDOVISNING Seminariet, som arrangeras i samarbete med Sandvik, vänder sig till alla typer av organisationer och aktörer i våra nätverk som vill öka sin kunskap gällande strategi, teknik, utrustning och mjukvara för att mäta, kommunicera, åskådliggöra, analysera och kvalitetssäkra el- och energidata. Vi får ta del av Sandviks strategiska arbete för att implementera el- och energiredovisning.

Årgång 200 Upplaga TS 4 600 exemplar (2015)

7 DECEMBER INNOVATIONSKRAFT PÅ EXPORT – FRAMTIDENS KLIMATSMARTA BASINDUSTRI Tema: En hållbar gruvnäring: Stål utan koldioxid, konkurrenskraiga elvägar och självkörande fordon. Innovationskraen inom den svenska industrin är i absolut världsklass. För att klara klimatutmaningarna måste vi ta vara på den innovationskra och det entreprenörskap som finns i landet. Kom och hör hur våra ledande industriföretag satsar tillsammans för tekniksprång – och ett klimatsmart Sverige.

Redaktionschef och ansvarig grafisk form Lars Winterstrand

Utgivare Format Publishing

Annonser Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Publisher och ansvarig utgivare Christer Carlson christer.carlson@formatmedia.se 076-555 79 53

Tryck Exakta Print, Malmö

Editor-at-large Boris Benulic boris.benulic@formatmedia.se 076-177 68 50

Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se

28 JANUARI HINDERSMÄSSAN Gruv- och stålindustrin samlas i Örebro den sista helgen i januari varje år, när Järnverksföreningen och Bergshandteringens vänner har sina respektive årsmöten. 7–8 MARS PROGRAMKONFERENS METALLISKA MATERIAL Företrädare för industri, akademi och offentlig förvaltning diskuterar metalliska material och vägen framåt för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. K

Prenumeration Bergsmannen ges ut sex gånger per år. Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor. Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm www.bergsmannen.se Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448

Affärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar


EN ARTIKEL FRÅN AGA

Ta kontroll över värmebehandlingsprocessen - det lönar sig Det kan tyckas vara mycket kemisnack när det kommer till diskussioner om kolpotential, oxidation och avkolning. Men allt hänger ihop, så det gäller att förstå processen för att kunna hitta ekonomi i den. Trenden inom värmebehandling är att produkterna ska hålla för allt högre påfrestning. Det är stor skillnad på om ett kugghjul används i bilsätet eller i själva växellådan. Det får inte bli utmattningsbrott efter halva livscykeln. Ståltillverkarna gör ex. renare material för att bemöta dessa prestandakrav och vi inom värmebehandlingen ser till att ha full koll på själva processfönstret. SAMBANDET MELLAN PROCESS, MATERIAL OCH ATMOSFÄR För att få till en bra gaslösning måste man gå till botten med vad som är utmärkande för materialet och hur gaserna agerar med metallytan. Det gäller allt från det mest vanliga låglegerade stålet till rostfritt stål, aluminium och koppar. Kan man sin termodynamik och värmebehandlingsteknik, så spelar det ingen roll om det är traditionella metoder eller nya tekniker som Additive Manufacturing det handlar om. Det gäller bara att förstå interaktionen mellan process, material och atmosfär. Likt en läkare ställer vi diagnos och vill inte bara ta bort smärtan tillfälligt genom att skriva ut recept på värktabletter, utan elimininera själva grundproblemet. Det krävs oftast en del detek tivjobb för att nå resultat och det handlar mestadels om skräddarsydda lösningar. KALLA ZONER GER KVALITETSPROBLEM

Värmebehandling handlar om att få ett så exakt resultat som möjligt genom att kontrollera temperaturen och ugnatmosfären. En temperaturojämnhet resulterar i sämre kvalitet, i värsta fall riktigt dålig. Har du en kall zon i ugnen kommer du alltid ha problem med kvaliteten i den delen. Likaså påverkas prestandan av ett felkalibererat styrsystem. Genom att mäta ugnsatmos-

Värmebehandling i gropugn. Ett exempel på en värmebehandlingsapplikation är Carbojet. Carbojet är en patenterad teknik som utjämnar temperatur- och atmosfärsojämnheter i värmebehandlingsprocesser.

fären i olika delar av ugnen kan man enkelt se hur exempelvis temperatur och gasflöde ser ut och om det är några störningar. EKONOMI I ATT SÄKERSTÄLLA SISTA LEDET Värmebehandlingsprocessen är ofta den sista delens innan produkten skall levereras. Eftersom gasen är avgörande för kvaliteteten är det alltså av största vikt att ugnsatmosfären är korrekt intrimmad i förhållande till komponenternas slutgiltiga specifikation. Det är mycket pengar nedlagt i produktionen fram till värmebehandlingen och

det är ett stort slöseri att låta den investeringen försvinna i väg i form av kasserade produkter. Jag vill därför starkt trycka på värdet av att investera i en betydligt bättre kontroll av värmebehandlingsprocessen än vad som är gängse idag. En installation av styrsystem med specialanpassade sensorer ger både ökad produktkvalitet och lägre totalkostnader. Det handlar om att hitta ekonomi i processen och att få rätt kvalitet till lägsta kostnaden. XTEXT:

SÖREN WIBERG FOTO: AGAW


Aktuellt: bolagsrapporter, tredje kvartalet 2016 Atlas Copco: Starkt resultat, ökad efterfrågan Orderingången var under perioden tydligt bättre än väntat medan rörelseresultatet var aningen bättre. Rörelseresultat exklusive engångsposter landade på 5 189 miljoner kronor medan analytikerna förväntat sig, 5 136 miljoner kronor. Den justerade rörelsemarginalen blev 19,6 procent, som förväntat. Orderingången (26 696 miljoner kronor) motsvarade en organisk tillväxt på sju procent – vilket är den största ökningen på fyra år. Analytikerna hade förväntat sig en lägre orderingång med sin prognos på 25 423 miljoner kronor.

Gruv- och bergbrytningsteknik har större eerfrågan nu, men och ligger resultatet som förra året. VD Ronnie Leten konstaterar att gruvindustrin går bra på många håll. Men det är en riskfylld verksamhet. ”I gruvbranschen måste man vara optimist, annars överlever man inte”, påpekar han. Den sammantagna eerfrågan på Atlas Copcos utrustning och service förväntas ligga kvar på nuvarande nivå under det ärde kvartalet. K

Boliden: Gruvor bättre än väntat, smältverk nådde inte förväntningar Resultatet före skatt uppgick till 1 454 miljoner kronor under perioden – 12 procent

över analytikernas förväntningar om 1 295 miljoner kronor. Gruvorna gick bättre än väntat, men resultatet från smältverken nådde inte analytikernas förväntningar. ”Högre zinkpriser tillsammans med hög produktion vid våra gruvor gav det starkaste resultatet sedan samma kvartal 2011. Speciellt glädjande är att gruvorna Tara och Kevitsa har gjort bra resultat samtidigt som Garpenbergs starka utveckling fortsätter”, konstaterar bolagets vd Lennart Evrell i rapporten. Rörelseresultatet för affärsområdet Gruvor uppgick till 804 miljoner kronor – 21 procent över väntade 663 miljoner. Smältverken lyckades dock inte nå förväntningarna. Rörelseresultatet exklusive lager landade på 613 miljoner kronor, 6 procent under väntade 652 miljoner.

Foto: Boliden (Aitik koppargruva).

”Till följd av vissa produktionsstörningar sjönk volymen av fria metaller vid smältverken jämfört med motsvarande period föregående år”, konsterar Lennart Evrell. K

LKAB: 632 miljoner kronor i vinst före skatt Tredje kvartalet 2015 redovisade LKAB en förlust på 7 264 miljoner kronor. Det var resultatet av en nedskrivning av anläggningstillgångar på mer än sju miljarder kronor. Men i år kan statliga gruvkoncernen LKAB redovisar en vinst före skatt på 632 miljoner kronor för tredje kvartalet. Omsättningen steg marginellt till 4 258 miljoner kronor, mot 4 203 miljoner kronor ett år tidigare. 6

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

”Vid en summering av årets tredje kvartal går verksamheten bättre än vid motsvarande period föregående år. Inriktningen att maximera pelletsproduktionen ligger fast, och efterfrågan på LKAB:s förädlade järnmalmsprodukter är stark. Priset för förädlade järnmalmsprodukter har utvecklats bra jämfört med marknadsläget tidigare under året”, säger LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström i en kommentar. K

Outokumpu: Vinst för första gången på nio år 13 miljoner euro blev resultatet för finska Outukumpu. Inte mycket jämfört med andra koncerner i samma bransch och i samma storlek – men ett stort steg framåt jämfört med förra året. Egentligen jämfört utvecklingen det senaste årtiondet. Det är första gången på nio år koncernen visar vinst. Exempelvis gjorde man 2013 ett minusresultat på en miljard euro. Totalt levererades under perioden 608 000 ton stål. Outukumpu förväntar sig en ”hälsosam” efterfrågan på marknaderna i både Europa och USA under återstoden av året. I USA räknar man med en nedgång i efterfrågan i samband med helgerna i slutet på december – men i Europa räknar man med att eerfrågan är konstant under ärde kvartalet. Koncernen pekar på att skiningen av underhållsperiod i de nordiska anläggningarna bidragit till det relativt sett goda resultatet. Nu genomförs underhåll i stället under det traditionellt sett svagare ärde kvartalet och har därför mindre påverkan. K

Foto: Outokumpu.

ABB: sämre orderingång Koncernens orderingång minskade med 13 procent jämfört med för ett år sedan. Koncernchef Ulrich Spiesshofer förutspår en fortsatt besvärlig utveckling för bolaget den närmaste tiden. Intäkterna minskade något, från 8 519 miljoner dollar för tredje kvartalet i ol till 8 255 miljoner dollar i år. Nettovinsten blev 568 miljoner dollar i år, mot 577 miljoner dollar förra året. ”Gruv-, olje- och gasindustrin har det fortsatt jobbigt. Men inom till exempel livsmedelsindustrin går det bättre”, säger ABB:s vd för den svenska verksamheten, Johan Söderström, men han konstaterar också att ”Orderingången är som den är; de stora orderna kommer när de kommer. Men vi har en bra grund att stå på, vi har en väldigt bra strategi”. K


Aktuellt: bolagsrapporter, tredje kvartalet 2016 Ovako: Ökad orderingång, lägre intäkter och sänkta kostnader Ovako tillkännagav i dag resultatet för det tredje kvartalet 2016. EBITDA före omstruktureringskostnader förbättrades till 5 (0) MEUR och orderingången ökade med två procent jämfört med föregående år. Ovakos omstruktureringsprogram går enligt plan och har hittills bidragit med besparingar på 17 MEUR i form av lägre kostnader under 2016. ”För Ovako fortsatte det tredje kvartalet 2016 som det föregående med god orderingång, tillväxt i flera kundsegment samt ett förbättrat resultat. Detta trots att leveranserna till kund sjönk något jämfört med föregående år. Säkerheten inom Ovako har högsta prioritet. Utvecklingen går åt rätt håll och antalet olyckor som leder till sjukfrånvaro fortsätter att minska jämfört med föregående år”, säger Marcus Hedblom, vd och koncernchef på Ovako, och fortsätter:

Sandvik: Överträffade analytikernas förväntningar Sandviks överträffade analytikernas förväntningar med sitt resultat före skatt på 2 223 miljonern kronor. Orderingången uppgick till 19 700 miljoner kronor, jämfört med analytikerprognosens 19 421 miljoner kronor. Orderingången från den sedan en tid pressade gruvindustrin lyer med fem procent under tredje kvartalet. Det innebär ännu ett styrkebesked från gruvsektorn Koncernen tror att årets avslutande kvartal kommer att se ett rörelseresultat som påverkas positivt av valutaeffekter (+ 200 miljoner kronor) och metallpriseffekter (+ 50 miljoner kronor). För rapportens period hade Sandvik antagit att valutaeffekten skulle bli negativ; –100 miljoner kronor. Istället blev den positiv, 62 miljoner kronor. Metallpriseffekten hade förväntats vara + 30 miljoner kronor, nu blev den + 51 miljoner kronor.

Sandvik har också ändrat sin bedömning av finansnetto för helåret 2016, och beräknar att den blir mellan –1,7 och –1,9 miljarder kronor. Man håller dock fast vid sin tidigare bedömning av investeringarnas total nivå under året: under 4,1 miljarder kronor. Rörelsemarginalen vändskärsdivisionen Machining Solutions förbättrades med nästan tre procent vilket förklaras med: ”Rigorös kostnadskontroll och förbättringsprogram inom samtliga områden. Jämfört med samma period föregående år hade den lägre takten på neddragning av varulager en positiv påverkan med cirka 1 procentenhet.” Machining Solutions omsättning (7 859 miljoner kronor) blev två procent lägre än prognoserna – ändå var rörelseresultatet bättre än prognoserna och orsaken till det var en ökning av marginalen; från 18 procent till 21 procent. K

Foto: Sandvik.

”Resultaten stärktes tydligt under kvartalet jämfört med samma period föregående år och vi kan konstatera att omstruktureringsprogrammet bidrar positivt till resultatet. Tack vare hårt arbete på alla nivåer inom företaget har 17 MEUR av de planerade besparingarna på 22 MEUR för 2016 redan realiserats. Antal anställda i koncernen är nu 174 färre än för ett år sedan, och de flesta initiativen i omstruktureringsprogrammet ligger på eller före tidsplan.” Den nuvarande goda orderboken gör att Ovako bedömer att leveranserna under ärde kvartalet kommer att ligga något högre än under motsvarande period förra året. Tredje kvartalet Kv3 2016 (Kv3 2015): • Orderingången ökade med två procent jämfört med föregående år • Försäljningsvolymen uppgick till 146 (150) tusen ton • Intäkterna uppgick till 165 (188) MEUR. Lägre skrot- och legeringstillägg och mindre gynnsam försäljningsmix har påverkat intäktsutvecklingen • EBITDA före omstruktureringskostnader uppgick till 5 (0) MEUR • Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till –8 (–12) MEUR eer omstruktureringskostnader på 3 (2) MEUR • Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick till 3 (15) MEUR, inklusive betalda omstruktureringskostnader på 2 MEUR • Ovakos omstruktureringsprogram går enligt plan och har bidragit med 7 MEUR i form av lägre kostnader under kvartalet K 8

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

SSAB: Lägre kostnader och högre priser gav resultatförbättring SSAB:s rörelseresultat uppgick till 707 miljoner. Det översteg förväntningarna. Rörelsemarginalen blev 5,2 procent, att jämföra med väntade 3,8 procent. I snitt hade analytikerna räknat med ett resultat före skatt på 354 miljoner kronor. Nu blev det istället 461 miljoner kronor. Försäljningen blev dock lägre än vad analytiker förutspått: –13 477 miljoner kronor jämfört med SME:s konsensusprognos på 14 409 miljoner kronor. Koncernen räknar med leveranser på samma nivå under resten av året och att priserna kommer att vara stabila i Europa men något lägre i Nordamerika. Leveranserna i ärde kvartalet kommer dock att påverkas av kundernas förväntan om prisnivåerna i början av 2017. Det skriver bolaget i niomånadersrapporten. Man

utgår också från att kundernas förväntningar om prisnivåer under 2017 kommer att påverka leveranserna i år. På den nordamerikanska marknaden tror man att distributörer kommer att öka sin inköp orakat av låga lagernivåer – detta även om eerfrågan fortsatt kommer att vara relativt svag. I Europa räknar bolaget med en viss säsongsrealterad nedgång i slutat av året, även om eerfrågan i stort sett är oförändrad under sista kvartalet. Under perioden genomförde SSAB underhållsstopp som kostade 280 miljoner kronor, 200 miljoner av dessa är att hänföra till USA. För det ärde kvartalet väntas kostnaderna för underhållsstopp uppgå till 190 miljoner kronor. K


BERGSMANNEN

6, 2016

8


Aktuellt Avfall från gruvor kan bidra till grön teknik

LKAB ersätter Gällivare med 2,1 miljarder

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Tillväxtanalys har fått i uppdrag att kartlägga vilka metallbehov som kommer att finns för utveckling av ny teknik. En av frågorna som ska besvaras är om gruvavfall kan bidra till att säkra tillgången på metaller.

Nu har Gällivare kommun och LKAB blivit överens om hur kommunen ska kompenseras för de lokaler som försvinner på grund av gruvbrytningen. LKAB ersätter kommunen med 2,1 miljarder kronor.

”Den snabba tekniska utvecklingen kräver att vi har tillgång till fler olika metaller och mineral. Regeringens uppdrag är nödvändiga för att industrin inte ska drabbas negativt och hindra utvecklingen av ny grön teknik”, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Kina står i dag för 95 procent av alla de metaller som på olika sätt behövs för till exempel vindkraverk, biobränsle, datorer eller mobiltelefoner. Ju mer av dessa metaller som kan utvinnas i Sverige och Europa desto bättre. ”En omställning till förnybar energi är en viktig del i att uppfylla Sveriges klimatmål och för att nå dit behövs en hållbar utvinning av mineral. Det är därför viktigt att få en utökad kunskap om möjligheter att utvinna dessa även från gruvavfall”, säger miljöminister Karolina Skog. SGU ska inom ramen för uppdraget utforska de viktigaste gruvavfallsanläggningarna i Bergslagen. Att nyttja gruvavfall för återvinning är en identifierad åtgärd inom handlingsplanen för nyindustrialiseringsstrategin. K

Kiruna inspirerar Kalle LKAB:s stora projektet att flytta Kirunas stadskärna har väckt uppmärksamhet världen över. Ett tecken på det är Kalle Anka och hans vänner i ett nytt avsnitt av serien tar sig an att flytta självaste Ankeborg. Orsaken till flytten är att farbror Joakims överfyllda kassavalv är på väg att få hela Ankeborg att kollapsa – marken håller helt enkelt inte längre för tyngden av alla miljarder. Hur det går? Man kan väl säga att Kalle borde tagit hjälp av flyttexperterna i Kiruna. K

”Kommunen blir ersatt för de verksamhetslokaler som LKAB påverkar i Malmberget. Nu kan vi bygga ett modernare, mer intressant och attraktivt samhälle som kommer alla Gällivarebor till gagn. Det är medborgarna som är de stora vinnarna i detta”, säger kommunstyrelsens ordförande Jeanette Wäppling. Avtalet gäller lokaler som kommunen både äger och hyr. I samarbetsavtalet från 2012 åtog sig LKAB att uppföra ersättningsbyggnader och överlämna dem till kommunen, men nu har man i stället enats om en ekonomisk ersättning. ”Den här lösningen förenklar processen att uppföra nya lokaler. Kommunen står närmare brukarna och får större frihet att utforma lokalerna utifrån deras behov”, menar kommunstyrelsens andre vice ordförande Henrik Ölvebo. K

Stålpendeln ska nyttjas mer för minskad miljöpåverkan LKAB, SSAB och Scania Ferruform vill förflytta delar av sina godstransporter från väg till järnväg som ett led i sitt hållbarhetsarbete. I ett gemensamt pilotprojekt utreds hur outnyttjad kapacitet på den så kallade Stålpendeln mellan Luleå och Borlänge kan användas. Outokumpus stål i Lossendammens utskovsluckor.

Outokumpus rostfria stål stärker dammluckor Rostfritt duplexstål från Outokumpu ska förstärka utskovsluckorna på den nya dammkonstruktionen på Lossendammen i Härjedalen. Syet är att se till att det framtida ökade vattenflödet hanteras på ett säkert sätt. I år står den större delen av den nya dammkonstruktionen på plats eer ett treårigt projekt. 10

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

De hårda klimatförhållandena och den konstanta kontakten med vattenflödet kräver stabila lösningar och därför valdes Outokumpus rostfria duplexstål Forta LDX 2101. Hög hållfasthet och hög beständighet mot spänningskorrosion och korrosionsutmattning var några av kraven som ställdes liksom att stålet var mycket svetsbart. K

”Det är mycket glädjande att vi kan bidra till att minska den totala miljöpåverkan i Sverige genom att flytta lastbilstransporter till tåg. Vi hoppas att vårt samarbete kan vara en modell som inspirerar fler att tänka i nya banor”, säger Per Bondemark, inköpsdirektör på SSAB och ordförande i Näringslivets Transportråd. SSAB:s Stålpendel används för att frakta stål från anläggningen i Luleå till Borlänge. Tåget går tre gånger om dagen åt båda hållen, året runt. K


Ökad komplexitet i allt snabbare takt I denna krönika diskuteras hur den fantastiska utvecklingen av produktions- och informationsteknik kan komma att påverka våra företag och vårt samhälle. Vi kan redan se hur vår vardag har ändrats i grunden av denna utveckling, men vart leder den oss och vilka förväntningar kan vi ställa på den?

EN FULLT AUTOMATISERAD PRODUKTION Allt sedan dess att manufakturen bröt fram i Europa har maskinerna varit en avgörande faktor vid produktionen av våra varor. Ångan, och senare elektriciteten, gav maskinerna ett i det närmaste eget liv och vi kunde producera allt mer med allt mindre insats av mänskligt arbete. När sedan datorerna klev in på scenen togs så ytterligare ett kliv i denna utveckling; den fullt automatiserade produktionen är inte längre en omöjlig dröm utan en realitet. Är automatisering av produktionen utan problem? Det är inte helt omöjligt att tänka sig att den ojämna fördelningen av köpkra mellan individer inom västländerna, till en viss del beror på en sjunkande eerfrågan på arbetskra. Oavsett om så är fallet eller inte så kvarstår ändå faktum att maskiner och robotar i sig är dåliga konsumenter – de köper inte de produkter de själva tillverkar; det är något bara löntagare gör. Det gäller således för civilsamhället att säkerställa eerfrågan på de varor och tjänster som den fullt ut automatiserade produktionen

framställer. Fördelningen av köpkraen måste också vara sådan att våra samhällen förblir stabila. Additiv tillverkning, eller 3D-printning, är den senaste tekniken i raden av allt mer avancerad automation. Det är en lovande teknik som öppnar många möjligheter till att producera komplicerade detaljer i multimaterial, dvs flera olika material formade tillsammans på ett hittills omöjligt sätt. Tekniken är dock för tidskrävande för att kunna konkurrera med traditionell tillverkning vad gäller massproduktion av enklare produkter. Således kommer 3D-skrivarna knappast att ersätta all annan tillverkning, men de kommer att vara ett fantastiskt komplement i en allt mer komplex produktionsapparat. ETT GLOBALT MEDVETANDE Den ökande komplexiteten gäller inte bara tillverkningstekniker utan också hur vi hanterar information. Internet har gjort det möjligt att på ett ögonblick sprida tankar och idéer vart som helst i världen. Dessutom kopplas internet och molntjänster samman

med maskiner och robotar i en allt snabbare takt. Det blir tydligt att det är kreativitet, kunnande och idéer som kommer att vara våra huvudsakliga sysslor i framtiden. Det gäller bara att säkerställa att kunskapen likt köpkraen får en någorlunda jämn fördelning annars riskeras stabiliteten i systemet, och det skulle drabba oss alla. Möjligheten till utbildning måste finnas för oss alla, och vi måste ha möjlighet att lära oss genom hela livet. Vi människor befinner oss redan nu i en situation där vi bokstavligen har hela världens samlade kunskap i vår hand - bakom en tunn skärm. Genom att ställa de rätta frågorna kan du på ett ögonblick få tillgång till all den senaste kunskapen inom vilket område som helst. Man kan säga att den uppkopplade mänskligheten står på tröskeln till ett globalt medvetande utan gränser. K Jörgen Andersson, rektor Bergsskolan BERGSMANNEN

6, 2016

11


Aktuellt Näringslivet kräver statligt stöd till isbrytare Sjöfartsverket hkommer att höja farledsavgier och lotsavgier med 5–8 procent under 2018. Avgishöjningarna anses behövs för att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet. I fortsättningen ska avgierna dessutom uppräknas med index. Som svar kräver Näringslivets transportråd tillsammans med Skogsindustrierna, gruvnäringen (Jernkontoret och Svemin) samt kemiindustrin (Ikem) att anslagsfinansieringen av Sjöfartsverket istället ska öka: ”Vi avstyrker förslaget om höjning av farledsoch lotsavgier”, säger industrin i ett remissyttrande till förslaget. ”Det ökar kostnadsbördan för varuägarna och leder till negativ påverkan på konkurrenskraen. Förslaget går heller inte ihop med de politiska ambitionerna om ökad överflyttning av långväga gods till sjöfart. Industrin vill att det statliga anslagen ska täcka Sjöfartsverkets fasta kostnader, cirka 90 procent av de totala kostnaderna. Motiveringen är att verket arbetar huvudsakligen med myndighetsutövande.” K

Bangladesh satsar på ökad stålproduktion Stora infrastrukturprojekt i Bangladesh beräknas innebära att landets stålproduktion de närmaste åren ökar med 50 procent; från fyra miljoner ton till sex miljoner. Det innebär att uppgången från 2015 fortsätter, då ökade landets stålproduktion med 15 procent. Skrot är den viktigaste råvaran; utvecklingen pekar på att Bangladesh snart ärden ärde största importören i Asien av skrot.

En del bedömare tror dock att landets behov av stål är ännu större. Raghavan Somnath, strategichef på Tata Sponge Iron Ltd, menar att enbart nu pågår infrastrukturprojekt till ett värde av 20 miljarder dollar – det är vägar, broar, hamnar och tunnlar – och de innebär att behovet antagligen är några miljoner ton ytterligare. K

Kostnader för gruvdrift oväntat höga i Chile Världens största kopparproducent – Chile – har bland de högsta produktionskostnaderna i världen. Det visar en rapport som släpptes i mitten av november. Produktionskostnaderna var 5,4 procent högre än genomsnittet i världen. Resultatet var oväntat för aktörerna i branschen, eersom de ägnat en stor del av 2015 åt att skära i kostnaderna som 2015 minskade med 3,5 procent jämfört med 2014. BMI Research förutspår i en prognos att eerfrågan på och produktion av guld kommer att stiga stadigt till 2020. Årets förväntade produktion på 100 miljoner ounce väntas stiga till 103 miljoner ounce 2017. 2020 räknar man med en årlig produktion på 110 miljoner ounce, vilket innebär en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 procent. K

Stor guldfyndighet dyrare att exploatera än förväntat

Lundin Mining säljer sin del i Tenke-gruvan En extra utdelning på 6–7 kronor per aktie kan bli möjlig för Lundin Minings aktieägare. Det motsvarar 15 procent av aktiekursen. Orsaken är försäljningen av bolagets andel i den stora koppargruvan Tenke Fungurume till ett kinesiskt riskkapitalbolag. Priset blev minst 10,4 miljarder kronor. 12

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

Lunding Mining har utvecklat Tenke-fyndigheten i Demokratiska Republiken Kongo i mer än två årtionden. Lundin Mining får 1,136 miljarder dollar, motsvarande 10,4 miljarder kronor, kontant för sin andel och kan få 472 Mkr ytterligare om kopparpriset utvecklas förmånligt. K

Seabridges KSM-projekt i Kanada anses vara världens största kända oexploaterade fyndighet av guld-koppar. Men de senaste studierna visar att brytning kan bli mer kostsamt än förväntat och bli cirka 5 miljarder dollar. Företagets VD Rudi Fronk menar dock i ett uttalande att projektet fortfarande är intressant med sina förväntade tillgångar på 38 miljoner ounce guld, 183 miljoner ounce silver och till detta kommer stora fyndigheter av koppar. K


Flytta fram din position.

65 dagar kvar! Nedräkningen har börjat. Välkommen till BHV:s spektakulära galamiddag den 28 januari 2017. Vi ses i Örebro på Hindersmässan!

Utbildning för dig som vill bli högskoleingenjör. Och för dig som redan är det.

Box 17]682 24 Filipstad info@bergsskolan.se ]www.bergsskolan.se

www.bhvonline.se

Guldfält växer fram – nya guldgruvor i Vindelgransele

Småskalig gruvbrytning (vein mining) är en teknik där miljöansvar och gruvdrift fungerar i symbios. Nu är det dags. Botnia Exploration tar stora kliv framåt längs guldlinjen i Vindelgranseleområdet.

BERGSMANNEN

6, 2016

13


Aktuellt: Kina Kina satsar på kvalitet i ny fyraårsplan – utländskt delägarskap en metod Utländska företag kommer att uppmuntras att delta i en reorganisering av den kinesiska stålindustrin – detta enligt en plan för de kommande fyra åren som det kinesiska ministeriet för industri och informationsteknologi offentliggjorde 14 november. I planen betonas att den kinesiska stålindustrin måste effektiviseras – och en av metoderna för detta är utländskt delägarskap som antas leda till förbättrad produktkvalitet och bättre ledning av verksamheten. Planens mål är att minska stålproduktionen med 150 miljoner ton till år 2020 då den kommer att understiga en miljard ton. ”Vi har en överkapacitet när det gäller lågkvalitativa produkter medan vi fortsatt är svaga när det gäller de högkvalitativa. Den kinesiska ekonomin behöver mer sofistikerade typer av stål för den del av marknaden som utvecklas i en mer högteknologisk riktning”, konstaterade ministeriets viceminister Xin Guobin. Planen pekar också på att energiförbrukningen i stålindustrin måste minska med minst tio procent. Den utveckling man styr mot innebär också att de stora stålföretagen i Kan får en än mer dominerande ställning. 2020 beräknas de tio största stålbolagen stå för 60 procent av produktionen jämför med 34 procent i dag. K

14

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

Kinesisk stålproduktion fortsätter minska

USA utreder kinesiska stålbolag

Kinesiska stålverk fortsätter att minska produktionen på grund av stigande råvarukostnader. En del av dem har till och med tidigarelagt underhållsarbeten. De av staten påbjudna stängningarna av vissa kolgruvor spelar roll i sammanhanget eersom de drastiskt drivit upp priserna på kol. Stålverken i Kina producerar nu på sin lägsta nivå jämfört med de fyra föregående månaderna – jämfört med början på året då produktionskapaciteten var närmast fullständigt utnyttjad. Nu nyttjas 86 procent av kapaciteten. Custeel.com beräknar att produktionsnedskärningar och tidigarelagt underhåll kommer att innebära en ytterligare nedgång i producerad volym. För Jiangsu Shagang Group, Kinas största privata stålproducent kan den bli närmare 40 000 ton i november och för stålproducenten Zenith 27 000 ton. K

Det allt mer intensiva kampen om marknadsandelar på stålmarknaden har nu också lett till att USA:s handelsdepartement inleder en utredning om kinesiska stålverkares agerande. Det som ska undersökas är amerikanska stålbolags anklagelser mot de kinesiska konkurrenterna. Exempelvis har Nucor, AK Steel och United States Steel krävt importstopp för korrosionsbeständigt stål och kallvalsat stål från Vietnam. Att kravet riktas mot stål från Vietnam beror på att misstankar finns om att kinesiska bolag låter varmvalsat och kallvalsat stål från Kina bearbetas ytterligare i Vietnan. På så sätt skulle de kunna kringgå de amerikanska anti-dumpningslagarna för kinesiskt stål. K

Kinesisk stålexport föll i oktober För tredje månaden i rad minskade Kinas export av stål. Jämfört med samma månad föregående år minskade den med 15 procent till 7,7 miljoner ton. I september föll den med 22 procent och i augusti med 7,4 procent. Med hänsyn tagen till årets första månader har dock Kinas stålexport över året visat en svag uppgång jämfört med 2015 med 0,7 procent och 92,74 miljoner ton. K

Fackliga protester mot kinesiskt stål 8 november demonstrerade 10 000 stålarbetare i Bryssel för att få gehör för sina organisationers krav när det EU:s politik avseende Kinas stålpriser samt handel med utsläppsrätter. De fackliga organisationerna vill inte att Kinas klassas som en marknadsekonomi – för då blir det svårare för EU att ha straullar på kinesiskt stål som de fackliga organisationerna menar kan prisdumpas på grund av statligt stöd. Demonstrationens sye är också att väcka opinion när det gäller handel med utsläppsrätter eersom de fackliga organisationerna hävdar att fel regler för handeln kan drabba stålindustrin. K


Gruvor och aktuella koncessioner i Sverige

Viscaria Kirunavaara

Gruvberget

Rakkurijärvi

Mertainen Malmberget

Leveäniemi Aitik

Kallak

Vindelgransele Vargbäcken Laver Fäbodtjärn Norrliden Eva Älgträsk Granlidknösen Levi Björkdal Stekenjokk Barsele Kankberg Svartliden Renström Fäboliden Maurliden Östra Maurliden Kristineberg Rönnbäcken

Totalt 17 gruvor i drift, varav 15 metallgruvor. Uppgifterna gäller september, 2016.

Rockliden

Bläckmyran Brickagruvan

Järnmalm Iron ore Järn och annan metall Iron and other metal Basmetaller Base metals Basmetaller och guld Base metals and gold Guld Gold REE REE Industrimineral Industrial mineral

Tvistbogruvan Blötberget/ Håksberg Saxberget Grängesberg

Vindfall Garpenberg Gränsgruvan Västansjö (Glasgruvan)

Lovisagruvan

I produktion In production Kampanjproduktion Campaign Production

Zinkgruvan

Ej i drift Nonoperating mines Miljödom klar Granted environmental permit Beviljad bearbetningskoncession, väntar på miljöprövning Granted exploitation concession, waiting for environmental permit

Norra Kärr

Gladhammar

Ansökt bearbetningskoncession Applied exploitation concession

Vram Lunnom

Tack till Sveriges geologiska undersökning, SGU, för kartan. Tack till Jernkontoret för bakgrundsbilden (ståltillverkning, Ovako Sweden). Foto: Pia & Hans Nordlander, bildN.


Aktuellt Silverbalken till Tibnors VD Mikael Nyquist

Janne Muttonen, platschefen vid Pampalogruvan, kommer att avgå

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Och i år delades priset ut för 42:a gången vid en ceremoni i Stockholm i samband med Stålbyggnadsdagen- och utmärkelsen gick till Tibnors vd, Mikael Nyquist.

Janne Muttonen som tjänstgjort som platschef för verksamheterna vid Pampalogruvan sedan november 2010 har lämnat in sin avskedsansökan. Arbetet med att hitta en ny platschef har inletts Janne Muttonen kommer under sin uppsägningstid att fortsätta som platschef för verksamheten vid Pampalo, dock längst under en period om tre månader.

”Jag har följt verksamheten i Stålbyggnadsinstitutet under många år, så det är naturligtvis hedrande och kul att få ta emot Silverbalken. Jag har alltid tyckt att Stålbyggnadsinstitutet gör ett viktigt arbete för branschen och ett ökat användande av våra produkter inom byggsektorn, säger Mikael Nyquist.”

”Vi är tacksamma för Jannes ledarskap under de gångna sex åren under vilken Bolaget gått igenom en framgångsrik omvandling från ett uppbyggnadsprojekt till ett aktivt gruvbolag”, kommenterar VD Markus Ekberg. K

I motiveringen till utmärkelsen står bland annat: ”Mikael Nyquist tilldelas Silverbalken år 2016 för att under mer än 25 år starkt ha bidragit till utvecklingen inom stålbyggnadsbranschen. Han står för ett naturligt ledarskap, visdom och hög allmänteknisk förståelse och han har en lång historia inom branschen. Hans bidrag spänner över flera grenar inom branschen.” K

Tor Einar Norbakk blir marknadschef

Luleå tekniska universitet slutar avtal om gruvforskning med universitet i Peru Luleå tekniska universitet och Universidad Nacional San Augustin (UNSA), Arequipa i Peru, har slutit ett avtal om ett flerårigt samarbete kring gruvforskning och utbildning. ”Samarbetet mellan universiteten innefattar teknisk forskning och utbildning inom gruvområdet, hjälp med att bygga upp laborato-

Gruvgångar kan bli ny turistattraktion Destination Läckö-Kinnekulle AB ser gärna att gruvan i Kinne-Kleva blir ett besöksmål för dem som kommer till bygden. ”Vi tror att det finns ett stort intresse, alla vet inte ens om att gruvorna finns så detta kan bli stort”, säger projektledaren Elin Sjöstedt. Husaby hembygdsförening får många förfrågningar om gruvan och har ha några guidningar som det har varit stort intresse för. Vid den senaste var det omkring 100 besökare. Eersom de inte kan garantera säkerheten är de restriktiva med besöken. Arbetet med säkerhetskontroller blir därför en viktig del i förstudien. I gruvorna vid Kinne-Kleva bröts det alunskiffer från början av 1900-talet och 50 år framåt. I mitten av 1940-talet var gruvan som störst, då arbetade omkring 300 personer där. Där finns det kilometerlånga gruvgångar. K 16

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

rium och införskaffa analytisk utrustning men även forskning och utbildning om sociala-, miljö- och samhällsrelaterade frågor kring gruvdri. Vi hoppas att vårt samarbete ska bidra till utvecklingen av en mer hållbar gruvdri för landet, människorna och miljön i Peru”, säger Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet. K

Tor Einar Norbakk har tillträtt som marknadschef för Sandvik Mining and Rock Technologys försäljningsverksamhet i Sverige och Danmark. I samband med att Sandvik AB i juli 2016 sammanfogade sina verksamheter Sandvik Mining och Sandvik Construction till ett affärsområde – Sandvik Mining and Rock Technology, tillträdde Tor Einar Norbakk som marknadschef för det nya affärsområdets försäljningsverksamhet i Sverige och Danmark. Utöver rollen som marknadschef är Tor Einar Norbakk även vd i det svenska säljbolaget, som även i fortsättningen har det legala namnet Sandvik Mining and Construction Sverige AB. K

Sundsvallsbron prisas för stålkonstruktion Sundsvallsbron vann förstapris när Stålbyggnadsorganisationen, ECCS utsåg vinnare i kategorin ”Road and Railway Bridges”. ”Det var storslam för Sundsvallsbron. Förstapris. Det känns fantastiskt roligt. Även om det varit en del eerjobb så har det varit ett mycket lyckat projekt och Sundsvall har nu en mycket vacker bro som kommer kunna stå i lång tid framöver”, säger Magnus Lundberg, projektchef för Sundsvallsbron inom Trafikverket.

Priser i European Steel Bridge Awards delas ut vartannat år. Juryns motivering lyder: ”Bron har en design som trots sin storlek inte dominerar sin omgivning utan istället interagerar med den, samtidigt som den har en unik karaktär och igenkännlig identitet. Med bron blir Sundsvallsbukten ett nytt urbant rum.” Priset delas ut i sye att uppmuntra bra och kreativ användning av stål i byggandet av broar. K

Svante Berglund ny VD på Drillcon Svante Berglund som startade sin karriär inom Drillcon-koncernen november 1987 har utsetts till VD. Han har under sin anställning ha flera olika befattningar, senast som produktionschef med personal- och marknadsansvar. Svante tillträdde tjänsten som vd den 3 november i år.

Drillcon, i branchen sedan 1963, utför kärn- och raiseborrning inom gruv- och anläggningsindustrin, med Norden och den Iberiska halvön som huvudmarknader. Ett nytt uppdrag för raiseborrning i Chile startas januari/februari, 2017. Koncernens nettoomsättning uppgick till 279 Mkr under 2015. K


CasTemp

Kontinuerlig temperaturmätning i gjutlåda

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR Sweco är Europas ledande konsultföretag inom hållbart samhällsbyggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den. Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar framtidens samhällen och städer. Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv- och mineralindustri. Läs mer på sweco.se

·100% temperaturkontroll

från värmning av lådan, full kontroll under gjutning, samt likvidustemperatur efter gjutslut.

·Full noggrannhet efter 90 sekunder (+-0,5°C) ·Ingen hantering, koppla in och ”glöm” ·Ring oss för mer info

Södra Kungsvägen 66 Tel: 08-544 806 50 181 32 Lidingö Fax: 08-544 806 60 e-mail: info.electro-nite.se@heraeus.com

BERGSMANNEN

6, 2016

17


Stor aktör satsar på guld i lilla Barsele Det noterade kanadensiska företaget Agnico Eagle är en av världens största guldaktörer. Företaget har drivit guldgruvan Kittilä i norra Finland sedan produktionen startade där 2009, och har kunskap om regionen. I lilla Barsele, nära tre mil öster om Storuman i Lappland, undersöker nu Agnico Eagle en sedan tidigare känd guldfyndighet.

Prospekteringen har gett ett bra resultat hittills och företaget har skaffat de tillstånd som behövs så här långt i processen.

Kåre bor i Österbotten i Finland och pendlar mellan hemmet i Nykarleby och Barsele. Han började arbeta för Agnico Eagle 2007, och har innan dess arbetat med malmletning för guld, basmetaller, diamanter och platinametaller sedan mitten av 1990-talet. Under åren har han lärt känna flera andra malmletningsområden i Sverige, från Dalsland till Dorotea. Till grund för den långa praktiska erfarenheten har Kåre den passande dubbelutbildningen magisterexamen i Geologi och Mineralogi vid Åbo akademi och examen i Exploration Geology vid Rhodesuniversitetet i Sydafrika.

Malartic. Båda gruvorna ligger i Abitibiregionen i västra Québec. Agnico Eagle har erfarenhet av att driva gruvor i arktiska klimatförhållanden, som i norra Finland, men guldföretaget driver också gruvan Medowbanks i extremt arktiska förhållanden i Nunavutterritoriet, som ligger i nordöstra Kanada med Grönland på andra sidan Buffin Bay. Företaget har också gruvbrytning i Mexico med de två verksamma gruvorna Pinos Altos och La India. Av Barseleprojektet syns i dagsläget inte mer än några borrmaskiner, som är cirka sex meter långa och 2,5 meter breda, och en berghäll som är 15 gånger 30 meter stor. Av den framgår det att det är kvartsgångar man är ute eer. Det är där guldet finns. Undersökningstillstånden omfattar cirka 28 600 hektar ligger mitt ute i skogen. Agnico Eagle förvärvade 55 procent av ägandet i Barsele-projektet sommaren 2015. Säljare var det kanadensiska prospekteringsföretaget Orex Minerals, som fortfarande äger resten av innehavet. Agnico Eagle, som är projektets operatör, har option på ytterligare 15 procent av guldfyndigheten.

Agnico Eagle är en erfaren aktör inom guldområdet. Företaget driver bland annat Kanadas djupaste guldgruva, LaRonde, och landets största guldgruva som dagbrott, Canadian

”Det finns goda förutsättningar för guldbrytning i Barsele. Det är positivt att det finns flera typer av guldmineraliseringar i området. Våra undersökningar av Barsele-

”Vi vill gärna att en eventuell gruva ska kunna klara en dri på 15–30 år. Fyndigheten i Barsele har god potential att utvecklas. Det såg vi redan från början när vi tittade på området. Och våra undersökningar bekräftar det”, säger Kåre Höglund som ansvarar för Barseleprojektet.

18

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6


Guldmalmsprover frĂĽn Meliadine-projektet, Kanada. Foto: Agnico Eagle.


Förberedelse av strossen inför borrning i guldgruvan i Pinos Altos, New Mexico. Foto: Agnico Eagle.

fyndigheten indikerar att det finns flera mineraliseringssystem från olika perioder i berget. Dessa är cirka 1,8–1,9 miljarder år gamla. Mineraliseringen är intrusivrelaterad och sitter i bergarten granodiorit.” Det märks att ledaren för Barseleprojektet behärskar geologi. Eer många år på fältet är Kåre fortfarande nyfiken och vetgirig, och han berättar gärna om geologins innersta hemligheter. För den som till äventyrs inte är geolog och expert på mineraler är intrusiv en beteckning både för processen när magma har trängt in i en bergartsmassa och den magmatiska bergartskroppen som uppkommer genom förloppet. Granodiorit är en sur magmatisk djupbergart. De yttre egenskaperna påminner om granit. Färgen är ljus till mörkgrå. 20

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

Agnico Eagle driver sedan slutet av 1980talet underjordsgruvan LaRonde i Kanada, som är omkring tre kilometer djup. Den erfarenheten lär komma till nytta i Barseleprojektet. Silver och andra basmetaller kan tillföra extra värde vid guldbrytning. Guldfyndigheten i Barsele har också uppenbara likheter med Goldexgruvan i Kanada, som företaget äger. Agnico Eagle har investerat 65 miljoner kronor i provborrningar i och omkring Barsele-fyndigheten. Kåre och hans medarbetare ska borra cirka 36 000 meter under 2016. Prover från borrhål analyseras eer hand. Det gör att en allt klarare bild av guldfyndigheten växer fram. Men den som ska orka hänga med hela vägen från undersökning av en fyndighet till gruvstart måste ha ett tålamod utöver det vanliga:

”Processen är lång och därför vill vi kunna räkna hem en gruvbrytning på minst 15 och gärna 30 år eer starten. Vi är långsiktiga i våra satsningar. Nu undersöker vi den kända guldfyndigheten i Barsele på djupet och i förlängningarna. Det gör vi för att få en bättre förståelse för fyndighetens geometri och egenskaper. Eventuella ansökningar om miljötillstånd för gruvbrytning ligger kanske två år bort. Det är svårt att sia om det i dag. I dagsläget tar tillståndsprocessen för gruvbrytning cirka fem till tio år. Vi måste få ihop kalkylen också, men så här långt ser allt bra ut.” Under tiden fortsätter arbetet med att undersöka fyndighetens geometri, utsträckning och metallurgiska och geotekniska egenskaper. Företaget arbetar också redan


Det smälta guldet från gruvan i Pinos Altos hälls upp i tackformarna för vidare bearbetning. Foto: Agnico Eagle.

nu med miljöundersökningar och sociala frågor: ”Vi har bra kontakt med Storumans kommun. Kommunen har erfarenhet av gruvbrytning och följer med intresse Barseleprojektet. Det har funnits en annan guldgruva i trakten tidigare. Vår fyndighet ligger ju i guldbältet i Norrland. Vi har regelbundna informationsmöten för att berätta om vårt pågående arbete och svara på frågor. Dessutom har vi hela tiden kontakt med markägare och sakägare via telefon, personliga möten och e-post.” Det som avgör hur lång period gruvan kan hållas igång med lönsamhet avgörs i första hand av fyndighetens storlek och halt,

menar Kåre. Därför är det viktigt att göra noggranna undersökningar eer den första lyckade prospekteringen. Med ett verkligt långsiktigt perspektiv på gruvdrien klarar företaget även av världskonjunkturens nergångar och lägre guldpriser. Det långsiktiga perspektivet är också värdefullt för kommunen och lokalbefolkningen: ”Vi vill bidra till något stadigvarande i Storuman. Redan nu har vi kontor och loggningshall i Storuman. Flera av de 20 till 40 medarbetarna på månadsbasis kommer från trakten. Men geologerna är från flera olika länder, Sverige och Finland förstås, men också från Etiopien, Wales och Peru. Geolog är i högsta grad ett internationellt yrke. Nyligen har två

geologfamiljer med småbarn flyttat hit från utlandet.” De unga geologfamiljerna har flyttat till Barsele för att skapa sig en framtid här. På det sättet är projektet ett förspel till en möjlig ny guldgruva i de gamla gruvtrakterna. Området är redan nu en levande arena där människor från hela världen möts i skärningspunkten mellan lokalt och globalt. Om arbetet fortskrider som planerat, och alla tillstånd godkänns på vägen, kommer ännu fler människor från hela världen kunna leva och arbeta här om ett tiotal år. Och med det blir guld en gemensam nämnare för internationell samverkan när den är som bäst. K ▶ TEXT: BORIS BENULIC ◀

BERGSMANNEN

6, 2016

21


Ny teknik och erfarna medarbetare ska göra gruvan mer lönsam Björkdalsgruvan är en av norra Europas största guldgruvor. Ändå är den inte särskilt stor i jämförelse med jättarna i gruvbranschen. Den medelstora gruvan ligger tre mil väster om Kåge i Västerbotten. Skellefteåtrakten är ett gammalt gruvbrytningsområde, där Boliden har hämtat malm och metall ur berget sedan slutet av 1920-talet.

av Per Jannert, som känner till gruvan väl. Det är inte första gången han arbetar här: ”Det är faktiskt ärde gången sedan 1989, då jag kom hit som ung geolog. Jag var här under de första tio åren, så jag kan gruvan. Sedan dess har jag varit här i flera omgångar med olika ägare. Vi trivs jättebra med Mandalay. De satsar på oss och gör investeringar i prospektering, säkerhet och utbildning. Björkdalsgruvan har stor potential till utveckling”, säger Per.

Per Jannert, gruvchef: ”Sedan Mandalay Resources förvärv av Björkdalsgruvan har satsningen på prospektering intensifierats. Det är mycket värt för en sådan här gruva.” Foto: Roxx/Susanne Lindholm.

Guldfyndigheten hittades 1983 och gruvdrien kom i gång i slutet av 1980-talet. Björkdalsgruvan har ha flera olika ägare genom åren, men sedan hösten 2014 ägs gruvan av Mandalay Resources, ett internationellt gruvföretag från Kanada som har gått in i verksamheten långsiktigt. Gruvföretaget har som princip att leta eer undervärderade projekt och göra dem lönsamma. Kanadensarna har sett potentialen i Björkdalsgruvan och satsar nu på att växla upp verksamheten. Mandalay Resources är noterat på råvarubörsen i Toronto och har erfarenhet från flera andra gruvprojekt. I gruvorna i Chile 22

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

och Australien bryter företaget guld, silver och andra metaller och i Sverige koncentrerar man sig på guld. Mandalay Resources söker också aktivt eer ett ärde gruvprojekt någonstans i världen. Genom åren har olika ägare plockat upp drygt 38 000 kilo guld från Björkdalsgruvan. I dag bryter man och forslar in 1,3 miljoner ton malm per år i verket och guldhalten är 1,3 kilo per ton malm, räknat som ett genomsnitt från dagbrottet och underjordsgruvan. Det internationella företaget samverkar med den lokala gruvkunskapen och utvinningen vid Björkdalsgruvan leds

I Björkdalsgruvan bryts bara guld i dag, men i Skelleeåområdet finns både guld och basmetaller i berget. Det vet man sedan gammalt. Under de senaste åren har man ägnat en hel del tid åt att samla in och analysera information, undersöka gruvområdet och prospektera i och omkring gruvan eer nya fyndigheter: ”Ju mer vi borrar och undersöker området, desto bättre vägledning får vi för gruvbrytningen. Om vi får ihop den geologiska modellen, så blir vi ännu mer effektiva när det gäller att ta fram guldet ur berget. Björkdalsgruvan är en utmanande gruva. Guldet finns i vertikalt stående kvartsgångar som går i flera olika riktningar. I kvartsen finns det antingen mycket, eller lite, guld – eller inget alls. Det gör arbetet svårt, men samtidigt spännande och roligt.” Medarbetarna vid Björkdalsgruvan har sedan början av 2015 sökt eer nya fyndigheter


Foto: Sören Vikström, Björkdalsgruvan.

inom området genom att borra 32 500 meter. Det har också utförts 13 000 meter diamantkärnborrning för analys av geologi och guldhaltnivåer i malmen. En fördjupad kunskap om gruvans förutsättningar och möjligheter ger mer tillförlitliga prognoser. ”Sedan Mandalay Resources förvärv av Björkdalsgruvan har satsningen på prospektering intensifierats. Det är mycket värt för en sådan här gruva”, menar Per. Prospekteringen i gruvområdet syar till att lokalisera nya fyndigheter. Här finns det mer att hämta i berget. Men det gäller att hitta dit, och det gör man bäst genom att borra mycket och utföra knackprover. Undersökningen av gruvans framtida potential görs medan arbetet i dagbrottet och i gruvan under mark pågår som vanligt: ”I satsningen på Björkdalsgruvan engagerar vi fler medarbetare, både geologer och gruvingenjörer och bergarbetare. I dag är vi cirka 170 anställda och 100 entreprenörer. Under jord gör vi i princip allt i egen regi, ända fram till transport av malmen. Kvaliteten i borrning och lastning är avgörande för att vi ska kunna optimera produktionen. Ovan mark utförs borrning, sprängning, lastning och transport av entreprenörer.” Björkdalsgruvan är inte bara en guldgruva, utan ett helt gulddistrikt med flera fyndigheter. Huvudfyndigheten består av ett stort dagbrott i tre delar och en tio år gammal underjordsgruva. Det finns också flera intressanta satellitfyndigheter omkring gruvan; Nylunds, Rönnberget och Storheden. ”Det vore inte så dumt om vi hittade några nya fyndigheter i vårt gulddistrikt. Med fler satelliter kan Björkdalsgruvan utvecklas ytterligare och vara aktiv betydligt längre än de vanliga fem åren i gruvbranschen. Det känns bra att arbeta med guld, som är en av världens mest värdefulla metaller. Guld är förknippat med lyx, men den gör också nytta inom industrin.”

Per är född i Lund och uppvuxen i Skåne. Det är inte precis gruvbrytarland, även om Höganäs tar upp lera från gruvorna Lunnom och Vram i Bjuv, som har anor från 1700-talet. Direkt eer studierna på Göteborgs universitet började han i gruvbranschen. Första anhalten i början av 1990-talet var Terra Mining i Skelleeå. Sedan dess har han varit verksam på ett antal olika gruvor i Sverige och Finland. I sitt kringresande yrke har han ha nytta av sitt stora språkintresse. Han pratar finska flytande. Eer ett kvarts sekel i branschen är han numera gruvchef i Björkdalsgruvan. Som gruvchef har Per ett övergripande ansvar för den dagliga drien för dagbrottet och underjordsgruvan. Medan företaget anställer en ny platschef till gruvan leder han också tillfälligt den praktiska hanteringen av guldbrytningen. Det arbetet kan han sedan förut. Som gruvchef är det också meningen att han tillsammans med ägaren och andra gruvchefer inom företaget ska följa världsekonomins konjunkturer och guldprisets växlingar. Guld är stabiliserande över tid, menar han. Några minuter före samtalet med Bergsmannen har Donald Trump hållit sitt segertal eer det amerikanska presidentvalet. ”Kanske guldpriset stiger framöver, men det jämnar väl ut sig om värdet faller på dollarn”, reflekterar Per och konstaterar det mer än han gör någon djupsinnig analys om världslägets påverkan på guldbrytning. Eer drygt tjugofem år i branschen är han luttrad och medveten om att gruvbrytningen oast fortgår som vanligt, trots att det händer saker i omvärlden. Men givetvis påverkar stora globala förändringar, finanskriser och skiande guldpriser också verksamheten på Björkdalsgruvan, fast den ligger långt uppe i norra Sverige i utkanten av Europa. Säkerhet och miljö är viktigt i drien av en modern gruva. När jag frågar Per om vad som är viktigast under de närmaste fem åren, nämner han säkerhet och miljöhänsyn först av allt. I en gruva är säkerheten A och O:

”I botten ligger hela tiden en säker och miljövänlig produktion. Vi arbetar i dag ännu mer intensivt med säkerhet och har kunnat göra investeringarna som behövs tack vare de nya ägarna Mandalay.” I Björkdalsgruvan har medarbetarna genomgått DuPont STOP-utbildning, som är ett beteendebaserat säkerhetsprogram för arbetsplatser, och gjort räddningsövningar tillsammans. Företaget har också skaffat ny säkerhetsutrustning. Det har gjort att gruvan hittills under 2016 inte har ha något olyckstillbud med frånvaro. I förlängningen av utvecklingsarbetet har Björkdalsgruvan kunnat förbättra utförandet av både borrning och sprängning. Företaget gör inmätningar av alla kvartsgångar och modellering av samtliga malmkroppar. I dag används 2D-modeller, men snart hoppas Per att de ska kunna använda 3D-modeller vid lastning och GPS-system för att veta exakt vilket material som lastas ur. I Björkdalsgruvan är det också dags att börja utföra malmsortering med hjälp av laserteknik. En pilotstudie som företaget har gjort visar att guldet finns i stenar som innehåller vitt kvartsmaterial och inte i det svarta sidoberget. Det går att sortera ut fyrtio procent av det svarta sidoberget optiskt och bara förlora några få procent guld genom processen. Det innebär att mer guldrikt material kan forslas in i verket. Ju mer guld som finns i malmen, desto bättre resultat. En viktig drivkra i arbetet är att få fram ett guldrikare material. Det gör arbetet lättare, spar kostnader och gör guldbrytningen i Björkdalsgruvan mer lönsam. Det gör också att den nya ägaren, som vill få ut mer av guldgruvan än de tidigare ägarna har lyckats med, blir nöjd med sin investering i svensk guldbrytning. K ▶ TEXT: BORIS BENULIC ◀

BERGSMANNEN

6, 2016

23


Stålindustrin kan rädda vårt klot … och snart vet alla om det


Oskar Bosson börjar bli varm i kläderna eer sina två första månader som ny kommunikationschef på Ovako. Han vet att stålindustrin sitter inne på många lösningar och har höga ambitioner för att nå ut med det budskapet. ”Det finns redan mycket stolthet kring att vara ovakoit, men det skulle kunna finnas ännu mer. Den nytta som våra produkter hjälper till att göra i användarledet är helt fantastisk och bidrar till en bättre och mindre smutsig värld. Applikationer som vi har gjort har hjälpt till att spara över 100 miljoner ton koldioxidutsläpp på bara 15 år. Det är två gånger Sveriges årliga förbrukning. Det måste vi berätta både internt och externt. Även om vi alltid kan bli bättre, så måste vi våga vara stolta,” säger Oskar. Oskar Bosson är utbildad civilingenjör i molekylär bioteknik och har en kandidatexamen i ekonomi. Han är född och uppvuxen i Skåne och har de senaste tjugo åren bott i Philadelphia, Uppsala, Amsterdam och Stockholm. När han började på Ovako i mitten av augusti i år kom han senast från det svenska läkemedelsbolaget Sobi.

”Jag har stor glädje av min ingenjörsexamen, men kanske mest av min nyfikenhet. Jag älskar att lära mig nya saker och gör det också varje dag. Därför är det viktigt för mig att jobba i ett ingenjörsföretag där man tillverkar produkter som bidrar till att skapa ett bättre liv för människor. Jag har alltid varit fascinerad av naturämnena, jag var en riktig nörd. När andra valde extrakurser i drama och musik på gymnasiet så valde jag partikelfysik och experimentell biologi. Först tänkte jag att jag skulle forska på läkemedel, lösa cancergåtan och vinna Nobelpriset. I slutändan blev det lite annorlunda.” Han var engagerad i teknologkåren och arbetade under ett år heltid som arbetsmarknadsansvarig där. Hans främsta uppgi var att marknadsföra Uppsalas ingenjörer mot näringslivet. När han sedan tagit examen började han på AkzoNobel, ett av de företag som han hade jobbat mot i sin tjänst som arbetsmarknadsansvarig. På AkzoNobel blev han ansvarig för marknadsföringen mot studenter, på företagets nordiska kommunikationsavdelning. Han hade alltså den omvända rollen jämfört med jobbet innan.

Oskar Bosson hamnade således på ett ingenjörsföretag, men inte som ingenjör. Hur kom det sig egentligen att han hamnade i kommunikationssvängen när han var så fascinerad av naturämnena i skolan? ”Nu har jag det bästa av två världar. Dels får jag jobba på ett företag som jobbar med stenhård ingenjörskonst, dels får jag berätta och predika om det inför andra. Det är ju toppen! Det har ju varit ganska mycket learning by doing för min del. Jag har också ha förmånen att få jobba med många skickliga människor som jag har lärt mig mycket av.” Så varför just stålindustrin? ”Teknik och ingenjörskonst, som bland annat finns i stålindustrin, kan rädda världen. Men det vet inte gemene man om. Inte ens alla som arbetar inom stålindustrin vet om det. Vi sitter inne på så många lösningar. Ovako som företag känns kommunikationsmässigt som en jättekul utmaning. Vi genomgår för närvarande en omställning. Vi är välkända inom branschen men inte utanför och vi sysslar med häig ingenjörskonst som bidrar till samhällets utveckling. Det finns en massa bra saker att berätta – den perfekta kommunikationsutmaningen! Det finns stora möjligheter att bli bättre och utvecklas – jag brinner för kommunikation och alla förutsättningar finns på Ovako. Det finns ett jättestarkt engagemang, både för produkterna och kollegorna. Jag hoppas kunna hjälpa till att föra ut det budskapet bättre både internt och externt. Vi är också duktiga på att samarbeta med kund på utvecklingssidan. Vi skapar lösningar, vi säljer inte bara en produkt. Vi hjälper slutkunderna i utvecklingsarbetet så att de väljer rätt stål. Vill man jobba på Ovako måste man flytta från storstan till en mindre ort som Hofors eller Smedjebacken, vilket kanske känns främmande för en del. Varför ska unga ändå välja att jobba på Ovako? ”För att bidra till en bättre värld och för att utveckla häiga produkter som används överallt i samhället. Det är också en förhållandevis liten organisation så att du kan växa och göra ett avtryck om du vill det. Du lär också känna en verksamhet som du inte hittar i Stockholms innerstad – för att se hur saker tillverkas måste du ut och jobba på verken. På det personliga planet handlar det om att förverkliga sig själv genom frihet, sport, frilusliv och natur. Du kan förverkliga både din yrkesmässiga och idrottsliga karriär! Det är ett livsstilspaket.” Vad har då Ovako för utmaningar framöver? ”Stålbranschen har det tu, inte minst på den nordiska marknaden. Industriproduktionen i Norden har inte återhämtat sig eer finanskrisen på samma sätt som i till exempel Tyskland. På Ovako genomför vi nu ett åtgärdsprogram för att öka kostnadseffektiviteten.

26

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6


Vi har fantastiska produkter – rent stål och hållbar produktion, men vi måste bli ännu bättre på att sälja våra produkter. Det är en omställningsprocess som pågår nu och det är väldigt spännande att vara med på den resan. Jag är övertygad om att vi går stärkta ur det här. Rent kommunikationsmässigt måste vi skapa förutsättningar som gör det mer lönsamt att öka industriproduktionen här i Sverige. Rent hypotetiskt skulle stålindustrins globala utsläpp minska med uppåt 60–70 procent om allt stål i världen producerades i Sverige med den svenska tekniken och elmixen. De samlade utsläppen av koldioxid i världen skulle minska med fyra till fem procent. Så hur kan vi hjälpa till att förbättra världen? Vi flyttar all stålproduktion till Sverige, där den mest hållbara produktionen finns! Politikerna ser inte det här, vi måste bli bättre på att framhäva det och hjälpa dem se det globala perspektivet.” Bosson är ansvarig för all koncernkommunikation, både extern och intern. ”Externt behöver vi bygga kännedom om Ovako. Inom stålbranschen i Europa känner folk till oss, men bredare vet ingen om att vi finns. Vi har ett uppdrag att berätta om hur vi bidrar till samhället. Vi är inte problemet – vi är en del av lösningen. Men vi kan inte

ta utrymme i de frågorna om folk inte känner till oss. Vi kan till exempel ta större plats i diskussionen om cirkulär ekonomi och Sverige som ett hållbart industriproduktionsland. Vi har den mest hållbara industriproduktionen i världen och det är inte försvarbart att flytta produktion till ett annat land ur ett hållbarhetsperspektiv. Men för att vi ska kunna behålla produktionen måste även andra förutsättningarna finnas. Ur ett kommunikationsperspektiv är Ovako ett klassiskt industriföretag där internkommunikationen är uppbyggd eer en klassisk pyramidstruktur – kommunikationen löper uppifrån och ner, och ibland nerifrån och upp. Många industriföretag har det så. Jag tror att industriföretag generellt kan bli mer moderna och få bredare perspektiv om kommunikationen släpps helt fri. Vi behöver skapa plattformar där alla kan kommunicera fritt i alla riktningar. På Sobi byggde jag ett socialt intranät som fungerade ungefär som ett Facebook-flöde. Alla fick en egen profil. Vissa ämnesområden eller personer var alla tvungna att följa men sen kunde du välja fritt vad du ville se i ditt flöde. Det fanns såklart en rädsla från flera håll inför vad som kunde hända om kommunikationen släpptes helt fri. Men vi diskuterade igenom detta innan lansering. Den enda negativa responsen eer lanseringen var en person som hörde av sig och tyckte

att han fick för få likes på sina posts. Vi hade 700 anställda. Det blev tusentals posts, mycket hög läsarfrekvens och fler och fler kommentarer. Det blev personligt, vilket gjorde det framgångsrikt. Det blev roligare att läsa och engagera sig på intranätet eersom det var anpassat till de enskildas behov. Intranät kan annars oa vara svårnavigerade. Det måste skapas förutsättningar för medarbetare att vara med och känna sig delaktiga i företagets utveckling.” Vilken är din favoritstålprodukt? ”Stålmannen! Svårt att säga – det finns så många. Ovako har flera olika produkter i olika segment som är mycket framstående, men clipsen som används när man bygger järnväg är en spännande produkt eersom den enkelt tydliggör behovet av stål. Det pratas mycket om att järnvägen är viktig, men för att kunna bygga bra järnväg behövs clips från stålindustrin. Samma sak gäller fordonsindustrin där bra stål har hjälpt till att skapa bättre och mer energieffektiva bilar. Därför borde politikerna älska den nordiska stålindustrin. Inför valet 2018 ska politikerna stå på barrikaderna och skrika: Vi behöver mer järnväg och effektivare bilar i Sverige och därför ska vi tillverka mer stål här!” K ▶ TEXT: LIV WALLINDER ◀

BERGSMANNEN

6, 2016

27


Jernkontorets annaler Nr 6 • 2016 • Årgång 200

Ståldagen 2016 – hållbarhet, tillväxt och innovation Den 9 november träffades 150 personer från näringslivet, akademin, politiken och civilsamhället för att diskutera hur hur fler jobb kan skapas i hela landet, hur svensk basindustri kan bidra till att uppfylla FN:s globala hållbarhetsmål och hur svensk innovation kan öka och skapa framtidens miljösmarta lösningar och hållbara städer.

Den 9 november 2016 blev på många sätt en dag att minnas. Vi vaknade upp till nyheten att amerikanerna valt den kontroversiella republikanen Donald Trump till ny president – ett besked som för många kom som en chock. Nyheter och sociala medier gick varma under morgonen och fortsatte under hela dagen och Naim Josefi. kvällen. Utöver detta hade en stor mängd snö fallit i Stockholm och stora delar av övriga Sverige under natten till onsdagen, också det något oväntat så här års. Detta skapade inte bara ett vackert vinterlandskap utan också stora trafikstörningar med stopp på bilvägar och inställda bussar som följd. Att ta sig in till IVA i centrala Stockholm denna dag blev för många svårt och för andra omöjligt. Men de allra flesta kom till slut fram och dagen blev mycket lyckad. INSPIRATION OM STÅL OCH MODE Dagen inleddes med en inspirationsföreläsning av designern Naim Josefi. Josefi har 28

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

bland annat designat ett par 3D-printade skor i återvunnet stål åt Lady Gaga och håller just nu på med en klänning i ett nytt, häftigt stålbaserat material. Josefi berättade om sin filosofi att man inte ska vara rädd att göra fel – det är nämligen så kreativitet skapas.

KONKURRENSKRAFT I FOKUS Nima Sanandaji redogjorde sedan för sin rapport ”Materialrevolutionen”, som visar att stål och andra materialnäringar inte bara är relevanta för de existerande storföretagen, utan också för de snabbväxande framgångsföretag som kan bli framtidens viktiga arbetsgivare. ”Vi ser en gyllene tid för

material” konstaterade Sanandaji. Därefter följde en debatt om hur Sverige står sig internationellt när det gäller konkurrenskraft och hur konkurrenskraft egentligen kan och bör mätas. I panelen deltog Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret, Karin Svensson Smith som är riksdagsledamot för Miljöpartiet och ordförande i riksdagens trafikutskott, Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall och Lena Sellgren som är chefekonom på Business Sweden. Panelen var tämligen överens om att Sverige är konkurrenskraftigt, men att vi inte får luta oss tillbaka utan ständigt måste jobba med bland annat forskning och utbildning för att inte halka efter. ”Vi ska inte vara för fokuserade på mätningar, allt gå ju inte att mäta”, menade Anders Ferbe. ”Svenska företag har stor potential att öka sin konkurrenskraft och ta större plats internationellt”, menade Lena Sellgren. Bo-Erik


Pers tog upp vägslitageavgiften som något som kan försämra konkurrenskraften. ”Den sliter hårt på landsbygden”, menar han. SVERIGE LEDER TEKNIKUTVECKLINGEN 2050 Göran Carlsson, vd på Swerea AB, bjöd på en trendanalys av teknikutvecklingen inom industrin. Han visade bland annat upp en bild av en metallstruktur som är så lätt att den kan bäras av en maskros. ”Möten mellan människor skapar innovation. Slopa stuprörstänket!”, menade Göran Carlsson. Efteråt diskuterade Göran Carlsson Sveriges fortsatta teknikutveckling med Anna-Karin Hatt, vd på Almega och Pasi Kangas som är forskningschef på Sandvik Materials Technology. ”Sandviken har tack vare Sandviks 600 forskare flest forskare per capita i världen”, berättade Pasi Kangas. Att kompetensförsörjningen är helt avgörande om Sverige ska leda teknikutvecklingen 2050 var panelen överens om. TEMA HÅLLBARHET Efter lunch fick vi finbesök av civilminister Ardalan Shekarabi som berättade om framgångsfaktorer för att nå Agenda 2030 och i slutändan FN:s globala hållbarhetsmål. ”Det är ett ljus i det världspolitiska mörkret att världen ändå har samlats kring FN:s globala mål. Vi i Sverige ska vara världsbäst när det gäller implementeringen av Agenda 2030 och industrin är en viktig del i detta”, menade han. På frågan om en representant från näringslivet skulle kunna få en plats i Agenda 2030-delegationen blev svaret: ”Det är inte omöjligt”. Sen var det dags för stålindustrin att visa hur de faktiskt arbetar för att nå de globala målen, både ur ett större perspektiv men också med konkreta produktexempel. På plats fanns Thomas Hörnfeldt från SSAB och Christina Båge-Friborg från Sandvik. De är båda är aktiva i gruv- och stålindustrins gemensamma hållbarhetsnätverk som drivs tillsammans med Jernkontoret och SveMin. De både hävdar att aktivt miljöarbete är kundstyrt och att det inte finns något motsatsförhållande mellan miljö och ekonomi. ”Marknaden driver oss att ligga före det offentliga i hållbarhetsfrågor – låt oss få fortsätta göra det”, menade Christina Båge-Friborg. Båda betonade också att stål är 100 procent återvinningsbart och att stålföretagen har lång erfarenhet av att arbeta cirkulärt. Fortsättningen på temat hållbarhet bjöd Eva Blixt från Jernkontoret och Karl Hallding från Stockholm Environment Institute på. Sedan början av 2015 har stålindustrin arbetat i ett gemensamt projekt med SEI för att ta fram en handlingsplan som styr mot stålindustrins vision för 2050. Projektets huvudsakliga mål har varit att generera en djupare förståelse för begreppet samhällsnytta och vad stålindustrin och andra aktörer måste göra för att nå visionen. Projektet kommer att fortsätta och ska då fokusera ännu mer på FN:s globala hållbarhetsmål. Blixt och Hallding tror att en stor del i projektets framgång är att de använt så kallad co-creation, att alla parter har varit med från början och bidragit till det som blev slutrapporten. Du kan ladda ner rapporten ”Förslag till strategisk handlingsplan i tio punkter för stålindustrins vision” på Jernkontorets webbplats.

Nima Sanandaji.

Bo-Erik Pers, Karin Svensson Smith, Anders Ferbe och Lena Sellgren.

Göran Carlsson, Anna-Karin Hatt och Pasi Kangas.

Ardalan Shekarabi.

Thomas Hörnfeldt och Christina Båge-Friborg.

Eva Blixt.

Karl Hallding.

Markus Petäjäniemi, Martin Lindqvist och Karl Bergman.

BERGSMANNEN

6, 2016

29


Axel Hallberg, Benjamin Dousa och Magnus Ek.

Sen var det dags för Markus Petäjäniemi från LKAB, Martin Lindqvist från SSAB och Karl Bergman från Vattenfall att berätta för publiken om det gemensamma projektet HYBRIT – koldioxidfri ståltillverkning. SSAB är idag en stor utsläppare av koldioxid i Sverige och det behövs ett tekniksprång för att radikalt kunna minska dessa utsläpp. Det är just detta tekniksprång som HYBRIT potentiellt kan vara; med en så kallad direktreduktion skulle vätgas kunna användas för att skilja järnet från syret, utan att använda kol. Slutprodukten blir då järn och vatten. En förstudie är nu inledd och Energimyndigheten har beviljat 6,7 miljoner kronor i stöd till projektet. Lyckas det här kommer det att revolutionera hela stålindustrin, var herrarna överens om. ”Ett långsiktigt perspektiv och politiskt stöd är viktigt. Vissa menar att ledtiderna är långa men då kan man tänka på att dagens teknik med masugnen är över tusen år gammal!”, menade Martin Lindqvist. UNGDOMSPOLITIKER DRABBADE SAMMAN Dagens grand finale var en rafflande debatt mellan de politiska ungdomsförbunden som var mycket engagerade i den svenska industripolitiken. Deltog gjorde Philip Botström från SSU, Joar Forssell från LUF, Axel Hallberg från Grön Ungdom, Benjamin Dousa från MUF, Magnus Ek från CUF, Christian Carlsson från KDU och Felix Byström från SDU. Hanna Cederin från Ung Vänster fastnade tyvärr i trafiken denna snöiga dag.

Philip Botström och Joar Forssell.

Magnus Ek, Christian Carlsson och Felix Byström.

I pauserna kunde deltagarna ta del av lite spännande produkter från stålindustrin. Här visar Cecilia Hertz upp de flamsäkra underkläder i kollektionen ”Stålbrallan” hennes företag Umbilical Design tagit fram tillsammans med Jernkontoret och Björn Borg.

Vilken slags politik som är bäst för industrin och i förlängningen Sverige rådde det inte helt oväntat delade meningar om, bland annat gällande skattetryck och huruvida Sverige ska prioritera att vara ett klimatmässigt föregångsland. ”Att Sverige ska gå före klimatmässigt får inte ske på bekostnad av konkurrenskraften, då riskerar vi att produktionen flyttar utomlands”, tyckte bland andra Benjamin Dousa från MUF. ”Svensk industri är konkurrenskraftig och dess USP är och ska vara hållbarhet och inte låga löner”, tyckte Philip Botström från SSU. UTDELNING AV FRAMTIDSSTIPENDIET 2016 Under kvällens middag korades vinnarna av Framtidsstipendiet 2016. Stipendiet utlystes för knappt ett år sedan med syfte att främja nya idéer och innovationer med stål som material samt öka kunskapen om stål som framtidsmaterial. Vinnaren av Framtidsstipendiet 2016 och 375 000 kronor blev Axel Nordin med motiveringen:

Juryn delar ut Framtidsstipendiet. Från vänster: Johannes Wiklund, Narva, Olle Wijk, Olle Wijk AB och Claudia Olsson, Exponential Holding AB. Även Anna Ponzio från Jernkontoret var med juryn för Framtidsstipendiet.

30

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

”Axel Nordin har genom den vinnande idén tagit fasta på de senaste trenderna och efterfrågan på skräddarsydda produktlösningar. Han har även tagit hänsyn till de hinder som begränsningar inom dagens tillverkningsteknik orsakar. Idén fokuserar på hur datorbaserade designsystem och digitala tillverkningstekniker kan hjälpa tillverkande företag inom svensk stålindustri att erbjuda sina kunder möjligheter till skräddarsydda lösningar. Nordin visar genom sitt bidrag prov på en god förståelse för industrins nuvarande och kommande utmaningar i den digitala transformationen och kan genom idén och den


föreslagna lösningen spela en viktig roll i anpassningen av dagens system till morgondagens behov. Lösningen kopplar mjukvara till hårdvara och demonstrerar både inspirerande originalitet och innovationshöjd. Juryn ser fram emot att följa Axel Nordins arbete och utveckling med lösningen – för stålindustrins framtid!” Även Michael Neuman fick ta emot ett resestipendium om 25 000 kronor för sin idé om stålets potential för asteroidbrytning:

”Michael Neuman har presenterat en utmärkande idé för stålets möjliga potential för asteroidbrytning. Neuman anammar ett visionärt framtidsperspektiv och presenterar tankar för hur stål kan spela en roll i utvinningen av de värdefulla metaller som finns bortom jordens gränser. Även om idén är i ett tidigt skede så vill juryn premiera detta framtidstänk och uppmuntra den tävlanden att vidare utforska initiativ och möjligheter kopplade till asteroidbrytning. Av denna anledning belönas Michael Neuman med ett resestipendium om 25 000

kronor för att besöka och lära om institutioner eller organisationer som arbetar med frågor kopplade till asteroidbrytning. Målsättningen är att insikterna från resan ska inspirera till innovation, forskning och entreprenörskap inom detta spännande framtidsområde.” Framtidsstipendiet 2016 har finansierats av Sancte Örjens Gille och är det första i en serie om fem. Temat på stipendiet kommer att variera under åren. // Text: Liv Wallinder, foto: Andrzej Markiewicz

Minnesmärket över stålverket i Koverhar invigt Mitt i sommaren 2012 nåddes de anställda på stålverket i Koverhar på Hangöudd i Finland av beskedet att FN Steel var satt i konkurs och att det fanns arbete kvar bara ett par veckor till. Att masugnen var nyrenoverad och att många andra moderniseringsarbeten var igångsatta gjorde beskedet chockartat för de 270 personer som miste sina arbeten på verket. Även trådvalsverket i Dalsbruk och många underleverantörer berördes. Totalt drabbades cirka 700 personer direkt av nedläggningarna. 2014 inledde Lappviks bya- och egnahemsförening planeringen av ett minnesmärke över stålverket, och efter mycket arbete under två år kunde invigningen äntligen ske. Den 12 oktober 2016, en lite kylslagen, vindstilla höstdag samlades ett stort antal personer – tidigare anställda och andra som hade anledning att minnas stålverket – ett par hundra meter från verksporten för en minnesstund. Många tänkvärda tal avlöste varandra innan minnesmärket slutligen överlämnades till Hangö Stad. KOVERHAR – ETT MINNE Minnesmärket består av ett sex meter brett och tre meter högt monument i cortenplåt, skapat av konstnären Heikki Kukkonen. Från en bänk kan en siluett av verket ses på samma sätt som verket kunde ses från samma plats innan rivningen statade. Själva bänken där man kan vila och beskåda minnesmärket från är tillverkad i timmer i 160 x 160 mm, en av dimensionerna för de stränggjutna ämnena från Koverhar. KOVERHAR – EN FRAMTIDSTANKE Det finns många anledningar att minnas Koverhar för den insats som där gjordes för den gemensamma forskningen inom Jernkontoret. Medarbetarna var ivriga projektdeltagare och bidrog med sin kompetens i de samarbeten som förekom. På 1970- och 80-talen gjordes många driftsförsök inom projekt som finansierades av både svenska och finska statliga bidragsgivare. Stålverket må vara nedlagt men minnet av det och andan som fanns där kan fortfarande tjäna som en inspirationskälla för framtida forskningssamarbete mellan två små länder, med en till stora delar gemensam stålindustri, i utkanten av Europa. //

Siluetten av verket som den kunde ses från platsen för minnesmärket.

En fin detalj: Hörnradien på de stränggjutna ämnena har efterliknats på en bänk varifrån minnesmärket kan beskådas.

BERGSMANNEN

6, 2016

31


Basindustrins dag – Fokus kompetensförsörjning Teknikcollege, Yrkes-SM och snabbspår för nyanlända var några av de ämnen som diskuterades när medlemsföretagens HR-personer samlades under Basindustrins dag. Varje höst arrangerar Jernkontoret, Industriarbetsgivarna, SveMin och Skogsindustrierna en dag om kompetensförsörjning för sina medlemsföretag. I år deltog bland annat författaren och samhällsdebattören Nima Sanandaji, Per Brykt från regionalt Teknikcollege Gästrikland, Emma Sabel från Teknikföretagen, Katarina Berg som är global HR- direktör på Spotify och Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

”I dag har det varit tydligt att vi lever i en värld som drivs av kunskap. Förr kunde vi luta oss tillbaka på att vi hade det fysiska kapitalet men nu måste vi satsa på kunskap. Spotify som vi hörde om tidigare är ett tydligt exempel på att de skulle kunna omlokaliseras och flytta utomlands. De skulle kunna flytta till länder som har mycket bättre förutsättningar för företag när det gäller till exempel infrastruktur, näringsklimat, energiförsörjning och andra grundfaktorer. Men nu väljer de ändå att stanna i Sverige, bland annat på grund av svenska värderingar och en bra kultur.”

”Den globala konkurrensen hårdnar. Därför ska Sverige konkurrera med kunskap och kompetens. I forskningspropositionen kommer vi att ställa högre krav på samverkan mellan akademi och industri”, sa Helene Hellmark Knutsson.

”Något annat som varit tydligt idag är att vi behöver både fler utbildade ingenjörer och kvalificerade industriarbetare framöver”, menade Nima Sanandaji när han sammanfattade dagens diskussioner. //

Helene Hellmark Knutsson.

Branschkväll på Jernkontoret med teknologer och stålföretag Jernkontoret stöder den material- och processtekniska utbildningen vid KTH, Luleå tekniska universitet (LTU) och Bergsskolan. Fokus ligger på teknologer från programmen Materialdesign vid KTH, Industriell miljö- och processteknik vid LTU och Materialteknik inriktning metallurgi vid Bergsskolan. I samband med detta genomför Jernkontoret tillsammans med stålföretagen årligen ett antal aktiviteter som bygger på

32

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

mötet mellan teknolog och företag. Informationsmöten, studiebesök, resor, kåraktiviteter, stipendier med mera stimulerar långsiktigt relationsbyggande och ökar kännedomen om branschen och dess medarbetare. En sådan aktivitet var den branschkväll som hölls på Jernkontoret den sista dagen i oktober i år. Det var fem år sedan Jernkontoret erbjöd företagens verkställande direktörer

och ledningspersonal att möta teknologerna på ”våra” högskolor under en kväll på Jernkontoret. Sedan dess har konjunkturen dess planat ut, kostymen har anpassats och de flesta företag tjänar pengar igen. Stålindustrin visar genom sin gemensamma vision att den tillhör framtiden – Stål formar en bättre framtid – och har siktet inställt mot 2050. Utan nya ingenjörer kommer vi aldrig att nå dit.


Branschkvällen inleddes med gemensam middag för 70 teknologer från årskurs ett till årskurs fem samt doktorandnivån. Från de sju medverkande företagen kom 16 representanter – Höganäs AB, Outokumpu Stainless, Ovako, Sandvik, SSAB, Suzuki Garphyttan och Uddeholm. Efter middagen genomfördes en speeddejting där teknologerna, uppdelade i grupper om cirka tio personer beroende på studienivå, cirkulerade mellan de sju företagen under 15 minuter vardera. Information och dialog om bland annat verksamhet, världsledande produkter, framtida utmaningar, konkurrenskraft, sommar- och exjobb fyllde den korta men intensiva kvarten.

Framåt niotiden återsamlades de flesta i Jernkontorets stora sal för mingel, eftersnack och fördjupade kontakter. En dryg timme senare avslutades en mycket lyckad kväll. En härlig och förväntansfull stämning märktes tydligt under hela kvällen, något som infriades under de stimulerande och engagerade mötena med företagen. Teknologerna från Luleå som sällan möter företag från södra Sverige uttryckte spontant sitt gillande. Andra efterfrågade fler möten av denna typ. Jernkontoret kommer att arrangera liknande aktiviteter två gånger per år varav den ena hålls på KTH. // Peter Salomon

Förtrollad kedja till Jernkontoret Den 14 oktober förärades Jernkontoret en fin donation – en stålskulptur. Det är professor Gunnar Almgren och Monica StrömAlmgren, gallerist på Galleri Överkikaren, som har donerat Oscar Reuterswärds verk ”Förtrollad kedja” till Jernkontoret. Skulpturen fanns med vid konstutställningen ”Järnet i konsten” som anordnades 1997 i samband med Jernkontorets 250-årsjubileum. ”Vi är mycket glada och hedrade av denna donation. Jernkontoret har en relativt stor

samling konst, men mest porträtt samt måleri och etsningar som skildrar järnbruk. Det är roligt att samlingen vidgas till att även omfatta skulpturer”, säger Bo-Erik Pers. JUBILEUMSUTSTÄLLNINGEN ”JÄRNET I KONSTEN” I samband med Jernkontorets 250-årsjubileum 1997 anordnades i Stockholm en konstutställning om järnet som inspirationskälla, ”Järnet i konsten”. Utställningen pågick 6–19 juni på Bukowskis och på Galleri Överkikaren.

På Bukowskis visades konstverk från äldre tider. Ett 70-tal oljemålningar, akvareller och etsningar inlånade från olika bruk, företag, museer och från Jernkontorets samlingar skildrade järnbruks- och gruvmiljöer, järnoch stålprodukter och människor i arbete. På Galleri Överkikaren visades främst modernt måleri och samtida skulpturer i järn och stål. Konstnären Oscar Reuterswärds verk ”Förtrollad kedja” från 1955 var affischbilden för utställningen. //Text: Anna Thorell, foto: Liv Wallinder

Överlämnandet av donationen på Jernkontoret. Från vänster: Orvar Nyquist tidigare vd på Jernkontoret, Monica Ström-Almgren, Gunnar Almgren, Bo-Erik Pers och Jan Beckeman, tidigare direktör på Jernkontoret.

BERGSMANNEN

6, 2016

33


Svenska Bergsmannaföreningen Kungsträdgårdsgatan 10 Box 1721, 111 87 Stockholm

BERGS

Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se www.bergsmannaforeningen.se

Polarkretsen besöker Länsstyrelsen i Norrbotten Miljöingenjör David Berggård hälsade 14 vetgiriga SBF-medlemmarna hjärtligt välkomna. David berättade att han är civilingenjör och utbildad på Samhällsbyggnadsteknik på Luleå Tekniska Universitet. Hans ansvarsområde på Länsstyrelsen omfattar tillsyn och tillståndsgivning för gruv-, metallurgi- och metallisk verksamhet i Norrbotten. Norrbottens yta utgör en ärdedel av Sveriges yta. Vid Länsstyrelsen arbetar idag cirka 200 personer. David tillhör Miljövårdsenheten vid avdelningen för Miljöoch Samhällsbyggnad. Målsättningen för Länsstyrelsens arbete med avseende på miljövård är att finna bästa användning av mark och vatten. Man granskar utsläppshalter hos gaser och vätskor till omgivande lu och vatten, buller, dammning et cetera. Till grund för granskningen av ärenden ligger Mineral- och Naturresurslagen samt Miljöbalken. Ett vanligt fel vid ansökningar om undersöknings- och brytningstillstånd är att den ansökta tillståndsytan oa är för liten. Enligt David bör tillståndsytan sträcka sig minst 500 till 1000 meter från mineralfyndigheten. Viktigt är även att tänka till så att allt finns med i den ursprungliga ansökan, eersom kompletteringsansökningar tär mycket på Länsstyrelsens resurser så att det uppstår köbildning för behandling av ansökningar. Viktigt är även att på ett tidigt stadium söka samråd med berörda 34

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

David Berggård, miljöingenjör på Länsstyrelsen.

markägare och markanvändare och även med Länsstyrelsen. Hos allmänheten uppfattas vanligtvis Natura 2000-områden som sådan mark där gruvbrytning ej får ske men detta är inte korrekt. I sådana områden kan man normalt hitta en lösning för brytning, men vanligtvis blir det höjda krav på utsläpp till lu och vatten. Det gäller att känna till anledningen till att området klassats som känsligt. Tyvärr kommer den slutgiltiga miljöutredningen och dess granskning först i slutet av beslutsprocessen för brytnings-

koncession, istället för att komma in på ett tidigare stadium. Det är Miljödomstolen som beslutar om samhällsnyttan hos en gruvetablering är större än de negativa konsekvenser som en brytning medför. Om ärendet överklagas så är det slutligen Miljööverdomstolen som beslutar. Deltagarna ställde många frågor om till exempel den tilltänkta brytningen av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr nära Gränna, den tilltänkta brytningen av bly och zink i Rönnbäcken vid Tärnaby och slutligen den tilltänkta brytning

av järnmalm vid Kallak nordväst om Jokkmokk. På en fråga om demonstrationer påverkar Länsstyrelsens beslut svarade David att så ej är fallet, eersom Länsstyrelsen Norrbotten arbetar sakligt och eer gällande lagar och förordningar. Problem vid nutida ansökningsprocesser har nämligen varit stora demonstrationer, och detta har gett gruvindustrin ett dåligt rykte. En egen observation är att den sökande, när det gäller Kallakfyndigheten, borde ha synts mer i pressen och förklarat hur de ser på processen. Jag tror även att miljögranskningen borde göras tidigare i processen innan ärendet lämnar Bergstaten. Flera aktuella ansökningsärenden om brytning har i nutid har måst hänskjutas till regeringen för slutgiltigt avgörande. Alla bland de församlade verkade vara överens om att det är nödvändigt att förbättra miljöutbildningen för gruvingenjörer när det gäller ansökningsprocessen och hur ansvaret fördelas mellan olika myndigheter. Det är även viktigt att den sökande på ett tidigt stadium kontaktar Länsstyrelsen för att underrätta sig om vilka specifika miljökrav som gäller i det tilltänkta etableringsområdet. I Länsstyrelsens arbetsuppgier ingår nämligen även att ställa upp som rådgivare. Diskussionen var så livlig att vi gick 30 minuter över planerad tid och kunde säkerligen ha fortsatt ytterligare 30 minuter. K ▶ TEXT OCH FOTO: AGNE RUSTAN ◀


BLADET Mordet på Långshyttan indelas i dels standardprodukter dels särskiljande produkter, som representerar ett mervärde för kunden. Varje enhet skulle ansvara för marknadsföring och särskilt de särskiljande produkterna behövde en kunskapsbaserad orientering mot marknaden med egen kompetent personal. Inom gruppen diskuterades möjligheten att köpa ut de fyra svenska verken ,och man hade kontakter med Outokumpus ledning under några år. Men samtidigt som gruppen framförde synpunkter om stärkt marknadsföring var bolaget mer intresserad av kostnadsbesparingar. Bolaget förde också över tonnage från Nyby och Långshyttan till finska respektive tyska enheter med försämrad kvalitet som följd. I slutet av 2013 kom beskedet att Nyby skulle behållas och

Långshyttan läggas ned, trots att stora investeringar hade gjorts i Långshyttan under senare år. Gruppen utarbetade då en offert rörande övertagande av Långshyttan och hade eer diskussioner med några tänkbara finansiärer finansieringen klar. Bland annat lovade man att inte konkurrera med det tyska Dahlerbrücks dimensionsområde, utan koncentrera sig på ännu tunnare material. Gruppen presenterade sina förslag för Outokumpus ledning. Eer flera påstötningar stod det klart att Outokumpu inte tänkte svara. Långshyttan stängdes i december 2014, viss utrustning flyttades till den tyska enheten, det mesta finns kvar. K ▶ TEXT OCH FOTO: BIRGITTA LINDBLAD ◀

Rättelse: I förra numret av Bergsmannen hade Christoffer Schmidt angivits som författare till artikeln om Nils Paues. Det stämmer inte: det är Gösta Nyberg som har skrivit texten. Elisabeth Torsner, SBFs ordförande, och Per Molin.

Nästan 100 bergsmän, hyttor och medföljande samlades en kväll i oktober för att höra direktör Per Molin tala om ett strypmord i nedläggningarnas lågprisland. Föredraget var en redogörelse för ett arbete som skedde före och i samband med nedläggningen av Långshyttan. Pelles tilltro till marknad, produkt och tillverkningskunnande inom svensk stålindustrin var grunden till hans positiva svar när två personer kontaktade honom år 2012 och bad om hjälp att klara Nyby Bruk från nedläggning. En analys visade att stålkonjukturen var på väg

uppåt med stigande priser och samtidigt planeras nedläggning av en livskraig enhet. Inom Avesta Sheffield, som senare gick upp i Outokumpu, var strategin ”Better position in the value chain” och ”Market leadership through technologically differentiated and custom driven product chain”. Gruppen gjorde en analys av conceptet en ort/en enhet med eget vertikalt ansvar. Man fann att en resultatförbättring på cirka 1 miljard kronor var möjlig på sikt vid de svenska verken genom såväl ökade intäkter som sänkta kostnader. Produktportföljen skulle

Kalender Kalender 2016 25 november 3 december

Jk-afton med Elina Kabir: ”Vingar av stål”. Bergslusse

Kalender 2017 10 februari 10 mars 1 april 28 april 26 augusti 2 september 22 september 20 oktober 24 november

Jk-afton Jk-afton Opera Maskeradbalen med efterföljande middag på Jernkontoret. Årsmöte Bergsvaganza Bergsmannagolfen på Friiberghs Golfklubb vid ��rsundsbro Jk-afton Jk-afton Jk-afton

Kalender 2019 23 november

Bergs 200 år. Jubileumsmiddag på Stadshuset, Stockholm.

BERGSMANNEN

6, 2016

35


METALLPRISER

Järnmalmspriset trotsar negativa signaler Järnmalmspriset har fortsatt att stiga, och var den 25:e oktober 62 USD/t för en 62 procentig standardkvalitet levererad i Kina. Det är en ökning med 8,5 procent i jämförelse med slutet av september. Detta trots den rådande och potentiellt ökande överkapacitet som hotar att sänka priset. Inte nog med det, varken gruvbolag eller stålverk verkar förvänta sig svagare priser under de närmaste månaderna eller under 2017.

36

Järnmalm LKAB rapporterade också positivt cash flow för 3:e kvartalet. Dock ska man komma ihåg att de flesta analytiker och bolag i branschen ser ett spann inom vilket järnmalmspriset kommer röra sig, och 60 USD/t är i övre delen av det spannet. Positiva signaler är ökade infrastruktursatsningar i Kina, vilka troligtvis kommer fortsätta under 2017. Dessutom brukar järnmalmslagren i Kina öka under slutet av året. Samtidigt kan, paradoxalt nog, satsningen på att stänga olönsamma kinesiska stålverk på kort sikt få effekten att produktionen ökar. Inget stålverk vill ge intryck av att kunder sakna,s vilket kan pressa upp produktionen för att få beläggning att framstå som högre än vad som kanske verkligen är fallet. På längre sikt kommer dock en rationalisering av stålverken ge ett minskat behov av järnmalm. Den kinesiska marknaden för stål och järnmalm påverkas kraigt av årstiderna och vanligtvis kan man se en produktionsminskning framåt sen höst, tidig vinter och även om produktionstappet inte infallit ännu kan man vara någorlunda säker på att det kommer en period snart med något lägre stålproduktion.

skönjas att även institutionella investerare i Kina skulle kunna vara lika priskänsliga eller om möjligt mer priskänsliga. Detta skulle få guldet att röra sig i ett mycket snävt intervall. Kina är världens största importör av guld. Sedan september 2011 har landet importerat mer än 6 000 t guld. Detta ska jämföras med gruvproduktionen av guld under samma tid vilken var knappt 15 000 t. Hemlighetsmakeriet i Kina vad det gäller importen och produktion av guld är dock stor. Kina rapporterar inte import av guld utan analytiker får göra mer eller mindre ”educated guesses”. Konsekvensen är att vår kunskap om institutionella investerare i Kina och deras priskänslighet är mycket begränsad och de flesta slutsatser om dem är spekulativa till sin natur.

Guld Under 2016 har den viktiga indiska guldmarknaden tappat fart, samtidigt har västerländska investerare börjat köpa guld medan eerfrågan i Kina är relativt stabil. Den 27:e oktober var priset 1266 USD/oz en nedgång med 4,6 procent i jämförelse med slutet av september. Om eerfrågan i Indien kommer tillbaka och den kinesiska aptiten håller i sig skulle detta vara positivt för priset. Men smyckesmarknaden i Kina är mycket priskänslig och nu börjar en viss oro

Koppar Kinesiska aktörer har varit positiva när det gäller kopparmarknaden under de närmaste månaderna. Både de som säljer och de som köper koppar vill öka sina lager. Samtidigt verkar smältverken i Kina likaså öka sina lager. En faktor som är positiva för kopparkoncentrat-marknaden. Priset på koppar har, i jämförelse med slutet på september, i stort sett varit konstant (plus 0,1 procent) och den 27:e oktober uppgick det till 4775 USD/t.

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

29

Cu 63,546

Koppar

LME-lagren har under samma period minskat med 8,9 procent och SHFE-lagren (Shanghai Futures Exchange) har minskat med knappt 22 procent. Ett flertal gruvor, bland annat Los Bronces, Grasberg, Escondida och Bingham Canyon har också rapporterat lägre produktion än väntat. Boliden trotsar denna trend och ökade sin produktion av koppar under 3:e kvartalet med 17 procent. Nickel Nickelpriset har sjunkit med cirka 3,4 procent sedan slutet på september, och den 27:e oktober handlades nickel för 10 288 USD/t. Samtidigt har LME-lagren varit stabila även om det mot slutet av oktober ser ut att vara en liten ökning på gång. Nickelmarknaden är potentiellt på väg mot ett underskott i Kina under det första kvartalet 2017. Bakgrunden till detta är säsongsbetonade väderförhållandena. Historiskt sett har dåligt väder och stormar minskat importen med fartyg, vilket i sin tur sätter press på lager och pressar upp priserna. Zink Zinkpriset har stigit 1,3 procent sedan slutet av september och var den 27:e oktober 2351 USD/t. LME-lagren ökade under samma period med 2,4 procent. Produktionen av zink har fallit globalt och för månaderna januari till augusti var den minus 3.6 procent jämfört med samma period 2015. Eerfrågan däremot har ökat med knappt 1 procent under samma period. Detta är helt klart en förklaring till den kraiga prisökningen under 2016. Samtidigt är Kinas efterfrågan och import av zink oväntat volatil och röster har höjts om ökade risker vilket skulle kunna kyla ned marknaden. K ▶ TEXT: ANTON LÖF ◀


79

Au

196,966569 Guld

29

Cu 63,546

26

Fe 55,845 Järn

28

Ni

58,6934 Nickel

Koppar

Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm.

Anton

Löf 2016

Råvaruexpert

30

Zn 65,38 Zink

BERGSMANNEN

6, 2016

37


LEVERANTÖRER TILL GRUV-, STÅL- OCH METALLINDUSTRIN

Adress- och produktregistret finns även på www.bergsmannen.se

ADRESSREGISTER ABB – Measurement & Analytics/ Force Measurement Tvärleden 2 Finnslätten 721 59 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/measurement www.abb.com/stressometer ABB – Metals and Mining 721 59 Västerås 021-32 50 00 www.abb.com/metals www.abb.se/mining ALS Minerals Hammarvägen 22 943 36 Öjebyn 0911-65 800 fax 0911-600 85 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com Arinox Box 290, 532 24 Skara 0511-202 20 fax 0511-120 26 info@arinox.se www.arinox.se Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden 105 23 Stockholm 020-78 44 55 kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com www.atlascopco.se 38

BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

Bergsskolan Kompetensutveckling Box 173, 682 24 Filipstad 0590-162 60, fax 0590-162 99 info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se/bku Cavotec Sverige Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga 08-556 522 00, fax 08-556 522 22 info@cavotec.com www.cavotec.com ContiTech Scandinavia Box 38, 164 93 Kista 08-444 13 30, fax 08-750 55 66 info@contitech.se www.contitech.se Dräger Safety Sverige Ögärdesvägen 19 A 433 30 Partille 031-340 29 00 fax 031-340 90 99 draeger-safety.se@draeger.com www.draeger.com E. Sabel Box 841, 531 18 Lidköping 0510-54 77 30 info@sabel.se www.sabel.se Envicom Skogsklintsvägen 5 451 91 Uddevalla 070-3287676 info@envicomab.com www.envicomab.com

EPC Sverige Hugelsta, 635 02 Eskilstuna 016-13 90 77, fax 016-12 87 10 www.epc-groupe.se

Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-796 79 30

Ferrolegeringar Box 7163, 103 88 Stockholm 08-454 65 60 fax 08-796 06 36 info@ferrolegeringar.se www.ferrolegeringar.se

Kellve Sweden Vångavägen, 535 91 Kvänum 0512-30 02 00 fax 0512-296 09 info@kellve.com www.kellve.com

Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com

Kerneos Nordic 194 81 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com

Gruvteknik Blötberget Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29, 070-744 56 66 Lager 0240-370 01, fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

Kohlswa Gjuteri Box 101, 731 10 Kolsva 0221-83 000, fax 0221 83 019 info@kohlswagjuteri.se www.kohlswagjuteri.se

Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00, fax 042 855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com

Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 400 807 935 heikki.niskavaara@labtium.fi www.labtium Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20 fax 08-590 328 31 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com


Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 nfo@megamet.se www.megamet.se Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00, fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com

Avdelning Norr Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80, fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Avdelning Syd Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50, fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se Avdelning Mitt Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90, fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se

Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40, fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se

Avdelning Väst Östanvindsgatan 21 Örsholmen, 652 21 Karlstad 054-85 33 10, fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se

Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 82 Smedjebacken 0240-668500, fax 0240-668501 www.morgardshammar.se

S-E-G Svenska Gjuterivägen 21 Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00, fax 08-764 75 00 svenska@s-e-g.se, www.s-e-g.se

MS Analytical Timmervägen 15 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net

Sarlin Furnaces Regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00, fax 021-12 37 45 info@sarlin.se, www.sarlin.se

Nitro Consult Box 32058, 126 11 Stockholm 08-681 43 00, fax 08-681 43 36 stockholm@nitroconsult.se www.nitroconsult.se Noax Lab Box 36, 123 21 Farsta 08-581 700 65 info@noaxlab.se www.noaxlab.se Nordkalk Box 901, 731 29 Köping Kungsängsvägen 22 010-476 25 81, 073-920 16 76 jan.olars@nordkalk.com www.nordkalk.com Nordkalk Corporation Anna-Kaisa Haapajärvi Tytyrinkatu 7 FI-08100 Lohja, Finland +358 (0)20 753 7396 +358 (0)40 707 2401 firstname.lastname@ nordkalk.com www.nordkalk.com RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40, fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com Rubber Company Huvudkontor Box 17, Olsborgsvägen 3 186 21 Vallentuna 08-514 305 70, fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se

Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Leverantörsvägen 2 Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50, fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se Sulzer Pumps Sweden Växel alla orter: 010-130 17 00 info.abs.se@sulzer.com www.sulzer.com/sweden Försäljning: Broby, Mölndal, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Nordmaling, Piteå Service: Malmö, Göteborg, Vadstena, Karlstad, Stockholm

Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55, 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com Representation för Sverige, Norge, Danmark, Finland, Baltikum och UK: Mats Lind Svetsansvarig i Sverige Åredavägen 21 342 93 Hjortsberga Besök: Gravanäsvägen 11 0721-60 57 00 admin@svetsansvarig.se www.svetsansvarig.se Swedfan International Terminalvägen 19 246 42 Löddeköpinge 0708-700 925 peter@swedfan.se Swerea KIMAB Box 7047, 164 07 Kista 08-440 48 00, kimab@swerea.se www.swereakimab.se Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swereamefos.se T Knutsson Box 50207 Borrgatan 6, 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys Brändavägen, 795 32 Rättvik 0248-125 77, fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermallaoys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10, fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se

UHT, Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista Kontor i Kista och Uddeholm samt verkstad i Hagfors. 08-622 08 80 www.uht.se Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 46 Lund 054-17 75 45 Vretenvägen 13, 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19, 973 45 Luleå 0920-251 760, 070-357 63 63 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se Weir Minerals Sweden Metallvägen 6, 982 38 Gällivare 0970-644 00 www.weirminerals.se Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00 fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10 fax 060-10 24 91 Torpslingan 17, 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-18 999 Betongvägen 9 Box 822, 982 38 Gällivare 0970-101 60 www.xyleminc.com/se

PRODUKTREGISTER Aluminium och aluminiumlegeringar Ferrolegeringar

Automation ABB – Metals and Mining UHT-UTCAST®

Analyser ALS Minerals Bergsskolan Kompetensutveckling MS Analytical

Avsvavlingsmedel och/ eller avsvavlingskarbid Kerneos Nordic

A

Anrikningsutrustning Metso Sweden Arbetsvalsar T Knutsson Armco-järn Arinox

Avvattningsutrustning Metso Sweden Weir Minerals Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tenisometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner Tuna Teknik ”Böhl” Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Band- och rulltransportörer Metso Sweden

Bandtransportörer Kellve Sweden Metso Sweden S-E-G Svenska

Banddragmätare ABB Force Measurement

Bandvågar S-E-G Svenska

B

BERGSMANNEN

6, 2016

39


Bergborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Bergborrverktyg Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Bergutbildning och materialprovning Bergsskolan Kompetensutveckling Bildanalys Mikron ”Picsara” Scandia Maskin ”Haver & Boecker” Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces Brandskydd för motorrum – vattendimma under högtryck (100 bar) Fogmaker International Breddmätning – Millmate Strip Scanner ABB Force Measurement Bränd dolomit Lhoist Bränd kalk Lhoist Nordkalk

Drivsystem, komponenter Morgårdshammar Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

E

Eldfast installation Höganäs Bjuf Megamet Eldfast material Höganäs Bjuf Kerneos Nordic T Knutsson Megamet RHI Refractories Nord

Ferromangan, carburé och affiné Ferrolegeringar

Grafitprodukter Ferrolegeringar Superior Graphite

Ferromolybden Ferrolegeringar

Grafitsmörjmedel Superior Graphite

Ferroniob Ferrolegeringar

Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi – GRANSHOT®

Ferroselen Ferrolegeringar Ferrosvavel Ferrolegeringar Indesko

Eldfast murbruk och massor Höganäs Bjuf Indesko T Knutsson RHI Refractories Nord

Ferrovanadin Ferrolegeringar

Guides/inledare Morgårdshammar

Flusspat Indesko

Gummi Scandia Maskin ”Kuper”

Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Indesko

Flusspatsmjöl/ acid grade Indesko

Gummiduk Rubber Company

Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord

Förkrossar Scandia Maskin ”Astec, Lippmann”

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Hasplar Tuna Teknik ”Soprem”

Gasbrännare Sarlin Furnaces

Hydraulsystem/ komponenter Morgårdshammar

Eldrivna gruvtruckar ABB – Metals and Mining

G

Bränsleledande ugnar Sarlin Furnaces

Elektriska element Sarlin Furnaces

Geoundersökningar Bergsskolan Kompetensutveckling

Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

Gjuterilegeringar Ferrolegeringar

CaSi-tråd Ferrolegeringar

Elektroder, grafit Ferrolegeringar

Gjutgods E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods Sarlin Furnaces

CER-mischmetall Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Elektromagnetiska bromsar ABB – Metals and Mining

Cykloner Weir Minerals Sweden Desoxidationsmedel för gjutjärn och stål Ferrolegeringar

D

Diamantborrkronor Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Diamantborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Dimensionsmätning ABB Force Measurement BERGSMANNEN

6, 2 0 1 6

Gruvhiss ABB – Metals and Mining Gruvspel ABB – Metals and Mining

Elektriska drivutrustningar ABB – Metals and Mining

CFC och grafitfixturer T Knutsson

Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden

Ferrotitan Ferrolegeringar Harald Pihl

Brännare, brännarutrustningar Sarlin Furnaces Thermalloys

C

40

Dolomit Lhoist

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutnig och skänkugnar ABB – Metals and Mining Ferrobor Ferrolegeringar

F

Ferrofosfor Ferrolegeringar

Ferrokisel Ferrolegeringar

Ferrokiselmagnesium Ferrolegeringar Ferrokrom Ferrolegeringar Ferrolegeringar Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

H

Hårdhetsmätning Mikron ”Buehler” Hårdmetallvalsar Tuna Teknik ”Saar Hart- metall”

Gjutlådeinfodring T Knutsson

Häggloader, grävarmslastare Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

Gjutmassor T Knutsson

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Gjutna valsar T Knutsson

Induktionsugnar Tuna Teknik ”SMS Elotherm”

Gjutrör T Knutsson

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB – Metals and Mining

Glasfiberprodukter T Knutsson Glasfiberväv T Knutsson

I

Industriugnar Sarlin Furnaces

Godsslang Rubber Company

Injektionsprodukter/ injektionstråd Ferrolegeringar

Grafitelektroder Ferrolegeringar RHI Refractories Nord ”Ucar” Envicom ”Trasteel”

Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson ”Superwool”, ”Kaowool”


Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson ”Thermal Ceramics”

Kvarnar Metso Sweden Noax Lab

Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin

Kabel för rörliga maskiner, ≤ 240 mm2/400V-24kV Cavotec Sverige

Kvarnfoder E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Massflödesmätare S-E-G Svenska

K

Kabelvindor Cavotec Sverige Kalk Lhoist Nordkalk

Kalksten Lhoist Nordkalk Kallvalsverk Tuna Teknik ”Bühler Redex” Kant-/mittlägesmätning – Millmate Strip Scanner ABB Force Measurement Keramiska fibermaterial Höganäs Bjuf T Knutsson Kiseljärn Ferrolegeringar Kiselmangan, standard och lågkolhaltig Ferrolegeringar Kiselmetall Ferrolegeringar Koboltmetall Ferrolegeringar Koboltpulver Ferrolegeringar Kol Ferrolegeringar Kombinerade dragbänkar Tuna Teknik ”SMS group” Konkrossar Metso Sweden Scandia Maskin ”Raptor, Astec” Kontaktdon 20–660A/400V–25kV Cavotec Sverige Kopparlegeringar Harald Pihl

Kväverening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Nödduschar Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Omrörare Sulzer Pumps Sweden

O

Materialprovningsutrustning Mikron ”Buehler”

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB – Metals and Mining

Labbsiktar Scandia Maskin ”Haver & Boecker”

Mekaniska och hydrauliska pressar Tuna Teknik ”SMS Group”

Oxygenlansar Envicom ”Tre met” Skandinaviska Titania ”Daiwa”

Labbutrustning Scandia Maskin

Metaller och metallegeringar Ferrolegeringar

Oxygenlasrar T Knutsson ”Minkon” ABB Force Measurement

Metallurgi Bergsskolan Kompetensutveckling

Personlig skyddsutrustning Dräger Safety Sverige

Mikroporös isolering T Knutsson ”Porextherm”

Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement

Mineralberedningsutrustning Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Planhetsmätning ABB Force Measurement

L

Laboratorier Labtium MS Analytical

Lastceller ABB Force Measurement Lastmaskiner och truckar Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Legeringar Ferrolegeringar Tuna Teknik ”Enpar” Legeringstillsättning Ferrolegeringar Legeringstråd Ferrolegeringar Lok Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Lunkermedel Höganäs Bjuf Magnesit RHI Refractories Nord

M

Magnesitoch krommagnesittegel Höganäs Bjuf Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox

Krommetall Ferrolegeringar

Malkulor – smidda Arinox ”GSI Lucchini”

Kross Scandia Maskin

Manganmetall Ferrolegeringar Metso Sweden

Krossutrustning Metso Sweden

Materialhantering Metso Sweden Kellve Sweden

Nitrerad ferromangan Ferrolegeringar

Kärnborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

Kraftmätning ABB Force Measurement

Krosskopa Scandia Maskin ”MB”

Materialanalys Bergsskolan Kompetensutveckling

Niob Ferrolegeringar

Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin ”Yoon Steel”

Mineralteknik Bergsskolan Kompetensutveckling Mischmetall Ferrolegeringar Skandinaviska Titania Mobila band Scandia Maskin ”Astec, Ezystack”

P

Planhetsmätning och planhetsreglering i varma valsverk ABB Force Measurement Platt- och profilvalsverk ABB – Metals and Mining Tuna Teknik ”Bühler Redex” Pressductor-produkter ABB Force Measurement

Molybden Ferrolegeringar

Processoch produktionsstyrning ABB – Metals and Mining UHT-UTCAST®

Motor-/ fjäderkabelvindor Cavotec Sverige

Processoptimering valsverk Morgårdshammar

Motorhylla Weir Minerals Sweden

Processutrustning för industrin ABB – Metals and Mining Metso Sweden UHT – AOD, CLU®, UTCAS®, GRANSHOT® Weir Minerals Sweden

Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces Thermalloys Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement

Provberedning MS Analytical

Ni-Hard gjutgods E. Sabel ”Ni-Hard”-gjutgods

Provberedningsutrustning Noax Lab

Nickel Ferrolegeringar

Pumpar Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Weir Minerals Sweden

N

Nickellegeringar Tuna Teknik ”Enpar” Harald Pihl

BERGSMANNEN

6, 2016

41


Påläggssvetsning Tuna Teknik ”Capilla” Radiostyrningar Cavotec Sverige

R

Rent järn Arinox ”Armco-järn”

Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin ”Excel” Retortrar och crackers Sarlin Furnaces Thermalloys Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik ”Jouhasen Bündgens” Riktmaskiner för stång, rör, profil Tuna Teknik ”SMS group” Riktrullar Tuna Teknik ”Witels Albert”

Skyddsrör T Knutsson Sarlin Furnaces Thermalloys Skänkmetallurgiprodukter Ferrolegeringar Skänkomrörare ABB Metallurgy Skänkvärmare Sarlin Furnaces T Knutsson Slaggbindare Kerneos Nordic Lhoist Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin ”SBM” Slamhantering Metso Sweden Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Rullar Scandia Maskin ”Smiley Monroe” Rökgasrening Nordkalk

Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner ”Reika” Tuna Teknik Segjärnvalsar T Knutsson

S

Service Metso Sweden Weir Minerals Sweden Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement Siktar Metso Sweden Weir Minerals Sweden Scandia Maskin ”Bionder, Astec” Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Weir Minerals Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin

42

Skivtärningssystem Höganäs Bjuf T Knutsson RHI Refractories Nord

Slitgods Metso Sweden E. Sabel – ”Ni-Hard”, manganstål, highkrom/gjutgods Kohlswa Gjuteri Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin ”Smiley Monroe” Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden

Spolstenar RHI Refractories Nord

Termoelementskyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Sprutmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Spårkalibrering Morgårdshammar Stampmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson Stressometer – system ABB Force Measurement Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson Stumsvetsmaskiner Tuna Teknik ”Strecker” Styr- och reglersystem ABB – Metals and Mining Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Sulzer Pumps Sweden Styr- och reglersystem för ugnar Sarlin Furnaces Stål- och valsverk Morgårdshammar Stålgjutgods Kohlswa Gjuteri Stödvalsar T Knutsson

Smidda valsar T Knutsson

Svavel Ferrolegeringar

Smidespressar Tuna Teknik ”SMS Group”

Svetsmaterial Harald Pihl Tuna Teknik ”Capilla”

Smidesvärmningsutrustning Sarlin Furnaces Tuna Teknik ”SMS Elotherm” Smält- och hållugnar för aluminium Sarlin Furnaces

Skalsvarvar Tuna Teknik ”SMS Group”

Speciallegeringar Ferrolegeringar

6, 2 0 1 6

Termoelement Sarlin Furnaces

Släckt kalk Lhoist Nordkalk

Sjunkboxar Höganäs Bjuf

BERGSMANNEN

Specialstål Arinox

Syrgaslansar T Knutsson Skandinaviska Titania ”Daiwa” Sändare Indesko (Velco GmbH)

T

Tellurmangan Ferrolegeringar

Titan Ferrolegeringar Harald Pihl Titantråd Ferrolegeringar Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson Transportband Metso Sweden Rubber Company Scandia Maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden Weir Minerals Sweden Transportmattor Rubber Company Scandia Maskin ”Smiley Monroe” Transportörer Metso Sweden Tråd, PU Scandia Maskin ”Progress” Tråddragerimaskiner Tuna Teknik ”Mario Frigerio” Trådmatare Ferrolegeringar Trådriktapparater Tuna Teknik ”Witels Albert” Tundish isolering Höganäs Bjuf Ugnar Ferrolegeringar – vakuumugnar för omsmältning och gjutning, samt vakuumugnar för värmebehandling Mikron, laboratorieugnar ”Lenton” Noax Lab Sarlin Furnaces T Knutsson

U


Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces: egentillverkning, ombyggnationer, service, reservdelar, element samt RD Technologies, ProcessElectronic Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Underhållsteknik Morgårdshammar Uppkolningsmedel Ferrolegeringar Superior Graphite ”Desulco” Vakuumbehandlingsanläggningar Ferrolegeringar UTAB ”Seco/Warwick”

V

Valsar för kallvalsverk T Knutsson

Valsar för varm- och kallvalsverk T Knutsson Tuna Teknik ”Saar-Hart”-metall Morgårdshammar Valsar för varmvalsverk T Knutsson Valskraftmätning ABB Force Measurement Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenhantering Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden (Flygt-pumpar) Weir Minerals Sweden Vattenrening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Ventilationsutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Swedfan International

Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson

Ventiler Metso Sweden Weir Minerals Sweden Vibrationsmätare Nitro Consult

Värmelegeringar Thermalloys Värmeväxlare Thermalloys

Vågar S-E-G Svenska

Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces T Knutsson

Våglastceller ABB Force Measurement

Zirkon Ferrolegeringar

Vibrationsmätning Vibroakustik

Värmebehandlingsugnar Ferrolegeringar T Knutsson Sarlin Furnaces

Z

KONSULTER TILL GRUV-, STÅL- OCH METALLINDUSTRIN Analyser ALS Minerals Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Labtium Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Berg- och sprängkonsult Nitro Consult Bergsutbildning och materialprovning Bergsskolan Kompetensutveckling Eldfast Envicom Energi och miljö Swerea MEFOS Geoundersökningar Bergsskolan Kompetensutveckling

Korrosionsforskning Swerea KIMAB Kraft-, drag- och dimensionsmätning ABB Force Measurement Kväverening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna Material- och ytanalys Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB Metallurgi Bergsskolan Kompetensutveckling Swerea KIMAB Swerea MEFOS

Mineralteknik Bergsskolan Kompetensutveckling

Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Netanalys ABB – Metals and Mining

Rådgivning Svetsansvarig Sverige

Omrörning Sulzer Pumps Sweden

Spårkalibrering Morgårdshammar

Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement

Stål- och valsverk ABB – Metals and Mining Swerea MEFOS

Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement

Underhållsteknik ABB – Metals and Mining Utbildning Svetsansvarig Sverige

Processoch produktionsstyrning ABB – Metals and Mining

Valsverksteknik Morgårdshammar

Processoptimering valsverk Morgårdshammar

Vattenrening Veolia Water Technologies VA-Ingenjörerna

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk, richard@kontaktmedia.se • 070-890 05 67 BERGSMANNEN

6, 2016

43


Posttidning B Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön

Kim vill bli världsmästare. Det vore omöjligt utan metaller. Små idrottare drömmer stort och drömmarna kan bli verklighet om förutsättningarna finns. Slipade skridskor, belysning och en buss som tar laget till matcherna. Fordon och byggnader täcks ofta med ett tunt lager zink för att hålla längre. Kim har det som krävs. Precis som våra metaller.

Ag

Zn

Cu

Au

Metals for modern life


Bergsmannen 2016 06