Veterinärsvenska

Thérèse Werner

VETERINÄRSVENSKA

HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA VETERINÄRER

Thérèse Werner

VETERINÄRSVENSKA

Folkuniversitetets förlag Box 2116 220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-avtalet, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan, första tryckningen © 2018 Thérèse Werner och Folkuniversitetets förlag Faktagranskning: distriktsveterinär Lars-Erik Kängström Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Dan Abelin Omslagsbild: © Javier Brosch/depositphotos.com Tryck: KOPA, Litauen 2018 ISBN 978-91-7434-727-2

Innehåll Förord 5 1. Kulturella skillnader i djursjukvården 7 2. Djurägarsamtal/anamnes 12 3. Symptombeskrivning 17 4. Det medicinska språket 22 5. Några vanliga förkortningar 26 6. Specifika termer för olika djurslag 29 7. Läkemedel 44 8. Övningsdel 46 9. Facit till övningsdelen 58 10. Journalspråk och dialogexempel 67 11. Alfabetisk lista på veterinärmedicinska benämningar 86 12. Anatomiska skisser 92 13. Vill du veta mer? 101 Bildlista 102

Förord I Sverige finns sedan länge veterinärer från utlandet som redan arbetar eller söker arbete inom svensk djurvård.

Dessa behöver och vill ofta fördjupa sina kunskaper i veterinärsvenska, såväl muntligt som skriftligt. Veterinärsvenska är skriven just för denna yrkesgrupp. Även kulturella skillnader inom olika länders djurvård tas upp.

Boken har tillkommit för att möta ett växande behov av ett praktiskt, yrkesinriktat hjälpmedel för den ökande grupp av utländska veterinärer som nu tjänstgör i Sverige.

Grundtanken med Veterinärsvenska är att den ska kunna användas både som komplement till annan kurs­litteratur och som en lättillgänglig handbok att ha med sig på arbetet. Ljudfiler med inlästa dialoger mellan veterinär och djurägare ingår också i läromedlet. På läromed­lets webbplats www.veterinarsvenska.se kan man lyssna på dessa helt gratis.

Varmt tack till distriktsveterinär Lars-Erik Kängström för faktagranskning av boken!

Lidingö i augusti 2018 Thérèse Werner

1. Kulturella skillnader i djursjukvården För utländsk djursjukvårdspersonal som ska arbeta i Sverige räcker det inte att lära sig språket och rutinerna inom svensk djursjukvård. Det är också viktigt att uppmärksamma kulturella skillnader. I många länder, till exempel i Mellanöstern, Afrika och Asien, har man ofta en annan syn på djurhållning än i Sverige och den övriga väst­världen, där husdjuren nästan betraktas som familjemedlemmar. I Sverige delar hunden eller katten för det mesta bostad med sin ägare och blir på så sätt mer en del av familjen än om den skulle hållas utomhus. En svensk djurägare kommer säkert att uppskatta att veterinären tar sig tid att klappa och småprata med till exempel hunden, katten eller kaninen innan undersökningen och behandlingen påbörjas och kanske bjuda på lite godis. Detta är givetvis också också ett sätt att lugna ner ett nervöst djur. Är man tvungen att komma med ett tråkigt besked, till exempel att djuret bör avlivas, är det viktigt att visa förståelse för ägarens reaktion som kan bli mycket stark. Några kanske vill vara ensamma ett tag med sitt husdjur innan det avlivas och efteråt kanske de också behöver en stund för sig själva på någon mer avskild plats på kliniken.

SVENSKA FÖR VETERINÄRER

7

– Han har inte blivit bättre.

– Nähä. Det var ju tråkigt.

– Det är väl inte farligt?

– Nej då!

– Min katt kommer väl att bli frisk igen?

– Jadå!

– Nu mår hon bra igen.

– Så roligt!

– Han har god aptit.

– Bra. – Jag är upptagen då.

– Jaså?

Man kan också återkoppla genom att upprepa något som djurägaren har sagt.

– Min hund har kräkts då och då i flera veckor.

– I flera veckor?

16

VETERINÄRSVENSKA

3. Symptombeskrivning Ont, smärta, värk Ont används endast vid verben har, gör, får och det böjs inte. Man säger alltså inte ”ontet”. Värk eller smärta kan användas i stället för ont vid övriga verb, till exempel sitter, känner, finns och så vidare. Var sitter värken? Värk används också i de sammansatta orden huvudvärk, ledvärk och tandvärk. Smärta används i till exempel buksmärta, men man kan också säga magont. Man talar också om halsont och ryggont.

ALLMÄNNA SYMPTOM

Djuret är slött.

Pälsen/hårremmen är tovig, glanslös och stripig.

ANDNINGSORGANEN

Djuret har kraftig andhämtning.

Djuret har svårt att andas.

Djuret är tungandat och flåsigt.

Det kommer flytningar från näsborrarna.

Djuret hässjar (andas häftigt med öppen mun).

Djuret har torr hosta, skrällande hosta, dov hosta.

Djuret hostar upp slem.

Hostan tilltar vid ansträngning.

SVENSKA FÖR VETERINÄRER

17

slh slemhinnor T tablett, används framför preparatets namn temp temperatur TNS transkutan elektrisk nervstimulering U urin ua utan anmärkning UL ultraljud utv utvärtes UVI urinvägsinfektion vb vid behov vä vänster ytl lgll ytliga lymfkörtlar

28

VETERINÄRSVENSKA

6. Specifika termer för olika djurslag en rashund

PÅ DITT SPRÅK _______________________

en blandrashund

_______________________

en jakthund

_______________________

en brukshund

_______________________

en sällskapshund

_______________________

en dvärghund

_______________________

en tjänstehund

_______________________

en ledarhund (för blinda)

_______________________

en vallhund

_______________________

en herdehund

_______________________

en vakthund

_______________________

HUND

SVENSKA FÖR VETERINÄRER

29

8. Övningsdel Fyll i de ordklasser som saknas SUBSTANTIV

ADJEKTIV

VERB

1. ___________

röd

___________

2. operation

___________

___________

3. ___________

___________

svullna

4. ___________

kliande

___________

___________

___________

6. ___________

varig

___________

7. ___________

___________

stelna

8.

___________

___________

9. ___________

öm

ömma

10. ___________

___________

halta

5. blod

46

smitta

VETERINÄRSVENSKA

Bilda sammansatta ord 1. Sal där man opererar __________________________ 2. Sjukdomar i hjärtat ___________________________ 3. Sår på hornhinnan ____________________________ 4. Kontroll av hälsan ____________________________ 5. Bett av en huggorm __________________________ 6. Katarr i magen _______________________________ 7. Inflammation i bindhinnan ______________________ 8. Utbildning för veterinärer _______________________ 9. Hund för sällskap _____________________________ 10. Framfall av livmodern _________________________

SVENSKA FÖR VETERINÄRER

47

ANAMNES 2018-04-18 Svarat mkt bra på medicinen. Gråa fältet nästan borta.

RX Ultracortenol, 5 mg/ml 5 g. Lite salva x 1/dag i 2 v.

Därefter varannan dag i 2 v.

Bravecto, tuggtabletter, 1000 mg. 1 st x 2/dag enl bruksanvisning som fästingprofylax.

78

VETERINÄRSVENSKA

Dialog 4: Får DJURSLAG: Får/lamm KÖN: Tacka ÅLDER: Sju veckor. ÄGARE: Sofia och Jens Ullman ADRESS: Lilla Väsby, 789 11 Björnberga TFN: 070456789

– Hej, Tore Svensson.

– Sofia Ullman.

– Så vad har hänt med ditt lamm?

– Jo, jag märkte i morse, när jag kom ut i hagen att ett av lammen går så konstigt. Hon liksom struttar fram.

– Då går vi ut och tittar på det. När släpptes de på bete?

– I förrgår. Vi är ju nästan nybörjare i fåravel. Vi övertog min mans gamla släktgård för ett halvår sedan och så bestämde vi oss för att skaffa får. Allt har gått bra hittills, men så upptäckte jag det här stackars lammet.

– Jag antar att besättningen är avmaskad?

– Ja, det är den.Vi avmaskade tackorna efter lamningen, men lammen har inte avmaskats ännu. Jag har hört att man ska vänta en månad innan man avmaskar lammen.

– Ja, det stämmer om man inte har helt parasitfria beten.

Då bryter man parasiternas utveckling genom att avmaska efter fyra veckor. Därefter får ni byta bete. Hur gammalt är det här lilla lammet?

– Hon är sju veckor.

– Symptomen tyder på att hon har drabbats av lamm­ lamhet. Det är en muskeldegeneration som inte är ovanlig SVENSKA FÖR VETERINÄRER

79

Mul- och klövsjuka: smittsam virussjukdom hos nötkreatur.

Nefrit: njurinflammation.

Nystagmus: små ofrivilliga rörelser med ögongloberna.

Nyssjuka: en eller flera bakterier som angriper svin.

Ohyra: utvärtes parasiter.

Ornithos, psittakos, papegojsjuka: smittsamt virus hos fåglar som kan överföras till människor.

Otit: öroninflammation.

Paraphimos: för trång förhud hos hanhund.

Phimos: penis rörlighet hindras av ett ligament som är fästat mellan penisspetsen och förhudens insida.

Parvovirusinfektion: virus som tillhör Parvoviridae.

Pellesyndromet: en gris med nedsatt tillväxt.

Piroplasmos: sommarsjuka, sjukdom hos nötkreatur.

Prionsjukdom: sjukdomen BSE, som också kallas galna ko-sjukan, är exempel på prionsjukdom, orsakad av ett slags protein.

Pseudocyesis: skendräktighet (hos hund).

Pseudorabies, Aujeszkys sjukdom: virus som smittar nöt och svin.

Pyogenesinfektion: bakterie som ger inflammation och varbildning i olika organ, leder och sår.

Pyometra: livmoderinflammation.

Remonthälta: inflammatoriska benutväxter på skenben eller griffelben orsakade av överbelastning (häst).

Ringkota: inflammation i kronleden som leder till benpålagring (häst).

Rödsjuka: sjukdom hos svin orsakad av bakterie som finns i jorden och även i tarmen.

90

VETERINÄRSVENSKA

4

3

5

6

8

7

9

10

2

12

11

13

14 15

1

16

39 38

17 37

18

36 35

29

34 33

28

31

14. Svansfäste 15. Lår 16. Svans 17. Knäled 18. Skank 19. Has 20. Svanskast 21. Skena/mellanfot 22. Lättklöv 23. Klöv 24. Kota 25. Juver 26. Spene

SVENSKA FÖR VETERINÄRER

20

25

30

32

1. Nosrygg 2. Öra 3. Panna 4. Hornkam 5. Hals 6. Halskam 7. Bog 8. Manke 9. Rygg 10. Länd 11. Hungergrop 12. Flank 13. Kors

19 27 26 24 23

21 22

27. Mjölkåder 28. Buk 29. Bröst 30. Armbågsled 31. Framknä 32. Underarm 33. Dröglapp 34. Bringa 35. Överarm 36. Bogled 37. Ganasch 38. Kind 39. Mule

93

Bildlista Omslagsbild © Javier Brosch/depositphotos.com Djurbilder i avsnitt 1–11, 13 © Lembergvector/depositphotos.com Bilder till de anatomiska skisserna (avsnitt 12) © zelena/depositphotos.com (koskelett + hundskelett), © Zelena/Shutterstock.com (hästskelett) samt © Alexander Pokusay/depositphotos.com (kattskelett) © studio_accanto/depositphotos.com (övriga djurbilder)

102

VETERINÄRSVENSKA

VETERINÄRSVENSKA

HANDBOK FÖR UTLÄNDSKA VETERINÄRER

Veterinärsvenska vänder sig till utländska, legitimerade veterinärer som redan är aktiva eller på väg att söka arbete inom den svenska djursjukvården.

Tyngdpunkten i handboken ligger på – ordkunskap och terminologi – symptombeskrivning – djurägarsamtal – patientjournaler med anamnes.

Några avsnitt ägnas även kulturella skillnader, språkliga övningar, f­ örklaringar kring ordbildning och förkortningar.

Veterinärsvenska består av denna handbok samt inlästa exempeldialoger mellan veterinär och djurägare. Man kan lyssna gratis på dessa på www.veterinarsvenska.se. Tack vare sitt behändiga fickformat och sin systematiska genomgång har boken sin givna plats i veterinärrocken.

Thérèse Werner är sedan flera år lärare på olika kurser i svenska för utländska läkare, tandläkare och veterinärer.