Sverige på svenska – samhälle, geografi, traditioner, kultur och vardag

Samhälle, geografi, traditioner, kultur och vardag

282

Johan Eriksson & Birgitta MelĂŠn

Samhälle, geografi, traditioner, kultur och vardag

Johan Eriksson & Birgitta MelĂŠn

Folkuniversitetets förlag Skomakaregatan 8 223 50 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@ folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, ­utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus­avtalet, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller Bonus Copyright.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan 2020, första tryckningen © 2020 Johan Eriksson, Birgitta Melén och Folkuniversitetets förlag Grafisk form & omslag: Camilla Adolfsson Redaktör & sättning: Camilla Adolfsson Omslagsbild: Gammal lotsutkik vid Torekov, Skåne. Jan Rietz/pixgallery.com Tryck: PNB Print, Lettland 2020 ISBN 978-91-7434-753-1

Innehåll Förord

1 2 3 4 5 6 7

5

Ett första ögonkast på Sverige 9 Från norr till söder 17 Språk, traditioner och folklig kultur Sveriges historia

63

Individ, familj och samhälle Dagens Sverige inifrån Mera Sverige! 159

Bildlista

165

133

105

39

Sverige på svenska – Förord

4

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Förord Välkommen till Sverige!

Att på 2020-talet försöka ge sig på en heltäckande beskrivning av ett land är en snudd på omöjlig uppgift; i våra dagar än svårare eftersom nästan alla världens länder förändras allt snabbare i takt med globaliseringen – migration, handels­utbyten, turism, kulturella influenser etcetera. Det som främst karakteriserar ett land är ju dess­ utom just mötet mellan det förflutna, det samtida, alla utländska influenser och människor som just i detta nu kommer från världens alla hörn.

För en infödd svensk känns nog det mesta i det svenska samhället ganska självklart och helt naturligt. Men för människor födda i utlandet – första generationens invandrare, gäststudenter, turister eller allmänt intresserade – kan Sverige i många avseenden tvärtom te sig som Landet Annorlunda.

Sverige på svenska tar ett helhetsgrepp på Sverige och ger läsaren fördjupade kunskaper om landet och det som ibland kallas den svenska identiteten. Varför ser egentligen samhället ut som det gör och varför beter sig svenskarna som de gör?

Boken kan läsas rakt igenom från pärm till pärm eller kapitelvis – ungefär som ett slags smörgåsbord – alltefter vad läsaren är mest intresserad av för stunden.

Sverige på svenska – samhälle, geografi, traditioner, kultur och vardag är indelad i följande kapitel:

Ett första ögonkast på Sverige Nyckelfakta och kanske det första som möter en nyanländ person. Vad utmärker Sverige främst i jämförelse med andra länder?

Från norr till söder Sveriges geografi. Hur ser det avlånga landet Sverige ut och varför? Varierande landskap, årstider, flora och fauna, väder, midnattssol och midvintermörker.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

5

Sverige på svenska – Förord

Språk, traditioner och folklig kultur Svensk kulturhistoria. Traditioner och högtider kopplade till årets och livets gång, matkultur, språk och namn, kultur­ gränser.

Sveriges historia Från stenåldern och framåt, ända till i dag.

Individ, familj och samhälle Det moderna Sverige. Från bysamhälle till urban välfärdstat. ”Den svenska modellen”. Relationen mellan individ och stat – samhällskontraktet.

Dagens Sverige från insidan Vardag i landet Lagom. Nutida sedvänjor: fredagsmys, AW, föreningsliv, Jante …

Mera Sverige!

Berömda svenska personer (i både svenskt och internationellt perspektiv) och företeelser inom kultur, innovation, politik och idrott.

Sverige på svenska är främst avsedd för gymnasieskolans undervisning i svenska som andraspråk, de senare ­stadierna inom sfi, svenskundervisning på universitet i Sverige eller utomlands, men givetvis även för självstudier och en allmän­ intresserad publik.

Författarna och Folkuniversitetets förlag

6

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

7

2 • Från norr till söder

16

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Från norr till söder Sveriges geografi

2

Tänk efter!

Vad förknippar du själv med det svenska land­skapet och den svenska geografin?

Orörd skog där granarna är smyckade med snö. En liten röd­ målad stuga med vita knutar skymtar i en glänta – är det kan­ ske mångas idealbild av det svenska landskapet? En bild som fortfarande hämtar kraft ur barnböcker som Emil i Lönne­ berga och Petttson och Findus. Men en mer realistisk bild ligger närmare nutida barnböcker där barnen växer upp i förorter och sällan får uppleva orörd natur – och dessutom lär sig hur fiskar och kor ser ut via pedagogiska filmer.

Det här kapitlet tar oss med på en konstutställning i Sve­ riges natur. Sedan presenteras olika naturtyper i Sverige, och vi reder också ut egenheterna i det svenska klimatet samt fö­ reteelser som midnattssol och polarnatt. Texten tar även upp kontrasterna mellan stad och landsbygd och svenskarnas stora intresse för natur och friluftsliv.

Sverige ligger i norra Europa och är till ytan ett av Europas största länder. Det som tydligast sticker ut på en kartbild är att © Författarna & Folkuniversitetets förlag

Ordförklaringar u knut – lodräta brädor längs ­ytterhörnen på ett trähus, där väggarna möts u förort – mindre samhälle nära en större stad där många som ­arbetar i staden bor u midnattssol – när solen inte går ner under horisonten någon gång under dygnet. Läs mer på sid. 28. u polarnatt – de månader på året då solen inte går upp över ­horisonten. Läs mer på sid. 28.

17

2 • Från norr till söder

Selma Lagerlöf Den svenska författaren Selma Lagerlöf (1858–1940) hade arbetat som l­ ärare och skrev Nils ­Holgerssons underbara resa genom ­Sverige som en läsebok för s­ kolan. Lagerlöf skrev många histor­iska romaner som kretsar kring släkt­historier, skuld och hämnd, bland annat Gösta Berlings saga och Löwensköldska ringen (första delen av en trilogi) som utspelar sig i 1700-talets Värmland.

Hon var också f­ ascinerad av sagor, legender och ­religiösa berätt­elser. Hon utgick gärna från dessa när hon ­utforskade ­människans inre i sina ­berättelser.

Sverige är ett mycket långsträckt land – 160 mil från Treriks­ röset längst i norr till Smygehuk längst i söder. För dem som bor i söder är det lika långt till mellersta Italien som till nord­ ligaste Sverige – och för många är det nog naturligare att åka söderut i Europa än norrut till norra polcirkeln.

Landskapet ger Sverige stora naturresurser, framför allt skog, vattenkraft och järnmalm. Utvinningen av de här resurs­ erna präglar också landskapsbilden med kraftverk, gruvor, kalhyggen och infrastruktur.

Läs mer om svensk industri i kapitel 4 på sid. 91 och 101.

Isen skulpterar Förr i tiden fick svenska skolbarn lära sig Sveriges geografi genom att läsa boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Boken handlar om en pojke från sydligaste Sverige som får flyga på gåsen Akka upp till fjällen.

Skulle boken skrivas i dag kanske huvudpersonen skulle titta på Sverige med hjälp av en drönare? Men oavsett om man spanar ut över det svenska landskapet från en gås eller en drö­ nare är det uppenbart att människan har format landskapet – med åkrar, vägar, skogsavverkning, bebyggelse och så vidare.

En tidigare ”skulptör” i landskapet var emellertid inlands­ isen. Under den senaste istiden var hela Sverige täckt av en enorm inlandsis som började smälta för ungefär 15 000 år ­sedan. Istiden tog sedan slut för cirka 11 500 år sedan.

Inlands­isen pressade ner berggrunden och slipade ner berg och kullar. Landskapet är inlandsisens konstutställning, och man kan upptäcka många spår av isen i dagens natur.

Fjäll och högplatåer

Ordförklaringar u istid – lång tidsperiod då stora delar av jorden var täckt av is u kalfjäll – höga fjäll (berg) där det inte växer träd u renskötsel – att föda upp renar, främst för att få kött u jordart – begrepp för att beskriva olika sorters jord och som utgår från jordens finkornighet och sammansättning av krossat berg och organiska ämnen u ås – långsmal höjd i naturen

18

De flesta berg i Sverige är ganska plana, men längs gränsen till Norge reser sig en fjällkedja med flera höga fjällmassiv, bland annat Sarek och Kebnekaise. Bergen i det här området ­kal­las fjäll. I de höga massiven är fjällen branta och ojämna och omges av U-formade dalar. De högsta områdena kallas kalfjäll och ligger ovanför trädgränsen.

När det gäller vilket berg som är Sveriges högsta står kam­ pen mellan Sydtoppen och Nordtoppen i Kebnekaise. Syd­ toppen är just nu högst (cirka 2 099 meter över havet), men den består av en glaciär som smälter på grund av att klimatet blir varmare. Det innebär att Nordtoppen snart kan vara hög­ re, och så är redan fallet i slutet av varma somrar.

Många fjäll och dalar har samiska namn eftersom samer under mycket lång tid har bedrivit renskötsel i området. Ordet för fjälldal är exempelvis vágge (Láddjuvággi), sjö heter jávvre © Författarna & Folkuniversitetets förlag

2 • Från norr till söder

Isen skulpterar

Plana berg. Berggrunden består till största delen av mycket gammalt urberg av granit och gnejs. De övre delarna nöttes bort av inlandsisen och kvar finns bara ganska plana, låga berg.

ß Morän och lera. Isen slipade ner berg-

grunden till sten, grus och sand. När isen sedan smälte lämnades allt detta kvar på marken och bildade jordarten morän. Morän är den i särklass vanligaste jordarten i Sverige. I sydligaste Sverige finns moränlera och även lera som består av mycket fina sediment, sediment som isen har lämnat kvar.

I bakgrunden syns en skogsklädd sluttning av morän vid Höga Kusten, Ångermanland.

Rullstensåsar. När inlandsisen smälte förde vattnet med sig lösryckt ­material som efterhand avsattes i långa åsar. De kallas rullstensåsar eftersom många av stenarna i åsarna slipats runda av ­vattnet. Sådana åsar finns främst i syd­ ligaste Sverige.

ß Flyttblock. Tydliga tecken på isens skulp­

t­erande är stora klippblock som ligger utkastade här och var i landskapet. De är så kallade flyttblock som isen först har släpat med sig och sedan lämnat kvar längs vägen.

Flyttblock i Sillhövda socken, Karlskrona.

Långsträckta sjöar. Inlandsisen mejslade ut långa sänkor som sedan fylldes med vatten när isen smälte. Dessa sänkor har blivit djupa, långsträckta sjöar.

Landhöjning. Stora delar av kusten rör sig, det vill säga landet höjer sig i förhållande till havsytan. Det beror på att isen under den senaste istiden tryckte ner jordskorpan som nu långsamt höjer sig igen. I norra delen av Bottniska viken är landhöjningen nio millimeter per år.

Landhöjningen har gjort att havsvikar förvandlats till insjöar, och ett exempel på detta är Mälaren. Gammal havsbotten har blivit näringsrik åkermark.

ß U-dalar. De branta V-formade ­dalarna

i nordvästra Sverige slipades ner till ­grunda U-dalar av inlandsisen. Ett tydligt exempel är ”Lapporten” i Abisko (bilden).

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

19

4 • Sveriges historia

Medeltiden Medeltiden 1050–1521 1022 1000-talet

Stol från medeltiden.

Olof Skötkonung dör Sverige kristnas

1100–1200-talet: Sverkerska och Erikska ätterna 1250–1364: Folkungaätten 1275–1290 Magnus Ladulås 1319–1364 Magnus Eriksson 1200-talets andra hälft Sverige tar makten över Finland 1303–1373 Heliga Birgitta 1300-talets början Träldomen upphör 1349–1350 Digerdöden härjar 1350 Rikstäckande lagar införs 1389–1523 Kalmarunionen 1434–1436 Engelbrektsupproret 1520 Stockholms blodbad

Ett rike växer fram Heliga Birgitta Heliga Birgitta (Birgitta ­Birgersdotter 1303–1373) kom från en rik och in­ flytelse­rik familj. Hon hade religiösa uppen­barelser vilka hon tolka­de som bud­skap från Kristus och Maria. ­Uppen­barelser­na skrevs ner och spreds i hela Europa. Heliga Birgitta byggde upp ett stort kontaktnät i många länder och samtalade med dåtidens mäktiga män. Hon bodde länge i Rom, och grundade ett stort kloster i Vadstena vid Vättern.

Den som tittar i en atlas upptäcker snart Sveriges typiska ­silhuett: ett långsträckt land från norr till söder. Men Sverige har inte alltid varit detta långsträckta land. Riket Sverige uppstod inte förrän i början av medeltiden. Länge bestod det bara av de bördiga slättområdena kring sjöarna Mälaren, Vättern och Vänern. De stora skogarna i Småland utgjorde en naturlig gräns mot söder, och skogarna i Norrland var en naturlig gräns mot norr. Landsnamnet Sverige säger för övrigt något om rikets ursprung. Namnet betyder nämligen svearnas rike, och svearna var ett folk i Uppland, norr om dagens Stockholm.

Bronsskulptur av heliga Birgitta vid Skederids kyrka. Kyrkan var från början gårdskyrka till Finsta herrgård, och forskare tror att den byggdes av heliga Birgittas far, Birger Persson.

68

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

4 • Sveriges historia

Medeltidsstaden Visby på Gotland.

Så småningom började dock begreppet användas för ett större område.

Flera områden som i dag är svenska hörde till andra ­länder.

Skåne, Blekinge och Halland hörde till Danmark, och Jämtland och Härjedalen hörde till Norge. Det som i dag är Finland var under mycket lång tid en del av Sverige. Sverige erövrade området på 1200-talet, och detta stora område öster om Östersjön blev en viktig del av riket.

Enat rike I början av medeltiden enades de små rikena i Sverige till ett land. Olof Skötkonung var kung i början av 1000-talet, och han brukar räknas som Sveriges förste kung. Det tog emellertid flera hundra år innan kungamakten hade kontroll över hela landet.

Kungamakten var beroende av stöd från de lokala stormännen och av inkomster i form av skatter. Kungen valdes av stormännen. Relationen mellan kungen och stormännen byggde på ett privilegiesystem där stormännen gjorde krigstjänst mot att de var befriade från skatt. Bönderna och stads-

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Tre kronor är Sveriges nationalsymbol. Den ingår bland annat i det så kallade lilla riksvapnet (ovan).

Ordförklaringar u bördig – beskriver jord där växter trivs och ger goda skördar u ursprung – början, skapelse u privilegier – särskild rättighet som några har men inte alla

69

4 • Sveriges historia AVTRYCK I NUTID Landskapen Numera är Sverige på regional nivå uppdelat i län (statlig förvaltning) och landsting eller regioner (kommunal förvaltning), men många människor identifierar sig fortfarande med det landskap där de är uppvuxna. Dessutom är ofta traditioner och andra former av folkkultur knutna till landskapen. Varje landskap har en särskild blomma och ett särskilt djur som symbol.

Exempelvis är blåklint Östergötlands landskapsblomma och älgen Jämtlands landskapsdjur. Läs mer i kapitel 2, sid. 37.

Blåklint är Östergötlands landskapsblomma.

AVTRYCK I NUTID Stockholm i centrum När riket Sverige tog form på 1000-­talet var Västergötland och Östergötland ­landets politiska centrum. Under Folk­ unga­­ättens tid blev Mälardalen centrum, och på 1200-talet grundades staden Stockholm som växte snabbt och blev landets största stad. Fortfarande är Stockholm ett mycket tydligt centrum för svensk politik, ekonomi och kultur – och människor som inte är v ­ erksamma i Stockholm beklagar sig gärna över att Stockholm i myndig­ heters och m ­ ediers ögon är detsamma som Sverige. Från myndighetshåll har man delvis försökt motverka centreringen kring Stockholm genom att utlokalisera statliga ämbetsverk och andra institutioner till olika delar av landet.

70

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

4 • Sveriges historia Sköldinge kyrka från 1100-talet i Katrineholmsbygdens församling i Södermanland.

invånarna betalade däremot skatt, först i form av varor och senare i form av pengar. En mycket stor andel av bönderna var självägande bönder som ägde sin egen jord. I Sverige utvecklades däremot aldrig ett feodalt system så som var vanligt i övriga Europa.

Kungen lät bygga borgar, slott och vägar för att ha kontroll över det vidsträckta landet. För de flesta invånare var emellertid det landskap där de bodde den naturliga, större geografiska enheten. Varje landskap hade egna nedskrivna landskapslagar som först på 1300-talet ersattes med rikstäckande landslagar.

Kristet rike Ungefär samtidigt som ett enat rike växte fram spreds kristendomen i Sverige, främst av engelska missionärer. Ofta hade kyrkan och kungamakten gemensamma intressen och stötta­ de varandra. Landet delades in i små områden som ­kallades socknar, och i varje socken skulle det finnas en kyrka. De ­äldsta kyrkorna byggdes i trä, men från 1100-talet började man bygga i sten. Snart fanns det en kyrka i varje by – och än i dag kan man se de medeltida stenkyrkorna runt om på landsbygden där de präglar slättlandskapet. © Författarna & Folkuniversitetets förlag

Ordförklaringar u motverka – minska effekten av u ämbetsverk – gammalt ord för statlig myndighet u feodal – om samhälle där kungen styrde genom lokala härskare som fick mark mot att de var soldater i krig. Marken odlades av livegna bönder som inte hade rätt att flytta eller bestämma över sitt eget liv.

71

5 • Individ, familj och samhälle

Hötorget i Stockholm.

104

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Individ, familj och samhälle Det svenska samhället Det svenska samhället kan beskrivas som välorganiserat, fredligt, demokratiskt och jämlikt. Tanken på ”folkhemmet”, det stabila och solidariska samhället, är fortfarande ett levan­ de ideal. Vad svenskarna än gör, så tycks det ske i organiserad form. Idéer och reformer går via politiska processer, myndig­ heter, särskilt utsedda ombudsmän, eller genom det starka ­föreningslivet. Allt tar tid, alla ska helst komma överens och ingen vill ha bråk, höjda röster eller ”extrema” lösningar.

Men kanske är hela Sverige extremt? Internationella under­ sökningar visar åtminstone att svenskar i ovanligt hög grad tror på individens frihet, moderna och sekulära ­värderingar, och att de snabbt tar till sig ny teknik och globala trender.

Jakten på individualism och modernitet har dock nack­delar.

Svenskarna sägs vara ensamma, traditionslösa, blyga och ­asociala. Det ständigt uppkopplade och automatiserade sam­ hället leder till stress, osunda ideal och ytliga relationer. Och välfärden som svenskarna gärna skryter om – handlar det ­kanske istället mer om förmynderi och byråkrati?

5

Samhälle Samhälle betyder från början ”sammanhållning”.

Det kommer från forn­ svenskans ”samhälde”, och ”halda saman” (hålla samman). Ordet syftar på många typer av sociala gemenskaper: byar, städer, kommuner och regioner är exempel på samhällen.

Tänk efter!

Vilka egenskaper och feno­ men förknippar du själv med det svenska samhället?

Detta kapitel tar sig an den motsägelsefulla bilden av Sverige.

Vi kommer på vägen att stöta på svåra frågor som: • Betyder staten mer för svenskarna än den egna familjen och vännerna?

• Hur går bilden av det moderna välfärdssamhället ihop med att vi hör allt mer om dödsskjutningar, självmord, våldtäkter och fall av kvinnomisshandel?

• Tycker svenskarna själva (i hemlighet) att de är bäst i världen? Är ”jante” och ”lagom” egentligen uttryck för falsk blygsamhet?

• Hotas den traditionella svenska kulturen av norm­ upplösning, invandring och högljudda minoritetsgrupper?

Kapitlet handlar också om svenskt familjeliv, religionens bety­ delse och det svenska statsskickets grunder. Det blir även en del partipolitik, ekonomi och internationella relationer. Hur är det egentligen med den svenska rädslan för Ryssland, den så kallade ”rysskräcken”? Och varför drar svenskarna Norge­ historier, men inte några om danskar och finländare? © Författarna & Folkuniversitetets förlag

Ordförklaringar u ombudsman – representant som skyddar andra människors rättigheter och intressen u sekulär – världsligt, sådant som inte är andligt eller religiöst u statsskick – konstitution, en stats grundlagar och styrelseskick

105

5 • Individ, familj och samhälle

Från bysamhälle till urban välfärdsstat

En bild från ett slumområde i Fattig­ sverige och idylliska Katthult från Emil i Lönneberga. Bilderna visar ­historiens d ­ ubbelhet, där vi idag helst minns de positiva sidorna.

106

Sverige har förändrats snabbt och grundligt under de ­senaste 150 åren. I slutet av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder, där nästan alla arbetade inom jordbruket.

Hundratusentals människor flydde undan svält och fattigdom för att söka lyckan i USA. Mellan 1850 och 1930 emigrerade cirka 1,2 miljoner svenskar.

Men allt var inte nattsvart. Landet industrialiserades, ekonomin avreglerades, och rösträtten utvidgades. Från 1930-­­talet tog samhället större ansvar för medborgarna ge­ nom socialbidrag, obligatorisk sjukförsäkring, barnbidrag och ett allmänt pensionssystem. Det gamla fattiga ”Lort-Sverige” skulle bort. Inom loppet av tre generationer tog svenskarna klivet från bondelivets magra lerjordar, via fabriksgolven, till dagens digitaliserade, urbana tjänstesamhälle.

I slutet av 1800-talet bodde fortfarande 90 procent av svenskarna på landsbygden. Städerna var få och små. Familj­en och lokalsamhället, i form av kyrksocknen, utgjorde de viktig­ aste gemenskaperna. Fortfarande har många svenskar starka känslomässiga band till det provinsiella och glest befolk­ade jordbrukssamhälle, där deras äldre släktingar växte upp. Ord som ”landet” och ”hembygden” förknippas med en nyss svunnen tid, då korna mjölkades för hand och kyrkan i byn var samhällets mittpunkt.

Banden till socknen och det gamla bondesamhällets kultur och traditioner upprätthålls idag genom hembygdsrörelsen.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

5 • Individ, familj och samhälle

Det finns över 2 000 hembygdsföreningar i Sverige – ­nästan en för varje socken – med strax under en halv miljon ­medlemmar.

Den romantiska bilden av det gamla bondesamhället har också levt vidare genom konst, litteratur, teater och film.

Författarna Erik Gustaf Geijer, Carl Jonas Love Almquist och August Strindberg har alla framhållit fattigdomens och det enkla, naturnära livets betydelse för den svenska national­karaktären. Idag anser många att talet om en särskild ”­nationalkaraktär” är både fördomsfullt och förlegat. Nästan en tredjedel av svenskarna kommer ju från familjer med rötter i utlandet. Sjuttio procent av folket bor i städer, där livet präg­ las mer av globala megatrender än av granskogar, kossor och leriga åkrar. Inte desto mindre drömmer många svenskar om en enkel, faluröd stuga på landet och ett liv liknande tillvaron i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga och filmen Änglagård.

Den svenska modellen 1838 skaldade Carl Jonas Love Almqvist att ”blott Sverige svenska krusbär har”. Drygt 160 år senare hävdade sociolog­ en och statsvetaren Joakim Palme, med en tydlig blinkning till Almqvist, att ”blott Sverige svensk välfärd har”. Joakim Palme vet vad han talar om. Han är en av Sveriges främsta experter på välfärdsfrågor, och dessutom son till den förre ­statsminist­ern Olof Palme, som för många personifierar den svenska modellens uppgång och fall.

Under socialdemokraten Palmes tid blomstrade Sverige som aldrig förr. De så kallade ”rekordåren” efter andra världs­

Ordförklaringar u Lort-Sverige – känd radioserie som 1938 granskade den sociala misären i landet u kyrksocken – äldre administrativ och geografisk indelning som utgick från kyrkan u förlegad – ålderdomlig, omodern

För många ligger hembygden långt borta och är en helt annan än den som vanligen visas upp i Sverige. Bild från Afghanistan.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

107

5 • Individ, familj och samhälle

grupptillhörighet, personlig identitet och socialt kapital. Den typen av mjuka, personliga värden ligger fortfarande utanför lagstiftarnas domän.

Är det synd om svensken?

Ordförklaringar u socialt kapital – kontakter och nätverk mellan människor, grundade på förtroende och tillit u ensamhushåll – hem (bostad) där det bor en (1) person u dystopi – negativ, olycksbådande bild av framtiden u ta avstamp i – inleda med, ta sats från något

Det starka välfärdssamhället har också baksidor. Redan under 1960-talet uppmärksammade internationella medier den höga självmordsfrekvensen i Sverige. Bilden av ett kallt, opersonligt och byråkratiskt samhälle målades upp. Antalet ensamhushåll ökade, färre gifte sig och fler skilde sig. Var den svenska ”tredje vägens politik” på väg att skapa isolerade medborgare, ensamma, traditionslösa och utan mening i livet?

Under 1960-talet var självmordsfrekvensen i Sverige relativt sett hög. Med tiden har siffrorna sjunkit och ligger idag under genomsnittet i OECD-länderna. Men bilden av den olycklige, ensamme svensken har levt vidare. Under 1980-talet tog den svenske regissören Jan Troell upp tråden i sin vackra dystopi Sagolandet. Här framträder en bild av osjälvständiga medborgare, fångade mellan konsumtionssamhällets hets och ett allt mer korporativistiskt, genomorganiserat samhället styrt av små eliter.

På senare tid har Erik Gandini väckt uppmärksamhet med sin skildring Swedish Theory of Love som tar avstamp i ett beslut på Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds kongress 1972. I kvinnoförbundets familjepolitiska strategi stod det att partiet skulle sträva efter ett samhälle bestående av ”oberoende individer”. Ville socialdemokraterna alltså avskaffa kärnfamiljen och ta död på de naturliga gemenskaper som vuxit fram i samhället genom seklerna?

Hur vi tolkar samhällsutvecklingen är förstås beroende av våra värderingar och vår bakgrund. Statistiken ger en delvis annan bild av sakernas tillstånd än den som presenteras i Sagolandet och Swedish Theory of Love. Även om ensamhushållen är många, så är den ofrivilliga ensamheten relativt sett låg i Sverige. Svenskarna umgås kanske inte lika mycket med familjen och grannarna som i vissa andra länder, men har istället fler självvalda vänskapsrelationer (det hävdar i alla fall vissa sociologiska studier).

Statsindividualism och samhällskontrakt Begreppet statsindividualism används för att beskriva det kontrakt som råder mellan medborgaren och staten i Sverige.

Genom det starka samhället har individernas band till släkten,

124

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

5 • Individ, familj och samhälle

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

125

5 • Individ, familj och samhälle

byn, kyrkan och andra traditionella gemenskaper minskat.

Vi måste inte fråga familjen eller grannarna i samband med sjukdom, graviditet, eller när vi ska bryta upp från en olycklig tillvaro. Vid svåra tider och stora omställningar finns den demokratiskt styrda offentliga sektorn som stöd.

Detta samhällskontrakt har varit viktigt inte minst för kvinnornas frihet. Det var också kvinnor som i många fall drev på för att ersätta gamla patriarkala, klanbaserade beroenden med skattefinansierade välfärdstjänster. Genom reformer som daghem (kallas numera ”förskola”), särbeskattning och allmän föräldraförsäkring ökade kvinnornas möjlighet att arbeta, försörja sig själv och engagera sig i det offentliga livet.

Det starka svenska samhällskontraktet kanske leder till färre kontakter mellan familjemedlemmar och grannar. Men det är förstås inte bara politikernas ”folk­ hem” som orsakat denna utveckling. Urbanisering, digitalisering, marknadsekonomins krafter och nya kommunikationsmönster bidrar också till utvecklingen.

Ensamhushållen blir fler, familjebanden försvagas och lokalsamhällets sociala kitt vittrar sönder. Många pensionärer sitter ensamma och tysta på kommunala äldreboenden. Ettåringar längtar efter sina föräldrar under långa dagar i barnomsorgen. Det är sorgligt. Ingen önskar detta. Samtidigt vill vi inte gå tillbaka till den tid då alla var beroende av släktens och lokalsamhällets välvilja och sociala kontroll.

Är svensken syndig?

Överst: Vilgot Sjöman och Lena Nyman.

Ovan: Filmaffisch med Harriet ­Andersson i Sommaren med Monika.

126

Det händer att Sverige beskrivs som ett ”syndens näste”, ett samhälle präglat av normupplösning och moraliskt förfall. Denna bild har sina rötter i efterkrigstidens snabba sekularisering och en därmed sammanhängande sexuell och social frigörelse.

Först efter andra världskriget blev det formellt ­tillåtet att vara ateist (full religionsfrihet 1951). Parallellt med detta genomfördes politiska reformer som införde sexual­ undervisning i grundskolan, lagliga preventiv­medel samt en mer liberal syn på homosexualitet, bi­sexualitet och en ny syn på könsroller, genus och normalitet.

1960 höll den amerikanske presidenten Dwight D Eisenhower ett tal där han menade att den svenska staten hade skapat ett samhälle fyllt av ”synd, nakenhet, fylla och självmord”. Liknande bilder av ett ”omoraliskt” land hade fått fäste utomlands genom ett antal uppmärksammade filmer av

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

5 • Individ, familj och samhälle

Arne Mattsson (Hon dansade en sommar) Ingemar Bergman (Sommaren med Monika), Vilgot Sjöman (491, Jag är nyfiken – gul, Tabu m.fl.) och Mai Zetterling (Älskande par, Nattlek).

Senare kom också filmer med sex som huvudtema. Mest känd är Torgny Wickmans ”Ur kärlekens språk”, som orsakade demonstrationer och krav på censur i både USA och Storbritannien. Världens filmsalonger och teveapparater häpnade över bilderna från det lilla skandinaviska kungariket: Styva bröstvårtor, sprit, homosexualitet, ungdomskriminalitet och svordomar. Vänstervågens ungdomar jublade över fri­görelsen, medan de värdekonservativa förfasades. Var Sverige ett förtappat, gudlöst land?

Kristendomen och kristen etik har påverkat det svenska samhället på djupet, och gör så ännu idag. De flesta svenskar firar fortfarande påsk, jul och andra kristna högtider. Många döper sina barn, konfirmerar sig, gifter sig och begravs i kyrkans regi. Drygt 60 procent är medlemmar i Svenska kyrkan och cirka tio procent är muslimer – en grupp vars andel växer snabbt. Trots detta säger bara drygt 20 procent av svenskarna att de verkligen tror på gud. Få betraktar sig som religiösa. I boken Det gudlösa folket ­konstaterar författaren David Thurfjell att en majoritet av svenskarna är öppna för andlighet och tro, men många tycker att det känns pinsamt och främmande att kalla sig ”kristen” eller ”troende”.

Synen på syndens natur är dock flyktig och föränderlig. Mycket av det som tidigare ansågs chockerande och orätt är idag accepterat. Sverige är ett litet och öppet land som tidigt påverkades av postmoderna fenomen, som nu är vardagsmat även i stora delar av världen.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Ordförklaringar u patriarkal – mansdominerad; där fadern eller äldsta mannen i släkten bestämmer u vittra sönder – falla sönder i små bitar, på grund av slitage, väder eller belastning u normupplösning – förändring av människors gemensamma uppfattning om moral och livsmönster u ateist – ej religiös, icke troende u vardagsmat – bildligt uttryck för något vanligt förekommande, vardagligt

Kyssande par är ingenting som anses särskilt syndigt att visa på film och i tv i Sverige.

127

6 • Dagens Sverige inifrån Fler familjeord Mellis: kortform för ”mellanmål”.

Livspussel: Svårigheten att få ihop livet, arbete, barn och fritid.

Egentid: Ensamtid, utan barn och familj.

Skärmtid: Den tid som barnen använder dator, mobil eller surfplatta.

Pappamånader: Vardagligt uttryck för föräldraledighet som bara pappan får nyttja. Han kan inte överlåta dessa dagar till mamman. Gäller förstås även vice versa eller om barnet har två föräldrar av samma kön. Öppen förskola: En friare form av förskola dit lediga ­föräldrar går tillsammans med sina barn.

Lekland: Kommersiellt bedriven lekplatsverksamhet, oftast inomhus.

BO: förkortning för ”­Barnombudsmannen”, en myndighet som företräder barns rättig­heter och intressen.

Medbestämmande, jämlikhet, yttrande- och åsiktsfrihet är värderingar som vuxenvärlden (särskilt skolan) försöker inpränta i barnen från tidig ålder. Kanske är det därför som vuxna från andra länder kan tycka att svenska barn är ”näsvisa”, uppstudsiga eller allmänt ouppfostrade. Svenskarna lär sig tidigt att ifrågasätta, utforska och framhålla sina rättigheter. Se bara på några av den svenska barnkulturens främsta ikoner: Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Loranga och Mazarin, Gittan, Krakel Spektakel och Alfons Åberg. Det är inte konstigt att svenska barn blir utforskande fritänkare med sådana litterära förebilder.

Uppkopplade och avskärmade Ordförklaringar u inpränta – betona, understryka, få något att fastna i minnet u näsvis – oförskämd, någon som svarar fräckt och respektlöst u utforska – undersöka, ta reda på u ikon – kultfigur, idol.

Ursprungligen: helgonbild

144

Svenskarna är ett av världens mest uppkopplade och digital­ iserade folk. Sociala medier, digitala banktjänster och e-tjänster för att betala skatt och sjukanmäla barnen är sedan flera år vardagsmat för de flesta. Att mejla, messa, streama, swisha, snappa och instagramma är verb som på kort tid har blivit vanliga i vardagsspråket. Nästan alla svenskar, 98 procent, har tillgång till internet hemma. Nio av tio äger en smarttelefon. Hälften av tvååringarna använder internet. Allt fler affärer och restauranger har blivit kontantfria.

Den snabba teknikutvecklingen har också medfört problem.

De flesta människor drömmer om att vara avkopplade och närvarande i nuet, men är istället ständigt uppkopplade och avskärmade. På en svensk lekplats kan barnen fritt springa omkring medan de vuxna sitter och stirrar på varsin skärm. © Författarna & Folkuniversitetets förlag

6 • Dagens Sverige inifrån

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

145

6 • Dagens Sverige inifrån

Internetanvändning i Europa (Källa: ec.europa.eu/eurostat 2020)

Ordförklaringar u filterbubbla – skyddad, subjektivt anpassad åsiktsmiljö, styrd av digital teknik och sociala medier u världsvan – belevad, sofistikerad; som kan uppföra sig väl i olika sociala situationer och miljöer u omdömeslös – utan förmåga att bedöma värdet eller rimligheten i en viss handling eller andra fenomen u förtjänst – delaktighet i att lyckas uppnå goda resultat u hypotetisk – möjlig, tänkbar; grundad på antaganden, och inte på faktiska förhållanden

146

ISLAND NORGE SCHWEIZ

SVERIGE DANMARK LUXEMBURG NEDERLÄNDERNA STORBRITANNIEN FINLAND TYSKLAND SPANIEN BELGIEN ESTLAND IRLAND FRANKRIKE ÖSTERRIKE EU TJECKIEN CYPERN LETTLAND MALTA SLOVENIEN SLOVAKIEN LITAUEN UNGERN POLEN KROATIEN GREKLAND ITALIEN PORTUGAL RUMÄNIEN BULGARIEN

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Det finns en tydlig uppdelning mellan majoriteten av be­ folkningen som är vana IT-användare och den dryga miljon som sällan eller aldrig använder internet och mobil teknik.

Forskare kallar det för ”digitalt utanförskap” när vissa grupper, ofta äldre, inte kan eller vill ta del av teknikens möjlig­­heter.

Nätet och mobilerna har också bidragit till att arbete och fritid flyter samman. Många anställda kopplar upp sig även under helger och semester för att arbeta och läsa jobb-mejl.

Det kan vara en bidragande orsak till att allt fler svenskar känner sig stressade av jobbet.

Beroendet av digital teknik har lett till en livlig debatt om skadligt skärmberoende och om hur medborgarnas liv kan styras av Googles och Facebooks algoritmer, filterbubblor och fake news. Vissa varnar för svenskarnas naiva hållning till frågor som rör personuppgifter, datasäkerhet och integritet.

Kombinationen av den svenska offentlighetsprincipen och ny informationsteknik gör det ganska enkelt att snabbt kartlägga enskilda individers livsmönster och vanor.

Kanske är svenskens värsta IT-skräck ändå att batteriet ska ta slut, eller att Wifi-uppkopplingen är för dålig. Många verkar tycka att det är svårt att leva utan tjänster som Youtube, Blocket, Tradera, och skvallret på sajter som Familjeliv och Facebook.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

6 • Dagens Sverige inifrån

Så härligt osvenskt!

Medan amerikaner med stolthet framhåller att de gör något ”the American way” så kan svenskar istället uppskatta när de får uppleva något ”osvenskt”. En grillfest, konsert, eller ett känslouttryck kan få beröm för att ”det känns så himla osvenskt!”

Sådana omdömen bygger förstås på vissa negativa före­ ställningar om Sverige och svenskarna. ”Osvensk” kan tolkas som exempelvis rolig, överraskande, känslosam, sällskaplig, generös eller världsvan. Det osvenska kan handla om att ta sig ett glas vin en vanlig tisdagskväll, att börja samtala med obekanta på bussen, att dansa tango på torget, eller att gräla högljutt på gatan. Ja, allt sådant som inte anses ”typiskt svenskt” kan uppfattas som befriande annorlunda och efter­strävansvärt. Det handlar sannolikt om en längtan efter att kunna vara någon annan – åtminstone för en kort stund.

Samtidigt kan inte vem som helst bryta mot de ”tråkiga” svenska normerna. En ”vanlig svensk” som babblar på bussen, röker och dricker i portuppgången, eller som bjuder upp till dans på ICA riskerar att betraktas som galen, alkoholiserad, eller åtminstone omdömeslös. En svensk ska ju inte sticka ut, ”åbäka sig” eller göra sig märkvärdig (se Jante nedan). Men om en italienare, grek eller latinamerikan gör detsamma – ja, då säger våra fördomar att deras beteende är mer ”naturligt”.

Dansk lag styr Sverige ”Så typiskt Jante!” kan någon utbrista, när en skicklig person eller en fantastisk prestation inte får det beröm som den för­ tjänar. Det kan vara en begåvad idrottsstjärna, eller en genial forskare som tonar ner sin egen betydelse och istället fram­ håller laget och arbetsgruppen. Idrottaren kan ha gjort alla mål i en segermatch. Forskaren kan på egen hand ha tagit fram en ny cancermedicin. Ändå säger de: – Nej, det är inte min förtjänst. Hela gruppen ligger bakom framgången.

Jante härskar också inom politiken. När ett parti ska byta ledare så är det ovanligt att en kandidat träder fram och säger ”Jag vill gärna bli ny partiledare!” Kandidaterna ligger istället lågt och säger saker som: – Det är en hypotetisk fråga. Jag ska besvara den om partiet ger mig förtroendet.

Den möjliga ledaren gömmer sig alltså bakom kollektivet.

Först när frågan redan är avgjord i partiet kan politikern kliva fram i rampljuset. © Författarna & Folkuniversitetets förlag

147

6 • Dagens Sverige inifrån

Den som äter tillsammans med svenskar noterar snart begreppet ”specialkost”. Det står för alla sorters anpassningar av maten som folk numera förväntar sig: allt fler är vegetarian­ er, veganer eller så kallade ”Stockholms-vegetarianer” (de äter inte rött kött, men fisk, skaldjur och i vissa fall även fågel).

Andra är allergiska eller intoleranta mot exempelvis gluten och laktos. Många muslimer vill ha halalkött och avstår allt fläsk. Att få ihop en måltid som fungerar för alla kan därmed bli ganska komplicerat!

Snus, surströmming och annat snusk EU-undantagen säger något särskilt om en nations vanor och ovanor. De gäller inte minst mathållningen. Sverige har särskilda undantag bland annat för strömming från Östersjön och snus. Tobaksprodukten snus anses nämligen som ett hot mot folkhälsan i övriga Europa. Strömmingen har för höga halter av dioxin för att säljas utomlands. Och det finns de som påpekat att fisken kanske inte borde ätas i Sverige heller, om det nu är så illa.

Andra svenska ”specialare”, som kan vara lite svårsmälta i ovana magar är exempelvis rökt smörgåskaviar, kräftor (särskilt vanan att suga på deras salta bukar), messmör, sill och lutfisk. En särställning intar surströmmingen, denna stinkande, jästa fiskrätt. Surströmmingen äts framför allt i norra Sverige, men förekommer även söderut. Sur­ strömmingspremiären infaller alltid den tredje torsdagen i augusti, och ingen undgår denna händelse. När burkarna öppnas känner man nämligen lukten på mycket långt håll.

Lördagsgodis och annat snask Det konsumeras enorma mängder godis i Sverige, och då framförallt smågodis. Livsmedelsaffärerna har stora avdel­ ningar med enbart lösgodis, eller plockgodis, där kunderna själva kan sätta samman sin favoritmix. Svenska gotte­grisar äter i genomsnitt över 17 kilo godis per person varje år.

På 1960-talet introducerade svenska myndigheter begrep­ pet ”lördagsgodis”. Syftet var att minska konsumtionen av sötsaker. Godis och sötsaker skulle ätas endast på lördagar, för att minska kariesangreppen på barnens tänder. Traditionen med lördagsgodis lever fortfarande kvar, men många äter söt­ saker även andra dagar. Några svenska specialiteter är polka­ grisen, olika sorters saltlakrits och sura nappar.

156

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

6 • Dagens Sverige inifrån

Även kakor, glass och läsk är populärt. ”Sju sorters kakor” är ett klassiskt begrepp vid svenska kafferep. Det syftar på en gammal etikettsregel som säger att ett ”riktigt” kakfat ska innehålla exakt sju sorters kakor. Serveras det mindre är det snålt tilltaget. Serveras åtta eller fler kan det ses som ett tecken på att värden eller värdinnan vill göra sig märkvärdig.

Läska strupen Några traditionella läskande svenska drycker är: • Pucko: chokladdryck som med fördel kan drickas till korv med bröd.

• Must: Musten introducerades som ett alkoholfritt alterna­ tiv till den populära julölen under 1910-talet och har sedan dess varit en bästsäljare. Den konsumeras mest runt jul, påsk och midsommar.

• Champis (från 1918) och Pommac (från 1919): klassiska läskedrycker som kan drickas som alkoholfritt bubbel.

• Sockerdricka: den mest klassiska läsken av alla. Förekommer i både Emil- och Pippi-böckerna.

• Svagdricka: jäst dryck med låg alkoholhalt.

Ta av dig skorna…

Utländska besökare brukar notera att svenskar sällan har på sig skor inomhus, och särskilt inte när man besöker grannar eller vänner. Denna vana är inte på något sätt unik. Men utan tvekan är svenskarna bra på att ta av sig skorna och gå om­ kring i bara strumplästen. Även på förskolan, arbetsplatsen, hos tandläkaren och i vissa andra offentliga miljöer kan det vara värt att se efter var ”skogränsen” går.

Ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann Dricker, skrattar och dansar till en strumplästorkester Rolös man är en trolös man men bäst är en skolös man Lycklig, fri och ursprunglig tar han kärlekssemester Så dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst Tänk på det när du tar skorna av härnäst Ta av dig skorna …

Låten ”Ta av dig skorna” från år 1965 är något av en svensk evergreen. Den skrevs av Povel Ramel och Beppe Wolgers, två folkkära artister.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

157

6 • Dagens Sverige inifrån

Farväl till Medelsvensson Tidigare kallades ofta den typiska, genomsnittliga svensken för ”Medelsvensson”. Medelsvensson är ett slags motsvarighet till britternas ”John Doe”, eller amerikanernas ”Average Joe”.

Den klassiska bilden av en ”Svensson-familj” är kärnfa­ miljen, med mamma, pappa och två barn. De bor i ett villa­ område i en mindre mellansvensk stad, kör Volvo, åker utom­ lands en gång per år och har förmodligen hund (”villa, Volvo, vovve” är för övrigt ett skämtsamt uttryck som försöker fånga bilden av svensk normalitet i tre ord). Mamma Maria jobbar i vården och pappa Fredrik inom tillverkningsindustrin.

Frågan är dock hur mycket ”Medelsvensson” egentligen säger om Sverige av idag. Svensson är inte ens det vanligaste efternamnet i befolkningen. Både Johansson och Andersson är vanligare. Globaliseringen och individualiseringen har sam­ tidigt bidragit till en ökad mångfald av familjebildningar och livsstilar.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har slutat att använda begreppet ”Medelsvensson” i sina publikationer. Det beror delvis på den statistiska svårigheten att beskriva en ”typisk” svensk familj i en mångkulturell verklighet. Dessutom har ”Medelsvensson” blivit ett politiskt känsligt begrepp. Om en myndighet definierar den typiskt svenska familjen, så riskerar man ju samtidigt att stämpla en stor del av befolkningen som ”avvikande” eller ”annorlunda”.

Förmodligen är det inte många som sörjer att Medel­ svensson är på väg ut i kylan. Vem vill vara ”typiskt tråkigt normal” i en tid då alla ska förverkliga sig själva, vara unika och världsvana? Numera kan tillmälen som ”svennig” eller ”Svenne ­Banan” användas i nedsättande syfte, för att be­ teckna en livsstil som är lite för mycket ”lagom” – om en sådan paradox nu är möjlig!

158

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

7

Mera Sverige!

Personer och företeelser Här följer några listor i alfabetisk ordning över betydelsefulla svenskar, konstnärliga verk, fenomen och begrepp inom olika områden.

Litteratur, konst, film, musik, innovationer, politiker och berömda idrottsstjärnor erbjuder ofta en genväg till ett lands hjärta och själ.Vi har därför gjort ett urval från vår historia och samtid som på olika sätt berättar något intressant om Sverige.

Litteratur Almqvist, Carl Johan Love (1793–1866). Författare som skrev både romantiska och samhällskritiska böcker. Före­ språkade i Det går an fri kärlek utanför äktenskapet.

Andersson, Dan (1888–1920). Poet, se kap. 2 sid. 25.

Andersson, Lena (f. 1970). Inflytelserik liberal debattör.

Författare som är stilbildande för romaner om nutida, ojämna kärleksförhållanden.

Axelsson, Majgull (f. 1947). Romanförfattare och journalist som skildrar det svenska folkhemmet och relationen mellan barn och föräldrar. Start socialt engagemang, inte minst för barn i fattiga länder.

Backman, Fredrik (f. 1981). Författare och kåsör som skriver lite komiska och insiktsfulla nutidsskildringar, bland annat En man som heter Ove. Beskow, Elsa (1874–1953). Författare och konstnär som ska­ pade bildberättelser för barn. De trycks ständigt på nytt.

Boye, Karin (1900–1941). Poet och romanförfattare känd för dikter präglade av personlig utsatthet och ett behov av frigörelse.

Dagerman, Stig (1923–1954). Författare med starkt politiskt engagemang (syndikalist). Skrev romaner där den moderna människans ångest står i centrum, bland annat Ormen och De dömdas ö.

Ekman, Kerstin (f. 1933). Författare som har skildrat det svenska samhällets utveckling på 1900-talet i två stora romansviter med kvinnor i centrum: Vallmstasviten och Vargskinnet. Skriver också om kulturhistoria och botanik.

Fogelström, Per Anders (1917–1998). Stockholms­skildrare som har skrivit flera stora historiska romanserier, bland annat den som inleds med Mina drömmars stad.

© Författarna & Folkuniversitetets förlag

Fredriksson, Marianne (1927–2007). Journalist och roman­ författare med lättillgängliga bibliska motiv.

Gardell, Jonas (f. 1963). Författare, dramatiker och folkkär artist. Har fokus på det sena 1900-talets svenska samhälle och har särskilt tagit upp homosexuellas situation, bland annat i Torka aldrig tårar utan handskar.

Guillou, Jan (f. 1944). Produktiv journalist, författare och samhälls­debattör som bland annat har skrivit den själv­ biografiska romanen Ondskan.

Hellsing, Lennart (1919–2015). Författare, se kap. 3 sid. 61.

Johnson, Eyvind (1900–1976). Författare, se kap. 2 sid. 25.

Khemiri, Jonas Hassen (f. 1978). Författare, se kap. 3 sid. 59.

Kallifatides, Theodor (f. 1938). Skönlitterär författare född i Grekland. Knyter ofta an till antiken och till kärleks­teman.

Key, Ellen (1849–1926). Författare och lärare som stred för kvinnors rättigheter och individens frihet.

Lagerlöf, Selma (1858–1940). Författare, se kap. 2 sid. 18.

Larsson, Stieg (1954–2004). Journalist och författare som skrev om högerextremism. Känd för Milleniumtrilogin.

Lidman, Sara (1923–2004). Författare, se kap. 4 sid. 91.

Lindgren, Astrid (1907–2002). Författare, se kap. 4 sid. 89.

Lo-Johansson, Ivar (1901–1990). Författare, se kap. 2 sid. 26.

Lundell, Ulf (f. 1949). Författare, artist och konstnär. Varvar självbiografiska inslag med skildringar av samtidens problem.

Läckberg, Camilla (f. 1974). Deckarförfattare, en av Sveriges mest framgångs­rika. Har översatts till många språk.

Mankell, Henning (1948–2015). Författare känd för kriminal­ romanerna om kommissarie Kurt Wallander vid Ystadpolisen.

Var länge bosatt i Moçambique. Skrev även barnböcker och arbetade med teater.

159

Bildlista Sida Motiv

Byline

4 och 7 16 Röd stuga 16 Kiruna 17 18 19 Flyttblock 19 Lapporten 19 Morän 68 Stol 68 Heliga Birgitta 69 Lilla riksvapnet 69 Visby 70 Blåklint 70 Karta 71 104 106 Slum 106 Idyll 107 145 146 147 156 Kräftor 156 Godis 156 Snusburk 156 Surströmming 157 Flaskor 157 Fötter 157 Pucko 158

Pixabay/Steffen Horstmann Pixabay/Christe Mårtensson Wikimedia Commons/Johan Arvelius Ritat efter gratis förlaga Alamy Stock Photo/Historic Images Wikimedia Commons/Boatbuilder Wikimedia Commons/Lapplaender/CC BY-SA 2.0 de Wikimedia Commons/Geological Survey of Sweden SGU iStock/pryzmat Mostphotos/Stefan Holm Riksarkivet/public domain Mostphotos/Carlos Aranguiz Pxhere Wikimedia Commons/Koyos Wikimedia Commons/Fornstina Wikimedia Commons/kallerna Wikimedia Commons/Severin Nilsson Wikimedia Commons/Ulkl Piqsels Mostphotos/Alexander Farnsworth Eurostat/ec.europa.eu/eurostat Mostphotos/Michael Erhardsson Pxhere Pxhere Wikimedia Commons/Chrizz Wikimedia Commons/Lapplaender Egna bilder Pixabay/tookapic Wikimedia Commons/Niklas R Mostphotos/Lars Johansson

Creative Commons

CC BY-SA 3.0

CC BY-SA 3.0 CC BY-SA 2.0 de CC BY 2.0

Public domain (zero) CC BY-SA 3.0 CC BY-SA 4.0 CC BY-SA 3.0 Public domain (mark) Public domain (mark) Public domain (zero)

Public domain (zero) Public domain (zero) CC BY-SA 3.0 CC BY-SA 3.0

CC BY-SA 3.0

Länkar till Creative Commonslicenser: Public domain (mark)

https://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/

Public domain (zero)

https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/

CC BY 2.0

https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/

CC BY 3.0

https://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

CC BY 4.0

https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

CC BY-SA 2.0

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/

CC BY-SA 2.5

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/

CC BY-SA 3.0

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

CC BY-SA 4.0

https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/

Samhälle, geografi, traditioner, kultur och vardag För en infödd svensk känns nog det mesta i det svenska samhället ganska självklart och helt naturligt. Men för människor födda i utlandet – första generationens invandrare, gäststudenter, turister eller allmänt intresserade – kan Sverige tvärtom te sig som Landet Annorlunda.

432

Sverige på svenska ger alla läsare fördjupade kunskaper om Sverige.

Varför ser egentligen samhället ut som det gör och varför beter sig svenskarna som de gör?

Sverige på svenska är en rikt illustrerad lärobok som tar ett helhetsgrepp på landet Sverige. Den är indelad i följande kapitel: • Ett första ögonkast på Sverige • Från norr till söder • Språk, traditioner och folklig kultur • Sveriges historia • Individ, familj och samhälle • Dagens Sverige från insidan • Mera Sverige!

Boken kan med fördel användas i gymnasieskolans undervisning i svenska som andraspråk, i de senare stadierna inom sfi, svenskundervisning på universitet i Sverige eller utomlands – samt givetvis för självstudier.

Birgitta Melén är läromedelsförfattare, redaktör och översättare.

Hon har också arbetat med den svenska Nationalencyklopedin.

Johan Eriksson är journalist, författare och redaktör. Även han har arbetat med Nationalencyklopedin och han är också verksam inom folkbildning.