Skolpraktik

Skolpraktik Ylva Olausson

lågstadielärare · fritidsledare · elevassistent

3

yrken noveller

Ylva Olausson

Skolpraktik

Tre lättlästa noveller i skolmiljö

Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund Telefon: 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver ­lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan © 2022 Ylva Olausson & Folkuniversitetets förlag Omslagsbild: Maria Sbytova/Depositphotos.com Redaktör: Henrik Killander Grafisk form: Dan Abelin Tryck: Bulls Graphics 2022 ISBN 978-91-7434-805-7

INNEHÅLL Introduktion

4

Novellen Suzanne – lågstadielärare 8 Övningar till novellen om Suzanne 56 Novellen Ibrahim – fritidsledare 68 Övningar till novellen om Ibrahim 112 Novellen Amina – elevassistent Övningar till novellen om Amina

124 168

Skolord

178

Bildlista

181

INTRODUKTION I denna novellserie möter läsaren tre olika huvudpersoner som alla studerar på sfi i kombination med språkpraktik på Koltrastskolan i Ludvika. På praktikplatserna får de för första gången kontakt med en svensk arbetsplats. De får uppleva vardagen i den svenska skolan inklusive en del kulturkrockar.

Praktikant­erna och deras handledare ställs inför olika typer av utmaningar som de hanterar på olika sätt.

Genom de situationer som huvudpersonerna hamnar i får läsaren en bild av hur verkligheten kan se ut i svensk grundskola och lär sig på köpet en hel del skoltermer. (På sidorna 178–180 finns en skolordlista.) Innehållet inbjuder generöst till diskussioner om olika företeelser i den svenska skolan.

Och efter varje novell finns förslag till skriftliga och muntliga uppgifter. I den tillhörande övningsboken finns läsförståelse-, ord- och grammatikövningar till novellerna.

Skolpraktik vänder sig till studerande på sfi C och D, eller andra svenskkurser motsvarande GERS1 A2–B1-nivå. Eftersom alla vuxna har någon typ av relation till skolans värld passar innehållet för alla, inte bara för de som planerar att arbeta i skolmiljö i framtiden. Serien är även lämplig att använda som diskussionsunderlag på kurser i yrkessvenska för pedagoger, och på kurser för praktikhandledare på olika arbetsplatser.

1. Läs mer om GERS – Gemensam europeisk referensram för språk – på Skolverkets webbplats www.skolverket.se

4

Förutom trilogins textbok finns övningar på läsförståelse, ord och grammatik i den tillhörande övningsboken. Ljud till textboken och facit till övningsboken finns på webbplatsen skolpraktik.se.

I novelltrilogin möter vi tre huvudpersoner och tre yrken i skolans värld: I novellen Suzanne – lågstadielärare är Suzanne gift, har två barn och en man som enligt Suzanne inte hjälper till hemma.

På sin praktikplats får hon Stefan som handledare. Det är tur för Suzanne att Stefan har en ängels tålamod.

I novellen Ibrahim – fritidsledare lär Ibrahim känna Monika och Valter. Ibrahim var fotbollstränare i Eritrea. Nu är Monika, fritidspedagog, och Valter, fritidsledare, hans handledare.

I novellen Amina – elevassistent har Amina ensam ansvaret för två barn. Hon känner sig mycket ensam i Ludvika. Och hennes handledare på praktiken bidrar inte till någon förbättring av Aminas situation. Men det ljusnar vid horisonten …

I Språkdidaktik för sfi2 pekar författarna på hur den så kallade arbetslinjen vunnit mark på 2000-talet och hur utbildnings-, arbetsmarknads- och integrationspolitiska mål drar sfi åt olika håll. Novellerna i Skolpraktik-trilogin ger rika möjligheter till pedagogisk kommunikation kring de tre målen.

2. Norlund Shaswar, A. & Wedin, Å., (2020), Språkdidaktik för sfi, Natur & Kultur.

5

SUZANNE – LÅGSTADIELÄRARE

Personer Suzanne

går på sfi nu och gör praktik som lärare på lågstadiet

Layla och Hamid

Suzannes barn

Angela

lärare på sfi D

Anita

handläggare på arbetsförmedlingen

Hilda Brinckmann

rektor på Koltrastskolan

Stefan

lågstadielärare på Koltrastskolan

Kajsa

idrottslärare på Koltrastskolan

Muna, Yazmin, José, Ronja, Annika, Alice, Sebastian, Amanda, Olivia och Pamela

elever i klass 3A

Klara och Stina

elever i klass 3C

Ester och Frallan

två barn i boken Frallan och kärleken

Farida, Soran, Maxine, Ronak, Ahmed, Hana, Ibrahim, Benjamin, Miriam, Sami & Babak elever i Suzannes sfi D-grupp inget namn

mannen i Koltrastskolans reception

8

KAPITEL 1 Det är en vanlig torsdag i oktober, men det är inte en vanlig dag för Suzanne. I dag ska hon byta lärare och börja på D-kursen på sfi-skolan. Suzanne har väntat länge på att bli klar med C-kursen. Nu är den dagen äntligen här.

Suzanne kommer tidigt till skolan. Innan lektionen börjar vill läraren, Angela, prata med Suzanne. Angela vill bland annat veta vad Suzanne jobbade med i sitt hemland.

– I mitt himland jag arbetar som lärare i arabiska och mate­ matik i klass ett till klass sex, min att här i Sverige lärare på lågstadiet kan också ge eleverna inte bara modersmålet och lite matte också bild, geografi eller engleska.

Angela lyssnar och tänker på att Suzanne behöver hjälp med uttalet och med ordföljden och mycket annat. Efter två år på sfi-kursen borde Suzanne inte göra de där misstagen. Angela förstår allt som Suzanne säger, men hur mycket förstår en vanlig svensk som inte är sfi-lärare?

Angela antecknar: Ordföljd: I mitt hemland arbetade jag …

Här i Sverige kan lärare …

Ord: engelska (inte engleska), från … till, årskurs (inte klass), … kan lärare också undervisa i …

Tempus: arbetade Uttal: hemland (inte himland) men (inte min) ”i” och ”e”

(Angela tror att arabiskan har ett vokalljud här medan ­svenskan har långt och kort ”i” och långt och kort ”e”.)

9

– Arbetsförmedlingen säger att jag ska göra språkpraktik, säger Suzanne och ser ledsen ut.

– Ja, det behöver du säkert. Vill du göra praktik? frågar Angela.

– Jag vet inte. Jag tror att jag behöver kunna mer svenska först, säger Suzanne.

– Brukar du använda svenskan utanför skolan? frågar Angela.

– Bara lite.

– Om du gör praktik på låg- eller mellanstadiet får du ­chansen att använda svenskan utanför kursen. Det är bra. Du behöver träna mycket på att lyssna och prata, säger Angela.

– Jag har ingen att träna med. Hemma pratar vi bara ­arab­iska, säger Suzanne.

– Har du varit på språkkafé? frågar Angela.

– Nej. – Men du vet att det finns olika språkkaféer här i Ludvika? frågar Angela.

– Ja. – Brukar du titta på svenska tv-program?

– Nej, svarar Suzanne.

– Nästa lektion ska jag prata om SVT Play och appen Språkplay. Det är viktigt att du tränar mycket på att lyssna och förstå.

– Okej, men jag har inte mycket tid, säger Suzanne.

– Ordföljd är jätteviktigt i svensk grammatik. Det heter: ”I mitt hemland arbetade jag …”. I huvudsats kommer verbet på andra plats. Kan du den regeln? frågar Angela.

– Ja, men jag hela tiden glömmer. Jag kan reglerna, men jag säger fel. Suzanne tittar på klockan och hoppas att det här 10

samtalet med Angela snart ska ta slut. Suzanne vet redan att hon inte är bra på svenska. Angela behöver inte säga det.

– Nu gjorde du fel med ordföljden. Verbet på andra plats: jag glömmer hela tiden, säger Angela.

– Okej.

– Har du tränat mycket uttal på C-kursen?

– Nej, vi tränade mycket grammatik. Läraren pratade och eleverna lyssnade, nästan som i Syrien. Det var bra, svarar Suzanne.

Angela suckar. Hon pratar aldrig med elever om en kollega, så hon säger inte att sfi-kursens mål är att eleverna ska lära sig att kommunicera i vanliga, vardagliga situationer. Då behöver eleverna träna mycket på uttal och vardagliga ord och fraser på lektionerna. Eleverna behöver prata mycket mer än läraren på lektionerna. Angela tänker på att hon behöver repetera kursmålen tillsammans med hela sfi-gruppen redan nästa dag.

Angela tycker inte att det är bra om eleverna ser grammatik som ett isolerat moment. Grammatik finns hela tiden i ­språket. Varje gång du säger eller skriver något finns grammatiken där. Därför behöver eleverna träna grammatik i dialoger och texter som de behöver i livet utanför sfi-skolan.

Angela tittar på Suzanne och ler.

– På arabiska finns inte skillnaden ”i” och ”e”. Det heter hemland, med eeeee, hemmmlannnd. Kan du repetera, hemmm­ lannnd?

– Himland, säger Suzanne.

11

– Vi tränar mycket hörförståelse och uttal på min kurs. Men det räcker inte med att träna svenska på lektionerna. Alla behöver använda språket utanför kursen, säger Angela.

– Okej, säger Suzanne och tittar ner i sin mobiltelefon.

– Du var lärare i grundskolan i Syrien. I den svenska grundskolan pratar vi om nio årskurser. På en skola brukar det finnas flera parallella klasser i samma årskurs. Då använder vi ofta bokstäver, till exempel klass 2A, klass 2B, klass 2C, och så vidare. I ditt hemland var du lärare för årskurs ett till sex, inte klass ett till sex. Och du undervisade i arabiska och matematik. En lärare undervisar, säger Angela.

Angela frågar också Suzanne om hennes familjebakgrund. ­Suzanne berättar att hon har en dotter, Layla, som är tio år och en son, Hamid, som är tretton. Suzanne ler mot Angela och tillägger att hennes man är som ett barn. Från honom får hon inget stöd. När Suzanne har sagt det tänker hon att nu måste väl Angela förstå varför hon inte har tid med svenskan.

12

ÖVNINGAR EFTER KAPITEL 1 Skriv När Suzanne kommer hem från sfi-skolan berättar hon för sin man att hon kanske ska göra praktik på en skola. Skriv ­dia­logen mellan Suzanne och hennes man.

Prata / berätta 1. Jobba i par. Diskutera ord och fraser och förbättra ­dia­logerna som ni har skrivit.

Läs sedan dialogerna först i par och sedan framför hela gruppen.

2. Berätta om dina erfarenheter av språkkafé!

3. Berätta om dina erfarenheter av att arbeta i ditt hemland!

4. Hur gör du för att bli bättre på svenska? Hur lär du dig nya ord? Hur tränar du uttal? Hur tränar du grammatik? Hur utvecklar du ordförrådet?

Diskutera 1. Varför pratar Angela aldrig med sina elever om sina ­kollegor?

2. Vad behöver du för hjälp från läraren för att du ska bli bättre på svenska? Varför?

3. Vad kan du göra på egen hand för att bli bättre på ­svenska?

Varför?

4. Hur kan man göra så att båda föräldrarna i en familj med små barn får tid att studera svenska?

56

BILDLISTA Alexander Mychko/Depositphotos.com s. 131 Cello/StockUnlimited.com s. 97 Dan Abelin s. 82 Ferran Traité/iStock.com s. 35 inmajin/StockUnlimited.com s. 55, 59 Laurentius de Voltolina/Wikimedia.org & DIRECTMEDIA s. 45 Maria Sbytova/Depositphotos.com omslagets framsida OlgaTropinina/Depositphotos.com s. 166 OpenClipart-Vectors/Pixabay.com s. 50 Rahul Jaiswal/Depositphotos.com s. 77, 91 Sara Ohlsson & Lisen Adbåge/Lilla Piratförlaget s. 26 Septimiu Balica/Pixabay.com s. 128 StockUnlimited.com s. 21, 63, 65, 87, 92, 107, 111, 116, 142, 154, 170 YeeHow/StockUnlimited.com s. 137, 175 Zarija Lesjak/Depositphotos.com s. 12 Viktoria Kazakova/Depositphotos.com s. 157

181

Skolpraktik Ylva Olausson

Tre lättlästa noveller i skolmiljö

I Ylva Olaussons novellserie Skolpraktik möter vi tre ­personer som alla studerar på sfi i kombination med att de gör språkpraktik på en skola: Suzanne – lågstadielärare Ibrahim – fritidsledare • Amina – elevassistent • •

På praktikplatserna får de tre för första gången kontakt med en svensk arbetsplats. De upplever här både den svenska skolans vardag och en del kulturkrockar. Genom de situationer som Suzanne, Ibrahim och Amina hamnar i får läsaren en bra bild av hur verkligheten ser ut i svensk grundskola och på köpet även flera nyttiga skoltermer.

Efter varje novell erbjuds rikligt med skriftliga och muntliga uppgifter. I den tillhörande övningsboken går man vidare och tränar läsförståelse, ordkunskap och grammatik.

Skolpraktik vänder sig till studerande på sfi C och D, och andra svenskkurser på GERS A2–B1-nivå. Den är även lämplig att använda på olika typer av kombinationsutbildningar, särskilt på kurser i yrkessvenska för pedagoger.

Ylva Olausson är läromedelsförfattare, lärare i svenska som andraspråk och fil.mag. På Folkuniversitetets förlag har hon bland annat gett ut Vårdpraktik, Formell svenska, Vardaglig svenska och novellserien Hand i hand.