Polska 1

Joanna Nicklasson - MĹ‚ynarska

POLSKA 1

Joanna NickJasson

-

M1ynarska

- en nybรถrjarbok

FOLKUNIVERSITETETS Fร RLAG

Folkuniversitetets förlag Magle Lilla Kyrkogata 4 SE-223 51 Lund Tel. 046-14 87 20, fax 046-13 29 04 info@folkuniversitetetsforlag.se www.folkuniversitetetsforlag.se

Fotografier: Mikael Backman s 5, 44, 51 Joanna Nicklasson-Młynarska, nederst s 15, s 16, 21, 30, 35, 56, nederst s 69, 75, 88, 93, 94, 100, 102, 107, 112 Labiryntpark, överst s 69 POT-Warszawa: kartor, omslag, överst s 15

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudmän för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/uni­versitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvud­ man eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Sjunde upplagan 2013 © 1977 Joanna Nicklasson-Młynarska och Folkuniversitetets förlag Illustrationer: Krystyna Piotrowska, Mieczysław Młynarska s 82 Tryckt hos Bulls Graphics, Litauen 2013 ISBN 978-91-7434-556-8

Om

boken

Polska l är en nybörjarbok avsedd för vuxenundervisning och sj älvstudier.

Den bygger på material som har arbetats fram under en flerårig undervisning i polska för svenskar. Läroboken innehåller 20 avsnitt och motsvarar ungefär två terminers studier i studiecirkel. Den kompletteras med en arbetsbok, band och talövningar i ett särskilt material "Tala polska".

Vid utformningen av lärobokens texter har ett enkelt och vårdat vardags­ språk eftersträvats , ett språk som motsvaras av det man möter i dagens Polen.

Ordförråd och strukturer byggs systematiskt upp i texterna, vilka ofta har dialogens form. Med hjälp av text, uttalsövningar, de grammatiska förkla­ ringar som finns till varj e avsnitt, styckeordlista och olika slags övningar, vill materialet försöka ge de grundläggande språkfärdigheterna i polska samt stimulera vidare studier.

Texterna - av olika svårighetsgrad och karaktär - är de centrala delarna i inlärningsgången. Detta gäller såväl ordinlärning som uttal och betoning.

Dessutom utgör de för de grammatiska moment som följer i samma avsnitt och ger material för ytterligare övningar på detta moment. Texter av dialogtyp är bl a avsedda att ge material till muntlig kommunikation. Därvid bör fraser och konstruktioner i sin helhet läras in, inte bara de enskilda orden.

S ådana fraser och konstruktioner - av skilda slag - bör sedan användas aktivt när man med lärarens och kurskamraternas hj älp försätts i den språkliga situa­ tion där yttrandet är motiverat. Texternas vardagliga innehåll, situation och milj ö vill ytterligare understryka detta.

Uttalsövningarna - tillsammans med ljudinspelningen - är avsedda att ge det korrekta uttalet av ljuden i ord, kända och okända. Genom att noggrant lyssna och samtidigt se hur de olika ljuden realiseras i skriften, lär man sig att rätt uttala ljud/ord, varefter läsa/skriva blir en naturlig följd. Läraren, cd-n och den egna produktionen bör fungera i samspel tills uttalet är korrekt och där­ med ger nyckeln till förståelse av det hörda och det lästa.

Styckeordlistan - i anslutning till varj e avsnitt - ger textens ord och uttryck i översättning och utgör också underlaget dels för ett aktivt inlärande, dels för avsnittens olika övningar. Att så ofta som möj ligt förhöra sig själv eller var­ av styckeordlistans tvåspaltiga utförande. De polska orden andra anges i följ ande former:

Substantiv: ordet anges med - genustillhörighet t ex urlop m - pluralform t ex kolory pI - kasusböj ning t ex w sklepie I de två senare fallen har alfabetiska ordlistan vanligen nominativ singular.

Adjektiv: ordet anges i nominativ singular i tre genus t ex dobr/y, -a, -e.

Verb: ordet anges i infinitiv med gruppbeteckning t ex mowi6 gr II eller i böjd form med infinitivformen inom parentes . Detta gäller även verb i prete­ ritum.

Styckeordlistan och den alfabetiska ordlistan kompletterar varandra genom att samma ord uppträder i olika form. De ofta förekommande kasusböj da substantiven i styckeordlistan kan därmed läras in hela, samtidigt som nomi­ nativformen alltid finns till hands även den.

Övningarna förekommer huvudsakligen följ ande typer: - frågor på texten till hj älp för textförståelse, hemarbete och repetition.

- dramatiseringar med stödord eller illustrationer möj liggör mera obundna övningar och lämpar sig väl för repetition.

- hör-/läsövningar arbetar ofta med synonymer eller motsatsord och är av­ sedda att stödj a ordinlärningen.

- uttalsövningar bör man arbeta med tillsammans med uttalsdelen i lärobo­ ken, samt ljudbandet.

- dialoger är främst avsedda för muntlig språkträning. De är ofta försedda med utbytbara element. De flesta dialogerna bör läras utantill. Här tränas också uttal och fraseologi.

- översättningar i form av mindre textbitar från svenska till polska.

- ifyllnadsövningar är avsedda att befästa kunskaperna i formläran. transformationer tränar de grammatiska formerna och ska läras utantill.

- korsord tränar mera lättsamt olika ordformer.

- utbytesövningar tränar t ex olika kasusformer och ska alltid göras muntligt.

Grammatiska förklaringar - i anslutning till varj e avsnitt - tar upp och för­ klarar det moment som ingår i avsnittet och exemplifierar det, ofta kon­ trastivt. En fullständigare förklaring finner man i grammatikdelen längre bak i läroboken. Vilka övningar som är avsedda att träna just sådana moment framgår av dispositionen.

Uttalsdelen tar upp polskans ljudsystem på ett relativt utförligt sätt, ofta görs j ämförelser med svenskan. Åtskilliga exempel ges på uttalet av polska voka-

ler och konsonanter och även polsk intonation berörs . Ett särskilt avsnitt är ägnat de många ljudväxlingar som förekommer i ordböj ningen. delarna av den polska Grammatikdelen tar systematiskt upp de formläran på ett grundläggande stadium. Mönster ges för böjningen av sub­ stantiv, adjektiv, verb och pronomen. Grammatikdelens främsta uppgift är att fungera som exempelsamling och stöd till studierna.

Grammatiska termer förklaras i ett särskilt index över grammatiska termer som används i läroboken.

Warszawas centrum med Kulturpalatset och en metrostation.

Inneh책ll Text l

Grammatik

Dzien dobry

Uttal

Sida

Jag heter. . .

Vad heter. . .

Vem (vad) 채r det . . .

2 To j est. . .

8

11

genus Ja/nej -fr책gor 6

16

3 To j est Adam i Anna

Pers . pron. i nominativ Presens av verben v ara, habye, miee R채kneord ; Tilltalsord

a

o

4 W

Presens grupp III S ubstantiv i ack. singular

il

v

5 Krystyna, Adam i Ania opowiadaj q

Pos s . pronomen och adj ektiv i nominativ

e

i

y

24

6 Urlop w Warszawie

Presens grupp III

r

l

l

30

7 W sklepie

Komparation av adj ektiv

m

8 Zakupy

Presens grupp I

h-ch f w w-f Assimilationer

40

9 Przy kiosku

Substantiv och adj ektiv i nominativ plural

c e

46

u Ewy

n

20

n

dz di

36

10

Dzien Zbyszka

Reflexiv form

cz dz-drz sz z-rz

52

11

Pomnik Chopin a w Warszawie

Substantiv och pronomen i genitiv

s s z i

56

6

1 2 Dworzec kolej owy

Ordningstal 1 -20 Klockan, tider

1 3 Mieczyslaw i Danuta

Substantiv och pronomen i instrumentalis

Tonande och ton­ lÜsa konsonanter

62

70

76

14 Podroz do Polski Pers ./S akl . genus Droga Marysiu !

1 6 Cztery pory roku

Substantiv och pronomen i lokati v

82

MĂĽnader, veckodagar, datum Futurum av verbet vara - bye

88

17 Teatr

och pronomen

94

i dativ W

. Verbets aspekter

19 Wyj azd czyli awantura domowa

Imperati v

20 Nauka polskiego

Adverb, nationaliteter

grammatiska termer Uttal sdel

1 19

Grammatikdel Polsk-svensk ordli sta

1 45 1 59

7

1

Dzien dobry A B

Dzien dobry pani.

Dzien dobry panu.

Dobry wieczor panstwu.

Dobry wieczor pani.

Czesc Adam.

CzeSc.

A

Ja jestem Adam Kowalski.

A

Ja nazywam si� Adam Kowalski.

A pan?

B

Ja nazywam si� Jan Janowski.

Jak si� pani nazywa?

Nazywam si� Ewa Kowalska.

Jak si� pan nazywa?

Moje nazwisko Janowski.

8

A B

Do widzenia panu.

Do widzenia pani.

Do zobaczenia.

Do zobaczenia.

Czesc.

CZeSc Ewa. Dobranoc.

Dobranoc pani.

Övningar A Ö va hälsningsfraserna i dialogform.

Kto to j est?

Co to jest?

To

/ Ewa

� rowcr 9

B Fr책ga och svara som i exemplen .

Kto to j est?

To j est chlopiec .

Co to j est?

To j est obraz .

? st6L

? dom.

? dziewczynka.

? drzewo.

10

2 To jest

szklanka

To jest szklanka.

list

pi6ro

kwiat

dorn

sarnoch6d

klucz

11

,

Ex. Czy to jest r�ka?

Tak, to jest r�ka.

Ex. Czy to jest szklanka?

Tak, to jest szklanka.

Ex. Czy to jest kwiat?

Nie, to jest samoch6d.

G:rammatik Genus sv.

po.

blomma

en blomma kwiat

blomman

Polskan har tre genera :

och

slutar oftast på konsonant. slutar oftast på -a eller -i.

Neutrum slutar oftast på o -e, -ft eller -UID. -

12

,

Övningar A Fyll i frågor och svar till bilderna.

'

• «'.

. j �. u

::n.1{ . :��

_ .�

'5

Czy to j est list?

Tak, to j est list.

Czy to j est kwiat?

Nie, to

Czy to j est

Czy Tak, to

Använd: Tak, to j est . . . Nie, to j est . . .

B Fråga och

i-.·.·.)·.

:

.

okno

:

"

)

::I

dziewczynka

j ablko

butelka

gazeta

C Fyll i orden.

Czy to jest s amoch6d?

Nie, to nie j est samoch6d, to j est rower.

Czy to j est dom?

Nie, to nie jest dom, to

Czy to j est pi6ro?

Nie, to

Czy to j est kwiat?

D S ortera in substantiv ur

och 2 i r채tt spalt. Se tabellen p책 s

Fem.

Neutr.

14

Ovan: Riddarborgen i Malbork. Nedan: Den gamla hansastaden Gdańsk.

Grammatikdel Substantiv po.

samoch6d

sv.

bil, en bil, bilen

Genus Polskan har tre genus: femininum och neutrum.

Maskulina är de flesta substantiv som slutar på konsonant i nominativ singular.

Feminina är de flesta substantiv som plutar på -a, -i eller mjuk konsonant i nominativ singular.

Neutra är de flesta substantiv som på -o, -e, -�, -um i nominativ singular.

Numerus och kasus singular och vilka båda har sju kasus . Kasus betyder att Man skilj er substantiv, adj ektiv och pronomen ändrar form och därmed anger ordens olika rela­ tioner i satsen. Olika kasus svarar på olika frågor.

Nominativ Genitiv Dativ Instumentalis Lokativ

kto? co? (vem, vad) = subjekt kogo? czego? (vems) komu? czemu? (åt vem, åt vad) = indirekt objekt kogo? co? (vem, vad) = direkt objekt (z) kim? (z) czym? (med vem, med vad) (o) kim? (o) czym? (om vem, in vad, var)

Levande - ej levande substantiv skilj er man på i saker.

människor, djur resp.

Hård och mjuk siam hos substantiven kan ge upphov till olika ändelser i böj ningen.

Maskulina (mönster) lev.

lev.

Sing.

Plur.

N G D A I L V

rynek rynku rynkowi rynek rynkiem rynku rynku

klucz klucza kluczowi klucz kluczem kluczu kluczu

teatr teatru teatrowi teatr teatrem teatrze teatrze

sl:lsaid sl:lsiada sl:lsiadowi sl:lsiada sl:lsiadem sl:lsiedzie sl:lsiedzie

N G D A I L V

N

rynki

klucze

teatry

sl:lsiedzi

N

G D A I L

rynk6w rynkom rynki rynkami rynkach rynki

kluczy kluczom klucze kluczami kluczach klucze

teatr6w teatrom teatry teatrami teatrach teatry

sl:lsiad6w sl:lsiadom s'lsiad6w sl:lsiadami s'lsiadach sl:lsiedzi

G D A I L V

V

-(i)u

=N -(i)em - (i)e, -(i)u =N =L

=G

sak. pers.

-y, -l, -e y , (i) -(i)owie -(i)e -(i)6w, -y (-i) - (i)om =N =G -(i)ami -(i)ach =N

PLURAL

S INGULAR

Genitiv har ändelsen -a eller

-(i)a

0

-u.

Dativ har oftast -owi, annars -u.

A ckusativ (sing./plur. ) = genitiv vid levande substantiv.

Instrumentalis har alltid dem.

Lokativ har -e efter hård konsonant vilken oftast uppmj ukas och -u efter mjuk kons. samt efter k, g, ch.

Vokativ har i regel samma ändelse som lokativ.

Genitiv har -ow efter hård konsonant och -y (i) efter mjuk konsonant.

Dativ har alltid -om.

Ackusativ (sing./plur.) = nominativ vid ej levande substantiv.

Instrumentalis har i regel -ami.

Lokativ har ändelsen -ach.

Vokativ har samma ändelse som nominativ.

Maskulina substantiv på -a böj s i singular som feminina, men i plural som maskulina.

Ex. poeta, artysta

1 23

Feminina (mönster)

Sing. N :lon a G zony D :lonie

ulica ulicy ulicy

matka matki matce

stacj a stacj i stacj i

N G D

A I L V

:lon� :lon", :lonie :lono

ulic� ulicq ulicy ulico

matk� matk", matce matko

stacj � stacj ", stacj i stacj o

A I L V

kons.

-a hård mjuk hård I mjuk -(i)a -a -O -y(i) -y -(i)e -i -y =N -(i)� -(i)", =D -(i)o -(i)u =N

:lony :lon :lonom :lony :lonami :lonach :lony

ulice ulic ulicom ulice ulicami ulicach ulice

matki matek matkom matki matkami matkach matki

stacj e stacj i stacj om stacj e stacj ami stacj ach stacj e

N G D A I L V

-y(-i), - (i)e -O, -i, -y -(i)om =N -(i)ami - (i)ach =N

Plur. N G D A I L V

PLURAL

SINGULAR

Genitiv har ändelsen -y efter hård konsonant (utom k, g) samt efter hist. mjuk konsonant och -i efter k, g samt efter mj uk konsonant.

Dativ har -(i)e, -y, -i: -(i)e efter hård konsonant utom g, k, ch, !, r.

Obs . konsonantförändringar här.

Vidare: -e efter g, k, ch, l, r; -y efter hist. mjuk konsonant samt -i efter mjuk konsonant och 1 . har i regel -�.

Instrumentalis har -�.

Lokativ = Dativ Vokativ har oftast o ibland -

,

Genitiv är ändelselös , men har efter mjuk resp. hist. mjuk konsonant -i och -y.

Dativ har ändelsen -om.

Ackusativ har samma ändelse som i nominativ och vokativ: -y, -i eller -e.

Instrumentalis har -ami.

Lokativ har -ach. = Nominativ/Ackusativ

-u.

I dativ, instrumentalis och lokativ (plural) har feminina substantiv samma ändelser som maskulina och neutra: -om, a m i resp. -ach.

En del feminina substantiv slutar på mjuk konsonant nominativ sing. Ex. noc, 16dz.

-

1 24

,

POLSKA

POLSKA 1 är en nybörjarbok för vuxna. Texterna, ofta i dialogform, behandlar vardagssituationer och ger ett användbart basordförråd. I varje avsnitt ingår: • styckeordlistor • grammatiska förklaringar • muntliga och skriftliga övningar

Boken innehåller dessutom en uttalsdel och grammatikdel samt en alfabetisk ordlista (polsk-svensk och svensk-polsk) med ca 1 000 ord. Arbetsbok, facit och cd finns.

POLSKA 1 motsvarar ungefär två terminers studier i studie­cirkel. Den är rikt illustrerad.