Lätt nygrekiska 1

Lätt nygrekiska | 1 Lärobok · Georgios Ioannidis

L채tt nygrekiska 1 textbok Georgios Ioannidis

Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund Tel.: 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Foton: J Eklund s 17, s 18, s 39, s 67 Krikri s 25 M Lindkvist s 26öv öh, s 73, s 80 J Nicklasson-Młynarska s 26n, s 83n DigitalVision s 40 ImageSource s 41 M Welander s 53 Nationella Arkeologiska Museet, Aten s 58 S Papouda s 55, s 81 Lailias skidcentrum s 75 M Backman s 60, s 61, s 83ö Omslag: John Wasden Illustration omslag: Daniel Perry, danielperry.net Illustrationer: Tina Käll Granskning: Monika Lindkvist

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyrights avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Första upplagan © 2005 Georgios Ioannidis och Folkuniversitetets förlag ISBN 978-91-7434-552-0 Tryckt hos Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad 2005

Förord På senare år har intresset för Grekland och den grekiska kulturen ökat markant och jag har märkt en större efterfrågan på undervisning i nygrekiska.

Västvärldens kulturella arv med rötter i det forna Grekland och populära semesterresor bidrar säkert till detta. Språkkunnandet ser jag som ett oersättligt instrument för kommunikation och ökad förståelse människor emellan och för att möjliggöra ett mer omfattande kulturutbyte.

Lätt nygrekiska 1 är skriven på lätt nygrekiska dimotiki, och bygger på det levande talspråket, utan krav på att anpassa sig till grammatiska språkregler.

Den lämpar sig allra bäst för undervisning i studiecirkel men tillsammans med cd:n fungerar den också bra vid självstudier. Lätt nygrekiska 1 vänder sig till nybörjare och innehåller dialoger och berättande text med vanligt förekommande fraser och uttryck i en enkel och naturlig konversationsföljd.

Lätt nygrekiska 1 textbok innehåller 10 avsnitt av varierande slag. Varje avsnitt består av en textdel med tillhörande styckeordlista, enkla språkregler med uttömmande exempel, muntliga övningar och uttal. I övningarna ges läsaren tillfälle att tillämpa textinnehållet och i uttalsdelen tränas de enskilda ljuden. För den som vill veta litet extra finns i de flesta avsnitt Lär mera!

Dialogerna finns översatta till svenska. I slutet av boken finns en alfabetisk grekisk/svensk ordlista.

Som komplement och för mer omfattande övningar till varje avsnitt finns Lätt nygrekiska 1 övningsbok med facit, som bör användas parallellt.

Dialogerna finns också inspelade på cd.

Genomgående används det monotoniska accentsystemet, som det har utformats under slutet av 1990-talet, dvs. man sätter bara ut en akut accent över den betonade stavelsen. Nästan inga andra tecken förekommer. De språkregler som finns i boken är också kortfattade och på många sätt förenklade för att underlätta inlärningen för den som studerar.

Jag är övertygad om att både Greklandsresenärer och andra som vill lära sig nygrekiska kommer att ha både nytta och glädje av denna bok.

Lycka till med studierna!

Georgios Ioannidis

Innehåll Förord

3

Det grekiska språket – kortfattad historik

6

Alfabetet Enkla bokstäver Konsonanter, vokaler

8 9

Uttal

Enkla bokstäver Bokstavskombinationer: Diftonger och Konsonanter Betoning, Accenttecken, Treman

10 11 12-13

Avsnitt 1 – Γειά συ!

Personliga pronomen; Subjektsform och Objektsform För dig som vill lära mera: Ägandeform Övningar, Uttal

14 16 18 19

Avsnitt 2 – ι, ευαριστώ Verb aktiv form, presens: Presens första konjugation, obetonad Andra konjugation, grupp 1 Lär mera! Andra konjugation, grupp 2 Övningar, Uttal

20

Köttbullar med saltsa

22 23 23 24-25 27

Avsnitt 3 – Είμαι απ τη Συηδία!

Hjälpverbet είμαι, presens Sammanbindande partikel και – κι Lär mera! Interjektioner Övningar, Uttal

28 30 30 31 32-33

Avsnitt 4 – Μετρ Artikel; maskulinum, femininum och neutrum Substantiv; maskulinum, femininum, neutrum Lär mera! Maskulinum, femininum, och neutrum Övningar, Uttal

34 36 36-37 38 38-39

Avsnitt 5 – Μετρώ Räkneord Pengar Lär mera! Ordningstal Övningar, Uttal

42 44 45 46 47

4

De tolv olympiska gudarna

48

Avsnitt 6 – Τι ώρα είναι; Klockan Prepositionen σε Hjälpverbet έω, presens Possessiva pronomen Övningar, Uttal

50 52 53 54 54 54-55

Avsnitt 7 – Ένας τυρίστας στην Ελλάδα Plural subjektsform: Artikel och Substantiv Bestämd artikel subjektsform, plural: Maskulinum, femininum och neutrum Adverb Övningar, Uttal Avsnitt 8 – Η Λητώ είναι πλύ μρφη!

Plural subjektsform: Maskulinum - " - Femininum - " - Neutrum Övningar, Uttal

56 58 58 59 60-61 62 64 65 66 67

Avsnitt 9 – Στη ντίσκ Tvåverbskonstruktioner Adjektiv Artikel, substantiv och adjektiv i objektsform Övningar, Uttal

68 70 70 71 72-73

Avsnitt 10 – Πινακίδες Verb, imperfekt: Hjälpverbet είμαι (ήμυν) Första konjugation, obetonad Andra konjugation, betonad Verb aoristus: Första konjugation, obetonad Aoristus: Andra konjugation, betonad Övningar, Uttal

74 76 76 77 78 79 79-80

Dialoger och texter på svenska

84

Grekisk/svensk alfabetisk ordlista

86

5

Det grekiska språket – kortfattad historik Det grekiska språket är en självständig gren av den indoeuropeiska språkstammen. Språkets äldsta dokument utgörs av inskrifter i s.k. lineär skrifttyp. Denna skrifttyp efterträddes emellertid av det grekiska alfabetet.

Det forngrekiska språket var från början splittrat, då det inte fanns en gemensam civilisation och en gemensam nationell känsla. Det är också troligt att det representerade stammar som invandrat vid olika tidpunkter.

Det fanns fyra stora dialekter: den joniska, den attiska, den eoliska och den doriska. Först har den joniska dialekten med Homeros stora verk slagit igenom. Senare spred sig de doriska och eoliska dialekterna med pytagoréerna över hela Peloponnesos och i de doriska kolonierna.

Under 500-talet f.Kr. skriver historikern Thoukydides att den attiska dialekten har slagit igenom på allvar. Han skriver: ”… de uttalade attiskan så bra att alla betraktades som atenare när man hörde dem tala, fast de inte var atenare.” Under 400-talet f.Kr., när bl.a. retoriken och filosofin blomstrade, fick det attiska språket karaktär av nationalspråk och spred sig över hela Grekland och dess kolonier. Genom Alexander den stores erövringar ca 300 f.Kr. blev attiskan det ledande språket i hela den östra medelhavsvärlden, en ställning som den bibehöll även under romerskt välde.

På grund av den snabba spridningen var det attiska språkets ordförråd inte tillräckligt för att uttrycka nya upplevelser, känslor och namn på nya ting som kom från Mindre Asien m.m. Därför fick man antingen skapa nya ord eller använda de ord som fanns för exempelvis frukt och andra varor. Folk som bodde i länder med högt utvecklad civilisation såsom Egypten och Mesopotamien, påverkade även de det grekiska språket.

Alla dessa faktorer har förändrat det attiska språket och den allmänt använda dialekten kallades den hellenistiska eller koiné. Språket har påverkats inte minst av kristendomen genom namn, fraser, m.m. Den hellenistiska dialekten eller koiné hade sålunda omkring Kristi födelse fått spridning över hela kulturområdet från Gibraltarsund till Indien.

Som litteraturspråk användes koiné särskilt av helleniserade utlänningar, bl.a. är Nya Testamentet avfattat på koiné.

6

Utvecklingen avbröts på 300- och 400-talet e.Kr. då klassisk attiska uppställdes som litterär norm. Detta bidrog i hög grad till att förstora klyftan mellan talspråk och skriftspråk. Denna klyfta fortsatte att öka under hela den bysantinska tiden fram till 1400-talet e.Kr. Lärda och rika talade och skrev på attiska. Resten av folket talade koiné. Hela den muntliga traditionen överfördes från generation till generation på koiné, från vilken nygrekiska (dimotiki) härstammar.

Några av de drag som skiljer det nygrekiska talspråket från koiné är: e, ei, oi, y, i, yi. De har alla i nygrekiska sammanfallit med i. Ai har blivit e i uttalet. Skillnaden mellan långa och korta vokaler är upphävd.

Kampen mellan nygrekiska och klassisk grekiska fortsatte emellertid även efter den bysantinska tiden. Under 1700-talet och i början av 1800-talet skrevs nästan hela litteraturen på nygrekiska. Då kom filologen Adamantios Korais (1784-1833) som hade studerat i Frankrike och sökte en mellanväg med ett slags språk rensat från främmande element: Katharévousa (det renade). Katharévousa står mellan klassisk grekiska och nygrekiska. Katharévousa har orsakat en ny och hård kamp mot nygrekiska.

Efter frihetskriget, under 1820-talet har maktövertagarna infört katharévousa som stats- och litteraturspråk. Nygrekiskan används emellertid nu till 100 % i litteraturen, tidningar, skolan och även inom vetenskapen. Det är bara inom kyrkan som man fortfarande använder det hellenistiska språket. Nygrekiska anses vara en fortsättning av antikens språk, via koiné.

7

Alfabetet Enkla bokstäver Α

α

άλφα

álfa

Β



ήτα

vίta

Γ

γ

γάμα

gháma

Δ

δ

δέλτα

dhélta

Ε

ε

έψιλν

épsilån





ήτα

zίta

Η

η

ήτα

ίta

Θ

θ

θήτα

thίta

Ι

ι

γιώτα

jótta

Κ

κ

κάπα

káppa

Λ

λ

λάμδα

lámdha

Μ

μ

μι

mί

Ν

ν

νι

nί





ι

ksί





μικρν

ómikrån

Π

π

πι

pί

Ρ

ρ

ρ

ró

Σ

σ

σίγμα

sίghma

Τ

τ

ταυ

taff

Υ

υ

ύψιλν

ίpsilån

Φ

φ

φι

fί





ι

chί

Ψ

ψ

ψι

psί

Ω

ω

ωμέγα

åmégha

8

Märk!

• När du läser det grekiska alfabetet, läs bokstäverna ó som å, och é som ä.

• Bokstaven  uttalas bäst när de övre framtänderna kommer lätt i kontakt med underläppen.

• Bokstaven γ uttalas bäst när man för bakre delen av tungan i mitten av gommen och låter luften strömma mellan tungan och gommen.

• Bokstaven δ uttalas bäst när man för tungan mellan tänderna och biter lätt i tungan.

• Bokstaven θ uttalas bäst när man för tungan mellan tänderna, kommer mycket lätt i kontakt med tänderna, och låter luften strömma ut.

• Bokstaven  uttalas bäst när man låter luften strömma ut genom tungan och främre delen av gommen.

Konsonanter (medljud)  γ δ  θ κ λ μ ν  π ρ σ τ φ  ψ

Vokaler (självljud) α ε η

ι

 υ ω

9

Uttal Enkla bokstäver Alfabet

Motsvarighet i sv.

Α α a som i att Β  v - “ - vit Γ γ J - “ - ja

före ε, η, ι, υ, ει

gh se punkt 3, sid 9

före α, , ω, υ Δ δ dh som i eng. this Ε ε ä - “ - älg   z - “ - eng. lazy Η η i - “ - imma Θ θ th - “ - eng. think Ι ι i - “ - imma Κ κ k - “ - kappa Λ λ l - “ - land Μ μ m - “ - men Ν ν n - “ - nu   x - “ - sex   å - “ - åtta Π π p - “ - perfekt Ρ ρ r - “ - rak Σ σ s - “ - sallad

z - “ - eng. lazy

före , γ, δ, , λ, μ, ν, ρ Τ τ t - “ - tak Υ υ i - “ - imma Φ φ f som i får   h - “ - tyska ch

ch se punkt 6, sid 9 Ψ ψ ps som i psalm Ω ω å - “ - åtta

Exempel

Uttal

Översättning

αλλά άτ για

allá vátå ja

men björnbär till, för

γάλα

ghála

mjölk

δέκα έλα άλη ήλις θέλω ιδέα καλά λας μάνα να ανά λα πάλι ράφι σακί κσμς

dhéka éla záli ίlios thélå idéa kalá laós mána na xaná óla páli ráfi sakί kózmås

tio kom yrsel sol vilja idé bra folk mor att igen, på nytt alla igen hylla säck värld, folk

τάλι ύλη φωτιά άνω ήνα ψηλά ώρα

távli ίli fåtiá chánå chίna psilá óra

brädspel materia, ämne eld förlora, tappa gås högt klocka, tid, timme

η ι υ ι ει υι = i som i imma ε αι = ä - “ - älg  ω = å - “ - åtta 10

Bokstavskombinationer Diftonger Alfabet

Motsvarighet i sv.

Exempel

Uttal

Översättning

ΑI αι I ι ΕI ει Υι υι Υ υ ΑΥ αυ

ΕΥ ευ

ä som i älg αίμα éma i - “ - imma ικία ikίa i - “ - imma ειρήνη irίni i - “ - imma υιθετώ iåthetó o - “ - ost υλή olί af - “ - afton αυτ aftó av - “ - avkall αύρα ávra före vokal eller före , γ, δ, , λ, μ, ν, ρ äf som i träff εύκλα éfkåla äv - “ - vävnad ευωδία evådhίa före vokal eller före , γ, δ, , λ, μ, ν, ρ

blod hus, byggnad fred adoptera ärr det bris

Alfabet

Motsvarighet i sv.

Översättning

ΓΓ γγ Γ γ ΤΣ τσ Τ τ ΜΠ μπ

ΝΤ ντ

ΓΚ γκ

ng som i sänggavel άγγελς ángälås ängel ch - “ - tyska Dach συγωρώ sichåró förlåta ts - “ - vitsord τσίλα tsίchla sångtrast tz - “ - Mauritz τατίκι tzatzίki salladsblandn. mb - “ - dimbank καμπάνα kambána kyrkklocka b - “ - boll μπάνι bániå badrum i början av ett ord nt som i rund αντί antίå adjö d - “ - dörr ντάμα dáma dam, fru ng - “ - sänggavel αγκαλιά angaliá kram, famn g - “ - gata γκαρά garázi garage

lätt doft

Konsonanter Exempel

11

Uttal

Betoning, accenttecken och treman I grekiskan lägger man alltid betoningen på en av de tre sista stavelserna.

• Varje ord har bara en betoning som man lägger på en vokal eller kombinationsvokal och markerar med ett tecken för akut accent (΄), t.ex.: μάνα mána mor ύ oúzo anisbrännvin • Undantag från regeln om en betoning är när ett substantiv har betoningen på tredje stavelsen från slutet och följs av ett pronomen.

Då får också sista stavelsen betoning: τ νμα tå ónåma namn τ νμά μυ tå ónåmá mou mitt namn • När en stor vokal, i början av ett flerstavigt ord får accent, lägger man alltid betoningen framför och i höjd med vokalen: Άννα ánna Anna Έλα σε παρακαλώ éla sä parakalå´ Var snäll och kom Ord som skrivs med bara stora bokstäver får ingen accent: ΜΑΛΑΚΣ malakós MJUK, SNÄLL ΕΛΑ ΚΝΤΑ éla kåntá KOM NÄRA • Enstaviga ord får ingen accent: φως fås γη ji

ljus jord, jordklot

• Undantag från regeln är orden: ή i πύ po πώς pås

eller var? hur?, vad?

• Undantag från regeln är även det personliga pronomenets genitivform: μύ, σύ, … mo, so, … (åt) mig, (åt) dig, …, t.ex.: Η Ελένη μύ λέει i äléni mo léi Eleni säger åt mig Σύ είπα έλα sou ίpa éla Jag sa åt dig att komma

12

• Tvåstaviga ord får ingen accent när betoningen ligger på sista stavelsen: γις jiós son για ja för, till πις pjås vem, vilken • Tvåstaviga ord får accent när betoningen ligger på andra stavelsen från slutet: δύ thίå två θεία thίa faster, moster • I betonad bokstavskombination får andra vokalen accenten: αίμα äma blod πλί plίå båt αύρι ávrio i morgon • Båda vokalerna uttalas var för sig när första vokalen i en betonad bokstavskombination får accenten: Μάις máiås maj νεράιδα näráitha havsnymf λιδις ålóidiås exakt/precis lika • Ett trema (¨) över andra vokalen betyder också att båda vokalerna måste uttalas var för sig: λαϊκή αγρά laikί agårá torgmarknad θεϊκς theikós gudomlig καταπραϋντικς katapraintikós stillande, dämpande,

lugnande πρϋπθέτω pråipothétå förutsätta • Trema och akut accent kan förekomma samtidigt över andra vokalen: φαΐ faί mat καΐκι kaίki fiskebåt σεΐης säίchis shejk ταΐω taίzå mata, utfodra καταπραΰνω katapraίnå stilla, dämpa, lugna ner

13

Μάθημα 1 – Γειά συ!

– Καλημέρα!

Γειά συ!

– Πώς σε λένε; – Με λένε Νίκ. Εσένα; – Εμένα με λένε Μαρία! Τι κάνεις, Νίκ; – Καλά. Εσύ; – Τι κάνετε, κυρία Σφία; – Πλύ καλά ευαριστώ! Εσείς;

14

ORDLISTA μάθημα, τ γειά γειά συ! καλημέρα, η σε λένε (λέω)

lektion hej hej på dig! goddag dig säga, kalla

πώς σε λένε; με Νίκς,  εσένα εμένα Μαρία, η τι; κάνεις (κάνω) καλά εσύ κυρία, η Σφία, η πλύ ευαριστώ

vad heter du?, eg. hur kallar de dig? mig pojknamn dig mig flicknamn vad må, göra, syssla bra du fru flicknamn mycket tack

εσείς

ni

15

Personliga pronomen Grekiskans personliga pronomen (ord som syftar på personer) liknar svenskans. Πώς σε λένε; Vad heter du? Με λένε Νίκ.

Jag heter Nikos.

Subjektsform Καλά. Εσύ; Bra. Och du? Πλύ καλά ευαριστώ! Εσείς; Mycket bra tack! Och ni? singular εγώ εσύ αυτς αυτή αυτ

jag du han hon den, det

plural εμείς εσείς αυτί αυτές αυτά

vi ni de de de

En skillnad är att grekiskan har tre olika pronomina för de, bero­ ende på om det är maskulinum αυτί, femininum αυτές eller neutrum αυτά. ΅ Αυτί ι δυ άντρες.

De två männen. Αυτές ι γυναίκες πίνυν.

De kvinnorna dricker. Αυτά τα παιδιά παίυν.

De barnen leker.

Objektsform I grekiskan, liksom i svenskan, har personliga pronomen en objekts­ form (mig, dig, osv.). Men grekiskan har två former, en långform (εμένα, εσένα, etc.) och en kortform (με, σε, etc.). Kortformen används vanligtvis. Με λένε Νίκ. Εσένα; Jag heter Niko. Och du?

Den egentliga översättningen är: De kallar mig Niko. Och dig? singular εμένα, εσένα, αυτ(ν), αυτή(ν), αυτ,

με σε τ(ν) τη(ν) τ

mig dig honom henne den, det 16

plural εμάς, εσάς, αυτύς, αυτές, αυτά,

μας σας τυς τις τα

oss er de, dem de, dem de, dem

Märk!

• Långformen används när man vill betona en viss person. Εσένα λέει!

Till dig talar han! Αυτή διάλεε!

Henne valde han ut!

• När man vill understryka eller peka ut en viss person, används båda formerna samtidigt. Εμένα με λένε Μαρία!

Jag (just jag) heter Maria! Αυτν τ λένε Στέφαν!

Han (han och ingen annan) heter Stefan!

• Vid konstruktioner som Με λένε Νίκ (namnet är Νίκς), måste namnet stå i objektsform. För alla maskulina substantiv på -ς gäller, att de förlorar detta -ς. Τ λένε Κώστα(Κώστας).

Han heter Kostas. Πλένω τ σκύλ(σκύλς).

Jag tvättar hunden.

• Αυτν, τν och αυτήν, την behåller sitt ν framför vokal och κ, π, τ, , ψ, annars faller det. Με αυτν πάλεψε  Νίκς. Med honom brottades Nikos. Τν είπε τα νέα!

Han sa (berättade) nyheterna

för honom. Με αυτήν ήμυν τες.

Την αγαπώ πλύ!

Jag var (tillsammans) med henne igår.

Jag älskar henne mycket!

Plaka. Vindarnas torn i den romerska agoran. Akropolis i bakgrunden.

17

För dig som vill lära mera!

Ägandeform (genitiv) Η Συηδία μύ αρέσει πλύ! Σάς είπα καλημέρα! Τύς μίλησε λυς.

Jag tycker mycket om Sverige!

Jag hälsade på er!

Han/Hon talade med dem alla.

I grekiskan används ägandeform av personliga pronomen som indirekt objekt. Den korta ägandeformen är likadan som possessiva pronomen och placeras före verbet. Dock har ägandeformen ett accenttecken, vilket possessiva pronomen inte har. Ägandeformen är något vanlig i Aten och mycket ovanlig i övriga Grekland. singular εμένα, μύ εσένα, σύ αυτύ, τύ αυτής, τής αυτύ, τύ

(åt) mig (åt) dig (åt) honom (åt) henne (åt) den, det

18

plural εμείς, εσάς, αυτών, αυτών, αυτών,

μάς σάς τύς τύς τύς

(åt) oss (åt) er (åt) de, dem (åt) de, dem (åt) de, dem

Övningar Presentera dig på grekiska för din studiekamrat!

Ta med ett foto och berätta vad de olika personerna heter.

Använd växlande du- och niform.

Uttal καλημέρα καλησπέρα καληνύτα

goddag, godmorgon godafton godnatt

κύρις κυρία δεσπινίδα

herre, herr fru, dam fröken

γέρς γριά νές νέα

gammal man, gubbe gammal kvinna, gumma ung kille, yngling ung flicka

αγρι κρίτσι παιδί

pojke flicka barn

αν αντιλπη Απρίλις άσυλ άτμ αγελάδα

om antilop april asyl atom, person, individ ko

19

Lätt nygrekiska 1 är den första delen, av två, i ett läromedel för nybörjare. Det är avsett för vuxna, studerande i gymnasie­ skolan och hemspråksundervisning.

Syftet är att man ska lära sig det levande talspråket, kunna delta i vardagssamtal och klara sig i vanliga turistsituationer.

Lätt nygrekiska 1 omfattar – lärobok, som innehåller 10 avsnitt med omväxlande dialoger, korta texter, mini­ grammatik, övningar och uttal. Till varje avsnitt finns en lista med nya ord.

Dialogerna finns översatta till svenska och boken avslutas med en grekisk/ svensk ordlista – övningsbok, med varierande och läro­ rika övningar till lärobokens avsnitt.

Som hjälp för den som studerar på egen hand finns facit och sist en ­grekisk/svensk ordlista – cd, med texter från läroboken.

Georgios Ioannidis har över 30 års er­faren­het av undervisning i nygrekiska på olika nivåer. Han har också gett ut Nygrekiska 1 och 2 på Folkuniversitetets förlag.