folkrörelse är ideologiskt trovärdiga inför organisationer och individer inom den ”egna rörelsen”. Folkhögskolornas tillkomsthistoria sätter också in dem i en vidare historieskrivning där de blir en del av det moderna Sveriges genombrott och framväxt. Det blir tydligt när en rektor vid en rörelsefolkhögskola ska förklara vad en huvudman är. … historiskt sett så kom ju folkhögskolorna till genom folkrörelsernas be hov av att utbilda sina egna så att säga. Så att som det blir för mig då är huvudmannen den som vill att vi och skolan ska finnas till och ser att det finns ett behov av vår skola i samhället. Här sätts folkhögskolan in som en aktör i Sveriges moderna historia via huvudmannaskapet och det ger skolan en identitet. Vilka grupper man kommer att vända sig till påverkas också av den tid då folkhögskolan grundades. Eftersom de första grundades 1868 speglar folkhögskolornas olika inriktningar de ideologier och grupperingar som har påverkat det svenska samhället under de senaste 150 åren. Att man i sina olika profiler speglar intressen, grupper och ideologier under en så lång och dynamisk period bidrar också till folkhögskolornas heterogenitet. Eftersom många folkhögskolor är kopplade till en folkrörelse uppfattas folkhögskolan ofta som ett sätt att organisera folklig mobilisering och skapa intressegemenskaper. En rektor vid en rörelsefolkhögskola är en av dem som gör denna koppling. … just det här att det är en lekmannaorganisation, det är inte en tjäns temannaorganisation. Utan den är liksom demokratisk i sin grund. Man tar vara på enskilda människors vilja och förmåga till att göra saker i samhället. Några rektorer talar om hur viktigt det är att folkhögskolan är trogen det syfte man hade med skolan när den grundades, eftersom det gör skolan genuin och visar att den inte opportunistiskt rättar sig efter vad som är gångbart eller går att sälja. Flera rektorer säger att utan huvudman förlorar skolan sin förankring i folkrörelsen och blir bara ett uttryck för personalens behov av att värna sin professionalitet och ha en tryggad anställning. Samme rektor som i citatet ovan fortsätter: Så jag tycker ändå att det finns en koppling som jag kan liksom försvara och alternativet att ha en kooperativ folkhögskola, det tror jag inte på. Varför inte det? Personal i dag har inte den ... lojaliteten eller den ... synen på det, utan man är mer anställd utifrån sin profession.
96
Tradition, resurs eller nödvändighet?