… men den [huvudmannen] har ju inget ekonomiskt åtagande mot skolan längre utan de bara finns där i syfte att tillsätta en styrelse och sen är det då styrelsen som har uppdraget att driva verksamheten vidare. Så för er är styrelsen och huvudmannen i praktiken samma sak? Jo, det är samma sak. De menar också att styrelsens sammansättning är viktig. De använder inte styrelsen för att söka en ideologisk förankring till andra organisationer utanför skolan, utan fokus är på att rekrytera styrelseledamöter med kompetenser som behövs inom folkhögskolan. Exempel på det är personer med stark lokal anknytning och stora nätverk i den region skolan befinner sig. Det kan också handla om professionella kompetenser som man anser behövs för att utveckla skolan, eller om kopplingar till den politiska sfären eller det formella utbildningsväsendet … rekryteringen här genom valberedningen är helt kompetensrelaterad så att det finns inga andra begränsningar än att det ska vara personer som är intresserade och kan tillföra någonting och vanligtvis då naturligtvis har sin yrkesroll, verksamhet, här i bygden runtomkring. Så vi har inga styrelseledamöter som kommer från andra delar av landet … utan de finns här i bygden. Denna syn på styrelsens sammansättning och uppgift bekräftar att det finns skolor som snarare är lokalt förankrade än kopplade till en rörelse eller ett vidare ideologiskt sammanhang. Rektorerna för dessa skolor anger att de generellt har en mycket självständig position i förhållande till huvudmannen samt att skolan uppfattas som självgående och att huvudmannen har begränsat direkt inflytande. Många folkhögskolor som har en ideologisk koppling till någon av folkrörelserna eller något annat ideologiskt sammanhang betonar gärna denna koppling och den profil som anknytningen till huvudmannen innebär. Det kan exempelvis handla om ideologier med anknytning till en politisk eller religiös inriktning. Rektorer vid de skolor som snarare är lokalt förankrade betonar i stället frånvaron av en sådan koppling. … vi är religiöst och politiskt obundna. Och att vi får finnas har sina rötter i att vi är en så gammal skola. Man önskar egentligen att rörelsefolkhög skolorna ska vara ägda av en rörelse … men vi är det inte. … [huvudmannen] har ingen politisk eller religiös koppling utan när den bildades … så var det så att säga bygdens folk.
82
Tradition, resurs eller nödvändighet?