Rektorernas tjänstgöringstid Tidigare utvärderingar har visat att omsättningen av folkhögskolerektorer är tämligen hög och att det finns en grupp rektorer med relativt kort tjänstetid (se t.ex. FBR 2011b). Sättet att beskriva relationerna till huvudmännen är troligen något man lär sig med tiden, i och med att man socialiseras in i folkhögskolevärlden, och det gäller förmodligen också vilka betydelser man tillskriver huvudmannaskapet och dess organisatoriska form. Därmed kan det vara viktigt att pröva rektorernas svar mot hur länge de har varit rektorer.23 Tjänstetid är därför också en bakgrundsvariabel. De sju rektorer som ingick i pilotintervjuerna svarade på enkäten i efterhand, men eftersom vårt intervjuinstrument inte var färdigt fångade vi inte upp deras tjänstgöringstid. Dessutom finns det annat bortfall för frågan om tjänstetid. Men baserat på 119 svar hade rektorerna arbetat som kortast några månader till som längst 24 år. Följande tabell visar hur rektorernas tjänstetid fördelar sig i fyra tidsintervall. Tabell 1. Rektorernas tjänstetid (andel i procent) Mindre än 1 år–2 år
20,8
3–4 år
19,4
5–9 år
25,0
10 år och mer
17,4
Bortfall
17,4
Totalt
100,0
Drygt 40 procent av alla som svarade har en tjänstetid från några månader upp till fyra år. Den största gruppen utgörs av dem som har arbetat mellan fem och nio år, och en mindre grupp har arbetat mer än tio år. En relativt stor grupp rektorer har med andra ord haft sin tjänst under förhållandevis kort tid och det finns färre veteraner än nykomlingar bland dem. Rektorerna tillfrågades även om de hade arbetat inom folkbildningen innan de blev rektorer.24 Svaren visar att de rektorer som inte har någon tidigare erfarenhet av folkhögskolor eller folkbildning är överrepresenterade bland dem som arbetat 23 Denna socialisationsaspekt blir än viktigare då vi i kommande avsnitt visar att många rektorer skiljer på den formella och den ideella huvudmannen. Det finns en formell huvudman, men det finns också en huvudman som uppfattas som den relevanta eller viktiga för folkhögskolans ideologi eller identitet. Det betyder att man som rektor inte bara lär sig vem som är formell huvudman utan också vem som ”egentligen” är huvudman, vi kallar den för den ”ideella huvudmannen”. Därmed kan man anta att tjänstetiden som rektor kan påverka hur man svarat på enkäten. 24 För denna fråga har vi ett förhållandevis stort bortfall, och därför redovisar vi inte resultaten i detalj här.
Tradition, resurs eller nödvändighet?
53