ter i studieförbundens kulturellt orienterade verksamheter i stort. Kulturens arbete kan alltså ges en bredare relevans än att enbart relatera till den egna verksamheten. Samtidigt rör det sig om ett arbete som kommer att kräva både tid och energi och som vi rekommenderar att Folkbildningsrådet fortsätter att följa upp över tid. 3. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Kulturell bildning är på många sätt ett svårdefinierat koncept som ibland har likställts med kulturellt kapital. Att tillägna sig och kunna uttrycka sig med hjälp av olika kulturformer och medier, liksom att ha erfarenhet av att framträda i olika kulturella sammanhang, har länge ansetts vara en central del av den bildningssyn som studieförbunden har arbetat med. Av forskningen framgår också att den ojämna fördelningen av kulturellt kapital i samhället är nära relaterad till akademisk utbildning och spelar en inte oväsentlig roll i upprätthållandet av de klyftor som baserar sig på utbildning, och på föräldrarnas utbildning. Delvis just därför har kulturell bildning alltid haft en plats i det bildningsarbete som har bedrivits i studieförbunden i drygt hundra år. Det samma gäller praktisk-estetiska och andra konstnärliga studiecirklar, som sedan länge har en betydande och växande roll i studieförbundens verksamhet. Det är med andra ord tydligt att Kulturens verksamhet bidrar till deltagarnas bildningsprocess, inom de konst- och kulturområden som man arbetar med. I linje med diskussionen under föregående syfte är det emellertid av stor vikt för Kulturens förmåga att uppfylla statens syften att man framgångsrikt arbetar med att vidga mångfalden bland deltagarna. Kulturens arbete med mångfalden bland deltagarna har direkt bäring på i vilken mån utbildningsklyftor kan sägas överbryggas och bildningsnivån i samhället höjas. 4. Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Som konstateras bland annat i den senaste folkbildningspropositionen spelar den organiserade folkbildningen en central roll i det svenska kulturlivet. Kulturens Bildningsverksamhets viktigaste bidrag till folkbildningen torde vara om man kan bidra till att utveckla denna roll och anpassa den till de nya roller som kultur spelar i dagens samhälle. Samtidigt utgör folkbildningens egen kulturverksamhet en omfattande del av det ideella kulturlivet i Sverige och är också det område där huvuddelen av det statliga stödet till detta kulturliv kanaliseras. Amatörkulturutövandet är
K U LT U R E N S B I L D N I N G S V E R KS A M H E T
105