undersökning bland lärare inom ramen för en offentlig utredning (SOU 1971:53, med bilagor SOU 1971:54, SOU 1971:55). Högskoleverket undersökte 2007 tidsanvändningen och arbetssituationen bland universitetslärare (Högskolverket, 2008), och den undersökningen har stora likheter med vår. Skolverket (2013a) har också nyligen genomfört en tidsanvändningsundersökning bland landets grundskollärare. Den riktar sig till ett slumpmässigt urval av grundskollärare vilka fyllde i dagböcker av samma typ (men inte innehåll) som i Folkbildningsrådets undersökning. Skolverkets dagbok avsåg endast ett dygn, till skillnad från Högskoleverkets och Folkbildningsrådets som båda avser en hel kalendervecka. De deltagande lärarna tilldelades ett slumpmässigt utvalt dygn under vårterminen 2012 och terminens samtliga skoldagar finns representerade i materialet. Skolverket visar i sin studie att grundskollärare undervisar lika mycket nu som innan den reglerade undervisningsskyldigheten togs bort. Genomsnittligt lägger heltidsarbetande grundskollärare närmare 17 timmar per vecka på undervisning (ibid., s. 81). Samtidigt har andra stora arbetsuppgifter tillkommit, vilket betyder att arbetet kräver mer tid än tidigare (ibid., s. 80). 30–40 procent av dessa lärares tid läggs på undervisning (ibid., s. 16). För att ge perspektiv på folkhögskollärarnas arbete och tidsanvändning vore det värdefullt med en jämförelse med andra lärargrupper. Det finns dock ingen direkt jämförbar statistik inom området. I ett senare avsnitt gör vi ett försök till en enkel jämförelse mellan resultaten från vår studie och Skolverkets, i direkt anslutning till våra resultat. Jämförelsen haltar dock av flera skäl och hade underlättats något om Skolverkets dagbok varit tillgänglig när vi konstruerade dagboken till denna studie. Så var dock inte fallet. Skolverket (2013b) har på senare tid även undersökt attityderna till utbildningen bland elever och lärare på sfi (svenska för invandrare) och kommunal vuxenutbildning (komvux).2 Här är det speciellt komvuxlärarna som är intressanta med tanke på att de arbetar i den utbildning som i störst utsträckning motsvarar folkhögskolans kurser vad gäller nivå och innehåll. Studien visar bland annat att en övervägande majoritet av lärarna på komvux trivs med sina elever och kollegor, och känner att arbetet är meningsfullt. Samtidigt är det relativt många som allvarligt har övervägt att byta arbetsplats eller rentav yrke. Lärarna bedömer oftast att de har tillräcklig kompetens för arbetet. Tilltron till sin kompetens är lägst när det gäller att stödja elever med svårigheter, men även här menar två tredjedelar att de har tillräcklig kompetens i mycket eller ganska hög grad. De är dock kritiska till förutsättningarna för att stödja elever med svårigheter. En stor majoritet av lärarna menar ändå att 2 Skolverkets enkät till lärarna omfattade ett urval av lärare, till skillnad från vår undersökning som är en totalundersökning. Värt att notera är ändå att Skolverkets urval är ungefär lika stort som vår population av folkhögskollärare, och det bygger på motsvarande lärarregister från hösten 2011. Svarsfrekvensen var dessutom i båda fallen drygt 60 procent. Se vidare om vår undersökning i kapitlet Kartläggningens genomförande.
Att vara folkhögskollärare: förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning
19