Ellström, 1992). En professionell lärare ska ha den faktiska kompetensen för att kunna undervisa – i sitt skolsammanhang och i sitt ämnesområde. Men en viktig del i definitionen av en profession är den formella kompetensen, alltså den formella forskningsbaserade professionsutbildningen och legitimeringen av dem som tillhör professionen. Den här skillnaden mellan formell och faktisk kompetens återspeglas i de kvalifikationer som krävs på arbetsmarknaden. När det gäller en utvecklad profession måste arbetsgivarna kräva den nödvändiga formella kompetensen, även om den inte nödvändigtvis återspeglar exakt den faktiska kompetens som krävs för att göra ett gott arbete (jämför Ellström, 1992). De formella kraven finns ändå där för att säkra en hög nivå på kompetensen inom professionen, även om det kan gå att klara arbetet ändå förutsatt att man har en tillräckligt utvecklad faktisk kompetens. När det gäller folkhögskollärare blir detta förhållande särskilt tydligt, eftersom det inte finns några formella krav på varken folkhögskollärarexamen eller annan lärarexamen för att bli anställd som folkhögskollärare. Men om folkhögskollärare börjar ses som en profession torde det krävas att de som anställs har en folkhögskollärarexamen. Alternativt om folkhögskollärarna skulle innefattas i en vidare lärarprofession, oberoende av skolform, skulle det åtminstone krävas att alla som anställs som folkhögskollärare har någon form av lärarexamen. Detta innebär med andra ord att så länge anställningen av folkhögskollärare är oreglerad vad gäller krav på folkhögskollärarexamen etc. har de enskilda arbetsgivarna, folkhögskolorna och deras rektorer en central roll när det gäller att professionalisera folkhögskolläraryrket.
Lärares identitet eller självbild Ett annat centralt begrepp i kartläggningsuppdraget är ”identitet”. Vi har här inte utgått från någon utvecklad teori kring identitetsbegreppet. utan valt att utgå från lärarnas självbild. Hur de ser på sig själva, sin kompetens och sitt arbete blir uttrycket för deras läraridentitet.
Andra undersökningar om lärare och lärares arbete Det finns en mängd olika undersökningar om lärare och lärares arbete, och vi kommer inte att ge någon översikt över alla sådana studier här. Men vi vill ändå beröra ett antal studier, bland annat några dagboksbaserade tidsanvändningsundersökningar som är särskilt intressanta för denna kartläggning. Internationellt förekommer en del dagboksbaserade undersökningar av lärares tidsanvändning. I Sverige gjordes på 1960-talet en pionjärinsats inom området då Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde en mycket omfattande tidsanvändnings-
18
Att vara folkhögskollärare: förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning