Världshorisont nr 2 2013. Tema: skola och utbild

grundSkola för alla inom räckhåll. SIDAN 4 FN-skolor i Sverige lyckad satsning SIDAN 6

Ny idéskrift får fart på den svenska FN-debatten.

SIDAN 19

Foto: FN/Devra Berkowitz

Peter Woolcott, ordförande för FN:s konferens om ett globalt vapenhandelsavtal, talar i generalförsamling strax innan avtalet antas.

Historiskt avtal om vapenhandel FN:s generalförsamling antog i april ett avtal som reglerar handel med konventionella vapen. Förhandlingarna om ett internationellt vapenhandelsavtal (Arms Trade Treaty, ATT) har pågått i sju år.

Generalförsamlingens ordförande Vuk Jeremic kallade avtalet ”banbrytande” och tillade att bristen av reglering på området har bidragit kraftigt till pågående konflikter, regional instabilitet, flyktingströmmar, terrorism och internationell organiserad brottslighet.

Avtalet skulle egentligen ha röstats fram genom konsensusbeslut vid en särskild ATT-konferens i New York men då Nordkorea, Syrien och Iran röstade nej var ett konsensusbeslut inte möjligt.

I stället flyttades frågan snabbt över till generalförsamlingen där avtalet kunde röstas igenom med ett vanligt majoritetsbeslut. 154 stater röstade ja, 23 stater lade ner sin röst och Nordkorea, Syrien och Iran röstade nej. − Avtalet är en historisk diplomatisk bedrift, kulmen på många år av ansträngningar och en länge närd dröm. Det här är en seger för världens folk, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Ny klagomekanism igång i FN Ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) trädde i kraft i början av maj. Det innebär att människor vars rätt till exempelvis mat, hälsa och bostad kränks nu kan vända sig till FN:s ESK-kommitté ifall de inte kan få hjälp inom det egna landet.

Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter fick en lik-

2

nande klago­mekanism 1966. Många MR-grupper menar att det internationella samfundet först nu bekräftat att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter väger lika tungt som t ex yttrande- och mötesfrihet.

Tilläggsprotokollet till ESK-konventionen antogs av FN:s generalförsamling 2008. För att det skulle träda i kraft krävdes att tio länder ratificerar det. Efter Argentina, Spanien, Ecuador, Mongoliet, Bolivia, Bosnien, Slovakien, El Salvador och Portugal stod Uruguay för den tionde ratificeringen. Sveriges regering har tillkännagivit att man inte avser att ansluta sig till protokollet.

FN-expert kräver åtgärder mot våld i Burma FN:s särskilda rapportör för Burma/ Myanmar, Tomás Ojea Quintana, kräver att landets regering vidtar brådskande åtgärder för att hantera fördomar och diskriminering mellan muslimska och buddistiska grupper som orsakat våld och förödelse i flera delar av landet. Våldet har lett till stora flyktingströmmar och hundratals människor, främst muslimer, har dödats. − Att göra upp med diskriminering är grundläggande för att kunna bygga en rättsstat och straffriheten för diskriminering och våldshandlingar måste få ett slut. Militären och polisen måste ställas till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter som begåtts mot etniska och religiösa minoriteter, säger Tomás Ojea Quintana.

Offensiv FN-styrka till Kongo FN:s säkerhetsråd bröt ny mark när det i slutet av mars beslutade att sätta in en offensiv militär styrka som en del av operationen MONUSCO i Kongo-Kinshasa.

Det är första gången som en offensiv militär styrka sätts in som en del av en fredsbevarande operation. I resolutionen sägs dock att beslutet är ”exceptionellt” och inte ska ses som prejudicerande.

Den nya styrkan på totalt 3 069 personer ska genomföra specifika offensiva operationer, med eller utan Kongos regeringsstyrkor, mot rebellgrupper i östra Kongo som hotar fred och säkerhet.

Syftet är att neutralisera och avväpna dessa grupper, minska det hot de utgör mot civilbefolkningen och myndig­ heternas auktoritet samt skapa utrymme

för stabiliserande insatser. Tidigare har MONUSCO:s mandat enbart handlat om att skydda civila och bistå den kongolesiska regeringsarmén. Beslutet i säkerhets­ rådet var enhälligt.

FN-stöd till kvinnor i Sydsudan Kvinnor måste spela en viktig roll när Sydsudan ska arbeta fram en konstitution och omsätta den i lagtext. Det framhöll Raisedon Zenenga, biträdande särskild representant för FN-missionen UNMISS, när kvinnor från Sydsudans tio delstater i maj samlades till en nationell konferens om konstitutionell utveckling.

– Att författa en konstitution är en avgörande del av nationsbyggandet, sa Zenenga och konstaterade att den nuvarande generationen av sydsudanesiska kvinnor har en unik möjlighet att bidra till sitt lands utveckling genom den processen.

UNMISS har i ökande utsträckning jobbat med att stödja kvinnors roll i samhället mot bakgrund av fortsatt våld mellan olika etniska grupper som drabbar civila hårt, däribland många kvinnor och barn.

Sydländer i fokus för UNDP:s årsrapport Medan de rika ländernas ekonomier stagnerat har många länder i Syd under senare år haft en snabb utveckling med en årlig tillväxt på fem-sex procent. Det konstateras i årets Human Development Report från FN:s utvecklingsprogram UNDP vars titel och tema är ”Syds uppgång – mänskliga framsteg i en värld av mångfald” (The Rise of the South – Human Progress in a Diverse World).

En massiv fattigdomsminskning och en växande global medelklass är resultatet av de stora utvecklingsframgångarna i Afrika, Asien och Latinamerika. Många utvecklingsländer driver nu den ekonomiska tillväxten och dessa länders uppgång saknar motstycke i historien, både vad gäller hastighet och omfattning.

Aldrig tidigare har levnadsvillkoren och framtidsutsikterna förändrats så dramatiskt, så snabbt och för så många människor, skriver UNDP i rapporten.

Se http://hdr.undp.org.

Världshorisont 2/13

Chansen till ett bättre liv Välkommen till viktig läsning Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbetet för ett starkare FN. Världshorisont Svenska FN-förbundet Box 15115, 104 65 Stockholm Tel: 08 – 462 25 40, Fax: 08 – 641 88 76 E-post: varldshorisont@fn.se Webb: www.fn.se/varldshorisont Twitter: varldshorisont Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Linda Nordin Layout: Tomorro’, Tryckeri: Tello-gruppen Annonser och ibladningar: Kontakta redaktionen på varldshorisont@fn.se För ej beställt material ansvaras ej.

Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. För frilansmaterial ingår publicering både i tidningen och på FN-förbundets webbplats.

Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet.

ISSN 0042-2134 Prenumerationspris: 190 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: 50990-1

Det är svårt att överdriva betydelsen av utbildning. Oavsett vilket hörn av världen du föds i kommer den skolgång du får att vara avgörande för vilka möjligheter du får i livet. De värderingar som utbildningen baseras på kommer att färga dina åsikter och livsval och de kunskaper du tar in kan vara livsavgörande. Det gäller inte minst på det viktiga området sexuell och reproduktiv hälsa. Flickor och unga kvinnor som t ex lär sig hur man skyddar sig mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar har betydligt större chans till ett bättre liv än flickor som inte får den informationen.

På framsidan av denna tidning ser ni Moriom, tio år, från Bangladesh. Hon tillhör det allra fattigaste samhällsskiktet i landet men tack vare en målmedveten satsning från regeringen i samarbete med FN och andra aktörer har hon fått chansen att gå i skolan. Satsningen syns tydligt i statistiken. 1990 skrevs 60 procent av alla barn in i grundskolan – idag är andelen uppe i 95 procent! Det betyder att Bangladesh är på god väg att uppnå millenniemål 2 om grundskoleutbildning för alla barn.

Bangladesh har bl a jobbat med att bygga upp alternativa utbildningscentra där man samlat upp utsatta barn som annars inte hade fått gå i skolan. Moriom går just i ett sådant utbildningscentrum. Barnen och deras familjer har kompenserats för både direkta och indirekta kostnader förknippade med skolgången. Samtidigt har man jobbat med att involvera föräldrarna och olika samhällsaktörer i verksamheten, med goda resultat som följd.

Ett problem med millenniemål 2 är annars att man bara räknar antalet inskrivna elever – inte hur många som går ut grundskolan eller vilken kvalitet utbildningen håller. När det globala samfundet nu diskuterar vad som ska ta vid när millenniemålsprojektet avslutas 2015 måste dessa aspekter inkluderas. Läs mer på sidan 4!

Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Twitter: @varldshorisont

I det här numret GRUNDSKOLA FÖR ALLA

4

Stora framsteg har gjorts på senare år när det gäller att få fler barn till skolan

12

Janerose fick en bättre start i livet tack vare skolmaten hon fick genom FN

6

FN-förbundet samarbetar med gymnasie­ skolor som vill skaffa en FN-profil

16

FN:s rapportör för övergångsrättvisa jobbar för att ge MR-offer gottgörelse

9

På 200 skolor runtom i Tanzania diskuteras FN-frågor i särskilda FN-klubbar

18

För andra året i rad arrangeras ett FN-lopp på Djurgården i Stockholm

19

FN-debatten i Sverige fick fart när FN-förbundet lanserade en ny idéskrift

inom räckhåll. SIDAN 4 FN-skolor i Sverige lyckad satsning

#2

SIDAN 6

Ny idéskrift får fart på den svenska FN-debatten.

SIDAN 19

Omslagsbild: Moriom, tio år, har fått chansen att gå i skolan tack vare en omfattande satsning på grundskoleutbildning i hennes hemland Bangladesh. Foto: Unesco/GMR Akash

Världshorisont 2/13

11 FN:s skolmatsprogram levererar mat till

26 miljoner skolbarn i över 60 länder

3

S k ol a & ut bil dn i ng

Utan utbildning ingen utveckling Utbildning är ett av de absolut viktigaste verktygen för att skapa utveckling i ett land. På senare år har stora framsteg gjorts på området: allt fler barn skrivs in i skolan och flickors möjligheter att gå i skolan har ökat kraftigt på många håll i världen.

Utbildning är i ett globalt perspektiv en enormt viktig fråga. Det är ett av de i särklass viktigaste redskapen för att skapa och bibehålla positiv utveckling i ett land.

Och efter krig och katastrofer är uppbyggnaden av skolsystemet en avgörande faktor för stabilitet och hållbar fred.

Mats Djurberg är generalsekreterare på Svenska Unescorådet, den svenska regeringens organisation för samarbete med Unesco; FN:s organisation för utbildning, forskning, kultur och kommunikation/ medier.

–Sedan Unesco bildades 1945 har världens befolkning tredubblats och vi är nu sju miljarder. Det innebär stora utmaningar för jordens utveckling och i det sammanhanget är tillgången på god 4

utbildning avgörande. Utbildning ger människor verktyg så att de själva kan skapa sin framtid. Idag står man utanför samhället och får svårt att uppnå ett drägligt liv om man saknar utbildning – det gäller i hela världen, i rika länder som i fattiga, säger Mats Djurberg.

–Ser man på de länder som arbetat målmedvetet med millenniemålen så är det de som har prioriterat utbildning som har utvecklats snabbast. Ett sådant exempel är Sydkorea som har satsat mycket hårt på utbildning och också fått stora utvecklingseffekter på relativt kort tid.

DEN TYNGSTA FRÅGAN Av de frågor som ligger på Unescos bord är utbildning den tyngsta frågan. Den

upptar ca en tredjedel av organisationens budget. Samtidigt hänger utbildnings­ frågorna nära samman med kultur, kommunikation och medier.

–Genom god utbildning lär man sig även ett kritiskt förhållningssätt till information vilket gör att man blir bättre rustad för att tolka den mängd information som sköljer över många av oss idag.

Skolan ska också tillföra en värdegrund där man främjar värden som demokrati, jämställdhet och ickediskriminering, säger Djurberg.

Frågan om värdegrund kan vara mycket kontroversiell. Under lång tid var flickor t ex utestängda från utbildning i stora delar av världen. Men på senare år har stora framsteg gjorts på området.

–Vi har jobbat målmedvetet med att främja flickors skolgång och det har gjort att flickors möjligheter att gå i skolan har förbättrats dramatiskt. Idag går 61 miljoner barn inte i skolan och av dem är 54 procent flickor – en siffra som har sjunkit stadigt och nu alltså närmar sig 50 procent, säger Djurberg. Även i fråga om millenniemål 2, Världshorisont 2/13

grundskoleutbildning för alla barn, har stora framsteg gjorts. Idag skrivs drygt 90 procent av alla barn i världen in i grundskolan vilket ska jämföras med 80 procent 1990. Fattiga länder som Burundi, Rwanda, Togo och Tanzania har i det närmaste uppnått full inskrivning i grundskolan.

– När vi nu diskuterar den nya utvecklingsagendan efter 2015 så är det viktigt att utbildningens betydelse understryks och att det fortsatta arbetet fokuseras på kvalitet: hur fungerar undervisningen, vad får barnen lära sig, vilken roll och kompetens har lärarna etc, säger Mats Djurberg.

NÄRA SAMARBETE

Foto: Unesco/Tomas Munita

En aktör inom FN-systemet som har ett nära samarbete med Unesco i utbildningsfrågor är FN:s barnfond Unicef.

Eva Dalekant jobbar med internationella frågor på Unicef Sverige.

–Som en del av arbetet med millenniemål 2 har många länder satsat hårt på att få fler barn till skolan. Det har givit goda resultat men samtidigt har infrastrukturen inte hunnit med, säger hon.

–Till följd av detta har kvaliteten på grundutbildningen minskat. Det saknas t ex klassrum och utbildade lärare, klasserna är ofta för stora och undervis­ ningen undermålig.

Medan Unesco främst verkar för globala, universella riktlinjer för utbildning är Unicefs roll att i samarbete med världens regeringar genomföra de handlings­planer som formuleras. P g a den bristande kvaliteten på grundutbildningen i många länder har Unicef tagit fram en modell, ”Child Friendly School”, som vägleder processen.

–Child Friendly School innehåller ett antal komponenter som tillsammans avgör kvaliteten på utbildningen. Det handlar t ex om utbildade lärare, lagom stora klasser och goda pedagogiska metoder, men även om en trygg skolmiljö vilket inbegriper att det finns vatten och toaletter och kontakt med grundläggande hälsovård, säger Eva Dalekant.

Vilka komponenter som är relevanta kan variera från land till land. I vissa länVärldshorisont 2/13

der är det t ex särskilt viktigt att inkludera utbildning om hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa. När FN och myndigheterna väl enats om ett Child Friendly School-program blir detta sedan den policy som man jobbar mot.

LOKALA AKTÖRER Unicef genomför inte själv projekten, förklarar Dalekant, utan samarbetar ute i landet med lokala aktörer som utför själva arbetet. Men det händer att Unicef bedriver egna pilotprojekt.

–Ofta handlar det då om att visa myndigheterna en modell som kan fungera.

Om det t ex finns etniska grupper som inte talar det officiella språket har Unicef jobbat med modeller där eleverna i klass 1-3 fasas in gradvis så att de får en del av undervisningen på hemspråket. Ibland är det först när man kan visa på ett projekt som fungerar i det egna landet som det går att övertyga myndigheterna om att det är en bra modell.

Allt detta arbete sker i en långsiktig utvecklingskontext, framhåller hon.

Men utbildning är även en fundamental mänsklig rättighet och har även stor betydelse för fred och säkerhet. I situationer av krig och katastrofer måste man snabbt komma in och bygga upp tillfälliga skolor. Skolorna är mycket betydelsefulla för att skapa normalitet för barnen och deras familjer i en kaotisk situation, men också för att ge dem hopp om att det finns en framtid och ett liv bortom den rådande situationen. Kan man hålla de unga i skolan minskar också risken för att de rekryteras till väpnade miliser eller krimi-

Unesco är FN:s organisation för utbilning, ­­ forsk­ning, kultur och kommunikation/ medier. Unesco bildades 1945 och har 195 medlemsländer. Dess huvudkontor ligger i Paris.

Unesco är en normativ organisation som utarbetar rekommendationer och konventioner inom sina ansvarsområden. Man arbetar med nätverk av experter, myndigheter och frivillig­ organisationer. På utbildningsområdet ger

värld

Hjälp oss

Hjälp FN-förbundet främja skolgång!

www.fn.se/skolmat

K

Arbetet med millenniemål 2, grundskoleutbildning för alla barn, har varit framgångsrikt och andelen barn som skrivs in grundskolan har ökat kraftigt i många länder. Samtidigt har kvaliteten på undervisningen blivit lidande. Fokus riktas nu mot att öka kvaliteten på grundskolan, öka andelen barn som fullföljer den samt att få dem att gå vidare till gymnasienivå. På bilden två barn i en kommunal skola i San Alfonso, Chile.

h bidra till in oc en a k b lic

re ätt

nella gäng, och om barnen fått utbildning är samhället också bättre rustat den dag ett nytt land ska byggas upp.

FEMÅRIGT PROJEKT I december 2012 lanserade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon Global Education First Initiative, ett femårigt projekt som Unesco fått i uppdrag att samordna.

Tanken är att det nu då det är ett par år kvar tills vi går i mål med millenniemålen inte ska sakta av utan tvärtom spurta och även jobba hårt för att utbildning ska ha en fortsatt viktig roll i den nya utvecklingsagendan. Initiativet handlar om tre huvudfrågor: Alla barn ska få gå i skolan Utbildningen ska ha hög kvalitet Barnen ska fostras till goda världs­medborgare –Den sista frågan vill jag själv framhålla som särskilt viktig för framtiden. Den hänger nära samman med frågan om utbildning för hållbar utveckling, något som FN uppmärksammat med ett särskilt årtionde som löper ut 2014, säger Mats Djurberg.

–I det sammanhanget har vi diskuterat hur vi utbildar och fostrar människor så att de både som individer och som samhällsmedborgare kan bidra till en hållbar värld. Utbildning har en fundamental roll för att skapa ett modernt och hållbart samhälle.

Svenska FN-förbundet stödjer FN:s arbete för skolgång och mot hunger genom kampanjen Skolmat blir kunskap.

Läs mer på www.fn.se/skolmat.

AnnaLena Andrews

Unesco råd till beslutsfattare i fråga om deras länders utbildningssystem, skapar mötes­ platser och främjar processer i specifika frågor samt tillhandahåller statistik över utbildning i hela världen.

Medlemsländerna ska ha en särskild organisation för samarbete med Unesco. I Sverige är det Svenska Unescorådet.

Läs mer på www.unesco.se

5

Sko la & utbi ldning

Svenska ungdomar har ett mycket stort intresse för globala frågor, något som FN-förbundet tog fasta på när man drog igång satsningen på FN-skolor.

Växande intresse för FN-skolor i Sverige Sedan 2007 kan svenska gymnasieskolor i samarbete med FN-förbundet ansöka om certifiering till FN-skola. Satsningen har varit framgångsrik och har bl a bidragit till att sprida FN-rollspel som pedagogisk metod i Sverige.

Bo Wollinger är lärare i samhällskunskap vid gymnasieskolan Spyken i Lund.

Spyken var en av 24 skolor som nappade på erbjudandet om FN-certifiering när projektet startades av FN-förbundet 2007.

– Vi läste om satsningen på webben och tyckte att det skulle passa oss på samhällsprogrammet. Skolan har alltid haft en internationell profil så det kändes som en naturlig pusselbit, säger Bo Wollinger.

FN-skolorna betalar en årsavgift till FN-förbundet och får då ett omfattande paket bestående av material och olika tjänster, t ex föreläsningar, temadagar och utbildningar. Lärarna på Spyken var särskilt nyfikna på FN-rollspel, berättar Wollinger.

6

– Vi var mycket intresserade av att prova på den metoden och började med att utbilda oss lärare. Idag har vi ett upplägg då samhällseleverna i årskurs 1 får prova på FN-rollspel på klassnivå. I årskurs 2 arrangerar vi sedan ett större rollspel för alla de fyra parallellklasserna och i 3:an skickar vi ut dem som är intresserade till internationella rollspel. Då har de vant sig vid upplägget och känner sig trygga.

Nästa vecka åker t ex ett gäng elever till C’MUN i Barcelona!

utbildat ordförande – Vi har också utbildat elever till roll­ spels­ordförande i samarbete med FN-förbundet. De används både på Spyken och av andra skolor i kommunen, säger han.

I november 2012 arrangerade FN-förbundet för första gången ett nationellt FN-rollspel, SweMUN. De flesta av deltagarna var elever från FN-skolor. Spyken skickade sex elever varav en utsågs till bästa delegat.

En viktig poäng med FN-rollspelen är att eleverna får en insikt om att världen är komplex och att det finns flera olika sätt att se på en fråga, menar Wollinger.

I förhandlingarna får de sätta sig in i hur andra resonerar och får lära sig att ge och ta. På det sättet utvecklas de även på ett mer personligt plan.

Vidare säger han att de delar av FN-skolepaketet som Spyken-personalen annars uppskattar mest är fortbildningskurserna i FN-kunskap, utbildningen för

Världshorisont 2/13

Foto: Ulf Wennerberg

rollspelsordföranden samt UNg-helgen; FN-förbundets årliga ungdomsläger.

– Vi skickar 1:or och 2:or till UNglägret och det har bidragit till att vi nu har en mycket aktiv FN-elevförening på skolan. Vår tanke är att ständigt bygga på och hålla engagemanget vid liv och jag tycker konceptet blir bättre och bättre, det utvecklas hela tiden, säger Bo Wollinger.

UTVÄRDERAS NOGA FN-förbundets generalsekreterare Linda Nordin framhåller att noggranna utvärderingar görs varje år i syfte att hålla en hög kvalitet på det material och de tjänster som FN-förbundet levererar till FN-skolorna. Satsningen har varit framgångsrik och från starten med 24 FN-skolor har verksamheten nu vuxit till 36 skolor och 2,5 tjänster på FN-för­ bundets kansli.

– Det är väldigt roligt att det finns ett så stort intresse för att jobba med globala frågor. Jag tänker främst på eleverna men även på att skolorna är på hugget och vill fånga upp engagemanget, säger Linda Nordin.

– Skolan är en otroligt viktig målgrupp för FN-förbundet och genom FN-skolorna når vi 3 000 lärare och 40 000 elever med information om FN och globala frågor. Ungdomar är också en viktig målgrupp och många av våra unga medlemmar kommer just från FN-skolor.

Vid lanseringen av konceptet FN-skola var FN-rollspel fortfarande relativt okänt som pedagogisk metod i Sverige, förutom i vissa områden, fortsätter Nordin.

– Tack vare FN-skolornas verksamhet har FN-rollspel nu blivit en etablerad och känd metod för att jobba med globala frågor och internationella relationer i skolorna. Det är en metod som har ett flertal goda effekter så vi är så klart glada över att

FN-skolor våren 2013 1. Sundsvalls gymnasium, Sundsvall 2. Voxnadalens gymnasium, Edsbyn 3. Västerås Citygymnasium, Västerås 4. Carlforsska gymnasiet, Västerås 5. Bolandgymnasiet, Uppsala 6. Cybergymnasiet, Stockholm 7. Danderyds gymnasium, Danderyd 8. Fredrika Bremergymnasierna Erika, Haninge 9. ISSR, Stockholm 10. Tibble gymnasium, Täby 11. Täby enskilda gymnasium, Täby

Världshorisont 2/13

ha kunnat bidra till den utvecklingen.

En tydlig trend är att aktiviteter för eleverna efterfrågas i allt högre utsträckning från FN-skolorna. Idag har ett 20-tal av FN-skolorna FN-elevföreningar som bedriver egen verksamhet och efterfrågan på rollspel och andra elevaktiviteter bara växer.

– Nu har vi möjlighet att ta in fler FN-skolor och vi hoppas kunna inleda samarbete med ytterligare gymnasieskolor hösten 2013. Särskilt hoppas vi att få se fler FN-skolor i den norra delen av landet, säger Linda Nordin.

MYCKET INTRESSERADE En person som särskilt studerat undervisningen i globala frågor i Sverige är Beniamin Knutsson, lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs Universitet.

Flera studier visar att svenska ungdomar är mycket intresserade av globala frågor, säger han, och mycket tyder också på att undervisning i dessa frågor blir allt vanligare. Samtidigt måste man ha klart för sig att man kan undervisa om globala frågor på många olika sätt, understryker han.

– Det är väldigt viktigt att undervisningen sker på ett sådant sätt att det klart framgår att globala frågor handlar om politik och att olika aktörer har olika intressen. Globaliseringen är alltså inte någon neutral process utan i allra högsta grad politisk.

– Om vi ska kunna möta de utmaningar som världen står inför är det avgörande att ungdomarna förstår att det handlar om ett politiskt spel och att ideologiska utgångspunkter avgör hur man väljer att handskas med problem, säger Beniamin Knutsson.

AnnaLena Andrews

12. Wendela Hebbegymnasiet, Södertälje 13. Arlandagymnasiet, Sigtuna 14. S:t Eskils gymnasium, Eskilstuna 15. Karolinska skolan, Örebro 16. Nyköpings gymnasium, Nyköping 17. Nyströmska skolan, Söderköping 18. Gymnasium Skövde Västerhöjd, Skövde 19. Rudbecksgymnasiet, Tidaholm 20. Per Brahegymnasiet, Jönköping 21. Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn 22. Uddevalla gymnasium Akademi Sinclair Margretegärde, Uddevalla 23. Polhemsgymnasiet, Göteborg

1

2

3 15

17 22

18 19

23-26

21 20

27 28 35 29-31 32-33 34

5

4 14

6-13 16

36

Våren 2013 fanns det 36 FN-skolor runt om i landet.

24. Ingrid Segerstedts gymnasium, Göteborg 25. Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 26. Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke 27. Sannarpsgymnasiet, Halmstad 28. Filbornaskolan, Helsingborg 29. Gymnasieskolan Spyken, Lund 30. Katedralskolan, Lund 31. Polhemsskolan, Lund 32. Heleneholms gymnasium, Malmö 33. Bladins gymnasium, Malmö 34. Söderslättsgymnasiet, Trelleborg 35. Söderportgymnasiet, Kristianstad 36. Stagneliusskolan, Kamlar

7

Sko la & utbi ldning

Foto: Mathilda Stenhoff

Mattias Varkki (till vänster) och Philip Evans arrangerade en hockeymatch till förmån för FN-förbundets Flicka-kampanj.

Den nya aktions- och aktivitetsdagen Aktion FN kommer att bli ett årligt återkommande evenemang på landets FN-skolor.

Premiär för Aktion FN

Hockey för flickors rättigheter Den 22 mars var det premiär för en ny aktivitet på landets FNskolor: insamlings- och aktionsdagen Aktion FN. En av aktiv­ iteterna var en hockeymatch till förmån för flickors rättigheter på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke.

Mattias Varkki och Philip Evans går i trean på Hulebäcksgymnasiet, en av Sveriges FN-skolor. Eftersom den nya aktiviteten Aktion FN inföll just under deras period för projektarbete tyckte de att det passade bra att låta sitt gemensamma projekt bli en insamlingsaktion till förmån för FN. –Vi var några killar som drog ihop ett hockeylag i höstas och hade väldigt kul.

Det föll sig naturligt att vi byggde vidare på detta, berättar Philip.

När FN-skolor arrangerar Aktion FN kan eleverna välja att kanalisera pengarna till någon av FN-förbundets tre långsik-

tiga kampanjer: Röj-en-mina, Skolmat blir kunskap eller Flicka-kampanjen.

Pengarn­a går till utvalda FN-projekt.

Philip och Mattias var överens om att flickors rättigheter var rätt val för dem.

–Att 22 killar skulle spela hockey för flickor i Etiopien tyckte vi var häftigt. Vi tänkte också att det skulle väcka intresse och bidra till att dra folk, vilket det också gjorde, säger Philip.

JOBBADE LÄNGE Philip och Mattias gick grundligt till väga och jobbade länge med förberedelser och

marknadsföring. Bl a gjorde de en reklamfilm om matchen som de lyckades få den kände sportkommentatorn Jens Lind att prata in ett manus till.

–Det var väldigt smidigt. Vi skickade manus och han skickade tillbaka ett ljudklipp. Hans medverkan betydde mycket.

Matchen lockade omkring 130 åskådare och sponsrades av 17 lokala företag.

Biljetter och programblad, sponsring och bössinsamling gav totalt över 6 000 kronor som alltså går till FN:s arbete för flickors rättigheter i Etiopien. De två arrangörerna är nöjda.

– Synd att man slutar trean nu, jag hade gärna gjort det igen! säger Philip.

En annan FN-skola som också kopplade samman sport med insamling i sin Aktion FN var Nyströmska skolan i Söderköping där det cyklades för Skolmat blir kunskap.

På andra skolor arrangerades det bl a utställningar och böss­kramling. Läs mer om Aktion FN på www.fn.se/skola.

AnnaLena Andrews

FN-förbundets skolverksamhet Med metodmaterial, lärarfortbildningar, seminarier och FN-rollspel vill FN-förbundet inspirera lärare och elever att ta upp globala frågor i undervisningen.

En prioriterad målgrupp är landets 36 FN-skolor (se artikel på föregående uppslag). Men FN-förbundet vill även nå en bredare grupp i skolvärlden.

Sex gånger per år skickar vi gratis ut nyhetsbrevet Skoltips. Det innehåller undervisningstips som aktuella skoltävlingar, nytt lektionsmaterial, quiz med aktuella utrikesnyheter, fortbildnings­ erbjudanden och metodövningar.

På FN-förbundets skolsajt www.fn.se/ skola finns filmtips, lektionsförslag, spel

8

och databaser med fokus på globala frågor. Via hemsidan kan man även få tag på vår metodbok FN i skolan, med korta faktatexter och en mängd lektionsidéer.

FN-förbundet erbjuder två databaser till alla skolor: Världskoll.se och Globalis. se. Världskoll vill på ett lekfullt vis nyansera vår bild av världen och lyfta fram all positiv utveckling som sker. Globalis sammanställer statistik från FN och andra organisationer i form av kartbilder och tabeller som överskådligt presenterar fakta om länder, klimat och miljöfrågor, aktuella konflikter och millenniemålen.

FN-förbundet vill sprida FN-rollspel som pedagogisk metod för att lära mer

om internationella frågor i skolan. I ett FN-rollspel agerar elever som delegater från olika länder som möts i FN för att gemensamt ta sig an internationella utmaningar. Rollspelshandledningar finns att hämta på vår hemsida i ämnen som Syrienkonflikten, klimatförhandlingar och diskriminering i Sverige. Varje år arrangerar vi SweMUN, ett nationellt FN-rollspel för gymnasieungdomar. Vi ordnar även rollspelskurser för lärare och utbildar ungdomar till rollspelsordföranden.

Helen Huledal, skolhandläggare www.fn.se/skola

Läs

MER!

Världshorisont 2/13

Tanzania

Livliga diskussioner på skolornas FN-klubbar Runt om på skolor i Tanzania finns omkring 200 FN-klubbar för elever i tonåren. Världshorisont har besökt en skola i Dar es Salaam där diskussionerna i FN-klubben är intensiva.

Kibasila Secondary School ligger i en ­förort till Dar es Salaam, Tanzanias ­största stad. Jag besöker skolan en tidig morgon i april och får höra en rad fantastiska ­historier om hur elevernas FN-klubb, ”UN club”, förmedlar kunskaper och bidrar till förändringar på gräsrotsnivå.

Bakom initiativet att starta FN-klubbar på skolor står YUNA-Tanzania, ungdoms­sektionen av Tanzanias FN-­ förbund. Projektet drog igång 1998 och tanken var att skapa medvetenhet om FN:s arbete bland ungdomar. Idag finns ca 200 klubbar runt om i landet varav ­50 i området kring Dar es Salaam.

40 MEDLEMMAR Kibasilaskolans FN-klubb har omkring 40 medlemmar i åldern 16 till 20 år. En av dem är 16-åriga Christina Mbatta, en pratsam tjej i välstruken skoluniform bestående av vit skjorta och grön kjol.

–Vi har flera klubbar på skolan men jag valde att gå med i FN-klubben när jag insåg att dess medlemmar tar upp FN-frågor och att de har raka och öppna diskussioner. Jag har bara varit med i ett år än så länge men tack vare diskussionerna och aktiviteterna i klubben har ­jag redan utvidgat mitt sätt att tänka och min syn på utveckling har förändrats, säger hon.

Ett av FN-klubbens projekt är en ­trädgård på skolan som Christina är mycket engagerad i.

–Eleverna konstaterade att det mest var som ett ökenlandskap runt skolan så då bestämde vi oss för att anlägga en trädgård som vi nu jobbar i tillsammans.

Andra elever har hakat på idén och har

Världshorisont 2/13

anlagt egna trädgårdar i andra delar av skolan, berättar hon.

PLATTFORM FÖR DISKUSSION Modest Kayanda, 17, är en annan av FN-klubbens medlemmar. Han betonar FN-klubbarnas roll som plattformar för att diskutera globala beslutsprocesser och ungas roll i dessa processer.

– Varje gång vi träffas i klubben diskuterar vi viktiga och omtvistade globala frågor som t ex klimatförändringarna och deras effekt på social och ekonomisk utveckling i tredje världen. Vi försöker reda ut hur sådana frågor påverkar olika länder och hur de påverkar oss som är unga, säger han.

–Vi har kommit fram till att vi som är unga i utvecklingsländer påverkas av så gott som alla beslut som fattas på global nivå, fortsätter han.

–Vi har inte mycket inflytande i

beslutsprocessen men vi försöker tänka oss in i beslutsfattarnas situation och funderar över vad som kan göras på gräsrotsnivå för att hantera de problem som klimatförändringarna orsakar.

Därigenom har vi kommit till insikt om hur svårt det är att fatta avgörande beslut, säger Modest Kayanda.

En tredje klubbmedlem är Nyampamu Aspenia, 17. Han säger att han har blivit en mer ansvarstagande person som resultat av det han har lärt sig i FN-klubben.

–Jag tänker mer på min roll som ledare och på det ansvar jag har i frågor som rör mig själv, mitt land, min kontinent och hela världen, säger Nyampamu.

STARTADE NÄTVERK För att säkerställa att arbetet i FN-klubbarna fungerar och hålls vid liv, särskilt i avlägsna områden ute i landet, har YUNA-Tanzania startat nätverket UNCTN (UN Clubs Tanzania Network). Charlotte Modest, 16 år, berättar att representanter för nätverket brukar besöka klubben och att de då har med sig dokumentärer och andra filmer som eleverna tittar på och diskuterar.

Eleverna i Kibasilaskolans FN-klubb bestämde sig för att skapa en grönare miljö runt skolan och har anlagt en trädgård som de själva underhåller. Svenska FN-förbundet är omnämnt på skylten.

9

Sko la & utbi ldning

–En del filmer är inspirerande och andra får dig att ifrågasätta ditt eget handlande och gör så att du vill försöka bli en bättre människa, säger hon.

–Vi har t ex sett en dokumentär om folkmordet i Rwanda. Jag lärde mig mycket av den, t ex hur viktig mediernas roll är för att skapa fred och stabilitet i ett samhälle.

Intervjuerna med eleverna i Kibasilaskolans FN-klubb gjorde mig nyfiken på UNCTN och dess arbete. När jag kontaktar nätverket får jag kontakt med Glen Kapya, en av dess grundare. Han studerar nu vid USIU, USA:s internationella universitet i Nairobi, Kenya, men har för tillfället lov och är hemma i Tanzania.

Gemensamt möte Glen Kapya beskriver hur ett antal elever från FN-klubbar vid olika gymnasieskolor i Dar es Salaam-området och kustregionen i december 2006 samlades till ett gemensamt möte på Loyola High School. Diskussionen kretsade kring hur klubbarna skulle kunna samordna sig och verka som en enhet utifrån en gemensam och långsiktig vision, snarare än som enstaka aktörer. Resultatet blev beslutet att bilda UNCTN. –Det är förresten tack vare mitt engagemang i ledningen för UNCTN som jag blev antagen till universitetet i Kenya, tillägger Glen.

Nybliven generalsekreterare för UNCTN är snart 18-åriga Bernadetha Mshana från FN-klubben vid St Marks

Christina Mbatta i Kibasilaskolans FN-klubb gillar de öppna och raka diskussionerna i klubben och är engagerad i dess trädgårdsprojekt.

Secondary School i Dar es Salaams utkanter. Hon valdes till denna post i samband med ett FN-rollspel i Dodoma, Tanzanias officiella huvudstad, i april 2013. Hon verkar mycket kunnig i fråga om både FN:s arbete och FN-klubbarna i landet.

UNCTN:s strategiska roll är att främja FN:s agenda på ett sätt som passar ungdomar, säger hon.

–Vi informerar andra ungdomar om FN:s arbete och vi diskuterar också en del av sakfrågorna på FN:s agenda, som millenniemålen och klimatförändringar, berättar hon.

–En stor del av UNCTN:s arbete hand-

Svenska FN-förbundet samarbetar sedan 2010 med FN-förbundet i Tanzania (UNA-Tanzania) inom ramen för ett treårigt program med fokus på millenniemålen.

FN-förbundet i Sydafrika deltar också i samarbetet.

FN-klubbarna i Tanzania är viktiga plattformar för att diskutera globala beslutsprocesser och ungas roll, säger Modest Kayanda.

10

Syftet med programmet är att öka informationen, opinionsbildningen och påver-

lar om att ordna gemensamma aktiviteter för FN-klubbarna. T ex arrangerar vi debattävlingar, teckningstävlingar och tävlingar i att skriva dikter och uppsatser mellan skolorna. Ofta sker detta i anslutning till olika FN-dagar som internationella kvinnodagen, världsdagen för kulturell mångfald eller FN-dagen.

–Varje månad arrangerar vi också en ”Fun Thursday” då eleverna får lära sig om FN:s arbete genom att se olika ­dokumentärer, följt av en livlig diskussion, berättar Bernadetha Mshana.

Text och foto: Frederick Fussi, frilansjournalist

kansarbetet kring millenniemålen bland besluts­fattare, studenter och organisationer inom det civila samhället. I Tanzania bedrivs ­arbetet utifrån UNA-Tanzanias projekt­ kontor i Dar es Salaam, Pemba och Mwansa. ­Organisationens ungdomssektion YUNA arbetar med att föra ut diskussionen om millenniemålen till skolor och ungdomar.

Läs mer på www.fn.se/internationellt.

Världshorisont 2/13

Foto: Unesco/Niamh Burke

Gratis skolmat i fattiga länder är ett kraftfullt verktyg för att främja skolgång. På bilden en skolflicka i Adwa, Etiopien.

FN:s skolmatsprogram

Mat för en bättre framtid FN beräknar att cirka 66 miljoner barn i låginkomstländer går hungriga till skolan. 61 miljoner barn i grundskoleålder går inte till skolan alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. FN:s livsmedelsprogram (WFP) arbetar genom sitt skolmatsprogram med att ge elever minst en gratis skolmåltid varje dag. Målet är att få fler barn till skolbänkarna.

Gratis skolmat är starten på en god cirkel.

En näringsrik, kostnadsfri måltid lockar fler barn till skolan, leder till regelbunden närvaro och förbättrar inlärningen.

När gratis skolmat erbjuds i de fattigaste delarna av världen ökar antalet grundskoleelever med 25 procent under ett år. Fattiga familjer blir mer motiverade att skicka sina barn till skolan istället för att låta dem arbeta i hemmet eftersom

gratis skolmat innebär en mun mindre att mätta för familjen. Med mat i magarna kan barnen fokusera på sina studier och därmed prestera bättre i skolan. Skolmaten får barnen att både börja och slutföra grundskolan och deras chanser till en bättre framtid ökar.

HUNGER I VÄRLDEN Naturkatastrofer, konflikter, fattigdom,

dålig infrastruktur inom jordbruk och överexploatering av naturresurser är några av de vanligaste orsakerna till hunger.

Globala trender och prishöjningar på mat påverkar också de fattiga delarna av världen. Det märktes under den globala finanskrisen 2008 då de fattiga i utvecklingsländer drabbades väldigt hårt. Trots att spannmålspriserna minskade för industriländerna kort efter krisen förblev priserna väldigt höga för utvecklingsländerna. FN:s livsmedelsprogram beräknar att många människor i de fattigaste länderna spenderar 60-80 procent av sin inkomst på mat.

Det finns cirka 870 miljoner undernärda människor i världen idag. Ett av de värst drabbade områdena är Afrika söder om Sahara som har den högsta procent­ andelen undernärda i världen. I Asien finns mer än hälften av världens kroniskt undernärda. Svälten är som störst bland invånarna i storstädernas slumområden, framförallt de arbetslösa, och bland jordbrukare utan markrättigheter. Barn och sjuka är extra utsatta. På ett övergripande plan räknas kvinnor, barn och befolkning på landsbygden till de mest hungriga.

Fel näring är också ett stort problem.

Brist på näringsämnen som protein och

fn: s skolm atsp rogra m mineraler leder t ex till ett försämrat immunförsvar vilket ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar.

MAT FÖR JÄMSTÄLLDHET

FN:s livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) grundades 1963 med en global vision om att varje man, kvinna och barn alltid ska ha tillgång till den mat som behövs för att leva ett aktivt och hälsosamt liv. WFP är världens största humanitära organisation mot hunger och har totalt 12 000 anställda världen över. Organisationen är helt finansierad av frivilliga donationer. Under 2013 är målet att nå ut med livsmedelsbistånd till mer än 90 miljoner människor i över 70 länder.

FN har genom WFP och tillsammans med lokala organisationer och regeringar arbetat med skolmatsprogrammen i över 45 år. 2011 levererades skolmat till 26 miljoner elever i över 60 länder. Det inkluderade också matransoner (matpaket) för två miljoner flickor och 800 000 pojkar.

Skolmaten har formen av frukost, lunch eller båda delarna. Måltiderna tillagas i skolan eller i samhället. Några av skolmatsprogrammen serverar lagad mat medan det i andra fall handlar om energigivande kakor eller någon form av mellanmål. FN:s livsmedelsprogram använder sig av livsmedel som är fyllda med de viktiga vitaminer och mineraler som barn behöver för att utvecklas. För särskilt utsatta elever som flickor och föräldralösa barn kan skolmåltiderna kombineras med matkuponger eller mat-

I Achada Furna, Kap Verde, får barn i förskolan mat genom FN:s livsmedelsprogram WFP.

Foto: WFP/Lori Waselchuk

Omkring 60 procent av världens hungriga är kvinnor och flickor. Många kvinnor har inte samma tillgång som männen till resurser, utbildning, inkomst och inflytande. Samtidigt är åtta av tio jordbrukare i Afrika kvinnor, motsvarande siffra i Asien är sex av tio. Kvinnor spelar därför en stor roll för matsäkerheten i sina hushåll.

En gratis skolmåltid ökar möjligheten för flickor att gå i skolan eftersom flickor ofta blir bortprioriterade om fattiga familjer inte har råd att skicka alla sina barn till skolan. Extra matpaket till flickor som de kan ta hem till sina familjer bidrar ytterligare till att få flickorna till skolan.

Det långsiktiga arbetet för att främja flickors skolgång har varit framgångsrikt.

Av de barn som börjar i grundskolan går det 97 flickor på 100 pojkar. Det innebär att det snart är lika många flickor som pojkar i grundskolan. När flickor får utbildning startar goda cirklar. Utbildade flickor har större möjligheter till familjeplanering och får barn senare i livet än icke utbildade flickor. Utbildade mödrar är också mer motiverade att skicka sina barn till skolan än mödrar som inte gått i skolan. Deras barn löper också mindre risk att drabbas av svält och sjukdomar.

FN MOT HUNGER

paket som de får ta med sig hem. Dessa kan t ex innehålla ris, olja och salt.

Det långsiktiga målet är att myndigheterna i länderna där skolmatsprogrammen finns ska ta över verksamheten och på egen hand stå för skolmaten. Hittills har 31 länder tagit över programmet vilket visar på en hållbar utveckling. Det senaste landet som tog över ett skolmatsprogram från FN var Kap Verde 2010.

UTVECKLAR SAMHÄLLEN Skolmaten bidrar också till att samhället utvecklas, både på det nationella och det

26 miljoner barn runtom i världen får gratis skolmat genom FN:s livsmedelsprogram WFP. 675 000 av dem finns i Kenya.

Bilden är från Bahr El Naams flickskola i flyktinglägret Kakuma där eleverna får sin mat i klassrummet.

Foto: WFP/Rein Skullerud

Foto: WFP/Rein Skullerud

12-åriga Molly är en av 500 000 invånare i Mathare, ett av flera gigantiska slum­områden i Kenyas huvudstad Nairobi. Molly jobbar hårt i skolan där hon får näringsrik mat genom WFP.

lokala planet. Grundskoleutbildning för alla barn är en mycket viktig investering för att långsiktigt förbättra ett lands ekonomi och skapa läskunniga, ekonomiskt självständiga och sunda medborgare. Vidare använder sig skolmatsprogrammen av lokala resurser: det är personer från lokalbefolkningen som tillagar maten och råvarorna är producerade av lokala bönder. På så sätt är hela samhället involverat i skolmatsprogrammet och får ta del av de positiva resultaten.

Med skolmatsprogrammen strävar FN efter fyra viktiga resultat: Förbättrat näringsintag. Förbättrat intag av t ex spårämnen som jod och zink leder till bättre hälsa, ökad förmåga att lära sig och mindre risk för sjukdomar.

Utbildning. Skolmat leder till att fler barn börjar i skolan och slutför sin utbildning.

Jämlikhet. Skolmaten ökar jämlikheten i skolan då den gör att tillgången till utbildning ökar för föräldralösa, flickor, internflyktingar, hivsmittade och andra utsatta barn.

Lokal utveckling. Skolmat gynnar lokala producenter och bönder och bidrar till arbetstillfällen.

PÅVERKAN I VÄRLDEN Ytterligare en effekt av FN:s skolmatsprogram är att det leder till förändringar i länders politik. Påverkansarbete och diskussioner med regeringar och nationella och internationella aktörer har spelat en stor roll vad gäller kvalitén

och hållbarheten på programmen. Ett exempel på detta är Brasilien som har ett av världens största skolmatsprogram. Det introducerades 1955 och ger idag mat till alla elever på dagis och i grundskolor.

Den nationella styrelsen för utbildning och utbildningsministeriet har ansvar för verksamheten. Statliga bidrag överförs till distrikt och kommuner baserat på antal registrerade elever. Skolmatsprogrammet nämns i en artikel i den federala konstitutionen, i en lag från 1996 och i den nationella utbildningsplanen från 2001. Familjer som lever på en låg årlig inkomst får också bidrag om de låter sina barn gå till skolan.

MILLENNIEMÅLEN 2015 ska FN:s millenniemål vara uppfyllda. Skolmatsprogrammet bidrar till uppfyllandet av flera av målen. Framförallt har verksamheten effekt på de tre första: Mål 1: Utrota jordens fattigdom och hunger Mål 2: Se till att alla barn får gå i grundskolan Mål 3: Öka jämställdheten mellan kvinnor och män Målet att nå jämställdhet på utbildningsområdet påverkas genom att skolmaten främjar flickors skolgång.

Skolmaten bidrar även långsiktigt till att minska förekomsten av sjukdomar. Barnen kan hålla sig friska och fokusera på sina studier då de får näringsrik mat.

Hunger • 870 miljoner människor i världen har inte tillräckligt med mat. Siffran har fallit med 130 miljoner sedan 1990.

• 98 procent av de hungrande bor i låginkomstländer där nästan 15 procent av befolkningen är undernärd.

• De flesta av världens hungriga bor i Asien och Stilla havsländerna (cirka 563 miljoner människor) men siffran är på väg ner.

• Om kvinnliga bönder hade samma tillgång till resurser som män, skulle antalet hungriga i världen minska med 150 miljoner.

• Varje år dör 2,6 miljoner barn under 5 år av undernäring.

• Nästan vart femte barn i låginkomstländer är underviktigt.

• Vart fjärde barn i världen är hämmat i sin utveckling på grund av undernäring och felnäring. I låginkomstländer är det vart tredje barn.

• 66 miljoner grundskolebarn går till skolan hungriga. 23 miljoner av dem bor i Afrika.

• FN:s livsmedelsprogram har räknat ut att ca 20,5 miljarder svenska kronor behövs per år för att nå de 66 miljoner hungriga skolbarnen.

fn: s skolm atsp rogra m

FN-förbundet stödjer FN:s skolmatsprogram FN:s och livsmedelprogrammet WFP:s arbete med gratis skolmat till fattiga barn har bedrivits sedan 1968. Genom åren har verksamheten utvecklats och förfinats och skolmatsprogrammet är idag ett väldokumenterat, kraftfullt och storskaligt verktyg för att bekämpa hunger och fattigdom och främja skolgång och positiv utveckling. Samtidigt finansieras verksamheten helt genom frivilliga donationer av regeringar och andra aktörer.

Det är mot denna bakgrund man ska se Svenska FN-förbundets beslut 2006 att inleda en insamlingskampanj till förmån för FN:s skolmatsprogram. Med sin kampanj Skolmat blir kunskap vill FN-förbun-

det bidra till minskad fattigdom i världen och till att fler barn får möjlighet att gå i skolan. Pengarna som samlas in genom kampanjen slussas vidare till WFP:s arbete med skolmat i Afghanistan, Etiopien, Kambodja och Demokratiska Republiken Kongo.

2012 samlade FN-förbundet in över två miljoner kronor genom kampanjen vilket motsvarar nästan en miljon skolmåltider.

Pengarna kom från många olika håll. Ett 20-tal FN-föreningar genomförde lokala aktiviteter inom kampanjen. I Stockholm arrangerade en gymnasieelev från en FN-skola FN-loppet och 250 löpare sprang in pengar till skolmat. FN-för-

bundet deltog också med skolmatskampanjen på musikfestivalen Way out West i Göteborg. Festivalen har över 30 000 besökare och FN-förbundet och kampanjen presenterades på en central plats.

I Enköping genomfördes FN-förbundets fotbollscup GloBallCup som för första gången hade Skolmat blir kunskap som sitt tema. I cupen spelade 2 500 barn och ungdomar fotboll för en bättre värld och lokala företag sponsrade cupen med ett visst antal skolmåltider per mål. Många restauranger runt om i landet erbjuder också sina matgäster ”plusmeny” som de kan välja för att stödja kampanjen.

Vill DU vara med och stödja arbetet mot hunger och för skolgång? Här är några förslag på vad du kan göra!

Samla in pengar eller ge en gåva!

Anordna en insamling till förmån för Skolmat blir kunskap, privat eller tillsammans med din lokala FN-förening. Aktiviteter kan t ex vara en insamlings­konsert eller ett sportevenemang. FN-förbundet bistår med insamlings- och informationsmaterial.

Du kan också skänka en gåva! En skolmåltid kostar 2 kronor.

Starta en insamling på din ort eller ge en gåva på PG 90 00 79-5.

Läs mer på www.fn.se/skolmat.

Engagera din skola!

Engagera ett företag!

FN-förbundet välkomnar dig som elev eller lärare att arbeta med Skolmat blir kunskap. Kampanjen motiverar till ökat intresse och engagemang och fungerar som en pedagogisk ingång till att diskutera FN:s millenniemål och utvecklingsfrågor. Skolmat blir kunskap fungerar också som ett underlag för att anordna tema­ dagar eller workshops. Kontakta julia.gerestrand@fn.se (kampanj­ ansvarig) för mer information!

Har du ett företag eller känner du någon som har det? Vill du engagera din arbetsplats i att vara med och utrota fattigdom? Företag är varmt välkomna att engagera sig för en bättre värld! En av våra huvudpartners är Barista Fair Trade Coffee som bjuder på en skolmåltid varje gång en kund handlar med sitt Stammiskort.

För mer information, besök www. fn.se/foretag.

Foto: WFP/Chu Cancan

Tillsammans med oss kan du påverka och

förändra! www.fn.se

FN-fakta nr 2/13: FN:s skolmatsprogram · Text: Sofie Haglund . Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis, porto tillkommer dock). E-post: info@fn.se · Telefon: 08 – 462 25 40 · Webb: www.fn.se

Sko l a & u t bild n in g

Tack vare skolmaten och sin mamma fick Janerose gå i skolan och livet tog en lyckligare vändning. ”Utan utbildning hade jag förmod­ligen haft många barn idag och antagligen kämpat för familjens försörjning och överlevnad”, säger hon.

Göteborgaren Janerose Alvers kommer från Turkana i nordvästra Kenya. Hon växte upp under nomadiska förhållanden, där livet kretsade kring bostadsskötsel och präglades av djupt rotade traditioner.

Samtidigt hade hon från tidig ålder den då ganska ovanliga möjligheten att få gå i skolan, något som hon säger att hon har två saker att tacka för.

– Min mamma hade utbildat sig till lärare och var en passionerad förespråkare för skolgång, så hon såg till att både hennes egna och andras barn kom iväg till skolan. Men samtidigt vet jag att om det inte hade varit för att FN:s livsmedelsprogram WFP såg till att det fanns skolmat, så hade det aldrig blivit någon skolgång för mig, säger hon.

SJÄLVKLART SAMBAND För Janerose Alvers är det uppenbart att tillgången på skolmat är en förutsättning för att barn ska kunna få en ordentlig utbildning. Det handlar om det självklara sambandet mellan näringsrik mat och att orka koncentrera sig för att klara av skolarbetet, men också om att överhuvudtaget få barnen till skolan.

– För nomadfamiljer som den jag kommer från, är maten oerhört viktig och man är mån om att dela det lilla man har så att alla får äta. Föräldrar har egentligen inget emot att sätta sina barn i skolan, snarare tvärtom, men om de misstänker att barnen inte kommer att få mat där så kommer de aldrig någonsin att släppa dem ifrån sig, säger Janerose Alvers.

Själv började hon i skolan på en katolsk

Världshorisont 2/13

”Än idag kan jag minnas hur det smakade”

Janerose fick skolmat genom FN

mission redan vid fem års ålder. Minnena av skolmaten är starka. Varje dag klockan 10 serverades en kopp mjölk till barnen och det var en av dagens stora höjdpunkter, berättar hon. Även luncherna gjorde stort intryck.

– Förutom traditionell mat som vi kände till, så serverades ibland sådant som givarländerna bidragit med. Jag minns väldigt tydligt att vi brukade få amerikanska konserver med ”macaroni and cheese” och jag tyckte att det smakade annorlunda och väldigt gott. Än idag kan jag komma ihåg den där smaken, säger hon och skrattar.

NÅR 26 MILJONER BARN WFP:s skolmatsprogram finns idag i över 60 länder och når 26 miljoner barn över hela världen. Afrika är den i särklass största mottagarkontinenten. Syftet med programmet är bl a att motverka hunger och fattigdom och främja skolgång och jämställdhet.

De senaste uppföljningarna visar att allt fler barn får möjlighet att gå i skola. Det gäller inte minst i Afrika söder om Saha­ r­­­a där andelen barn som börjar skolan har ökat från 54 till 76 procent på tio år.

Barns skolgång har visat sig ha en positiv inverkan på hela familjens och samhällets utveckling. Ett konkret exempel, förutom det uppenbara faktum att försörjningsmöjligheterna ökar med utbildning, är att en flicka som fått gå i skolan föder färre barn och löper 50 procents mindre risk att drabbas av hiv eller andra sjukdomar.

Janerose Alvers säger att för henne är

sambandet mellan skolgång och utveckling oerhört tydligt. Själv har hon gjort yrkeskarriär efter avslutad utbildning, och för tio år sedan flyttade hon med sin svenske man till Sverige, där hon idag arbetar som handläggare på Migrationsverket.

Utan utbildning, konstaterar hon, hade livet sett väldigt annorlunda ut.

HADE VARIT FAST – Jag hade förmodligen varit fast i det traditionella, nomadiska livet. Jag hade haft många barn och antagligen kämpat för familjens försörjning och överlevnad.

Hon tillägger: – Bistånd är oerhört komplicerat, eftersom det måste utformas så att det är både långvarigt och hållbart. Långtifrån allt bistånd uppfyller det, men skolmat gör det definitivt. Genom att se till att fler barn får möjlighet att gå i skolan, så ger man unga människor chansen att hjälpa sig själva och sin familj. Man får också en positiv spiral genom att de i sin tur kommer att inspirera andra barn att gå i skolan. Skolmat är med andra ord en mycket bra investering i ett lands och ett folks framtid.

Text och foto: Andreas Karlsson, frilansjournalist

Du kan bidra till att fler barn får skolmat.

Se www.fn.se/skolmat

15

Övergångsrättvisa Ny FN-rapportör stödjer MR-offer I maj 2012 tillträdde Pablo de Greiff posten som FN:s första särskilda rapportör för övergångsrättvisa. På inbjudan av Fonden för Mänskliga Rättigheter besökte han nyligen Sverige och berättade om sitt mandat.

SKICKAR SIGNALER Han menar att ämbetets blotta existens skickar signaler till alla världens länder om att det internationella samfundet följer utvecklingen i dessa frågor.

En viktig del av arbetet är att besöka

länder som identifierats som prioriterade, hålla diskussioner med regeringar och civilsamhället och ge rekommendationer på området, säger de Greiff. Han har bl a varit i Tunisien och resor till Guatemala och Spanien väntar.

Vidare berättar han att ett regionalt perspektiv ska anammas i framtiden för att göra arbetet mer effektivt. Det skulle innebära besök på regional nivå, såsom till området kring de stora sjöarna i Östafrika och Balkan-länderna.

Till utmaningarna hör att det kan vara svårt att visa vad övergångsrättvisa har för konkreta effekter.

– Det kan ses som en svaghet i vår givarstyrda, resultatorienterade värld, säger de Greiff.

Ett annat problem är att skaffa finansiellt stöd till sanningskommissioner, reparationsprogram och institutionella reformer.

– Vi har en stram budget. Det internationella samfundet är bra på att beskriva

Foto: FN/Violaine Martin

Post-konflikt och post-autokratiska ­­(f d enväldiga) länder måste ta itu med de människorättsbrott som tidigare begåtts för att kunna uppnå hållbar fred. Det är grundorsaken till att FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR) inrättat en särskild rapportör för övergångsrättvisa.

Begreppet övergångsrättvisa rör fyra områden: sanning, rättvisa, gottgörelse och insatser för att förhindra att konflikten blossar upp igen. Det kan handla om sannings- och försoningsfrämjande arbete, rättegångar, kompensation till offer eller institutionella reformer.

– Vårt mål är att regeringar och civilsamhället världen över ska intressera sig för och engagera sig i detta, säger Pablo de Greiff.

Pablo de Greiff är FN:s första särskilda rapportör för det nya begreppet övergångsrättvisa.

hur saker och ting borde vara, utan att alltid tillhandahålla de finansiella medlen.

Det brukar tyvärr stanna vid det retoriska stödet, menar Pablo de Greiff.

Internationell rättsskipning, t ex genom internationella brottmålsdomstolen ICC, verkar ha överskattats som verktyg för att nå vissa mål i detta arbete, säger han vidare.

– Det höjs röster som hävdar att internationell rättsskipning präglas av dubbelmoral då åtal mest väckts mot personer från utvecklingsländer. Andra kritiker menar att det ofta finns stora avstånd mellan internationella domstolar och de människor deras arbete berör. Det har gett en insikt om att nationell jurisdiktion är att föredra i vissa fall, förklarar de Greiff.

EN FRAMGÅNG I SIG

Foto: FN/Eskinder Debebe

På frågan om vad han uppnått hittills svarar han att det till att börja med är en framgång i sig att mandatet kunde skapas.

– Det gör att en grund för framtida arbete kring frågan har etablerats. Vi har bl a hållit regionala konsultationer i Mellan­östern, Nordafrika och Latin-

När mänskliga rättigheter kränkts i stor skala måste offren få gottgörelse om hållbar fred ska kunna byggas. Bilden visar en familj i ett läger för internflyktingar i Darfur, Sudan.

16

Världshorisont 2/13

amerika. Och skickat två rapporter med rekommendationer om våra fokusområden till rådet för mänskliga rättigheter och generalförsamlingen.

Att lärdomar dragits från det förflutna ser Pablo de Greiff som ett viktigt steg i arbetet.

– Framgångshistorier har samlats och används som underlag för vår policy – såsom i fallen Marocko vad gäller gottgörelse, Sydafrika vad gäller sanningskommissioner, Chiles resa i kölvattnet av diktatur och hur demokratiska institutio-

ner stärkts i Argentina.

De Greiffs mandat är på tre år och det första året har redan gått. Redan nu säger han att det vore bra om mandat­ et förlängs så att arbetet kan utvecklas vidare. För fördelarna med framgångar på området är enorma: ett rättighetstänkande odlas, då gottgörelse signalerar att offer har rättigheter. Dessutom skapas en tilltro till statliga institutioners förmåga att skydda utsatta människor och rätts­ säkerheten stärks.

Jenny Jansson Pearce, MR-Fondens

generalsekreterare, menar att det nya rapportörskapet visar att FN:s MR-råd verkligen vill bidra till rättsskipning vid människorättsbrott.

– Jag välkomnar särskilt att de Greiff har gjort klart att man måste utgå från offrens rättigheter, liksom vikten av att ha ett genderperspektiv för att processerna kring övergångsrättvisa ska bli effektiva.

Maria Kabatanya, frilansjournalist

Fortsatt heltidsuppdrag för Gabelic Vid sitt möte i mars beslutade FN-förbundets styrelse att organisationen ska fortsätta att heltidsarvodera sin ordförande Aleksander Gabelic. Vid förbundets kongress i juni 2012 beslutades att Gabelic skulle arbeta och därmed arvoderas på heltid. Samtidigt beslutade kongressen att frågan om ordförandens arvode och uppdragets omfattning skulle utredas.

Den externe konsulten Sture Nordh fick senare i uppdrag att göra utredningen och lämnade i februari sin rapport.

Han föreslog där att förbundet ska fortsätta att heltidsarvodera sin ordförande och ”samtidigt genom beslut om budgeten göra synligt hur arvodering och med den sammanhängande kostnader finansieras”. Styrelsen har nu alltså i bred samsyn beslutat i enlighet med Nordhs

rekommendationer.

– Utredningen bekräftade tydligt kongressens och förra styrelsens beslut ­att FN-förbundet behöver ha en ord­förande med rätt kompetens och möjlighet att aktivt medverka till att stärka och utveckla FN-förbundet som folkrörelse och som inte minst kan ge FN-förbundet genomslag i media och svara upp mot de förväntningar som myndigheter ställer.

Utredningen visade också på att en heltidsarbetande ordförande ska ses som en investering inför framtidens utmaningar, säger förbundets vice ordförande Marianne Andersson – I grund och botten handlar detta om att vi ska kunna välja den ordförande som är bäst lämpad för uppdraget, utan hänsyn till dennes ekonomiska eller annan bakgrund.

De 5 vinnarna!

Tack alla som stödjer Flicka-kampanjen!

I förra numret av Världshorisont meddelade vi att fem av Flicka-kampanjens månadsgivare kommer att vinna ett exemplar av Zinat Pirzadehs roman ”Fjäril i koppel”. Vinnarna är: Allan Spiegel, Sollentuna; Anna-Karin Ramdhanie, Kungsör; Daniel Skarbrandt, Stockholm; Laurel Wakeman, Knivsta samt Vilvi Thorén, Onsal.

Lyckad lansering av Världskoll-app I början av året lanserade Svenska FN-förbundet appen Världskoll. Syftet med den, liksom med webb­ sidan världskoll.se, är att visa på läget i världen på ett annorlunda och roligt sätt, och det har blivit succé.

– Vi har fått jättebra respons från barn, ungdomar och vuxna, säger projekthandläggare ­Anders Sylwan.

Laddar man ned Världskoll­appen till sin iPhone, iPad eller Androidmobil kan man tävla mot sig själv, mot en vän eller mot en annan, slumpad användare. Spe-

Världshorisont 2/13

len är utformade på olika sätt – rangordnande, jämförande eller som frågesport – men gynnar alla den som har bäst koll på omvärlden. Svenskarna tenderar nämligen att ha en alltför mörk bild av verkligheten, och i synnerhet av läget i fattiga länder, enligt flera rapporter.

Bara fem procent av oss vet t ex att hela åtta av tio tanzaniska ungdomar är läsoch skrivkunniga.

– Med appen vill vi locka människor att utmana sin syn på världen och att lära sig mer om läget i andra länder på ett kul sätt, säger Anders Sylwan.

Projektet har lyckats väl – åsikterna

om spelet har varit nästan uteslutande positiva.

– Många tycker att det är ett kul spel men blir också överraskade över att värld­en inte alltid ser ut som de tror, säger Sylwan.

På gång härnäst i Världskoll-projektet är en studiecirkel som FN-föreningarna eller andra intresserade kan arrangera själva för att lära sig ännu mer om vår värld.

Lova Jansson

Läs mer på www.varldskoll.se!

17

FN-loppet blir tradition Det blev livliga diskussioner i Gävle när FN-förbundet kallade till inspirationsträff.

Foto: Julia Gerestrand

Premiär i Gävle

för inspirationsträffar ensam person och ändå gick det så bra.

I år är vi hela åtta tjejer som jobbar med loppet tillsammans i en projektgrupp, så förväntningarna på att årets lopp ska bli ännu större är höga, säger med­ arrangören Olivia Lövgren Ternman.

I år är det Stockholms FN-förenings ungdomssektion tillsammans med FN-förbundet som står bakom arrangemanget och man hoppas kunna slå förra årets resultat med ännu fler deltagare och ännu mer pengar insamlade. Traditionen med FN-loppet som ett årligen återkommande evenemang har inletts.

Johanna Karlsson

re ätt

h bidra till in oc en a k b lic

Den 22 september arrangeras för andra gången FN-loppet på norra Djurgården i Stockholm. Det fem kilometer långa ­motionsloppet genomförs liksom förra året till förmån för FN-förbundets ­kampanj Skolmat blir kunskap ­­ (se sidan 14).

För att delta i årets lopp går man ­in och anmäler sig på hemsidan ­­ fnloppet.se. ­Sidan ska läggas upp i slutet av maj. Söker man sedan ännu mer information om loppet och anmälan kan man gå in på Facebooksidan FN-loppet.

Här kommer man även lätt i kontakt med arrangörerna.

I april förra året deltog runt 350 löpare i loppet och ca 37 000 kr samlades då in till förmån för skolmatskampanjen. Det motsvarar ca 18 500 skolmåltider. Som ansvarig för FN-loppets tillkomst stod då Sofie Öhlin, en student vid FN-skolan Cybergymnasiet, som genomförde loppet som en del i ett projektarbete i skolan. Sedan dess har evenemanget vuxit.

– Förra året arrangerades loppet av en

värld

Hjälp oss

Var med och spring för livet!

Se fnloppet.se

K

Som ett led i arbetet med att stärka den svenska FN-rörelsen kommer FN-förbundet under 2013 att arrangera en rad ”inspirationsträffar” runt om i landet.

Syftet är att ge medlemmarna inspiration, kunskap och verktyg för det vidare arbetet.

Den första träffen hölls i april i Gävle.

37 personer från FN-föreningar och distrikt i Gävleborg, Västmanland, Uppsala, Örebro och Dalarna deltog.

Förutom information om olika FN-frågor och FN-förbundets arbete fick deltagarna göra olika gruppövningar och även se filmen ”Ana fyller 14”.

– Det var en intensiv och inspirerande dag med många bra diskussioner. Deltagarna visade på ett stort engagemang i våra frågor. Nu hoppas vi att träffen leder till många nya aktiviteter och uppslag i föreningarna, säger Linda Nordin, FN-förbundets generalsekreterare.

Ytterligare två inspirationsträffar hölls efter denna tidnings pressläggning i Göteborg respektive Stockholm. Under hösten ska träffar hållas i Jönköping och Umeå, främst för personer som sitter i styrelsen för en förening eller distrikt. Läs mer på www.fn.se/inspirationstraffar2013.

FN-förbundet stänger kontoret i Göteborg FN-förbundets styrelse beslutade vid sitt möte i mars att lägga ner regionkontoret för Västra Götaland. Bakgrunden är att det varit svårt att finna lokala och regionala medel för att finansiera verksamheten.

Regionkontoret för Västra Götaland,

18

med placering i Göteborg, inrättades 2007 i syfte att öka synligheten för FN-förbundet i regionen. Detta syfte har också uppnåtts men då FN-förbundet ­under hösten 2013 fick flera negativa besked angående finansieringen av verksamheten blev slutsatsen att kontoret

måste stänga.

– Satsningen var ett pilotprojekt. Vi hyste hopp om att kunna finansiera regionkontor med nya regionala medel, men nu gick det istället i motsatt riktning, säger Jens Petersson, biträdande generalsekreterare på FN-förbundet.

Världshorisont 2/13

Ny idéskrift lyfter FN-frågor Rekordfå FN-soldater, osäkerhet kring en svensk säkerhetsrådskampanj och avsaknad av en nationell kommission för mänskliga rättigheter – nu vill FN-förbundet väcka den svenska FN-debatten till liv. I en ny idéskrift ger förbundet 71 rekommendationer för ett starkare svenskt stöd till FN. FN behöver medlemsländernas stöd på en rad områden och Sverige skulle kunna bidra mer, anser Svenska FN-förbundet. I mars överlämnade förbundet en nyproducerad idéskrift, ”FN behöver ett starkare svenskt stöd”, till regeringen och biståndsminister Gunilla Carlsson. I skriften finns 71 rekommendationer till stöd för en förnyad diskussion om svensk FN-politik.

–Vi har under flera år noterat ett minskat stöd till och engagemang för FN-samarbetet hos svenska regeringar, säger Aleksander Gabelic, FN-förbundets ordförande.

–Den svenska utlandsstyrkan är den minsta sedan 1999 trots löften om ökning. Sverige har så gott som upphört med att bidra till FN-ledda militära fredsinsatser. Regeringens planer på att ta pengar från FN-biståndet till flyktingmottagande i Sverige visar att inte heller FN:s hjälparbete är fredat, fortsätter han.

MINSKAT INFLYTANDE Det minskade engagemanget får följder för Sveriges inflytande i FN, menar FN-förbundet.

– Sverige förlorade i höstas omröstningen om en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Dröjsmålet med att starta en kampanj för en plats i säkerhetsrådet

2017-2018 gör att risken för att Sverige ska missa målet även denna gång ökar för varje dag, säger Gabelic.

Den nya skriften tar också upp Sveriges utfästelser när det gäller mänskliga rättigheter.

– Sverige har fått återkommande kritik från FN på flera områden. Vi föreslår att regeringen skyndsamt inrättar en oberoende nationell kommission för mänskliga rättigheter som bl a 17 EU-länder har gjort, säger Gabelic.

Inspiration till skriften kommer bl a från den norska regeringen som för ett drygt år sedan presenterade en rad tankar om hur Norge ska kunna ge sitt stöd till FN:s fortsatta utveckling. Svenska FN-förbundet efterlyser nu en bred debatt om den svenska FN-politikens inriktning.

– I riksdagens utrikespolitiska debatt i februari fanns ett brett stöd för att ge FN och det globala samarbetet en mer framträdande roll i svensk utrikespolitik.

Det borde regeringen och UD ta fasta på, säger Gabelic.

FN behö svenskt ett starkare svens FN behöver ett starkarever kt

EN IDÉSKRIF T FRÅN SVEN SK A FN-FÖR BUNDET FN-FÖRBUNDET EN IDÉSKRIF T FRÅN SVENSK A

vecklingsagendan efter 2015 kan tillföra svenska profilfrågor.

–Vi framhåller att mänskliga rättigheter och demokrati bör ingå i de mål för hållbar utveckling som ska ersätta millenniemålen efter 2015. Också frivillig­organisationernas möjlighet att göra sin röst hörd måste försvaras i detta sammanhang, säger Aleksander Gabelic.

Lanseringen av den nya FN-skriften har väckt stort intresse i flera sammanhang. Förbundsledningen har presenterat skriften och dess innehåll för de svenska FN-representationerna i New York och Genève samt i Wien. Därtill har man träffat bl a den säkerhetspolitiska gruppen på Utrikesdepartementet i Stockholm.

Läsa och debattera

UTVECKLINGSAGENDAN EFTER 2015 På utvecklingssidan hoppas FN-förbundet att biståndsminister Gunilla Carlsson som medlem i FN:s högnivåpanel för utFoto: Pekka Johansson

Tanken är också att FN-förbundets medlemmar och lokalföreningar ska läsa och debattera innehållet. Skriften finns med vid utbildningar och seminarier i FN-förbundets regi och är dessutom ett naturligt inslag vid den föreläsningsturné till högskolor och universitet som förbundsordföranden har påbörjat under vintern och våren.

I grunden finns förstås den grundmurade övertygelsen om behovet av ett stärkt globalt samarbete.

–Det är bara i FN som alla världens länder kan mötas för att lösa gränsöverskridande problem som miljöförstöring, terrorism, organiserad brottslighet och spridning av massförstörelsevapen. På så vis är FN-tanken ständigt aktuell och modern, säger Aleksander Gabelic.

–Att världens länder engagerar sig i FN-samarbetet är nödvändigt. FN-förbundet månar om en stark svensk röst i FN. Pekka Johansson, pressekreterare vid Svenska FN-förbundet

Biståndsminister Gunilla Carlsson fick i mars ta emot FN-förbundets nya idéskrift av generalsekreterare Linda Nordin och ordförande Aleksander Gabelic.

Världshorisont 2/13

Ladda ner FN-skriften på: www.fn.se/Global/FN_skrift.pdf

19

Aktiviteter i FN-föreningar och distrikt

FN-rollspelet Uppsala Model United Nations hölls för sjätte gången. Foto: Olof Löfvenberg

FN-rollspelet UMUN hölls i Uppsala

28 februari till 3 mars hölls det sjätte arr­angemanget av Uppsala Model United Nation – UMUN. FN-rollspelet är ett samarbete mellan Uppsala FN-förening och Utrikespolitiska för­­eningen i Uppsala. 45 delegater deltog och det var en salig mix av utbytesstudenter samt studenter från hela Sverige. Fokus låg på hållbar utveckling.

– Vi valde temat hållbar utveckling och millenniemålen efter 2015 då det är ett ämne som just nu är högaktuellt inom FN, säger Maria Karlsson, ordförande i Uppsala FN-förening och projektledare för UMUN.

45 delegater deltog i UMUN. Foto: Maria Karlsson

Tanken var även att locka en bred grupp av deltagare. Tidigare år har deltagarna främst studerat statskunskap men i år hade de en bred bakgrund, allt från jurister till ingenjörer.

Inledningstalade gjorde Ann Måwe, chef för FN-gruppen på UD samt Hanna Hansson, FN-förbundets millennie­ målsambassadör. Ann Måwe talade om sina egna erfarenheter av att jobba som diplomat inom FN-systemet och gav tips på hur man blir en bra förhandlare. ­Hanna Hansson talade om var vi står med millenniemålen idag och hur FN

20

i ett forskningsprojekt om tibetanernas liv i Dharamsala och hur de orkar leva och förbereda sig för ett återvändande till Tibet även om utsikterna är i högsta grad mörka.

Fram till 1949-50 var Tibet en självständig stat men ockuperades av Kina.

FN protesterade men ärendet röstades ner och sköts upp av generalförsamlingen. Tibetanerna tvingades skriva på ett 17-punktsavtal och trodde förgäves att konflikten skulle kunna lösas på fredligt sätt. 1959 flydde den andlige ledaren Dalai Lama med följeslagare över bergen till Dharamsala i Indien. Där fanns ingenting då. De bodde i tält och gick i trasor. Indien tog emot dem och hjälpte till med mat och byggnation.

Under två år kom ytterligare 80 000

kan jobba vidare med dem efter 2015.

UMUN kräver mycket planering och research av deltagarna. Emil, delegat för Kina, har deltagit i flera FN-rollspel och råder framtida delegater att läsa på ordent­ligt och försöka kontakta ambassader för att få veta mer om landet. Men vad är det som är så kul med rollspelen?

– Man får snacka politik med människor som bryr sig. Många tycker att man inte kan påverka någonting och har mentaliteten att ”det angår inte mig”. Fast politik angår ju alla!

Efter tre intensiva dagar med öppningstal, sammanträden, diskussioner, förhandling och mingel blev fyra resolutioner antagna. Maria Karlsson är mycket nöjd med årets FN-rollspel.

Petras engagerade anförande om Tibet fångade – Det blev över förväntan. Jag är åhörarna. Foto: Flemming Göransson fantastiskt nöjd! Och jag ser fram emot att kunna lämna över uppdraget som pro- tibetaner dit och började bygga ett jektledare med vetskapen om att vi har samhälle i syfte att skapa en plattform en bra grund för att arrangera ett UMUN för att behålla sin kultur och fredligt även 2014. kämpa mot det kulturella folkmord som Sofie Haglund samtidigt skedde i Tibet. Alla deras gamla seder, kultur och idéer skulle förstöras.

Varje kväll hölls indoktrineringsmöten där allt tibetanskt skulle hjärntvättas bort.

Tibetanerna har sedan dess levt med frukt­ansvärt förtryck, svält och umbäranden som kostat mer än 1,2 miljoner människors liv. Varje vinter vandrar ett – Sprid kunskap om vår situation! Det antal tibetaner över Himalayas berg på var budskapet Petra Blom fick med sig 2800 m höjd till Dharamsala för att lära när hon lämnade Dharamsala i Indien sig sin kultur och religion och sedan återefter några månaders arbete och liv bland de tibetanska flyktingarna där. Nog vända för att förmedla till sina landsmän i Tibet. lyckades hon förmedla både kunskap

Petra Blom förmedlade känsla och kunskap om Tibet

och känsla med sin gripande berättelse och sina bilder vid FN-föreningens och bibliotekets arrangemang i Vårgårda i början av mars.

Under sin utbildning till hälso- och beteendevetare skrev hon sin C-uppsats om tibetanerna. Det ledde till deltagande

Samtidigt har man byggt ett helt fungerande samhälle i Dharamsala med regering, parlament och alla institutioner för att kunna flytta tillbaka till Tibet när det blir möjligt.

– Vi deltog i en demonstration till stöd för de munkar och nunnor som bränt

Världshorisont 2/13

Aktiviteter i FN-föreningar och distrikt sig till döds i protest mot kinesernas övergrepp, berättade Petra. Tibetanerna önskar sig en global intervention i frågan vilket är mycket känsligt med tanke på alla länders omfattande handel med Kina.

Ekonomin kommer före moralen i de flesta länder. Tibetanerna är ändå mycket varma och hjälpsamma och har en otrolig kämpaglöd. Dalai Lamas budskap: Ge aldrig upp – oavsett vad som händer.

Ge aldrig upp!

Marianne Andersson, ordförande i Vårgårda FN-förening

Västsahara – Afrikas sista koloni

Västsahara var temat för Örnsköldsviks FN-förenings första temamöte 2013.

Stellan Bäcklund berättade om situationen i detta av Marocko ockuperade ökenland i Västafrika, drygt hälften så stort som Sverige. Västsahara var en spansk koloni som skulle ha avkoloniserats redan under 1960-talet och västsaharierna har enligt FN-beslut 1966 rätt till självbestämmande och självständighet.

Någon planlagd folkomröstning genom­fördes aldrig av spanjorerna utan kolonin “överlämnades” till grannländerna Marocko och Mauretanien i ett hemligt avtal där Spanien behöll sina intressen inom den rika fosfatgruvan Bu Craa och den lukrativa fiskeindustrin efter den hundra mil långa Atlantkusten.

har även prospekterats av Frankrike och USA utanför kusten. Dessa naturtillgångar finns nu inom de 2/3 av landet som ockuperats.

– Många västsaharier bor sedan ockupationen av Marocko 1975 i jättestora flyktingläger ute i Saharaöknen i sydvästra Algeriet där vattentillgången är knapp, men där man ändå lyckats bygga upp skolor och sjukvårdsinrättningar. För verksamheten är man helt beroende av internationellt bistånd, biståndet från EU har i långa perioder var instabilt, berättade Stellan Bäcklund.

I flyktinglägren väntar befolkningen på den utlovade folkomröstningen om självständighet. Sedan 2004 vägrar Marocko hårdnackat att acceptera ett självständigt Västsahara trots otaliga FN-förhandlingar. 1991 accepterade både Marocko och Polisario en FN-ledd fredsplan men Frankrike med vetorätt stöder sin tidigare koloni Marocko och EU har gett Marocko avancerad status och stort bistånd.

Marocko har också byggt en över 200 mil lång mur av sand ute i öknen som bevakas av marockanska soldater. Den är dessutom minerad och radarövervakad och för övrigt finns nu både minor och klusterbomber över Västsahara vilket utgör ett dödligt hot mot nomadbefolkningen. Landet lär vara ett av världens mest minerade idag.

Sverige röstade 2006 som enda EUland emot EU:s fiskeavtal med Marocko i

Vad händer i Syrien och Mellanöstern?

Östhammars FN-förening hade ett möte på Östhammars stadsbibliotek den 24 mars med rubriken “Vad händer i Syrien och Mellanöstern?”

– Det kom många intresserade och vi diskuterade det fruktansvärda kriget ur många synvinklar. I samtalet deltog bl a en man som varit FN-observatör i Syrien för ett antal år sedan, en man från Libanon och en man som kört förnödenheter till palestinier. Vi kom fram till

Mellanöstern diskuterades på Östhammars stadsbibliotek.

att det är mycket viktigt med sådana här samtal och att olika synpunkter kommer fram. Vi kände alla stor oro och vanmakt inför vad som pågår i regionen. Som avslutning samlade vi in pengar för Syrien i vår FN-bössa, säger Ingeborg Sevastik, ordförande i Östhammars FN-förening.

Stellan Bäcklund berättade om Västsahara. Foto: Torbjörn Lindgren

1979 slöt Mauretanien fred med befrielse­rörelsen Polisario. Polisario bildades redan 1973 och hade tagit upp kampen för en nationell befrielse när Spanien svikit sitt uppdrag och Marocko fortsatte sina anspråk på det mineralrika ökenlandet. Här finns förutom fosfat även rika naturtillgångar av järn, koppar, vanadin, titan och uran och oljeförekomster

Världshorisont 2/13

protest mot att de fiskerika västsahariska vattnen inte var uteslutna i avtalet.

Riksdagen röstade glädjande nog för att erkänna Västsahara som en fri och självständig stat och att även verka för detta inom EU. Bollen ligger nu hos regeringen.

Torbjörn Lindgren, Örnsköldsviks FN-förening

www.fn.se/ distrikt-och-foreningar

Kontakta

DIN

FN-förening!

Skriv till landet runt: Redaktör Anita Seidel. Text till landet runt är skriven av Anita seidel om annat ej anges.

E-post: anita.seidel@fn.se, telefon: 08-462 25 53

21

Information från svenska fn-förbundet

Smaka på Stockholm

Den 5-9 juni finns FN-förbundet på plats på matfestivalen Smaka på Stockholm i Kungsträdgården. FN-förbundet kommer att informera om och samla in pengar till Skolmat blir kunskap. Den 8 juni är Carolina Klüft på plats för att berätta om sitt engagemang i FN-förbundet.

Volontär på GloBallCup?

Vill du vara volontär på GloBallCup, FN-förbundets fotbollscup för en bättre värld? Cupen spelas i Enköping den 27-30 juni och FN-förbundet behöver volontärer som kan hjälpa till på plats.

FN-förbundet står för mat, boende och resor. Hör av dig till anders.sylwan@fn.se senast den 31 maj för intresseanmälan och mer information och läs mer på www. fn.se/globallcup.

Säkerhets­ politiskt sommartorg

Under årets ”säkerhetspolitiska sommartorg” under Almedalsveckan i Visby arrrangerar FN-förbundet tillsammans med Försvarsmakten ett seminarium onsdag den 3 juli kl 10.15. Temat är FN-insatser i Afrika och bl a deltar försvarsminister Karin Enström och försvarsmaktens insatschef Anders Silwer. Se hela programmet på www.sommartorg.se

Way Out West

Den 8-10 augusti kommer FN-förbundet att medverka på festivalen Way Out West i Göteborg.

Intäkterna från loppet går till Skolmat blir kunskap. Läs mer på www.fnloppet.se. Vill du också arrangera ett FN-lopp i din stad?

Kontakta julia.gerestrand@fn.se

Bok & Bibliotek i Göteborg

FN-förbundet är på plats på Internationella torget på Bok & Bibliotek 26-29 september. FN-familjen i Sverige kraftsamlar sig i en gemensam monter. Temat är millenniemålen och de kommande hållbarhetsmålen. Vi inbjuder medlemmar och gymnasieskolor till diskussion och aktiviteter i FN-montern. Årets millenniemålsambassadörer presenterar sig. På de två scenerna på Internationella torget har FN-förbundet program varje dag.

Den 28 september bjuder vi på FNfrukost med paneldebatt. Frågor besvaras av Berith Granath, berith.granath@fn.se.

C-kurs i Genève 27 oktober – 1 november

Vill du besöka olika FN-organ och diskutera med FN-tjänstemän, NGO-representanter och ambassadörer i Genève?

Följ med på vår kurs om FN:s arbete med mänskliga rättigheter, internationell hälsa, humanitära insatser, barn, utveckling, flyktingfrågor och världshandel!

Kursen (program och hotell) kostar 7000 kr för medlemmar i FN-rörelsen, med delat dubbelrum i fem nätter. Flyg och måltider bekostas av deltagaren. Sista anmälningsdag 31/8. Obs: Begränsat antal platser! För mer information, kontakta helen.huledal@fn.se

Läs nya FN-bloggen!

Den 12 augusti är sista dag för nomineringar. Läs mer på www.fn.se/nominera

FN-förbundet har startat en blogg där ordförande Aleksander Gabelic och generalsekreterare Linda Nordin turas om att skriva om aktuella FN-frågor.

Se www.fnbloggen.se!

B-kurs om mänskliga rättigheter

Nya millennniemåls­ ambassadörer

Nominera Årets FN-vän och Årets FN-supporter!

Heldagskurs i Malmö 13 september. För mer information se www.fn.se/utbildning

FN-loppet

För andra gången arrangeras 22 september FN-loppet i Stockholm. Det är ett samarbete mellan Stockholms FN-förening och Svenska FN-förbundet.

22

En ny kull med 16 millenniemålsambassadörer har utsetts. De kommer att samarbeta med berörda FN-föreningar, FN-skolor, universitet och högskolor och hitta på massor av aktiviteter under hösten. De nya ambassadörerna är: Ali Ahmady, Lerum; Beatrice Åberg Gudmundson, Göteborg; Camilla Morin, Göteborg; Caroline Backman, Helsingborg; Caroline Nordvall, Bromma; Dilan

Kücükyavuz, Trollhättan; Emma Freij, Borlänge; Isabel Nauclér, Göteborg; Jennifer F Masalcha, Trollhättan; Karin Alexandersson, Göteborg; Laureta Karpuzi, Trollhättan; Lovisa Palmér, Täby; Nathalie Johansson, Växjö; Prima Singh, Sundbyberg; Puya Nedadahandeh, Sve­ dala; Rikard Sjöstrand, Falun/Linköping samt Tua Sandholm, Mölnlycke.

Kampanja mot barnäktenskap!

Nu finns möjlighet för FN-föreningar att vara med i det viktiga arbetet med att stoppa barnäktenskap. Ett kampanjpaket med information om lagstiftningen om barnäktenskap och hur föreningar kan påverka den har skickats till alla lokala ordförande. Vill du beställa ett eget kampanjpaket kontakta julia.gerestrand@fn.se alt 08-462 2559 eller läs mer på www.fn.se/stoppabarn­ aktenskap

Arrangera filmvisning!

Den 15 maj hade kortfilmen Ana fyller 14 Stockholmspremiär i samarbete mellan biografen Zita, ABF och FN-förbundet.

FN-föreningar kan arrangera lokala visningar av filmen, ett inspirerande sätt att öka kunskapen om barnäktenskap. För information kontakta julia.gerestrand@ fn.se alt 08-462 25 59 eller läs mer på www.fn.se/flickafilm.

Tyck till om webben!

Just nu genomför FN-förbundet en undersökning om fn.se. Vi vill gärna veta vad du tycker om vår hemsida! Gå in och lämna dina åsikter på www.fn.se/undersokning!

Se bilder från UNg-lägret!

I början av maj gick UNg13 av stapeln utanför Arboga. Bilder och film från helgen finns på www.fn.se/ung

Vill ni se vad vi gör?

Du vet väl att du kan följa oss på instagram? @svenskafnforbundet

BLI

medlem

Läs mer på www.fn.se

!

Världshorisont 2/13

aleksander gabelic

ordförande i svenska fn-förbundet:

Utbildning ger utveckling och förändring I Sverige är utbildning självklart och en del av vårt välstånd. ­­ I många länder är situationen annorlunda. Särskilt svårt är det för unga flickor. Många familjer väljer att satsa på pojkarna som får gå i skolan.

FN har genom millenniemålen förstärkt fokus på att alla barn, både pojkar och flickor, ska ha rätt till grundläggande utbildning. I mina ögon är det ett mycket radikalt mål, men ett nödvändigt sådant om världen ska utvecklas rättvist. Utbildning kostar pengar och de fattigaste har inte råd att betala skolavgifter.

FN:s millenniearbete har haft betydelse även om mycket återstår att göra. För första gången i historien börjar nu lika många flickor som pojkar i skolan. Samtidigt finns det fortfarande 61 miljoner barn som inte går i skolan enligt Unesco. Av dessa är 54 procent flickor.

I höstas genomförde Svenska FN-förbundet en resa för ­svenska parlamentariker till Liberia för att låta dem ta del av FN:s viktiga arbete i fält. Vi fick bl a träffa landets ungdoms­ minister som beskrev fattigdomen i Liberia för oss. Jag minns särskilt ministerns berättelse om ett besök i ett utsatt område där ungdomar gjort revolt och bränt bilar. När ministern frågade varför de brände och förstörde svarade de att de inte fick gå på universitetet trots att de samlat pengar genom att sälja bensin

i upphittade plastflaskor. Ministern uttryckte sin vanmakt och gav oss en bild av hur orättvis världen är och hur de som vill utbilda sig förvägras möjligheten i många länder. Fattigdomen har många ansikten och ett av dem är när barn och ungdomar inte får möjlighet till utbildning trots att de inget hellre vill.

Utbildning är grunden för ett lands utveckling. Därför måste världens regeringar ta ett större ansvar för sina medborgares möjligheter till utbildning. I detta sammanhang måste både biståndsgivare och globala företag bli bättre på att ställa krav på länders utbildningsväsenden. Utbildning på alla nivåer måste ges större prioritet.

Millenniemålen kommer 2015 att ersättas av hållbarhetsmål och utbildning måste vara en central del av den nya agendan.

Utgångspunkten måste fortsatt vara att grundläggande utbildning ska erbjudas alla barn.

Vi som FN-förbund arbetar med kampanjen Skolmat blir kunskap vilket är ett konkret sätt att göra skillnad för några barn.

För bara två kronor kan du genom kampanjen bjuda ett barn på skollunch.

Satsningar på utbildning är den bästa investeringen för en bättre global framtid. Utbildning skapar frihet för individen och utveckling för hela länder.

Nästa nummer

… av Världshorisont kommer ut den 24 september och ska handla om den nya globala utvecklingsagendan efter 2015.

Världshorisont 2/13

Foto: FN/Albert González Farran

Sedan början av seklet har FN och världens länder arbetat med åtta mätbara utvecklingsmål, de s k millenniemålen. Målsättningen är att målen ska nås till 2015. Det första och övergripande målet om en halvering av den extrema fattigdomen har redan uppnåtts på global nivå och många länder har även uppnått vissa av de andra målen. Projektet, som inledningsvis fick en hel del kritik, framstår som alltmer lyckosamt och nu diskuterar världens ledare hur utvecklingsarbetet ska fortsätta när vi når deadline för millenniemålen om två år.

Att millenniemålen ska ersättas av en uppsättning hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals, SDG:s) är redan fastställt. Men vad ska de innehålla, hur ska de formuleras och hur ska olika aktörer involveras?

Det är frågor som just nu diskuteras intensivt av FN-tjänstemän, regeringar, frivilligorganisationer och andra intressenter. Världshorisonts temanummer ska handla om den viktiga diskussionen och processen.

Använd gärna Världshorisont som ett redskap för att sprida kunskap och engagemang om globala frågor! Välkommen att beställa buntar av tidningen på www.fn.se/butik!

23

POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box 15 115 104 65 Stockholm Begr. eftersändning

Lena Endre

Carolina Klüft

Anna Bergendahl

Nu når vi fram till SYRIENS NÖDSTÄLLDA. Når vi fram till dig? Över 2,5 miljoner människor är på flykt från inbördeskrigets fasor i Syrien. Under svåra om­ ständigheter försöker de överleva. FNs livsmedels­ program når nu ut med mat till både Syrien och kringliggande flyktingläger. Mat som räddar liv.

På www.fn.se kan du skänka valfritt belopp t ex 50 kr till mat i en hel vecka:

=

125 kr =

sms:a SYRIEN

till 72 909 och skänk 50 kr