Vårt Krokom Nr 3, 2021

En tidning om Krokoms kommun | Nr 3, 2021

Sätt din by på kartan

Vem vill du nominera?

SIDAN 4

SIDAN 3

Bokbussen – både för gamla och nya läsare SIDAN 8

Sveriges viktigaste jobb

Ny vindbruksplan ett måste SIDAN 7

SIDAN 10

Renen – en resurs året om SIDAN 12

Vi blir allt fler

Att få vara med

Krokoms kommun växer ordentligt just nu. Bara i år har vi ökat med närmare 300 personer och det är förstås väldigt glädjande.

Mot bakgrund av de byggnationer som är på gång så kommer det att hålla i sig ett tag framåt också.

När Viktoria Walldin kom till oss för 2,5 år sedan för att berätta hur hon och andra arbetat med att engagera lokalbefolkningen för att förbättra den fysiska miljön i både förorter i Sverige och byar i länder långt från våra gränser, kände vi att det är precis så vi vill jobba. Ett samarbete mellan offentligheten, företagare, ideella föreningar och engagerade enskilda personer och grupper gör att det blir så mycket bättre än om några få individer funderar ensamma på kammaren.

Många människor söker sig just nu från storstäderna med en mer aktiv och hälsosam livsstil som mål. Vi har en tydlig ambition att svara upp emot det från politiskt håll. I vår kommun får idrottsföreningarna till exempel nyttja alla anläggningar utan kostnad och det är en medveten satsning när det gäller att stimulera rörlighet och ett hälsosamt sätt att leva. Vi har gjort flera större satsningar på idrottsanläggningar i år, där jag kan nämna konstgräsplan och skidspår i Ås, pumptrack i Änge och att vi har sagt ja till att stödja bygget av en fotbollshall i Krokom.

Vår kommun har många små företag och de utgör en väldigt viktig del av vår sysselsättning. Vi har jobbat hårt för att förbättra företagsklimatet och det var väldigt glädjande att se att arbetet har givit resultat. Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning för att mäta företagsklimatet i kommunerna och i år klättrade Krokoms kommun 46 placeringar. Vi är inte på långa vägar klara än men vi är väldigt glada över att vi är på rätt väg i det här viktiga arbetet.

”Nu har du chansen att nominera någon som du tycker är en riktig stjärna. Det kan vara en enskild medarbetare eller ett arbetslag”

Samtalet är viktigt för oss. Vi har flera medborgardialoger på gång just nu och de är värdefulla för oss när det gäller att lägga grunden för väl genomtänkta beslut. Men jag vill även slå ett slag för möjligheten som enskilda grupper har att lyfta frågor som behöver dryftas med oss politiker och tjänstemän. Vi har till exempel haft ett bra möte med föräldrar, Krokoms växtkraft och Taxi glesbygd om skolskjutsarna, en laddad fråga där det är viktigt att man verkligen pratar med varandra. Ett annat exempel är Ås där det byggs väldigt mycket just nu och där vi har träffat Ås framtid, en grupp som representerar dem som bor i området och som vill diskutera boendemiljön med oss.

Att kommunen hänger med i digitaliseringen är viktigt och vi utvecklar kontinuerligt nya tjänster som gör livet enklare för dig som bor här. Det här arbetet ska fortsätta och vi jobbar hela tiden hårt för att bli mer tillgängliga och att erbjuda ännu bättre service. Vi har fantastiska medarbetare i vår organisation som hela tiden gör sitt allra bästa. Nu har du chansen att nominera någon som du tycker är en riktig stjärna.

Det kan vara en enskild medarbetare eller ett arbetslag och priset, Medborgarnas stjärna, kommer delas ut på medarbetardagarna som arrangeras i början av 2022. Läs mer på sidan 3 så får du veta mer om hur det går till att nominera någon.

Det blev startskottet för Krokoms kommun att påbörja arbetet med en modell för medborgardialog. Modellen bygger på fem olika nivåer av inflytande som i sin tur avgörs av politikerna och vilken frågeställning som är aktuell.

Nu börjar vi se konturerna av ett resultat.

Tre exempel:

”Det kompletterar den demokratiska modellen på ett utmärkt sätt.”

•

I Nälden har dialogen om den nya skolan, skolgården och den fysiska utemiljön i närområdet förts under vår, sommar och höst.

Idéer har funnits sedan tidigare men finansiering och möjlighet att genomföra har satt käppar i hjulet. Nu ser det dock betydligt ljusare ut och det är något riktigt bra på gång.

•

I Hotagen ska vi starta upp dialogen om hur den framtida skolan och förskolan ska se ut och placeras. Första dialogtillfället är den 26 oktober.

•

Skotertrafiken i Krokoms kommun väcker känslor och engagemang av olika slag. Att hitta gemensamma nämnare som alla kan acceptera och leva med är inte det enklaste men vägen dit är via samtal, engagemang och kompromissvilja. Olika möten har genomförts under hela 2021 men det första mötet där alla som vill och har möjlighet att delta skedde den 8 oktober. De som inte fick plats på Åkersjöns fjällhotell kunde vara med på länk. Där ser man också nyttan av den nya tekniken.

Jag tänker mig att vi ska fortsätta med en mängd områden och orter där utveckling är på gång på olika sätt. Det kompletterar den demokratiska modellen med valda representanter från olika partier på ett utmärkt sätt. Det viktiga är att man är noggrann med hur det genomförs och hur inbjudan går ut. Det får inte bli ett forum för separata påtryckargrupper med särintressen utan ska vara en möjlighet för alla olika grupper i vårt samhälle att göra sin röst hörd.

Därefter fattar de politiska representanterna beslut, men då med ett betydligt bättre beslutsunderlag än vad man haft innan dialogen.

Viktoria Walldin gjorde ett avtryck som inte alla gästföreläsare har gjort. Hon gjorde skillnad tycker jag. Saken blir ju inte sämre av att hon har en personlig koppling till Nälden men det får hon berätta om själv, om hon vill.

Jonas Törngren Kommundirektör

Karin Jonsson Kommunstyrelsens ordförande

Vårt Krokom skickas ut till alla hushåll och företag i Krokoms kommun. Tidningen skickas även till hushåll i Östersunds kommun samt finns att läsa via tidningsställ på olika serviceställen i övriga kommuner i länet.

Vårt Krokom kommer ut med fyra nummer per år (mars, juli, oktober och december) och distribueras via Mittmedias magasin. Tidningen finns också att läsa och ladda ner via: www.krokom.se Omslagsbild: Tekniken gör det möjligt att utföra jobbet mer eller mindre var som helst. Just nu är det många som flyttar från storstäderna, bland annat till orter som Rödön. Läs mer på sidan 5.

Ansvarig utgivare: Jonas Törngren, kommundirektör.

Tel: 0640-163 80 | E-post: jonas.torngren@krokom.se

Postadress: Krokoms kommun, Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom

Redaktör: Åsa Sjödin, kommunikationschef Tel: 0640 161 47 | E-post: asa.sjodin@krokom.se

Foto: Anneli Åsén där annat ej anges.

Tryck: Bold Printiing Mitt, Sundsvall

Vem vill du nominera?

Krokoms kommun är kommunens största arbetsgivare med närmare 1600 anställda. Finns det en enskild person eller en arbetsgrupp bland dessa som du tycker har utfört sitt arbete på ett extra bra sätt?

Du som är medborgare i Krokoms kommun kan nu nominera den person eller arbetsgrupp i organisationen Krokoms kommun som du tycker förtjänar priset Medborgarnas stjärna. Priset ska gå till den eller de som utfört sitt arbete på ett sätt som gjort tillvaron enklare, tryggare eller rikare för dig som bor här. Kort sagt – någon eller några som du tycker är en stjärna!

Utmärkelsen ska inspirera till utveckling av kommunens verksamhet och skapa stolthet bland Krokoms kommuns anställda. Priset kommer att delas ut i samband med medarbetardagarna 10 och 11 januari 2022.

Vem kan nominera? Alla som bor och verkar i Krokoms kommun eller kommer i kontakt med oss på annat sätt kan nominera. Medarbetare som bor i Krokoms kommun kan också nominera i sin roll som medborgare, dock inte en nära kollega eller sin egen arbetsplats.

Hur gör jag för att nominera? Fyll i formuläret som du hittar på kommunens hemsida. Sista dag är den 14 november.

Här hittar du formuläret: www.krokom.se/stjarna

Krokom informerar:

Lediga jobb

Har du en bostad att hyra ut?

I vår kommun ska alla kunna vara med och påverka.

Närheten och tryggheten människor emellan skapar förutsättningar för mod, idéer och glädje. Krokoms vision är att ge plats för växtkraft – för företag, familjer och för dig som medarbetare. Att jobba i Krokoms kommun innebär stora möjligheter att utvecklas. Vill du växa med oss?

Nyanlända med uppehållstillstånd som vill bo i Krokoms kommun söker bostäder. Det finns ett stort behov av att hyra lägenheter (från ettor och uppåt), villor och småhus.

Till dig som uthyrare kan vi ge stöd med till exempel tolkhjälp.

På krokom.se/jobbahososs hittar du alla lediga jobb just nu. Där kan du läsa mer om jobben samt skicka in din ansökan. Välkommen!

Är du intresserad att hyra ut eller har frågor, söker information, kontakta Bernt Åkerlund, boendesamordnare. Du når honom på telefon 0640 162 35 eller via e-post bernt.akerlund@krokom.se

Är du utvald i SCB:s undersökning?

Nu kan du köpa tomt på ”Kvarna”

Just nu genomförs en undersökning av SCB på uppdrag av Krokoms kommun. Vi vill veta mer om invånarnas uppfattning om hur det är att leva och bo i kommunen. Vi hoppas att du som är med i undersökningen tar chansen att påverka!

De personer som tillfrågas är ett slumpmässigt urval som dras från befolkningsregistret. Du kan svara via pappersenkäten eller digitalt. Den 3 november är sista dag att svara.

Vi söker stödfamilj/kontaktperson Ett givande uppdrag för dig som är intresserad av att stödja en person eller en familj som lever med en funktionsnedsättning. För mer information och intresseanmälan, se hemsidan eller kontakta Susanne Eltnäs.

Telefon: 0640 162 47 eller E-post: susanne.eltnas@krokom.se

w w w. k r o k o m . s e

Ristippen flyttar också Ristippen i Krokom flyttar snart till en ny anläggning på Hellbergs väg, vid utfarten från ÅVC. Öppettiderna måste tyvärr begränsas på grund av avfallsdumpning. Mer information kommer på hemsidan under hösten.

Sophämtning under vintern Vi påminner om att det är dags att anlita någon som snöröjer och grusar enskilda vägar. Sätt gärna upp plogkäppar och ta bort grenar som kan skymma sikten för sopbilschauffören så bidrar ni till säkrare och bättre sophämtning. Tack!

Vi har nöjet att erbjuda 18 tomter till försäljning i området ”Kvarna” i Krokom. För att få chansen att köpa en av tomterna på Kvarna behöver du anmäla dig till vår tomtkö.

Läs mer på hemsidan om hur du gör för att ställa dig i kön.

Hur vill du ha din faktura?

Vatten och renhållning skickar fakturor till din digitala brevlåda om du anslutit till en sådan. Om du inte vill ha digital post från Krokoms kommun kan du gå in hos din leverantör för digital post och avmarkera de avsändare du vill. Om du väljer e-faktura, autogiro eller e-postfaktura får du din faktura på det sättet i stället.

Information från vatten och renhållning

På www.krokom.se/faktura kan du läsa mer om de olika sätt du kan få din faktura levererad på.

Saknar du sopkärl?

Alla är skyldiga att lämna sina hushållssopor till kommunen. Är du permanentboende och saknar sopkärl vill vi att du hör av dig och beställer ett. Ni kan också dela kärl med upp till två närboende grannar. Det är enkelt att beställa kärl, eller meddela om ni redan delar kärl, via vår e-tjänst Sopkärl.

Glöm inte din vattenmätaravläsning Kom ihåg att lämna in din vattenmätaravläsning senast den 31 oktober, antingen genom att skicka in talongen eller via avlasning.idata.se. Kontakta kundcenter om du har frågor.

Flytt av återvinningsstation Förpacknings och tidningsinsamlingens återvinningsstation på ÅVC Krokom är flyttad utanför grindarna, så nu kan man besöka den dygnet runt.

3

Nu lyfter vi

Det sjuder av kreativitet, engagemang och tillväxt i hela Krokoms kommun.

Och det finns plats för fler människor. Nu hjälps vi åt att sprida bilden av Krokoms kommun – där livet växer!

Hjälp oss att sprida bilden av Krokoms kommun genom att använda platsvarumärket i din förenings eller organisations marknadsföring.

Sätt din by på kartan Nu har du chansen att sätta just din by på kartan. Vi vill lyfta fram varje del av Krokoms kommun och berätta om livet här för människor med flyttdrömmar. Vi samlar våra berättelser på hemsidan och sprider dem sedan i våra olika kanaler.

Vi har berättat om Christian Olsson och Martin Nilsson och deras familjer som hittade lugnet på Rödön (se sidan 5). Vi har berättat om Rönnöfors där vägarna möts och vi har berättat om stolthet och driv i Aspås. Eleonora Amorelli är nyanställd kommunikatör i Krokoms kommun och dessutom nyinflyttad till länet från Stockholm. Varje månad kommer hon besöka en av våra byar tillsammans med en fotograf och nu behöver hon din hjälp att hitta spännande byar att berätta om. Det är enkelt att anmäla sitt intresse på kommunens hemsida.

– Det är bara att fylla i sina kontaktuppgifter och skriva lite kort om varför vi ska berätta om just den byn. Min förhoppning är att vi kan få in många tips, säger Eleonora Amorelli.

ligger redan nu på plats och höstbilderna kommer om någon månad. Åsa Sjödin är kommunikationschef och hon berättar att kommunen även kan ta fram mallar för affischer och inbjudningar om det finns sådana behov.

– För den som inte är så van att skapa informationsmaterial eller kanske inte har tillgång till de program som behövs är en mall ett bra hjälpmedel. Vi tar gärna fram en mall om det behovet finns.

Det är bara att höra av sig till oss på kommunikationsavdelningen i så fall, säger hon.

”Vi blir jätteglada om det är fler som vill vara byambassadörer.”

Ett annat sätt att lyfta fram platsen, byarna och allt som finns att göra i Krokoms kommun är att använda den grafiska profilen för platsvarumärket. På hemsidan hittar du det du behöver i form av typsnitt, logotype och mönster. Bildbanken fylls på med bilder allt eftersom, sommarbilderna 4

Att flytta är ett stort steg och är det dessutom till en annan del av landet är det ett ännu större steg. Krokoms kommun har än så länge tre byambassadörer som kan svara på frågor och berätta om bygden och vi efterlyser fler. PerJohan Göransson från Tångeråsen kan berätta mer om livet i Offerdal för den som är nyfiken. Malin Sundqvist bor i Laxsjö och kan svara på frågor om det området. Börje Olsson har bott länge i Ås och vet mer om i kommunens södra delar.

– Vi blir jätteglada om det är fler som vill vara byambassadörer, skicka ett mejl till oss på kommunikationsavdelningen så berättar vi mer, säger Åsa Sjödin.

Just nu är det allt fler som lockas att ta steget från storstaden till ett nytt liv med naturen som en ständigt närvarande kraftkälla. Det pågår ett initiativ på länsövergripande nivå, Ta steget, i syfte att göra det enkelt för den som vill flytta till Jämtland-Härjedalen. I och med pandemin har fokus på att kunna jobba på distans blivit ännu tydligare och en ny arbetslivsnorm är på väg att etableras. Både i Krokoms kommun och i länet i stort pågår initiativ för att göra det möjligt att kunna jobba på distans. Jonas Törngren, kommundirektör, berättar att det redan finns lokala initiativ i exempelvis Laxsjö där man har skapat ett kontorshotell på bygdegården.

– Det gäller att vi är på tårna i det här och engagerar oss i de initiativ som tas. Regionen har påbörjat ett arbete med att, i samarbete med kommunerna, hitta platser som är lämpade för hubbar där medarbetare från olika organisationer kan sitta och jobba, säger Jonas Törngren.

Trenden är tydlig. Bara i år har Krokoms kommun ökat med närmare trehundra personer. Vi tror att det är en trend som kommer hålla i sig ett tag framöver. Nu hjälps vi åt att sätta #193byar på kartan.

Har du frågor?

E-post: kommunikation@krokom.se Telefon: 0640 161 00 Åsa Sjödin Vårt Krokom | Nr 3 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Emma är turismsamordnare, en tjänst som hon tillträdde i somras. Här berättar hon om sin resa från Stockbäcken via Abisko, London och Sydney för att slutligen landa i Offerdal.

En skatt att vårda

Christian Olsson flyttade till Rödön från Malmö med sin fru Anna och barnen Charlie och Sixten. Här trivs de!

De hittade lugnet på Rödön Nu rullar flyttlassen från storstäderna i södra Sverige till byar som Rödön.

Christian Olsson, som har flyttat upp från Malmö, säger att de är långt från unika. #193byar #ByRödön Fast flygplatsen bara är sju kilometer bort är känslan av lantlig idyll påtaglig på Rödön.

Christian visar stolt upp den nya gärdesgården som ramar in huset, ett stenkast från byskolan.

Han sätter på kaffe när grannen Martin Nilsson kikar in.

– Första gången vi körde över Rödöbron kände vi bara, wow så här vill vi bo, säger Martin.

närheten till stan och fjällen. Byskolan, skidspåren och aktiva föreningar.

– Det är ett naturligt vardagslugn här. I Stockholm hade vi tre byten i kollektivtrafiken varje morgon, säger Martin.

– Här finns ingen kollektivtrafik att bli stressad över, skrattar Christian.

Området de bor i heter Rödöns Den känslan är lätt att förstå när Prästbord och är fortfarande man blickar ut över ängarna ned under uppbyggnad. Fyra hus är mot storsjön och ser de fortfaranklara, ett femte är på gång och de snöklädda fjällen i fjärran. det finns plats för totalt nio hus Martin och hans fru Ida kände till om efterfrågan finns. sig modiga och lite ovanliga när Christian åker iväg några de beslutade sig för att ta med sig minuter och hämtar hem sina två barn och lämna Stocksönerna Charlie och Sixten från holm. Väl på plats på Rödön har fritids. Väl hemma testar de de märkt att de är del av en större om katten Alex gillar riskakor, trend. det gör han! Dagen efter väntar Martin Nilsson och hans fru Ida lämnade Stockholm för att bosätta – Vår flyttfirma har berättat att familjen ytterligare tillökning i sig på Rödön. Här fann de lugnet. det är många som tänker som vi form av en hundvalp. och att det förändrat deras jobb.

– Livet här blir annorlunda.

För tio år sen körde de fulla lass till storstäderBara det att barnen kan springa runt mellan na och tomma lass tillbaka. Nu är det tvärtom, husen själva utan att vi behöver oroa oss, säger berättar Christian. han. Över kaffet funderar de över vad det är som lockar med just Rödön. Den lantliga känslan,

Elisabeth Wickzell

Vi hittade ett hus på Blocket. Det var så det började. En gråruggig novembermorgon åkte vi för att titta på ett stort och väldigt gammalt hus på en plats vi aldrig tidigare varit. Egentligen för stort och stått orört minst trettio år.

Jag var gravid och spydde i buskarna. Men utsikten och känslan sa oss att det här var vårt. Bygden var vaken och levande. Det fanns skola, affär och slalombacke. Fjällen syntes i horisonten. Vi flyttade hit. Till lilla Söderåsen i Offerdals socken, Krokoms kommun.

I nio år har jag jobbat som journalist på Östersunds-Posten och Länstidningen, många gånger med just Krokoms kommun som bevakningsområde. Född och uppväxt är jag i Norrbotten och har hunnit bo på många platser i både Sverige och världen. Bott i städer så som Stockholm, Göteborg, London och Sydney, men har alltid trivts bättre i det småskaliga. Jag kan leva ett helt liv utan höga klackar, men utan ullunderställ blir det tuffare.

I Björkliden och Abisko förälskade jag mig i fjällen där jag under många säsonger jobbade med turism. Och nu har jag turen att få representera Krokom som turismsamordnare.

Den gamla gården vi köpte är nu fylld med tre barn, nio hundar, två hönor, en tupp och fem kycklingar. Ständigt hittar jag nya favoritutflykter och vi är ofta och gärna utomhus. Just nu är det fantastikt att träna draghundarna, andas in höstluften i hemmaskogen bakom huset, stanna till vid närmsta sjö och laga middag med familjen över öppen eld när hundarna vilar.

Hällberget och Oldklumpen är två andra favoriter. För toppturer med tre barn i olika åldrar krävs en hel dag och mycket gott fika. Vi hoppar på stenar, balanserar på kullfallna träd, skickar pinnar i bäckar och fascineras över den otroliga utsikten.

I den gamla nedlagda kristallgruvan i Olden går man på skattjakt. Med hammaren i högsta hugg har barnen fullt upp och hinner inte ens fika. Hem åker vi med fickorna fulla av minimala, kristalliknande föremål och enorma ”stora snygga stenar” som prompt ska bo på köksön i minst tre veckor.

För mig är Krokoms kommun lite som den där kristallen. Inte så stor och skrytig, lite gömd och glömd med behov av putsning och slipning på sina håll. Men en otroligt vacker skatt som man vill vårda, utforska och inte släppa.

Vad är unikt med din by? Hör av dig till oss!

Just nu är det många som väljer att flytta från storstäderna till förmån för landsbygden. Under årets första fem månader ökade befolknigen i Krokoms kommun med hela 143 personer.

w w w. k r o k o m . s e

Vi vill berätta om alla våra 193 byar, vad är det som är unikt för just din plats? Hör av dig till oss via hemsidan och berätta varför vi ska skriva om just din by. www.krokom.se/flyttahit

Emma Bergstrand Turismsamordnare

5

S A M H Ä L L S BY G G N A D

Hon tvekade först när frågan kom om hon inte skulle söka. Nyfikenheten vägde tyngre och sedan 2016 har Ulla Schill arbetat som chef för samhällsbyggnadsförvaltningen. Nu söker hon nya utmaningar.

Ulla Schill har jobbat som samhällsbyggnadschef i Krokoms kommun sedan 2016. Nu söker hon nya utmaningar.

Nya utmaningar för Ulla Efter drygt sju år som verksamhetschef för område ortopedi inom Region Jämtland Härjedalen hade Ulla Schill bestämt sig för att leta efter ett nytt jobb. När jobbet som chef för samhällsbyggnadsförvaltningen dök upp kändes det lite intressant. Men det var inte förrän hon blev uppmanad att söka som hon faktiskt gjorde det.

– Jag är sjuksköterska i grunden och det här var ju en helt ny bransch för mig. Därför funderade jag på om det var rätt jobb för mig. Men under intervjun stod det klart att det var en chef och ledare de sökte och inte en expert och då blev jag övertygad om att söka.

Jag blev förstås jätteglad när jag blev erbjuden jobbet, säger Ulla Schill.

Det här är något som hennes medarbetare skriver under på. Medlemmarna i ledningsgruppen fick frågan hur de beskriver Ullas bidrag till verksamheten. Oscar Aspman, chef för avdelningen för renhållning, är en av dem som lyfter fram målfokus och ordning och reda som några av hennes styrkor.

– Tack vare det sätt som Ulla har tagit sig an arbetet med kommunens samhällsbyggnadsprocesser, våra interna processer och mycket annat har det spridit sig en arbetsglädje. Vi har fått mycket mer målfokus, ordning och reda och styrfart på det vi gör. Det har varit väldigt givande och roligt, säger Oscar Apsman.

Christine Månsson är ekonom och hon lyfter fram förmågan att se helhetsperspektivet och att kunna förklara det på ett pedagogiskt sätt.

– Vi hade ett nära samarbete som präglades av ett ömsesidigt givande och tagande. Hennes positiva energi och härliga humor bidrog till att våra möten blev både kreativa och roliga, säger Christine.

”Hennes positiva energi och härliga humor bidrog till att våra möten blev både kreativa och roliga.”

Ulla beskriver samhällsbyggnadsförvaltningen som spindeln i nätet i kommunen. Uppdragen kräver ofta ett nära samarbete med de andra förvaltningarna och att utveckla formerna för det arbetet var därför något som var högt prioriterat när hon började.

– Vi skapade olika samarbetsforum där vi kunde prata framtidsvisioner tillsammans. Det fanns redan duktiga och hårt arbetande tjänstemän på de olika avdelningarna, utmaningen var att få till ett smidigt och naturligt samarbete mot gemensamma mål. Det tycker jag att vi har lyckats med, både mellan avdelningar på förvaltningen och mellan förvaltningar, säger hon.

6

Ett av de större besluten Ulla har varit med att ta fram underlag till är satsningen på en utbyggnad av vatten- och avloppssystemet i Ås-området.

Krokoms kommun är i ett tillväxtskede och det finns en stor efterfrågan när det gäller boende i området från Ås till Sandnäset.

– Det handlar om en satsning på över 300 miljoner kronor och det har verkligen varit ett lagarbete att kunna ta det i mål. Det här beslutet som fullmäktige tog är viktigt med tanke på politikernas målsättning om fler invånare, säger Ulla Schill.

Det faktum att kommunen är i en tillväxtfas, något som kräver en annan organisation, är en av flera orsaker bakom Ullas beslut att avsluta sin anställning.

– Eftersom samhällsbyggnadsnämndens frågor som rör tillväxt är av stort intresse för kommunstyrelsen har kommundirektören beslutat om att göra en förändring i förvaltningsorganisationen som är bra. Jag hoppas att den politiska organisationen följer efter, säger hon.

Nu väntar ett halvår i Portugal som golfvärd för Ulla och hennes man Leopold.

– När man stänger en dörr öppnas oftast en annan och frågan om att vara golfvärd dök upp efter att jag sagt upp mig. Vi kommer ta hand om golfande turister och se till att de får en riktigt bra vistelse. Under tiden kommer jag säkert att fundera en del på vad jag ska ta mig för härnäst, avslutar Ulla Schill.

Åsa Sjödin

Vårt Krokom | Nr 3 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Malin är ny kundtjänsthandläggare för Vatten- och renhållningsavdelningen. Här skriver hon om det varma välkomnandet hon fick när hon började sitt nya jobb.

En fantastisk första dag

I dagsläget har Krokoms kommun 22 uppförda verk och utöver det tio beviljade men ännu inte uppförda.

Ny vindbruksplan ett måste Det har hänt en hel del sedan 2010 då Krokoms kommuns vindbruksplan antogs. Nu inleds arbetet med en översyn av dokumentet som ska väga samman olika intressen och behovet av uthålliga energikällor. Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste dokument. Det är den som ligger till grund för den långsiktiga utvecklingen när det gäller hur mark- och vattenområden ska användas.

Ibland behöver fördjupningar göras, till exempel om det gäller en specifik fråga som inte tas upp i översiktsplanen i tillräcklig utsträckning.

Då ska kommunen ta fram ett tematiskt tillägg till det övergripande dokumentet. Vindkraft är ett sådant område och Krokoms kommun står i startgroparna till att revidera det nuvarande tillägget som antogs hösten 2010.

Simon Östberg är planarkitekt och han berättar att länsstyrelsen gjorde en så kallad aktualiseringsprövning av Krokoms kommuns samtliga översiktsplaner under 2019 och resultatet blev att majoriteten är för gamla och måste göras om. Några av planerna, däribland den som rör vindkraft, är dock möjliga att revidera.

– Vi har ett stort arbete att göra när det gäller våra fördjupade översiktsplaner där många är väldigt gamla. När det gäller vindkraften har det hänt en hel del på det området sedan 2010 och därför behöver vi komma igång med en revidering av det underlaget, säger Simon Östberg.

ställningstaganden vi kommer stå inför inom en ganska snar framtid. Det är komplext och frågan är laddad men jag tror att om kommunerna inte tar hand om det här på rätt sätt så kommer man ta över från statligt håll, säger Simon Östberg.

Energimyndighetens och Naturvårdsverkets beräkningar har visat att om Sverige ska nå målet för energiomställningen med hundra procent förnybar energiproduktion år 2040 så måste vindkraften fördubblas jämfört med idag. Simon Östberg berättar att Krokoms kommun i dagsläget har 22 uppförda verk och utöver det tio beviljade men ännu inte uppförda. Det dokument kommunen ska ta fram kommer inte att ge svar på var eventuella vindkraftverk kommer byggas utan peka ut de områden där förutsättningarna är goda med få konkurrerande intressen.

– Det här är ett nödvändigt underlag för de instanser som ska pröva större etableringar. Dessutom pågår det på nationellt håll ett arbete som gör det ännu mer angeläget att vi kommer igång. Bland annat föreslås länsstyrelserna att få i uppgift att tillsammans med kommunerna redovisa lämpliga platser för storskalig vindkraft, säger Simon Östberg.

”...verken kommer vara dubbelt så höga, men färre i antal. redan om tio år.”

Den tekniska utvecklingen har gått snabbt, från att för tio år sedan diskutera vindkraftverk med höjder på ca 150 meter räknar man numera räkna med att verken kommer vara dubbelt så höga, men färre i antal, redan 2030. Utöver tekniken har lagstiftningen till vissa delar förändrats liksom diskussionen på nationellt håll när det kommer till vad en hållbar vindkraftutbyggnad egentligen är och hur den ska bidra till energiomställningen.

– Det är oerhört viktigt att vi tar fram ett bra underlag som kan ligga till grund för de w w w. k r o k o m . s e

Från och med år 2022 är det ett krav på att översiktsplaner och tematiska tillägg prövas vart fjärde år. Om kommunen inte påbörjat revideringsarbetet inom avsett tidspann blir översiktsplanen inaktuell. Detta kan resultera i att länsstyrelsen och olika myndigheter gör egna bedömningar om hanteringen av kommunens samhällsplanering vid beslut.

– Vi har ännu inte påbörjat arbetet men en grov målsättning är att vi ska vara klara inom en treårsperiod, avslutar Simon Östberg.

Jag har varit arbetslös av och till sen min fasta tjänst på ett företag i Östersund flyttades till Stockholm våren 2017. Jag har haft fyra vikariat efter det, men har varit arbetslös mellan alla vikariat. Hur lätt är det att vara arbetslös när man är fyllda 50 och det dessutom dyker upp något som heter Corona och hela världen stannar…

Det har inte alls varit lätt att få jobb kan jag berätta, jag vet inte HUR många jobb jag har sökt men bara fått ”tyvärr nej”. Jag blev jätteförvånad när chefen för Renhållning på Krokoms kommun ringde mig om en intervju, va, frågar du mig?!

Jag hade inte stora förhoppningar när jag åkte till intervjun. Men det gick riktigt bra (de var fyra personer som intervjuade mig, så det kändes lite nervöst), och gissa min lycka och förvåning när jag blev erbjuden jobbet!

☺

Jag fick jobbet trots att jag fyllt 50, men det visar ju att det finns några arbetsgivare som även ser till erfarenhet och inte bara ålder!

Min första dag var helt fantastisk! Allt var klart med arbetsplats, dator, telefon, nycklar, lösenord till alla olika program osv, och det var ordnat schema om vem som skulle handleda mig. Det var en blomma med Välkommen-skyltt på mitt skrivbord! Så gott som allt var ordnat, det var allt man kunde önska sig när man kommer till en ny arbetsplats!

Jag har nu jobbat drygt 1,5 månad och trivs jättebra, jag har lärt mig otroligt mycket om saker jag inte haft en aning om när det gäller vatten och renhållning. Jag lär mig även undan för undan var alla små byar ligger i Krokoms kommun.

☺

Mina arbetsuppgifter har hittills bestått av enklare saker, som exempelvis att besvara de enklare e-tjänsterna, beställa sopkärl, ändra soptömning, beställa slamtömningar, ändra i kundkort (till exempel rätt mobilnummer och adress). Jag har även jobbat med vattenmätaravläsningar, aviserat och ombokat mätarbyten, gjort förenklat ägarbyte, korrekturläst kundutskick, skickat fakturakopior mm.

Jag har även fått göra studiebesök, jag har varit med på vattenmätarbyten, byte av servisventil, samt kollat in ÅVC och åkt med renhållningskillarna en runda. Det känns som att jag kommit in i upplärningen på ett bra vis, och likaså i sammanhållningen på vatten och renhållning.

Jag är djupt tacksam att jag som passerat 50-sträcket har fått en sådan här möjlighet!

Malin Lundgren Kundtjänsthandläggare

7

UTBILDNING OCH BARNOMSORG

Bokbussen i Krokoms kommun bjuder på en enastående bildningsresa för alla som har en bit till folkbiblioteket.

Bussen bjuder också på samtal, skratt och en önskan om böcker med lyckliga slut.

Hasse Hedman har kört bokbussen i Krokom i tjugo år. Han trivs i mötet med sina låntagare, här är han i Bleckåsen där Ulla Wänseth, Solbritt Åhman och Inger Wallenhed kommer på besök.

Bokbussen – både för gamla och nya läsare Inger Wallenhed behöver bara gå några meter från sitt hus i Bleckåsen för att kliva in i Bokbussen. Hon har verkligen biblioteket utanför sin dörr. En gång i månaden parkerar den nedanför hennes hus.

– Jag lånar böcker varje gång Bokbussen är här, det är så bekvämt säger hon.

Hon brukar mejla in sin beställning av böcker, men har inte gjort det till i dag.

– Det gör inget för det finns så bra utbud på Bokbussen, säger hon och hälsar glatt på grannarna som också ska låna böcker.

Bokbussen, då hon vanligtvis brukar låna böcker på Krokoms bibliotek.

– Men nu när jag vet vilka datum den kommer så kommer jag att gå hit, det är ju enklare, säger hon och börjar botanisera bland hyllorna.

Hon läser jämt och hon läser allt.

– Men böckerna får inte sluta för illa. Det behöver inte sluta lyckligt, men det får inte sluta svart, säger hon.

– Hur vet man det, undrar Hasse Hedman som är Bokbusschaufför sedan 20 år.

– Det vet man när man kommer dit, svarar Solbritt och alla skrattar.

”Böcker betyder att jag har något att göra även när jag inte har något att göra.

Jag kan inte leva om jag inte får läsa.”

Ulla Wänseth och Solbritt Åhman stiger på med kassar fulla av böcker.

Ulla Wänseth tycker att läsningen ger henne ro i hjärnan.

– Böcker betyder att jag har något att göra när jag inte har något att göra. Jag kan inte leva om jag inte får läsa, säger hon.

För Solbritt är det första gången hon besöker 8

Bokbussen har ett viktigt uppdrag och är en uppskattad verksamhet av många boende i byarna runt om i kommunen sedan starten 1984.

De besöker 49 hållplatser varje månad, varav 8 skolor och 13 förskolor.

– Bokbussen blir ett fint komplement för de som har långt att åka till folkbiblioteket. För en del vuxna och barn så är det här det enda mötet

som sker med ett bibliotek. Där är vi viktiga, säger Bokbussbibliotekarie Johanna Vestfält.

Hon ser det rullande biblioteket som en demokratisk rättighet.

– Det handlar om rätten till läsning och kultur, det känns stort att vi är en del i att människor får tillgång till litteraturen, säger hon.

För henne och Hasse är det också ett fint sätt att lära känna bygden och människorna.

– Det bästa med jobbet är mötet med människor, folk är så glada och positiva, säger Hasse.

Bussen blir också en mötesplats där man hinner surra om vad som händer i byn. Just nu pratas det mest om rävar som kalasar i hönsgårdar.

Ulla berättar om hennes tupp Kurt som fick en stroke, men som klarade sig. Hon lånar åtta böcker och ger bort en höna till Solbritt. Inger har också hönor att skänka. Solbritt lånar ljudböcker och får tre hönor.

– Tack för mig, vi syns om en månad, ropar Ulla när hon kliver ner från bussen.

Hon vänder sig om och ropar: – Är det någon som vill ha ankor, jag har för många.

Susanne Kvarnlöf Vårt Krokom | Nr 3 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Emmelie är nämndsekreterare på barnoch utbildningsförvaltningen. Här berättar hon om den spännande utmaningen i att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken.

Från teori till praktik

Nathalie Lööv, Hugo Olausson, Anton Hemå, Joel Bandelin, Samuel Johansson och läraren Therese Bergsmo i ett viktigt samtal.

Barn föds inte med fördomar På Dvärsätts skola är pedagoger och elever engagerade i projektet Catwalk i skolan. Catwalk i skolan är Glada Hudik-teaterns skolprojekt där eleverna får möta människors olikheter på ett naturligt sätt och lära sig att uppskatta dem.

Projektet riktar sig i första hand till elever från årskurs 4 och uppåt men på skolan i Dvärsätt deltar elever från årskurs 2 till 6 och delar av grundsärskolan. Annika Widén, rektor för grundskola och grundsärskola i Dvärsätt är glad och nöjd över att så stor del av eleverna blir engagerade i arbetet.

– Under våren hade vi en ganska ansträngd arbetsmiljö i skolan, negativa ord som bög, hora och CP hördes bland eleverna. Och en stor del av tiden fick ägnas till samtal med eleverna för att förklara och reda ut, berättar Annika Widén.

När möjligheten att delta i Catwalk i skolan dök upp var Annika inte sen att nappa på erbjudandet. Efter avstämning med arbetslaget, anmäldes Dvärsätts skola till projektet.

– Jag såg möjligheten till att ta ett helhetsgrepp om värdegrundsfrågor och att vi tillsammans skulle kunna jobba förebyggande och på flera nivåer kring fördomar, olikheter och likheter, förklarar Annika.

Temat är ett prioriterat område under hela läsåret i Dvärsätts skola. Annika berättar att fler ämnen som exempelvis bild kommer att kopplas in och att även de yngre barnen blir involverade.

– Eleverna i förskoleklass har fått besöka grundsärskolan för att förstå verksamheten. En bra ingång till att i klassen lyfta frågor och prata om lika och olika även tillsammans med dem, säger Annika.

En dag varannan vecka har eleverna i både skola och grundsärskolan gemensam faddergruppsaktivitet utomhus. Vuxna finns på plats men aktiviteterna leds av elever i årskurs 6.

Under 2022 kommer Glada Hudik-teatern att göra en skolturné på sex platser i Sverige och alla deltagande klasser har chans att vinna ett besök till sin skola. För att delta ska eleverna utföra en god gärning och därefter dokumentera den i text, foto eller film. Eleverna ska själva bestämma till vem de vill utföra den goda gärningen och vad det ska vara.

– Det är ett oerhört viktigt arbete som vi inlett nu. Hela skolan, både pedagoger och elever är engagerade och tycker det är jätteroligt. Drömmen vore utföra den allra bästa goda gärningen också för vi vill ju såklart få besök av Glada Hudik-gänget. Det skulle vara en fantastisk upplevelse för oss alla, avslutar Annika Widén.

”Jag såg möjligheten till att ta ett helhetsgrepp om värdegrundsfrågor”

Arbetsmaterialet består av sex delar med frågeställningar och diskussioner kring värdegrund, barnkonvention, respekt, hänsyn, fördomar och olikheter. Att tillsammans se dokumentärfilmen Catwalk om funktionsnedsatta Emma och hennes vänner som drömmer om att få synas och skina på en catwalk är en del i projektmaterialet.

– Pedagogerna väljer själva hur arbetet med uppgifterna ska göras och anpassar efter ålder.

Vi har regelbunden kontakt med Glada Hudik-organisationen och de finns tillgängliga för frågor och feedback på vårt arbete, berättar Annika. w w w. k r o k o m . s e

I min roll som nämndsekreterare för barn- och utbildningsnämnden arbetar jag strukturerat med nämndprocessen genom att förbereda inför nämndens sammanträden, organisera beslutsunderlag och skriva beslutsprotokoll.

Arbetet innebär som ni säkert redan listat ut en hel del skrivande men också ett förvaltande av det vi faktiskt producerar. Alla handlingar ska tas om hand på ett eller annat sätt och det ingår även i mitt uppdrag som arkivredogörare för barn och utbildning på central nivå att se till att detta görs på rätt sätt. Utöver nämndsekreterare är jag också personalredogörare för rektorer, verksamhetschefer, stab, administratörer inom förskola/skola och bibliotek.

Kombinationen av mina två huvudsakliga uppdrag ger mig en god inblick i den politiska beslutsprocessen samtidigt som jag får en närhet till förvaltningen. Det är verkligen superkul och utvecklande! Jag lär mig nya saker varje dag och utmanas samtidigt av att omsätta mina kunskaper från teori till praktik.

Jag har läst förvaltningsjuridiska programmet med inriktning juridik på Mittuniversitet, en intressant utbildning med fokus på offentligrätt. Innan jag påbörjade studierna arbetade jag tolv år inom äldrevården, till en början som vårdbiträde men jag utbildade mig vidare till undersköterska. Det är en erfarenhet som jag är enormt tacksam över. Kanske är det just åren inom den kommunala äldreomsorgen som ligger till grund för mitt val av utbildning och det gedigna intresset för kommunalrättsliga frågor.

Som kommunmedlem i Krokoms kommun känns det extra gott att få verka inom samma kommun där jag och min familj valt att bosätta oss. Jag kan nu dessutom välja att ta cykeln till arbetet, även om det inte händer allt för ofta.

Min anställning i Krokoms kommun påbörjades mitt under pågående pandemi och efter ett par månader i min nya roll kom rekommendationen om distans arbete för alla. Exakt de förutsättningarna man inte önskar sig som nyanställd men det har trots allt gått bra tack vara digitala fikamöten och bra stöttning från chef och kollegor.

Så nu när ni firar återgång till det ”normala” firar jag att återgå till det ”onormala” med att få uppleva fysiska möten och icke digitala kollegor. Hoppas vi ses på riktigt snart.

Thory Andersson Emmelie Borg Larsson Nämndssekreterare

9

STÖD OCH OMSORG

Att arbeta inom vård och omsorg innebär att göra skillnad i människors liv varje dag.

Totalt arbetar cirka 400 personer inom vård och omsorg i Krokom idag men rekryteringsbehovet är stort och kommunen behöver locka fler yngre.

Marina Nilsson och Helen Eriksson arbetar på Blomstergården i Krokom. Här är de tillsammans med Gunilla Edholm.

Sveriges viktigaste jobb De kommande 10–15 åren kommer Krokoms kommun ha ett jättestort behov av att rekrytera personal till vård och omsorg.

– Vi måste bli mycket bättre på att locka yngre generationer till vår bransch, säger Anna Berkestedt Jonsson, socialchef.

”Åttio procent av dem som arbetat i sommar fick en mer positiv bild av arbetet”

10

– Vi ser att små missar från vår sida som arbetsgivare skapar intryck som sitter kvar resten av sommaren. Här kan vi bli mycket bättre, och det är just såna här saker som vi tar med oss redan i nästa rekrytering av sommarvikarier, säger Anna.

Som särskilt positivt lyfter ungdomarna att För att möta upp behovet och utveckla rekrytebefintlig personal har varit inbjudande och peringsprocessen anlitades Omsorgsförmedlingen dagogisk, tagit sig tid att gå runt och berätta om till att ta fram en studie. Studien rutiner, och tålmodigt förklarat bygger på enkätsvar och djupinupprepade gånger när det tervjuer med ungdomar mellan behövts.

17 och 25 år som sommarjob– Befintlig personal gör ett bat inom vård och omsorg i fantastiskt jobb med att få våra Krokom kommun. vikarier att känna sig välkomna, – Åttio procent av dem som säger säger Anna Berkestedt arbetat i sommar fick en mer Jonsson, socialchef. positiv bild av arbetet. Det blev tydligt i studien att unga vill Årets sommarvikarier vittnar göra skillnad, och arbeta med om att de är glada att det har något meningsfullt. Många är testat på att arbeta inom vård nyfikna på arbete i vård och och omsorg. Hälften av de Lisa Thambert från Omsorgsförmedlingen har sammanställt studien över hur omsorg, men vågar inte söka tillfrågade vill fortsätta arbeta ungdomarna uppfattade sitt sommarsig hit, säger Lisa Thambert, inom vårdsektorn efter vikariajobb inom vården i Krokoms kommun.

Omsorgsförmedlingen. tets slut.

Eleonora Amorelli För Anna Berkestedt Jonsson, socialchef har det blivit tydligt att kommunen behöver bli bättre Vill du göra skillnad? på att informera om vad det innebär att arbeta inom vården och att sänka tröskeln in. Bristerna Redan efter jul (vecka 4) börjar vi rekrytera som pekas ut i studien handlar nämligen främst inför sommaren 2022. Håll utkik på hemsiom bristande information inför första arbetsdan och på våra sociala medier. dagen och osäkerhet kring vad jobbet innebär i Välkommen med din ansökan! praktiken.

Vårt Krokom | Nr 3 2021

Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvudroll.

Anne-Marie är undersköterska men fokuserar lite extra på demenssjuka i höst.

Målet med projektet är att de äldre ska kunna få bo kvar så länge det går i sin trygga miljö.

Att få vara frisk längre Jag arbetar som undersköterska i Offerdal hemtjänst. Jag trivs väldigt bra, det är ett mycket socialt arbete som innebär många olika möten med våra äldre och hjälpbehövande, samt med andra yrkeskategorier. Förutom detta innebär det många mil med bil då vi har långa avstånd här i Offerdal.

Sista dagen bjöd på ett härligt ögonblick när regnet för en stund upphörde.

Friluftslaget goes Storulvån

Regnet öste ner och det var en riktig utmaning för deltagarna i Friluftslaget att sätta upp tälten på baslägret. Men vad gör väl det? Den avslutande fjällturen blev precis så magisk som det var tänkt, trots allt regn.

Varje tisdag sedan i mars har de elva deltagarna i Friluftslaget övat på olika sätt inför fjällvandringen under ledning av Simon Jaktlund. Man har tränat på att sätta upp tält, lärt sig att hantera ett Trangiakök, provat på vindsäck, lärt sig om kartor, satt upp regnskydd med hjälp av tarp och övat balansen på olika sätt. Det är en hel del att lära sig om man inte är så van att vara ute på fjället. Stina Rothoff, en av deltagarna i Friluftslaget, berättar att hon har längtat till träffarna på tisdagar.

– Det har varit jätteroligt varje gång. Svårast var skattjakten för jag hittade inte allt och roligast var det att paddla kajak och sup. Och att vara med Simon och Jonas, säger Stina Rothoff.

Tanken med projektet var att stärka den fysiska och psykiska hälsan hos deltagarna genom olika utomhusaktiviteter. Jonas Milton är en av projektledarna och han berättar att det är häftigt att se hur deltagarna har växt under resans gång.

– Vi har flera gånger fått uppleva glädjetjut när någon har vågat prova en aktivitet som till en början kändes utmanande. Och över tid har det märkts tydligt att våra deltagare har utvecklats och blivit mer kommunikativa och att de vågar ta för sig mer i olika sammanhang, säger Jonas Milton.

teter som har varit väldigt uppskattade. Många gånger har aktiviteterna kanske känts svåra och till och med lite läskiga, men känslan när någon har övervunnit rädslan och faktiskt testat – och klarat det – är fantastisk, säger Jonas Milton.

Agneta Östlund är enhetschef på Stöd och service och huvudansvarig för projektet. Hon berättar att en viktig lärdom är just att möta deltagarna med ett öppet sinne och utmana dem att prova nya saker.

– Det är lätt hänt att man av bara farten anpassar aktiviteter innan deltagarna har fått prova på i stället för att ge dem möjligheten att själva märka vad de klarar och inte. Genom det här projektet har vi alla fått utmana oss själva på olika sätt och därigenom lärt oss mycket, säger Agneta Östlund.

Den stora finalen, fjällturen till Storulvån, genomfördes i början av september. Vädergudarna hade inte alls vaknat på sin bästa sida och regnet öste ner i princip hela tiden. Men desto härligare blev ögonblicken då solen faktiskt kom fram och gruppen fick njuta av en stund med fint väder. Jonas Milton berättar att sista dagen bjöd på ett sådant ögonblick när de hade vandrat längs Handölsforsen och upp på en liten topp.

– Vi satt där uppe med forsen som bakgrund och solen kämpade sig igenom molnen för en stund. Det var magiskt. På väg ner öppnade sig himlen igen och då fick vi verkligen peppa varandra ordentligt för att hålla humöret uppe.

Motgångarna hanterades av gruppen på ett fint sätt och tilläts aldrig att bli stora, det var fint att se, säger Jonas Milton.

”Vi satt där uppe med forsen som bakgrund och solen kämpade sig igenom molnen för en stund”

Projektets målgrupp var personer som har beslut om insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Coronapandemin har varit tuff eftersom restriktionerna har medfört att den sociala isoleringen har ökat för många i den här gruppen. Tack vare att aktiviteterna inom ramen för projektet har varit utomhus har de kunnat rulla på enligt den ursprungliga planen.

– Det faktum att få träffas betyder mycket och dessutom har det verkligen handlat om aktivi-

w w w. k r o k o m . s e

Åsa Sjödin

En förutsättning för att trivas i hemtjänsten är ett intresse för människors olika personlighet och en vilja att hjälpa dem till en bättre vardag.

Att tycka om att ge service är också en god egenskap En dag i mitt arbete kan innebära daglig omvårdnad, medicingivning, hjälp med insulin, stöd vid dusch inköp samt mycket mera. I det här arbetet kan man få vara något av en tusenkonstnär då man aldrig riktigt vet vad dagen kommer att bjuda på.

En dag när man lyckats nå någon på ett bra sätt , fått till en personlig kontakt och lyckats hjälpt till med något som varit besvärligt . Det kan tex vara momentet dusch , då känns det bra i hjärtat och arbetet känns meningsfullt .

I höst har jag fått förmånen att delta i projekt demens inom hemtjänsten, att jag blev tillfrågad beror på att jag gått en utbildning på distans i Skellefteå, den heter utbildning till demensspecialiserad undersköterska. Det är en utbildning som jag verkligen rekommenderar undersköterskor att gå. Den ger mycket kunskap och ger även en personlig utveckling som jag haft mycket glädje av.

I projektet om demens hoppas vi få till ett bättre samarbete mellan olika aktörer som till exempel rehab, distriktssköterskor, hälsocentralerna och hemtjänsten. Vi i projektet vill att det ska leda till förbättrat arbetssätt som stöttar den äldre i hemmet. Att den äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar i en bra miljö och kunna motverka ensamhet. Det är viktigt att utveckla kontaktmannaskap och genomförandeplaner så de blir ett naturligt arbetsredskap i arbetet. En målsättning är att kunna ta hjälp av ny teknik och att ta vara på varandras yrkeskunnande för att därmed bidra till bättre vård.

Anne-Marie Andersson Undersköterska och projektledare demens

11

NÄRINGSLIV

Inger-Helene Gråik är ny samisk samordnare på Krokoms kommun. Foto: Anders Lundin

De åtta årstiderna Krokoms kommun kommer under året att ge er en inblick i renskötselns förutsättningar, bland annat genom att berätta om de åtta olika årstiderna, och vad som sker i samband med dessa.

Under hösten är renarna i rörelse där de ska lämna fjället för att söka sig mot skogslandet.

Renen – en resurs året runt Frostnätter och singlande höstlöv är signalen för naturens viloperiod – men för en del av Krokoms kommun börjar förberedelserna inför årets högsäsong.

Samebyarna och renen är i liv och rörelse. Häng med och få en inblick i en av kommunens viktigaste näringar!

Rennäringen och den samiska kulturen är en levande och betydande del av Krokoms kommun – både geografiskt och ekonomiskt. Men vad gör egentligen en sameby, och hur många är sysselsatta med renskötsel just här? Svaret är många, kan vi stolt berätta.

Renskötselområdet utgör cirka hälften av Sveriges yta, och Krokom är en av landets samiska förvaltnings­kommuner. Det innebär att Krokom har ett särskilt ansvar att värna och synliggöra den samiska kulturen – och med tre samebyar inom kommunens gränser så är den i högsta grad närvarande och lokalt samhällsbärande.

Beetydande del av näringslivet Jijnjevaerie Sameby, Njaarke Sameby och Jovnevaerie Sameby har tillsammans runt hundra medlemmar, vilket gör rennäringen till en betydande del av kommunens näringsliv. Kort sagt så är renen och verk­sam­heten kring den en resurs för Krokom året runt. Däremot ska renen betraktas och eventuellt beundras på avstånd.

Det som är ett vykort för besökaren är någon annans arbetsplats och vardag. I egenskap av fjällkommun så rör sig turister och rennäringen ofta inom samma område, där det finns uppenbara utmaningar och risk för konflikter.

Främst handlar det om renens välbefinnande, där förutsättningarna förändrats i och med en expanderande turism. Det händer allt oftare att vajor störs i samband med kalvning, med risk för att kalvarna inte överlever. Under kalvningsperio-

den, från mitten av april och till slutet av maj, ska man som besökare undvika att vistas på fjället.

Rennäringslagen anger i själva verket att det är förbjudet att skrämma, störa eller driva bort renar.

Hösten en viktig tid Som vi berättade inledningsvis så är renarna i rörelse under hösten, där de ska lämna fjället för att söka sig mot skogslandet. I september äger brunsten rum, och det närmar sig samtidigt slakt och den enskilt viktigaste ekonomiska tiden för samebyarna.

Renskötselns enda inkomst är slakten som sker nu på hösten. Renskötselns enda inkomst är slakten som sker nu på hösten. Avkastningen beror på hur mycket rovdjuren tagit för sig av årets slaktuttag och även på hur många som dött av andra orsaker, exempelvis genom trafikolyckor eller svält.. Här i Krokom och Jämtland brukar det handla om mellan 20–25 procent av den totala renhjorden, med andra ord en betydande del av totalen. Inkomsten av slakten vägs mot utgifter för renfoder, fordon och arbetstiden för att ta hand om renarna och se till att de har mat och att det är fria från störningar. Kort sagt är livet som företagare inom rennäringen en balansakt, där yttre omständigheter i stor del styr tillvaron.

Anders Lundin

Just nu befinner vi oss i hösten. Sommaren har dragit sina sista suckar, och efter flera månader på fjället så är klockan slagen för en ny period för renen. Nu väntar nämligen brunsten, och då behöver renen lugn och ro.

Renskötarna håller tummarna extra hårt för att inga rovdjur ska störa hjordarna, och medan renarna gör sitt så ägnar de sig många åt binäringar, exempelvis reparerar stängsel och andra förberedelser. Slakten närmar sig, och med den årets stora inventering. Hur många renar finns kvar? Hur många kan slaktas, och hur kommer den enskilde renskötarens ekonomi att se ut det kommande verksamhetsåret. Det är snart som svaren kommer.

– Hösten är en fartfylld tid för renskötaren. Matrenar ska tas innan tjurarna går i brunst, det är älgjakt, reparation av stängsel och planering för vintern.

Känslan för hösten är en blandning av oro och förväntan inför vintern, säger Inger-Helene Gråik, bosatt i Rötviken och aktiv inom Jijnjevaerie sameby.

Visste du det här?

Sameby En ekonomisk och administrativ sammanslutning, och även ett geografiskt område som ofta sträcker sig från skogsområdena i inlandet till norska gränsen.

Inom samebyarna finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om hur verksamhetens ska bedrivas, men varje renägare/egen företagare beslutar själv om sina egna renar.

Medlem Av alla samer i Sverige är det ungefär tio procent som är medlemmar i någon av Sveriges 51 samebyar. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Det finns kriterier i Rennäringslagen som styr vem som kan bli medlem. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Rättigheter Inom samebyn får medlemmarna bedriva renskötsel, och inom delar av området också fiska och jaga.

Medlemmar har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesmarkerna i urminnes tid. Reglerna för samebyarna regleras i rennäringslagen. Med dessa rättigheter följer också många skyldigheter.

Same I sametingslagen finns en definition på vem som är same. För att få skriva in sig i röstlängden till Sametinget säger lagen att denne ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse sig vara same.