Polisidrott nr.1-2021

MÖT SVERIGES SNABBASTE POLIS

HUR HÄLSOSAMT ÄR STYRKETRÄNING?

SITT RÄTT I HEMARBETET

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet | Nr 1 - 2021

Jesper Gäddkungen av Ringsjön Polis-SM i sportfiske

”Jag blir provocerad av den enda timma i veckan som vi har och alltid har haft till träning.”

PROFILEN MARTIN MELIN

Att skydda de folkvalda är att skydda demokratin.

Bli livvakt, ansök senast 18 februari Säkerhetspolisen.se/personskydd/bli-livvakt Vid frågor, ring 010-568 81 89

//INNEHÅLL//NR 1-2021

//Sveriges snabbaste polis?

Profilen: Erik Lundvik >> 4

POLISIDROTT En tidning från Svenska Polisidrottsförbundet

UTGIVNINGSPLAN 2021

//Sveriges kändaste polis?

Profilen: Martin Melin >> 10

Nr. 1 - vecka 6 Nr. 2 - vecka 15 Nr. 3 - vecka 24 Nr. 4 - vecka 36 Nr. 5 - vecka 43 Nr. 6 - vecka 51

MATERIAL TILL TIDNINGEN

Kontakta förbundskansliet för senaste leveransdatum.

Artiklar utöver SPM tas in i mån av plats. Mer information på polisidrott.se.

FÖRBUNDSKANSLIET

//Gäddkungarna Polis-SM i Sportfiske >> 26

Svenska Polisidrottsförbundet c/o Mikaela Kellner Tegeluddsvägen 30 115 40 Stockholm Telefon: 0708 - 38 13 20 E-post: info@polisidrott.se Hemsida: www.polisidrott.se

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Mikaela Kellner, Förbundskansliet

GRAFISK FORM

Peter Lundvik, Fasonera

//Styrketräning och hälsa Vad säger senaste årtiondets forskning? >> 34

Allt om löpning >> 20 Ergonomi för hemarbete >> 46 Inbjudningar till 2 Polis-SM >> 51

POLISIDROTT | Nr 1-2021

ADRESSÄNDRING

Förbundskansliet

ANNONSERING

Förbundsmedia AB Prästgatan 31 B 831 31 Östersund Telefon: 070-098 18 25

TRYCK

Danagårds Litho AB

//LEDAREN //AVSNITTSRUBRIK

”Idrott är hälsa och ska inte motarbetas med den typen av beslut.”

>>> God fortsättning idrottsvänner! Äntligen vinter. Minusgrader. Snö. Skidspår i skogen. I Stockholm. Inget vi östra mellansverigebor varit bortskämda med de senaste åren.

Visst är det lite av en eufori att sätta på sig längdskidorna, greppa stavarna och skjuta ifrån och känna fartvinden i ansiktet. Idag, söndag, märkte jag uppenbarligen att jag inte ensam om den känslan. Det fullkomligt kryllade av människor i spåren i Ursvik. En terräng som för en del av oss inom myndigheten är bekant då den gränsar till Polishögskolan, Ulriksdal, Solna.

Ett skidspår, går det åt ena eller andra hållet? Ja, förvirringen tycks vara stor gällande den frågan. Det blir aningen jobbigt när man står i en liten utförslöpa och så plötsligt kommer en barnfamilj från andra hållet på väg uppför backen, i samma skidspår. Om man nu heter Linn Svan, min nya favorit förresten, så är det väl inga problem att kliva ur det enda spåret men om man inte är fullt lika van så blir det en aning problematiskt. Inte särskilt mycket att irritera sig över kanske i dessa upp och nervända dagar.

Hur ser det ut idag med tanke på rådande pandemi. Simhallar, träningshallar med mera är stängda för alla utom för elitidrotten. Naturligtvis högst förståeligt men när våra politiker beslutar att smälta de konstfrusna isarna utomhus då går

väl ändå skam på torra land. Jag är förstås ingen epidemiolog men smittspridningen kan väl ändå inte vara superstor utomhus på en spolad isyta. Idrott är hälsa och ska inte motarbetas med den typen av beslut. Åter till Linn Svan. Så härlig och spontan och så himla rolig att lyssna på, i synnerhet en intervju efter ett lopp. Nu för någon vecka sedan avslutades Tour de Ski och Linn vann de två inledande etapperna. Hon riktigt skuttade av glädje.

Tredje dagen gick inte lika bra och det visade hon med emfas också.

Jag vill gärna påminna om vårt förbundsmöte onsdagen den 3 mars kl. 14.00. Vill du vara med och påverka så anmäl ditt intresse. Mötet kommer sannolikt att vara digitalt. Ett annat sätt att påverka Svenska Polisförbundets göranden och låtanden är att skicka in en eller flera motioner. Med andra ord, gör gärna din röst hörd.

Avslutningsvis så hoppas jag att vi går en härlig vår till mötes med en smittspridning som minskar, en vaccinering som kommer igång och där vi så småningom kan börja umgås med varandra igen. Många digitala kramar till er alla! >> LARS HALLBERG

Ordförande, Svenska Polisidrottsförbundet

2 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//Polis-SM i Funktionell Fitness inställt - nytt datum på G Polis SM i Funktionell Fitness skulle gått den 14 februari i Stockholm. Tävlingen är inställd men tävlingsledningen hoppas på att kunna återkomma med ett nytt datum i vår och att det skall bli ett mästerskap under 2021 För frågor kontakta Mikaela Kellner 0708-381320, info@polisidrott.se.

//Polis-SM i Bowling flyttat Polis SM i Bowling skulle gått den 26-27 mars i Mora. I samråd men SPI och Dalapolisens Idrottsförening har man beslutat att flytta tävlingen. Förhoppningen är att ett nytt datum ska komma och att tävlingen kan genomföras i höst.

För frågor kontakta Stefan Dangardt, 076-7872279, stefan.dangardt@telia.com.

3 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Sveriges snabbaste polis?

<<

För ett par månader sedan ramlade jag över ett nummer av Skånepolisens tidning från 2018. Där läste jag kort artikel om Erik, en mycket lovande sprinter som troligen skulle blivit bäst om han inte drabbats av en skada. Jag blev direkt nyfiken på att veta mer om Erik. Vi bokade i en tid för ett samtal vilket resulterade i en riktigt trevlig intervju.

TEXT>> MIKAELA KELLNER FOTO>> PRIVATA BILDER

4 POLISIDROTT | Nr 1-2021

<<<<

<<<

Erik på väg i mål i ett sprintlopp på Värendsvallen i Växjö under sitt bästa år 2005.

Hans personbästa på 100 meter är 11:15.

”Lätt, smidig, stark, uthållig och du bara svischar fram utan att ta i. Har man haft den känslan vid ett tillfälle så blir drivkraften att hitta den känslan igen. ”

5 POLISIDROTT | Nr 1-2021

<<<<

//PROFILEN

Redo för start i ett lopp 2005. Erik saknar fridrotten och bearbetar sin skada än idag. "Jag kan känna det i kroppen när jag ser friidrott på TV, åker förbi någon arena eller känner lukten från en löparbana."

Erik, vill du berätta lite kort om dig själv?

>> Jag är en smålänning från Växjö. Numera bor jag i södra Sverige där jag arbetar i Malmö. Jag har varit Polis i snart 6 år.

Berätta om din idrottsbakgrund.

>>Jag började med friidrott när jag var 15 år, så det var ganska sent. Mitt genombrott blev under en tävling, Växjöolympiaden, på Värendsvallens i Växjö numera Arenastaden.

Det var IFK Växjö som arrangerade denna tävling.

Jag var då oerfaren men slog ändå ett rekord. Efter tävlingen kom en tränare fram till mig och sa att om jag börjar med friidrott på riktigt så kommer han sluta äta choklad. Och så blev det. Jag började och blev frälst. Jag sökte in till Friidrottsgymnasiet i Växjö där jag även sedan började.

När insåg du att du hade potential att bli bäst?

Berätta om någon tävling som satt extra spår i sitt minne?

>> Det var när vi tog guld i svensk stafett. Inför sista växlingszonen där jag skulle ta över pinnen låg vi tvåa eller trea.

Han som sprang 300 meter blev bortknuffad inför växlingen och det blev stimmigt och konstigt i växlingszonen. När jag fick pinnen låg vi näst sist.

Jag minns att jag var så förbannad över vad som hänt under växlingen. Min ilska fick utlopp på ett positivt sätt i min löpning. Jag tog in på de andra en efter en efter en. Jag låg tvåa efter 200 meter och på upploppet sprang jag om ledaren och vann med ca 15 meter. Det var en sjukt underbar känsla som jag kunde leva på länge.

Efter loppet hörde jag mitt namn i högtalarna, ”Erik Lundvik till dopingkontroll”. Det var min första kontroll vilket var en märklig upplevelse.

”Efter 30 meter smäller det till i höger lår.”

>>När jag skulle jag fylla 16 var jag med i mitt första ungdoms SM där jag tog brons på 60 meter. När det var Skol-SM mötte vi samma konkurrenter som i ett vanligt ungdoms SM. Jag vann 3 skol SM i 300 meter häck. Tog även ett ungdoms SM-guld i 300 meter häck.

Ett ungdoms SM-guld i 60 meter och ett guld i svensk stafett, där jag sprang sista streckan på 400 meter. I svensk stafett springer första löparen 100 meter, andra 200 meter, tredje 300 meter och sista löparen 400 meter. Jag fick sista sträckan i stafetten då min styrka var min snabbhetsuthållighet.

Hur mycket tränade du när du var som aktivast?

>> Det blev runt 14 pass i veckan när jag var runt 18–19 år och jag älskade det.

Antar att det var då din karriär satte extra fart. Berätta hur det gick för dig sen?

>> Jag lyckades ta hem hel del medaljer. När jag var 20 år så hade jag mitt snabbaste år. Jag tog brons i 100 meter stafett på SM för seniorer.

Jag var på Junior EM i Tyskland. Det var riktigt häftigt att springa för sitt land istället för sin klubb. Jag njöt verkligen av att vara en del av Sveriges bästa löpare.

Junior SM samma år i gick i Söderhamn. Jag skulle där springa finalen på 400 meter. Jag var favorittippad och hade nerverna för att ta hem det. Natten innan lästa jag Michel Jonssons bok. Hans tips var att springa 90% av max under hela loppet fram till sista kurvan och då ska man trycka på max. Ganska nonchalant tänkte jag men lyckades ändå applicera de i finalloppet på 400 meter. Jag kände att jag sprang avslappnat. Jag hade en kille framför mig som jag lät ligga där med 10 meters försprång. Inför sista kurvan springer jag om

6 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Eriks (till vänster) första möte med Jimisola Laursen under 200 meter på senior-SM i friidrott.

honom, jag trycker på max och det håller hela vägen in i mål.

Jag sänker mitt personbästa på 400 meter från 48,32 till 47, 91.

Det var ofta så för mig att när jag slog rekord gjorde jag det med tiondelar och inte hundradelar. I samma junior SM sprang jag även 200 meter och där blev det brons, dock inget rekord på den distansen. Jag hade ett tidigare rekord på 21,70.

Jag har förstått att en skada sedan satte stopp för dig?

>> När jag fyllde 21 gick allt väldigt snabbt. På 100 meter hade jag gått från 11.33 till 11.15 på ett lopp. Målet på Junior-SM detta år var att komma under 11 sekunder vilket jag hade potential för.

Jag borrade ner huvudet väldigt lågt då jag stod redo i startblocken. Och på ”färdiga” tippade jag nästan över. När jag hörde startskottet och började accelerera ut från blocken tog det alldeles för lång tid innan jag gick över till upprätt löpning. Efter ca 30 meter smäller det till i höger lår. Jag inser att jag brukat för mycket styrka och för lite teknik.

Vid tillfället trodde jag att det var en vanlig bristning.

Dagen efter kändes benet som gelé. Jag gjorde en röntgen och det visade sig att muskeln var helt av. Man konstaterade att nu var det kört. Det var så synd just när det började gå riktigt fort. >>

7 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Eriks medaljer från bl.a. världsungdomsspel och nordiska mästerskap. Fatet är utmärkelsen ”Bäste Ungdomsidrottare” från friidrottsklubben IFK Växjö.

Hur tog du beskedet om att det var kört att fortsätta med något som du älskade så mycket?

>> Det var tungt, jag fick ge upp det jag verkligen brann

för. Jag hade inga problem att ge upp fester och annat socialt för löpningen var allt för mig. Skulle aldrig i mitt liv festat ens flera veckor före en tävling. Vetskapen om att mina konkurrenter då skulle få ett litet försprång gjorde mig än mer dedikerad.

Beskedet var otroligt tungt, jag bearbetar det än idag. Jag kan känna det i kroppen när jag ser friidrott på TV, åker förbi någon arena eller känner lukten från en löparbana.

Det var så mycket glädje i idrotten. Gemenskapen och stämningen var det bästa, jag älskade det.

Vad gjorde du för att bearbeta ett sådant tungt besked?

>> Känslan när allt bara stämmer i ett lopp. Lätt, smidig, stark, uthållig och du bara svischar fram utan att ta i. Har man haft den känslan vid ett tillfälle så blir drivkraften att hitta den känslan igen.

Vilket är roligast – träning eller tävling? Varför?

>> Tävling helt klart utan tvekan. Ibland var träningen pest, men var värt allt när man vann tävlingar. Ibland blev jag förbannad för att det var tråkigt att träna men det resulterade då i att jag pressade mig hårdare.

”Det är stor skillnad när man tränar för ett stort mål och när man tränar för att må bra.”

>> Jag grävde inte ner mig, jag vägrar bli bitter. Vill ta med mig de positiva från friidrotten.

Jag satte mig vid skolbänken och läste på Universitetet i Växjö och Lund. Jag reste till USA för att både plugga och jobba. Därefter reste jag runt i en rad olika länder för att arbeta, få efterfarenhet och känna på världen. Jag knöt mycket kontakter och lärde mig att överleva. De åren gav mig erfarenheter och vänner för livet.

Hur tränar du i dagsläget?

>> Idag är benet starkt, jag har tränat upp det. Jag har ingen fysisk aktivitet som substitut för friidrotten. Inget kunde liksom mäta sig med det. I dagsläget tränar på gym för att hålla mig i form.

Jag är inte ute efter att bygga, jag vill bara må bra och få ut de explosiva i mig. Det är stor skillnad i träningen när man tränar för ett stort mål än när man tränar för att må bra.

Vad har träningen betytt för dig?

Vad har varit din drivkraft under dina friidrottsår?

>> Gemenskapen har varit det största för mig inom friidrotten. Den pushen man fick från vännerna. Tränaren blev som en extra pappa.

Vad har du för favoritövning och hatövning som du kör på gymmet?

>> Jag gillar övningar där jag får utlopp för min explosivitet, tex knäböj när jag gåt sakta ner och snabbt upp.

Jag är sämst på smidighet, stretcha är och har alltid varit det tråkigaste.

Beskriv dig själv med några ord?

>> Positiv, pålitlig, lojal och ihärdig.

Kan du avslöja något som ingen eller bara få vet om dig?

>> Jag spelar faktiskt trummor.

Vem har betytt mest för dig under alla dina idrottsår?

>> Helt klart mina föräldrar. Utan mor och far hade jag aldrig nått de framgångarna jag gjorde. De oräkneliga gångerna de skjutsat mig till träningar och tävlingar, stått och hejat i regn och solsken och alltid gett mig det självförtroendet jag behövt inför mina lopp. De stöttade mig till max oavsett om jag vann eller inte. Mina föräldrar hade och har de nödvändiga egenskaperna som behövdes för att få mig att göra mitt yttersta, och lite till. Både på och utanför banan.

Tusen tack Erik för att du ställde upp på denna intervju.

Jag som älskar idrott i all dess form och dessutom själv har börjat med sprint som veteran. Jag får gåshud när jag hör om dina lopp och hur du beskriver dina känslor.

8 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Ett bostadsbolag med hyresgästen i fokus

hembla.se

9 POLISIDROTT | Nr 1-2021

PROFILEN MARTIN MELIN

”Jag blir provocerad av den enda timma i veckan som vi har och alltid har haft till träning.”

TEXT>> MIKAELA KELLNER FOTO>> PRIVAT

10 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Martin brukar tipsa yngre kollegor om att lägga träningsfokus på rygg, ben, bål och kondition.

Möt Sveriges kanske mest kända polis Martin Melin. Läs om hans 16 veckor av helvete, strategin för att vinna Robinson och det politiska engagemanget.

Jag sitter hemma och skrollar i mitt Instagramflöde samtidigt som jag funderar på vilka intressanta personer inom Polismyndigheten jag skulle kunna skriva om i vår tidning Polisidrott. Då dyker Martin Melin upp i mitt flöde.

En mycket meriterad och välbevarad Polis på endast 53 år.

Han är inte bara Polis utan även författare, programledare och politiker.

Honom vill jag veta mer om tänkte jag. Jag kontaktar Martin och vi bokar in en träff för en intervju under mellandagarna. Innan vi träffas är jag lite osäker på vilken inriktning intervjun ska få. Jag googlar Martin Melin för att kunna förbereda mig, men blir bara mer osäker. Martins meritlista är större än vad jag kunnat ana. Hur ska jag kunna begränsa mig till vad jag ska skriva om gällande Martin.

Dagen för mötet har kommit och jag tänker att det får bli förutsättningslöst helt enkelt. Vi får se vart samtalet tar oss. Det första som slår mig när jag möter upp Martin är att han ser ut att vara i väldigt bra form.

Han är ändå 53 år och har arbetat som Polis i yttre tjänst större delen av hans tid som Polis, vilket är hela 30 år. Min första fråga till Martin blir...

När jag var yngre och inte visste bättre så handlade mycket av min träning om det visuella. Det var viktigt att ha stora överarmar som man fyllde ut polisskjortan. Jag har nu på senare år insett hur viktig träningen är för att orka med yrket.

När jag pratar med yngre kollegor tipsar jag alltid om att lägga träningsfokus på rygg, ben, bål och konditionsträning.

Man behöver starkt bål och rygg för att orka bära att utrustning under längre tid och även starka ben för att stå stadigt.

Detta är grundpelarna för att orka och undvika skador.

Gällande konditionen är det så mycket skönare att arbeta som polis om man har bra kondition. Ett exempel är när man ska springa upp för trappor till sjätte våningen för att där rädda livet på någon som fått hjärtstillestånd med hjälp av hjärtstartare. Eller kanske hjälpa ambulansen att bryta en dörr.

Man springer upp för dessa trappor med en hel del extra utrustning, brytverktyg, sjukvårdsväska och massa annat. Hissen tar vi sällan för den kan man inte vänta på samt att det ofta är för trångt för oss i hissarna. Det är så mycket skönare att komma upp för dessa trappor utan en känsla att man vara andfådd. Man kan börja arbeta direkt istället för att vänta in att pulsen och de värsta flåsandet skall ha lagt sig.

”Man kan gå sönder på två sätt.”

Vad är hemligheten, hur har du gjort för att orka med yrket och hålla dig i så bra form?

>> Man kan gå sönder på två sätt. Fysiskt är det ena vilket

kan vara att tex ryggen inte pallar, höften orkar inte med eller likande. Men även påfrestningen psykiskt av att arbeta treskift. Nu var det ca 12 år sedan jag arbetade treskift, jag arbetar tvåskift vilket underlättar lite. Dock arbetar jag fortfarande helger och någon natt ibland. Sömnen och rutiner blir inte bra av treskift vilket påfrestar mycket på det psykiska.

Det låter som strålande tips, när kom du själv till denna insikt?

>> Ja det var faktiskt ganska sent. För åtta år sedan la jag om mycket i min träning. Då hade jag arbetat som Polis i över 20 år. När jag var yngre tränade jag ingen kondition.

Jag testade springa ett maraton 2003 för att se om det gick att göra det otränad. Det gick med det tog 5.29 och jag hade ont överallt efteråt. Men jag tog mig runt trots att jag >>

11 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Martin lade om sin träning för åtta år sedan, bl.a. för att klara polis-yrket bättre.

aldrig sprungit mer än en mil. Jag hade innan detta sprungit en mil i lumpen och en gång på Polishögskolan, det var allt.

Min styrka var det mentala, jag skulle aldrig kliva av ett lopp jag påbörjat.

För 4 år sedan började jag löpträna. Jag sprang då Lidingöloppet med målet att komma under 3.10. Tyvärr skadade jag mig efter 2 mil. Jag fick sådan smärta i knät, jag kunde knappt ta mig upp och ner för backarna den sista milen. Men jag tog mig i mål tack vare mitt pannben. Jag tog mig runt dock med 15 minuter sämre tid än mitt mål. Efter det fortsatte jag att hålla i löpträningen med nya mål.

Så fort pandemin är över så är min målsättning att springa halvmaran på 2 timmar.

När vi hade gemensam fys på jobbet hade jag ångest då det var löpning. Jag näst intill spydde när jag kom i mål medan de andra hoppade och studsade bredvid mig. Nu är jag den som hoppar och studsar medan de andra står och flåsar helt slutkörda. Det är en sådan härligt känsla att orka springa i åttor runt de yngre kollegorna.

Det är mycket träning. Känner du dig i bättre fysisk form nu än för 10 år sedan innan du insåg hur du borde träna?

>> Jag är i bättre fysisk form nu än vad jag någonsin varit.

Jag spelade tennis som ung, i åldern 17–19 spelade jag som mest, då var jag kanske i bättre form, men jag var inte starkare än vad jag är nu. Under mina 30 år som polis har jag definitivt inte varit i bättre form än nu. Jag är starkare, snabbare, har bättre kondition och en form mer anpassad för yrket.

Jag önskar att jag för 20 år sedan hade vetat det jag vet idag om träning. Tänkt om jag vetat detta från början när jag för över 30 år sedan började träna, då hade jag sprungit en Iron Man nu. I nuläget måste jag avstå från det, risken att jag går sönder är för stor.

”Jag är i bättre fysisk form nu än vad jag någonsin varit.”

Hur mycket tränar du i dagsläget?

>> Just nu löptränar jag tre gånger i veckan. Intervaller blir det då, 400 eller 800 meters intervaller. Jag kör just nu inga längre löpsträckor. Styrketräning kör jag fyra pass per vecka och powerwalks på det. Så i snitt blir det 10 pass per vecka.

Du nämnde att du spelade tennis som ung, har du någon mer idrottsbakgrund?

>> Tennis var det jag sysslade med mest, jag var även tennistränare. Jag slutade med tennisen när jag började arbeta som polis. Jag har även hållit på med brottning och spelat hockey. Segla gjorde jag också om det räknas som idrott.

Tennisen har fört mig till att börja spela paddel. Med Tennis som bakgrund är det omöjligt att inte bli grym på padel.

Då tycker jag att du borde vara med i årets Polis SM i padel. Padel har blivit ett av våra största mästerskap. Det kommer gå i Halmstad i höst.

12 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

FAKTA | MARTIN MELIN Ålder: 53 år Bor: Stockholm.

Jobb: Polis vid regionala skyddsgruppen, Lopo Norrmalm. Författare, poddare, programledare och politiker.

Familj: Två söner 11 och 13 år, en dotter 17 år.

Meriter i urval: - Vinnare av första Expedition Robinson 1997.

- Deltagit i TV-program som På rymmen, Jakten på ökenguldet, Hon och han, TV4 Nyhetsmorgon.

- Programledare för Polisskolan i Kanal 5 och Spårlöst i Sjuan.

- Författare till tre böcker: Coola pappor, och spänningsromanerna Status 12 och Brott kan ej styrkas.

- Programledare i radioprogrammet Karlavagnen.

Kommande projekt: Tredej spänningsroman i samma serie ges ut i år och har börjat skriva på sin fjärde.

Martin kommer även vara aktuell i flera TV produktioner under 2021.

>> Det ska jag verkligen, jag måste bara hitta en riktigt bra kollega att spela med.

Var inom Polisen arbetar du?

>> Jag är på Regionala Skyddsgruppen som vi heter. Vi har massa olika uppgifter. Vår grundtjänst är att vi har en insatsberedskap tills någonting händer på vissa objekt. Dessa objekt kan vara Rosenbad, Ambassader, Haga slott, Folkhälsomyndigheten med flera. Vi har en höjd förmåga hos oss vilket innebär att vi tränar taktik och skytte lite mer än andra. Enheten har funnits sedan 1997. Tidigare hette vi skyddssektionen och låg under piketen men numera tillhör vi Lopo Norrmalm.

med en powerwalk i 90 minuter. När jag gick mina promenader så var det ingen vila. Jag tryckte på så jag kom upp i en puls på över 100. Sedan gymträning som tog ca 90 minuter.

Det var tufft för kroppen att hinna återhämta sig.

Med lite tur i oturen fick jag Corona och blev borta från träning i 18 dagar. Så det blev en naturlig paus, vilket var bra men lite retsamt då det var på slutet när jag ville maxa allt. Nu nådde jag mitt mål i alla fall, vilket var att gå ner till under 10% i kroppsfett. Jag hade kunnat pressa det lite till, inte för mitt välmående utan för att min tävlingsskalle vill mer.

”Som upplägget var när jag gjorde detta så skulle jag definitivt inte göra om det.”

Du var med i ett program som heter Den stora hälsoresan – 16 weeks of hell. Det är egentligen ett tränings- och kostupplägg som sträcker som över 16 veckor som vem som helst kan köpa med namnet 16 weeks of hell. Jag kollade på alla avsnitt i realityserien, vilket var intressant men jag tycker själv att detta var annat än en hälsoresa. Då det var lite för extremt för att upplägget ska fungera i en vardag för en vanlig människa. Vill du berätta lite om detta?

>> Jag har både bra och dåliga saker att säga om 16 weeks of hell. Jag kan förstå att du tänker som du gör. Träningen var upplagd i princip som elitidrottare tränar. Vi tränade 3-4 timmar om dagen varje dag i 4 månader. Dagen startade alltid

Hur mådde du under dessa 16 veckor?

>> Jag mådde faktiskt bra. Dock var jag väldigt trött i början. Den kost jag fick var för lite för mig. Jag har en hög förbränning så det räckte inte för att jag skulle orka. Jag skulle ligga runt 1500 kcal, så jag gick ner för mycket i vikt i början.

Något jag tyckte var positivt var att fokus låg på fettprocenten, det var den som skulle minsk och inte kroppsvikten.

Mitt mål var att tappa i fett och bli tightare i kroppen. Jag ville inte heller inte tappa i styrka eller muskler. Därför spelade det ingen roll vad vågen visade.

Det ledde dock till att jag gick ner för mycket i vikt, jag var nere på 72 kg från 85kg, där jag startade. Jag kände mig för tunn, därav gick jag upp 8 kg efter att detta var över för att komma tillbaka till en bra vikt men med en lägre fettprocent än när jag startade. >>

13 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Vad var det bästa för dig under dessa 16 veckor?

>> Det bästa var sömnen. Jag sov så mycket bättre än

vad jag brukar. Dels pga. att jag åt bra mat, dels att jag var så slutkörd av all träning. Jag gillade kostupplägget där man fokuserade mer på protein och minskade ner på kolhydraterna.

Men tyvärr hade de en meny som var katastrof, kyckling och bönpasta var ständigt återkommande. Ingen av deltagarna var imponerad av menyn.

Det var ingen hjärnkirurgi bakom upplägget så jag kan tycka att man borde lagt ner mer tid på bättre menyer som inte baserades på vad coachen gillade för mat.

Samma gäller de träningsprogram vi fick, uppläggen var inte individanpassade vilket jag är väldigt kritisk mot. Man måste se till varje individ när det gäller träningen då alla ser olika ut, klarar av olika saker kanske behöver fokus på att stärka olika delar för att förebygga skador, samt att alla kan ha olika befintliga skador. Jag tappade styrka första veckorna för att jag körde lättare än vad jag brukar. Men på slutet blev det tuffare. Jag kan konstatera att jag blev starkare. Innan gjorde jag 11 pullups nu gör jag 14. Otroligt mycket starkare i bålen har jag också blivit. Det var mycket bålträning i träningsupplägget vilket var riktigt bra.

Vad var det värsta för dig under dessa 16 veckor?

>> Det värsta var helt klart kosten. Att inte få äta vad man vill när man vill. Tråkig och enformig mat. Jag var inte hungrig men mer att jag ville äta det jag blev sugen på istället för den tråkiga maten på menyn.

Feedbacken på vår träning var också ganska dålig. Om man gjorde övningarna rätt eller inte. Jag skulle hellre anlita en PT för att få pepp en individuellt anpassad träning och någon som kollar så man utför övningarna rätt. Även om jag har bra koll efter alla år av träning, kan det ibland behövas en liten korrigering av en övning så känner man att det ger eller tar mycket mer.

Skulle du kunna tänka dig att göra om något liknande eller rekommendera upplägget till någon annan?

>> Som upplägget var när jag gjorde detta så skulle jag

definitivt inte göra om det. Jag skulle hellre lägga de 15 000 kr som det kostar på en PT som jag kan köra med två pass / vecka samt få ett bra individanpassat kostupplägg från någon expert. Kör man by the book så får man absolut riktigt bra resultat, men det får man på vilket liknande upplägg som helt. Detta upplägg var inte unikt på något sätt.

Vad har du tagit med dig till din nuvarande livsstil från dessa veckor?

>> Jag har absolut inte behållit den kosthållningen. Men det jag tagit med mig är powerwalksen. Jag gillar dem verkligen för att det får mig att må bra och jag bränner lagom med kalorier för att kunna äta en Ben & Jerrys utan dåligt samvete.

Jag kan annars få lite kroppshets eller vikt hets. Jag har även tagit med mig den bålträning vi hade. Den var riktigt bra och jag var innan dålig på att träna bål. Jag har konstaterat att när jag blir starkare i bålen blir jag även starkare i andra övningar.

Hur hann du med så många timmars träning varje dag och förbereda all kost samtidigt som du arbetade?

>> Första tre veckorna var jag i Thailand vilket var toppen. Det blev nästa intill en ren träningsresa. Sen när jag kom hem blev det absolut tuffare att hinna med all träning, barnen, jobbet och alla andra måsten. I samband med det stängde också flera gym pga Corona. Men jag kunde som tur var träna på jobbet. Det blev även en del hemmaträning.

Kul att höra om dina tankar och din erfarenhet under 16 weeks of hell. Om vi nu ska återgå till polisen och den träning poliser genomför. Har du några tankar om hur man ska kunna få den att bli bättre samt få poliser att träna på det sätt som är bäst för tjänsten?

>> Många håller med om hur illa det är att man minskar ner på gymnastiktimmarna i skolan. De flesta tycker det är illa, även polischefer och polisledning tycker det. Men samtidigt har vi poliser samma antal timmar träning som vi haft i 30 år, dvs en timme i veckan. Ingen utveckling har skett där överhuvudtaget för att få poliser i en bättre form för att klara yrket. >>

14 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Martin tränar idag i snitt 10 pass per vecka: intervall-löpning, styrketräning och powerwalks.

15 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Om det är något i mitt politiska engagemang jag ska jobba för är att poliser ska få träna mer på arbetstid för att klara av sitt yrke bättre. Jag anser att tre timmars träning i veckan på arbetstid är rimligt. Den entimmes vi nu får är även inklusive ombyte och dusch. Det blir då inte mycket tid kvar till träningen. Det bör också vara mer organiserad träning med en fysansvarig som tar hand om turlagets träning, med en bra plan för polisernas träning. Alla nya poliser måste direkt få kunskap om hur man bör träna för att hålla i tjänsten. Den måste finnas mer utrymme för den arbetsrelaterade fysen.

Jag kan till och med bli riktigt provocerad av den enda timma i veckan som vi har och alltid har haft till träning.

Jag kan inte annat än att hålla med dig i allt du säger angående detta. När jag googlade dig fick jag fram en riktigt bra meritlista. Det skulle var skoj att kika lite närmare på några av dina meriter. Vi kan väl börja från början, 1997 då du blev första vinnaren av Robinsson.

Jag har följt de flesta säsonger slaviskt och minns väl hur grym du var på alla tävlingar.

>> Ja, jag var 30 år gammal när

En annan stor merit är att du kandiderade till riksdagen förra valet. Hur gick det?

>> Om man bortser från Björklund som är partiledare så fick jag flest personkryss i Stockholm. Jag är så pass högt uppe så jag är ersättare till riksdagsledamot. Jag har ett fint diplom hemma från Sveriges riksdag.

Har du varit politiskt aktiv länge?

>> Jag blev det 2017 inför valet 2018. Jag är fortfarande aktiv och har ett regeringsuppdrag. Jag träffar konstant partiledningen i Liberalerna. Jag bollar och pratar mycket med Johan Persson vår rättspolitiska talesman. Jag kommer även att kandidera till nästa val om dom väljer den inriktning jag gillar. Jag hoppas även att jag då kommer komma högre upp på listan så att jag inte behöver personkryss utan kan komma in direkt.

Jag har sett att du nyligen startat en podd, Martin Melins podd. Jag har faktiskt hunnit lyssna på några av avsnitten.

”Jag har aldrig en ledig dag.

Jag måste ofta välja vad jag ska syssla med.”

jag var med i Robinsson. Jag var tvungen att vinna tävlingarna annars skulle jag blivit hemröstad. Så där var det mitt pannben och tävlingskalle som tog över.

Efter sammanslagningen sa deltagarna från det andra laget att dom kommer rösta hem mig. Så jag var tvungen att vinna immunitet i alla tävlingen som var kvar för att få stanna. Robinson handlar om att vara bra socialt, bra i tävlingar och man måste ha lite tur också. Jag hade alla tre delar.

2012 så fick jag göra en liten comeback i Robinsson tillsammans med Mats Kemi. Vi skulle bli lagledare i varsitt lag och detta startades med att vi skulle >> tävla mot varandra i armbrytning, bäst av 3 ronder.

Jag ska inte berätta några detaljer nu men om du träffar Mats Kemi, fråga gärna hur det gick för honom i armbrytningen mot mig.

Du är även författare av tre böcker, en pappabok och två spänningsromaner.

>> Det stämmer. Snart kommer även min tredje roman ut i samma serie, den är färdig och kommer ges ut under 2021. Sedan har jag börjat skriva på ytterligare en bok i en ny serie som är lite mer drama.

Berätta om programmet Polisskolan där du var programledare?

>> Det var ett riktigt bra program, bra tittarsiffror så jag förstod inte varför de inte gjorde en säsong 2. Tio kändisar medverkade i lag om två. De skulle tränas för att bli poliser.

De tränade i olika scenarion vilket var riktig roligt. Serien finns fortfarande att se på D-play. Jag skrev mitt eget manus som programledare vilket var skoj.

>> Ja den tar sin tid, minst ett par timmar varje vecka. Det är en ren intervjupodd som jag gör bara för att jag tycker det är kul som en hobby. Den ger mig inga pengar utan är egentligen en kostnad.

Har du något mer på gång i framtiden?

>> Jag har tre olika TV projekt på gång. Jag kan inte säga så mycket om dem i nuläget. Två av projekten är TV manus som jag skriver och ett projekt är där jag själv kommer vara framför kameran. Åh, detta ser jag fram emot med spänning. När du berättar om allt du sysslar med funderar jag på hur många timmar ditt dygn har. Hur hinner du mer allt?

>> Jag gör inte det. Många saker måste jag omprioritera.

Jag arbetar som polis 75 % för att jag har barn som bor hos mig halvtid. Den veckan jag har barn hinner jag inte arbeta heltid då jag inte kan arbeta kvällar eller tidiga mornar. Det är aldrig så att jag vaknar upp en fridag och tänker ”ja, en ledig dag”, för det finns inte. Jag har aldrig en ledig dag. Jag måste ofta välja vad jag ska syssla med. Många som drar i mig om olika projekt, föreläsningar mm. Jag tycker allt jag gör är riktigt roligt med det tar lite för mycket tid. Så jag måste tacka nej till mycket.

Vad är det för föreläsningar du brukar hålla?

>> Jag var ganska nyligen i Växjö och föreläste på polisutbildningen. Den var så roligt och det var väldigt uppskattat.

Jag fick massor med mail efter om vilken positiv upplevelse det var för studenterna. Under föreläsningen pratade jag om polisen, mina erfarenheter och vad jag själv tycker om polisen. Jag pratade mycket om att det är okej att vara rädd. Det är okej att tycka att saker är otäckt och hemskt. Tex hantera en avliden människa eller att inte ha full kontroll. >>

16 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Martins tjänst vid den regionala skyddsgruppen innebär bl.a. att ha insatsberedskap för objekt som Rosenbad, ambassader, Haga slott och Folkhälsomyndigheten.

17 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//PROFILEN

Martin testade att springa ett maraton 2003 för att se om det gick att göra det otränad. Det gick med det tog 5.29 och han hade ont överallt efteråt.

Många tror att det ska mara macho och att man inte får visa sig svag eller rädd. Men så är det inte och det var väldigt uppskattat att jag pratade mycket om det. Jag skulle gärna gör fler sådana föreläsningar men tiden finns inte. Detta gjorde jag på min fritid helt oavlönat. Skulle jag få göra det på arbetstid skulle det vara enklare att avsätta tiden.

Vad är det som driver dig att göra allt när din tid knappt räcker till?

>> Jag är så nyfiken på att göra grejer och utmaningen att testa något nytt. Ett exempel när det hörde av sig från Spårlöst. Jag hade sett programmet och gillade det.

Så när de ringde och frågade om jag ville vara programledare tänkte jag för mig själv ”vad ska jag göra där, jag tror inte jag fixar det där, ni har Agneta Sjödin och massa andra erfarna programledare”. Men istället för att säga det svarar jag direkt ”Ja det är klart att jag vill”. Det var en stor utmaning vilket jag älskar.

en heltid, sedan arbetar du som polis 75%. Jag måste säga att jag är imponerad över allt du tar dig för och åstadkommit samtidigt som du fortsätter arbeta som polis och dessutom en riktig bra Polis.

>> Ja, livet funkar och jag trivs väldigt bra som polis. Jag har nu arbetat 30 år och har alltid sagt att jag vill arbeta i 30 år, så jag skulle kunna sluta nu. Ekonomisk skulle jag nog klara mig utan polisjobbet. Så länge jag trivs så bra, mycket tack vare mina kollegor och så länge jag fortfarande får kickar när något händer så kommer jag troligen inte sluta. Aningen har man det eller så har man det inte. Jag har kvar hungern av att arbeta ute.

”Jag har kvar hungern av att arbeta ute.”

Du nämnde ett barn som bor hos dig halvtid, men visst ha du flera barn?

>> Två grabbar som är 11 och 13 år samt en dotter som är 17 år. 11 åringen bor hos mig deltid och de andra två bor hos deras mammor.

Man skulle kunna sammanfatta att du har ganska många jobb. Det du gör vid sidan av polisen känns som mer än

Jag är så glad att du avsatte tid till denna intervju. Jag tror det kommer bli kul läsning för alla våra prenumeranter. Är det något du vill tillägga som avslutning som vi kanske missat?

>> När det gäller träningen så bör man alltid också tänka långsiktigt. Jag tänker att jag vill vara så pass stark och pigg att jag kan leka med mina barn. Nu är mina barn så stora så dom vill inte leka med mig längre.

Men då tänker jag på barnbarnen. Jag ska hålla så pass att jag orkar leka med mina barnbarn. Dessutom förlänger man livet med träning.

Det var strålande ord för att summera och avsluta denna intervju. Stort tack Martin från mig och Svenska Polisidrottsförbundet.

18 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Klättervägg, pingisrum eller eget gym i källaren?

Vi skapar fastigheter som tar fram det bästa i varje polis.

Offentliga Hus äger, förvaltar och utvecklar fastigheter för samhällsservice. Vi avlastar stat, kommun och landsting i rollen som fastighetsägare, så att de kan fokusera på sin huvuduppgift – att leverera en välfärd i världsklass. Till exempel världens bästa poliskår.

Kontakta oss så berättar vi mer om hur era fastigheter kan utvecklas. www.offentligahus.se

19 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Allt om löpning Någon gång har vi nog alla funderat på hur vi egentligen kan bli en bättre löpare? Hur kan vi flytta fram gränsen för hur långt och fort vi orkar springa? I denna artikel, hämtad från alltomlopning.se, tipsar vi om upplägg för intervallöpning och hur du blir en snabbare löpare.

TEXT>> CARL WYCKMAN

Denna artikel kommer ursprungligen från alltomlopning.se

20 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//ALLT //AVSNITTSRUBRIK OM LÖPNING

Del 1 >>Intervallträning – så får du bättre kondition Olika typer av intervallpass är perfekt träning för att flytta gränserna framför oss. Men det finns mycket att tänka på och många olika variationer när det gäller intervaller.

Här kommer tipsen!

Intervaller är något för alla som tränar löpning. För att bli snabbare och orka mer måste vi flytta våra gränser för vad vi klarar av. Genom att regelbundet pressa oss själva i träningen kommer vi lyckas. Olika typer av intervallpass är perfekt träning för att flytta gränserna framför oss. Men det finns mycket att tänka på och många olika variationer när det gäller intervaller och här följer vår guide genom intervallträsket!

INTERVALL OCH VILA

Det finns en oändlig variation på hur ett intervallpass kan läggas upp. Allt från kort-kort till Ultra (mer om vad dessa innebär senare). Intervallen i ett pass kan styras av tid eller distans. Vilan mellan intervallerna kan vara aktiv, i form av lätt jogg, eller helt stillastående. Vilket man väljer är ganska individuellt, viktigast är att det känns bra för dig! Vanligt är dock att långa intervaller har joggvila och att de allra kortaste intervallerna har stillastående vila. Längden på vilan mellan intervallerna är mycket varierande men i regel anpassas den efter intervallen så att kroppen hinner återhämta sig – inte helt, men så att kroppen känns någorlunda fräsch igen och eventuell mjölksyra har släppt eller avtagit.

KORTA INTERVALLER

Bara under begreppet korta intervaller finner vi en rad möjligheter till variation. Från vad man brukar kalla för kort-kort intervall som innebär ca 15-20 sekunders arbete följt av 10-15 sekunders vila. Denna form av intervaller är ofta mycket populär bland bollsportsidrottare, kanske främst bland handbollsspelare. I de här intervallerna är det så gott som maxprestation som gäller. 20-30 intervaller är i regel det man orkar som mest. >>

21 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//ALLT OM LÖPNING

KORTA >>> 15-20 sekunder eller 30-90 sekunder - bollsportare >>>>>>>>>>>>

MEDELLÅNGA OCH LÄNGRE >>> 600 meter till 5 kilometer - medel- eller långdistanslöpare >>>>>>>>>>>>

PYRAMID >>> 100-200-400-800-400-200-100 meter >>>>>>>>>>>>

ULTRA >>> 10 kilometer med 2-3 timmar vila - rutinerade ultralöpare >>>>>>>>>>>>

FARTLEK >>> efter eget huvud - bra för obanad terräng >>>>>>>>>>>>

KOM IGÅNG >>> jogga 5 minuter gå 1 minut - maxa löpartid i spåret >>>>>>>>>>>>

Kort intervall kallar man vanligtvis de intervaller som sträcker sig mellan 30-90 sekunder. Här har man omkring 90-95% av max som mål. Den här typen av intervaller är vanlig bland fotbollsspelare och friidrottssprinters och är perfekt att köra på löparbana. Fotbollsspelarna använder sig ofta av en övningen som kallas stjärnan för att dessutom få med snabba vändningar. Övningen går ut på att man placerar ut koner: en centralt med sex stycken koner runt omkring. Man springer från yttre kon till inre, vidare till nästa yttre o.s.v. på detta vis bildas en stjärna, därav namnet. De flesta brukar köra ca 12-20 intervaller av den här typen.

MEDELLÅNGA OCH LÄNGRE

Nu har vi kommit upp på medellånga och längre intervaller.

För dessa är det vanligt att man istället för tid anger distansen som mått på intervallen. Dessa intervaller kan vara från cirka 600 meter till 5 kilometer långa. De här typerna av intervaller används oftast av löpare som har medeldistans eller långdistans som huvudsaklig målsättning. Hur många intervaller som körs av de olika typerna bestäms i stor utsträckning av löparens mål, d.v.s. vilken distans och vilket tempo som önskas uppnås.

Exempel 1 En löpare har målsättningen att springa 5 km på 20 minuter. Ett bra intervallpass för att uppnå detta mål kan vara att springa 6 intervaller á 600 meter på bana med ett måltempo på 4:00 min/km eller strax under. Vilan kan bestå i stillastående vila där man försöker skaka loss eventuell mjölksyra alternativt joggar lugnt.

Exempel 2 En annan löpare har som mål att springa ett halvmarathon (21 km) på 1:40:00. Denna löpare kan med fördel springa 2-3 intervaller á 5 km i ett tempo runt 4:25 min/km. Vilan får gärna bestå i 5-6 minuters mycket lugn jogg.

PYRAMIDTRÄNING

Det här är en variant av träning där man kombinerar flera olika intervaller till ett pass. Man kan själv välja helt vilka intervaller passet ska innehålla för att det ska passa optimalt.

Det vanligast är dock att ett pass med pyramidträning hålls på löparbana och kan se ut enligt följande (siffrorna anger intervallens längd i meter): 100-200-400-800-400-200-100.

Man stegrar alltså från första intervall som är 100 meter till fjärde som är 800 meter, för att sedan minska ner till 100 meter igen. Under vilan ska det mesta av mjölksyran ha hunnit transporterats bort.

ULTRAINTERVALLER

Det förekommer arrangemang där denna typ av intervaller utförs. Vanligen består de i 10 km löpning och vilan brukar vara omkring 2-3 timmar lång. Omkring 6-8 intervaller kör vissa. De allra flesta får dock kasta in handduken tidigare än så. Huruvida detta stärker kroppen eller ej kan man ställa sig högst frågande till men enligt utövarna stärks psyket ordentligt av att klara den här typen av ”träning”. Notera att detta inte är för den vanliga motionären utan för de riktigt rutinerade ultralöparna. Risken att dra på sig förslitningsskador är hög, i synnerhet om kroppen inte är ordentligt van vid den här typen av påfrestningar.

22 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//ALLT OM LÖPNING

”Mer tid i löparspåret är det man behöver för att klara längre distanser.”

FARTLEK OCH TERRÄNGINTERVALLER

Fartlek är en populär och effektiv träningsform. Anledningen är antagligen att det är en relativt ”ledig” träningsform jämfört med andra, mer strikta, intervaller. Detta då fartlek är – precis som namnet antyder – en lek med farten, löparen anpassar helt enligt eget huvud tempot under passet. Ena studen kan tempot vara högt uppskruvat för att sedan gå ned till snigelfart. Viktigt är att det verkligen blir skiftningar i tempot så att man inte hamnar i ett komforttempo passet igenom. Att springa i obanad terräng är oerhört jobbigt och genom att förlägga ett pass här kan man få utomordentlig intervallträning. Farten blir kanske inte så hög men ansträngningen kan definitivt bli det. Mellan dessa intervaller kan det vara lämligt att ha gåvila istället för jogg då det antagligen inte genererar tillräcklig vila med tanke på terrängen.

Del 2 >> Så blir du en snabbare löpare

FÖR DIG SOM VILL KOMMA IGÅNG

Alla har vi olika mål men gemensamt brukar vara att vi har en drömtid på ett särskilt lopp eller en särskild sträcka. Ett vanligt exempel är mellan 40 till 55 minuter på milen. Att bli snabbare handlar till stor del om att utmana kroppen och att inte låta sig själv bli bekväm i ett särskilt tempo.

Slutligen kan intervallträning med fördel användas för dig som håller på och vill komma igång med löpningen. Genom att springa/jogga exempelvis 5 minuter och gå 1 minut för att sedan upprepa detta mönster så kommer man uppnå ett betydligt längre pass än om man sprungit i ett konstant tempo.

På detta vis kommer man få betydligt mer tid i löparspåret vilket är det man behöver för att klara längre distanser. I takt med utvecklingen ökar man sedan givetvis på tiden som man springer kontra tiden som man går. Vill man kan man dessutom prova att köra intervallerna i lite tuffare tempo vid något tillfälle för att bygga upp ett högre tempo i löpningen.

En av de vanligaste frågorna löpare ställer till sig själva tycks vara denna om att kunna springa fortare. Att bli snabbare handlar till stor del om att utmana kroppen och att inte låta sig själv bli bekväm i ett särskilt tempo.

FÖRST BEHÖVS VILJAN

Nummer ett på listan för att kunna bli snabbare är att verkligen vilja bli det. Eftersom ni tar er tid att läsa det här har ni antagligen redan en stort mått av vilja men det är viktigt att komma ihåg den här viljan även när det går tungt och motivationen tryter. Ett bra sätt att upprätthålla motivationen kan vara att ha en målsättning, långsiktig eller kortsiktig. >>

23 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//ALLT OM LÖPNING

Men kom ihåg att inte alla behöver springa snabbt. Känner du dig bekväm och trivs i ett lugnt tempo ska du bara ändra på det om du själv verkligen vill.

INTERVALLER

För att bli snabbare behöver vi pressa kroppen ut ur bekvämlighetszonen. Detta gör man lämpligen genom olika typer av intervaller. Längden på intervallen bör givetvis anpassas efter dina målsättningar men det kan även vara bra att variera intervallpassen ganska friskt. Allt från långa och korta intervaller till backintervaller och fartlek.

Känner ni efter ett antal veckor att det ändå inte hänt något märkbart med farten kan det vara idé att köra fler korta intervallpass för att på så vis vänja kroppen vid högre farter. För att hitta rätt distans på dina snabba intervaller kan du ta tio procent av ”din” distans. 10 km ger exempelvis intervaller på 1 km (givetvis kan ni även köra korta intervaller än så här). Är målet att klara 10 km på under 40 minuter är det lämpligt att klara intervallerna på omkring 3:45-3:55 beroende på hur många du bestämmer dig för att köra. 4-8 intervaller kan vara ganska lagom i det här exemplet med 5-6 minuters lätt joggvila emellan.

”Se till att hålla er ifrån onödiga skador och skynda långsamt!”

LÖPSTEGET

Den tekniska biten i löpningen ska inte glömmas bort. Med en riktigt bra löpteknik sparas både tid och kraft in. Dessutom minskar risken för skador med ett gott löpsteg. Kan man undvika skadeavbrott i träningen har man mycket att vinna. Läs mer om hur du får en bättre löpteknik på alltomlopning.se.

VARIATIONEN VIKTIGAST

För att fullt ut kunna nå sin potential som löpare är det viktigaste att man lär sig variera sin träning på ett bra sätt.

Riktigt tuffa intervallpass som varvas med lugna återhämtningspass med distanspass inbakade däremellan. Under intervallpassen är det viktigt att man känner sin kropp (och sin dagsform) så pass väl så att man orkar hålla ungefär samma tempo genom hela passet, utan att för den skull ta i för lite. På samma vis är det nästintill obeskrivligt viktigt att man inte tar i för mycket på de lugna distanspassen, även om kroppen känns hur bra som helst.

Genom att låta variationen av distans och fart från ett pass till ett annat vara så stor som möjligt kommer kroppen aldrig riskera att hamna i en bekväm zon där den kan slå sig till ro.

Istället tvingar man kroppen till ständig utveckling.

SNABBDISTANS SOM TEST

Genom att testa av dig själv och följa din utveckling får du en referens på hur det går i din träning. Det optimala är att köra ett snabbdistanspass på den distans du tränar för, förutsatt att det inte är riktigt långa distanser som halvmaraton eller maraton. Tränar du för dessa distanser kan det räcka att köra ett test på 10-15 km.

För att testet ska bli så optimalt som möjligt är det bra om man kan köra det på löparbana eller åtminstone på samma slinga som man brukar. Dessutom bör man se till att vara någorlunda utvilad i kroppen. Testrundan kan man med fördel köra en gång i månaden. Jag vågar lova att ni kommer bli snabbare om ni följer de här tipsen. Se bara till att hålla er ifrån onödiga skador och skynda långsamt!

24 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Polisen, vår främsta partner.

www.vikingsverige.se

N E V R O K E G I SVER MEAL

79 kr

NYHET!

inkl. 0,4l dryck

SVERIGEKORVEN ME AL: EN E X T R A L Å NG GRIL L A D KORV MED E X T R A HÖG KÖ T T H A LT. SERVER A S I BRÖD. SM AK A DEN MED F U T URE F RIES, L ÖK RINGA R OCH T VÅ GODA DIPPA R.

25 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//POLIS-SM SPORTFISKE RINGSJÖN 7-8 NOVEMBER 2020

Polisjakten på de gröna grisarna Precis som de två senaste åren hölls årets Polis-SM i Sportfiske i Ringsjöns tre sjöar i Skåne. 16 ivriga gäddfiskare gjorde upp om den åtråvärda titeln ”Polisens gäddkung 2020”. Gäddvädret och husbilarna är på plats, fisket kan börja!

TEXT & FOTO>> GLENN OLSSON

26 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//AVSNITTSRUBRIK

Under tävlingens andra dag kunde deltagarna stundtals inte se var draget landade i den täta mystiska dimman. Vädret ställde också höga krav på båtförarna som inte hade det lätt att navigera.

27 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Håkan med den största abborren.

28 POLISIDROTT | Nr 1-2021

En ordentlig betslåda.

Joakim med tävlingens största gädda (103 cm).

Den räknades tyvärr dock inte in i totalen pga felaktig måttbild.

Tobias med en flytringfångad gädda.

//POLIS-SM SPORTFISKE

Svartzonkers fiskekonstverk är en guldfärgad vrakbit från ett vikingaskepp, bestyckad med en antik spinnare från Svartzonkers verkstad.

Så var det ännu en gång dags för det återkommande polismästerskapet i fiske. Likt de två tidigare upplagorna hölls årets tävling i Ringsjön. Till skillnad från innan tävlade vi nu om totallängden på de tre längsta gäddorna som varje deltagare tog och minimimåttet för att rapportera in en fisk var 70cm.

Tävlingen var fortfarande individuell men vi kände att det skulle vara lite roligare på detta vis, istället för att man bara satsade på en lång fisk. Beslutet togs väl emot av deltagarna.

De flesta trodde nog att det inte skulle vara några konstigheter att få upp tre godkända fiskar.

Ringsjön som består av de tre sammanhängande sjöarna, Ö. Ringsjön, V. Ringsjön samt Sätoftasjön, har de senaste åren verkligen stigit i populäritet bland sportfiskarna. För en tid sedan var det i stort sett bara lokala fiskare som bemannade båtarna och gav sig ut på sjön. Men allteftersom intresset för sportfisket ökar bland befolkningen och fler och fler har möjlighet till egen båt så har Ringsjön blivit ett välbefolkat fiskeeldorado. Det fångas både stor gädda, abborre och gös. Då många även förvarar sin båt på trailer hemma mellan fiskepassen har det blivit allt vanligare med sportfiskare som kuskar land och rike runt och sjösätter båten i nästan vilken sjö som helst.

Ringsjön är ett ypperligt ställe för oss att hålla tävlingen i, då Höörs kanotklubb och multisportsklubb tillåter oss nyttja deras lokal intill stranden. Där finns toalett, dusch och bastu, gym och möjlighet till övernattning. Tråkigt nog visade det sig att värmepannan skulle bytas ut just denna helg, vilket medförde att den del av tävlingsledningen som sov över fick sova med strumpor och mössa på. Varmvattnet uteblev också så någon värmande dusch kunde man inte glädjas åt heller.

planering och förberedelser. Som alla vet pågår pandemin för fullt, vilket ställer till det ordentligt för alla tillställningar när folk ska samlas på samma ställe. Därmed valde vi att inte väsnas för mycket om och inför tävlingen så vi inte skulle stå där och tacka nej till ett 30-tal deltagare. Vi hade även strikta restriktioner på symptom och om deltagarna hade någon i sina familjer med symptom. Till slut blev vi 16 ivriga gäddfiskare som skulle göra upp om den åtråvärda titeln ”Polisens gäddkung 2020”.

Redan på fredagen hade de två teamen med de mest hängivna av de mest inbitna fiskeentusiasterna kommit på plats med sina husbilar. Detta för att kunna vara så förberedda som möjligt vid startskottet morgonen efter. En rolig parantes på detta var att de båda teamen är två ytterligheter. Det ena laget hade med sina 225 hästkrafter i aktern på sin imponerande superbåt från USA, som lätt gör 50 knop fullastad, ett ordentligt övertag i matchen om att komma först ut till sitt favoritställe medan det andra laget, som vanligt, tog sig fram i krypfart med simfenor, sittandes i sina små uppblåsbara flytringar. I slutet av dagen, när allt räknades ihop verkade det dock inte haft någon större betydelse, tur var väl det.

Vattenståndet i Ringsjön var olyckligtvis lågt och det ställde till det för många som inte hade fått i sina båtar. Som väl är har vi alltid veteranen Håkan med oss i startfältet som ordnar så att vi kan låna fiskeklubbens båtramp i Gamla bo.

”Vattenståndet i Ringsjön var olyckligtvis lågt.”

ANNORLUNDA FÖRUTSÄTTNINGAR

Detta år var minst sagt lite annorlunda när det kommer till

GÄDDORNA VERKLIGEN PÅ HUGGET

Lördagen bjöd på riktigt så kallat ”gäddväder”. Mulet och blåsigt med en och annan solglimt. Det visade sig också på fångstresultatet. Gäddorna var verkligen på hugget, hos vissa mer än andra, i och för sig. Något team fångade över 20 gäddor och det var bara någon enstaka deltagare som inte >>

29 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//POLIS-SM SPORTFISKE

RESULTAT | POLIS-SM I SPORTFISKE 2021 1. Jesper 249 cm.

2. Per 246 cm.

3. Jonas 163 cm.

4. Anders 154 cm.

5. Erik R. 149 cm.

6. Glenn 147 cm.

7. Håkan 144 cm.

8. Jakob 84 cm.

Erik S. 84 cm.

9. Tobias 82 cm.

lyckades få någon gädda över 70cm.

Som i alla officiella fisketävlingar numera är mätningen på fisken en essentiell och ibland kritisk punkt. Det är viktigt att man hanterar fisken varsamt. Desto större fisken är, desto känsligare är den för hantering ovanför ytan. Avkrokningen kan ibland också vara ett stort bekymmer i sig om gäddan varit glupsk och fått ner vobblern i halsen. Mätningen skall gå så snabbt som möjligt och den skall göras enligt konstens alla regler och fisken ska ta så lite skada som möjligt. Alltihop är en svår kombination, speciellt när en gädda på +80cm inte riktigt vill samarbeta.

Detta fick Joakim bittert erfara.

Det plingade till i den gemensamma chattgruppen och där poserade Joakim med en präktig gädda som knappt fick plats på bilden. Alla var säkra på att det handlade om en 3-siffrig längd och med en sådan gädda i sina ”Topp 3” skulle han bli svårslagen.

Vi i tävlingskommittén gick direkt in o mailkorgen för att kontrollera mätbilden. Till vår förvåning ser vi då tyvärr att mätningen inte kan godkännas. Vi ringde fort upp den glada fångstmannen för att be honom att ta om bilden men dessvärre hade de redan släppt tillbaka gäddan. Vi misstrodde inte Joakim men tyvärr är reglerna hårda och lika för alla.

10. Otto 79 cm.

11. Joakim 76 cm.

12. Peter, Micael, Örjan, Christer.

ANDRA NÄMNVÄRDA FÅNGSTER

Jakob, brax 68cm (3,5kg) Håkan, abborre 33cm.

Micael, Makrill lagom storlek.

Ställningen efter första dagen lydde Jesper 249cm, Per 246cm, Glenn 147cm.

SPÄNNANDE AVSLUTNING

När det var dags för andra och sista dagen var spänningen olidlig. På ytan såg alla ut att vara vänner men på insidan fanns där en tävlingsinstinkt som kokade och man hyste inga som helst medel för att komma först till den plats där fiskelyckan varit som störst dagen innan. Skulle teamet ifrån Nybro hålla avståndet till jagande kollegor? Skulle mätbilderna godkännas? Skulle team ”flytring” hålla sig torra när svallet kommer ifrån Mickes 225hp racingbåt? Någon var så långt ner i stresskonen så att man plockade på sig fel startbricka, vilket dock inte fick någon betydelse för resultatet.

Vädret bjöd i alla fall på en vändning. Från lördagens gäddväder hade det svängt över på natten till stiltje och en sällan skådad och mystisk dimma hade dragit in över sjön.

Stundtals kunde man inte ens se vart draget man kastade landade och det ställdes höga krav på båtförarna som inte hade det lätt att navigera. Risken att köra på grund eller rent av att kollidera med annan båt var hög.

Fisket var trögt, mycket trögare än på lördagen. Endast tre gäddor över 70cm rapporterades in på söndagen. Således var Jesper och Per ohotade då de var de enda som hade vars tre godkända gäddor upp. Kampen om bronsplatsen var desto mer spännande. Jonas gick segrande ur den striden med sin söndagsgädda på 84cm. Även om mätbilden på Joakims gädda inte godkändes just för huvudtävlingens skull så är alla överens om att det blev tävlingens största med sina ”uppskattningsvis” 103cm.

Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt och stort tack till: Betesbyggaren ”Svartzonker” för sitt konstverk som han tillverkat unikt för vinnaren av denna tävling. ”Sportfiskegiganten” i Malmö och ”Fiskekompaniet” i Lund/Eslöv för deras bidrag till prisbordet.

”Någon hittade på att han hade ryggskott.”

EN DEL FULA KNEP

I en sådan här tävling, där så mycket står på spel, kan man inte visa någon pardon. En del fula knep sattes i verket såsom elsabotage på tävlingskomittens båt samt inplantering av olycksbådande bananer i sina konkurrenters båtar. Kanske var det Joakims fiskesällskap i båten som medvetet tog en dålig mätbild.

Efter fisket spisades det en välförtjänt middag på klubben samtidigt som det utbyttes fiskehistorier och andra mer eller mindre trovärdiga berättelser… Någon hittade på att han hade ryggskott och skyllde sin dåliga statistik på det och andra nämnde något om otur…

30 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Jesper, årets vinnare av SPM i sportfiske.

13 av de 16 deltagarna vid årets Polis-SM.

31 POLISIDROTT | Nr 1-2021

Prispallen med Jesper 249cm, Per 246cm och Jonas 163cm.

//Uppdatering gällande Corona På grund av rådande omständigheter runt COVID-19 har Svenska Polisidrottförbudet varit tvungen att i samråd men våra lokala arrangörer ställa in en hel del Svenska Polismästerskap.

Detta är naturligtvis mycket tråkigt liksom allt annat som blir drabbat av denna pandemi. I tävlingskalendern längst bak i tidningen kan ni i nuläget se vilka mästerskap detta gäller. För att följa uppdateringen så kika på vår hemsida polisidrott.se för att se vad som gäller för respektive SM. De ekonomiska förluster som eventuellt drabbar enskild polisanställd eller förening behandlar vi vartefter från fall till fall. Har ni frågor angående detta kontakta er arrangör eller kansliet på info@polisidrott.se

>> STYRELSEN GENOM MIKAELA KELLNER

//Nordiska Mästerskap Alla Nordiska mästerskap 2020 är flyttade till 2021. Mer information kommer i februari 2021. Du kan dock redan nu anmäla ditt intresse till två mästerskap, Nordiska Polismästerskapen i skytte går på Island våren 2021. Läs reglerna för den nya grenen "Service Pistol" på polisidrott.se. Nordiska Polismästerskapen i Orientering går hösten 2021 i Stockholm. Anmäl intresse på polisidrott.se.

32 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//INFO FRÅN FÖRBUNDET

Prispallen vid Polis-SM i funktionell fitness 2019

Glädje, kamp och kamratskap Vill ni arrangera Polis-SM? Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande svenska polismästerskap.

Svenska Polisidrottsförbundet (SPI) bildades 1925. SPI:s verksamhetsidé är att stimulera Sveriges nuvarande och tidigare polisanställda till fysiska aktiviteter samt främja intresset för deltagande i nationella polisidrottstävlingar.

SPI arrangerar varje år ett 20-tal svenska polismästerskap genom landets polisidrottsföreningar.

KONTAKTA OSS OM NI VILL ARRANGERA

Om er polisidrottsförening är intresserad av att arrangera ett SPM på er hemmaplan - ta kontakt med kansliet på 0708-381320 eller via info@polisidrott.se.

33 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

Styrketräning är bra för hälsan, minskar risken att dö i förtid och ökar den funktionella förmågan. I den här artikeln lyfter vi fram resultat som Kanadensiska forskare hittat när de gått igenom publicerad forskning på området från det senaste årtiondet.

TEXT>> ANDREAS ABELSSON

ARTIKEL FRÅN STYRKELABBET I några nummer av Polisidrott får ni ta del av artiklar från Styrkelabbet. Styrkelabbet är en prisbelönt blogg som drivs av sex eldsjälar som brinner för träning och hälsa. Bloggen syftar till att hjälpa intresserade att få bättre resultat av sin träning. I bloggen finner man hundratals pedagogiska artiklar och guider helt gratis.

Vi på Polisidrott är så glada att vi får dela med oss av dessa fantastiska artiklar i vår tidning. År 2014 belönades Styrkelabbet med Guldhjärtat i kategorin ”Årets blogg/hemsida”. Bloggen har även rankats som en av Sveriges bästa träningsbloggar av både Muscles och Cision. Författarna av artiklarna kommer vara olika.

Styrkelabbet har även en gratis träningsapp som finna att ladda ner för både iOS och Android.

34 POLISIDROTT | Nr 1-2021

I SAMARBETE MED

Vad säger forskningen om styrketräning?

Styrketräning och din hälsa är två saker du aldrig bör ignorera, om du vill ha en stark och frisk kropp livet ut.

De flesta av oss styrketränar av fler anledningar än en.

Du kanske vill bygga muskler, bli starkare, prestera bättre i allmänhet eller helt enkelt förbättra din fysik och se bättre ut.

För inte alltför länge sedan var styrketräning bara kopplat till prestationsmässiga och visuella effekter. Hälsoaspekterna var fortfarande okända eller ignorerade.

Traditionellt är det konditionsträning man tränar för att förbättra och bibehålla en god hälsa. Länge nämndes styrketräning inte i samband med en god hälsa, utan kopplades bara till svällande muskler och prestation. Om ens det.

Ibland ansågs större muskler till och med försämra prestationsförmågan. Bygger du större muskler blir du stel och långsam.

Idag vet vi bättre.

Stora muskler är starka, högpresterande muskler. Träningen som bygger muskler är bra för oss på alla sätt, inte minst för hälsan. Styrketräning ingår i dag i de flesta länders allmänna rekommendationer för fysisk aktivitet på befolkningsnivå. Här i Sverige säger våra rekommendationer att du bör ägna dig åt minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka.1 Då handlar det om aerob aktivitet, det vill säga

syrekrävande sådan. Det betyder konditionsträning av varierande karaktär och intensitet. Styrketräning nämns mer i förbigående i form av en rekommendation att du bör utföra “muskelstärkande aktivitet” minst två gånger per vecka.

Dessa rekommendationer är inte alltid baserade på den mest uppdaterade forskningsrönen. Som exempel ligger WHO:s rekommendationer från 2010 till grund för våra svenska. Majoriteten av den forskning som visar på styrketräningens alla förträffliga hälsofrämjande effekter är publicerad under det senaste årtiondet.

Ett annat land vars rekommendationer för fysisk aktivitet grundas på forskning från början av förra årtiondet är Kanada. Faktum är att deras rekommendationer är identiska med våra: 150 minuter konditionsträning per vecka, med två muskelstärkande träningstillfällen på det.

Kanada ligger inte efter Sverige på området. Kanadensiska forskare har just gått igenom all vetenskaplig litteratur på området publicerad sedan våra länders rekommendationer för styrketräning offentliggjordes. Deras slutsatser är garanterat relevanta även för oss. Därför är det intressant att ta del av deras fynd, och det är just vad vi gör i den här artikeln. >>

35 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

”Att styrketräna är kopplat till en 21 % lägre risk att dö”

NYTT ÅRTIONDE, NY FORSKNING

Vi talar om en översikt av översikter. Den kanadensiska rapporten går igenom 11 systematiska översikter publicerade mellan åren 2009 och 2019, vilka i sin tur inkluderar 364 studier, varav 322 randomiserade kontrollerade sådana, med totalt 382 627 deltagare från 28 länder. Det är alltså en mycket omfattande mängd forskning, forskning som dagens rekommendationer för styrketräning inte tagit hänsyn till, av den enkla anledningen att den inte fanns när de offentliggjordes åren 2010–2011.

Efter det att forskarna samlade ihop 10 års relevant forskning, började man sortera in resultaten i kategorier. Dessa delade man upp i två huvudområden: avgörande resultat och viktiga resultat.

Avgörande resultat > Risk att dö i förtid > Fysisk funktionsförmåga > Hälsorelaterad livskvalitet > Negativa effekter, t ex skador orsakade av träningen Viktiga resultat > Risken att drabbas av någon incident kopplad till hjärt- och kärlsjukdom > Risk för diabetes typ 2 > Risk för depression och andra former av psykisk ohälsa

> Hjärnhälsa, t ex risk för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons > Kognitiv funktion > Risk att drabbas av cancer > Fallrisk > Skeletthälsa Låt oss ta en titt på vad översikternas översikt kom fram till och vad det senaste årtiondets forskning på styrketräning och hälsa visar. Avgörande resultat: RISK ATT DÖ I FÖRTID

Här är det en enda massiv översikt som ensam ligger bakom resultaten. Den är från 2019 och bygger på 1 randomiserad kontrollerad studie och 10 kohortstudier med en genomsnittlig uppföljningstid på nära 9 år. Sammanlagt ligger data från fler än 370 256 individer bakom slutsatserna.

Att styrketräna är kopplat till en 21 % lägre risk att dö i förtid jämfört med att inte styrketräna. Kombinerar du styrketräning med konditionsträning ökar den siffran till hela 40 %.

Det verkar inte vara något speciellt dosrelaterat förhållande här. Riskminskningen är lika stor oavsett om du bara tränar ett eller två pass per vecka eller om du tillbringar fem eller fler veckodagar i gymmet. Styrketräning gör alltså nytta så länge du tränar regelbundet, men du behöver inte spendera i princip varje dag i gymmet för att åtnjuta den nyttan.

36 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

”Styrketräning förbättrar förmågan för äldre att stå upp från en sittande position”

FYSISK FUNKTIONSFÖRMÅGA

Här hittar vi ett större antal översikter att grunda våra slutsatser på. Totalt handlar det om fem stycken som tittar på olika sätt att mäta fysisk förmåga: 1RM i olika övningar, förmåga att kontrahera musklerna maximalt och allmän fysisk förmåga som äldres kapacitet att ställa sig upp från sittande position.

Vad kom de då fram till? > När det gäller muskelstyrkan mätt i ökningar av 1RM verkar det inte spela någon roll hur ofta du tränar, så länge träningsvolymen blir lika stor till slut. Ett pass per vecka ger lika stora ökningar som tre eller fler pass. I alla fall om man slår ut resultaten över kroppens alla muskler. > Tittar vi närmare på överkroppen och underkroppen för sig ser vi vissa skillnader. En högre träningsfrekvens ger lite större ökningar av 1RM i övningar för överkroppen, även vid matchad träningsvolym. Däremot verkar det inte vara några skillnader för underkroppens styrka. > Förmågan att kontrahera en muskel så kraftfullt som möjligt förbättras mer av excentrisk träning än av koncentrisk eller isometrisk träning. Större positiv effekt av att hålla emot vikten på nedvägen än att fokusera på den positiva fasen av rörelserna eller på statisk träning, med andra ord.

> Har du ett bestämt antal repetitioner och avslutar dina set efter dessa, ökar du styrkan, mätt i kapaciteten att spänna muskeln så hårt som möjligt, mer än om du går till failure. > Femton studier med fler än 500 deltagare visar att du förbättrar ditt 1RM i en övning lika bra oavsett hur snabbt eller långsamt du utför repetitionerna. > En översikt tittar också på hur fysisk funktionsförmåga påverkas av styrketräning i form av cirkelträning. Det är ett vanligt och populärt sätt att styrketräna, ofta i grupp, på ett tidseffektivt sätt. Föga förvånande visar resultaten att du blir starkare om du ägnar dig åt cirkelträning minst tre gånger per vecka än om du inte gör det. > Dessutom ser man också att träningspass som varar kortare tid än en timme leder till större ökningar än träningspass på över timmen och att träning med lägre vikter ger större ökningar av styrkan än träning med tunga vikter. Den sistnämnda slutsatsen kommer antagligen från det faktum att rätt många av studierna använder otränade deltagare med fysiskt dåligt utgångsläge. De klarar helt enkelt inte av cirkelträning med tunga vikter och får därför sämre resultat. Det betyder inte att tunga vikter ger sämre resultat, så länge du är kapabel att upprätthålla tempo och intensitet med dem.

Troligen tvärtom i sådana fall. >>

37 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

”Fjorton studier rapporterade muskulära skador, som sträckningar, smärre ledsmärtor och blåmärken.”

> Studier på 875 äldre deltagare mellan 68 och 92 års ålder visar också att styrketräning förbättrar förmågan att stå upp från en sittande position jämfört med ett vanligt liv eller vård utan styrketräning med i bilden.

HÄLSORELATERAD LIVSKVALITET

På det här området har ingen publicerat någon dedikerad översikt under det senaste årtiondet. Därför tog de kanadensiska forskarna en annan översikt till hjälp, en översikt av styrketräningens effekt på fysisk funktionsförmåga, där 62 % av studierna inkluderade data som rör hälsorelaterad livskvalitet. Från det utgångsläget isolerade man resultaten från just dessa studier och analyserade dem.

Sex randomiserade kontrollerade studier med 357 äldre deltagare upp till 85 års ålder visade inte på några positiva effekter av styrketräning på det här området. Via intervjuer och självrapportering framkom inga skillnader i smärtupp-

levelser eller “vitalitet” i vardagslivet. Här måste vi dock nämna att kvaliteten på de inkluderade studierna varierade från låg till kass, på grund av undermålig metodologi, bias och oprecision i kontrollerna.

NEGATIVA EFFEKTER

Här finns det inga översikter som specifikt sammanfattar negativa effekter av styrketräning. Istället gick forskarna igenom 31 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 687 deltagare som rapporterade skador och skadefrekvens. > Av dessa studier rapporterade 21 stycken mindre allvarliga incidenter. Fjorton studier rapporterade muskulära skador, som sträckningar, smärre ledsmärtor och blåmärken. I tre studier föll äldre deltagare vid några tillfällen.

Två studier rapporterade andnöd, svimning eller kärlkramp. Deltagare i tre av studierna

38 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

uppgav av deras tidigare skador förvärrades när de styrketränade. > Fyra studier rapporterade mer allvarliga skador, men bara en av dessa berodde på själva styrketräningen. Det handlade om en deltagare som drabbades av ett bråck. En deltagare bröt sitt nyckelben och en annan råkade ut för en höftfraktur, men dessa incidenter hade inte med styrketräningen att göra. En deltagare dog knall och fall i en hjärtinfarkt, men det går inte att säga vad den berodde på.

VIKTIGA RESULTAT

Mestadels förhållandevis lindriga skador, med andra ord, och bara en allvarlig skada som faktiskt och dokumenterat orsakades av styrketräningen i sig.

Resultaten forskarna klassar som “viktiga” snarare än “avgörande” är inte mindre värdefulla i sig. Även dessa kan absolut vara avgörande för någons hälsa, livskvalitet och till och med överlevnad. Resultaten det handlar om här är risken för hjärt- och kärlsjukdom, risken för diabetes typ 2, risk för depression och andra former av psykisk ohälsa, risken för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons, kognitiv funktion, cancerrisk, fallrisk och skeletthälsa.

Hur påverkar styrketräning dessa aspekter av din hälsa?

RISK FÖR HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOM

Ett stort antal studier publicerade under det senaste årtionden undersöker om och hur styrketräning påverkar risken att något otrevligt drabbar ditt hjärta. Fyra stycken vetenskapliga översikter går igenom dessa studier. > Den första av dessa tittar på hur styrketräning påverkar risken att dö i förtid i allmänhet. Den granskar dock även en omfattande kohortstudie som undersöker kopplingen mellan styrketräning

och risken för kardiovaskulära incidenter mer specifikt. Studien i fråga följde 44 452 män mellan 40 och 75 års ålder under två års tid. De som styrketränade minst en timme per vecka minskade sin risk för dödlig hjärtsjukdom och icke dödlig hjärtinfarkt med 23 % jämfört med män som inte styrketränade. Det är en korrelationsstudie, vilket betyder att den inte avslöjar om det var styrketräningen i sig som åstadkom riskminskningen, eller om styrketräningen ingick i en allmänt mer hälsosam livsstil och det var den som låg bakom de positiva effekterna. > Den andra översikten sammanfattade effekterna av styrketräning på blodtrycket. Här fanns det desto fler studier att sålla bland. I slutändan analyserade forskarna hela 73 randomiserade kontrollerade studier, med 6 169 deltagare mellan 18–89 år från 28 länder. Resultaten visade att styrketräning sänker blodtrycket effektivt, både det systoliska och det diastoliska trycket. Det gäller både träningsprogram som sträcker sig en kortare tid, mellan 7 och 23 veckor, och program som varar ett halvår eller längre. Ju äldre du blir, desto bättre effekt på blodtrycket har styrketräningen. > Nästa översikt undersökte också styrketräningens påverkan på blodtrycket. Den här sammanfattade även effekterna av träningsfrekvens. Sextiofyra studier med sammanlagt 2 344 deltagare visade även här att styrketräning med måttlig intensitet räcker för att sänka det systoliska och diastoliska blodtrycket. Har du ett förhöjt blodtryck till att börja med har du större nytta av att styrketräna.

Likaså ger fler pass per vecka bättre effekt. Minst tre träningspass i veckan sänker blodtrycket mer än ett eller två pass. >>

39 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

> Över till den fjärde och sista översikten, som även den tar upp effekterna av styrketräning på blodtrycket. Skillnaden här är att man fokuserade på isometrisk styrketräning istället för dynamisk.

Ett annat ord för isometrisk i sammanhanget är statisk. Du håller alltså musklerna stilla i den belastade positionen, som i plankan. Det visade sig att även den här formen av styrketräning sänker det systoliska och diastoliska blodtrycket, samt medelartärtrycket. Störst effekt får du efter minst åtta veckors regelbunden isometrisk träning, om du har passerat 45 års ålder eller om du har ett redan förhöjt blodtryck.

KOGNITIV FUNKTION

Nu är vi tillbaka på mer outforskat område. Endast en översikt publicerad under det aktuella årtiondet tittar på styrketräningens effekter på kognitiv funktion hos äldre. Finns det någon? Kanske. > En randomiserad kontrollerad studie visar att styrketräning med måttlig eller hög intensitet tre gånger per vecka förbättrar den kognitiva förmågan jämfört med lätt styrketräning en gång per vecka. Större effekt av tung och frekvent träning med andra ord. > En annan studie såg inga effekter alls när det gäller symptom på depression. Däremot minskade deltagarnas upplevda oro och ängslan en del. Och deltagarna, kvinnor med en medelålder på 68,5 år, byggde muskler och blev starkare under de 12 veckor studien varade. Intressant nog upplevde kvinnorna som tränade med måttliga vikter större förbättringar av sin oro och ängslan än de som tränade tungt. Kanske upplevde de den lite lättare träningen som roligare, helt enkelt? > Diabetes typ 2, diagnosticerad depression, hjärnhälsa, cancer, fallrisk och skeletthälsa > Här var det dystra besked. Inte på grund av att forskarna upptäckte att styrketräning är dåligt, utan därför att det inte dök upp några översikter av forskningsläget på något av dessa områden när det gäller styrketräning under de aktuella 10 åren. Det finns absolut enskilda studier som tittar på dessa saker, men inga översikter som analyserar och sammanfattar resultaten. > Som exempel på dessa enskilda studier kan jag nämna en analys av styrketräningsvanorna och cancerfrekvensen hos 215 122 män och kvinnor.

Den demonstrerar en koppling mellan regelbunden styrketräning och en signifikant lägre risk för bland annat tjocktarmscancer.3 > När det gäller depression finns det en mycket

omfattande och bra metaanalys som visar att styrketräning fungerar som alternativ behandlingsform eller tilläggsbehandling. Jag har skrivit en artikel om den metaanalysen. Den här nya översikten går bara igenom risken att drabbas av depression, inte hur väl styrketräning behandlar redan befintlig depression.

Metaanalysen uppfyller alltså inte kriterierna för att tas med. Däremot finns det en klar koppling mellan styrketräning och depression, och den kopplingen ger tummen upp för styrketräning. > Det finns även en ny, stor översikt som beskriver styrketräningens allmänna effekter på benhälsan.4 Den tar inte specifikt upp risken för osteoporos eller risken att råka ut för frakturer, så den är inte med här. Översikten har dock bara gott att säga om styrketräning i allmänhet i sammanhanget. Den konstaterar att styrketräning är viktigt om du vill behålla din skeletthälsa när du åldras. > Även om det inte finns några nyare översikter som direkt undersöker effekterna av styrketräning och risken för diabetes, finns det många som bekräftar styrketräningens positiva påverkan på diabetesrelaterade faktorer som glukostolerans och insulinkänslighet.

STYRKETRÄNING OCH DIN HÄLSA: SAMMANFATTNING

Sådär! Elva systematiska översikter under de 10 senaste åren som bekräftar tidigare forskning och visar att styrketräning är kopplat till bättre hälsa. Kom vi fram till något nytt? Nej, egentligen inte. Det behöver dock inte vara negativt. Det finns nämligen inga misstankar om att styrketräning är dåligt för hälsan, så det är bara bra om forskningen på nytt visar det vi redan vet.

Tyvärr är forskningsunderlaget av relativt låg kvalitet. Studierna som översikterna grundas på ger bevis som i bästa fall kan klassas som måttligt höga, men en del av dem har lågt evidensvärde. Nu är det här inte något speciellt med styrketräning och hälsa, utan ett allmänt faktum inom idrottsforskning. Många studier har stora brister, få deltagare, dålig statistisk power, bias och undermålig metodologi. Det är vad det är. Översikterna höll däremot en högre klass, med en kvalitet på bevisen som sträcker sig från låg till hög.

Bevismaterialets kvalitet till trots visar de sammanlagda resultaten på en koppling mellan styrketräning och bättre hälsa. Du kan förvänta dig att dina ansträngningar i gymmet leder till en lägre risk att dö i förtid, en lägre risk att råka ut för hjärtproblem och lägre blodtryck. Du har säkert redan märkt att träningen ger dig starkare muskler och förbättrad fysisk förmåga.

Som bonus visar åtskilliga enskilda studier och översikter att styrketräning är positivt för din hälsa på alla andra tänkbara sätt, från cancerrelaterade aspekter till skelettets stryktålighet.

De studierna uppfyller inte alla kriterier för den här analysen, men är inte mindre viktiga för det. >>

40 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN FORSKNING OM STYRKETRÄNING

”Många av de positiva hälsoaspekter som styrketräning medför har du inte praktisk nytta av förrän du blir äldre.”

41 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//SPECIALEN //AVSNITTSRUBRIK FORSKNING OM STYRKETRÄNING

//Slutsater Styrketräning är bra för din hälsa!

Inga nyheter på den fronten.

Tränar du minst två dagar per vecka minskar du risken att dö i förtid, blir starkare och förbättrar ditt blodtryck. Även om styrketräning med lätta vikter ger resultat, förbättrar du din styrka och funktionella förmåga mer om du tränar med moderat till hög intensitet.

Ju större behov du har av att till exempel sänka ditt blodtryck om du redan har ett förhöjt sådant eller om du är äldre, desto större nytta har du av en insats i form av styrketräning.

Styrketräning är en säker träningsform.

Antalet rapporterade skador i den vetenskapliga litteraturen är få, och när de finns är de oftast lindriga. De hälsomässiga fördelarna överväger definitivt eventuella risker. I längden är det är mycket farligare att inte träna.

Rent generellt finns det inga bevis för att styrketräning är bättre eller sämre vid någon ålder.

Gammal som ung, alla har glädje och hälsomässig nytta av att träna med vikter. Även om konditionsträning får mest uppmärksamhet i sammanhanget visar årtionden av forskning att även styrketräning har en given plats i din livsstil, om du är det minsta intresserad av din hälsa. Allra bäst är det om du kombinerar båda träningsformerna i någon form, eftersom de kompletterar varandra på ett fint och mångfacetterat sätt.

Många av de positiva hälsoaspekter som styrketräning medför har du inte praktisk nytta av förrän du blir äldre.

Du löper knappast större risk att drabbas av en hjärtinfarkt när du är 20 om du inte styrketränar än om du gör det. Trettio till fyrtio år senare kanske du däremot är glad att du regelbundet ägnar dig åt att lyfta tunga saker.

Det är aldrig för sent att börja med styrketräning för att bygga muskler eller för att förbättra din hälsa. Men störst nytta av den har du säkert om du gör den till en livslång aktivitet.

42 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//HEMMATRÄNING

A. UPPVÄRMNING Gör övningarna med angivet antal repetitioner i två varv utan vila.

10 knäböj 5/5 huksittande rotation 5 burpees 5/5 utfallsrotation 10 jumping jacks 5 inch worm

Här bjuder vi på tre färdiga träningspass som är anpassade för att göra hemma. Passen är uppbyggda av fyra delar. Varje övning finns som videoinstruktion på Youtube. Följ QRkoden vid varje övning för att se klippet.

>>Pass 1

B. STYRKA Gör 4 varv av övningarna i en cirkel, vila vid behov. Sikta på att varje varv ska ta ca 5 minuter.

10/10 utfallssteg 12 armhävningar breda 12 höftlyft 8 räckhäv smala

C. KONDITION Varva dessa 4 övningar med antalet angivna repetitioner. Sätt timern på 8 minuter och gör så många varv du hinner på den tiden.

20 jumping jacks 20 skidåkaren 20 höga knän 20 bupree sprawl

D. BÅL Varva dessa 3 övningar med antalet angivna repetitioner eller tid i 4 varv.

Försök vara sparsam med vilan mellan övningarna. Vila efter ett helt varv.

30 sek planka 20 planka med ben 30/30 sek Sidoplanka 20 crunches

43 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//HEMMATRÄNING

A. UPPVÄRMNING Gör övningarna med angivet antal repetitioner i två varv utan vila.

10 knäböj 5/5 huksittande rotation 5 burpees 5/5 utfallsrotation 10 jumping jacks 5 inch worm

>>Pass 2 Alla videoklipp hittar du på kanalen More Than Wellness på Youtube.

B. STYRKA Gör 4 varv av övningarna i en cirkel, vila vid behov. Sikta på att varje varv ska ta ca 5 minuter.

20 knäböj 10 dips mot stol 8/8 bulgariska enbensutfall 8 räckhäv breda

C. KONDITION Gör 4 varv av ovanstående övningar i en cirkel. Jobba i 30 sekunder vila 30 sekunder på varje övning. Sätt timern på 20 minuter, kan du ställa in att den piper varje 30 sekund så kan det hjäpa.

30 sek utfallshopp 30 sek armhävningar 30 sek knäböjshopp 30 sek burpees 30 sek mountain climber

D. BÅL Gör bålövningarna i en tabata dvs jobba i 20 sekunder, vila i 10 sekunder x 8.

Försök vara sparsam med vilan mellan övningarna. Vila efter ett helt varv. Göra varannan övning så du gör fyra av varje övning, totakt 8 intervaller.

20 sek tuckups 20 sek hollow hold

44 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//HEMMATRÄNING

A. UPPVÄRMNING Gör övningarna med angivet antal repetitioner i två varv utan vila.

10 knäböj

>>Pass 3

5/5 huksittande rotation 5 burpees 5/5 utfallsrotation 10 jumping jacks 5 inch worm

Alla videoklipp hittar du på kanalen More Than Wellness på Youtube.

B. STYRKA Gör övningarna i fyra varv. Sikta på att varje varv ska ta ca 6 minuter.

10/10 dragonsquat 8 axelhävningar 10 benindrag 12 armhävningar smala 10/10 enbensböj mot stol

C. KONDITION Gör 2 varv av övningarna men angivna antal repetitioner. Föröka att endast ta korta pauser om du måste vila mellan övningarna.

5 burpees

20 utfallsshopp

20 upphopp / step up

5 burpees

5 burpees

20 mountain climber

20 knäböjshopp 5 burpees

D. BÅL Gör 3 varv av ovanstående övningar i en cirkel. Jobba i 40 sekunder vila 20 sekunder på varje övning. Sätt timern på 12 minuter, kan du ställa in intervall 40/20 så underlättar det.

40 sek rumplyft 40 sek Superman hold 40 sek sit ups 40 sek simsparkar

45 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//TIPS FÖR HEMARBETE

>>>>>>>>>>>>>>>

Byt arbetsposition ofta.

Hela ditt hem kan vara en bra arbetsplats.

>>>>>>>>

Jobba rätt hemma

Att jobba hemma är utmanande för kroppen. Här hittar du ergonomiska tips och rörelser som ökar din cirkulation.

De av Polisens medarbetare som kan, rekommenderas för tillfället att arbeta mer hemifrån då vi har en ökad smittspridning i hela landet. Med ökat hemarbete ställs högre krav på att variera arbetspositionen för att förebygga belastningsbesvär, särskilt med tanke på att hemmakontoret inte alltid har de bästa ergonomiskt utformade förutsättningarna.

BELASTNINGSBESVÄR

Det finns ett starkt samband mellan belastningsbesvär och förhållandena i arbetsmiljön. Belastningsbesvär uppkommer ofta i samband med repetitivt arbete, obekväma, ansträngande och påfrestande arbetsställningar. Människan kan utföra de flesta arbetsrörelser och arbetsställningar utan att ta skada av dem. Kroppen är byggd för rörelse och belastning och mår bra av det, så länge det finns variation i rörelserna och belastningen samt att det finns möjlighet att återhämta sig.

När musklerna arbetar utan paus och utan att det sker någon yttre rörelse, det som kallas statiskt muskelarbete, försämras blodflödet till musklerna och risken för belastningsbesvär ökar. Till exempel arbetar skuldran ofta statiskt vid repetitivt arbete med händerna.

”Det viktiga är inte hur du sitter utan variationen i ditt sittande.”

ARBETSPOSITION

Just nu är det många som arbetar hemifrån. Hemmakontoret har troligen inte de bästa förutsättningarna för en ergonomisk arbetsställning. Ofta letar vi efter den perfekta arbetspositionen och vanliga tankar är ”om jag bara sträcker på mig lite till”, ”måste jag stå hela arbetsdagen” eller ”jag har ju ingen ergonomisk stol” osv. Sluta leta efter en viss position, börja istället fundera på hur många olika du kan komma på.

Rörelse är nämligen grejen. Ju oftare du kan byta arbetsposition, desto bättre. Om du har möjlighet, variera ditt hemmakontor. Här bredvid visar vi lite olika arbetspositioner som inspiration till hur du själv kan göra hemma. Det viktiga är inte hur du sitter utan variationen i ditt sittande.

RÖRELSEPAUSER

Vid repetitivt arbete och särskilt vid hemarbete är det extra viktigt att ta pauser och röra på dig för att få igång blodflödet. Ett bra alternativ till rörelse är att ge sig ut på en kortare promenad där du får både rörelse, friskluft och dagsljus. Om du hellre föredrar en annan typ av rörelse följer här bredvid två program som du kan göra hemma. Ett program för förmiddagspausen och ett program för eftermiddagspausen.

Programmen är förslag på bra rörelser, man behöver inte göra hela programmen eller båda programmen samma dag.

Man kan välja ut enstaka rörelser som passar en själv, även om man gärna får utmana sig lite.

>>

Filmer på övningarna i rörelsepauserna finns på Youtube på More Than Wellnes kanal. Sök efter "Rörelser vid kontorsarbete"

46 POLISIDROTT | Nr 1-2021

PAUS 1 FÖRMIDDAG Gör 10 repetitioner av varje övning i 3-4 varv.

KNÄBÖJ MED ARMAR

Sänkt dig ner så djupt du kan utan att falla framåt för mycket. Brösta upp dig och håll ett stolt bröst.

MOUNTAIN CLIMBER

Filmklipp med alla övningar.

Spänn bålen genom att suga in naveln i magen, försök att inte svanka. Jobba fram så långt du kan med ett knä i taget mot samma armbåge. Om du behöver förenkla rörelsen kan du sätta i knäna i golvet, men ändå jobba med vartannat knä mot armbåge.

AXELUPPDRAG

Dra upp axlarna mot öronen, håll i 3 sekunder, slappna av.

KOBRAN

Perfekt om man får ont av att sitta i en krummad position, som i soffan. Sträck på armarna och låt höften hänga mot golvet. Andas in när du ligger på golvet och andas ut när du är i den bakåtböjda positionen så kommer du känna av en extra bra stretch.

SIDOFÄLLNING

Fokusera på att ha skulderbladen kvar i golvet, utför rörelsen långsamt, ta ett djupt andetag vid varje fällning.

Gör 10 repetitioner av varje övning i 3-4 varv.

UTFALLSTEG MED ARMAR

Kliv framåt med vartannat ben, ha stolt bröst. Försök nudda golvet med knät.

LIGGANDE MOUNTAIN CLIMBER

Sträva efter att inte tappa ner rumpan, och håll höfterna helt parallella genom rörelsen.

HAKINDRAG

Håll hals/nacke i neutralt läge, dra in hakan så du skapar en dubbelhaka, håll i 3 sekunder, slappna sedan av.

KUTA OCH SVANKA

Ett snällt första steg för en smärtande rygg. Börja lugnt i ytterlägena och öka successivt.

BRÖSTÖPPNING

Pressa fast en liten boll, handduk eller liknande vid knät.

Håll kvar samma axelsida i väggen när du öppnar upp.

47 POLISIDROTT | Nr 1-2021

PAUS 2 EFTERMIDDAG

//AVSNITTSRUBRIK //PRENUMERERA

Orolig för att missa nåt viktigt?

Prenumerera på Polisidrott!

Du som är polisanställd, före detta polisanställd eller polisstuderande erbjuds av Förbundmedia AB att få tidningen Polisidrott gratis hemskickad till din bostadsadress. Intresserad? Maila då din adress till kansliet på via info@polisidrott.se.

För övriga kostar en årsprenumeration 100 kronor och ger dig sex nummer per år hem i brevlådan.

Sätt in pengarna på bankgirokontot 129-4149, som tillhör Svenska Polisidrottsförbundet.

Skriv ”Polisidrott” i fältet för meddelanden.

Maila även ditt namn och fullständig adress till info@polisidrott.se.

Utgångsdatum för prenumerationen står till höger om ditt namn på tidningens baksida. Du måste själv hålla reda på, när det är dags att betala in för fortsatt prenumeration.

Adressändring görs till kansliet via info@polisidrott.se.

>> Gratis hem i brevlådan 6 gånger per år för dig som polisanställd

48 POLISIDROTT | Nr 1-2021

DET VIKTIGASTE

FÖR DIG

är viktigast för oss Evidensia Djursjukvård erbjuder trygg och personlig vård för hundar, katter, exotiska djur och hästar. På lokala djurkliniker och specialiserade djursjukhus i hela Sverige får viktiga familjemedlemmar hjälp med förebyggande friskvård, primärvård, akutvård, avancerad kirurgi och rehabilitering. Varje möte med djur och ägare ska göra skillnad och tillsammans tar våra engagerade medarbetare emot över 500 000 patientbesök per år.

evidensia.se

49 POLISIDROTT | Nr 1-2021

ANPASSA DEN PÅ DITT SÄTT LÄS MER PÅ WWW.BORJESSONSBIL.SE

NYA CUPRA LEON SPORTSTOURER e-HYBRID plug-in KÖR FÖR ANDRA. KÖR FÖR DIG SJÄLV.

Vi har alla två sidor. Den omtänksamma och den själviska. Det handlar om att kombinera dem och hitta balansen. Gör dina ärenden i staden med upp till 66 km utsläppsfri körning på el. Låt sedan dina 245 hk sträcka ut på landsvägen upp till 677 km. Nya CUPRA Leon e-HYBRID. Allt i perfekt harmoni.

PRIS FRÅN: 384.900:- (AVDRAG FÖR KLIMATBONUS EJ INRÄKNAD) PRIVATLEASING FRÅN: 4.495:- /MÅN * CUPRA BETALSKYDD INGÅR 12 MÅNADER VID PRIVATLEASING**

ÖPPETTIDER MÅ–FR 09–18 LÖ 11–15 SÖ 12–15 Förbrukning bl. körning 1,4 l/100 km, CO2-utsläpp 35 g/km. Beräknat på Cupra Leon SP e-HYBRID 2.0 TSI 245 hk DSG6. Räckvidd på el bl. körn. ca 52 km. Miljöklass EU6 AP. Förbrukning samt CO2-utsläpp och räckviddFörbrukning på el påverkas av bilens1,4 tillvalsutrustning. *Privatleasing 36 mån. baseras på max 3.000 Ingen särskild leasingavgift, restvärde, rörlig ränta bl. körning l/100 km, CO2-utsläpp 35 g/km.

Beräknat på Cupra Leon SP mil. e-HYBRID 2.0 TSI 245 hk DSG6. garanterat Räckvidd på el bl. körn. ca 52 km.baseras på VWFS basränta. Ev. övermil och onormalt debiteras utöver leasingavgiften liksom på ev.el tillval t.ex. metallic och vinterhjul. Uppl.och admin.avgift tillkommer. **CUPRA Betalskydd (vid Miljöklass EU6 AP.slitage Förbrukning samt CO2-utsläpp och räckvidd påverkas av bilens tillvalsutrustning. *Privatleasing 36 mån. baseras på max 3.000 mil. privatleasing) 12 mån vilken täcker din månadskostnad t.ex. vid ofrivillig arbetslöshet, sjukhusvistelse och nedsatt arbetsförmåga. Vi reserverar oss för ev. ändringar och avvikelser.

Ingen särskild leasingavgift, garanterat restvärde, rörlig ränta baseras på VWFS basränta. Ev. övermil och onormalt slitage debiteras utöver leasingavgiften liksom ev. tillval t.ex. metallic och vinterhjul. Uppl.- och admin.avgift tillkommer. **CUPRA Betalskydd (vid privatleasing) 12 mån vilken täcker din månadskostnad t.ex. vid ofrivillig arbetslöshet, sjukhusvistelse och nedsatt arbetsförmåga. Vi reserverar oss för ev. ändringar och avvikelser. Gäller t o m 2021-03-31

50 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM HALVMARATON

Inbjudan till Polis-SM

//Halvmaraton

Plats >> Göteborgsvarvet, Slottsskogsvallen, Göteborg Datum >> 11 september 2021 Arrangör >> Göteborgs Polismäns IF

I år kommer vi starta i startled 8 tillsammans med brand m fl, 56 min efter elitklassen, kl 13:56.

Ni som är anmälda till förra året och har betalat, ni är flyttade till loppet 2021.

Detta om ni inte önskat något annat.

De som sprungit på seedningstid tidigare, får automatiskt starta i en tidigare grupp.

Nummerlappsuthämtning är i likhet med tidigare år, vid starten på tävlingsdagen.

Läs noggrant PM-informationen på hemsidan www.polisidrott.se under tävlingar ca en månad innan loppet.

Inbetalning av startavgiften till vår förening ska ske i samband med anmälan.

TÄVLINGSANSVARIGA Olof Brandén: 0725-887607.

Cristoffer Joängen: 0725-234023.

ANMÄLAN Sker via mail till: gpifrunning@gmail.com och betalning till Göteborgs Polismäns IF senast 2021-05-31. I år får ni ingen kod, utan ert mail räcker!

VIKTIGT! I mailet måste framgå hela ert personnummer, adress samt telefonnummer.

OBS Du som vill delta i SPM och fått utskick direkt via Göteborgsvarvet skall följa våra rutiner.

ANMÄLNINGSAVGIFT 795 kr per deltagare gäller fram till 202102-28. Avgiften sätts in i samband med anmälan på föreningens PlusGiro 254 66 - 4 med angivande av: Namn, Födelseår, SPIF-föreningstillhörighet. Återbetalning medges ej då anmälan och betalning till GPIF är gjord.

TÄVLINGSKLASSER Dam- och Herrklasser i åldersfördelning; 21, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65.

51 POLISIDROTT | Nr 1-2021

PRISER Förbundets plakett kommer att sändas ut till medaljörer, placering 1-3 i varje klass, till uppgiven myndighetsadress.

BOENDE Ordnas av deltagarna själva, var ute i god tid.

PM Information, karta och startlista kommer finnas på Svenska Polisidrottsförbundets hemsida www.polisidrott.se cirka en månad före loppet.

Resultatlistan publiceras på samma plats några dagar efter loppet. >>Läs mer på polisidrott.se

//INBJUDAN //AVSNITTSRUBRIK POLIS-SM INNEBANDY

Inbjudan till Polis-SM //Innebandy Plats >> Baltiska hallen, Malmö Datum >> 15-16 november 2021 Arrangör >> Malmöpolisens Idrott- & Gymnastikförening

Efter ett annorlunda och utmanande år 2020 så hoppas vi att vi i november 2021 återigen ska kunna genomföra Innebandy SM. LOGI Quality Hotel View i Hyllie, Malmö.

Hotellet är ett stenkast från goda tågförbindelser för er som reser långt.

TÄVLING Med tanke på restriktionerna med covid-19 så kommer vi i samråd med SPI inte att arrangera något kvalspel i vår utan vår ambition är att kunna ta emot samtliga lag som anmäler sig till slutspelet i november. Om det visar sig att vi inte kan ta emot samtliga lag som anmält sig återkommer vi med hur den eventuella uttagningen sker med tanke på covid-19 och gällande restriktioner.

Vi kommer som vanligt ha en dam- och en herrklass som börjar med gruppspel och sedan avslutas med slutspel med utslagningsmatcher.

BANKETT Banketten kommer att hållas på samma hotell som boendet. Vi gillar att ha banketten mellan speldag 1 och 2 så efter ett par grymt spelade matcher på

måndag så kommer vi avsluta dagen med att njuta av en fantastiskt trevlig kväll för att sedan avsluta mästerskapet på tisdag.

I samband med anmälan så skicka ett mail till maria.moberg@polisen.se med kontaktuppgifter på lagledare.

ANMÄLAN Inbetalning till plusgiro 53 04 33-2 till Malmöpolisens idrotts- och gymnastikförening på 1500 kr/lag.

Märk betalningen med ”Innebandy SM – dam/herr – område/region”. Sista anmälningsdag är 31 mars.

Frågor skickas till maria.moberg@ polisen.se.

52 POLISIDROTT | Nr 1-2021

>>Läs mer på polisidrott.se

0

••

BYGGER PA NARHET! Bygg åt andra som du bygger åt dig själv. Så tänkte Thages grundare, och så filosoferar Thage fortfarande idag. Det har nämligen visat sig fungera väldigt bra.

Det har vi talrika exempel på, Malmö Universitet flagg­ skepp Niagara, kv Dungen på Hyllie och Polishögskolan i Malmö till Wihlborgs, bland många andra.

Hittills har vi blivit drygt 350 skickliga, engagerade yrkesmän och -kvinnor i Thage. Inte för att vi siktar på att bli störst i landet, vi vill bara fortsätta vara bäst i södra Sverige. Därför jobbar vi nära och enkelt, gärna i samverkansprojekt. Därför har vi alla resurser under eget tak. För även i de stora byggena, är det små saker som gör skillnaden.

Hör av dig. Vi är lätta att prata med.

THAGE BYGGER SÖDRA SVERIGE

Vill du synas här eller på polisidrott.se och samtidigt stödja Svenska Polisidrottsförbundet?

Kontakta info@fbmedia.se för mer information och annonsbokning.

54 POLISIDROTT | Nr 1-2021

LÄS MER PÅ WWW.THAGE.COM

//INFO FRÅN FÖRBUNDET

>>§

Regler för bidrag Riktlinjer för utbetalning av bidrag till Svenska Polismästerskap från Svenska Polisidrottsförbundet Förbundsstyrelsen har beslutat följande angående arrangörsbidrag beslutet gäller för mästerskap som arrangeras från år 2020 tillsvidare.

Arrangörbidrag betalas ut till alla arrangörer av ett SPM som uppfyller kraven nedan.

> Ett SPM skall ha ett deltagarantal på minst 10 deltagare för att få bidrag > Ett SPM i lagidrott skall ha minst fyra deltagande lag för att få bidrag > Grunden för bidrag från Polisidrottsförbundet är till för att främja arrangemang av polisidrottstävlingar.

Storlek på bidraget:

> 5000 kr är grundbidraget för SPM som genomförs under 1 dag. > 10 000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under 2 dagar. > 15.000 kr grundbidrag för SPM som genomförs under fler dagar än 2.

Andra hälften av bidraget betalas endast ut om arrangören skickat in följande till kansliet:

> Ett skrivet referat från arrangemanget skall ha inkommit via mail till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. > 10–15 högupplösta användbara bilder från arrangemanget skall ha inkommit via mejl eller ett postat USB till kansliet inom fyra veckor efter SPMet. Samt bildtexter till dessa bilder. > Resultat i Word eller Excel från arrangemanget skall ha inkommit via mejl till kansliet inom fyra veckor efter SPMet.

Riktlinjer för utbetalning av 1000 kr extra i bidrag till vissa större SPM. Vissa mästerskap kan få 1000 extra i bidrag efter genomfört mästerskap. Kraven för att få detta bidrag är följande.

Tre månader före tävlingsdatum ska ni ta kontakt med Helene på Förbundmedia via mail helene.bottner@fbmedia.se Så snart ni kan skall ni tillgodose Förbundsmedia med:

Varje arrangör som anser sig behöva mer i bidrag skall skicka in en handlingsplan för genomförande av SPM.

Handlingsplanen skall innehålla en enkel beskrivning av antal tävlingsdagar, tävlingsplats, alla eventuella kostnader såsom lokalhyra, funktionärer, domare mm. Allt som är av vikt och bör ligga till grund för hur stort bidraget skall bli utöver grundbidraget.

Alla arrangörsbidrag utbetalas vid två tillfällen.

Hälften utbetalas ca 4 veckor före mästerskapet och resterande senast 4 veckor efter mästerskapet.

> Inbjudan med bild och/eller logotyp > Tävlingsprogram / Startlista > Information om tävlingen samt annan kuriosa som ni vill ha med > Antal program > Leveransadress, gärna hemadress med mobilnummer.

Ni förbinder er även att distribuera programbladen till tävlingens deltagare och publik.

Svenska Polisidrottsförbundet utbetalar ersättningen till respektive förenings bankkonto efter avslutad tävling.

FÖRBUNDSSTYRELSEN >>2019-11-11

55 POLISIDROTT | Nr 1-2021

//KALENDARIUM

>>Kalender över Polis-SM TÄVLINGSDATUM

GREN

PLATS

ARRANGÖR

Nytt datum kommer

Funktionell Fitness

Stockholm

Svenska Polisidrottsförbundet

Nytt datum kommer

Bowling

Mora

Dalarnas polisidrottsförening

8-9 maj

Bordtennis

Västerås

Västeråspolisens idrottsförening

26-27 augusti

Golf

Sunne

Arvikapolisens idrottsförening

11 september

Halvmaraton

Göteborg

Göteborgs Polismäns IF

15-16 november

Innebandy

Malmö

Malmöpolisens Idrott- & Gymnastikförening

Detta är läget vid tryck i början av februari. Tävlingar kan ställas in. Se uppdatering på polisidrott.se.

>>Långtidsplanering Svenska Polisidrottsförbundet söker ständigt efter arrangörer till kommande SPM. Om du och din polisidrottsförening är intresserade av att arrangera ett SPM – ta kontakt med kansliet för mer information.

>>Planering över Nordiska polismästerskap GREN

2021

2022

2023

2024

2025

-

-

Sverige

-

-

Golf

Norge

-

-

-

Danmark

Handboll

Sverige

-

-

-

Norge

Marathon

-

-

Estland

-

-

Sverige

-

-

Estland

-

Skytte

Island

-

-

-

-

Skidor

-

Finland

-

-

-

Volleyboll

-

-

-

Danmark

-

Fotboll

Orientering

>>Uppdatera oss om din polisidrottsförening Vi önskar att Polisidrottsföreningar och Länspolisidrottsförbund meddelar oss styrelsesammansättningen efter årsmöten eller om ni har upphört. Blankett finns på polisidrott.se under ”dokumentbank”.

Vi behöver ha uppdaterade uppgifter, så att vi kan nå ut till er med information, och för att kunna informera polisanställda som ringer till kansliet med förfrågningar, som t.ex. vem de ska kontakta för att bli medlem i just er förening.

>>MIKAELA KELLNER

56 POLISIDROTT | Nr 1-2021

<

Nyhet! – 20 % rabatt för medlemmar i Polisförbundet Gäller nyteckning av Bil-, Hem- och Villahemförsäkring genom Polisförbundet Försäkring

Nyteckningsrabatt

Samlingsrabatt

Utöver nyteckningsrabatt får du även vår samlingsrabatt om du tecknar flera försäkringar: 10 %

- 10 % om du tecknar två huvudförsäkringar* - 15 % om du tecknar tre huvudförsäkringar *Huvudförsäkringar är Bil, Hem, Villahem och Fritidshus

Kontakta Polisförbundet Försäkring idag!

Telefon: 08-676 97 00 (tonval 2) E-post: forsakringar@polisforbundet.se polisforbundet.se/forsakringar

15 %

20 %

20 %

20 %

1 produkt

2 produkter

3 produkter

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan)

Avs: Förbundsmedia AB Prästgatan 31B 831 31 Östersund

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Posttidning B

Boka beachvolley i Världens största Beachvolleyhall – beachcenter.se Aimpoint®

Optik för proffs och kräsna jägare.

Snabbhet... möter

Precision!

Egenskaper på alla Aimpoint® sikten • • • • • •

Obegränsat synfält Parallaxfria och obegränsat ögonavstånd Påverkas inte av extrema väderleksförhållanden Extremt robust och hållbar konstruktion Inga miljöfarliga material Batteritiden mäts i år

Ibland befinner du dig i situationer där du behöver agera snabbt för att få övertaget. Då gäller det att du kan lita på din utrustning.

För ett tryggt arbetspass

Ett sikte från Aimpoint® fungerar lika bra i arktisk kyla som i ökenhetta eller tropisk fuktighet – och framför allt är det utvecklat för att göra dig skjutklar riktigt snabbt.

Med båda ögonen öppna lägger du instinktivt den röda punkten på målet. I samma ögonblick är du redo att trycka av.

För mer info om Aimpoint sikten, besök www.aimpoint.com

Aimpoint AB • Jägershillgatan 15 • SE-213 75 Malmö • Sweden • www.aimpoint.com • e-mail: info@aimpoint.se

”Den hjälp jag har fått från förbundet gör att jag tryggt kan fortsätta jobba trots det som hänt.” /Carl Som medlem i Polisförbundet står du aldrig ensam i frågor som gäller dig och din arbetsplats. Vi förhandlar dina villkor och är din röst – för ett bättre arbetspass med ökad trygghet, bättre lön och bättre arbetsmiljö.

På polisforbundet.se kan du se filmen med Carls berättelse och läsa mer om vårt stöd.

M01037