DO stämmer Försvarsmakten

När Diskrimineringsombudsmannen (DO) för snart två år sedan meddelade att Försvarsmakten ägnade sig åt diskriminering när de automatiskt sållade bort alla sökande med adhd och autism, drog vi på Attention en lättnadens suck. Vi utgick från att försvaret nu skulle låta alla som vill söka och får en individuell prövning av den personliga lämpligheten att göra militär grundutbildning, det vi i dagligt kallar att göra sin värnplikt.

Tyvärr hade vi fel. Försvaret fortsätter att dra alla över en kam. De argument man hela tiden hänvisat till är att uteslutningen är nödvändig för att välja ut de mest lämpade och för att skydda de individer som inte har rätt förutsättningar. DO har en annan uppfattning och vill nu med hjälp av ett fall som vi tidigare beskrivit pröva saken i domstol. En stämningsansökan har lämnats in och så småningom kommer ärendet att behandlas i domstol.

Det enskilda ärendet som DO bygger stämningen på handlar om Erik Fenn, 26 år, som drivit ärendet fram till nu med hjälp av Malmö mot diskriminering. Erik har en Asperger-diagnos som han fick i tioårsåldern. Han är engagerad inom Hemvärnet, men på grund av diagnosen kan han inte komma vidare inom det militära. Så här sa Erik förra året då han deltog i Attentions seminarium på MR-dagarna:

– Det är klart att alla passar inte inom försvaret, men jag tycker det är fel att man inte får komma till mönstringen, delta i de tester som man gör där och få en individuell bedömning. Man vill ju att fler ska göra lumpen och då borde man låta dem som vill få pröva in.

DO yrkar i sin stämningsansökan på att Erik ska få 45 000 kronor i diskrimineringsersättning från Försvars-makten. Om Försvarsmakten fälls utgår vi från att reglerna ändras. Ärendet har upprört många och Attention kommer fortsätta att följa ärendet. ●

Statligt huvudmannaskap för skolan utreds

En statlig utredning har lagt fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan eller, om man inte väljer det, andra sätt som stärker statens ansvar för skolan. Bakgrunden är att både den förra och den nuvarande regleringen ser ett stort behov av att minska de stora regionala skillnaderna när det gäller kvalitet, kompetens, resurser och tillgänglighet. Attention välkomnar ett ökat statligt engagemang för ökad jämlikhet inom skolan, men har också påpekat behovet av en genomförandeplan som värnar rättigheterna för elever med funktionsnedsättning. ●

Viktigt med uppföljning av nationella riktlinjer

I förra numret skrev vi hur efterlängtade de nya nationella riktlinjer för adhd och autism är. Vård och stöd till våra grupper har och är ännu väldigt eftersatt. Attention har därför bidragit till att sprida dem på interna möten, webbinarier och genom texter på webben och i tidningen. Välinformerade medlemmar har lättare att ställa krav och bidra till att de får genomslag i praktiken. Attention har också lämnat synpunkter på remissversionen och där understrukit hur viktigt det nu är att det avsätts resurser för ett strukturerat implementerings- och uppföljningsarbete.

Vi efterfrågor också tydligare rekommendationer när det gäller personer med NPF som har kontakt med både hälso- och sjukvård och socialtjänsten. De är en särskilt utsatt grupp som ofta har en komplex problembild med funktionsnedsättning, samsjuklighet, svår psykosocial livssituation och dessutom ofta många vårdkontakter att hålla reda på. Idag hamnar de lätt mellan stolarna med svåra konsekvenser som följd. För dessa särskilt utsatta individer är det viktigt att de möts av personal och organisationer som är rustade med kunskap, kompetens, medmänsklighet och med stort fokus på samverkan.

Vi uppskattar den höga prioritering som förslag till tydligare rutiner för samarbete och att fördela ansvaret tydligare mellan primärvården, den specialiserade psykiatrin och habiliteringen. Dagens uppsplittrade vårdoch stödkejdor utgör en stor stressfaktor för våra medlemsgrupper. ●

En uppväxt fri från våld

Alla barn har rätt att skyddas från våld och det är ett samhälleligt ansvar att arbeta för att förverkliga denna grundläggande rättighet. Det konstaterar en nyligen släppt statlig utredning.

Vi vet av erfarenhet att placerade barn och unga med NPF är en särskilt utsatt grupp som löper stor risk för att utsättas för våld, psykisk ohälsa, skolmisslyckanden och utanförskap. Därför har Attentions arvsfondsprojekt Ung dialog hjälpt utredningen med underlag genom att ta fram rapporten “Bry dig!” med röster från placerade unga

För att stoppa våldet under placering beskriver ungdomarna vikten av att höja kunskapen om NPF och börja anställa personal efter personlig lämplighet. För att ge barn ökad trygghet att våga berätta om våld och ge dem en stark röst i placerings- och rättsprocesser föreslår vi att samtliga placerade barn har minst en vuxen som helt och hållet finns där för dem, ett oberoende barnombud. ●

» Här kan du läsa utredningen i sin helhet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/ statens-offentliga-utredningar/2023/01/sou-202270/