blandning idéer

Elektroniktidningen gillar sina läsare, men vill gärna ha ännu fler och rätt adresser till alla. Därför utmanade vi med Majchansen. Alla som deltog genom att endera teckna en ny eller uppdaterade sin gamla prenumeration, fick chans till ett utvecklingskort från Microchip. Vi delade ut totalt tio kort. Här kan du läsa om vad fyra som nu fått ett eget kort planerar att göra med det.

Katalysator för en brokig blandning idéer

Övervaka och styra ett hönshus, bygga en värmekamera, hitta slalomskidor och utvidga en befintlig fordonsdemo – det är fyra konkreta idéer på vad de utvecklingskort som Elektroniktidningen just delat ut ska användas till. Kreativiteten flödar onekligen bland de nya kortägarna.

–Vad roligt och vilken tajming, måste jag säga! så skriver KarlKönig Königsson tillbaka, när han just fått veta att ett utvecklingskort från Microchip är på väg. –Nu har jag en perfekt ny komponent i den demo för fordonsindustrin som vi har tagit fram här på företaget.

Karl-König Königsson arbetar på Uppsalaföretaget Mimer Information Technology, som är ett av världens äldsta databasföretag. Kortet som han fått är Wifi-versionen av de två som vi har delat ut. Med det ska han

Karl-König Königsson och hans team arbetar med att flytta in en databas i ett lite mer komplext inbyggda system. Fokus är på fordonsindustrin eftersom de ser en exponentiell ökning av datorkapacitet i fordonsplattformarna, och att det finns ett behov av en vettig datahantering.

–Jag har byggt en demo som visar att vi har en fungerande lösning som ryms i en minimal fordonsplattform och är säker, skapa en ny nod i sin nuvarande demonstrator.

Demonstratorn tillhör inte företagets kärnverksamhet, utan är ett illustrativt komplement att ta med på kundbesök och att visa upp på mässor för att lättare få igång en diskussion. Den första generationen var klar för drygt ett år sedan och förra hösten var den med på både Embedded Conference Scandinavia (ECS) i Kista och Drive Sweden i Göteborg. Det handlar om en fullständig molnlösning som från början byggts åt en potentiell kund. Tanken är att visa hur man kan använda en databas i ett fordon genom att flytta beräkningskapaciteten ut i nätet, till så kallade edgenoder som ligger fysiskt nära användarna. –Min idé är nu att bygga ut vår demo. Jag har funderat mycket på det, och det var så kul när jag fick detta kort för det gör att jag säger Karl-König Königsson, chef för gruppen på Mimer som arbetar med inbyggda system.

För tillfället består demonstratorn bland annat av en givare – en halksensor – och en centraldator med Mimers databas Mimer SQL. Halksensorn simuleras av en Teensy, en enkortsdator i stil med Arduino, medan centraldatorn är en Raspberry Pi. De kommunicerar på en riktig CAN-buss för att ge realism till demon.

I demon skickar fordonet händelser till ett edge-moln, en kan skicka nya data in i systemet via Ethernet. Det blir ett komplement till de CAN-data som vi har idag, förklarar Karl-König Königsson när jag ringer upp.

Här nedan kan du läsa mer om hur han planerar att använda sitt utvecklingskort.

Även Ulrik Södergren på OddTech i Gråbo har fått Wifi-versionen av Microchips utvecklingskort. Han kommer att använda det privat eftersom det är en personlig present. Där han bor ska han komplettera sitt redan delvis automatiserade hönshus. –Jag har tänkt använda utvecklingskortet till övervakning och styrning av mitt hönshus, bland annat hönsluckan. Det finns redan automatisk lucköppning och temperaturmätning som styrs lokalt, men jag vill få bättre statistik och larmfunktioner med webbgränssnitt, berättar han. lokal datacentral. –Vi vill visa hur man kan använda databasen, att man kan flytta data från fordonen till noder som ligger geografiskt nära där de befinner sig. Mimer SQL har en datatyp för just position och den kan vi indexera och alltså göra en sådan sökning mycket effektivt. –När bilarna kör mellan olika städer, Stockholm, Uppsala, Gävle eller liknande, sker överrullningen automatiskt mellan noderna, men vi har även en centraldatabas någonstans.

Planen är att koppla upp hönshuset, så att det går att få ut loggar och grafer på ett vettigt sätt.

I sitt yrkesliv har Ulrik Södergren redan använt Amazons molntjänster (AWS). Projektet hemmavid ger honom tillfälle att utveckla den kompetensen ytterligare. –Med det nya kortet blir det enklare att få till kryptering och autentisering mot AWS-molntjänster, förklarar Ulrik Södergren och adderar: –Även om ett litet hönshus inte kräver så hög säkerhetsnivå vill man ju inte att utomstående ska kunna ställa till ofog.

Henrik Särnblad studerar till en master inom Robotik på Mälardalens Högskola och får det strömsnåla Bluetoothutvecklingskortet.

I många av de projekt som

Fordonsdemo med Ethernet, sensor och knappar

Henrik Särnblad hittills arbetat

Halksensorn i demon används för att illustrera en verklig händelse, som att ett fordons antisladdsystem slår till för att det är halt på en vägsträcka. Händelsen upptäcks automatiskt eftersom det är ett meddelande på CAN-bussen i fordonet. –Jag har valt att illustrera scenariot att tio bilar hittar en halkfläck utanför Uppsala. Det är ju jätteintressant att meddela det till andra bilar som är på väg dit.

Karl-König Königsson menar att det finns en tydlig trend inom fordonsindustrin bort från

Det här är två utvecklingskort för trådlösa strömsnåla tillämpningar där den trådlösa tekniken är Bluetooth LE (BLE-kortet) respektive Wifi (WA-kortet). Den gemensamma nämnaren är att de använder åttabitarsprocessorer i den klassiska norska arkitekturen AVR. Så fort du packat upp WA-kortet kan du koppla upp det mot Microchips molnlösning på Amazon och börja utveckla en IoTtillämpning. BLE-kortet kan till exempel kopplas till en mobiltelefon. Alla kortets funktioner är åtkomliga via Bluetooth och lämplig mobilapp.

Microchip har bidragit med fem kort av vardera sort till vår prenumerationskampanj.

Katalysator för en brokig blandning idéer

i har han använt Raspberry Pi eller Arduino med ett flertal olika sköldmoduler. Det nya utvecklingskortet med Bluetooth kommer att göra arbetet enklare för honom i många fall. –Ja absolut. Det gör att det blir enkelt att skicka data. Jag slipper hantera en massa sladdar som släpar efter. Sen är det riktigt bra att det finns en debuggingprocessor, vilket många billigare utvecklingskort saknar, säger han, och tillägger: –Det är också riktigt användbart att det finns en accelerometer ombord även om det hade varit ännu mer komplett om det varit 9-dof-varianten med accelerometer, gyro och kompass.

På frågan om han har någon konkret idé med sitt nya utvecklingskort blir svaret: bygga en värmekamera som är kopplad till telefonen via Bluetooth.

–Sensorn som jag tänker använda är en MLX90640 vilket är ett 32×24 termisk matris. Planen från början var att använda en Arduino Micro med en Bluetoothmodul, men med detta kort blir det mycket enklare.

Thorbjörn Ebefors är den fjärde läsaren som fått ett utvecklingskort genom Majchansen. Han är tidigare känd som teknikchef på memstillverkaren Silex i Järfälla och en av fyra grundare av Myvox som utvecklat en ultraljudssensor.

Nu har han grundet ett nytt företag, Ybotx, vars huvudidé är att göra morgondagens alpina äventyr säkrare – exempelvis undvika laviner – genom att digitalisera skidor med sensorer kopplade till en app i den egna mobilen.

I skrivande stund vill Thorbjörn Ebefors i princip inte avslöja något om vad hans rykande färska bolag planerar att utveckla, men en liten del som han kallar ”find-my-ski” och som ingår i ett större företagsprojekt kan han berätta några detaljer om.

Tanken är att en skidåkare i framtiden enkelt ska kunna hitta sina skidor med hjälp av sin mobiltelefon. Det kan exempelvis vara efter en längre lunchpaus när skidorna packats in i ett myller av andra skidor eller helt enkelt flyttats. Det är här Bluetoothdelen på det nya kortet kommer väl till pass.

Ybotx första demonstrator är baserad på en GPS/GSM-lösning som trots dålig positionsangivelse visar att konceptet fungerar. –Jag slår på appen i mobilen och har kameran på. När jag panorerar med kameran kommer det upp en prick när telefonen pekar i riktning mot skidorna. Det blir däremot inte mycket mer noggrant än att jag vet att CAN-bussen som central bärare. Istället tittar fordonsindustrin på ett Ethernet-backbone i bilen, medan CAN-bussen blir kvar mellan sensorerna. lingskortet från Microchip in. Det har en temperaturgivare på Ethernet-bussen. –Det är ju klockrent. Det är precis det jag vill visa, att fordonet blir så vansinnigt mycket mer flexibelt när jag bygger med ett modernt kommunikationsprotokoll. Då ökar jag möjligheten att få fler bitar att interagera till låg kostnad. –Poängen är att Ethernet som skidorna finns på tomten, säger han.

Kortet han nu har på bordet har BTE 4.2b, vilket inte är den senaste versionen. –Det är inte det jag kommer att använda i slutversionen, men det nya utvecklingskortet hjälper mig att testa en så kallad beaconapplikation. Det betyder att jag kan leta mig fram till skidorna med hjälp av signalstyrkan.

För tillfället använder Thorbjörn Ebefors en standard-app för GPS/GSM-spårning. –Nu ska jag utveckla en egen app, en enkel demonstrator för en Bluetoothlösning, säger Thorbjörn Ebefors, och adderar: –I framtiden kommer jag att behöva en kombination med en GPS/GSM-tracker och bluetooth. Den förstnämnda behöver jag om någon snott mina skidor och dragit iväg med dem. Bluetooth sköter sedan finliret.

ANNA WENNBERG

HÄR KOMMER det nya utveckanna@etn.se protokoll gör att jag kan flytta data från tempgivare till centraldatorn. Jag har en Raspberry Pi som står och simulerar datorn i bilen, och alla delar kör Arm, så det blir väldigt enkelt att ordna.

Ytterligare en detalj på det nya kortet som Karl-König Königsson prisar är två tryckknappar. –Det är perfekt, för knapparna gör demonstratorn mer påtaglig. När man trycker på en knapp simuleras en händelse, och så kanske man får ett meddelande på sin mobil. Än vet jag inte vad det blir. Jag får hitta på något, skrattar han.

ANNA WENNBERG

anna@etn.se

EU:s egna inkubatorer

BAKGRUND

EIT – European Institute of Innovation & Technology

EIT:s rötter går att hitta i EU:s ramprogram för forskning och innovation som omfattar många miljarder euro varje år. De genererade en massa kunskap men färre nya företag och jobb. Därför beslutade EU att skapa EIT, European Institute of Innovation & Technology.

– Parlamentet bad kommissionen att fixa det, förklarar Göran Olofsson på EIT Digital.

På den tiden, för snart 20 år sedan, hette kommissionens ordförande José Manuel Barroso. – Han tittade runt och såg att MIT var ett gott exempel där ingenjörer blev entreprenörer som samarbetade med universitet och storföretag. Han ville kopiera det.

Ett tag fanns det planer på ett fysiskt institut i Strasbourg, men idag drivs verksamheten via utlysningar och små lokala kontor runt om i Europa plus ett mindre huvudkontor i Budapest.

Vid starten 2010 fanns det tre grenar: IT, energi och klimat. Därefter har ytterligare fem tillkommit.

Sverige höll sig framme i starten via KTH som ledde två av de vinnande ansökningarna, Innoenergy och ICT Labs. Det senare är omdöpt till EIT Digital. Att det var akademin som tog taktpinnen hängde samman med att den var van vid att delta i europeiska samarbetsprojekt, en arbetsform som kräver att man lägger en hel del energi på ansökningar och administration. Tanken var att köra under sju år för att sedan skala ned bidragen under sju år. Därefter skulle de olika delarna klara sig på egen hand.

De tre första KIC:arna firar nu 10-årsjubileum. De söker på olika sätt former för att kunna fortsätta långsiktigt med sin verksamhet. De drivs fristående från varandra och i olika former.

Med fokus på det digitala

Exjobbare och industridoktorander, en inkörsport till Europa plus finansiering. Det är några saker som EIT Digital erbjuder små och medelstora företag.

–Varje år får vi hit ungefär 230 i konkurrens med de stora studenter som går första eller anuniversiteten runt om i Europa dra året på mastersprogrammet, som Berlin, Eindhoven och säger Göran Olofsson som är chef Sorbonne. Inriktningen kan vara för EIT Digitals svenska kontor. allt från inbyggda system till

Ungefär hälften kommer från datavetenskap eller molntjänster. EU-länder, hälften från länder Den valfria delen av utbildningutanför. Bara en handfull är en, ungefär 25 procent ägnas åt svenskar. Programmet är upplagt entreprenörskap och innovation. så att de antagna gör ett år i ett –De har sökt med ett brev där land och det andra i ett de presenterar sig själva annat land. De kan alltså och är superduktiga vara i Sverige sitt första ingenjörer och dessutom år eller sitt andra år på entreprenöriella. mastersprogrammet. Han är upprörd över

EIT Digital står för svenska företags brisderas kostnader och de tande vilja att betala lön studenter som kommer för exjobb. till Sverige rekryteras Göran Olofsson –Vi förlorar talanger

Stöttar hållbar energi

Northvolt, Ascatron, Ferroamp, Graphmatec, Corpower Ocean, C-Green och Altris är några av de svenska företag som EIT Innoenergy stöttat med pengar och kunnande. Men den EU-finansierade verksamheten driver också mastersutbildningar på bland annat Uppsala Universitet och KTH, och andra ledande universitet i EU.

EIT är visserligen ett EU-organ men vid bildandet 2010 valde gruppen bakom energiområdet att driva verksamheten som ett aktiebolag, vilket skiljer den från exempelvis EIT Health, EIT Raw Material, med flera. Rent praktiskt har det dock ingen betydelse för de bolag eller studenter som får stöd. –Huvudmålsättningen för alla program är att fostra och skapa nya innovationer, sen är vår inriktning energi, säger Kenneth Johansson, vd för det svenska bolaget.

Huvudkontoret finns i Amsterdam dessutom finns sex lokalkontor runt om i Europa. Det svenska håller till i centrala Stockholm.

Energi är ett väldigt brett område men för Innoenergy är avgränsningen att det ska vara hållbart och gå att integrera i det befintliga energisystemet. Det gäller även när det kommer till regelverket för energisystemet.

–All vår verksamhet syftar till driva på innovationer för att ta ned växthusgaserna.

De två tunga verktygen är mastersutbildningen, acceleratorerna och projektfinansiering. De senare liknar inkubatorer som exempelvis Sting men med tillägget att företagen som tas in får access till hela Innoenergys Europa etablering, inklusive EU-kommissionen, EIB, EIC Accelerator, med mera med sin produkt eller tjänst. –Sen går vi ett steg längre i och med att vi också har en egen säljkår.

På kontoret i Stockholm finns 30 personer. Totalt i Europa har EIT Innoenergy cirka 230 anställda. –Sen har vi en klassisk matrisorganisation på vertikal och horisontell ledd.

I praktiken betyder det att lokalkontoren kan nyttja resurser på andra kontor inklusive säljarna.

När det gäller investeringar i bolag kommer EIT Innoenergy normalt in i stadiet efter Energimyndigheten som är den största forskningsfinansiären på energiområdet i Sverige. –Använder man TRL-skalan ligger vi på fem till tio.

I Technology Readiness Level innebär en tia att produkten finns på hyllan färdig att skeppa till kund.

Precis som andra inkubatorer är ”priset” för att antas att man som företag får betala med egna aktier. Inkubatorn blir delägare. –Allt vi gör sker på kommersiella grunder. Det ska generera

till Tyskland och Nederländerna som betalar bra. De har fått erbjudanden om exjobb med lön där redan under sitt första år. Det finns ingen chans att konkurrera med det.

SVENSKA STORFÖRETAG har ofta en policy för hur mycket de betalar vilket ligger klart under ingångslönen för en nybakad civilingenjör medan småföretag sällan anser sig ha råd.

Men de student som EIT Digital lockat hit har inga studiemedel som täcker exjobbsarbetet, och inga föräldrar som de kan bo hos. –Det är indier, kineser, sydamerikaner, som vi rekryterade i konkurrens med hela världen och så säger svenska företag ”vi brukar inte betala exjobbare”, samtidigt som de klagar på att det är svårt att få tag på denna typ av kompetens.

Den största delen av verksamheten är EIT Digital Innovation Factory, som är internationella samarbetsprojekt för marknadsintroduktion av innovativ digital teknik. Det ska i princip finnas en färdig produkt eller tjänst. Dessutom måste förtaget ha ambitionen att komma ut på den europeiska marknaden. –Alla projekt vi kör har minst två partners från minst två länder, säger Göran Olofsson.

Förutom själva företaget kan det vara en kund som vill börja använda produkten eller tjänsten.

Precis som andra inkubatorer får företagen betala med egna aktier. –Vi säger att om ni startar tillsammans med oss och en partner, plus att det finns en kund så blir det en kickstart där vi finansierar en marknadsintroduktion mot att vi får ett delägande i bolaget. Vi tar uppåt 37,5 procent av bolaget.

Ekvationen är rättfram, utgående från värderingen av bolaget får EIT Digital ett ägande som motsvarar 50 procent av investe

FAKTA

EIT Digital har kontor i Stockholm, Helsingfors, Berlin, Paris,

Eindhoven, Budapest, Trento,

London och Madrid. Den svenska verksamheten håller till i

Electrumhuset i Kista och har för närvarande bara tre anställda men söker fler affärsutvecklare. – Vi brukar vara mellan fem och tio, säger Göran Olofsson.

Totalt i Europa arbetar mellan 100 och 120 personer direkt för

EIT Digital.

I lokalerna i Kista finns mellan fem och tio företag med stöd från EIT Digital.

Dessutom finns ett nätverk med cirka 200 medlemsföretag. ringen. Pengarna ska räcka till att få ut produkten eller tjänsten på den europeiska marknaden. –Företaget ska ha skickat sin första faktura senast någon månad efter det att projektet är avslutat.

DET GÖRS EN ANTAGNING per år till programmet. I år stängde den 7 maj. De som kommer med får besked i slutet av juni och projekten ska starta senast den första januari.

Bolagen kommer från hela Europa men det svenska nålsögat är smalt. –Vår successrate ligger aldrig under två tredjedelar. I Italien är den under tio procent.

Normalt har de företag som vill delta kommit så långt att de redan har kontakt med potentiella kunder eller vet vilka storföretag de vill samarbeta med. Men EIT Digital ordnar också matchmakingevent i Bryssel där man kan hitta kunder och samarbetspartners.

Sen är det inte nödvändigt att starta i Sverige. Beroende på förutsättningar kan man lika gärna starta i ett annat land. –Vi har exempel på svenska bolag som startat i Holland och Ungern. PER HENRICSSON per@etn.se FAKTA

Framgångsrika exempel

Några bolag som EIT Digital gett en knuff i rätt riktning är

Gleechie, Logical Clocks och

Robotics Care.

Gleechie har utvecklat en VRhand med nästan lika många frihetsgrader som den mänskliga. Därmed går den att använda för att trycka på virtuella knappar, dra virtuella spakar och vrida på virtuella vred, tre funktioner som behövs i industrin när man exempelvis vill utbilda personalen med hjälp av VR-teknik. – De kom från spelvärlden och har avancerade fysikaliska modeller.

Logical Clocks har allt som behövs för att bygga ett eget moln baserat på mjukvara i form av open source plus en lista på lämplig hårdvara. Dessutom finns AI-baserade tillämpning som går att köra på systemet.

Robotics Care har utvecklat en robotdusch för sjukvården men företaget ville gå vidare med en modell för hemsjukvården. – De har skapat ett nytt bolag kallat Home Care Automation och ska köra en pilot med Helsingfors stad.

Ett helt färskt exempel är Ellure som utvecklat en maskin där kunderna kan få unika färger på sina läppstift eftersom de tillverkas på plats.

intäkter. senare. Även om Stockholms

Det går att ansöka när som kontoret har huvudansvaret för helst på året men normalt görs bolaget ligger det formellt även det en intagning på våren och en under spanska kontoret. Stockpå hösten. holm har nämligen huvudansvar

Jämfört med riskkapitalister för smarta elnät och energilaghar Innoenergy ingen jättelik ring, medan Corpower utveckpengapåse men ändå tillräckliga lar en teknikför att omvandla ekonomiska resurser för att göra havsvågor till el. en tilläggsinvesteringar under –I runda slängar finns det 200 en längre tid i portföljbolagen. miljoner kronor per år. Sen krävs Storleken på den årliga budgedet motfinansiering som kan ten är lite flytande. Det hänger vara både hård och mjuk. Norockså samman med om alla malt är den på det tredubbla. projekt går framåt som planerat, Medfinansiärerna kan exemannars kan pengar som reserpelvis vara Almi Företagsinvest, verats för framtida steg frigöras Almi Green Tech, Affärsänglar för andra projekt. och Energimyndigheten.

Dessutom kan Men pengar är inte investeringen mycket allt. Minst lika viktigt väl göras av ett av de är kontaktnätet med andra kontoren även om cirka 400 partners runt bolaget är svenskt och om i Europa, företag projektet kommit in via och institutioner som Stockholmskontoret. kan bli kunder eller

Corpower Energy är samarbetspartners till ett typexempel på det Kenneth Johansson de bolag som tas in.

Ett av de bolag som fått finansiering är Ferroamp. Idag är företaget börsnoterat och har passerat 50 miljoner i omsättning även om det är en bit kvar till positivt kassaflöde. –Björn Jernström kom med sin idé, han fick lite såddkapital och vi hjälpte honom att hitta en vd via våra kontakter. Vi har också hjälpt dem att hitta kunder.

EN ANNAN DEL av verksamheten är mastersutbildningarna som finns på bland annat Uppsala Universitet, KTH, Helsingfors, Trondheim, Barcelona plus Tyskland. Innoenergy har betalt dessa för att arrangera de tvååriga utbildningarna där studenterna läser det första året i ett land och det andra i ett annat. Dessutom delar Innoenergy ut stipendier till studenterna som kommer från hela världen.

Runt 40 väljer att komma till Sverige per år.

En viktig del av mastersutbildningen är entreprenörskapet där studenterna får möjlighet att praktisera på något av Innoenergys bolag eller i något av projekten.

Det svenska kontoret har också ett specialuppdrag att se till så att Europa får en konkurrenskraftig batteriindustri. –Det är ett lite mer holistiskt uppdrag direkt från EU-kommissionen att driva nätverkande och deltagande av industri aktörer, finansiärer och politisk beslutfattare på konferenser. –Northvolt har varit en föregångare och vi har kommit till en punkt där Europa attraherar investeringar.

Tilläggas kan att Innoenergy var en tidig investerare i Northvolt. –Vi har ett mål att skapa ett antal enhörningar. Vi satsar tungt på det, och känner att vi är på god väg. PER HENRICSSON per@etn.se

Kraftig tillväxt för Arrow i Sverige

När Texas Instruments för ett år sedan klippte banden med Avnet blev uppståndelsen stor. TI har byggt upp egna försäljningskanaler men använder också distributörer som Digi-Key, Mouser och Arrow. Flera av de stora halvledartillverkarna har slagit in på liknande spår men Tom Dahlén, Sverigechef på Arrow, ser inte detta som ett hot mot distributionen.

Kunderna är lämnade med tre val. De kan gå via distributörer som Arrow, de kan välja Digi-Key eller så kan de gå direkt via halvledartillverkare. Jag har hittills inte sett någon betydande del gå den senare vägen, säger han och fortsätter: –Sen får jag en annan bild från stora köpande kunder, de säger att Arrow fokuserat mer på utveckling och demand creation än på distribution. Ingen av bilderna är sanna.

Arrow är världens överlägset största komponentdistributör med en omsättning på cirka 290 miljarder kronor. Huvudkontoret ligger i Denver, Colorado, och verksamheten primärt står på tre ben. Arrow Global Components – som representerar komponentdistributionen – är störst. Det andra benet är Arrow Enterprise Computing Solutions, som bland annat jobbar med lagring och molntjänster. Det tredje benet är Arrow Global Services, som sysslar med licenser och mjukvara men också gateways och kommunikation. –Det här skiljer oss från andra distributörer. Vi har allt under ett paraply som heter Arrow Electronics. Sen är vi ett bolag för alla, från de allra, allra minsta som köper för en krona till de allra största globala företagen.

Den svenska verksamheten har ungefär 160 anställda i

FAKTA

26 år i branschen

Tom Dahlén är Sverigechef för Arrow sedan 2018, innan dess var han försäljningschef. Han började sin karriär på den norska distributören Hatteland 1994, som köptes av Arrow år 2000. Stockholm, 15 i Göteborg och ett fåtal säljare med hemmakontor runt om i landet.

Men åter till frågan som TI:s beslut ställer på sin spets, vad tillför distributörerna?

–Det kan framstå som att fler och fler väljer en väg där distribution får en minskad betydelse, att de tar en större del av kakan själva. Egentligen är det tvärt om. Andra stora halvledartillverkare har valt motsatt väg. De har lagt mer ansvar för demand creation på distribution. –Svensk elektronikutveckling och produktion står stark och vi har själva dubblerat omsättningen i Sverige sedan 2015.

För distributionsverksamheten i Sverige och Norden har det också betydelse att många halvledartillverkare dragit ned på den lokala närvaron, halvledarbolagen ställer inte heller ut på branschmässor som SEE. –Demand creation handlar om att vara tillverkarnas förlängda arm ut på marknaden. Där man har distributionsrätten har man också ansvar att föra ut tekniken.

Tittar man på Arrows linecard, listan med alla fabrikat företaget representerar, är den oerhört bred med cirka 400 namn. Där finns ett antal leverantörer som är direkta konkurrenter om man bortser från att Arrow representerar Intel (fd Altera) och inte Xilinx. –Det finns inte en svensk som inte förstår att när det kommer ut en tillverkare och pratar handlar det om bara en sak. Den rollen vi har ute hos kund, är att ge en rättvis bild utifrån teknisk prestanda, och inte minst kommersiell support, när de står inför tre, fyra val.

Han hävdar att det aldrig är Arrow som i slutändan väljer. Det är alltid kunden. –De väljer till 99,5 procent på teknisk prestanda och på framtida produkter. Om vi skulle välja åt dem skulle vi stå med Svarte Petter om något händer, det är inte en roll vi vill spela.

Arrow har cirka 35 ingenjörer i Norden som arbetar med att ge kunderna tekniskt stöd och presentera olika alternativ.

En trend som varit stark under många år är den allmänna ”elektrifieringen” där företag som inte varit traditionella distributionskunder nu har fått in elektronik i sina produkter. Här ser Arrow en möjlighet att bistå med teknikstöd. Även halvledartillverkarna sysslar med den här typen av support men det är inget problem, enligt Tom Dahlén. –De räcker inte till för alla kunder, övriga är hänvisade till nätsupport, så det finns plats för alla.

FÖRUTOM PERSONAL i form av säljare och tekniker är webben ett viktigt verktyg i samspelet med kunderna. –En viktig del av Arrows framtid ligger där och våra plattformar har verkligen stärkt sin konkurrenskraft. Arrows storlek globalt (#110 på Fortune 500) gör att jämförelsen med mindre privatägda distributörer ibland kan kännas felaktig.

Han lyfter också fram den generationsväxling som sker i branschen där de yngre är vana vid att direkt kunna hitta svaren via webben. –Det kan gälla lagerstatus, en kvotfråga eller att flytta en artikel. De är inte så sugna på att vänta en dag på ett svar utan vill ha tillgång till informationen 24/7.

En annan aspekt på distributörernas roll är när det uppstår allokering eller brist på komponenter vilket händer med jämna mellanrum. –Går vi tillbaka till 2018 stod tillgången på komponenter

PER HENRICSSON omnämnd i nästan varje vd-ord. Där ser man distributörens roll i en stark supply-chain. Jag påstår att den inte bara är viktig, utan

Arrow är en av få distributörer som deltagit på branschmässan SEE i Kista.

helt avgörande för att lyckas.

SAMTIDIGT ÄR HAN SNABB att påpeka att marginalerna inte längre är vad de varit så att byta från distribution till att gå direkt via en tillverkare förändrar inte kostnaden radikalt för kunden. –Det är bara att titta i vårt globala bokslut, EBITA ligger mellan 2,5 och 3,5 procent.

Arrows rörelseresultat före finansiella kostnader, skatter och avskrivningar är alltså inte högre än 2,5 till 3,5 procent av omsättningen. –Från 2000 har vi anpassat oss till vad en kund vill och kan betala för, hade vi inte gjort det skulle vi inte finnas kvar. Det är en ständigt pågående utveckling som inte avstannat.

PER HENRICSSON

per@etn.se

Arrow är sedan 2019 huvudsponsor till ett av stallen i den amerikanska Indycarserien.

Thundercomm är en av Atlantiks exklusiva portföljer. Det är ett varumärke skapat i samarbete mellan Thundersoft och Qualcomm.

Han suktar efter mer av Norden

Sverige och Finland – där vill den nye Nordenchefen för tyska distributören Atlantik gärna expandera sin närvaro.

Atlantik, grundat 1977, har varit aktivt i Norden ett drygt decennium. Koncernen har 70–80 anställda. De flesta i högkvarteret i München och övriga på en handfull europeiska kontor.

Kunder finns i Sverige men starkast har det nordiska kontoret varit på hemmaplan i Danmark.

Nu känner nye Nordenchefen sedan i januari, Jesper Rasmussen, att det är dags kasta ut näten lite längre norrut, till Finland och Sverige, för att fånga nya kunder.

Jesper Rasmussen har 25 år i branschen med en tidigare historia på Arrow, TTI, Farnell och Conrad. –Vi är mycket små i Finland. Så vi vill gärna växa där så fort som möjligt. Detsamma gäller Sverige. Den svenska marknaden är femtio procent av hela Norden. Och den är extra intressant inte bara på grund av storleken utan också för sin tekniknivå och innovativitet.

Särskilt noterar han våra många inbyggnadsföretag. Det är de som är Atlantiks kunder. Namnen är typiskt konfidentiella, liksom privatägda Atlantiks omsättning. En av de svenska kunderna, kan Jesper Rasmussen berätta, är en stor aktör inom larmsystem och hemsäkerhet.

Energiförsörjning, infrastruktur, godshantering, tung transport och industri 4.0 – det är några av de marknader som Atlantik tror kommer att expandera inom inbyggda system de närmaste åren.

Automation, 5G, AI och trådlöst är några av de heta teknikområden som kommer att driva den expansionen.

Atlantik stämplar sig själv som ”kvalitetsdistributör”. Det gör väl i och för sig alla. Men att ha blivit utsedd av mobiljätten Qualcomm till ”Årets distributör” i fjol får väl erkännas ger en viss objektiv substans åt etiketten. –Vi är en ”trendscout” efter den nyaste och mest innovativa tekniken. Vi följer inte trender utan sätter trender. –Vi känner att vi har unika erbjudanden som inte andra distributörer har.

Några av sina agenturer är Atlantik ensamma om. Ett exempel är Thundercomm – ett

Atlantik kan leverera allt från en enstaka komponent till en komplett produkt.

joint venture mellan kinesiska Thundersoft och den amerikanska jätten Qualcomm.

Tillsammans bygger de bland annat trådlösa moduler på Qualcomms mobilprocessor Snapdragon under varumärket Thundercomm. Modulerna används för allt från tracking och robotik till konferenssystem, wearables och butikssystem. –Thundercomm har många innovativa state-of-the-art-modullösningar inom automation. Deras lösningar för skogsbruk är populära i Sverige.

Qualcomms snapdragonprocessor finns i portföljen inte bara för mobila och trådlösa lösningar, utan även för exempelvis AI.

Inom 5G har Atlantik ett varumärke kallat ”Atlantik 5G Haus” med diverse sensorer, gateways, radioteknik, moduler, referenskonstruktioner och operatörspartners. Plus ett möjligt partnerskap med kunden för en lösning för allt mellan moln och sensor. –Vi startade tidigt med 4G och var en av de första distributörerna i Norden att implementera. När det gäller 5G blir det likadant. –Vi arbetar med ett stort danskt bolag kring ett 5Gprojekt, i en tidig fas. Det är konfidentiellt.

Atlantiks kompletta portfölj är för bred för att gås igenom helt. Trådlöst, skärmar, audio, röst, sensorer, användargränssnitt, minnen – det är några av produktområdena där Atlantik är ren distributör.

Samtidigt stannar Atlantik sällan där. –Vi är inte en typisk distributör som bara köper varor från producenter, lagrar och skickar till kund. Utan vi supportar kunden under designfasen. Vi säljer lösningar som vi tar fram i samarbete med producenter och kunder.

Atlantik är gärna med och skriver bommen och blandar sig i utvecklingen på andra sätt, om du är intresserad. Från utveckling av hård- och mjukvara hela vägen fram till produktion och logistik.

Atlantik kan med andra ord leverera allt från en enstaka komponent till en komplett produkt, inklusive design.

Ett exempel på ett samarbete är en kaffemaskin från en känd tillverkare som själv utvecklade de våta delarna men överlämnade både elektronik och mjukvara åt Atlantik.

Är det något kontor på gång i Sverige eller Finland?

–Det är inte säkert. Men vi vill ju gärna expandera i Norden. Får vi fler projekt och annat i vår pipeline så skulle jag gärna önska att anställa en säljare i Sverige, potentiellt med eget kontor. –Vi ska bli mycket mer aktiva i Sverige och bli mer synliga både fysiskt hos kunder och online.

Helst skulle han vilja ge sig ut redan nu och skaka hand med finnar och svenskar. Men läget tillåter som bekant inte det. Istället arrangerar Atlantik webseminarier i sommar och höst, i bland annat 5G.

Om corona tillåter kan ni krocka armbåge på Stockholmsmässan och Embedded Conference Scandinavia i höst.

Begränsar det dina möjligheter att sälja när du bara kan jobba via zoom och seminarier?

–Nja, virtuellt går ganska bra, men ansikte mot ansikte är bättre. Det blir lite mer känsla när man är i samma lokal. Vi har möten online, men vi hoppas vi kan komma till Sverige så snart som möjligt och göra möten ansikte mot ansikte, efter att gränsen öppnar. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Uteblivna utvecklingsprojekt oroar

FAKTA

Fem om Corona

Våren 2020 blev ingen annan lik. Världen mötte en pandemi som fortfarande slår hårt mot både individer och samhällen.

Men hur har pandemin drabbat distributörer till svensk elektronikindustri?

Elektroniktidningen frågade några i branschen hur de upplevt den senaste tiden. Flera större multidistributörer har valt inte kommentera situationen, några mindre har däremot berättat sina upplevelser. De fem som vi talat med är: • Magnus Gustavsson säljansvarig på Broadband Technology, vars affärsidé är försäljning av tekniskt avancerade nyckelprodukter. Det svenska kontoret ligger i Stockholm och har sex anställda – hit hör även en i Danmark och en i

England. Sedan 2015 ägs företaget av österrikiska Codico. • Peder Olausson vd på Rotakorn Electronics, komponentmäklare med bas i Åtvidaberg.

Företaget har 25 anställda, varav cirka hälften jobbar i utlandet. • Patrick Wiström marknadschef på Westcomp i Göteborg, som fungerar som inköps- och logistikavdelning åt olika tillverkare. Företaget har 25 anställda. • Henrik Emilson, vd på

P-A Emilson med kontor i

Stockholm och fem anställda.

Företaget arbetar med hela kedjan, från komponentval och design till distribution och försäljning. • Torbjörn Carlsson, vd på Compomill med bas i

Stockholm och åtta anställda.

Företaget fokuserar på teknisk indesign inom kraft, mikrovåg och EMC. Initialt har den pågående pandemin inte slagit lika hårt som många inom svensk elektronikdistribution befarat. Någon värre komponentbrist har ingen av de tillfrågade upplevt ännu, däremot varierar erfarenheten kring hur logistiken fungerat. Alla är dock överens om att de långsiktiga följderna efter att så många nya utvecklingsprojekt lagts på is är oroande.

Trots att pandemin slagit hårt över hela världen – lite tidsförskjutet – tycks ingen större komponentbrist drabbat elektronikindustrin ännu. −Jag har ju varit med länge. Den första allokeringen var under mitten av 1980-talet. Det var jättesvårt att få komponenter. Hade man tur kom det slattar så man kunde producera tolv kretskort. Sen dess har det varit två rejält bekymmersamma omgångar men idag känner jag inte alls av några komponentproblem, säger Patrick Wiström på Westcomp.

Upplevelsen är att flertalet halvledartillverkare klarat att hålla igång sin tillverkning av själva kislet. Kapsling och test har däremot stundtals ställt till problem. Det kan förklaras av att de två momenten kräver betydligt mer handpåläggning än chiptillverkningen.

En stor del av kapslingen sker dessutom i länder som Thailand, Malaysia och Filippinerna – länder som drabbats hårt av Corona och som varit eller fortfarande är helt stängda. Om detta på sikt kommer att leda till en större brist på vissa kretsar får tiden avgöra. −Jag tror att det blir så. I takt med att fler marknader öppnar så kommer vi att gå in i en bristsituation på halvledare, säger Peder Olausson på Rotakorn.

Intervjuerna gjordes i månadsskiftet maj-juni. Då var det fortfarande för tidigt att se vad den minskad produktiviteten till följda av stängda fabriker och hemmakontor kommer att leda till.

Tydligt är dock att alla intervjuade delar en oro för vad den panikreaktion som många storföretag drabbades av när viruset började sprida sig utanför Kina kommer att medföra långsiktigt −Jag tycker, från vad jag ser, att många storföretag har dragit i handbromsen lite för snabbt och för hårt. De har beslutat att dra ner över hela organisationen för att det blev osäkert, vilket kan påverka produkter som inte är berörda, säger Henrik Emilson på P-A Emilson.

På flera håll har storföretag dragit ner prognoser, hållit inne ordrar och minskat investeringar. Följden har blivit att många nya utvecklingsprojekt pausats. −Det vi ser är att företag driver sina pågående utvecklingsprojekt vidare, även de företag som korttidspermitterat. Däremot är de försiktiga med att investera i nya produkter och nya projekt, för ingen vet vad som kommer att hända, säger Magnus Gustavsson på Broadband.

De tillfrågade tar upp flera möjliga orsaker till varför storföretagen inte får rull på nya projekt. En anledning kan vara att konstruktörer som annars är vana att arbeta i grupp och bolla idéer med sina kollegor nu sitter isolerade hemma och därmed har svårare till beslut. En annan kan vara en övertygelse om att efterfrågan på nya produkter minskat motsvarande den panik som generellt spritts i media och på börser. −Istället för att studera det faktiska marknadsbehovet har stora börsnoterade företag dragit allt över en kam och bromsat upp projekt vilket leder till framskjutna marknadslanseringar som i sin tur påverkar slutanvändarna negativt, konstaterar Henrik Emilson.

Samtidigt går det att se att olika tillämpningsområden drabbats i olika hög grad. −Jo, så är det. Vi har ett par tre

kunder här i Sverige inom medicinsk teknik som blivit gynnade av pandemin och de har givit oss väldigt bra affärer, säger Peder Olausson.

På andra sidan av skalan finns fordonsindustrin, som bokstavligen tvärnitat. En reaktion som både gått ut över det egna ledet och underleverantörer. I Sverige har exempelvis både Volvo och Scania permitterat många. Tyskland – som är Sveriges största exportmarknad – har en fordonsindustri som har drabbats minst lika hårt.

På samma sätt märks en tydlig skillnad mellan hur olika teknikområden berörs. Compomill som står på tre starka ben – EMC, mikrovågor och kraft – kan vittna om det. −Mikrovågsområdet rullar på relativt stabilt. Där pågår en hel del utveckling, test och verifiering. De som jobbar med mikrovågor klarar det väldigt bra hemifrån, säger Torbjörn Carlsson på Compomill, och adderar: −På kraftsidan har vi kunder inom både industrin och bilbranschen, vi utvecklar exempelvis batteriladdare. Där har det stelnat till fullständigt.

Även från EMC-håll har det varit helt tyst i flera månader. Detta trots att Norden har mer än 700 rum för EMC-test som Compomill stödjer och säljer produkter till.

Uteblivna utvecklingsprojekt oroar

En iakttagelse är att vissa företag börjat visa ett större intresse av att digitalisera sina produkter, exempelvis bygga in en funktion för att kunna övervaka och styra över molnet. −Det kan vara ett tecken på att man tror att världen blir lite annorlunda framöver. Vi ser också att kunder som har molnbaserade lösningar är mindre påverkade av Corona, säger Magnus Gustavsson.

När logistik och leveranser kommer på tal är erfarenheterna bland de tillfrågade väldigt spretig. −Flyg och annan frakt har gått över förväntan under rådande omständigheter. Jag tycker inte vi har haft kontinuerliga problem utan löst det med rimligt resultat i de flesta fall, säger Torbjörn Carlsson.

Den positiva tongången gäller främst kretsleveranser från Sydeuropa, även Italien, trots att landet under en tid varit helt stängt.

Patrick Wiström har betydligt sämre erfarenhet av logistikkedjan. Han menar att paket som normalt tar fyra-fem dagar i dagsläget kan dröja upp till fyra veckor innan de är framme. −Fraktbolagen kör paket runt hela jorden innan de landar här. Vad det beror på vet jag inte,

säger Patrick Wiström och adderar: −En förklaring jag fått från en av våra kunder som tillverkar medicinsk teknik är att alla kurirbolag prioriterar transporter med sjukvårdsmaterial, och alla amerikanska fraktbolag, exempelvis UPS, DHL och Fedex flyger numera alltid först till USA.

En intressant förändring som Rotakorn drivit igenom är att gå över till att köra delar av sina komponentleveranser på tåg från Kina till Sverige. −Med tåg tar det tre veckor, så det är snabbare än båt, och det är ett ganska bra alternativ både miljö- och prismässigt, säger Peder Olausson.

Även österrikiska Codico, som äger Broadband, undersöker om tåg kan vara ett transportalternativ framöver. −Vår logistikavdelning tittar på allt just nu. Vi ser att kapacitetsbristen gjort att priserna skjutit i höjden, framförallt båttransporter, säger Magnus Gustavsson, och adderar: −Det är bekymmersamt, men det är också svårt att bedöma vilka resurser det är vettigt att lägga på detta eftersom ingen vet hur länge det kommer att pågå.

ANNA WENNBERG

anna@etn.se

Framtiden möter fler möten över nätet

Mängder av videomöten och resestopp är tydliga konsekvenser av den pågående pandemin. För miljön är det toppen, men vad säger de som är berörda? Vissa är väldigt positiva, för andra fungerar det sämre.

Säljare gillar socialt engagemang – det ligger i yrkesrollen. Så av de fem elektronikdistributörer som vi talat med är det bara en som kört hemmakontor, övriga har haft en mer öppen attityd där var och en bestämmer själv.

Samtidigt är upplevelserna olika när det kommer till hur det fungerar att inte få träffa sina kunder i verkliga livet. Några menar att det är lättare att få tag på dem när de reser mindre medan andra upplever att det är svårt att få tag på ingenjörer som förpassats till hemmakontor. −Vår personal som är uppsökande blir uppgiven för det har varit väldigt svårt att spontant få tag på konstruktörer och inköpare på större företag när många sitter hemma. För att nå fram måste man boka telefontider likt vanliga möten, säger Torbjörn Carlsson på Compomill.

DEN DIGITALA möteskulturen tycks dock ha fått en ordentlig skjuts av pandemin. −Innan Corona var det många som inte såg ett videomöte som ett riktigt möte. De förberedde sig inte på samma sätt som inför ett fysiskt möte, säger Magnus Gustavsson på Broadband.

Han menar att det kunde ta en kvart innan mötet kunde börja, några loggar inte in i tid, andra fick inte ljud och bild att fungera. −Men jag ser en klar förbättring. Respekten för andras tid har ökat, säger Magnus Gustavsson och konstaterar: −Ett väl förberett videomöte, med en klar agenda och individer i tid. Då avhandlar du lika mycket på halva tiden jämfört med vid ett fysiskt möte. Jag gillar det.

Tydligt är dock att dagens videoplattformar behöver utvecklas. Det krävs alltför många mjukvaror för att en individ ska vara förberedd inför samtal med alla olika företag och världsdelar.

Syftet med möte är också en väsentlig faktor. −På vissa områden fungerar videomöten jättebra, men det är tydligt att det fungerar mindre bra när man sitter med kritiska utvecklingsprojekt. Då blir det hämmande att inte sitta nära varandra och kunna spontanfråga om saker, säger Henrik Emilson på P-A Emilson.

Här kommer också resandet in. En långsiktig positiv förändring kan vara på gång där digitala möten i större utsträckning kombineras med fysiska möten. −Jag tror att det kommer att bli ganska stora förändringar generellt. Dels tror jag fler kommer att jobba hemifrån även framöver, en del stora amerikanska tech-bolagen har redan sagt att de tänker fortsätta med det. Dels tror jag att affärsresorna kommer att minska, säger Peder Olausson på Rotakorn, och adderar: −Just nu har jag resestopp men annars är jag ute och reser ganska mycket. Jag tror att jag var på Filippinerna tre gånger förra året. I efterhand kan jag tycka att det var åtminstone en eller enoch-en halv gång för mycket.

PATRICK WISTRÖM på Westcomp är inne på samma linje. Han menar att resandet och globaliseringen närmast har blivit absurd. −Det förväntas att man ska åka kors och tvärs runt jorden i jobbet. Många tycker att det är jätteintressant att ha i sin cv att de varit i Kina tio gånger under det senaste året. Men vad är det för bra med det? undrar Patrick Wiström, och konstaterar: −Jag tror att pandemin kommer att få många länder att inse att man måste börja vara mer självförsörjande. Det kan vara en positiv konsekvens av detta.

ANNA WENNBERG

anna@etn.se