Europas nya gigafabriker

Andra norska gigafabriken tryggas av oljepengar

Norska Morrow ska bygga en 32 GWh-batterifabrik på norska sydkusten. Bolaget har statliga ägare och egen teknikutveckling. Elektroniktidningen har talat med vd Terje Andersen.

Nyheten om den norska batterifabriken kom i början av juni. Terje Andersen blev i det ögonblicket en mycket upptagen man, men han hittar en halvtimmesglugg för Elektroniktidningen mellan sina möten. – Det har varit en enorm respons från Europa och Norden – rena snöstormen!

Företaget har förberett sig i två år. Bygget av en pilotanläggning inleds nästa år. Den hamnar någonstans vid norska sydkusten, för att vara nära den europeiska marknad där de blivande kunderna finns.

I slutet av juni ska en konkret plan vara klar. Och så ska den exakta platsen för anläggningarna bestämmas. Kanske blir det i eller nära Kristiansand, där två partners håller till.

År 2024 ska skarp produktion starta.

Det här blir det tredje gigafabriksprojektet på nordisk mark efter svenska Northvolt och norska Freyr. – Vi är the new kid on the block, säger Terje Andersen.

Morrow utvecklar egna litiumsvavelbatterier.

Vem vinner nordiska mästerrena elmix. Batteritillverkning skapen i hållbara batterier? drar mycket ström och bidrar – Visst är det lite av en kapplöpmed nästan hela elbilens koldining, men samtidigt kommer det oxidavtryck. Nordens utsläppsatt behövas många fabriker av fria billiga vattenkraft gör oss det här slaget. som skapta för uppdraget. – Vi tänker inte på oss främst – Grön energi, politiskt stabila som konkurrenter. Vi kan lära av förhållanden och korta avstånd varandra. Northvolt är den som till huvudmarknaderna i Europa, kommit längst – så vi kan lära av räknar Terje Andersen upp som deras misstag. gynnsamma förutsätt

Morrow är den av de tre ningar för Morrow. som får det kortaste avErfarenhet av processståndet för transporterna industri är ytterligare till Europa. Freyr bygger i en faktor som talar för Mo i Rana och Northvolt i Norge. Skellefteå. Terje Andersen ger Det som skapar batteriruschen i Norden är vår Terje Andersen EY även corona en del av äran. Den har påmint om

BAKGRUND

Miljökämpens revansch

Initiativet till Morrow kommer från rade att betala vägtullar för sin elbil. den gamle miljökämpen Frederic Efter ett par konfiskeringar av hans

Hauge. Volymtillverkning av battebil fick till slut alla elbilar rulla gratis rier i Norge är något han arbetat för genom tullarna. Det är ett av de sedan 2010. många incitament som fått Norge

Ingen är förvånad. Känner du till ta ledningen inom elektrifieringen det norska elbilsmiraklet? Varannan av vägtransport. bil som säljs i Norge idag är en riktig Frederic Hauge startade miljöelbil. Ska man peka ut en enda organisationen Bellona innan han person som ansvarig är det Frederic slutat gymnasiet. Den har inte bara

Hauge. Han har lobbat med alla kämpat mot ryskt kärnavfall och tillåtna – och otillåtna – medel. uppmärksammat norska gift

Inklusive civil olydnad när han vägskandaler utan också bekämpat och kritiserat norsk oljeproduktion.

Sedermera har den fått vara med och utforma EU:s miljöpolicies och finansieras idag bland annat av norska staten och EU.

Frederic Hauge köpte Norges första elbil 1989 och Norges första Tesla år 2013. Sedan slutet av 90-talet är det hans taktik att hjälpa industrin ”att bli en del av lösningen istället för en del av problemet”.

Nu har han fått Norge att bygga en batterifabrik. värdet av självförsörjning. Idag domineras batterimarknaden av asiater som CATL och LG Chem. Asiaterna hade i fjol över 80 procent av världsmarknaden och Europa hämtade nästan alla sina litiumjonbatterier därifrån.

DE PERSONER som fyller hans schema med möten just nu kommer från hela värdekedjan för batterier. Några är leverantörer av råvara, tekniska system och byggtjänster. Andra är potentiella kunder. En del av dem frågar om partnerskap.

Bland färdiga partners finns Glencore och Elkem.

Det är ett gruvbolag för bland

Frederic Hauge

Andra norska gigafabriken tryggas av oljepengar

annat nickel respektive en leverantör av kisel och grafit för anoder och av silikon för batteripacken.

Fullt utbyggt kommer projektet att ha kostat drygt 20 miljarder kronor. Finansiering var något som länge oroade svenska Northvolt. Men för Morrow lär den knappast bli ett problem. 40 procent av Morrow Batteries har statliga ägare – energibolagen Statkraft och Agder. – Norge är ju ett rikt land, konstaterar Terje Andersen.

Han påpekar – utan att påstå något bortom detta – att det finns en oljefond i Norge som stöder ny ekonomi.

FINANSIERINGEN kommer att bli en blandning mellan offentliga och privata medel. Joint ventures kan bli aktuella. Morrow tittar på alla möjligheter. – Det är möjligt att vi får se

Norge och norsk industri sluter upp bakom Morrow. Från vänster: Steffen Syvertsen (Agder), Bjørn Rune Gjelsten (Noah), Frederic Hauge (Bellona), Ole Erik Almlid (NHO) och Terje Andersen (Morrow).

finansiering från våra partners, som skedde med Northvolt. Det handlar om så mycket pengar att man vill utnyttja alla mekanismer för att få en snabb utveckling.

Både Northvolt och Freyr har uppgett att de har betydligt större ambitioner på sikt än en enda fabrik. Morrow tänker likadant. Upp till 95 gigafabriker behöver byggas i Europa till år 2040,

är den skattning som Morrow använder. Minst 45. – Mitt hopp är att Norden ska stiga fram och bli ett Battery Silicon Valley. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Get Started with PolarFire ® FPGAs Development Kits for Effortless Application Prototyping

PolarFire ® FPGAs deliver the industry’s lowest power in mid-range densities, defense-grade security and exceptional reliability. We offer an extensive range of development kits that make it easy to evaluate the capabilities and features of the PolarFire FPGA family so you can quickly get to work on prototyping your products and applications. We also provide easily accessible demonstration guides, application notes and sample designs to accelerate your time to market. Learn more about how to begin prototyping your applications today.

Hoppas på genombrott för litiumsvavelbatterier

Ingen gör idag tillverkning av litiumsvavelbatterier för elbilar i industriell skala. Ingen utom Morrow har heller annonserat några planer på det.

Morrows fabrik ska byggas i fyra moduler med en årskapacitet på 8 GWh vardera. Det första ska vara i drift år 2024. Den ska använda konventionell litiumjonkemi.

Därefter planerar Morrow för en världssensation: litiumsvavelbatterier.

Tekniken är inte klar för volymproduktion ännu, men många ringer och undrar eftersom potentialen är så stor. –Batteripacken i bilarna är för dyra. De måste ner från sina

Tyska konsulten Umlaut ska hjälpa Freyr med konstruktionen av batterifabriken i Mo i Rana. I två år har Freyr sökt partners och snart finns pusselbitarna på plats för pilotanläggningen.

annonserade sina planer på en gigafabrik i Norge (se artikeln på sidorna 4–6) gjorde företaget Freyr detsamma. År 2025 hoppas Freyr ha en 32 GWh-fabrik klar.

Första etappen är en pilotfabrik på 2 GWh per år. Gigafabriken byggs i två etapper om 16 GWh vardera.

Allt byggs i Mo i Rana – piloten i Mos industripark och cirka 30 procent av inköpspriset till under 15 procent. Detta går inte att göra utan väsentliga förändringar i batteritekniken. Det räcker inte att optimera existerande teknik.

TYSKA FORSKNINGSINSTITUTET

Fraunhofer har verifierat Morrows litiumsvavelteknik till nivå fyra i den niogradiga skala som kallas teknikmognadsnivå. –Det här är inte ett high-risk spår. Många av de stora har dragit slutsatsen att svavelbaserade batterier har en framtid.

Dock står och faller inte Morrow med Li-S-batterierna. –Nej, nej, absolut inte! Vi vill gärna vara en pådrivare för ny batteriteknik, men vi lägger inte gigafabriken i en av två kvarstående lokationer strax utanför. Här finns industrierfarenhet, partners, kompetent arbetskraft och – kanske framför allt – den allra billigaste av Nordens billiga el. Norges elmix är ren överallt, men klart billigare i norr. I en prognos som Helgeland Kraft gjort för år 2030 är den 25 procent billigare än på sydkusten där Morrow bygger sin gigafabrik.

Freyr planerar att bygga egen 600 MW-vindfarm på Sjonfjellet. Den kan ge 2,5 GWh, vilket täcker det mesta av behovet. Ytterligare en halv GWh kan behövas och då eventuellt hämtas från Helgeland Kraft, som är den som ställer upp med 200 GWh till pilotanläggningen. alla ägg i en korg.

Företaget håller alla vägar öppna. Inom batteriområdet går utvecklingen blixtsnabbt. –Vi kommer att vara flexibla gällande vilket batterispår vi följer. Svavel är en av de möjligheter som kan bli realistiska inom 5–10 år. Men inget hindrar oss från att använda andra lösningar i våra framtida batterier. Vi vill vänta så länge som överhuvudtaget är möjligt för att vara säker på att få den mest optimala lösningen. –Dessutom – det vi utvecklar kring svavel kommer också att vara möjligt att överföra till traditionell, existerande teknik.

Fördelen med litiumsvavelbatterier är att råvarorna i princip är

Det finns idag ett rejält elöverskott i regionen, men allteftersom elektrifieringen fortskrider – framför allt av industrin – kommer Norge att under de kommande decennierna behöva bygga ut sin elkapacitet.

Där Morrow profilerar sig som den som vill följa egna spår vad gäller teknikval, satsar Freyr på säkra kort och lägger ut jobb och expertis på erfarna entreprenörer. Freyr har samlat sådana partners under de senaste två åren. sult, Umlaut, som ska sköta konceptutveckling, planering och projekthantering. Tekniskt tar Umlaut hand om produktionstekniktjänster, energioptimering gammalt avfall från den petrokemiska industrin. Det behövs inga sällsynta jordartsmetaller, så processen blir billigare och man slipper ta den problematiska diskussionen om var gruvorna ska anläggas.

NACKDELEN är svåra olösta problem inom energitäthet och stabilitet. –Självklart finns det utmaningar. Men minns att Norge byggde en oljeindustri som ingen trodde på för några år sedan! Det är vanskligt och komplicerat. Men omöjligt? Nej! Det här kommer vi nog att få till.

JAN TÅNGRING

Tysk präglar första norska gigafabriken

Pilotanläggningen på 40000 kvm med 170 anställda, byggs i Mo industripark. Den skarpa anläggningen blir 18 gånger större och sysselsätter 2000 personer. Den kommer att stå för drygt två procent av Norges elförbrukning.

Drygt ett år innan Morrow

STÖRST ANSVAR FÅR en tysk konjan@etn.se och specifikationer av tillverkningsutrustning och batterikemin. Ytterst är det kunderna som bestämmer vilka batterier Freyr ska tillverka.

Några andra partners som Freyr presenterat hittills är Norconsult, Rambøll och Metier, för råmaterial, mineralteknik, kemi, utrustning och byggarbete. Siemens är systemintegrator och ska även leverera lösningar för digital optimering. Sintef och NTNU är vetenskapliga samarbetspartners.

Ytterligare partnerskap och rekryteringar kommer att annonseras.

Teknikchefen – en nyckelperson – är rekryterad från Japan, Ryuta Kawaguchi har tidigare chefat över Toyotas, Nissans och Dysons EV-batterier.

Skellefteå, några hundra kilometer sydöst om Mo i Rana, har ställt upp och delat med sig av uppmuntrande erfarenheter från sitt samarbete med Northvolt.

Freyr konstaterar att dess värdekedja är på god väg att komma på plats hela vägen från råmaterial till färdig produkt. Covid19-krisen har inte lagt några hinder i vägen för färdplanen.

Piloten börjar byggas andra kvartalet nästa år och ska vara klar året efter, då gigafabriken börjar byggas. Under andra kvartalet år 2025 ska kapaciteten vara 32 GWh om allt går väl.

JAN TÅNGRING

jan@etn.se

Brittiska gigafabriken är svensk

Britishvolt har bara ett år på nacken, men svensken bakom projektet, affärsmannen Lars Carlström, tror att han redan år 2023 basar för en brittisk gigafabrik för litiumjonbattericeller till elbilar.

–Vi har en mycket god möjlighet att ro projektet i hamn, säger Lars Carlström till Elektroniktidningen. –Efterfrågan är långt mycket högre än tillgången vilket gör att affärsplanen inte är svår att förverkliga.

Det höga tempot förklaras av att projektet har högsta prioritet hos brittiska regeringen. Den har ropat efter gigafabriker. Annars riskerar landets bilindustri att gå under, konstaterade en statlig utredning.

Brexit gör problemet akut. Elon Musk valde uttryckligen bort Storbritannien för sin europeiska gigafabrik med hänvisning till Brexit och den ännu oklara avtalssituationen mellan Storbritannien och EU.

Lars Carlström var först att besvara britternas batteribön. –Det är klart att det finns andra aktörer som tittar på UK. Men de har pausats nu senast genom pandemin. Vi har ångat på och känner att vi positionerat oss väl. –Vi har just nu en perfect storm med Brexit och covid-19, sammanfattar han.

Ingen annan känd uppstart har planer. Inga initiativ finns från fordonsbranschen. Inte ens asiaterna – de idag stora batteritillverkarna – har annonserat planer på tillverkning i Storbritannien, vilket de gjort i USA och EU.

Lars Carlström fick genast stöd att sätta upp en plan av APC och UKBIC (Advanced Propulsion Centre och UK Battery Industrialisation Centre). –Vi har i stort sett all support som vi kan önska från dem, berättar Lars Carlström.

De hittade också en lämplig partner – batteritillverkaren AMTE Power.

Svenska Northvolt bygger en gigafabrik i Skellefteå. Men trots namnlikheten finns ingen relation mellan dem. –Northvolt gör ett fantastiskt jobb och är otroligt duktiga på det de gör. Det är mycket imponerande vad de åstadkommit på en mycket kort tid.

Ett samarbete på sikt är inget han utesluter, samtidigt som han påminner om komplikationen att Storbritannien inte tillhör EU längre. –En av grundarna känner jag sedan länge men vi har inte haft kontakt på många år. Vem vet – kanske våra vägar korsas igen?

Britishvolts teknikdiskussioner förs istället med några av de asiatiska batterijättarna.

–Vi hoppas kunna presentera mer nyheter runt detta i sommar.

Och så pratar han förstås med Jaguar och övrig brittisk bilindustri om deras behov. –Det är viktigt för oss att presentera produkter som passar dem.

Vad säger du till dem för att få deras stöd?

–Att vi är välfinansierade. Det är en grundförutsättning för att lyckas med detta, som är ett mycket kapitalintensivt projekt. Vi har tillgång till kapital från både Mellanöstern och Skandinavien. 30 miljarder kronor är vad Britishvolt kalkylerar att det ska kosta att bygga 30 GWh, vilket just nu är planen på sikt.

Vad betyder Brexit för era chanser?

–Brexit för oss betyder möjligheter. Vi tror på UK utanför EU. Ett handelsavtal med Europa vore bra. Men vi vet med säkerhet att det kommer ett med USA under året. Brexit har begränsat konkurrensen, vilket har gynnat oss.

Gigafabriken – en kilometer lång och trettio meter hög – byggs troligen i industriparken Bro Tathan i South Wales. Den får cirka 3500 anställda och har ett egen solkraftverk.

JAN TÅNGRING

jan@etn.se FAKTA

Lars Carlström

Britishvolt är Lars Carlströms baby. Han är född i Luleå och växte upp i Umeå. Som entreprenör har han varit engagerad som affärsman inom fordonsbranschen i bland annat

Sverige, UK och USA.

Han har en 30-årig historia som entreprenör. Mest känd i Sverige är han kanske som rådgivare och talesperson för den ryske finansmannen

Vladimir Antonov, som agerade för att ta över Saab Automobile i samband med att det gick i konkurs 2011.

Lars Carlström var starkt kritisk mot hur den svenska regeringen agerade och har hävdat att den inte hade någon vilja att rädda Saab. – Den agenda som fanns hos

Alliansen vid tidpunkten var synnerligen katastrofal. Saab skulle fortfarande varit kvar som en tillverkare av bilar om supporten varit annorlunda.

SER-KRÖNIKA

”Vi såg inte det komma”

I MITT EGET YRKESLIV har riskanalys alltid varit en naturlig del att ha med. Riskanalys är ett bra stöd för att genomlysa om man har rätt och att all data är rätt, innan man går till beslut. Snabbt återkopplad till nästa beslutspunkt som aldrig varit mer än en månad bort. Missar man första gången tar man med det nästa gång.

Det gäller både i mitt eget arbete, i föreningslivet och i deltagande och ledande av projekt.

DET JAG UNDRAR ÖVER är hur stor del av arbetet de personer som säger att ”vi såg det inte komma” har lagt på att analyser och vilka lärdomar man dragit av skeendet och dess historik, över huvud taget.

De har i alla fall inte lyckats eller haft viljan att kommunicera vad som har identifierats, i termer av risk, sannolikhet, motåtgärd, riskkostnad, m.m.

Min erfarenhet är att alla projektdeltagare ska vara med och dela och utreda inom riskanalysen.

UNDER SENARE ÅR har det varit en naturlig del i det agila arbetssättet och dess ceremonier, och inom allt fler och mer korsfunktionella team. Man stöttar varandra och inför kontinuerligt ett lärande baserat på att minimera egna och yttre risker och fokusera på uppgiften. Man delar gärna uppgiften i mindre delar för att snabbt få resultat och en aktiv återkoppling. Resultatet blir transparens inom hela organisationen. Det blir enkelt att kontakta dem man har ett beroende till, och man löser lätt uppkomna frågeställningar.

Med denna erfarenhet i bagaget kan man bara ana vad som ligger bakom uttalandena ”vi såg inte det komma”, från olika nivåer av beslutsfattare.

NU NÄR VI FÖRHOPPNINGSVIS kan starta arbetet under hösten gäller det även att återstarta det kontinuerliga lärandets process. Här på västkusten kommer vi återstarta med det uppskjutna energiseminariet, som nu kommer att gå av stapeln i augusti. Utskick kommer snart.

GUNNAR ANDERSSON

SER Väst