o r m h A j
Doften
Det sägs att över 70 procent av vinet sitter i doften. Detta kan tyckas vara svårt att förstå för en nybörjare, men faktum är att man kan träna upp luktsinnet rejält! Men det krävs träning. Det finns flera faktorer som spelar in. Men förlora aldrig tron på din egen bedömningsförmåga. Tanken är att du ska bygga din egen ”doftbas” och gå på intuition. Ett vins smak, doft och arom (som ofta kallas boquet) bestäms av ett antal faktorer – som druvsort och produktionsmetod. När ett vin lagrats under en längre tid och fått mogna ändras aromerna. Den stora mångfalden av aromer som kan förekomma i viner är en av anledningarna till att många har just vinprovning som hobby. En vanlig uppfattning är att det är svårt att beskriva dofter och smaker på ett sätt som gör att alla förstår, även de som aldrig har smakat vinet. Beskrivningen av olika vinaromer är därför ofta baserad på associationer till andra dofter, ofta väldigt vardagliga, och ofta i flera kombinationer. Upplevelsen är till en viss grad individuell, men samtidigt finns en hel del gemensamma associationer mellan vinsmakerna. För att göra inlärningen och kommunikationen kring vinaromer enklare finns ett pedagogiskt verktyg kallat Aromhjulet (”Aroma Wheel”) som har utvecklats av professor Ann C Noble vid University of California. Det är ett utmärkt redskap för att analysera dofter, för att man ska lära skilja viner från varandra samt för att man ska komma ihåg vad man smakat. Här finner man ord som kan användas för att beskriva hur det vin du har i glaset doftar. Man börjar innerst i cirkeln och arbetar sig utåt.
Smaken
t e lu
Smaken är en bekräftelse på syn- och doftupplevelsen. Det finns numera fem definierade smaker som vi kan känna – sött, surt, salt, bittert och umami. Förutom dessa grundsmaker har tungan nerver som uppfattar vinets temperatur, konsistens, alkoholinnehåll och tyngd. Ta vinet i munnen och låt det försiktigt vandra runt så att alla smaklökar kommer i kontakt med vätskan. Försök samtidigt att dra in lite luft i munnen när vinet fortfarande är där, innan du sväljer.
observera följande:
Sötma: Söta saker känner vi på tungspetsen. Graderingen innehåller snustorrt, torrt, lite sött (halvtorrt), sött och mycket sött vin. Sötman kan komma från druvornas mognad i ett varmt klimat där restsocker finns kvar, ofta med en förhöjd alkoholhalt som följd. Vanligast är att röda viner är torra. Vita viner kan vara allt från torra till mycket söta. Syra: Det finns två olika syror i vin – fruktsyra och garvsyra. Fruktsyror känner vi igen från citron och syrliga gröna äpplen. Dessa känner man i munnen nära käkarna där salivproduktionen sker. En balanserad syra ska upplevas som behagligt uppfriskande. För låg syra gör vinet platt och livlöst. För mycket syra ger ett skarpt intryck. En bra balanserad syra är vad man eftersträvar för vinets helhetsbetyg. Tanniner (garvsyra): Tanniner finns främst i röda viner och kommer från druvornas skal, kärnor och stjälkar, men också från ekfat som vinet har lagrats på. Dessa känner man längst bak på tungan och i gommen. Tanninkvaliteten kan gå från unga sträva smaker till mjukt integrerade. Man kan lära sig känna om tanniner kommer från druvan eller fatet genom att låta vinet passera insidan av överläppen. Innehåller vinet mycket tanniner fastnar vinet på överläppen. Tanniner ger vinet lagringspotential.
Kropp och fyllighet: Detta betyder intrycket som vinet ger av vikt och klarhet i munnen. Mängden alkohol, garvsyra och fruktkoncentration bidrar till känslan av fullkomlighet. Hur fylligt vinet är avslöjar dock inte hur bra det smakar.
Värdering Steg för steg arbetar man sig genom vinets egenskaper och beståndsdelar. Som tidigare nämnt är det viktigt att föra noggranna anteckningar utifrån ett grundspråk samt dina egna tillägg, kommentarer och associationer (som är minst lika viktigt för att bygga upp en egen kunskapsbas). Ju mer vi associerar, desto lättare är det att finna likheter och skillnader i vinerna. Det blir en referensram för framtida smaker. Var alltid ärlig mot dig själv och fråga ”vad tycker jag?”. Gillar jag vinet eller är det någon annan som säger att jag borde gilla vinet? I slutändan är det din egen bedömning som är avgörande, och den bör alltid vara utgångspunkten för helhetsintrycket.