Ekbladet 1301

1/13

Grattis

Ekbladet 30 år

STUDENTTIDNINGEN FÖR EKONOMER VID HANDELSHÖGSKOLAN I UMEÅ

NR 1/13 10 20 25 31 38 40 CHEFREDAKTÖR ANSVARIG UTGIVARE REDAKTIONSCHEF FRAMSIDA REDAKTION

Hannah Öst, ekbladet@hhus.se

ANNONSÖRER PwC, Nordea, Ernst & Young, KPMG, Deloitte

UPPLAGA 950

Gabriella Bolin, marknad@hhus.se Lisa Furtenbach, redaktion@hhus.se Ekbladet 30 år Nathalie Ahnemark, Eva-Karin Byström, Emma Rosendahl, Sofie Jansson, Cecilia Burck, Daniel Gustavsson, Carolina Sarri, Caroline Lundgren, Emelie Larsson

GRUNDAD 1983

ANNONSfrågor Maila: ekbladet@hhus.se TRYCKERI Tryckeri City ILLUSTRATION Adam Gunnarsson FOTO Moa Bjurner

PERIODICITET Fyra nummer per år DISTRIBUTION Posten Sverige AVSÄNDARE Handelshögskolan i Umeå. Studentföreningen ADRESS HHUS/Samhällsvetarhuset, 901 87 Umeå TELEFON 090 - 786 76 78 INTERNET www.hhus.se

3

Chefredaktörens ledare Man måste våga för att vinna. Det har länge varit mitt motto och min allra första chefredaktörledare här i Ekbladet genomsyrades av just det, vilket jag även tänkte att min sista skulle göra. För hur skulle jag kunna vinna ett styrelseval om jag inte vågade ställa upp? Det var en stor utmaning och lärdom. Även om jag inte hade vunnit hade jag tagit med mig erfarenheter av kandiderandet som jag kommer att ha nytta av i framtiden. Jag är givetvis jätteglad över styrelseposten, men någonstans på vägen insåg jag att vinsten inte var det allra viktigaste. Det var utmaningen.

Om du inte utmanar dig själv kommer du inte att utvecklas. När jag någon gång under min inspark för snart ett och ett halvt år sedan först fick höra talas om HHUS fanns inte en tanke på att mitt foto en dag skulle finnas på loungens vägg och än mindre att jag skulle ta en av de nio platserna i föreningens styrelse. Men sedan dess har jag utmanat mig själv i mindre och större sammanhang.

Jag har ställt mig upp och pratat inför fler människor än jag trodde att jag skulle våga. Jag har tillsammans med en fantastisk redaktion levererat fyra tidningar hem till dig och hundratals andra. Jag har svarat på frågor inför närmare 100 kritiska åhörare. Jag hade skrattat åt dig om du sa det till mig för ett och ett halvt år sedan.

Varje utmaning har ökat adrenalinet och viljan att göra något ännu bättre, ännu större och ännu viktigare. När jag i samband med klivet till styrelsen ska lämna över min chefredaktörspost är det med både glädje och sorg. Glädje för att jag inte kunnat vara nöjdare över året som gått och över att jag haft äran att få arbeta med ett otroligt duktigt gäng. Sorg för att jag aldrig mer kommer att skriva den här ledaren och aldrig mer kommer att få känna den glädjen över att få arbeta med det här gänget. För alla som på något sätt har bidragit till tidningen i år är värda en enorm eloge.

Utan er hade inget Ekblad fullspäckat med intressanta reportage levererats hem till samtliga medlemmars brevlåda.

Nu önskar jag innerligt att varenda en av er som någonsin har tänkt tanken att det vore kul att skriva i Ekbladet tar chansen under en ny, och kanske ödmjukare, redaktionsledning. Ta ett första kliv och utmana dig själv. Våga för att vinna! Jag vill inte skrämma dig men om ett tag är det du som har ditt foto på väggen i loungen och undrar hur det gick till. I så fall: Grattis!

Jag hoppas att du gillar det här numret av Ekbladet lika mycket som jag och tackar ödmjukast för att jag fått ert förtroende till posten som ordförande i näringslivsutskottet. Tack för valdeltagandet och tack för den här tiden som chefredaktör för Ekbladet!

Hannah Öst Chefredaktör Ekbladet

4

Herr Ordförande Den nya styrelsen är nu vald och det är uppenbart att min tid går mot sitt slut, vilket känns lite sorgset. Det har varit ett fantastiskt roligt år och det är svårt att tro att det nästan var tolv månader sedan som de första stapplande stegen togs tillsammans. Resan fram till nu går att jämföra med en stor nöjespark där huvudattraktionen är en stor berg- och dalbana. Det har gått upp och ner, in genom Spökhuset och ut genom Lustiga Huset. Jag skulle ljuga om jag sa att allt har varit en dans på rosor. Vissa gånger har jag bara velat kasta in handduken, dra täcket över huvudet och stänga av mobilen. För jag är bara, precis som alla ni som läser detta, en helt vanlig student vid Handelshögskolan. Tidigare helt oerfaren vad gäller att driva och styra en så stor organisation som Handelshögskolan i Umeå Studentföreningen, HHUS.

Jag vill tro att det är möjligheten att få göra just det som är orsaken till att studenter söker till styrelsen. Det är inte posten i sig som styrelsemedlem, i mitt fall som ordförande, som gör mig eftertraktad på arbetsmarknaden. Utan istället är det prövningarna jag som ordförande tillsammans med styrelsen går igenom när vi styr ”företaget” HHUS på ett par hundra ”anställda” och som omsätter runt tre miljoner om året . Det är de kunskaperna resan ger en och lärdomarna som är allas vår belöning.

Som jag skrev är resan inte alltid rolig. Där den svåraste delen har varit att varje dag stiga upp och få mina kunskaper och min person testad om och om igen av människor i min omgivning som är mina vänner eller möjliga framtida arbetsgivare. Att i dessa sammanhang märka att den jag är inte alltid räcker till är inte roligt.

Upptäckten har tvingat mig att jobba hårt för att inte hamna där igen, någonting som har utvecklat mig mer än jag hade kunnat tro när jag fick posten.

Bortsett från de jobbiga men ändå nyttiga och utvecklande delarna av ordförandeskapet har det varit en otroligt rolig och inspirerande resa, en tid fylld av intressanta möten med helt fantastiska människor. Jag vill passa på att tacka alla som jag har haft äran att jobba med under den gångna perioden, utan er skulle inte HHUS finnas och vad skulle då Handelshögskolan vara?

Allt har ett slut. Även fast jag är sorgsen och ledsen över att behöva lämna min post så ser jag tillbaka med glädje på det gångna året, vilket summeras av allt jag lärt mig och hur mycket jag har utvecklats. Jag överdriver nog bara en smula när jag säger att jag nog har lärt mig mer under detta år än vad min utbildning någonsin skulle kunna ge mig i områden som verksamhetsanalys, organisationsstruktur och management. Att sitta ett år som ordförande är ett av det absolut bästa beslut jag tagit under min studietid.

Vi i styrelsen och ledningen har tillsammans gjort ett grymt jobb där jag verkligen vill tacka för denna period samtidigt som jag vill passa på att gratulera ett nytt gäng in i styrelsen. Grattis, ni har precis fattat det bästa beslutet så här långt i er karriär. Lycka till nu!

Maximilian Mohlkert Ordförande i din studentförening - HHUS

5

Redaktionen

Hannah Öst Chefredaktör

Carolina Sarri

Emelie Larsson

Emma Rosendahl

Nathalie Ahnemark

Cecilia Burck

Sofie Jansson

Daniel Gustavsson Finansmästare

6

Gabriella Bolin Ansvarig Utgivare

Moa Bjurner Fotograf

Lisa Furtenbach Redaktionschef

Caroline Lundgren

Eva-Karin Byström

Adam Gunnarsson Illustratör

Rektorns krönika Samverkan ger kraft

Att studera vid en handelshögskola är en investering i framtiden.

För att avkastningen skall bli så bra som möjligt behöver Handelshögskolan samverka med företag, den offentliga sektorns institutioner och partneruniversitet både när det gäller utbildning och forskning. Samverkan är en naturlig del av verksamheten i en handelshögskola eftersom vi undervisar i hur man leder företag och organisationer och forskar i och om hur företag fungerar.

En inte obetydlig och nog så viktig del av samverkan står studenterna själva för. Handelshögskolan i Umeå Studentförening har tagit sig en aktiv roll över åren och det är ett nöje att konstatera att verksamheten blomstrar för tillfället. Naturliga samarbetspartners för ekonomistuderande är revisions- och konsultföretagen samt banker, något som stärker en näringslivsorienterad profil för en handelshögskola. I flera av våra utbildningsprogram finns också ett aktivt samarbete när det gäller gästföreläsare, praktikfall med företagsorienterad problemlösning, uppsatser som skrivs på uppdrag och inte minst praktik. Erfarenheter från arbetslivet under utbildningen kan vara direkt avgörande för våra studenters etablering på arbetsmarknaden efter studierna.

Samverkan har en synnerligen viktig funktion att fylla.

Den 29 januari var det en mycket nöjd rektor Hassel som besökte rekryteringsmässan på campus. Då gick nämligen Uniaden, Umeå universitets största och årligt återkommande arbetsmarknadsdag, av stapeln i Universum. En riktig kraftsamling där Handelshögskolans studenter också är mycket synliga. Det formella syftet med en arbetsmarknadsdag är att ge studenter en möjlighet att få inblick i vilka karriärmöjligheter det finns i näringslivet och för företag att få en uppfattning om vilka resurser som Umeå universitet har att erbjuda när det gäller framtidens beslutsfattare och företagsledare.

Samverkan med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet är av stor vikt för att Handelshögskolan skall kunna tillhandahålla kvalificerade utbildningar. Vi behöver få hjälp med att utvärdera vårt kursutbud kontinuerligt så att det är tidsenligt och kan svara på kommande utmaningar som våra studenter möter.

För studenterna är det otroligt värdefullt att få inblick i verkliga problem och på så vis få praktiska erfarenheter och kontakter samt en uppfattning om vilka jobb deras utbildning kan leda till. Företagen får i sin tur kontakt med framtida arbetskraft och tillgång till Handelshögskolans kompetens och kan genom ny kunskap skapa konkurrensfördelar och verksamhetsutveckling.

Foto: Elin Berge

Samverkan ger kraft åt en handelshögskola men den är också en stor utmaning för ledningen. Den skall växa fram på ett naturligt sätt mellan lärare, studerande och näringslivet. Ledningen skapar formella strukturer som hjälper på vägen, men det personliga nätverket som lärare och studerande skapar med näringslivet är avgörande för hur djup en samverkan blir.

Lars G. Hassel

7

Aktuellt Likheten mellan oss studenter på Handelshögskolan och en stor, glad och härlig familj är faktiskt slående. Visst kivas vi ibland, men innerst inne så vet vi ju alla att vi tycker om varandra. Vi står vid varandras sida i ur och skur, skramlar gemensamt ihop småmynt för att ha råd med kaffe i Café Lindell när det är lite för mycket månad kvar i slutet av pengarna, låter (oftast) bli att skratta åt varandras bleka uppenbarelse då vi lägger en sista hand vid PM:et och engagerar oss i HHUS för att vi alla ska få en så bra studietid som möjligt. Det finns helt enkelt ingen hejd på de varma känslor vi hyser för varandra. Men även under den mest perfekta familjefasaden döljer sig mörja hemligheter, och handen på hjärtat… har ni inte länge gått och funderat på vad den där fasligt snygga brunetten i IBP eller besserwissern i SM har för skelett i garderoben? Det är klart ni har, därför är det dags att vi lär känna varandra lite bättre och vi spinner vidare på det grymma konceptet ”Hej Ekonom!” samt låter er ta del av redaktionens arbete bakom kulisserna.

en

edaktion

med r Middag

Gratt is till et nya styr t läro e rikt å lsen r!

Det har hun nit bli ett n ytt år sedan sis t vi sågs!

moiger sin Lisa inv med att iär dellkarr sad ara stres låtsas v

8

Vi har spenderat mycket tid nere i arkivet.

tare medarbe ! a l l a k c Ta t år ntastisk för ett fa

Blommor som tack fö insatser, redaktion r era en!

Sveri g störst es bredast e och a arb N et Unia den h smarkna orrlands d a s klart r var v ägt rum dag i på p och sj lats! älv-

lev sa b r ett e r ä re S Å sk och ta år!

U HH ndari näs n e leg te äve s må

Foto: Hannah Öst, Julia Söderström, Lisa Furtenbach, David Whittley, Jakob Aspgren, Marcus Berggren, och Emil Pohjolainen

Hej Ekonom Text: Emelie Larsson Foto: Moa Bjurner

Julia Lundkvist, 22 år, Civilekonomprogrammet termin 4

Erik Åström, 19 år, Civilekonomprogrammet Handel och Logistik termin 2 Lyssnar helst på: Brittrock eller house Senaste boken jag läste: Svikaren, av Katarina Wennstam Favoritcitat/motto: ”Jag ska finna vägen, eller skapa den” Här befinner jag mig karriärmässigt om 10 år: Förhoppningsvis i en ledande roll inom ett innovativt företag, kanske sysslar jag med logistik.

Jag kan inte leva utan: Apple-produkter!

Tre ord som beskriver mig: Social, entusiastisk och tävlingsinriktad Om jag hade en superkraft skulle det vara: Trolla, vem har inte velat gått på Hogwarts?

Så botar jag tentaångest: Att inte plugga kvällen innan tentan utan istället äta middag med kursarna framför en underhållande fotbollsmatch!

I mitt senaste sms stod det: Vilken boss du är, en riktig legend!! Ja nu mår man bättre än någonsin och sugen på party är man!

Någon jag beundrar och varför: Mormor: min förebild, idol och bäste vän.

Detta stör jag mig mest på hos andra: Att inte kunna erkänna sina misstag/hybris.

Detta stör sig människor på hos mig: Oj, kanske kan det vara att jag ofta är ”överexcalterad”.

Detta gör jag helst på min fritid: Gymmar, festar och lagar mat hemma hos Simon Wilhelmsson.

Har du någon fobi? Kackerlackor, usch!

Bästa resan jag gjort: Från Eskilstuna (hemstaden) till Umeå för att plugga ekonomi!

Det bästa med Umeå: HLP och IKSU

Lyssnar helst på: Ny musik Senaste boken jag läste: ”Olåt och munbruk” av Tyko Lundkvist (min farfar) Favoritcitat/motto: ”Dröm som om du skulle leva för alltid, lev som om du skulle dö imorgon” Här befinner jag mig karriärmässigt om 10 år: Då har jag startat mitt eget fastighetsbolag.

Jag kan inte leva utan: Choklad Tre ord som beskriver mig: Omtänksam, glad och målmedveten Om jag hade en superkraft skulle det vara: Fotografiskt minne! Så jag skulle komma ihåg allting till tentan.

Så botar jag tentaångest: Planerar mitt pluggande och delar upp det, istället för att försöka plugga allting på samma gång.

I mitt senaste sms stod det: ”saknar dig så mycket hjärtat <3” Från Louise Nachtweij.

Någon jag beundrar och varför: Marilyn Monroe för att hon var en mycket framgångsrik kvinna som stod för sina åsikter.

Detta stör jag mig mest på hos andra: Folk som är sura och bortskämda. Var glada och nöjda för det ni har istället.

Detta stör sig människor på hos mig: Jag vet inte, kanske att jag är lite blond haha.

Detta gör jag helst på min fritid: Kör motorcykel, åker skidor och umgås med familj och vänner.

Har du någon fobi? Alla småkryp, speciellt spindlar.

Bästa resan jag gjort: Hittills så är det när jag var med två tjejkompisar till Barcelona. Men jag håller på att planera en resa till USA, så jag tror det kommer toppa min lista sen.

Det bästa med Umeå: Skolan, människorna, staden, men framför allt E-puben!

9

Aktuell ekonom Aktuell ekonom är spalten som uppmärksammar ekonomer som är aktuella för tillfället. I detta nummer ska träffar vi vår nye ordförande som berättar om sin nya roll. Vi passar också på att ta en pratsund med vinnarna av Uniaden-nästet.

Text: Sofie Jansson & Eva-Karin Byström

Grattis HHUS nya ordförande HHUS nya styrelse har utsetts genom val av medlemmarna och Oscar Sellhed som tidigare varit engagerad i studentföreningen är vår kommande ordförande.

Grattis till nya posten! Vad innebär den?

Väldigt mycket mer jobb och en stor personlig utmaning. Jag kommer att ha ett övergripande ansvar för hela föreningen och jobba med organisering av utskotten.

Hur känns det?

Jättekul men samtidigt väldigt nervöst inför allt som stundar och allt nytt man ska kastas in i.

Vad kommer du jobba med att utveckla?

Jag vill förbättra kommunikationen både inom och utanför utskotten.

Min ambition är att HHUS ska ses som EN förening som helhet istället för flera olika utskott. Jag vill också att alla medlemmar ska känna sig välkomna till föreningen.

Oscar Sellhed är HHUS nya ordförande. Foto: Hannah Öst

Tesilen som charmade drakarna i Uniaden-nästet Nytt för i år som Inför Uniaden-event var Uniaden-nästet som innebar att studenter fick pitcha sina affärsidéer inför ett gäng drakar från Umeås näringsliv. Av 15 tävlande vann Service Management-studenterna Ebba Eriksson, Ida Brännström, Elin Hultqvist och Anna Johansson med en idé de kläckte under momentet Entreprenörskap i Företagsekonomi B.

Uniaden-nästets vinnande lag bestående av Ebba Eriksson, Ida Brännström och Elin Hultqvist. Foto: Marcus Berggren

10

Vad hade ni för affärsidé?

En nydesignad tesil som ska förenkla tedrickandet.

Hur var det att få pitcha idéen inför en jury?

Nervöst men också väldigt spännande. Det är kul att få presentera något som vi verkligen tror på och som vi själva har arbetat fram.

Att sedan få feedback på idén var mycket nyttigt och vi fick höra infallsvinklar som vi aldrig tänkt på innan. Så det var bra!

Vad gav tävlingen er erfarenhetsmässigt?

Att ha en idé i huvudet är en sak, men att sedan få ut den så att andra kan se den på samma sätt och övertyga dem om att det är en bra idé är en helt annan. I arbetslivet kan det hända att man får ställa sig upp och sälja in en idé eller ett förslag, så vi ser det här som en bra träning och erfarenhet inför även sådana situationer.

Hur ser framtiden ut för er produkt?

Vi håller just nu på att driva arbetet framåt. Vi har etablerat olika samarbeten som hjälper oss med olika steg i utvecklingen. Tack vare Uniaden-nästet har vi nu fått en skjuts i rätt riktning!

Utlandsstudier Text: Emma Rosendahl Foto: Privata

Frida Samuelsson är 21 år och pluggar den sjätte terminen på civilekonomprogrammet. Just nu är Frida utbytesstudent på University of New Brunswick i Kanada. Hon valde att åka till just Kanada eftersom det är en engelsktalande provins samt att hon aldrig varit där förut.

Frida läser kurserna Personal Financial Planning, Economics of Human Resources, Corporate Finance, Intro to Money and Banking samt Health Economics. Hon upplever att kurserna är något lättare än i Umeå men att tempot är betydligt högre eftersom hon läser fem kurser samtidigt under en tidsperiod på 3-4 månader.

Anledningen till att hon valde att åka på utlandsstudier var för att lära känna människor från många olika länder med olika kulturer, för att förbättra sin engelska samt att testa på ett annorlunda studentliv än hon är van vid.

Den största skillnaden mellan studentlivet i Umeå och New Brunswick är att kurserna läses parallellt, medelåldern är lägre och att studenterna inte behöver besvära sig med att laga sin egen mat utan många utnyttjar istället en så kallad meal plan. I denna ingår all mat och studenterna slipper då även att diska. Tidsbesparande kan tyckas utifrån, men under måltiderna träffar många sina vänner vilket kan resultera i att måltiderna blir en timme långa. Klädstilen mellan länderna skiljer sig även åt. Kanadensarna prioriterar ryggsäck och bekvämlighet, medan svenskar är mer moderiktiga. En annan skillnad är att kanadensarna nästan kan upplevas som övertrevliga, de ursäktar sig när de passerar någon på 2 meters avstånd och det är nästan obligatoriskt att hålla upp dörren 10-20 meter innan nästa person är framme.

På fritiden finns det ett flertal aktiviter att ägna sig åt. Många går till gymmet på campus, liknande Iksu, eller gör annat de tycker är kul. Ibland har skolans hockeylag matcher som många går och tittar på. Dessa brukar vara riktigt underhållande. Vill man kan man gå med i olika sportteam för UNB eller delta i residensens olika sportteam och tävla mot andra residenser.

Förra året gick det även att gå med i Glee för de som tyckte om att dansa och sjunga. Det finns två stycken studentpubar, ganska lika de som finns på campus i Umeå. Många väljer att gå ut cirka två gånger i veckan och då är det ett speciellt tema för respektive dag. Till exempel på torsdagar är det ladies night på studentpuben Sclub, då är det gratis inträde för tjejer men oftast är det en majoritet av killar där. För många studenter inom business ses torsdagarna som början på helgen eftersom att studenter inom business inte har några lektioner på fredagar. Det finns nog egentliga inga begränsningar, det mesta som finns hemma i Umeå finns även här. Under Fridas period i Kanada har hon även hunnit med några kortare resor i landet men även en tripp till USA och Brasilien under jul och nyår.

Fridas tips inför Kanadaresan • • • •

Se till att du har giltigt pass, visum om du ska stanna mer än en termin och studieintyg för perioden du ska studera utomlands.

Boende på campus är dyrt, för att komma undan billigare kan boende utanför campus rekommenderas.

Kolla upp kurser med tidigare utbytesstudenter som varit där.

Kurslitteraturen är betydligt dyrare.

Rekommenderat är att kolla upp om du verkligen behöver kurslitteratur i alla kurser eftersom att många lärare har väldigt utförliga slides och de flesta böcker går läsa på biblioteket.

11

Den stora frågan

Vad händer sen?

Text: Cecilia Burck

Varje år tar tusentals ekonomistudenter examen, detta samtidigt som människor väntar längre med att gå i pension. Det leder till frågan hur lätt det egentligen är att få sitt första jobb efter examen? För att få en inblick har Ekbladet valt att intervjua två studenter. En av dem tog examen från civilekonomprogrammet våren 2012 och den andra är sistaårsstudent.

Hej Mattias Olausson, 26 år från Gällivare och examinerad från Civilekonomprogrammet våren 2012.

Har du fått jobb efter avslutade studier?

Ja, sedan i september jobbar jag som revisorsassistent på PwC i Stockholm. Framförallt arbetar jag med företag som står under Finansinspektionens tillsyn, exempelvis banker, fondbolag och försäkringsbolag. Ett komplext, men väldigt roligt och utmanande arbete!

På vilket sätt kom du i kontakt med företaget?

Innan jag sökte jobbet hade jag faktiskt inte haft någon nämnvärd kontakt med företaget, förutom att jag besökt deras montrar vid mässor och stått och småpratat lite med deras representanter.

Var du engagerad i studentföreningen HHUS eller något annat under din studietid?

Ja, under mitt sista år i Umeå var jag verksam som finansmästare i HHUS. Genom min roll som finansmästare halkade jag även in som skribent på Ekbladet, där jag bidrog med ett antal finansrelaterade krönikor och artiklar. Utöver det så har jag jobbat på E-puben ett antal gånger, men i ärlighetens namn måste jag erkänna att jag spenderat betydligt fler kvällar på den motsatta sidan av baren…

Har din utbildning påverkat eller hjälpt dig i din karriär?

Ja, jag tycker definitivt att min utbildning har gett mig en stabil grund att stå på. Framförallt tycker jag kurserna inom redovisning har varit väldigt nyttiga och genomgående hållt en hög nivå.

Foto: Privat

12

Har du några tips till andra studenter inför arbetssökandet?

Satsa redan från början av utbildningen på att skapa ett starkt och välbalanserat CV. Det vill säga: sträva efter bra betyg, sök ett relevant extra- eller sommarjobb, samt krydda med andra erfarenheter och engagemang som utlandsstudier eller föreningsverksamhet. Ingen arbetsgivare vill se ett CV fyllt med ologiska “luckor”!

Hej Gustav Sjöholm, 23 år från Växjö och sistaårsstudent på Civilekonomprogrammet med internationell inriktning.

Har din studietid varit vad du förväntade dig att den skulle vara?

Min studietid har varit både som jag förväntade men också full av överraskningar, både positiva och negativa. I stort så har man lärt sig otroligt mycket på en tid som känns kortare än den faktiskt har varit. Jag var utomlands ett av mina fyra år. Jag var utbytesstudent i Shanghai och hade praktik på Exportrådet i Australien. Båda dessa erfarenheter har varit nyttiga när jag nu reflekterar över min studietid. Som utbytesstudent i så olik kultur som Kina var den största utmaningen att anpassa sig till ett samhälle vi i västvärlden inte är vana vid. I Australien var det att under längre tid få möjlighet att praktisera sina teoretiska kunskaper. Min praktik var istället för tio veckor sex månader, vilket gjorde att man fick en större insikt i företaget och en bättre inblick i arbetslivet.

intervjun med Deloitte. Oavsett bolag så är ett jobb på ett av revisionsbolagen i Stockholm en bra start på karriären, egentligen oavsett vad ditt slutgiltiga mål är. Man får en gedigen inblick i olika bolag, branscher och företagens grundräkenskaper.

Har du något karriärmål?

Jag vill jobba med revision eller analytisk ekonomi (nationalekonomihållet) i någon av BRIKS-nationerna. Antingen genom att utnyttja Deloitte eller annan framtida arbetsgivares nätverk eller att fortsätta min bana på Exportrådet.

Har du tips till andra studenter inför jobbsökandet?

Allt bygger på dina sociala ”skills”. Det är bra att vara initiativrik och framåt - du måste haka på projekt och träffa nya människor hela tiden. Lägg ner mycket tid på studier OCH kontakter, på så sätt får du ett dynamiskt CV.

Har du varit engagerad utanför studierna? Hur har detta hjälpt dig?

Under min studietid har jag varit engagerad i både studentorganisationer och jobb vid sidan om studierna. Jag har varit aktiv i olika sektioner av HHUS och nu under sista läsåret med i Uniadens projektgrupp som sponsoransvarig och företagsvärd för Deloitte på HHUS. Jag har även jobbat vid sidan om studierna som Associate på Exportrådet och fotbollstränare ute i Ersmark. I de rekryteringsprocesser jag varit med i har jag fått känslan av att företagen älskar att man har varit engagerad vid sidan om studier. Det visar på ett driv och är en erfarenhet som liknar kommande arbetslivet vilket gör att du enklare kommer in i arbetsuppgifter i arbetslivet. Sen är det alltid bra att fylla på CV:t och rada upp erfarenheter. Slutligen är det såklart stor chans att man faktiskt genom sitt engagemang får träffa arbetsgivare och därigenom får en kontakt på en intressant arbetsgivare.

Har du fått jobb efter avslutade studier?

Jag läser med inriktning mot revision och där är rekryteringsprocessen tidig. Så jag likt mina kurskamrater har fått jobb på en revisionsfirma i Stockholm. Jag börjar jobba på Deloitte i augusti.

Varför sökte du just detta jobb?

Jag sökte jobb som revisorsassistent, vilket är den första positionen oavsett bolag, på alla de fyra stora revisorsbolagen; KPMG, Deloitte, Ernst & Young och PwC. Jag var på intervju hos alla fyra och valde till slut Deloitte. Det skiljer inte mycket mellan de olika bolagen och jag gick på magkänslan jag fick från

Foto: David Fahlberg

13

14

Ekbladet fyller 30 år!

Text: Lisa Furtenbach Illustration: Adam Gunnarsson

Jag är nyss fyllda 21 år gammal. Ingen ålder men ändå, en ålder. Det är intressant det där hur stort inflytande siffrorna på ens liv har på människan. När du är 20 ska du göra si, när du är 40 ska du agera så. Inte konstigt att ålder också är förknippat med en stor nypa ångest. Ett år till har gått men vad har jag gjort med mitt liv? Var är jag idag och är det där verkligen en till rynka? Klockan tickar och pressen att ha blivit något ökar. Vi blir ju inte vackrare heller, menar vissa. De äldre tydliggör för oss yngre att det blir hängigare både här och där för varje år som går.

Men det finns faktiskt vissa saker som blir bättre med tiden. Som till exempel djupa sår och Ekbladet. För om det är någonting som jag är fascinerad av så är det just Ekbladet och dess utveckling till idag. I år firar vi att Handelshögskolans tidning för studenter av studenter fyller 30 år! Efter snart ett års arbete med tidningen vet jag mycket väl hur mycket slit och uppoffringar som krävs för att leverera hem tidningen till era brevlådor. Vetskapen om att ytterligare 29 uppsättningar av redaktioner har slitit och kämpat på samma sätt ger mig gåshud.

I det här numret hyllar vi Ekbladet och det som generationer av studenter har lyckats åstadkomma. Vi tar en fördjupad återblick till arkiven och ser vad våra föregångare skrev om, läste och underhölls av. Ni ska även få träffa tre tidigare chefredaktörer som berättar vad de gör idag och deras tankar om tidningen. Jag säger stort grattis till Ekbladet och ett stort tack till alla våra läsare!

15

Ekbladet 30 år!

Tidigare chefredaktörer berättar 80-talet

90-talet

Vad läste du på universitetet?

I första hand nationalekonomi och statistik, men jag ”fyllde på” så att jag fick en ekonomexamen också.

Vad läste du på universitetet?

Jag läste ekonomprogrammet med fördjupning inom småföretagsekonomi.

Varför var just du chefredaktör på Ekbladet?

Jag har alltid gillat att skriva. Som gymnasist gav jag ut fanzine och skrev i VK som en av medlemmarna i tidningens ”ungdomsredaktion”. Sen tyckte jag att det var kul att engagera mig som student, jag satt exempelvis en tid i kårfullmäktige och även i kårstyrelsen.

Som jag minns det erbjöd jag mig att vara skribent och nämnde ett par argument för varför jag kunde vara ett bra val - och möjligen var det skälet till att det inte blev någon alternativ kandidat.

Varför var just du chefredaktör på Ekbladet?

Jag blev kompis med Leif Björkman som var kursare med mig och han blev redaktör efter Dan ”Dappe” Frost. Innan hade jag suttit i Umekons styrelse som ansvarig för Radion, ”Radio Umekon” och programmet eftersändningen. Troligtvis hette det så för att alla slog på radion efter sändningen.

Leif fortsatte att vara engagerad i Ekbladet under min tid som redaktör och vi skolade in min arvtagare Håkan Olofsson.

Mats Bergman

Vad gör du idag?

Jag är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola

Vad minns du var det bästa under din tid som chefredaktör på Ekbladet?

Redaktionen var ett väldigt trevligt gäng, vi hade kul tillsammans.

Och vad var det mindre roliga?

Inget - vad jag minns.

Har du någon uppfattning om Ekbladet idag?

Dessvärre inte.

Tror du att tidningen kommer fortsätta utges i 30 år till?

Förhoppningsvis!

16

Roger Olsson

Vad gör du idag?

Jag driver familjeföretaget Balzar Beskow AB tillsammans med min bror. Vi gör designmöbler främst i trä för offentlig miljö, bland annat till Umeå universitet.

Vad minns du var det bästa under din tid som chefredaktör på Ekbladet?

Det var nog alla festbilder och bildtexter.

Det blev sena nätter med rastrerade bilder som skars mindre och mindre för att vi ville ha med så många som möjligt. Ju senare natten led, desto grövre blev bildtexterna.

Man var nog inte alltid den mest populäre då tidningen kom ut. Kommer även ihåg ett uppslag med mina semesterbilder… Ölandsskylten… Nu har bilen gått 27000…

Det var nog tur att det inte bara var jag som bidrog med bilder till tidningen. Praktiskt så lärde jag mig att göra trycksaker och har fortsatt med det i mitt yrke.

Och vad var det mindre roliga?

Praktiskt, vi delade ut tidningen på Ålidhem för att spara pengar, alla ekonomer bodde på vinden, kändes det som. Vi hade en skribent som skrev på norska, jag blev en hyfsad översättare. Någon gång gick skämtandet sent om natten litet för långt och ett grovt skämt som inte skulle gå i tryck slank med till tryckaren. En annan gång skrev vi en nidvisa i samband med sångbokens utgivande och blev kallade till rektorn för Handelshögskolan.

Har du någon uppfattning om Ekbladet idag?

Har inte sett eller läst den på länge tyvärr, men så länge man blandar allvar med skratt så tror jag att man ligger bra till.

Tror du att tidningen kommer fortsätta utges i 30 år till?

Jajjamän!

Christer Holloman, tidigare chefredaktör på Ekbladet. Foto: Christopher Mann

00-talet

Christer Holloman Vad läste du på universitetet?

Civilekonomprogrammet

Vad gör du idag?

Jag bor sedan nio år tillbaka i London och just nu jobbar jag för Rich Barton, grundaren till Expedia, som hans första anställda i Europa för att lansera hans nya $40m USD start-up, Glassdoor.com. Men mitt Ekbladet-arv lever vidare, jag frilansar sedan tre år tillbaka på Sky News där jag skriver krönikor om olika trender inom den digitala ekonomin en gång i månaden.

Jag har också skrivit en bok om sociala medier, The Social Media MBA, utgiven av John Wiley & Sons förra året och som blev en bestseller på Amazon i Storbritannien.

Senare i år ger de ut min andra bok på samma tema.

Varför var just du chefredaktör på Ekbladet?

Jag fick mitt första exemplar tillsammans med ett ”Välkomspaket” från USBE och tyckte att tidningen var pinsamt ful; svartvit, low res-bilder, gjord i Word etc. Jag tänkte att om Ekbladet är utbildningens ansikte utåt förtjänade vi alla något bättre för att öka vårt anseende. Jag mailade den dåvarande redaktören en lista med konstruktiv kritik och han svarade att det fattades pengar. Jag erbjöd mig då att bli annonsansvarig och drog in ett antal tio tusentalslappar och blev påföljande år vald till redaktör och jag kunde genomföra alla mina gamla förslag.

Vad minns du var det bästa under din tid som chefredaktör på Ekbladet?

När tidningen gick från ful till snygg ökade intresserat att jobba med tidningen från 4-5 frivilliga till 25 personer, det var otroligt kul att uppleva.

Ekbladet 30 år!

Somliga ränder går aldrig ur...

Det är intressant hur vi ekonomstudenter tänker lika. Där sitter vi i redaktionen på brainstormingmötena och hyllar oss själva för den briljanta artikelidén som precis kläckts. Så går jag ner i källaren och rotar i arkivet och inser att jag måste erkänna: det har gjorts tidigare.

Den uppmärksamme läsaren har sett vår artikelserie ”Vad händer sen?” om tidigare studenter på Handelshögskolan i Umeå. Redan 1998 såg vi den i Ekbladet.

Nästan EXAKT likadan…

Har man inte badat i dammen är man ingen ekonomstudent (tycker jag i alla fall).

Det gällde då och det gäller nu..

Och vad var det mindre roliga?

Långa nätter ensam på redaktionen, bara jag, Indesign och Photoshop.

Tror du att tidningen kommer fortsätta utges i 30 år till?

Om inte som en papperstidning så absolut i digitalt format.

Foto: Hannah Öst

17

Ekbladet 30 år! ”Ekbladet testar” är nog en av de mest uppskattade artikelserierna i tidningen och något som intresserade läsarna redan för snart 15 år sedan. Testämnena var dock aningen mer kontroversiella än de vi har idag.

Den här gången var vinsorter offer för testpatrullens smaklökar.

Ingenting vi på redaktionen skulle ha någonting emot att testa än idag.

Att studera utomlands verkar synnerligen alltid ha varit ett hett ämne under alla de år som Ekbladet funnits.

Läsarna 1994 fick här insikt om studentlivet i Australien.

Från 1983....

18

”Testpatrullen: krökar”. Här fick läsarna följa med Ekbladet på en utekväll...

Nya styrelsen har alltid intresserat oss.

Kanske inte så konstigt då de ska representera föreningen i ett år...

Inte heller var vi först med att visa intresse för studenters klädstilar med Streetstyle även om detta inte var allt för länge sedan.

Ekbladet 30 år!

Och så finns det ränder som faktiskt går ur… ”Djungeltrumman” är något som funnits i samtliga nummer av tidig generation. Vad är då detta? Jo en alldeles hederlig, oskyldig skvallerspalt om studenterna på Handelshögskolan. Kanske har vi blivit pryda, men får man verkligen skriva sånt här i en tidning?

Samtidigt kan vi inte låta bli att tänka på hur roligt det faktiskt hade varit att agera Handelshögskolans ”Gossip Girl”. Vi tror att läsarsiffrorna skulle stiga i höjden! Rotandet i arkiven har även bidragit till att den tekniska utvecklingen gjort sig påmind. ”En av de välkända ballongdansarna från nollningen har återigen visat snoppen på E-puben. Tjejen som fick se kroppsdelen sa en så grov kommentar att det tyvärr inte kan tryckas i Ekbladet...!”

”Vi har vår i luften, var har ni er???

Visst märks det att våren äntligen är här och att hormonerna svallar. På banketten kom flickorna i vackra klänningar, blommor i sitt hår och brunbrända ben. Detta blev alldeles för mycket för vissa. ’Nacka’ i termin 2 försökte tappert tvinga sig på två oskyldiga töser, en liten trekant hade han nog tänkt sig, men det blev inget med det – när han tagit av sig på överkroppen blev han obarmhärtigt utkörd. Skam den som ger sig, tänkte han och fortsatte till nästa böna. Han stannade tills tuppen gal, men han hade nog ingen större framgång.”

Utvecklingen går framåt, tack och lov. Det är klart allt är svårt när det är nytt, men detta var ju för gulligt!

...till 2013

19

STRESS

- det

nya arbetslivet

Har din aptit förändrats, har du magont eller konstant huvudvärk? Är du irriterad, har sömnsvårigheter eller känner en allmän känsla av oro? Känner du igen dig kan du ha symptom på stress. Dessvärre är du inte ensam. Stress blir ett allt större folkhälsoproblem och kryper sig lägre ner i åldrarna. Vad kan den negativa utvecklingen bero på?

Text: Emma Rosendahl Foto: Hannah Öst

20

Brukar du känna dig stressad?

Det finns många orsaker till den ökade stressen. Ett högst aktuellt problem är den ständiga tillgängligheten som flera av oss upplever nödvändig för att hänga med i den föränderliga värld vi lever i. Mailen ska ständigt kollas och mobilen är alltid på oavsett tid på dygnet. Tänk om ett viktigt samtal skulle missas eller om ”historiens roligaste utekväll” inträffar utan din närvaro! Gränser för arbete och fritid suddas ut och det blir allt svårare att vara helt ledig. I många fall kan pressen att ta vara på ledigheten vara en stressfaktor i sig.

Tack vare dagens teknik kan arbete och studier utföras utan krav på plats och tid. Du jobbar över eller tar med dig arbetet hem. Anställningarna är mer flexibla och den tidigare normen om att arbeta från åtta till fem har nu luckrats upp. Du gör privata ärenden på arbetstid, men känner samtidigt att du aldrig är ledig eftersom att jobbet ständigt befinner sig i ditt undermedvetna. Det finns alltid saker du skulle kunna göra.

Jobbet är även ett hett samtalsämne på privata tillställningar och gränserna mellan vänner och kollegor suddas ut.

Autonomi är ett ledord för pjäserna i det nya arbetslivet. Du får bestämma men vad innebär egentligen alla dessa valmöjligheter för individen? Var finns gränserna? Du har möjlighet att välja mellan att resa och se världen, men också möjligheten att utbilda dig till akademiker.

Vad är rätt för mig? Vad ska jag välja?

Tänk om det blir fel! Möjligheterna vi har är ett fantastiskt privilegium men kan också ge uppskov till just stressen.

I dessa föränderliga tider med hög konkurrens och osäkra anställningar är pressen att prestera extremt stor. Det nya arbetslivet ger frihet och nya möjligheter, men samtidigt ökat utanförskap på grund av individualiseringen - ”var man för sig själv”. Det är din uppgift att hänga med och ditt fel om du hamnar utanför.

Tora Lidman, CEP, termin 4 Ja, som student måste man ju planera skolarbetet själv och känner ofta att man alltid kan plugga mer eftersom att man aldrig blir ”klar”. I början av moment är jag alltid extra stressad då det tar ett tag att få studieteknik för just det upplägget.

Förslag på strategier för att minska stress Skilj på arbete och fritid genom tid & rum. Avsätt en viss tid till arbete eller bestäm dig att då du befinner dig på en viss plats så arbetar du, exempelvis då du befinner dig på universitetet arbetar du men då du är hemma har du fritid. Ägna dig åt kontrasterande aktiviteter som inte handlar om jobbet eller skolan.

Välj helst en aktivitet där du kan koppla bort arbetstänket, exempelvis ridning eller fotboll.

Skaffa två olika kalendrar, en för skola/arbete och en för fritid. På detta sätt kan du skilja på de olika sfärerna.

Robin Palmgren, IBP, termin 4 I början av kurserna upplever jag stress eftersom att man har mindre koll, men sedan brukar det vara lugnt. Jag gillar att man ofta kan planera sin egen tid och lägga upp dagarna hur man vill genom att till exempel träna mitt på dagen.

Skaffa dig bra mat- och sovvanor och motionera regelbundet.

Formulera realistiska mål som du kan dela upp i delmål.

Gör aktiviteter som ger inspiration och vila.

Se skillnad på vad du kan och inte kan påverka. Hur ser dina prestationskrav ut? Det är inte farligt att misslyckas.

Uppmuntra och peppa dig själv och sluta kritisera dina insatser.

Jessika Tjernström, HLP, termin 4 Nej, inte mycket utan endast litegrann när det närmar sig tenta men det blir som det blir och är inte mycket att göra åt.

21

Ekbladet testar Vi alla vet precis hur det fungerar här på Handelshögskolan. Redan i samband med insparken antar vi en roll: vi är ekonomer! Både rollen och stämningen som råder kring allt som har med våra studier att göra kommer med all säkerhet att prägla hela vår studietid här på universitetet. Det är få av oss som ens reflekterat över ekonomstämpeln vi tilldelats och vi på redaktionen tror att den tål att testas!

I detta nummer testar vi stämningen på andra program ur ekonomens synvinkel. Men du, ta testet med en nypa salt!

Text: Caroline Lundgren Illustrationer: Adam Gunnarsson

Sjukgymnast Klädstil: Du känner dig mer hemma i mjukisar och osminkad än stylad i det vi ekonomer kallar vardagskläder.

Socialt: Klassen umgås mycket tillsammans men uppskattningsvis sker lite festande i jämförelse med andra program (läs: ekonomer). Är du festsugen en helgdag behöver du däremot inte vara rädd för att bemöta motstånd, oftast är det någon rackare som hakar på.

Gör på fritiden: Tränar! Att gå på IKSU ligger högt på listan och generellt finns ett musikintresse inom klassen.

Praktiska vs teoretiska moment: Sjukgymnasterna har en blandning av praktiska och teoretiska tentor med övervägande praktiska.

Pluggtid per dag: Vissa tyngre moment som anatomin och fysiologin kräver minst 8 timmar per dag. Praktiska kurser lär de flesta sig snabbare och mindre tid behöver då spenderas på universitetet.

Ekonomens kommentar: Det verkar vara en skön och avslappnad stämning där borta på vårdvetarhuset. Att vakna varje morgon och ta på sig mjukisbyxorna till skolan låter som rena drömmen… om man har som syfte att se slapp ut på föreläsningarna! Men helt ärligt, vem vill gå omkring och se ut som man kommer direkt från myskvällen med partnern? Stilen platsar knappast i Lindell eller i andra sociala sammanhang. Och ingen fest på veckodagarna? Sjukgymnasternas livsstil får oss att klappa oss själva på axeln för vårt val att läsa till civilekonom.

22

Psykolog Teknikprylar på föreläsningar: En tredjedel av klassen har med datorer eller paddor och ungefär hälften av dessa prylar har ett ingraverat äpple.

Klädstil bland studenterna: Inte uppklätt. Inte sunkigt. Hög variation.

Socialt: Tränar, fixar käk och festar ihop. Umgås mycket inom programmets gränser.

Gör på fritiden: Majoriteten tränar på IKSU. Några stickar, andra festar, många dansar, vissa läser och en del extrajobbar.

Praktiska vs teoretiska moment: I början av det femåriga programmet är det mest teoretiskt, med några enstaka praktiska inslag, exempelvis förskoleobservation och intervju. I slutet av programmet är det mer praktiskt i form av egenterapi, klientarbete och en termins praktik.

Pluggtid per dag: Varierar mellan 25-50 timmar i veckan beroende på individ och kurs.

Ekonomens kommentar: Vi ser att psykologerna verkar ha en fingertoppskänsla vad gäller kläder. Ni skulle självklart platsa innanför entrédörrarna på Lindell och vi gillar att ni använder proffsiga teknikprylar på föreläsningarna! Att dela svängrum på E-pubens dansgolv med er psykologer har vi verkligen ingenting emot, men tanken på att ni ska analysera vårt beteende mellan drinkarna är skrämmande. Symptom som ”extremt självbekräftelsebehov” eller ”skev självbild” är varken någonting man vill vara medveten att lida av eller skryta om.

Polis Klädstil bland studenterna: Det förekommer ofta träningskläder på föreläsningarna.

Socialt: Alla umgås med alla i klassen och alla har hög social kompetens. Här finns det en fest att besöka varje helg.

Gör på fritiden: Alla tränar, allt ifrån gym till kampsport.

Praktiska vs teoretiska moment: 50 % praktiska moment.

En dag kan innebära att man har ett case i praktiken och ska göra ett narkotikatillslag med skådespeleri, sedan gör man en avrapportering efter lunch. Sveriges lagar jobbas det med hela tiden.

Pluggtid per dag: Behöver plugga hemma 5-10 timmar per vecka utöver föreläsningar och seminarier.

Ekonomens kommentar: De allra flesta ute i samhället ser upp till poliser då de inger respekt och trygghet, även vi ekonomer såklart! Vi på redaktionen gör tummen upp för att ni poliser tränar så mycket! Riktigt hälsosamt och kanske något fler av oss ekonomer borde ta efter? Men 5-10 timmars pluggtid utöver föreläsningar, låter inte det oförskämt lite? Kanske är vi avundsjuka men vi tycker att samhällets blivande hjältar borde lägga ner lite mer tid på studierna.

Teknisk datavetare Teknikprylar på föreläsningar: Vanligt med dator på föreläsningar.

Klädstil bland studenterna: Vardagliga kläder men tisdagar är speciella dagar, då vankas det nämligen overall!

Socialt: Bra sammanhållning och mycket fest!

Gör på fritiden: Spelar dataspel.

Praktiska vs teoretiska moment: Det mest praktiska är att koda program. Annars är det mest teoretiska ämnen.

Pluggtid per dag: Ungefär 5 timmar per dag.

Ekonomens kommentar: Mycket fest? Redan här bryter ni fördomen om den typiske flottiga datanörden som spenderar otaliga timmar framför datorn. Ni kanske inte är så pjåkiga ändå. Vi ekonomer har dock svårt att förstå oss på allt programmerande och datorspelande som trots allt verkar försiggå bland studenterna på programmet. Och helt seriöst, hur coolt är det egentligen med en gammal otvättad sunkig overall? Ingenting vi förstår oss på, ingenting vi gillar.

23

En dag på jobbet Hur är egentligen en dag på jobbet? De flesta av oss hoppas nog på att en dag på jobbet är fylld av möjligheter och med nya roliga utmaningar. På denna sida får vi en inblick i hur just en dag på jobbet ser ut för olika människor.

Susanne Schmidt jobbar som marknadsförare här på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vad är dina arbetsuppgifter?

Jag jobbar med intern och extern kommunikation för Handelshögskolan. Vi har många målgrupper och olika aktiviteter riktade mot dem. Jag ansvarar för att trycksaker och informationsmaterial finns, planerar kampanjer, hur webbsidor kan förändras, olika event m.m. I mitt jobb har jag kontakt med olika byråer som vi anlitar för att ta fram olika marknadsföringsmaterial.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

Mitt jobb handlar mycket om att koordinera och att hålla samman olika projekt från Handelshögskolans sida. Ta fram underlag till de olika projekten. Håller vi på med en ny broschyr eller en kampanj

Text: Carolina Sarri Foto: Elin Berge

är det mycket kontakter med den byrå som anlitas och de personer som skall medverka.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Det är ett omväxlande och roligt jobb.

Man får vara kreativ, hitta nya lösningar och nya utmaningar. Jag gillar att det är en arbetsplats med människor i olika åldrar och att det är fart och rörelse.

Har du något tips till oss studenter på Handelshögskolan för att nå vårt drömjobb?

Sätt gärna upp delmål på vägen fram till examen. Sök sommarjobb/extrajobb som är i linje med vad du vill jobba med i framtiden. Ta vara på de näringslivskontakter som erbjuds under utbildningen, knyt kontakter. När man minst anar det så kanske en bra möjlighet dyker upp!

Graduation 5th of June 2013 The last day as a student is soon to be here.

Visit www.usbe.umu.se/graduation to sign up for the graduation ceremony and banquet!

Questions? graduation@hhus.se

Sara Öhrvall Text: Hannah Öst Foto: Peter Jönsson

Sara Öhrvall är karriärkvinnan från Boden som via E-puben och Ekbladet tagit sig an en hel del framgångsrika projekt innan hon startade upp Bonniers utvecklingsavdelning Research & Development i San Fransisco där hon levt med sin man och fyra barn fram tills för ett år sedan då de bosatte sig i Stockholm.

25

Foto: Paul Hansen

Sara började studera i Umeå 1991 och lockades av det nya Internationella Ekonomprogrammet med spansk inriktning.

Utbildningen erbjöd internationella gästföreläsare och professorer, nära samarbete med näringslivet genom riktiga case samt utlandspraktik. Här fick Sara vänner för livet. Förutom att vara aktiv i studentlivet i Umeå hann hon med att läsa affärsspanska i Malaga och göra praktik, först på reklambyrån Walton & Wiggins i London och därefter på Toyota International Marketing Division i Tokyo. Hon sökte stipendium från svensk-japanska stiftelsen eftersom att hon var nyfiken på Japan och ville hitta en praktikplats som gav henne en unik upplevelse.

- Och så har jag alltid varit intresserad av bilar, tillägger hon.

26

Bil-intresset och erfarenheten från Japan och Toyota ledde till jobb på Volvo Cars produktutvecklingsavdelning.

- Det var härligt praktiskt att efter akademiska studier och reklam- och marknadsstrategier slängas in i diskussioner om turbotryck och spoilerdesign, förklarar Sara.

På Volvo fick hon chansen att vara med och ta fram sportbilskoncept (R-bilar), jeephybrider (XC-bilar) och framtidens miljöbilar samt att jobba i Bryssel, Singapore och New York.

Efter tiden på Volvo har Sara varit partner och VD för en varumärkesbyrå med många stora kunder, läst design och arkitektur på Parson School of Design och filosofi på New York University i New York samt startat ett konsultbolag med inrikt-

ning på innovation och produktutveckling. Hon gjorde flera konsultuppdrag för Bonnier och när Jonas Bonnier blev ny VD frågade han om hon ville bli anställd.

- Jag svarade att det ville jag om jag fick starta upp en global R&D-enhet. Och så blev det, säger hon.

En vanlig dag på jobbet existerar inte. Det kan vara allt från att hålla ett seminarium om Buddhism and the Internet of Things på SXSW i Austin (digital konferens) till att idégenerera koncept om framtidens TV med sitt team (i Stockholm och i San Francisco) till att träffa en spännande entreprenör med en ny tekniklösning de kan samarbeta med till att ha styrelsemöte med SF bio.

- Och det är precis det jag älskar, utbrister Sara.

”Jag tror aldrig att jag har känt mig så smart och redo att förändra världen som jag gjorde direkt efter min utbildning” För att få en anställning hos henne gäller glöd i ögonen, enorma ambitioner, ett brinnande intresse för – och kunskap om – digitala medier och helst ska hen ha ett stort nätverk och byggt en och annan app.

Hon tipsar om att hitta det man brinner för eftersom att det inte finns något annat man kan bli riktigt, riktigt bra på. Hon tror också att det är viktigt att välja en vinkel som ligger i framkant och där marknaden förändras eftersom att det där alltid behövs ny talang och har man en spetskompetens i linje med marknadens nya krav får man en ordentlig karriärskjuts.

- Välj sedan aktivt att vara nära människor du inspireras av och välj bort de som bara trycker ned. Våga sticka ut, jobba hårt och våga vara bra.

Saras utbildning har gett henne självförtroende och öppnat dörrar.

- Jag tror aldrig att jag har känt mig så smart och så redo att förändra världen som jag gjorde direkt efter min utbildning, säger hon och menar vidare att hon älskar att se den härliga känslan av att allt är möjligt hos nyutexaminerade studenter.

Hon trodde att ekonomi/marknadsföring var en bred plattform som skulle ge henne stor valfrihet att gå vidare, men om Sara hade valt om i dag hade hon kombinerat sin utbildning med Computer Science eller liknande.

- Teknik kommer vara en del av alla framtidsjobb och de som kan kombinera teknik med ekonomi kommer att vara vinnare, tror hon.

I framtiden drömmer Sara om att jobba

Foto: Peter Jönsson

27

med digitala städer, använda mobil teknologi och smarta applikationer till att få stadens invånare att trivas bättre och att fatta mer hållbara beslut som gör att vi hushåller smartare med planetens resurser.

man träffar i samband med föreläsningar, förklarar hon.

Sara utstrålar en positivitet som är lätt att bli smittad av. När jag frågar henne vilka faktorer som kan ha hjälpt henne att komma dit hon är idag är svaret enkelt.

Sara drivs av att få jobba med angelägna - Jag är ju norrbottning. Och tjej. Det är frågor och lösa svåra problem genom att alltid en fördel. Eller jag har valt att se det skapa verkliga produkter och tjänster till- så. sammans med otroligt skarpa människor. En och annan sur gubbe i styrelserummet har hon stött på, - Att varje dag få föra spännande och kreativa ”Jag är ju norrbott- men hon menar att den samtal med människor ning. Och tjej. Det är där sura gubben nog jag beundrar och inspialltid en fördel. Eller jag varit sur mot alla som reras av och helt enkelt har valt att se det så.” inte sett ut precis som få vara nära människor honom och pratat presom ger energi i kreativa miljöer ökar cis som honom. Sara tror att alla som drivkraften, säger hon. inte motsvarar den exakta bilden av den nuvarande företagseliten i Sverige, oav2011 föreläste Sara på Umeå universitet sett om det beror på vilken adress man om framgångsfaktorer för innovativa mil- är uppväxt på, vilket kön man har, vilket jöer och föreläsandet har blivit en del av utseende eller sexuell läggning man har, hennes yrke, men hon har inte alltid tyckt får bereda sig på att kämpa lite hårdare.

- Men jag ser det som ett viktigt ansvar om att stå på scen.

- Idag tycker jag att det är stimulerande att arbeta för att förändra det i alla små att få dela med mig av mina idéer och saker jag gör varje dag och i de möten jag tankar för att sedan få feedback och föra har med olika personer, säger hon och samtal med spännande människor som behåller sin positiva anda.

Besök oss på: http://www.facebook.com/IcaAlidhem men även: http://www.icaalidhem.se/

Sara är stolt över att hon försökt vara sig själv och det hon står för i de roller karriären tagit henne till, men även att hon lyckats kombinera sin karriär med ett innehållsrikt liv utanför jobbet. När jag frågar henne hur det fungerar att vara mamma och mitt uppe i karriären undrar hon med ett leende om jag skulle ha ställt den frågan till en man, men förklarar sedan vilka kriterier som krävs för att den kombinationen ska fungera utmärkt.

- Det gäller att ha en jämlik relation, välja en arbetsplats med modern syn på arbetstider (att man kan jobba mobilt var och när det passar) samt att man är sjukt effektiv och villig att hålla mängder av bollar i konstant snurr. Men det är absolut värt det. Varje dag.

På fritiden reser hon helst iväg med sin familj så långt bort som möjligt. Om de är hemma gäller så många utomhusaktiviteter som möjligt (havskajakpaddling, skidåkning, långfärdsskridskor, mountainbike). Och så konsumerar de massor av medieprodukter så klart.

ÅLIDHEMS CENTRUM 090-190500 Öppettider: Alla dagar 09-22

STREETSTYLE NAMN LÄSER SKJORTA JEANS HALSDUK SKOR

Text & foto: Nathalie Ahnemark, Moa Bjurner & Hannah Öst

Johan Civilekonom SM Dressman Nollnitti Dressman Din Sko

NAMN LÄSER

Sofi Medie- och kommunikationsvetenskap KLÄNNING Back KÄNGOR Dr Martens MÖSSA Stadium

NAMN LÄSER SKORTA JEANS KOFTA SKOR

NAMN LÄSER SKJORTA KOFTA JEANS SKOR

Malin Journalist Monki H&M Weekday Din Sko

Viktor Civilekonom Selected Tiger Tiger Playboy

29

Det senaste från

Finansmästeriet

Text: Daniel Gustavsson Foto: Moa Bjurner

Vi på finansmästeriet blickar mot ljusare tider med förhoppningar på en vår med många fina bolagsrapporter och ett börsklimat som tenderar att utvecklas i en uppåtgående riktning.

När vi granskar hur det har gått för vår investeringsserie så kan vi se att vår placering i Hakon Invest verkligen har drivit på portföljen samt att vi, likt föregående nummer, fortfarande lyckas hålla oss över utvecklingen av Sverige Index.

Vi kommer nu att göra en liten förändring i vår portfölj för att se om vi kanske kan förbättra vår vinst fram tills nästa nummer. Som många av er säkert har hört har flygplanstillverkaren Boeing haft stora problem med ett litiumbatteri som används i det nya långdistansplanet 787 Dreamliner. Problemen med Dreamlinern har inneburit osäkerhet och frågetecken kring om leveranser kommer att försenas eller inte. Den norska konkurrenten till SAS , Norwegian Air, är en utav beställarna till detta plan och får nu räkna med ett par veckors förseningar på sina första leveranser.

Den amerikanska fordonssäkerhetsmyndigheten säger sig nu ha hittat felet och därmed blir det inga ytterligare förseningar i leveranserna av detta plan vilket gör det vinstproducerande flygbolaget i väst till en på sikt köpvärd investering.

Det ska noteras att flygbranschen varit inne i sin värsta kris någonsin med stora konkurser och samgåenden till följd.

Trots denna kris har både lågprisbolaget Ryanair och Norwegian producerat mycket starka rapporter (i förhållande till övriga bolag på marknaden), det då de har en modern struktur och en modern flygplansflotta vilket gynnas när bränslepriserna skenar.

Aktie

Antal

GAV (inköpskurs)

Aktuellt värde

Procentuell avkastning

Avanza zero

290

120,00

37 410

Såld

Norwegian Air

187

200

37 410

Köpt

Klövern

1000

25,00

27 300

9,2 %

Volvo

167

91,00

16 408

7,97 %

Hakon Invest

231

108,00

30 030

20,37 %

111 148

11,15 %

362

10,0 %

TOTALT Index

329

28/1-13

Vi kan även presentera HHUS portfölj som vi på finansmästeriet förvaltar. Utvecklingen har skett i en fin riktning och har sedan föregående nummer levererat en kursutveckling på 5,66 %. Detta kan jämföras med Stockholm Index som ökat med 8,33 %, men eftersom vi har placerat investeringarna globalt så medför det en lägre volatilitet till portföljen.

Vi på finansmästeriet vill passa på att informera er läsare om den årliga aktietävlingen HHUS Stock competition som kommer att anordnas nu i vår. Under denna tävling kommer det att bjudas på en spännande resa och många roliga överraskningar med start fredagen den 1 mars då vi kommer att hålla i en EPP med Finans-quiz på E-Puben. Där kommer mer information presenteras och aktietävlingen dras igång!

30

En uppsats som gör skillnad Text: Sofie Jansson & Eva-Karin Byström Foto: Hannah Öst

Den fruktade, men efterlängtade, vårterminen är här med den allt vad det innebär i kurser, aktiviteter och timmar spenderade i Lindell. För dem som läser sin sista termin här på Handelshögskolan innebär vårterminen examensarbete.

Vi på Ekbladet valde att stämma träff med två pratglada, energifulla tjejer som gärna ville dela med sig av deras tankar runt examensarbetet. Vi vill ge er läsare en möjlighet att finna inspiration och visa hur man som student kan göra ett arbete som ligger utanför ramen. Vi på redaktionen vill visa en möjlighet som kanske inte alla tänker på när det är dags att välja ämne för sitt examensarbete.

Eden Berhane och Demet Ergun, ni läser båda sista året på Civilekonomprogrammet, men med olika inriktningar, entreprenörskap samt management. Hur kommer det sig att ni valde att arbeta tillsammans?

Eftersom vi båda hade varit utomlands en större del av vår studietid hade vi inte gjort upp uppsatsplaner innan vi lämnade Umeå. När vi båda befann oss här i höst kände vi att vi hade turen i att båda saknade uppsatspartner så vi bestämde oss för att ta en fikadejt och diskutera ämnen. Vi kom överens om att vi delade intressen för politik, mänskliga rättigheter och kvinnans roll i samhället, så på den vägen blev det bestämt.

Vad är det ni valt att göra som examensarbete?

Vi har valt att söka möjligheten att göra en Minor Field Study,

MFS. Det innebär att vi söker stipendium hos Sida, via USBE, för att kunna finansiera och utföra en studie där vi samlar material i ett utvecklingsland. Vår önskan är att få möjligheten att undersöka effekten mikrolån har på samhället genom att studera den kvinnliga entreprenören som mottar lånet av en NGO (NonGovernmental Organization) på Kap Verde. Vi valde ämnet för att det passar bra in på våra intressen och för att vi vill göra ett projekt där vi gör ”något gott”.

Var befinner ni er nu i projektet?

För tillfället skriver vi på vår ansökan som ska skickas in till Karl Bonnedahl, USBE, den 4 februari. Deras beslut beror på hur mycket pengar de får och hur många det är som söker stipendiet. Den 18 februari kommer beskedet om vi får stipendiet eller inte. Att söka MFS stipendiet är lite av en chansning då ett nej kommer innebära ett visst stressmoment men vi anser att projektet är värt den risken.

Om ni får stipendiet, vilket vi hoppas, vad händer då?

Då åker vi till Kap Verde så fort som möjligt så vi hinner vara där i minimum 8 veckor för att samla all material till vårt arbete.

Tack för att ni tog er tid att prata med oss på Ekbladet och vi kommer att hålla tummarna för att ni får stipendiet som tar er hela vägen till Kap Verde. Det även om vi kommer vara lite bittra över att ni kommer befinna er på varmare breddgrader än oss.

31

Ekbladet Eftersom att många nu befinner sig i en process av jobbsökande har vi låtit en CV-granskare från universitetets Karriärcenter ta en titt på ”Anna Svenssons” CV och hoppas att det kan ge dig lite tips på vägen.

Läs även rekryterarens tips på nästa sida.

ut mna r! ä l t t me ik a Undv ersonnum ditt p

dress!

posta Byt e-

lig h tyd kort Bra oc ttning på en målsäng sikt m och lå ik floskler undv

Kompetensprofilen ska sammanfatta ditt CV med 4-7 punkter för att få arbetsgivaren att läsa vidare. Anpassa för varje jobb du söker!

g! rivnina vad manl k s e b l s Bra gt att vi ara ti v n i a t k ts Vik ig som etspla lärt s på ny arb nytta

Undvik kursiv stil. Svårläst!

32

nar n sak a a l o k m ds Grun ns. Detsam n a e v rele bland äv t. kan i gymnasie gälla ed det v m a r Ta ba an vara a som kelse för h ge betyd platsen oc ng av arbets beskrivni lärt då en u faktiskt vad d dig.

CV-granskar Text: Hannah Öst

Är de tjäns ssa arbete i så f ten du sökn relevan tar m all vilka e er? Utvec ta för nya j ed dig dä rfarenhet kla er rifrån obb. till didu tt

Bra k rang ategoriser du kaordna språ at men n bäs k t över en med d et st.

IT-ko

mpete

Bra, d

et räc

ns!

ker så

!

Övriga meriter efter arbetslivser farenhet. Även här bör du utveckla vad du lärt dig.

Körk alltid ort är inte för tjä relevant nsten IT-kompetens bör ha en egen rubrik där även olika system och andra program du behärskar ingår.

33

Användbara tips från rekryteraren Text: Carolina Sarri Foto: Privat

Vårterminen har börjat och för en del är det slutruschen som gäller och arbetslivet väntar härnäst. För andra står sommarlovet för dörren vilket för många studenter innebär jobb. Oavsett var du befinner dig är det alltid viktigt att ha kunskaper om hur du skriver ett vinnande CV. CV:t är det första steget mot drömjobbet!

Saker som inte ska tas med i det personliga brevet är arbetslivserfarenheter utan lämna det till ditt CV. Kom ihåg, personliga brevet är den säljande delen av dig själv. Ditt CV däremot fungerar som ett kvitto på vad du har gjort, vilka som är dina relevanta erfarenheter och vilka utbildningar du har genomfört.

Det absolut viktigaste att tänka på när du skriver ett personligt brev är att det är kort. Med kort menas mindre än ett A4.

Det gäller att på så få rader som möjligt berätta vem du är och varför du söker tjänsten i fråga. När en rekryterare läser ditt CV ska det vara lätt för ögat att titta på, annars finns risken att din ansökan aldrig blir läst. Det första en arbetsgivare tittar på när de får ett CV eller personligt brev är vad man har plockat in kontra annonsen, hur man har sålt in sig på så få rader som möjligt.

Relevanta erfarenheter behöver inte enbart vara jobb och utbildning utan här ska du även ta med förtroendeuppdrag om du varit tränare eller kanske bara aktiv inom någon lagidrott. Eftersom även det ses som meriterande då det visar prov på samarbetsförmåga. Se till att du i din arbetsansökan visar på engagemang och driv för jobbet vilket många arbetsgivare efterfrågar och söker hos sina medarbetare.

Ekbladet har intervjuat Julia Hietala och fått tips från hennes erfarenheter i att skriva personligt brev och CV. Julia arbetar som rekryterare och vet vad en arbetsgivare efterfrågar och hur ett vinnande CV och personligt brev ser ut.

En tumregel att utgå ifrån är att i första stycket beskriva vem du är, i andra varför du har sökt tjänsten och i det tredje stycket dina starka egenskaper. När du i det tredje stycket beskriver dina starka egenskaper se upp så att det inte blir för långt i klyschvägar utan begränsa dig till tre egenskaper. Ett tips är att läsa annonsen och se vad de efterfrågar och visa på hur du är den de söker. Givetvis skiljer det sig hur upplägget bör vara beroende på vad för tjänst du söker men rekommendationerna är bra att ha som utgångspunkt.

34

När du skriver ditt CV är det återigen bra att läsa annonsen för att se vad de efterfrågar för att du därefter ska kunna välja bland dina erfarenheter och ta med det som är relevant för tjänsten du söker. Det märks snabbt i CV:t om man läst annonsen, så se till att lyfta rätt delar hos dig själv.

Några små tips kring formalia: Använd ett lättläst teckensnitt, se efter stavningen och det ska vara lätt att följa brevets röda tråd, man ska inte behöva fundera. Använd enkla meningar och håll dig kortfattad. Ett tips kan vara att ta med en bild i brevet eftersom det är trevligt och ditt brev blir mer tilltalande, arbetsgivaren får möjlighet att skapa sig en bild om vem personen är.

I sidhuvudet skriver du namn, adress, mejl, telefonnummer och datum eftersom det visar på att det är uppdaterat och färskt.

Vid intervjun När du väl kommer till en intervju finns det några saker du själv kan göra för att förbereda dig: Klädseln är viktig eftersom den speglar din personlighet.

Se till att komma i tid. Du kan bara göra ett första intryck så se till att det blir bra.

Hör med rekryteraren/arbetsgivaren innan om det finns några viktiga papper du ska ha med .

Läs på om företaget och ställ frågor, visar på intresse och det driv och engagemang som efterfrågas hos arbetsgivare.

Det absolut viktigaste under en intervju är att vara dig själv, alla är nervösa så var inte rädd för att ställa frågor om det är något du inte förstår. Det är okej att vara tyst när du får en fråga för ibland har man inte alltid svaret framme. I det läget kan man säga ”Kan jag få tänka på saken så kan jag återkomma”. Om du skulle få frågan om dina sämsta egenskaper, vänd på frågan och berätta vad du vill utveckla hos dig själv. Här får du en chans att påverka din arbetssituation.

Krönika

En liten fundering kring

hjälpsamhet Nyårsnatt 2012/2013, två bilar krockar i en korsning. Tio drabbade passagerare, fem passagerare i vardera bil. En av passagerarna var jag.

Text: Nathalie Ahnemark Foto: Lisa Furtenbach

Någonting som förvånade mig då jag flyttade till Norrland från Stockholm var hur hjälpsamma många norrlänningar är. Jag flyttade från en stad, där devisen ”Every man for himself” genomsyrade vardagen till en stad där mottot snarare tycktes vara ”Hjälp andra så får du hjälp själv”. Efter kollisionen på nyårsnatten var det enda som for genom mitt huvud efter att jag och mina medpassagerare tagit oss ur vår bil, att jag var tvungen att hjälpa passagerarna i den andra bilen. Jag kunde inte stå ut med tanken på att inte hjälpa andra då jag faktiskt hade möjligheten att göra det.

Det här med hjälpsamhet kan vara intressant att applicera och tillämpa även inom vårt kommande yrkesområde. Om du tänker dig ett scenario om 15 år; du är utexaminerad civilekonom, har ett toppjobb på en välansedd arbetsplats och ett brett kontaktnätverk i din bransch. Någon från din studietid kontaktar dig och är i akut behov av din hjälp för att få tag på ett arbete. Hur resonerar du då? Väljer du att leva efter ”Every man for himself” och avböjer, eller hjälper du till? Personligen tror jag att vi, både nu som studenter och i framtiden som yrkesverksamma ekonomer, tjänar mer på att istället för att tänka enbart på vårt eget bästa och individualistiskt, övergår till ett kollektivistiskt perspektiv.

Vissa av oss har under den tid vi studerat på Handelshögskolan förlorat vår motivation. Då slutet på tunneln, examen, känns outhärdligt långt bort. Då vi i de mörkaste stunderna med den mest obegripliga eller ointressanta kurslitteratur överväger att ge upp.

Att adaptera ett kollektivistiskt perspektiv i en sådan situation kan vara att stötta varandra och försöka skapa motiverande ljusglimtar i tunneln tillsammans. Att skapa ljusglimtar kan handla om att ta de chanser som erbjuds och gå på inspirerande föreläsningar eller följa med på företagsbesök till olika företag.

Ett kollektivistiskt perspektiv kan även handla om att ni under studietiden hjälper varandra med en ovärderlig sammanfattning inför en tentamen, förklarar en obegriplig teori eller delar med er av era föreläsningsanteckningar och att ni efter studietiden hjälper varandra med att hitta ett arbete. Hjälp andra så får du garanterat hjälp själv när du behöver det som mest.

35

Praktikplats

- Något att börja fundera på?

Text: Caroline Lundgren

När vi kan praktisera Civilekonomprogrammen här i Umeå är uppbyggda på så sätt att praktiken lämpligtvis görs under termin sex, under vårterminen. På CEP, IBP och SM gör man praktiken under period 2 (10 sista veckorna på terminen), medan HLP kan välja att göra praktiken under period 1 eller 2 eftersom de inte har några obligatoriska kurser under sin sjätte termin. IBP-studenter måste göra sin praktik utomlands. Ett annat alternativ är att göra praktik på D-nivå, men då krävs det att man läser ett Masterprogram.

Att söka plats Skolan erbjuder inga praktikplatser, alltså är det du själv som får söka. Däremot kan skolan bidra med kontakter för att underlätta ditt sökande.

Teori och praktik samtidigt Praktik C är en kurs på 15 hp med en egen kursplan, och vid examination av kursen ska en individuell studierapport skrivas och presenteras för andra studenter under ett seminarium. Syftet med praktiken är att studenten ska få möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i en praktisk miljö. Att medverka i det dagliga arbetet är en viktig del av praktiken, men studenten ska även ha möjlighet att arbeta med självständiga studieuppgifter under praktikperioden som är till gagn för både arbetsplatsen och studenten. En sådan uppgift kan exempelvis vara att man genomför en marknadsundersökning åt företaget. Man omsätter då sina teoretiska kunskaper i en verklig situation.

36

Studievägledare David Eriksson ger råd inför eventuell praktik: - Det är viktigt att du är ute i god tid. Redan i början av höstterminen bör en sökning av lämpliga praktikplatser påbörjas. Dock ska du inte bestämma något förrän du är helt säker på att du blivit antagen till kursen.

- Du bör tänka på att praktiken inte bara innebär att arbeta för ett företag. Lika viktigt är att du får möjlighet av företaget att genomföra en eller flera studieuppgifter, då det är en stor del av kursen.

- Mitt förslag är att börja med att titta på USBE:s hemsida om praktik, där du kan läsa vad kursplanen säger samt få tips inför mötet med företaget. Om det dyker upp några frågor kan du sedan kontakta någon av oss studievägledare eller praktikkoordinatorn.

Du kan läsa mer på webbsidan http://www.usbe.umu.se/enheter/fek/student/praktik/

Elias Kayal läser just nu sin sista termin på Civilekonomprogrammet med inriktning Nationalekonomi och Statistik. Nedan svarar han på några frågor om sin praktik under studietiden på Svenska Handelsbanken.

Upplevde du det som svårt att få en praktikplats?

Nej det var både smidigt och enkelt, bara man engagerar sig.

Gjorde din praktikplats det enklare när du skulle söka jobb?

Det tror jag absolut! Jag jobbar just nu och har så gjort sedan

Klara presenterar sig för medarbetare på hennes blivande praktikplats under Uniaden. Foto: Lisa Furtenbach

praktiken då jag arbetat ungefär 50 % vid sidan av studierna på Handelsbanken, detta tack vare praktiken på samma företag.

Hur var företagets inställning till att ta emot dig som praktikant?

Självklart positivt, då man förhoppningsvis är med och hjälper till samt är nyfiken så kommer man kunna avlasta kontoret från många arbetssysslor. Detta tycker absolut kontoret är positivt.

Vad tyckte du var det bästa med din erfarenhet genom praktiken? Var något svårt?

Det är alltid svårt med en ny arbetsplats och nya arbetsuppgifter. Praktiken ska man endast se som en utmaning. Tar man för sig så kommer man få en god erfarenhet och insikt, vilket i mitt fall innebar god insikt inom arbetet på bank.

Elias tips till oss studenter som vill göra praktik: - Det är viktigt att vara ute i god tid innan praktiken för att se sig om vilka möjligheter som finns, att man dessutom redan i ett tidigt skede av sina studier ser sig om och börjar fundera kring inom vilka branscher man kan tänka sig jobba.

- Ta vara på möjligheten att praktisera! Detta kan innebära en god möjlighet att visa upp dig för en eventuell framtida arbetsgivare samt få in en fot på arbetsmarknaden. Min praktikplats ledde till studentvikariat vilket gav ytterligare möjlighet att visa upp mina starka sidor.

Klara Bergkvist går sjätte terminen på Civilekonomprogrammet. Hon har fått sin praktikplats och kommer i vår att befinna sig hos Ramböll Management Consulting i Stockholm.

Fick du en praktikplats du är nöjd med?

Verkligen jättenöjd!

Tror du att den kommer att hjälpa dig när du ska söka jobb efter utbildningen?

Det tror jag absolut! Eftersom att jag riktat in mig mot företagsekonomi och Ramböll främst jobbar gentemot offentlig sektor tror jag denna praktikplats verkligen kommer bredda mina kunskaper!

Hur gick det till när du fick platsen?

Jag sökte själv till ett flertal olika företag i Stockholm där jag sa att jag gärna träffade dem för att kunna presentera mig bättre och få mer kunskap om dem! Jag hade sedan tidigare även pratat med en representant från Ramböll när de var i Umeå och gästföreläste. Jag fick möjligheten att träffa tre företag för intervjuer i Stockholm. Detta ledde till positiva besked från alla tre företag och mitt val föll sedan på Ramböll Management Consulting.

Klaras tips till oss studenter som vill göra praktik: Ring, maila och ta kontakt med dem ni är intresserade av! Be att få möta dem personligen och gå sedan dit med ett leende på läpparna och bjud på dig själv!

37

Vad är

?

Att Umeå har fått äran att vara kulturhuvudstad år 2014 har nog inte undgått någon. Men vad detta åtagande innebär för Umeå stad, dess invånare och inte minst oss studenter, är inte lika allmänkänt. Hur kan vi ta del av de möjligheter som kulturhuvudstadsåret för med sig?

Text: Emelie Larsson Logga: Umeå2014 Foto: David Whittley

Byggkranarnas stad!

Vår stadskärna och ett flertal andra platser i regionen har fyllts till bredden med byggkranar, vilket är ett bra tecken på en stad i utveckling enligt Umeå Näringslivsservices näringslivschef Roland Carlsson. Han menar skämtsamt att vi kanske bör behålla byggkranarna i staden även efter projekten är genomförda, för att påminna oss själva och andra om att vi är en stad som ständigt utvecklas.

Ett mer attraktivt Umeå med större kulturellt utbud Umeå kommun har tre huvudmål med året, som går att återfinna på kulturhuvudstadsårets hemsida. Det första är att främja mänsklig tillväxt, vilket kortfattat innebär att Umeås medborgare får ett bredare och mer utvecklat kulturellt utbud som vidare ska skapa större nyfikenhet och framtidstro. Ett andra mål är att stärka kulturens roll som drivkraft för en hållbar samhällsutveckling, till exempel genom att skapa möjligheter för innovativa arbetsformer och motivation att göra nytta för världen. Det tredje och sista huvudmålet med kulturhuvudstadsåret är att stärka kulturlivets internationella relationer och dimensioner, bland annat genom att stärka ”det nordiska rummet” och göra Umeå till en stad på europakartan som människor vill besöka.

Men vad kommer då allt detta innebära för universitetets studenter, vilka delar av aktiviteterna under kulturhuvudstadsåret kommer gynna oss och hur ska vi utnyttja möjligheterna det för med sig?

38

Internationellt och kulturellt utbyte Ett av de många projekten inför kulturhuvudstadsåret är ombyggnationen av Umeå Flygplats. Det ska bidra till att flygplatsen får en mer internationell karaktär, men också att flygplatsen får större kapacitet, och därmed kan hantera fler avgångar och ankomster. En direktlinje mellan Umeå och vår kulturhuvudstadspartner Riga har öppnats under året, vilket förenklar resandet däremellan. Ett projekt kallat Culturetrade Umeå/Riga, lett av kulturentreprenörsprogrammet ska även främja kulturellt utbyte mellan länderna och dess universitetsstäder. Detta projekt verkar även för att skapa möjligheter till samarbete under kulturhuvudstadsåret. Här vidgas möjligheten att knyta internationella kontakter.

Samla arbetslivserfarenhet Det finns goda möjligheter att under kulturhuvudstadsåret engagera sig, antingen som volontär, ambassadör, i projektgrupp eller varför inte satsa på eget företag. En volontärarbetare arbetar helt ideellt i projektform inför och under ett visst evenemang. Här kan du välja att arbeta med det arrangemang som du verkar mest intressant. Väljer du att bli Umeå2014-ambassadör har du i uppgift att sprida information och engagemang för året, i ditt kontaktnät eller vid olika evenemang. Att vara ambassadör ger dig ett arbetsintyg som kommer se finfint ut i ditt CV. Det läggs även ständigt ut arbeten på kommunens hemsida som är relaterade till kulturhuvudstadsåret. De går att återfinna på www.umea.se/jobb. Är du driven och har ett kulturellt intresse

kan du söka startkapital för projektidéer tänkta att drivas under 2014, för fria aktörer såväl som föreningar. Här har man möjlighet att se sin dröm förverkligas som ett kulturellt projekt. Den sanna entreprenören kan såklart också se nya marknader och möjligheter under kulturhuvudstadsåret, och utnyttja året för att starta eget företag.

Vidgat nöjesutbud Något som alla som befinner sig på universitetsområdet definitivt bör ta till vara på är universitetets kultursatsningar inför 2014; bland annat det stora kulturutbudet på campus. ”Kultur på Campus” är ett projekt som innebär olika kulturevent på campus, alltid under lunch med fritt inträde för studenter och universitetets personal. Underhållningen kan bestå av såväl lokala och nationella som internationella akter. Under kulturhuvudstadsåret 2014 planeras just nu även en stor festival. Festivalen är idag i ett ganska tidigt planeringsstadium, men hoppas på att kunna ta till vara på den lokala musikscenen såväl som erbjuda större artistnamn såsom Patti Smith, Björk eller The Roots. Exakt tidpunkt för festivalen är inte ännu satt, men vi studenter får hålla oss uppdaterade och se till att vara på plats, så att vi inte missar det roliga! Det finns även möjlighet att delta i arbetet med festivalen, dessa positioner kan sökas via festivalens hemsida http://www.festival2014.org.

Se till att fånga möjligheterna!

Umeå universitet beskriver sin egen satsning inför kulturhu-

vudstadsåret som viktig både för universitetets utveckling, men också i stärkandet av universitetets varumärke. Och visst är det så att vi studenter bör, genom våra studentföreningar och andra engagemang, utnyttja kulturhuvudstadsåret och den uppmärksamhet som riktas mot oss då. Ett attraktivt Umeå och ett attraktivt Umeå universitet är lika med studenter som blir attraktiva på arbetsmarknaden både före och efter examen. Så låt oss blicka framåt och se alla byggkranar som en möjlighet för oss att utvecklas i takt med staden!

Utöka ditt CV, utnyttja möjligheterna under Kulturhuvudstadsåret!

Engagera dig ideellt!

Driv igenom egna projekt!

Gå på intressanta evenemang – knyt kontakter!

Upptäck entreprenören i dig – dra nytta av de nya marknader som uppkommer i samband med kulturhuvudstadsåret!

Kulturhuvudstadsåret kommer involvera otaliga projekt, många, många fler än de som beskrivits här. Ta en titt på hemsidan www.umea2014.se för mer information!

39

40

”Att jag har utbildat mig samtidigt som jag spelade fotboll på elitnivå har uppfattats som väldigt positivt av arbetsgivare...”

Text och foto: Emelie Larsson

M

alin Moström började spela fotboll när hon var sju år och spelade under en lång period bara för att hon tyckte att det var så himla kul. Satsningen kom först vid nitton års ålder och idag klassas hon som en av Sveriges mest betydelsefulla fotbollsspelare. Under sin fotbollskarriär som bland annat lagkapten för Svenska damlandslaget spelade hon 113 A-landskamper, vann EM-silver 2001 och VM-silver 2003.

2001 vann hon diamantbollen och tre år i rad (2003-2005) blev hon utsedd till ”Årets mittfältare”. Vid sidan om alla dessa prestationer utbildade hon sig till civilekonom på Umeå universitet.

- Jag började med pedagogik och sedan socialpsykologi för att därefter läsa fristående kurser motsvarande Civilekonomprogrammet, med inriktning mot redovisning och finansiering. Jag var inte helt säker på vad jag ville läsa och halkade nog in på kurser som var ”bra att ha”. Jag kände sen att det var något som jag var intresserad av och fortsatte därför mot den inriktningen.

Någon direkt karriärplan hade inte Malin.

- Jag hade inget direkt ”det här vill jag

jobba med” eller ”det här företaget vill jag hamna på”, utan det var mest fotbollen jag satsade på. Tyvärr fanns det inte heller någon tid över till att engagera sig i studentförening eller någon annan förening under studietiden, fotbollen var min prioritet.

Malin tog sin civilekonomexamen 2001, och sammanfattar sin studietid som lärorik.

- Eftersom jag satsade på idrotten, som var nummer ett för mig, hamnade studierna lite bakom. Med hjälp från universitetet fick jag ibland skriva mina tentor på andra orter, och till och med i andra länder. Men jag vill ju alltid lyckas med det jag tar mig för så därför kunde jag med bra planering genomföra kurserna utan omtentor. Men dock inte med full pott, ler hon.

Att studera som elitidrottare är inte det enklaste, men med rätt inställning går det.

- Jag försökte ha en bra dialog med lärarna och vara ute i god tid. Sen handlar det om prioriteringar, man får fundera på vad man vill satsa på just nu. Kanske kan man läsa någon kurs på halvfart under vissa perioder. Men det mesta går att kombine-

ra med bra planering, disciplin och kommunikation med skolan.

Trots att fotbollen tog den mesta av tiden anser Malin att utbildningen har gett henne en bra plattform att stå på.

- Kan man förvalta sin utbildning i kombination med sina andra egenskaper så tror jag det ger en positiv inställning till arbetslivet och vice versa, menar hon. Men att jag har utbildat mig samtidigt som jag spelade fotboll på elitnivå har uppfattats som väldigt positivt av arbetsgivare.

Idrotten och engagemanget i idrottsklubb är något som Malin har haft stor nytta av i sitt arbetsliv.

- Som idrottare besitter man många egenskaper som arbetslivet värdesätter. Till exempel att man är målfokuserad, att man har viljan att ständigt utveckla sig och att man är van att hantera stressiga situationer, menar hon.

Fotbollen har vidare lärt henne vikten av respekt och ödmjukhet. Förmågan att jobba mot egna och gemensamma mål och förmågan att lyfta både sig själv och andra är också egenskaper som vuxit fram under fotbollskarriären.

- Helt sanningsenligt så tror jag att det är

41

”Det är roligt att få försöka hjälpa förväntansfulla människor i deras kanske största affär”

fotbollen jag har haft mest nytta av i mitt arbetsliv, erkänner hon.

Malin minns sin fotbollskarriär med glädje.

- Största drivkraften har alltid varit glädjen, sen har jag alltid tyckt om att prestera. Jag tycker om själva tävlingsmomentet och att pressa mig själv, förklarar hon.

När sen framgångarna kommer och man känner att man utvecklas vill man ju bara fortsätta. Sen är det roligt att vara en del av ett lag. Jag tycker själv att jag har haft en bra och rolig karriär. Har fått varit en del av ett framgångsrikt lag och förening.

Jag har fått varit i en miljö där jag kunnat växa och utvecklas både som spelare och som person. Alla framgångar kommer jag att ta med mig men även alla människor som jag haft runt mig. Roligast är ju att vinna, vinna titlar men även alla små händelser och interna skojigheter som uppstår i ett lag.

Under Malins tid på fotbollsplanen ökade intresset för damfotboll, och hon tror att den satsning hon och Umeå IK gjorde var väldigt positiv för damfotbollen.

- Vi vågade sticka ut hakan. Det i kombination med att vi hade framgångar både nationellt och internationellt gjorde att

42

det blev ett rejält lyft för alla.

Hon förklarar med ett leende att hon under sin aktiva tid var rejält less på frågor om jämställdheten inom svensk idrott.

- Jag antar att det ser bättre ut med jämställdheten i svensk idrott idag, men som alla vet är det ju fortfarande alldeles för stor skillnad, fortsätter hon.

Idag arbetar Malin som mäklare på ett av Umeås största mäklarföretag.

- När jag tog beslutet att sluta med fotbollen var det för att jag kände att jag var klar med det, jag hade inte den rätta motivationen att lägga ner all den tid som krävs. Jag hade även börjat fundera på familj och vad jag ville göra efter fotbollen.

Att det blev mäklaryrket var lite av en tillfällighet.

- Jag hade slutat med fotbollen och funderade som mest på vad jag skulle vilja jobba med. Vi höll själva på att leta hus och kom i kontakt med flera mäklare och dom gjorde nog ett gott intryck på mig, ler Malin.

Malin behövde bredda sin utbildning för att kunna arbeta som fastighetsmäklare.

- Samtidigt som jag arbetade som mäklarassistent läste jag in de kurser som jag behövde på distans i Gävle. Det är ett

tips som fungerade jättebra för mig! Att bli mäklare var ett infall som visade sig vara både roligt och överraskande. Det är roligt att få försöka hjälpa förväntansfulla människor i deras kanske största affär.

Att lyckas med både studier, fotbollskarriär och arbetslivet kräver en stark drivkraft.

- Jag drivs av att jag tycker att det är roligt, och att jag hela tiden vill utveckla mig och att på ett positivt sätt pressa mig.

- Mina tips till dagens studenter är att fundera på vad som motiverar dig och vad du är intresserad av. Prova på, det kanske inte blir rätt direkt men du har blivit en erfarenhet rikare. Arbeta hårt, var dig själv, tro på dig själv... Och våga!

När jag frågar henne om hur hon ser på framtiden förklarar hon att hon försöker koncentrera sig på ”här och nu”.

- Eftersom idrotten handlade mycket om nästa match, nästa turnering, nästa, nästa... så att man nästan inte hann njuta av stunden så försöker jag nu verkligen inte tänka så mycket på framtiden... Men lite planer har man ju alltid, ler hon.

43

Smalt & Billigt Vad är egentligen bättre i matväg än det som är både nyttigt och billigt? Speciellt för oss studenter. I detta nummer kommer vi presentera tre maträtter som är lätta att göra, billiga, nyttiga samt riktigt riktigt goda!

Text och foto: Lisa Furtenbach & Hannah Öst

Tomatsoppa

Blomkålspuré med kryddig korv

Till 4 personer behöver du: 400 g tomatkross ca 6 färska tomater 1 gul lök 1 msk tomatpuré 2 msk chilisås 1 grönsaksbuljongtärning Cayennepeppar Basilika 1-2 vitlöksklyftor Salt och peppar Ca 1 dl vatten att späda ut

Blomkålshuvud Valfri starkkorv ( tex chorizo) Salt & peppar 1 msk smör Ev. lite muskotnöt

Gör så här 1. Hacka löken och skiva tomaterna, fräs i pannan några minuter 2. Häll i krossade tomater, tomatpuré och chilisås.

3. Tillsätt buljongtärning och vitlök.

Koka upp.

4. Smaka av med resterande kryddor 5. Servera och njut!

Tips: För att lyxa till det lite kan du med fördel tärna halloumiost och steka vid sidan av. Toppa med osten precis innan servering!

Gör så här 1. Koka upp vatten och koka blomkålen tills den blir mjuk 2. Snitta korven och stek den enligt anvisningar på paketet 3. När blomkålen mjuknat, häll av vattnet och mixa blomkålen med en stavmixer.

4. Tillsätt smör och smaka av med salt & peppar.

5. Servera förslagsvis med stark senap!

Matig kycklingsallad Grillad kyckling Valfria tillbehör, exempelvis: Isbergssalld Ruccola Paprika Körsbärstomater Rödlök Bacon Fetaost Parmesanost Krutonger

Tips: Häll upp i skålar och låt alla plocka på sig efter smak.

Krutongerna blir godast om du steker små brödbitar i olja.

Caesardressingen kan den ambitiöse göra själv och den late köpa färdig. Endast fantasin begränsar vad du kan använda för tillbehör!

44

45

Almanackan

Datumen gäller med reservation för eventuella förändringar.

46

EKONOMERNAS ANDRA HEM HÄR PÅ CAMPUS

BOKA EPUBEN? KONTAKTA: BOKNING.EPUBEN@HHUS.SE

ÖPPET PÅ FREDAGAR MELLAN 15-18 (EPP) OCH 22-02 SAMT 22-02 PÅ LÖRDAGAR

ANDRA FRÅGOR? SKICKA MAIL TILL: EPUBEN@HHUS:SE

47

R

A N Ă&#x2026;

FR

T E V KI

Utdrag ur Ekbladet Nr 2 2005

48

FR

ÅN

AR

KI

VE

T

49

S T Y R E L S E N L E D N I N G E N 2012 2013 50

ORDFÖRANDE HHUS Maximilian Mohlkert ordf@hhus.se

VICE ORDFÖRANDE HHUS Theresia Johansson vice_ordf@hhus.se

LEDAMOT Gabriella Bolin ledamot@hhus.se

ORDF. NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Emelie Axell naringsliv@hhus.se

VICE ORDF. EKONOMIUT-

VICE ORDF. KVALITETSUT-

VICE ORDF. SOCIALA

VICE ORDF. PUBUTSKOTTET FÖRETAGSKOORDINATOR

SKOTTET

SKOTTET

UTSKOTTET

Annamaria Boström

Klara Bergkvist

Jenny Andersson

Izabelle Ellisson

Emma Forsberg

vice.epuben@hhus.se

ftgkontakter@hhus.se

vice_ekonomi@hhus.se

utb_vice@hhus.se

vice_sociala@hhus.se

JUNIOR CONTROLLER

JUNIOR CONTROLLER

JUNIOR CONTROLLER

KVALITETSANSVARIG CEP

KVALITETSANSVARIG SM

Anton Ahlfors

Johan Lennartsson

Henrik Näslund

Philip Stenholm

Linnea Finnberg

jcsocial@hhus.se

junior_controller@hhus.se

junior_controller_epuben@

utb_ce@hhus.se

utb_sm@hhus.se

hhus.se

ART DIRECTOR

CHEFREDAKTÖR EKBLADET

REDAKTIONSCHEF

REKRYTERINGSANSVARIG

EVENTKOORDINATOR

Carina Gustafsson

Hannah Öst

EKBLADET

Ellen Herrmann

Martina Ridne

AD@hhus.se

ekbladet@hhus.se

Lisa Furtenbach

rekrytering@hhus.se

event@hhus.se

redaktion@hhus.se

EVENTANSVARIG E-PUBEN

EVENTANSVARIG E-PUBEN BOKNINGSANSVARIG

INTERIÖR- OCH DESIGN-

INKÖPSANSVARIG

Cecilia Burck

Mårten Lückner

E-PUBEN

ANSVARIG E-PUBEN

ALKOHOL E-PUBEN

Malin Skoog

Anders Johansson

Erik Ylander

bokning.epuben@hhus.se

ORDF. EKONOMIUTSKOTTET Olof Sunesson ekonomi@hhus.se

ORDF. KVALITETSUTSKOTTET Amanda Bolander utbildning@hhus.se

ORDF. MARKNADSUTSKOTTET ORDF. SOCIALA UTSKOTTET Gabriella Bolin Oscar Sellhed marknad@hhus.se sociala@hhus.se

ORDF. PUBUTSKOTTET Daniel Bodell epuben@hhus.se

SÄLJKOORDINATOR

PROJEKTKOORDINATOR

FINANSMÄSTARE

UNIADENANSVARIG

KONSULTKOORDINATOR

Alexander Forsgren

Marcus Nylund

Daniel Gustavsson

Adam Lindholm

Fredrik Albihn

sales@hhus.se

projekt@hhus.se

finans@hhus.se

uniaden@hhus.se

konsult@hhus.se

KVALITETSANSVARIG HLP

KVALITETSANSVARIG IBP

KVALITETSANSVARIG

INTERNATIONAL STUDENT

MARKNADSFÖRINGS-

Karin Sandahl

Maria Hörstedt

MASTER

COORDINATOR

ANSVARIG

utb_hlp@hhus.se

utb_ibp@hhus.se

Kaiya Van Enckevort

Jennie Persson

Eric Sandström Lindberg

utb_master@hhus.se

isc@hhus.se

mf@hhus.se

KLUBBMÄSTARE

SPORTMÄSTARE

MARKNADSFÖRINGS-

EKONOMIANSVARIG

EKONOMIANSVARIG

Elin Karlsson

Rasmus Stark

ANSVARIG E-PUBEN

E-PUBEN

E-PUBEN

klubb@hhus.se

sport@hhus.se

Gustav Erlandsson

Robert Nordin

Anna Bergström

mf.epuben@hhus.se

INKÖPSANSVARIG MAT

INKÖPSANSVARIG ÖVRIGT

SPORTANSVARIG E-PUBEN

BETSEK-ANSVARIG E-PUBEN

E-PUBEN

E-PUBEN

Johannes Nilsson

Lisa Palmqvist

Jannike Gunnarsson

Tora Lidman

sport.epuben1@hhus.se

51

POSTTIDNING