Page 1


BI O 30

G O L

 S K IS

T T KA

M A K

RE A M


Madagaskar – unik men hotad ö FOTO OCH TEXT: EDWIN GIESBERS ÖVERSÄTTNING: HANS MEJDEVI

M

adagaskar är jordens fjärde största ö och ligger 40 mil öster om den afrikanska kontinenten. Från norr till söder mäter ön 158 mil och den är nära 60 mil bred. Högsta berget är Maromokotro på 2876 meter. Den centrala bergskedjan Ankaratra har ett mycket varierat landskap som i de södra delarna består av vulkaniska grottor och kalkstensformationer. Östkusten bjuder på tropiska regnskogar och området Montagne d´Ambre uppvisar palmer och ormbunkslandskap. Sydvästra delen med sin röda jord består av ett mycket torrt ökenlandskap. Madagaskar kallas därför ofta ”Den röda ön”. Med andra ord är Madagaskar ett förlovat land för naturälskare och en biologisk skattkammare.   Efter det att ön för 165 miljoner år sedan bröt sig loss från superkontinenten Gondwanaland har en unik flora och fauna bildats som inte har någon motsvarighet någon annanstans. På andra kontinenter har djur och växter utrotats – här har de utvecklats till att bilda en unik natur. Dansande sifakor, den medelstora silkeslemuren, kragkameleonter med sitt bisarra utseende och perfekt kamouflerade lövsvansgeckos. Olyckligtvis är den speciella naturen och dess människor utsatta för stora hot. Madagaskar är ett av de fattigaste länderna i världen och fol-

32

ket kämpar dagligen för att överleva. De är beroende av naturens resurser. De urgamla skogarna är på väg att försvinna, 90 procent har redan gjort det. Reviren för Madagaskars djurarter har reducerats till ett minimum. Av några arter lemurer finns bara en handfull kvar.   Den främsta orsaken till att skogens skövlas är avverkningsfilosofin inom skogsbruket. Man behöver timmer, man behöver kol. Det tar sex år för skogen att växa upp igen och under den tiden frodas skadligt ogräs. Den fällda skogen ersätts av betesmarker. Kraftig erosion har gjort att astronauter vittnat om hur de från rymden kan se den röda jorden färga havet. Därför kallar de ön ”Den blödande ön”.   Ännu ett hot har dykt upp i form av en nickelgruva som skapat en 25 meter bred och 220 kilometer lång gata genom den återstående skogen. Ännu vet inte forskarna om lemurerna tänker använda de broar som byggts för att förbinda de båda sidorna. Man vet heller inte hur föroreningar från gruvan påverkar livsbetingelserna. På många håll i Afrika har ekoturismen bidragit till att ge befolkningen ett sätt att försörja sig på men med den extrema fattigdom som råder på Madagaskar är det svårt att se hur den sortens turism ska kunna slå igenom. Kanske är det trots allt enda utvägen för att säkra invånarnas, både djuren och människorna, överlevnad. ■


Förra uppslaget: Ormfjäll på ryggsidan

Känner ormen sig hotad intar den huggställning. Vänster sida: Ormfjäll på ryggsidan

33


34


okänd

Känner ormen sig hotad intar den huggställning. Vänster sida: Ormfjäll på ryggsidan

35


36


okänd

Mina drömmars fjällskog

37


okänd

Mina drömmars fjällskog

Känner ormen sig hotad intar den huggställning. Höger sida: Ormfjäll på ryggsidan

38


39


Känner ormen sig hotad intar den huggställning. Vänster sida: Ormfjäll på ryggsidan

”En värld av rik och mångfaldig natur, ett vackert vitt paradis, kan komma att kollapsa”

Edwin Giesbers är född 1967 I Arnhem, Nederländerna. Han tillbringade som ung mycket tid i naturen men det var först efter 16-årsdagen, då han fick en kamera i present, som han började fotografera natur. Som för så många andra utvecklades sin hobby till yrke. Resorna till Antarktis och Borneo gav honom blodad tand men läsare av Camera Natura har också sett hans kungliga hjortar i Dyrehaven utanför Köpenhamn (Nr 3-2008). Nu har han lagt Madagaskar till ett av favoritländerna. Sedan 2005 fotograferar han enbart digitalt.

40


41

Camera Natura  

Camera Natura, Madagaskar, Madagascar, edwin giesbers,

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you