Kinesiska nyåret

– den starka oxens år är här

Röda dekorationer, lyktor, mandariner, lejondans och hög musik. Det kinesiska nyåret går inte att missa. Det firas av runt tjugo procent av världens befolkning. Men vad handlar detta två veckor långa firande egentligen om?

TEXT: ANNIKA LARSSON FOTO: EVA-MARIE RÖNNQUIST OCH HENRIK LARSSON

Det så kallade ”Lunar New Year” är den viktigaste högtiden i kinesisk kultur. Traditionen utvecklades under cirka 3 500 år med början under Shang-dynastin 1600-1046 före Kristus. Nyåret infaller, enligt den traditionella kinesiska kalendern, vid den andra nymånen efter vintersolståndet, vilket inträffar på olika datum varje år – mellan den 21 januari och 20 februari. Hela perioden varar i 15 dagar; den börjar med den kinesiska nyårsaftonen och avslutas nästa gång det blir fullmåne. Slutet firas med en festival då lyktor tänds. På kinesiska kallas denna nyårsperiod även för ”Chunjie”, vilket betyder vårfestival, för att fira vårens ankomst. Så gott som alla tar ledigt i två veckor och många arbetsplatser håller stängt. I Kina innebär detta att miljontals människor reser, eftersom alla vill hem till familjen för en efterlängtad ledighet.

Det sägs att traditionen med lejondans har att göra med att driva iväg monstret Nian. Nuförtiden framförs lejondans inte bara under nyåret utan även vid andra tillfällen av stor betydelse, som öppnande av en ny affärsverksamhet eller för att välkomna viktiga personer.

VARJE ÅR HAR ETT HOROSKOPDJUR

Istället för som i det västerländska horoskopet, där varje månad har en egen symbol, har det kinesiska ett djur för varje år. De är 12 stycken och roterar enligt följande ordning: råtta, oxe, tiger, kanin, drake, orm, häst, get, apa, tupp, hund och gris. Enligt legenden kommer de i den ordning som de anlände till Jadekejsarens fest. Jadekejsaren är den högsta guden i kinesisk mytologi och inom Taoismen.

Den starka oxen är inspirerande, pålitlig, lugn och tålmodig. Oxar är arbetsamma och systematiska, men kan vara

för viljestarka och envisa. De tror på sig själva men tycker inte om att bli utmanade eller att misslyckas. I horoskopet finns det även ett naturelement för varje år som kompletterar egenskaperna hos djuret. De är eld, vatten, trä och metall. I år är det metall. Kineser lägger stor vikt vid sina djur, de tror att det är avgörande för din personlighet. Under drakens år, det mest tursamma djuret, förväntas födelsetalen stiga.

Vad innebär det då för dig ifall du är född i Oxens år? Tyvärr så betyder det inte att du kommer att få ett bra år - tvärtom. Ditt år kommer att vara turbulent och du måste vara extra försiktig, annars kan det eskalera och ge dig olycka. För att skydda dig från detta bör du ha på dig röda underkläder! Dock måste de ges till dig i gåva, om du köper dem själv förlorar de sin skyddande kraft.

Söta lyktor i form av de tolv djuren som ingår i det kinesiska horoskopet. Chinatown, Singapore.

FOKUS PÅ DET SOCIALA

Förberedelserna sätter igång redan en månad före det kinesiska nyåret. Först initieras vårstädningen, en viktig ritual som bottnar i en tro att sopning med bambukvastar skulle fösa ut onda andar. På nyårsafton får dock ingen städning förekomma, inte heller bör man tvätta kläder eller tvätta håret. Det rekommenderas också att vänta med att klippa håret. Detta har att göra med att inte vilja äventyra den goda turen. Kineserna dekorerar traditionsenligt sina hem när det nya året närmar sig. Ofta ser vi tecknet (fú), som betyder lycka. Vanligt är också att sätta detta tecken upp och ner eftersom det då låter som fu dao; lycka och välgång har anlänt. Huset dekoreras i rött och guld och fraser med betydelsefull innebörd sätts upp på båda sidorna om entrén.

Numera är festivalen mest fokuserad på det sociala – och att äta! Den viktiga familjemiddagen, så kallad ”återföreningsmiddagen” eller på kinesiska ”tanyuan”, hålls på nyårsafton som är en nationell helgdag. Innebörden är att alla samlas runt familjens hjärta och uttalar sin respekt, kärlek och solidaritet för varandra. Brukligt är att alla söner med fruar deltar och att svärdottern besöker sin egen familj på nyårsdagen.

Hela nyårsdagen ägnas åt vän- och familjebesök. Röda kuvert delas ut till barn och yngre släktingar. Mandariner ges som gåva, då de symboliserar rikedom och uttalas likt ordet för ”guld”. De överräcks med båda händerna, vilket är ett tecken på respekt, ackompanjerat av en massa lyckönskningsfraser.

Den tredje dagen är till för vila. Förr ansågs det att onda andar då strövade omkring och att det därför var bäst att hålla sig inomhus. Traditionella affärsinnehavare håller stängt i fem dagar för att vara på den säkra sidan. Midnatt firas med smällare och fyrverkerier, något som numera är förbjudet på de flesta

En festklädd flicka firar nyåret i Chinatown, Singapore. I bakgrunden höga växter med mandariner. Dessa ges som gåva eftersom de anses bringa rikedom och ge tur.

ställen. En viktig tradition som hålls vid liv är att barnen stannar uppe länge på nyårsnatten. Det sägs att ju längre du stannar uppe desto längre lever dina föräldrar. Men det finns en annan förklaring som går tillbaka till legenden om monstret Nian som hotade byarna förr i tiden (se nedan). För att hålla vakt mot Nian stannade byinvånarna uppe hela natten och åt och drack.

SYMBOLLADDADE MATRÄTTER

Ingenting i kinesisk kultur används av en slump. Det är alltid en mening bakom såväl dekorationer som mat. Den kanske mest symbolladdade maträtten är fisk eftersom uttalet för fisk, ”yu”, är det samma som för ordet överflöd på kinesiska. Viktigt är att det finns mycket mat på bordet efter-

som det tros ge stort materiellt välstånd under det nya året. Abalone, anka, fisk, röda dadlar, gingkonötter, risvermicelli, olika svamprätter, riskakor, picklade grönsaker, mandariner och kumquats är exempel på maträtter som återfinns på singaporianska familjers nyårsbuffé. Numera är det även populärt att äta ”steamboat”. Här i Singapore har det blivit populärt med ”Lo Hei”, även kallad ”Yu Sheng”, en sallad med rå fisk och fint skurna grönsaker. Varje ingrediens i rätten har en symbolisk innebörd. Alla samlas runt tallriken och kastar den färgglada salladen i luften och säger fraser som ska ge framgång och lycka. Ju högre salladen kastas desto bättre eftersom det symboliserar välstånd och uppgång. Denna rätt bör ätas på den sjunde dagen. Det är endast i Malaysia, Indonesien och Singapore som ”Lo Hei” äts. Bakgrunden sägs vara en tradition från Guangzhou, där fiskare förr åt rå fisk för att fira ”Ren Ri”, den sjunde dagen på vilken människan skapades. Denna tradition har bevarats här i Sydostasien genom de kinesiska immigranterna.

I norra delarna av Kina är dumplings, ”jiaozi”, som annars är vardagsmat, obligatoriskt på nyårsafton. Här i Singapore har de flesta kineser rötter i de sydliga delarna av fastlandskina och därför äts dessa goda små knyten inte i lika stor utsträckning för att fira det nya året.

”Färgen röd är en symbol för själva livet, för lycka och framgång.”

MONSTRET NIAN SKYR FÄRGEN RÖD

Färgen röd är en symbol för själva livet och för lycka och framgång. Men det finns även en mytologisk figur som avskyr rött, nämligen monstret Nian (Nian betyder år).

Enligt legenden om monstret Nian, så kröp denna blodtörstiga best fram ur sin håla i bergen varje vinter och kom till byarna för att leta efter mat. För att förhindra att besten tog barnen, sattes mat utanför dörren. En vis man kom på att skarpt ljus och färgen röd skrämde djuret, så därför hängdes röda lyktor och annat rött upp på dörrarna. Höga ljud fick odjuret att ta till flykten, därav fyrverkerier och smällare. Traditionen med lejondans sägs också ha sitt ursprung i att driva bort Nian.

RÖDA KUVERT

Presenter delas inte ut som vi gör till jul, istället ger folk varandra pengar i röda kuvert. Framförallt är det barnen som får de så kallade ”Hong Bao”, eftersom de enligt legenden symboliserar att rikedom överförs från de äldre till de yngre. Summan bör vara jämn. Gifta par förväntas ge röda kuvert till yngre släktingar. Numera är det vanligt att även ge dem till sina anställda. Kuvert öppnas inte framför givaren, det anses oartigt. Röda kuvert ges även på bröllop.

FÖRFÄDERNA FÅR VARA MED

Givetvis skiljer sig sättet att fira från familj till familj, precis som vi firar jul på lite olika sätt. Men de gemensamma nämnarna är många. Här i Singapore tillämpas en del väldigt traditionella ritualer. Förklaringen kan vara att de kineser som invandrade till Singapore, under 1800- och tidigt 1900-tal, förde med sig traditionerna och att de här har bevarats och förts vidare i generationer. I fastlandskina däremot förbjöds de under kulturrevolutionen. Ett annat exempel är att här, i de mer traditionella familjerna, ges offergåvor till avlidna förfäder i form av mat, frukt, te och blommor på det altare som finns i många hem. De avlidna bjuds in att delta i nyårsmiddagen. Dessutom tillbes olika husgudar under nyåret, framförallt ”köksguden”. Offergåvor bränns till honom och hans läppar smörjs med honung så att han ska tala väl om familjen när han avlägger rapport till Jadekejsaren.

Den femtonde dagen är den första dagen med fullmåne på det nya året. Detta firas med ännu en familjemiddag. Då äts runda, söta kakor gjorda på rismjöl, vilka är en referens till både månen och återförening. Det är också första dagen på ”Lyktfestivalen”, då lyktor tänds. Detta är även den traditionella kinesiska ”Alla hjärtans dag”. Enligt gammal tradition är det också den dagen då ogifta kvinnor, som önskar sig en man, kastar apelsiner och longanfrukter i Singapore-floden. Lyktfestivalen markerar slutet på det långa nyårsfirandet.

Legenden om de tolv djuren i kalendern

På den tiden då människan ännu inte kunde räkna tiden, utlyste Jadekejsaren en tävling. Han skulle skapa en kalender för att mäta tiden, och de djur som kunde ta sig över floden till honom skulle få vara med i den.

Djuren började att bråka. De goda vännerna katten och råttan övertalade oxen att få åka på hans rygg. Innan de nådde land lyckades råttan putta ner katten och komma i land först. Oxen kom tvåa, medan katten flöt bort och missade sin plats i kalendern. Sedan dess är katt och råtta fiender.

Tigern kom trea tack vare sin styrka, och kaninen fyra genom att hoppa på stenar och flytande stockar. Draken flög över floden och kom in på femte plats. Jadekejsaren frågade: Varför kom du inte först? Draken svarade att han inte bara kunde tänka på sig själv utan var tvungen att uträtta några saker på vägen som att förhindra torka och att blåsa in en stock med en kanin på. Ormen simmade bredvid hästen och genom att skrämma denna kom han iland som sexa. Hästen blev sjua.

Åtta, nia och tia blev geten, apan och tuppen, som med gemensamma krafter tog sig iland på en flotte. Hunden förvånade med att komma så sent som elva, han kunde ju simma bra. Han förklarade att han var smutsig och tog sig ett litet bad i en damm innan han simmade över. Precis när kejsaren tänkte avsluta tävlingen hörde han ett frustande ljud. Det var grisen som hade tagit sig en tupplur och därför kom sist. Det blev tolv djur totalt, och vart och ett har ett år till sin ära.