Page 1

PING  5 2013 

#5 2013

› n y datering sme tod f ör ker amik › bät tre matchning k an min sk a arb e t slö she ten › digital a analys er av hand s kr if ter

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Citatet »Man måste se till att bredda sin kompetens «

Arkeologen Jonathan Lindström som började skriva böcker

Rostigt kulturminne

Staffan Ekengren är förälskad i bilskroten som inte lämnar någon oberörd Motion

Hitta sätt att röra på dig i din vardag

Sveriges världsarv

Vem ska stå för notan?

Cecilia Magnusson Per Sandin Ingela Wahlgren

Bokcirklar – en stadigt växande trend!


Har du förlorat greppet om samtiden? 10TAL – Sveriges ledande tidskrift om litteratur och konst – ger dig initierade presentationer, analyser och reportage om vad som händer i kulturen. Prenumerera! Vi bjuder på vårt ekologinr med bl.a. Kerstin Ekman, Aase Berg, Thomas Anderberg, Staffan Söderblom, Helena Granström och Johannes Heldén.

Du får Klimatsorg på köpet!

Prenumerera före 31 oktober så får du 4 nummer för endast 299 kr och dessutom vårt dubbelnummer Klimatsorg på köpet! Gå till 10tal.se/prenumerera och ange rabattkoden dik när du betalar eller ring oss på 08-612 10 49. 2 Ping


Innehåll Tanken på en perfekt datatranskribering av handskrift är lite som att hitta den heliga graalen.

Anders Brun, forskare på IT-institutionen vid Uppsala universitet, sidan 46

20

› Jonathan Lindström foto: sören andersson

09 Aktuellt

Museer säger nja till delaktighet, ny metod att datera keramik, läskultur synas, övervakad på nätet, årets bibliotek, med mera.

15 Dubbelt upp för bibliotekens bokcirklar Samtidigt som studieförbunden tappat mark har folkbiblioteken dubblat antalet bokcirklar. Ping tar reda på varför det är så.

18 Matchning på arbetsmarknaden

Matchningen mellan arbetssökande och lediga tjänster har blivit sämre de senaste åren. Arbetsgivarna behöver tänka smartare.

menar att arkeologer har goda möjligheter att vidga sin arbetsmarknad.

20 Plats för en arkeolog

Mångsysslaren Jonathan Lindström menar att arkeologi är grunden för allt mänskligt.

24 Sveriges världsarv

Ping reste till två hotade svenska världsarv och ställde frågan – vem betalar för underhållet?

› Ny metod att

datera keramik funnen, sid 13. Ping 3


Ledare Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Annika Boberg 035-15 37 54, annika. boberg@annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer. Skribenter i detta nummer Eyal Sharon Krafft, Johan Joelsson, Ingela Wahlgren. Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Staffan Ekengren, Jonathan Lindström foto: Anders Haglund, Sören Andersson, Istockphoto. Nästa nummer nr 6: 18 oktober ISSN: 2001-4368 Kontakt Se sid 67.

Sveriges världsarv behöver långsiktig finansiering

S

verige har fantast­iska kulturarv. En del kända och en del mindre kända. Några av dem så unika att de är upptagna på FN-organet Unescos prestigefyllda världsarvslista. I det här numret av Ping ägnar vi stor del av utrymmet åt några av dessa kulturskatter. Vi har besökt Visby medeletida ringmur och radioanläggningen Grimeton utanför Varberg. Båda är världsarv som ska bevaras till eftervärlden. Men att förvalta världsarv är inte gratis. Debatten om vem som ska betala underhållet av ringmuren kring Hansastaden på Gotland har pågått länge. När en del av muren rasade förra året blev problemet akut. Anläggningen i Varberg däremot, är helt självfinansierad. Än så länge. De lever på att hyra ut antennerna. Men snart kommer efterfrågan att minska – vem ska då stå för notan?

ett mindre känt kulturminne är bilkyrkogården i Båstnäs i Värmland. Om det nu är ett kulturminne? Kanske är det bara en enorm skräphög? Svaret varierar beroende på vem du frågar. Här pågick bilskrots­verksamhet från 50-talet till slutet av 70-talet. När

verksamheten upphörde lämnades mer än ­­1 000 bilvrak kvar i skogen. I dag har naturen nästan tagit över och skapar en stämning som är svår att beskriva – vackert, skrämmande och lite magiskt på en och samma gång. Pinag åkte dit och träffade hobbyfotogrfen Staffan Ekengren som har blivit så förälskad att han varit där tio gånger på ett år. till sist vill jag stolt berätta att magasin Ping har nominerats till slutomröstning i Svenska Designpriset 2013, i kategorin Kundtidning. Vinnaren utses av såväl en jury som av läsarna. Vill du rösta på Ping – gå in på www.designpriset.se och lägg din röst. Men skynda dig, röstningen avslutas den 15 september. Prisutdelning sker den 10 oktober i Stockholm.

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Kerstin Hansson: Vetenskapsjournalist från Lund som skriver personporträtt och rapporterar om ny forskning. Hänger gärna i parken med dottern och missar aldrig en chans att tjuvlyssna.

4 Ping

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.


Innehåll

62

› 5 tips på

foto: istockphoto

vardagsmotion.

48

foto: andreas ohlsson

i l l u s t r at i o n : j e n s m a g n u s s o n

65

34 Bryt ditt mönster

46 Analysera handskrifter

54 Debatt

37 Sociala normer

48 Kollektivavtal

62 Vardagsmotion

38 Omstridd bilskrot

53 Varför vara med i facket?

65 Hur hamnade du här?

Tillbaka från semestern men långt ifrån utvilad? Tänk över dina vanor innan vardagshetsen tagit överhanden. Ping tipsar hur! Bibliotekarien Ingela Wahlgren bävar för den dagen då det inte finns någon social press att läsa skönlitteratur. Djupt inne i den värmländska skogen ligger en gigantisk bilkyrkogård. Kulturminne eller miljökatastrof är frågan?

Vad är ett digitaliserat dokument värt om ingen kan tolka det? Ett femårigt projekt ska försöka hitta sätt att analysera handskrifter. Fem frågor och svar om centrala kollektivavtal. Hur går det egentligen till när de förhandlas fram och hur kan du påverka?

DIK:s ombudsman Magnus Berg skriver om varför man ska vara med i facket. Kollektivavtal är bara en av anledningarna.

Cecilia Magnusson (M) vill avliva ryktet som säger att Moderaterna vill ersätta bibliotekarierna med frivillig arbetskraft. Tappa inte orken när höstmörkret kommer. Ping tipsar om enkla sätt att hålla igång utan dyra gymkort eller svettiga löprundor. Per Sandin har nytt jobb som enhetschef vid Armémuseum i Stockholm. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hans CV. Ping 5


6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t


Ordföranden

»Diskussioner skapar nya gemensamma värderingar«

T

änk dig att du blir demokratiskt vald till minister i ett land med fria val. Du är stolt och vill genomföra din politik. Valet är över och det är din övertygelse att du kommer att göra nytta för fler människor än dig själv. Du framträder på ett möte. Mitt i en mening upptäcker du att flera av åhörarna gör apliknande ljud och kastar bananer på dig. Jag funderar på hur jag skulle reagera i en sådan situation. Förmodligen skulle jag tro att någon mår psykiskt dåligt och blir hjälpt ut ur lokalen av vakter eller andra åhörare.

för italiens integrationsminister Cecile Kyenge är det här ingen situation hon behöver föreställa sig. Hon har upplevt den. Inte en gång utan flera. Hon har kallats gorilla av sina politiska motståndare och bemötts med grova rasistiska tillmälen. Cecil Kyenge har kongolesiskt ursprung och är Italiens första svarta minister.

Hennes svar när bananen kom flygande var – vilket slöseri med mat!

Kyenge är cool. Hennes svar när bananen kom flygande var – vilket slöseri med mat! Jag drar slutsatsen att hon inte ens misstänkte att någon av åhörarna var psykiskt sjuk utan ständigt är beredd på att vissa av hennes motståndare använder sig av rasistiska och kränkande metoder från en tid som många menar är historisk. Men är den det? när behrang miri, lagom till förra höstens Bok- och biblioteksmässa, i Dagens Nyheter ifrågasatte Tintin-böckernas roll i ett barnbib­liotek startade han otaliga parallella diskussioner i alla möjliga sorters media. Det var upprörda diskussioner om yttrandefrihet, rasism och gallring. Frågor om vem som har rätt att välja litteratur på ett bibliotek. Och reaktioner som ”snart får man inte säga någonting i det här landet”. Stina Wirséns figur Lilla Hjärtat och den intervju som publicerades i tidningen Vi gjorde att diskussionerna tog en andra vända under årets sommar. det här är viktiga diskussioner. Vi måste närma oss dem på ett ansvarsfullt sätt. Men vi diskuterar inte för diskussionens egen skull. Diskussionerna är till för att leda framåt och skapa nya grundade och gemensamma värderingar. De handlar ofta om vårt förhållande till historien, men de svar vi ger måste blicka framåt. Och just detta saknar jag i alla de debatter som startades förra året. Vad är det för samhälle vi vill bygga? Och för vem? På DIK:s seminarium på Bok- och biblioteksmässan diskuterar vi vilka normer som styr urvalet av böcker till biblioteket. Missa inte det! ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7


bok- och biblioteksmässan

Kom och prata lön! Varje år sedan starten 1984 deltar DIK med vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Vi erbjuder olika seminarier och aktiviteter. Årets tema i DIK:s monter är lön. Välkommen in för en pratstund!

hållpunkter: Tordagen den 26 sep kl 15.00-15.45. › Professionellt urval: Nytänk, normkritik, bevarande eller censur? Seminarium.* Moderator: Lawen Mohtadi Tordagen den 26 sep kl 16.00 › Utdelning av utmärkelsen Årets Bibliotek i DIK:s monter. Läs mer på: www.dik.se/bok-bibliotek

*Seminariekort krävs

8 Ping

vi s i mo es nt c 05 : 4 e r 9


foto: jonas berggren

Aktuellt

Läs mer:    www.dik.se   Tipsa oss:   anders.regnell@dik.se

› En mastersuppsats visar att museer är försiktiga med att låta besökarna påverka verksamheten.

Museer säger nja till delaktighet Museerna i Stockholm har en kluven inställning till att låta besökarna påverka innehållet i deras verksamhet. Museernas användning av internet och framför allt sociala medier innebär att fler besökare har möjlighet att ta del av museernas erbjudanden. På så vis har tillgängligheten ökat. Sociala medier innebär även att museerna får mer direkt återkoppling med besökarna. Medan andra företag kan använda en sådan dialog till att anpassa och utveckla sina erbjudanden fungerar det inte så för museerna.

Det framkommer i masteruppsatsen Designing and Marketing Museum Offerings by Utilizing Consumer Weronika Knowledge från FöWitakowska retagsekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet. Weronika Witakowska och Ingrid Rönnblom har undersökt hur sju centrala museer använder

En anpassning till konsumenten skulle äventyra museernas trovärdighet.

sig av sina besökares preferenser och önskemål för att utveckla och marknadsföra sina erbjudanden. – De centrala museerna har både staten och de betalande besökarna som uppdragsgivare, vilket gör det svårt att skapa erbjudanden som besökarna är villiga att betala för. Museerna är bundna av regeringsuppdragret men anser också att en anpassning skulle kunna äventyra deras trovärdighet, säger Weronika Witakowska. Uppsatsen hittar du på www. uu.se. Anders Regnell Ping 9


Panelen Hur skyddar man bäst sin privata nätkommunikation? Ping frågade tre deltagare på kon­ ferensen Sweden Social Web Camp som för femte året i rad ­arrangerades på Tjärö i Blekinge skärgård. text johan joelsson

› Sweden Social Web Camp

handlar om den sociala webben och lockade 400 deltagare.

Hur undviker man att bli övervakad på nätet? Tomas Wennström

Arrangör av Sweden Social Web Camp – Om du vill surfa hyfsat anonymt behöver du använda dig av en så kallad VPNtjänst. Då är det ganska svårt för någon som övervakar dig att se vart du surfar. Krångligare, långsammare men ännu lite säkrare är att använda sig av det så kallade Tor-nätverket. Att mejla säkert är svårare. E-post skickas nästan alltid i klartext över nätet. På senare tid har vi sett fler och fler försök att bygga chatt-program där all kommunikation är krypterad hela vägen. Men tänk på att det inte bara är innehållet som är intressant för någon som avlyssnar din kommunikation. Även vem du kommunicerar med, när och var kan vara minst lika avslöjande. 10 Ping

Pernilla Rydmark Projektledare för internetfonden på .SE – Jag har till exempel en egen svensk server för mina bloggar och e-post, samt har individuella ID för olika webbtjänster. Jag skaffade ett billigt, svenskt webbhotell med alla tillhörande tjänster. Jag installerade ett gratis öppet mjukvaruprogram för bloggar. Det gav mig full koll över innehåll, teknik och fysisk placering. Inget lagras på utländska servrar och jag är den enda ägaren till innehållet. Vill rekommendera privat surfning om man vill surfa utan att lämna digitala spår efter sig.



Rekommenderar privat surfing om man vill surfa utan att lämna digitala spår.

Erik Hellman

Mjukvaruexpert på Factor10 – När det kommer till den övervakning som sker av statliga myndigheter så finns det flera saker att tänka på. Var vaksam med vilka som kan läsa det du skriver på sociala nätverk. Utnyttjar du exempelvis en företagsbil privat och har lagt upp ett foto på bilen under din semester så kan Skatteverket använda den informationen. Gå igenom de säkerhetsinställningar som du har på Facebook, Twitter och andra tjänster och kontrollera vilka som kan läsa det du skriver. Alla bör vara medvetna om att det inte finns något sätt att bli helt anonym och oövervakad på internet. Tjänster som Tor-nätverket och VPN ger ett visst skydd men är inte helt skyddade från FRA och liknande myndigheter.


Aktuellt

Läste vi mer i skolan förr? Två forskare ska med hjälp av inspelningar ta reda på hur läskulturen såg ut för 50 år sedan.

Anna Hampson Lundh och Mats Dolatkhah är båda forskare vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås. Tillsammans har de nu påbörjat ett läshistoriskt forskningsprojekt med utgångspunkt i ljud- och videomaterial inspelat i klassrum i slutet av 1960-talet. De specialiserar sig på läsning utifrån olika synvinklar. Anna har forskat om läsning i nutida klass-

foto: colourbox

Läsning hos barn diskuteras i dag ofta som något hotat och som något som var bättre förr.

rum medan Mats har fokuserat på läshistoriska frågor. – Det är ett jättematerial med inspelningar, enkäter och annat material från 80 mellanstadieklasser. Forskarna i det ursprungliga projektet har väldigt noggrant studerat hur lärarna undervisar, både i så kallade ”hjälpklasser” och vanliga klasser, säger Anna Hampson Lundh. Hon och Mats Dolatkhah ser det här materialet som en riktig guldgruva och kommer att fokusera på läsning och läskultur med hjälp av metoder från modern klassrumsforskning. – Läsning hos barn diskuteras i dag ofta som något hotat och som något som var bättre förr. Med hjälp av de här inspelningarna får vi tillgång till den tidens läskultur och kan titta på hur det faktiskt såg ut då.

foto: istockphoto

60-talets läskultur i skolan synas

Böcker utan text kan ge barn mer språk

Språk: I en test fick 25 mammor läsa två olika böcker för sina bara – en med bara text och en med endast bilder. De enklare bildböckerna gav bäst resultat för barnens språkutveckling. Anledning tros vara att mammorna pratade och resonerade mer med sina barn när det inte fanns någon text. Forskarna drar därför slutsatsen att även till synes enkla böcker kan göra att barn kommer i kontakt med ett mer avancerat språk. Det i sin tur underlättar barnets läsutveckling. Det skriver Språktidningen som har tagit del av en studie gjord av kanadensiska forskare.

Nytt förslag om tolk till döva i höst

Tolkning: I höst kommer regeringen med ett nytt förslag som ska rätta till bristerna i tolkningshjälpen för döva och hörselskadade, enligt tidningen Riksdag & departement. Regeringens utredare har kritiserat tolktjänsten för döva och hörselskadade för att den fungerat dåligt. Nu vill regeringen se över detta och räknar med ett nytt lagförslag under nästa år.

189 tusen kronor har e-boksutlåningen kostat hittills i år bara i Blekinge, enligt P4 Blekinge. Antal e-lån har ökat markant jämfört med förra året. I slutet av augusti var utlåningen uppe i nästan samma siffror som för hela 2012.

Ping 11


Gettlinge gravfält f o t o : l a r s l u n d q v i s t, c c - b y - n c - s a

Fornlämning: Så här uppspelt kan man bli vid Gettlinge gravfält på Öland en sommardag 2013. ICAhandlare Ulf Aspeqvist svävar över en av de cirka 200 gravstenarna. Gravfältet är ett av Ölands största och består främst av stensättningar från yngre bronsålder och järnålder.

12 Ping


foto: anders regnell

› Om den nya tekniken

verkligen fungerar kommer den att bli mycket värdefull för arkelogerna.

Ny metod daterar keramik Just nu håller en ny metod på att utvecklas för att datera keramik. Om den fungerar skulle det innebära en revolution för arkeologer, lika stor som både kol-14-metoden och dendrokronologin. Keramik utgör en mycket stor del av fynden vid arkeologiska utgrävningar. Om det var möjligt att göra noggranna dateringar av denna skulle många dörrar öppna sig för arkeologerna. – Vi skulle bland annat kunna göra mycket exakta dateringar av förhistorisk keramik och tegel från medeltida fästningar och kyrkor. I dag kan dateringen slå på flera hundra år, säger Anders C Christensen, arkeolog och forskningsledare på Nationalmuseum i Köpenhamn, ett av många centra i världen som jobbar med att validera och utveckla metoden. Metoden började utvecklas av forskarlag på universiteten i

Edinburgh och Manchester för cirka tio år sedan. Efterhand som resultaten har visat sig lovande har allt fler forskarlag världen över tagit sig an uppgiften att validera metoden. På Nationalmuseum i Köpenhamn har man arbetat med att datera keramik enligt den nya metoden sedan förra året. Materialet som dateras är in-

Vi skulle kunna göra mycket exakta dateringar.

samlat i Danmark och har redan genomgått analyser i England. Förhoppningen är att dateringen ska stämma överens med de som nu görs i Danmark. – Det är svårt att säga när metoden kan börja användas som ett trovärdigt mätinstrument. –Det beror ju helt på vad de fortsatta resultaten visar. Men det handlar förmodligen om några år till, säger Anders C Christensen. Än så länge är det ingen forsk­ are i Sverige som arbetar direkt med den nya mätmetoden. Kerstin Hansson

Så funkar det! Dateringsmetoden (RHX) bygger på att all keramik reagerar kemiskt med fukt från omgivningen när den kommer ut ur ugnen. Vid reaktionen binds ämnet hydroxyl i keramiken, vilket ökar keramikens vikt. Viktökningen ger ett mått på omfattningen av rehydroxylation. Eftersom processen sker i en bestämd takt blir det möjligt att räkna ut keramikens ålder. Läs mer: http://www.datingceramic.manchester.ac.uk/index.htm

Ping 13


Aktuellt foto: svensk form

Årets bibliotek 2013 De nominerade till Årets Bibliotek 2013 är GIH-biblio­tek­et, Mediateket på Pauli gymnasium och Miini – Göteborgs stadsbibliotek.

Hallå där Ewa Kumlin, vd på Svensk Form och pechakuchaentusiast

Pechakucha är ett japanskt presentationsformat som innebär att du visar 20 bilder, i 20 sekunder var. Bilderna ändras automatiskt och du pratar i takt med bilderna. Totalt 6 minuter och 40 sekunder per föredrag. Pechakucha fyller 10, hur länge har du hållit på? – Jag har varit med från början. Pechakucha startade i Tokyo 2003 och jag råkade bo i Tokyo då och var nära vän med Astrid Klein och Mark Dytham som startade det. Vad är tjusningen? – Formatet. Varje talare får exakt lika lång tid på sig. Det finns ingen möjlighet att backa. Bilderna rullar obönhörligen på. Sedan lockar det ut folk från den digitala världen till den sociala.

› › › ›

foto: dik

Hallå där,

och unika historiska samlingar. Användarvänligheten är ett skäl till att Mediateket på Pauli gymnasium är nominerat. Genom ett klokt ledarskap kombineras olika pedagogiska resurser för elevens I slutet av september är det bästa. Mediatekets bibliotekarier dags. Då tillkännager juryn för delar på ett föredömligt sätt med Årets bibliotek vilket av de tre sig av sin kunskap och kompenominerade biblioteken som tens genom transparens i sina får utmärkelsen för 2013. För arbetsprocesser och information utom äran består priset av ett på nätet, menar juryn. stipendium på 25 000 kr. Juryn Göteborgs stadsbibliotek bygbedömer verksamheten utifrån ger om sina lokaler och erbjuder varje biblioteks förutsättningar under tiden biblioteksservice till och tittar särskilt på kriterier som olika målgrupper i andra typer av användarvänlighet, organisation, lokaler och sammanhang. Den stabilitet, kreativitet, utveckling, nominerade barnverksamheten bestånd och förankring bland Miini är beläget i Röhsska museet kunder/användare i samhället. och erbjuder olika skapande De tre nominerade biblioteken i aktiviteter och läsglädje för barn, år är: GIH-biblioteket i Stockholm, 0-5 år, i en stimulerande och Mediateket på Pauli gymnasium anpassad miljö där bibliotek och i Malmö samt Miini – Göteborgs museum berikar varandra, lyder stadsbibliotek. en del av juryns motivering. Anders Regnell Gymnastik- och idrottshög skolans bibliotek har nominerats bland annat för att det är ett Tidigare vinnare: funktionellt, modernt och inbju 2012 – Bibliotek Värmland dande offentligt specialbibliotek 2011 – Internat. biblioteket med tydlig och synlig placering i 2010 – Sandvikens folkbib. centralbyggnaden. 2009 – Busbiblioteket Det är världens äldsta idrottsbibliotek med tvärvetenskapliga

Hur stort är det i Sverige? – Vi finns på 12 orter i Sverige och det fungerar väldigt bra i mindre städer. Det har spridit sig viralt av helt egen kraft. Hur ser det ut om 10 år, finns Pechakucha kvar? – Ja, det tror jag. Se bara på spridningen av TED-talks, lunchbeat och liknande. Behovet att kombinera det digitala med det sociala kommer finnas kvar. ingela Wettergrund  14 Ping

› Spänd väntan i DIK:s

monter vid bokmässan inför prisutdelningen.


Ökat intresse för skönlitteratur

Dubbelt upp för bibliotekens bokcirklar Samtidigt som studieförbunden tappat mark har folkbiblioteken dubblat antalet bokcirklar. Bibliotekarien Karin Engström på Uppsala stadsbibliotek har känt av det tilltagande intresset för socialt läsande. Hennes bokcirklar går in på sitt femte år.

hur kan det komma sig att bokcirkeln visar så diametralt olika utveckling hos olika arrangörer? Flera faktorer spelar in, framhåller Kerstin Rydbeck.

– Möjligen kan studieförbunden uppfattas som lite mossiga av de yngre, eftersom andelen äldre är så hög. Och böcker, som förbunden subventionerat, kostar ändå nästan ingenting i och med pocketboomen och sänkningen av bokmomsen. De unga tycker nog att de lika gärna kan köpa böckerna och göra något själva. Medan studieförbundens cirklar endast befolkas av vuxna, ofta i de högre åldrarna, har bibliotekens bokcirklar en bredare åldersfördelning. En femtedel utgörs av barn och ungdomar upp till 17 år. Resten

foto: sören andersson

Skönlitteratur dryftas som aldrig förr i folkbibliotekens bokcirklar. Antalet bokcirklar som biblioteken arrangerar uppgår till runt 900. En fördubbling jämfört med omfattningen för 7–8 år sedan. Detta framgår av enkäter som Kerstin Rydbeck vid Uppsala universitet

genomfört. Hon är professor i biblioteks- och informationsvetenskap och har studerat litteratur som socialt fenomen i över två decennier. Samtidigt som biblioteken ökar så markant visar enkäten att studieförbundens bokcirklar minskat med 27 procent de senaste tio åren. Kvarstår 4 500 bokcirklar.

› Kerstin Rydbeck,

Uppsala universitet och Karin Engström, Uppsala stadsbibliotek. Ping 15


Folk har behov av att socialisera med andra och hålla på med något som är personligt utvecklande. fördelas tämligen lika mellan åldersgruppen 65 år och uppåt och 25–65 år. De flesta är kvinnor, generellt med postgymnasial utbildning och arbete. Alarmerande nog finns ingen bokcirkel i den svårflörtade åldersgruppen 18–25 år. Ett problem som både studieförbunden och biblioteken brottas med. – När barnen kommer upp i övre tonåren tappar de intresset för bokcirklarna. Detta är folkbibliotekens utmaning i dag! Intresset för social läsning, däribland bokcirklar, ligger i tiden. I takt med att virtuella umgängesformer har trängt undan fysiska möten har längtan till just desamma tagit fart. – Folk har behov av att socialisera med andra och hålla på med något som är personligt utvecklande. Det ser man på folk som träffas för att sticka tillsammans, på de rekordmånga kaféerna och på ökningen av bokcirklarna, säger Kerstin Rydbeck.

bokcirklar kan vara bra om folk inte har läsvana medan det för storläsaren kanske räcker med att biblioteket hjälper till med att komma i gång och upplåter en plats, säger Kerstin Rydbeck.

att hjälpa folk komma i gång är konceptet som bibliotekarien Karin Engström vid Uppsala stadsbibliotek har tillämpat de senaste fem åren tillsammans med två andra bibliotekarier. Grupprummet vi slår oss ned i rymmer plats för åtta-nio deltagare och sätter gränsen för antalet deltagare. Upplägget är okonstlat. Annonsering på bibliotekets hemsida och anslagstavla under våren. En bokcirkel bildas, vars deltagare får fria händer att komma överens om både tema och böcker. – Jag berättar hur de skulle kunna göra, sen får de diskutera tills de har kommit fram till hur de vill ha det. Det finns också en hård kärna av deltagare som varit med att folk väljer att förlägga från början, så kunskapen om sitt sociala läsande till bibliohur det kan fungera finns till teken har även det flera förkla- hands inom gruppen, säger ringar. Biblioteken erbjuder Karin Engström. både böcker och trevlig miljö Teman varierar: manliga, alldeles gratis. Och, inte minst: kvinnliga, unga, äldre förfat– Många litar på att bibtare. Världsförfattare. Finsktalioteken har god kunskap om lande författare – en bokcirkel böcker. är för finsktalande. En bokSomliga bibliotek erbjuder cirkel har, ovanligt nog, även en bibliotekarieledd bokcirlyrik, vid sidan av romaner. kel, somliga hjälp att komma i När temat och bokurvalet är gång eller ett rum. Konceptet klart är det dags för Karin att varierar. ombesörja böckerna. – Det finns inga hinder för – Jag försöker att styra dem biblioteken att prova olika till böcker som vi har många koncept. Bibliotekarieledda av. Vid behov kompletterar jag 16 Ping

med pocketböcker – och ljudböcker, i fall någon är dyslektiker. Om man kan få dem att från början enas om alla böcker blir det en stor arbetsbesparing för mig. Och bra för dem! Blir någon sjuk en gång vet man precis vilken bok som kommer härnäst. Avgörande faktor för cirkelns fortlevnad är att deltagarna trivs, påpekar Karin Engström. – Det ska kännas roligt, lustfyllt och avslappnat. För när man diskuterar en skönlitterär bok kan det vara väldigt privat och känslosamt. Viktigt att även de blyga vågar öppna sig och dela med sig av sina åsikter och känslor. Att bibliotekarien är öppen, tillåtande och inspirerande kan vara avgörande för att deltagarna ska vilja vara kvar. visserligen är karin Engström inte med under diskussionerna. Hon tillhandahåller böckerna och släpper in och ut deltagarna ur mötesrummet som finns i personalutrymmet bakom lyckta dörrar. Ändå har hon tydliga bevis på att de trivs. Träffen, som äger rum en kväll i månaden, ska ta en timme. Verkligheten är en annan. – De håller på åtminstone en och en halv timme, jag måste nästan slänga ut dem, säger hon uppenbarligen belåten. Även om intresset för bokcirklarna kan dala emellanåt är Karin Engström optimistiskt om framtiden. – I och med att författare exponeras i medierna som aldrig förr, har skönlitteratur fått en högre status. Och biblioteken är den naturliga platsen för att utbyta tankar om skönlitteratur, om man inte har så många vänner som är intresserade av skönlitteratur eller är ny i stan. Eyal Sharon Krafft


Socialt läsande på Uppsala stadsbibliotek

› Författares exponering och

biblioteket som mötesplats gör Karin Engström optimistisk över framtiden för bokcirklarna.

foto: sören andersson

1. Fyra bokcirklar (varav en för finsktalande). 2. Författarfredag. En samverkan mellan biblioteket, Sveriges Radio Uppland och Upsala Nya Tidning, med författarintervju, mingel, kafé och bokförsäljning. Biljetterna kostar 125 kronor och med rätt namn går de tydligen åt som smör i solsken. 3. Boksläpp. Presentation av författare med lokal anknytning underlättar lärande.

Ping 17


Omvärld

5,1

procent. Andelen arbetslösa i DIK sista augusti 2013.

16 procent kvinnor i europeiska bolagsstyrelser Andelen kvinnor ökar i de europiska bolagsstyrelserna och ligger nu på 16 procent, men till EU-kommissionens mål om 40 procent är det fortfarande långt kvar. Källa: Europaportalen.se

Rätt kompetens ingen lätt match sin läroprocess. DIK är det för­ bund i Saco som har högst arbets­ löshet. Av många arbetsgivare ses De lediga jobben och de arbets­ om alla vakanta arbeten till­ DIK:s medlem­ sökande får allt svårare att hitta sattes. En förutsättning för det mar som svåra att varandra. Arbetsgivare inom är att det finns en fungerande rekrytera. Varför? vissa branscher skriker efter matchning. Jo, för att arbetsgivare har fått personer med rätt kompetens. Emelie Lilliefeldt och för sig att de har fel utbildning. IT & Telekomföretagen utkom Håkan Regner, båda utredare Fel erfarenheter. För många med en rapport förra året där på Saco, konstaterade på DN jobb stämmer det säkert. Ska de förutspådde ett rekryte­ debatt i somras att det är dags du jobba som läkare måste du ringsbehov inom vissa områ­ att överge drömmen om den ha en läkarutbildning och ska den med mer en tio procentig perfekta matchningen. För den du göra elinstallationer måste ökning per år, under flera år är inte alls är så perfekt som du ha rätt behörighet. Men för framöver. Sveriges kommuner det verkar vid en första anblick. många andra jobb som pro­ och landsting har länge varnat De konstaterar att den som jektledare, processamordnare, för kompetensbrist då stora är perfekt matchad för jobbet säljare, managementkonsult delar av de anställda närmar tröttnar betydligt snabbare än etcetera finns ingen specifik sig pensionen. Fastighetsbran­ den som har mer att lära och utbildning. Det finns däremot schen är en annan bransch med därmed även i större utsträck­ många olika utbildningar som rekryteringsbehov. Där vittnar ning utvecklar jobbet under kan leda fram till yrket. studenter om svårigheter att ta varför ser arbetsgivarna sig in för att mångårig erfaren­ inte till att de här personerna het krävs. De lediga jobben och med, ofta lång, akademisk ut­ I juli var 382 000 personer bildning och med erfarenheter arbetslösa enligt SCB, vilket gav de arbetssökande får allt en arbetslöshet på 7,2 procent. svårare att hitta varandra. från olika delar av arbetsmark­ naden kommer till dem? De har Samtidigt uppskattar SCB att Arbetsgivare inom vissa erfarenheter och utbildningar det under andra kvartalet 2013 branscher skriker efter som borde vara attraktiva på kommer att finnas 71 000 le­ många delar av arbetsmarkna­ diga jobb. Arbetslösheten skulle personer med rätt kompetens. den. Så väl arbetsgivare som alltså kunna minska betydligt

Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats. Arbetsgivarna satsar på säkra kort. Med bättre behovsanalyser vid nyrekryteringar kan arbetslösheten bland DIK:s medlemmar minska.



18 Ping


Omvärld Det finns inte ett yrkesområde som inte använder IT-lösningar på något sätt. Vi behöver därför bättre kundförståelse i branschen och där kommer folk med andra utbildningar än IT-ingenjörer och systemvetare in. Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör IT & telekomföretag vid DIK:s seminarium i Almedalen.

› Både arbetssökande och

foto: istockphoto

arbetsgivare behöver se sin kompetens eller sitt kompetensbehov på ett nytt sätt, menar Stina Hamberg.

arbetssökande skulle vinna på en mer öppen inställning till vem som är rekryteringsbar och släppa idén om perfekt matchning. På DIK:s seminarium under Almedalsveckan i år medver­ kade en medlem som gått från arbete som arkeolog till att bli processamordnare på en myn­ dighet. Hennes nya arbetsgi­ vare gör en behovsanalys inför nyrekryteringar. Chefen och de personer som kommer jobba närmast den nya personen diskuterar igenom hur verk­ samheten kommer utvecklas de närmsta åren, vilka behov som finns, vilka arbetsuppgif­

ter personen kommer att utföra och vilka personliga förmågor som krävs. Många olika delar fogas samman och det görs en intern analys inför rekryteringen. Hur många före­ tag och organisation kan ärligt säga att de gör det samma? det är enkelt att söka efter

det man redan känner till. Den arbetsgivare som letar efter en processamordnare söker efter personer med utbildning inom ekonomi eller juridik, men uppenbarligen kan en arkeolog vara helt rätt person för jobbet. Så en del av lösningen för en mer välfungerande arbets­

marknad som tar tillvara på den kompetens som finns är att såväl arbetssökande som arbetsgivare försöker se sin kompetens, eller sitt kompe­ tensbehov på ett nytt sätt. På så sätt kan fler vägar mot (o) väntade matchningar byggas!

Stina Hamberg

Stina Hamberg arbetar som utredare vid DIK. Ping 19


Inspiratören: Under uppväxten ville ingen lyssna på Jonathan Lindströms vetenskapliga utläggningar. Med sin bakgrund som arkeolog och sin maniska kunskapstörst har den prisbelönte folkbildaren och framgångsrike vetenskapsförfattaren tagit en fet revansch och utvidgat sin arbetsmarknad. För Ping berättar han hur. text eyal sharon krafft foto sören andersson

» Det behövs alltid en arkeolog«

J

Bilden:

Jonathan Lindström ser sin bakgrund som arkeolog som nyckeln till hans framgångar i dag.

20 Ping

onathan Lindström är arkeolo­ gen som sadlat om och lyckats väl. De mest handfasta (och bläddervänliga) fynden som tyder på framgång är travar med utgivna faktaböcker som han bullar upp på bordet hemmavid, däribland barnbo­ ken Hjärnkoll översatt till koreanska. Visserligen har 14 år flytt sedan utgrävningen av järnåldersgravar och skelett från vikingatiden i Barkarby – hans sista arkeologiska utgrävning som medarbetare vid Stockholms läns museum. Numera koncentrerar sig hans arkeologiska gärning till inom­ husaktiviteter. Han håller föredrag för en hugad och uppskattande allmänhet – han utnämndes till Årets folkbildare 2007. Han tecknar själv sina barnböcker och författar faktaböcker för såväl barn som vuxna på löpande band – sedan han grävde ned sin skyffel har ett 30 talböcker blivit skrivna. Givetvis har han även läst en del. – Jag har gått upp 15–20 kilo och fått gamnacke av allt läsande och skrivande. När det är varmt ute kliar det i fing­ rarna och jag längtar ut. Mest saknar jag arkeologens friluftsliv. Då förtränger jag grävmaskinernas diesellukt.

Därmed inte sagt att han slutat gräva helt. – Jag har grävt på förskolegårdar till­ sammans med 5-6-åringar som använt sina matskedar. Vi har hittat krukskär­ vor från 1700-talet och framåt, trasiga leksaker och ett Bamseplåster med blodfläck. Tänk vilken fantasieggande historia plåstret kan berätta, säger han med glöd i ögon och röst. glöden för vetenskapen tändes för

länge sedan. Sexårige Jonathan blev som uppslukad då han granskade myror, luft­ bubblor eller hårstrån i sitt rum i hem­ met i uppväxtens Täby norr om Stock­ holm. Bland sina otaliga experiment minns han explosionen i pannrummet efter blandningen av socker med stearin. Men ”inga personskador”, noterade han i sitt anteckningsblock. Även lillasystern ingick i experiment­ lustan. – Jag kopplade in henne med ett ficklampsbatteri. Tyvärr var hon inte så intresserad, men jag lurade henne så gott jag kunde. Jag levde väldigt mycket för vetenskapen. Föräldrarna – båda lärare – var kär­ leksfulla, stolta, men föga intresserade


Ping 21


Inspiratören

Jonathan Lindström

Ålder: 51 år. Gör: Vetenskapsförfattare, tecknare, folkbildare och föredragshållare. Bor: Stockholm. Familj: Hustru och två barn i åldrarna 15 och 11 år. En katt. Bakgrund: Uppvuxen i Täby, studerade arkeologi vid Stockholms universitet, Stockholms läns museum 1990-1999. Aktuell: Med boken Medvetandets gåta – om hjärnan, själen och konsten att kila runt och med familjeboken Stockholm – din och farmors farmors stad.

22 Ping


Inspiratören av hans experiment. Så länge han uppfat­ tades som snäll och klarade skolan fick han dock fritt spelrum. Skolkamraterna slog även de dövörat till då ”professorn”, som var med i Astronomiföreningen och tidigt skrev tidningsartiklar, höll låda. – Tiden i högstadiet var tuff. Som alla barn hade jag svårt att förstå det sociala spelet och varför folk var taskiga. Men att vara duktig på något gav självförtroende. Jag blev inte inbjuden till fester, men jag hittade på planeten Mars.

um under fem år drygar ut tillvaron. – Jag har lyckats rätt bra och gör det jag vill göra. När jag nystar i saker eller hittar ett mönster som kan förklara ett sammanhang kittlar det i hela kroppen. Jag kan bli glad och rusig i flera dagar och kan inte sluta prata om det. Inte nog med att ingen numer hytter åt honom att hålla käft, han får bra betalt för sina föredrag. Gossen som världen slog dövörat till har fått upprättelse som vuxen. Frågan är om även andra arkeologer det maniska intresset för naturveten­ har möjlighet att utvidga sin arbets­ skap följdes av ohejdat historieintresse, marknad. Jonathan Lindström tvivlar vilket ledde raka vägen till arkeologi inte för ett ögonblick. – en enligt Lindström allomfattande ve­ – Arkeologi handlar om precis allt tenskap som bemödar sig om att förstå mänskligt. Därför kan den vara inkörs­ helheten. porten till i princip allting: till kyrkan Under närmare ett decennium på och andra jobb med åskådningsfrågor, Stockholms läns museum gjorde denne miljöorganisationer, skolan. Eller till utbildade arkeolog allt på detta lilla den kommersiella världen och jobb i museum: bedrev klassisk exempelvis arkitekturkulturmiljövård, skötsel eller reklambranschen. Arkeologi handoch skydd av fornläm­ lar om precis allt Det går att tala om ningar, utgrävningar, stenåldersmänniskornas mänskligt. Därför kan sociala behov i reklam­ analys, skrev rapporter, höll kurser och föredrag. den vara inkörsporten sammanhang. Eller hålla till i princip allting. Men när utgrävningarna föredrag om den forntida kändes mindre roliga blev maten på Danderyds han påmind om hur dåligt han tjänade, sjukhus. Det har jag gjort! runt 17 000 kronor. Oavsett vilket så måste man se till att Utan några vidare planer tog han ett bredda sin kompetens, inskärper han. års tjänstledigt. Där och då inleddes en – Även om man befinner sig i en trygg ny karriär där den ena oplanerade hän­ anställningssituation ska man prova på delsen följdes av en annan. Det beryk­ något annat på fritiden. Skriv artiklar, tade bananskalet utan ände. håll föredrag, kör traktor eller utveckla Det började med att en kompis som andra färdigheter. Gör något! startade en reklambyrå anställde En kreativ sysselsättning går att driva ­honom som copywriter. vid sidan om en anställning. Eller varför – Det var en rolig, men stenhård värld, inte bilda en liten grävfirma och utföra med tydligt tryck på att dra in pengar. småjobb åt länsstyrelsen som några Och ingen djävel var intresserad av tydligen redan gjort? stenåldern. För att orka arbeta även på fritiden, Reklambyrån konkursade, men han i varje fall periodvis innan man är lika fick en tvåårig projektanställning som etablerad som han, måste man vara museilärare på Historiska museet i besatt, medger Jonathan Lindström. Stockholm. Samtidigt blev han knuten Men även den färdigheten går kanske till ett inlärningsprojekt på UR – en te­ att träna upp, funderar han högt (se veserie för lågstadiet om forntiden. Och faktarutan) – även det samtidigt – han blev erbju­ Helt klart brinner han i varje fall. den att skriva läromedel för Bonniers. – Innan jag dör vill jag ta reda på allt Det har blivit fler och fler böcker, flera och dessutom förmedla det till andra. ordentliga förskott. Även ett stipendi­ Delad glädje är dubbel glädje. ‹

sätt att bejaka det fantastiska i dig:

1

Dominera fikarastsamtalen genom att hellre tala om stenåldersyxor än semesterplaner. Om folk är ofina nog att verka ointresserade – höj rösten!

2

Odla sömnproblem. Sov inte. Jobba på nätterna.

3

Tänk och anteckna dina idéer jämt. Mitt i natten, på jobbet,i hissen. Jämt.

Ping 23


Vem öppnar plånboken nästa gång ringmuren i Hansestaden Visby rasar? Och vad händer när Grimetons uthyrningsantenner på sikt blir oattraktiva? Ping har besökt två pengaslukande världsarv vars långsiktiga finansiering är allt annat än självklar. text johan joelsson foto jonatan jacobson 24 Ping


Vem ska betala fÜr världsarven?

Ping 25


› Ulrika Mebus har tankar

E

n strålande lördag i slutet av maj invigde kulturminister Lena Adel­ sohn Liljeroth Världsarvsfesten för att celebrera att sju hälsingegårdar – Decorated Farmhouses of Hälsingland – blivit upptagna på FNorganet Unescos prestigefyllda världsarvslista. Dagen avslutades med en hejdundrande fest på Stenegård i Järvsö där det vankades dans och en ”unik delikatessbuffé med lokalproducerade rå­ varor.” Men baksmällan för Sveriges femtonde världsarv kan bli lång och plågsam. Åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltning av världsarv är inget gratisnöje. På Gotlands Museums receptionsdisk i Hansestaden Visby står en genomskinlig bössa med texten ”Rädda Ringmuren.” Att kalla de skrynkliga tjugolapparna för ett berg vore att ta i. En modest kulle är en lämpligare beskriv­ ning. Filantroperna ligger lågt. Med tanke på att det skulle kosta cirka 180 miljoner kronor att byta ut alla felaktiga cementlagningar på medeltidsmuren i världsarvsstaden Visby är det kanske inte så konstigt. Debatten om murens underhåll, eller snarare brist på underhåll, är en gammal trätokälla som aktualiserades med full kraft i februari förra året då ett cirka 70 kvadratmeter stort murparti vid Östergravar rasade samman på grund av frostsprängningar och bristande underhåll. Tongångarna blev stundtals höga. I den ena ringhörnan stod Regi­ on Gotland som äger medeltidsklenoden. I den andra stod Riksantikvarieämbetet som sedan 1880-talet har ett invecklat förvaltningsansvar för muren. Debatten kretsade initialt kring vem som skulle finansiera restaureringen av raset, men övergick sedan till att även handla om murens långsiktiga underhåll. Medan ansvars­ frågan stöttes och blöttes polisanmälde bygg­

26 Ping

om att låta turisterna bidra med en slant till ringmuren.

mästaren Knut Åkesson Region Gotland för vanvård och krävde att ringmuren skulle sättas under tvångsförvaltning. Samtidigt började insamlingsbössorna att skramla. För att få in nya friska slantar till muren dammade Gotlands Museum och Gotlands Allehanda av den gamla 1990-talskampanjen Rädda Ringmuren (som sedan nylanseringen förra året inbringat drygt 172 000 kronor). Diskussionen om ringmurens tillstånd fick även Lena Adelsohn Liljeroth att kalla till ett möte om de svenska världsarvens status. Under tiden låg stenhögen vid Östergra­ var kvar som en tyst påminnelse. Först den 31 augusti 2012 skickade Riksantikvarieämbetet ut pressmeddelandet som fick mången ring­ mursvän att dra en lättnadens suck. Ämbetet kungjorde att man skulle stå för alla kostnader i samband med restaureringen vid Östergravar. Slutet gott allting gott? Inte precis. trots att morgonsolen är skarp är det dun­ kelt i det gamla landshövdingsresidenset i Visby där det ibland arrangeras 1600-talsmiddagar och där Zanzibars president vid ett tillfälle ätit Ris à la Malta. Det är också här Hansestaden Visbys världsarvsråd brukar ha sina samman­ träden. Rådet – bestående av politiker, tjänste­ män, länsstyrelsefolk, handlare, fastighetsägare och en representant för herrsällskapet De badande vännerna – äter den här morgonen ost- och skinksmörgåsar i väntan på att ordfö­ randen, regionrådet Åke Svensson, ska dyka upp. En näst intill stående punkt på rådets dag­ ordning är ringmuren. Ulrika Mebus – chef för avdelningen kulturmiljö på Gotlands Museum – reser sig upp inför församlingen. Med en ömmande tand, som ska dras ut någon timme senare, beskriver hon det planerade restaure­ ringsarbetet med orden: ”väldigt komplext.”


› Jörgen Renström anser

att Riksantikvarieämbetet historiskt borde ha kunnat satsa mer på ringmurens underhåll.

» Vi har pratat om att ge muren en puff och hoppas på det bästa.« Eftersom de fallna stenarna stagar upp murske­ lettet har de inte kunnat flyttas. Dessutom hänger hela murkrönet kvar, intakt. Något som av säkerhetsskäl omöjliggjort arbete på platsen. En annan försvårande omständighet har varit att det inte direkt kryllar av expertis när det kommer till delvis raserade medeltidsmurar. – Vi har pratat om att ge muren en puff och hoppas på det bästa, skämtar Ulrika Mebus som förutom sin tjänst på museet även leder det forskningsprojekt som Riksantikvarieämbetet in­ itierat för att restaurera det skadade murpartiet. Åhörarna ser ut att dra en lättnadens suck när Ulrika Mebus berättar om planen som snart ska sättas i verket. Med hjälp av stödformar och tusentals små glaskulor ska den skadade muren fixeras innan man kan börja knacka ned

den. Men återuppbyggnaden kommer inte att kunna sätta igång förrän sommaren 2014 efter­ som man ska använda sig av ett frostkänsligt kalkbruk. Inför världsarvsrådet betonar Ulrika Mebus vikten av att hitta en fungerande lösning kring den framtida ringmursförvaltningen som hon beskriver med orden: ”fortfarande bekym­ mersam.” Enligt en vårdplan från 2002, utförd av byggnadsantikvarien Jörgen Renström på Gotlands Museum, hade det krävts cirka 775 000 kronor årligen för skötsel av muren. Men vårdplanen har inte kunnat följas eftersom Gotlands Museum, som sköter det praktiska underhållsarbetet, inte har fått tillräckligt med resurser från Riksantikvarieämbetet. på gotlands museums restaurang träffar

jag senare Anna Klint Habbe, chef för Riks­ antikvarieämbetets avdelning fastigheter och besöksmål. Över en thailändskt inspirerad lunch i solgasset diskuterar vi förvaltningskost­ naderna för ringmuren. Jag är nyfiken på hur mycket pengar ämbetet bidragit med mellan Ping 27


» Så länge vi inte kan säker- ställa att de insatser vi gör är bra, då bör man kanske inte göra några jättestora projekt, utan jobba med mindre frågor. « 2002–2012. Men det kan inte Anna Klint Habbe svara på. När jag i efterhand ställer samma fråga i ett mejl får jag veta att ”det tidigare systemet är stängt” och att det krävs ”arkivstudier” för att få fram siffrorna. När jag till slut begär ut och får uppgifterna framgår det att Riksantikvarie­ ämbetet mellan 2002-2012 bidragit med 2 966 957 kronor till förvaltningsområde Visby (där förutom ringmuren även kyrkoruinerna ingår). Exakt hur mycket pengar som gått till ringmu­ ren kan dock inte särredovisas. Pengarna som avsatts för murens underhåll har huvudsakligen använts till att ta bort ogräs. – Så länge vi inte kan säkerställa att de insatser vi gör är bra, då bör man kanske inte göra några jättestora projekt, utan jobba med mindre frågor som till exempel att plocka bort växtlighet, säger Anna Klint Habbe. men i samband med återuppbyggnaden av

muren – som utformats som ett forsknings­ projekt i vilket bland andra Byggnadshyttan på Gotland, Tyréns och Campus Gotland med­ verkar – hoppas Anna Klint Habbe att viktig kunskap om hållbara underhållsmetoder ska nå dagens ljus. Riksantikvarieämbetets budget för återuppbyggnaden av ringmuren ligger på sju miljoner kronor. Mer än dubbelt så mycket som ringmuren och kyrkoruinerna tillsammans fått under den senaste tioårsperioden. Men vad händer sen, när murpartiet vid Östergravar är lagat? Några löften om öronmärkta pengar till ringmurens framtida underhåll kan Anna Klint Habbe inte ge. Lunchen är slut och fåglarna flockas kring den kvarlämnade salladen. Då dyker byggnadsantikvarien Jörgen Renström från Gotlands Museum upp. Han menar att det åtminstone hade krävts 1,5 heltidstjänst för att kunna utföra ett adekvat underhållsarbete.

28 Ping

– Ur ett förvaltningsperspektiv tror jag att den nuvarande modellen är ineffektiv och i förlängningen blir dyrare än om man hade haft ett kontinuerligt underhåll, säger han. Men Region Gotland då? Varför vill inte fast­ ighetsägaren, som drar in mängder av klirrande skattekronor varje år tack vare ringmursturis­ men, bidra med lite slantar till skötseln av sin 800-åriga ögonsten? Gotlands regionråd Åke Svensson poängterar att ansvaret för ringmu­ rens förvaltning vilar tungt på Riksantikvarie­ ämbetet och att regionen hade haft ”svårt” att klara det uppdraget ekonomiskt. Men, ur ett rättviseperspektiv, är det inte rimligt att fastighetsägaren står för underhållet av sin egen fastighet? – Jo, om man uttrycker det så. Men nu är det inte vilken byggnad som helst, det är ett världs­


› Anna Klint Habbe är

nöjd med lösningen kring återuppbyggnaden av den raserade ringmuren.

› Grimeton får i år

arv! Det gör saken lite annorlunda än om det hade varit en trevåningsbyggnad. Det gamla förvaltningsavtalet från 1880-talet är alltså guld värt för regionen? – Jo, går vi ifrån det så är det inte bara att ge lillfingret, då åker hela armen med på nolltid kan jag tänka mig, säger Åke Svensson. Enligt uppgift till Ping håller Världsarvsrådet på att formulera en skrivelse till kulturdeparte­ mentet om den otillfredsställande förvaltnings­ situationen. Åke Svensson vill inte kommentera skrivelsen men gör ingen hemlighet av att syftet är att få till en hållbar förvaltningslösning. – Vi får fundera på hur vi långsiktigt vårdar det här världsarvet och vad vi kan göra för att få en gemensam plan. Det är inte speciellt bra om vi försöker spela svartepetter med något som är så unikt, säger Åke Svensson.

V

in cirka 3,8 miljoner kronor från mastuthyrningen, berättar Lars G Johansson.

i lämnar Gotland och förflyttar oss till ett världsarv som sköter sin förvaltning helt utan stöd från stat eller filantroper. Åskan hänger i luften när vi parke­ rar på en ödslig grusplan vid radioanläggningen Grimeton utanför Varberg. På håll ser vi de sex jättetornen – Ernst F.W. Alexandersons monstruösa långvågssändare – som redan på 1920-talet användes för att sända telegram till USA. Att hålla de cirka 130 meter höga ståltornen samt anläggningens byggnader i skick kostar pengar. Bara underhållsmålning­ en av ett torn går loss på tre miljoner kronor, berättar Lars G Johansson, vd för Stiftelsen Världsarvet Grimeton samt ordförande för den ideella organisationen Världsarv i Sverige. – Men eftersom vi hyr ut antenner och radio­ Ping 29


» På sikt är radio på väg ut som kommunikationsmedel, det är för långsamt och har kvantitets begränsningar. « sändare är vi helt självfinansierade, säger Lars G Johansson. Världens enda kommunikationsvärldsarv, som ligger utslängt mitt i det halländska jordbruks­ landskapet, kan inte locka med en pittoresk stadskärna från medeltiden. De teknikintresse­ rade besökarna som tar sig hit gör det enkom för anläggningens skull. Några stora pengar från de cirka 8 000 betalande besökarna som varje år kö­ per entrébiljett är det heller inte tal om. Stiftelsen Världsarvet Grimeton – som bland annat består av representanter från Telia, Varbergs kommun och Länsstyrelsen i Hallands län – är vana vid att vända på slantarna. Förutom ett litet bidrag för de överkostnader som stiftelsen har för att anlägg­ ningen är ett byggnadsminne har inte Grimeton fått en krona från staten sedan man 2004 knep en plats på Unescos världsarvslista. De tuffa ekono­ miska förutsättningarna har fått konsekvenser för verksamheten. Tidigare hade stiftelsen en anställd pedagog. En tjänst som nu är skrotad. Och framti­ den ser inte speciellt ljus ut. – På sikt är radio på väg ut som kommunika­ tionsmedel, det är för långsamt och har kvanti­ tetsbegränsningar. Det är en utmaning för oss, säger Lars G Johansson. Ja, vad händer om ni inte längre får in pengar från mastuthyrningen? – Då ligger vi väldigt pyrt till. Men vi har reger­ ingen som högsta patronat. Den har gentemot Unesco förbundit sig att bevara världsarven. Om vi skulle hota med konkurs är regeringen skyl­ dig att ingripa och göra någonting, säger Lars G Johansson. de svenska världsarven ägs och förvaltas av

både statliga och privata aktörer. Förvaltningen sker i enlighet med gällande lagstiftning för fysisk miljö, främst plan- och

30 Ping


Mörka moln över Grimeton. Någon besöksmässig draghjälp från närbelägna Gekås i Ullared har inte radiostationen, enligt Lars G Johansson.

Ping 31


» Att säga att världsarven helt är statens ansvar i slutändan är nog att förenkla det lite. Klart är dock att staten har ett särskilt ansvar i och med att man har nominerat. «

› Den en gång så hypermoderna anläggningen Grimeton ligger mitt i det halländska kulturlandskapet.

bygglagen, miljöbalken och kulturminneslagen. Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har ett generellt uppdrag från regeringen att hantera frågor som rör världsarven men enligt den svenska modellen vilar det ekonomiska ansvaret på de enskilda ägarna trots att det är regeringen som nominerat objekten till Unesco och genom världsarvskonventionen förbundit sig att bevara och vårda dessa åt eftervärlden. Någon världsarvspott med öronmärkta pengar finns inte, klargör kulturminister Lena Adel­ sohn Liljeroth i ett mejl till Ping. Men vad händer om en världsarvsägare går i konkurs? Skulle regeringen pumpa in statliga räddningspengar? Den hypotetiska frågan und­ viker Lena Adelsohn Liljeroth i min mejlinter­ 32 Ping

vju. Eftersom det aldrig har hänt är det ingen som vet. Och förmodligen lär det dröja tills frågan ställs på sin spets. – Att säga att världsarven helt är statens ansvar i slutändan är nog att förenkla det lite. Klart är dock att staten har ett särskilt ansvar i och med att man har nominerat. Det är viktigt att man är medveten om det och tar ansvaret, säger Nils Ahlberg, ordförande för Icomos Sverige som organiserar yrkesverksamma inom kulturmiljövården och vars internationella hu­ vudorganisation agerar expertorgan åt Unesco i frågor som rör världsarvskonventionen. Vad händer om något av de svenska världsarven börjar förfalla och ägaren inte skulle lyckas få fram pengar? – Det är inte entydigt. Syftet med världsarvskonventionen, som antogs 1972, är att skydda unika kultur- och naturhistoriska miljöer som vittnar om män­ niskans eller jordens historia. I dagsläget inne­ håller listan 981 objekt fördelade på fler än 150 länder. Kritik brukar riktas mot den europeiska övervikten samt att gemensamhetstanken har urholkats till förmån för ekonomiska och turis­ tiska intressen. vi återvänder till hansestaden visby där ljudet av klackar ekar i kullerstensgränderna. Souvenirförsäljningen av t-shirts med tryck som ”Rauk n Roll” och ”Dyngrauk” verkar gå rätt bra. Byggnadsantikvarien Jörgen Renström står utanför staketet vid Östergravar och be­ traktar stenhögen vid den sjangserade med­ eltidsmuren. Han hoppas att raset på sikt kan bidra till att frågan om ringmurens långsiktiga förvaltning kan lösas en gång för alla. – Ringmuren är ett av landets märkligaste byggnadsminnen. Jag har svårt att tänka mig att man verkligen skulle låta den förfalla, säger han. ‹


Johansson, › Lars Gmed de › Utbytet vd och Jennie Helin,

andra studenterna på ansvarig för Grimetons utbildningen har varit publika verksamhet. inspirerande och lärorik, berättar Jehan Alfarra.

Ping 33


Guiden

Bryt ditt mönster! Tillbaka från semestern men långt ifrån utvilad? Kanske dags att tänka till innan vardagshetsen tagit överhanden igen och utbrändheten lurar runt hörnet? Ping ger dig några trådändar att nysta i när du behöver en nystart. text ingela wettergrund

34 Ping 34 Ping


1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Fyll på energi

Se till att planera in och prioritera bra avkoppling och återhämtning redan nu i början av hösten. Boka konsertbesök eller teaterbiljetter, anmäl dig till en inspirerande kurs i fotopolymergrafik, en nybörjarklass i kundalini-yoga

Aktivera dig

Rör på dig. Fall inte för frestelsen att motionera mindre och jobba mer. Det är när livet är som stressigast som den fysiska aktiviteten är som viktigast för att främja hälsan. Välj en aktivitet som du trivs med så är chansen större att du

Fråga

Finns det någon i din omgivning som lyckats bryta mönstret och börjat med något nytt? Intervjua personen och fråga hur. Välj ditt umgänge med omsorg när du själv har det stressigt. Vänner som stjäl mer energi än de ger

Gör annorlunda

Börja din nya vardag med att göra EN sak annorlunda. Testa att äta frukostfilen med den andra handen eller att ta en ny väg till jobbet. Prata nyfiket med en arbetskamrat eller granne du inte brukar prata så mycket med. Kanske

Fundera

Känn efter. Ofta vet man ganska bra var skon klämmer. Handlar det om en ohållbar situation på jobbet eller om ett krisande privatliv? Är svaret både och är risken betydligt större för att vardagens stress ska rinna över i utbrändhet

Ta hjälp

Sök hjälp. Om du märker att du har svårt att bryta den onda cirkeln på egen hand – be om hjälp. Finns det någon klok person i din närhet som du kan prata med? En vän eller en arbetskamrat? Din närmaste vårdcentral är också ett

Vänd på perspektivet

Ställ saker på sin spets. Ibland kan det vara förlösande att vända på perspektivet helt och hållet.”Jag kan inte säga upp mig från en fast tjänst som jag haft i tolv år. Eller – kan jag det?” Vad tror du skulle hända om du faktiskt gjorde

eller boka in trevlig samvaro med goda vänner. Sådant som just du vet att du mår bra av, som fyller på din mentala energi. Delta sedan för ditt eget nöjes skull och lämna prestations­ kraven därhän.

kommer iväg. En kort promenad runt kvarteret på lunchen är så mycket bättre än att inte göra någonting alls. Fysisk aktivitet ökar vår förmåga att hantera stress. Det fungerar både förebyggande och läkande.

kanske får vänta tills du själv är i bättre balans. Byt ut dina”måste” mot”vill”. På så vis blir det tydligare var du själv har ett val. Det är skillnad på”jag måste hitta ett nytt jobb” och”jag vill hitta ett nytt jobb”.

har den personen gjort något spännande på sin sommarsemester som du inte i din vildaste fantasi hade kunnat tänka dig. Fortsätt att ställa nyfikna frågor och du lär dig kanske mer om något helt nytt ämnesområde.

eller utmattningsdepression. Sänk kraven på dig själv och ta tag i en sak i taget. Kommer du fram till att du vill byta jobb – börja med att uppdatera ditt cv. Nästa steg kanske är att boka tid med en karriärcoach på DIK.

alternativ. Om du vet med dig att det mesta av stressen är arbetsrelaterad är kanske företagshälsovården det bästa alternativet. De har både kunskap och erfarenhet av att hantera den här typen av frågor.

det? Lek med tanken. Vad är det värsta som skulle kunna hända? Inget svar är rätt eller fel. Du behöver inte heller fullfölja och göra som du tänker. Det kan räcka med att tänka tanken hela vägen.

KÄLLA: Gunnar Ahlborg – docent i yrkesmedicin, DIK:s karriärcoach Elisabeth Karlsson och några till. Ping Ping 35 35


VI SES PÅ BOK & BIBLIOTEK i monter E01:13

Seminarium Skolbibliotekets roller i förändrade landskap Torsdag 13:00–13:45 (To1300.7)

Biblioteksscenen E-hallen E-bokens framväxt i ett litet språkområde Torsdag 13:00–13:30

Axiellpris för bästa B&I-uppsats Torsdag 16:30–16:50

Serva karriären DIK:s karriärservice för dig som vill maximera dina möjligheter i arbetslivet. Personlig vägledning per telefon. Läs mer och boka på www.dik.se/karriarservice

DIK

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig t

a facke

eativ Det kr

5,64 %

Som medlem i DIK kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Om den rörliga årsräntan är 5,64 procent, blir den effektiva räntan 5,79 procent för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år. Det totala beloppet att betala, under förutsättning att räntan är oförändrad, blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2013-01-08.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i DIK Läs mer på seb.se/medlemslan

36 Ping


Krönika

» Jag behöver ett halvår för att orka läsa en roman«

D

et finns minst en person som inte tittar på teve i mitt fikarum och kanske i ditt (eller i din trappa). Det är ju inget konstigt i sig, men det intressanta är hur tevevägrarna bemöts när de berättar att de inte tittar på teve – med viss beundran och avundsjuka. “Jasså, det är till att ha ett liv”? tänker vi andra.

jag avslöjat en liknande icke-konsumtion, fast av skönlitteratur. Berättat att jag inte fixar att låna böcker på bibblan för jag kan aldrig läsa ut något på 28 dagar, utan behöver minst ett halvår för att orka ta mig igenom en roman. Inte för att jag läser långsamt eller har lässvårigheter, utan för att jag helt enkelt läser så sällan. Inte för att jag inte har tid, utan för att jag inte är så intresserad. Får man säga att man inte läser skönlitteratur i dessa “kris i läsförståelsefrågan”-tider? Det beror såklart på vem man säger det till, men jag som välutbildad medelklass och bibliotekarie har ganska få sammanhang där jag kan säga sanningen om mina läsvanor utan att det rycker i minst ett ögon› Ingela Wahlgren bävar bryn. Och det är så klart helt rätt och riktigt. Jag för den dagen det inte finns någon social press bävar för den dagen det inte finns någon social att läsa skönlitteratur. press alls att läsa skönlitteratur. Sociala normer är inte bara av ondo, de hjälper oss också att skönlitteratur utmanar fantasin och låter göra en hel del bra grejer, typ sköta vår peross skapa inre föreställningar av det vi läser, sonliga hygien, inte sno grannens tidning ur men vissa saker är det många brevinkastet samt, i alla fall i vissa Får man säga att av oss som ändå aldrig hade kretsar, läsa skönlitteratur. kunnat drömma ihop: De man inte läser det jag undrar är när samma skönlitteratur i dessa både charmiga och skrämsociala tryck även kommer att mande robotskurkarna ”the “kris i läsförståelsegälla det som kallats den nya Dalek” i Doctor Who, bakom frågan” – tider? romanen – teve-serien? Var är kulisserna-känslan i valfri alla upprörda röster som påpekar Aaron Sorkin-produktion att alla borde öva sin förmåga att tolka bilder eller ett “WTF-moment” i Mad Men. Ibland genom att titta på teve? Varför är skönlitvill man faktiskt se, inte läsa. teratur i princip den enda typ av underhållning ( ja, det ÄR fan underhållning, get over Ingela Wahlgren it), förutom möjligtvis opera och teater, som räknas som “finkultur”? Visst är det så att › Bibliotekarie vid Lunds universitet.

foto: mik ael risedal

jag funderar ibland på vad som hänt om

Ping 37


38 Ping


› Kommunikatören Staffan

Ekengren ville ha något att plåta på sin fritid. Av en slump hittade han bilkyrkogården i Värmland och blev helt uppslukad.

Kulturminne eller miljökatastrof? Djupt inbäddad i den värmländska skogen ligger Båstnäs bilkyrkogård. En av norra Europas mest spektakulära bilskrotar. En omstridd plats som inte lämnar någon oberörd. text anders regnell foto anders haglund

Ping 39


S

olen silar ner mellan skogens frodiga lövverk. I stillheten hörs endast suset från trädkronorna och ett lågt surrande ljud från ett oändligt antal myggor. Då och då skärs tystnaden sönder av en kamera som smattrar. Det är ljudet från Staffan Ekengrens kamera som ljuder mellan träden. Vi befinner oss i skogen utanför byn Båstnäs i Värmland, precis vid gränsen mellan Sverige och Norge. Här ligger en av norra Europas mest spektakulära bilkyrkogårdar. På ett två hektar stort område förenas cirka tusen bilvrak från 40-, 50 och 60-talen med naturen. De gamla vraken ligger i långa rader och ibland travade på varandra. Bilarna känns nästan 40 Ping

besjälade och skapar en kuslig stämning där de ligger intråcklade mellan träden. Det är lätt att bli fascinerad och glömma att det trots allt är vrakdelar från massbilismens genombrott som ligger och rostar sönder i skogen. Staffan Ekengren är här för tionde gången inom loppet av ett år. Han är här för att färdigställa sitt fotoprojekt Cemetery Love, som just nu består av en blogg och en Facebooksida. Det var i juli förra året som Staffan besökte skroten första gången efter att ha fått ett tips om att den fanns. Det var kärlek vid första ögonkastet. – Det som fascinerade mig mest är nog min kluvna inställning till hela platsen. Jag kan inte bestämma mig om det är en miljökatastrof jag


› När Staffan Ekengren

skulle åka till Båstnäs för tionde gången på ett år började hans vänner undra om han var riktigt klok.

»Det som fascinerade mig mest är nog min kluvna inställning till hela platsen.«

mera och anmälde sig till en fotokurs. Han fick blodad tand och kände att han ville plåta mer än bara semesterbilder. Han åkte runt i världen på sin semester och letade spännande miljöer att fotografera, men hittade inget som riktigt grep tag i honom – förrän han kom till Båstnäs. – Jag kände direkt att det är det här jag ska bevittnar eller om det är kulturhistoria, säger fotografera! Det är en alldeles speciell stämning Staffan. här som grep tag i mig från första stund, berättar han. staffan har ingen tidigare koppling till den Det som först fångade honom var möjligheten här trakten. Han bor i Stockholm och arbetar att ta konstnärliga bilder. Men ganska snart sedan flera år på kommunikationsavdelningen uppslukades han mer av vad platsen och dess på ett stort matvaruföretag. Han har alltid haft omgivningar har att berätta. Vad har egentligen ett stort intresse av att fotografera. Härom året pågått här och vad betyder den gamla skroten tog han tag i sitt intresse och köpte en bra kaför orten i dag? Bara två mil bort från bilkyrPing 41


› Töcksfors är en tätort i Årjängs kommun, Värmlands län,

› Tätort med kontraster. Närheten till Oslo har gjort att det

kogården ligger Töcksfors. På några år har det lilla samhällets huvudsysselsättning gått från tillverkningsindustri till shopping. Tack vare närheten till Norge finns här nu fem större livsmedelsbutiker och två köpcentrum i ett samhälle med drygt tusen invånare. Kontrasten till de övergivna bilarna i skogen är stor. Staffan bestämde sig för att ge sig själv en ärlig chans att berätta den här historien. Han satte sig på sitt rum på vandrarhemmet i Töcksfors och skrev ett synopsis för att reda ut för sig själv vad det han egentligen ville göra. Skulle han berätta med bilder, med ord eller båda delarna? Kanske skulle det kunna bli ­­­­ en bok? – Jag började intervjua personer i trakten för att få reda på mer om vad de har för relation till platsen både nu och i det förgångna. Jag kände att det fanns en historia att berätta fast jag inte ens är intresserad av bilar, säger Staffan.

stolta över bilkyrkogården. En skatt i skogen som lockar turister och gör människor berörda, säger Staffan. Området där bilkyrkogården ligger tillhör Årjängs kommun. När kommunchefen Ingemar Rosén får frågan om hur kommunen ser på den nerlagda bilskroten suckar han djupt: › Ingemar – Frågan är komplex. Å ena Rosén sidan är det ett fantastiskt kulturminne, å andra sidan är det en avslutad verksamhet med miljöfarligt avfall som borde ha sanerats för länge sedan. Kommunen har medvetet avstått från att marknadsföra bilkyrkogården som besöksmål. Det beror främst på att bröderna som äger skroten inte är intresserade av det. Ju fler turister som kommer dit desto större blir stöldriskerna. Men Ingemar Rosén verkar minst lika tagen av den unika platsen som Staffan. – Det är något överjordiskt med det stället. Det är både ett slags förfall och en evighet. Det är nära till hands att tala om bilkyrkogården i något slags religiösa termer. Man blir tagen. Men om det blir för känt riskerar en del av värdet gå förlorat, menar Ingemar. Ja, men hur var det då med miljöaspekten? Hur kommer det sig att så många bilvrak har fått ligga orörda i skogen i så många år? Ingemar Rosén förklarar att skroten i Båstnäs en gång i tiden har varit en rörelse med skrotningstillstånd. Det tillståndet har upphört sedan många år. I normala fall när sådan här verksamhet upphör ska bilarna tas bort och marken saneras. Det har inte gjorts och kommunen har inte heller utövat några påtryckningar. Inte heller Länsstyrelsen har gjort något. Deras uppdrag är att analysera och klassificera nerlagda verksamheter för att kartlägga

fem kilometer från norska gränsen och drygt nio mil från Oslo.

bilskroten startades på 50-talet av bröder-

na Rune och Tore Ivansson. Rörelsen blomstrade under 50- och 60-talen och lades ner i slutet av 70-talet. Skrotens läge vid den norska gränsen var en nyckel till framgång. Det var billigare för norrmännen att köpa både hela bilar och reservdelar i Sverige. På den tiden fanns det också tullavgifter mellan länderna. För att kringgå tullavgifterna kunde man antingen sätta på falska, norska, registreringsskyltar eller helt enkelt plocka isär bilen. Om bilen levererades till Norge i delar räknades den inte som en bil och man slapp därmed tullavgifter. Bröderna hämtade skrotbilar från i stort sett hela Sverige och fraktade till Båstnäs. – Skrotens historia säger mycket om hur Sverige såg ut då och om bilismens framväxt. Det är ett samhälle som såg helt annorlunda ut än i dag. Jag upplever att Töcksforsborna är väldigt

42 Ping

nu finns fem livsmedelsbutiker och två köpcentrum.


› Bilkyrkogården har

cirka tusen skrotbilar men även några bussar och lastbilar.

Ping 43


Foto Staffan Ekengren:

44 Ping


» Då är den stora frågan – är det en skrot eller ett kulturarv vi har framför oss? Svaret beror på vem du frågar. « eventuella saneringsbehov, men till Båstnäs har de ännu inte kommit. – Kommunen har legat efter på grund av underbemanning, men snart kommer vi till ­Båstnäs. Då är den stora frågan – är det en skrot eller ett kulturarv vi har framför oss? Svaret beror på vem du frågar, säger Ingemar Rosén. rent formellt betraktar kommunen fort-

farande området som en nedlagd skrot, som bör saneras. Men kommunen kan i framtiden komma fram till att Båstnäs bör bevaras som ett kulturminne. Vad de än kommer fram till startar komplicerade processer som kan dra ut på tiden. – Den miljöinspektör som kommer dit måste ju se på det ur miljöhänseende oavsett om vi vill se det som ett kulturminne eller inte. Det ligger stora sjöar av riksintresse i närheten, så miljöaspekten är viktig, säger Ingemar. Hittills har kommunen alltså inte tagit i frågan. Med ett undantag. För cirka fem år sedan bedrev organisationen Håll Sverige rent en rikstäckande kampanj då skrotbilsägare kunde få sina bilar bortforslade utan avgift. Ungefär 200 av bilarna låg utanför bröderna Ivanssons mark och markägaren ville passa på att få bort dem. Då hjälpte kommunen till att få bort bilarna. Men det skedde inte utan komplikationer, berättar Ingemar. Han tvekar lite innan han fortsätter, som om han söker efter de rätta orden. – Bilarna forslades bort under stor dramatik. En av bröderna försvarade bilarna med gevär. Skulle det gå till så i dag skulle händelsen polisanmälas, men så var det inte vid den tidpunkten, berättar han. Redan då levde diskussionen om det var ett kulturminne man förstörde eller om man gjorde en välgärning för miljön. – Båstnäs väcker tankar hos alla som kom-

mer i kontakt med det. Man förhåller sig inte neutral, säger Ingemar. Tillbaka i skogen fortsätter Staffan sitt fotograferande. Han flyttar runt sitt stativ bland bilvraken och spanar efter nya vinklar att fotografera ur. Han rör sig hemtamt i miljön och varnar för vassa bildelar som sticker fram som man kan göra sig illa på. Han har ägnat åtskilliga helger, semesterdagar och kvällar åt sitt projekt. Hans målmedvetenhet och seriösa inställning till projektet har gett resultat. Ett förlag i Karlstad kommer att ge ut hans berättelse i bokform nästa år. Han har också fått möjlighet att ställa ut sina bilder på biblioteket i Årjäng. Under tiden dokumenterar han sitt arbete på sin blogg. – Bloggen är jätteviktig. När boken är klar finns det ett digitalt mervärde som jag tror är värdefullt. Men det ger också en möjlighet för besökarna att följa min process i både medoch motgång. Men jag är sparsam med bilder för att fotografierna ska kännas fräscha när boken publiceras, säger Staffan och skjuter av några fotoblixtar till. ‹ Fotnot: Staffan Ekengrens blogg hittar du på cemeterylove.se.

Båstnäs bilkyrkogård:

› › ›

Ligger i Årjängs kommun i Värmland, nära den norska gränsen. Bröderna Ivansson startade skrotverksamhet på 50-talet. Skroten lades ner på 80-talet men fortfarande finns här cirka 1 000 bilar i ett skogsområde på 2 hektar. Omdiskuterat om det är en miljökatastrof eller ett kulturminne.

Ping 45


Forskare ska göra handskrifter sökbara

Från texter till bilder En del forskare säger att det redan är löst. Andra säger att det är omöjligt. Det handlar om digitala analyser av handskrifter. Ett projekt vid Uppsala universitet ska göra den svenska medeltiden mer tillgänglig med hjälp av ny kunskap.

Digitaliseringen av böcker och dokument pågår runt om i världen i rask takt. Inte minst genom Googles gigantiska bokskanningsprojekt. Men det som hittills har gjorts sökbart är tryckta källor. Handskrifter är fortfarande oåtkomliga för de flesta. I projektet From Quill to Bytes vid Uppsala universitet pågår nu ett arbete med att möjliggöra digitalisering av handskrifter. Målet är främst att skapa verktyg för att göra dem sökbara och möjliga att analysera. – Vi hoppas hitta ett sätt att analysera och utforska de inskannade skrifterna och på så sätt göra dokumenten mer tillgängliga. Google har läst in tjugo miljoner böcker men det är helt svart när det gäller handskrifter, säger Anders Brun som är forskare på IT-institutionen vid Uppsala universitet och ansvarig för tekniken i projektet. tanken är att öppna en helt

ny verktygslåda för handskrifter. En del forskare hävdar att det redan är löst i och med att det finns program som kan översätta moderna handskrivna texter. Andra menar att transkribering av handskrift är omöjlig, för att ingen text är 46 Ping

den andra lik. Det finns inget verktyg som klarar äldre skrifter, men det är inte omöjligt att lösa, menar Anders Brun: – Tanken på en perfekt datatranskribering av handskrift är lite som att hitta den heliga graalen. Det är Nobelprisklass på att kunna göra det. Men tekniken går snabbt framåt, så vem vet vad vi kan göra i framtiden. projektet har pågått i liten

skala under en tid. Det började med att man provade att skanna handskrifter med så kallad OCR-teknik, som används för moderna tryckta texter och tar hjälp av ordlistor. Men snart › Anders Brun konstaterade man att det inte fungerar på hist­ oriska handskrifter. De är mer oregelbundna och är skrivna av människor som stavar som de vill. Från årsskiftet utökades projektet, tack vare medel från Vetenskapsrådet. Projektet löper under fem år och är tvärvetenskapligt. Det riktar in sig på svenska medeltida texter på fornsvenska och latin. Ingenjörer och humanister tar hjälp av varandras kompetenser. Tillsammans vill de skapa ett centrum för storskaliga beräkningar av handskrifter. Den teknik man har prövat hittills kallas för Wordspotting. Det bygger på att datorn ser orden som bilder. Det är ett sätt att komma runt behovet av en översättning av texten för att kunna analysera den, men

ändå göra texterna sökbara. – Om man till exempel söker på ordbilden Stockholm i hundra böcker, spelar det inte så stor roll om man får några falska träffar. Det kan ändå ge en forskare en hint om vilka böcker som kan vara värda att läsa eller kunna dra andra slutsatser, säger Anders Brun. Tekniken förutsätter dock att handstilen i dokumenten inte skiljer sig allt för mycket. – Under medeltiden skrevs dokument ofta av proffs som skrev ganska likvärdigt, vilket underlättar datoranalysering, säger Mats Dahllöf som är språkvetare och universitetslektor i datalingvistik. Första målet är att kunna serva forskare men på sikt också allmänheten. Om de lyckas tror de att det finns ett intresse att kommersialisera forskningen. Inte minst bibliotek, som redan i dag arbetar med att digitalisera handskrifter, kommer att behöva professionella verktyg för att kunna förstå och utforska inskannade dokument. – Det finns inte så många personer i Sverige som kan tolka handskrifter på forn-

Visste du att:

Mycket av den svenska medeltiden gick upp i rök när slottet tre kronor brann 1697. En beräkning visar att antalet böcker, skrivna på fornsvenska, som finns kvar från medeltiden fram till runt år 1500 är ungefär 270 stycken.


foto: fredrik wahlberg (dok tor and o ch medverk ar i projek te t )

› Projektet omfattar 13,7 miljoner kronor och finansierar en grupp om cirka 7 personer under fem år. svenska och latin. Det blir ju mindre intressant att bevara skrifterna om det inte finns någon som förstår. Vi hoppas att vårt projekt ska bli en hjälp in i materialet, säger Lasse Mårtensson som är lektor i svenska och specialiserad på medeltida handskrifter.

Tittar man internationellt på vilka samlingar man skulle kunna jobba med, om man hade en bra teknik att analysera med, är Vatikanens bibliotek ett bra exempel. De har just startat ett nioårigt projekt för att digitalisera 40 miljoner sidor.

– När de är klara kommer inte materialet vara digitalt sökbart om inte tekniken finns. Det visar att vår forskning är väldigt relevant, säger Anders Brun. Anders Regnell Fotnot: Projektet kommer att demonstreras på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Ping 47


Fackligt

5

Kollektivavtalen är ryggraden i den svenska arbetsmarknaden. Men hur går det till när de centrala avtalen förhandlas fram? Ping reder ut begreppen. text anders regnell / magnus berg illustration jens magnusson

frågor om kollektivavtal

1Kollektivavtal är en skriftlig Vad menas med ett centralt kollektivavtal?

överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om din lön och dina anställningsvillkor. Avtalen reglerar de flesta av dina rättigheter och skyldigheter på arbetet – det som de flesta tar för givet. Avtalen kommer till genom förhandlingar på både central och lokal nivå. Ett centralt kollektivavtal sluts mellan ett fackförbund (eller en förhandlingsorganisation för flera fackförbund) och en arbetsgivarorganisation. Avtalen kan tidsbegränsas eller gälla tills vidare. De centrala avtalen ger sedan ramarna för de kollektivavtal som fackföreningen på just din arbetsplats 48 Ping

förhandlar fram. De lokala kollektivavtalen ger möjlighet att förhandla fram ännu bättre anställningsvillkor än de centrala avtalen och anpassa villkoren till just din arbetsplats.

2

Vilka centrala avtal förhandlar DIK och med vem?

DIK är på olika sätt involverade i förhandlingar om centrala avtal på det statliga området för kommuner/landsting och för arbetsgivarorganisationerna KFS (där bland annat länsmuseerna ingår) och KFO. På området handel och tjänster i privat sektor förhandlar DIK avtalen för Idea – ideella organisationer, Public Service-avtalet och på scenkon-

stområdet. På de två sistnämnda områdena är DIK huvudansvarigt förbund och förhandlar mot Almega Medieföretagen respektive Svensk Scenkonst. Även Unionen och Teaterförbundet är part i dessa avtal och därför med i förhandlingarna på arbetstagarsidan.

3 Kollektivavtalen följer arbetsgivaren. Det som avgör Vilka berörs av avtalen?

om kollektivavtal gäller är ofta om arbetsgivaren är medlem i en arbetsgivarorganisation, och i så fall vilken. Exempel på sådana organisationer är Arbetsgivarverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Almega, Svensk Handel och Arbetsgivarallian-


Ping 49


Fackligt

› Sverige är ett av de länder

i världen med minst antal strejker och konflikter tack vare kollektivavtalen.

sen. Kollektivavtalen består ofta av två delar; ett villkorsavtal och ett löneavtal. Villkorsavtalen omfattar samtliga anställda på en arbetsplats, oavsett om man är facklig medlem eller inte. Men det är bara medlemmar som, genom sitt förbund, har möjlighet att påverka innehållet i avtalen. Löneavtalen är ofta separata för olika fackförbund och gäller enbart medlemmarna i de förbunden. DIK:s medlemmar har ofta sina löneavtal gemensamma med andra Sacoförbund i konstellationer som Saco-S (statlig sektor), Akademikeralliansen (kommun/landstingssektorn) och Akademikerförbunden (privat sektor).

4 Modellen med kollektivavtal är Vad händer om parterna inte kommer överens?

unik för de nordiska länderna 50 Ping

Modellen med kollektivavtal är unik för de nordiska länderna och bygger på att arbetsmarknadens parter själva reglerar villkoren. och bygger på att arbetsmarknadens parter själva reglerar villkoren i arbetslivet. När kollektivavtalet är påskrivet gäller så kallad fredsplikt. Det innebär att båda parter måste respektera reglerna i avtalet. Arbetstagarna får till exempel inte strejka och arbetsgivaren kan inte ge sämre villkor än vad som står i avtalet. Det är endast när avtalet har löpt ut som åtgärder som strejk eller blockader är tillåtna. Innan

det går så långt tillkallas ofta medlare, som utses av statliga Medlingsinstitutet och har som uppgift att få parterna att komma överens.

5 Den största vinsten med kol-

Vad vinner arbetsgivaren på att teckna kollektivavtal?

lektivavtal för arbetsgivaren är fredsplikten. Tack vare den är Sverige ett av de länder i världen som har minst antal strejker och konflikter. Det är också en stor fördel för arbetsgivaren att ha tydliga regler för sina anställda. Då slipper de förhandla anställningsvillkor för varje enskild ­arbetstagare och vet vad de ska göra om en konflikt skulle uppstå på arbetsplatsen. Kollektivavtal och bra villkor kan dessutom vara en konkurrensfördel när arbetsgivaren ska rekrytera kompetent personal.


Fackligt Pär Ohlsson, lokalfacklig :

»Visst har jag möjlighet att påverka förhandlingarna« Strax före sommaren blev ett nytt kollektivavtal klart för Public Service-företagen. Pär Ohlsson satt med i förhandlingsdelegationen.

mellan Akademikerförbunden och Almega Medieföretagen om Public Service-företagen. Vägen till det färdiga kollektiv­ avtalet är lång med många parter inblandade. DIK är ett av de 13 sacoförbund som ingår i Akademikerförbunden. Det förbund som har flest medlemmar på det område som avtalet gäller, brukar sköta förhandlingarna med arbetsgivaren. I det här fallet var det DIK. Arbetsgivaren förhandlar via sin arbetsgivarorganisation. Det är så Almega kommer in i bilden. De ska även förhandla med fackförbunden Journalistförbundet och Unionen. I slutändan blir det flera olika kollektivavtal. De har mycket gemensamt men också skillnader beroende på medlemmarnas skiftande arbetsuppgifter.

foto:magdalena ohlsson

i juni blev ett nytt avtal klart

› Lokalfacklige Pär Ohlsson

bidrog med många ändringar och kompletteringar när det nya avtalet förhandlades fram.

Sacoföreningen vid SRF, Sveriges radios förvaltnings AB. magnus berg, ombudsman – I slutet av januari gick vi vid DIK:s kansli, var en av igenom avtalet tillsammans dem som förhandlade för med Magnus Berg och titAkademiker­förbundens räktade på de motioner som hade ning. Till sin hjälp hade han en kommit in och de förslag till delegation med lokalfackliga ändringar som Almega hade. representanter från fyra av de Vi diskuterade igenom vad vi fem bolagen som tillsammans skulle prioritera i förhandlingutgör Public service. En av dem arna, berättar Pär Ohlsson. Det viktigaste vid förhandär Pär Ohlsson, ordförande för

ling är att bevaka DIK:s och de andra akademikernas intresse gentemot arbetsgivaren, men också att diskutera med de andra fackförbunden utanför Sacosfären. – Arbetssituationen ser olika ut för olika yrkesgrupper. Det kan göra att till exempel Unionen prioriterar andra frågor än vad vi gör i förhandlingarna, säger Magnus Berg och fortPing 51


foto: mark earthy / scanpix

Avtalet i korthet

› Avtal mellan Almega

Medieföretagen och Akademikerförbunden för avtalsområdet Public serviceföretag.

› Ett helt nytt löneav-

tal med fokus på den lokala löneprocessen.

Löneavtalet löper tillsvidare med uppsägningsmöjlighet varje år.

› Ett antal arbetsgrup-

› Sveriges radio är ett av de

per ska arbeta vidare med bland annat kollektivavtalets omfattning och arbetstider.

fem bolag som tillsammans utgör Public service.

Det är inte ovanligt att personalchefer bryter mot avtalet bara för att de inte har tagit reda på vad som gäller. sätter: Vi samarbetar för det mesta bra, men ibland måste vi skilja på oss. Unionens stora fråga om delpension hade vi till exempel inget tryck alls på att driva från vår sida.

Först och främst ska de se till att arbetsgivarna läser och förstår det nya avtalet. – Det är inte ovanligt att personalchefer bryter mot avtalet bara för att de inte har tagit reda på vad som gäller, magnus berg skickar löpande säger Pär Ohlsson. En viktig del i avtalet är ut information till förhandlöneavtalet. Där har man stora lingsdelegationen om hur det möjligheter att påverka lokalt går i förhandlingarna. hur processen kring lönesätt– Jag tycker att jag har ningen ska gå till. bra möjligheter att påverka I år är det första gången som förhandlingarna. Många av de förslag till ändringar och kor- löneavtalet gäller tillsvidare. rigeringar som vi har gjort har Det betyder att avtalet inte ska också gått igenom så det känns förhandlas om vid bestämda tidpunkter, utan att det löper bra, säger Pär Ohlsson. på och revideras när centrala När avtalet är klart på parter enas om det eller när en central nivå ska sedan Sacopart säger upp avtalet. föreningarna hantera det på – En stor fördel med ett lokal nivå. 52 Ping

tillsvidareavtal är att man kan få kontinuitet i det lokala arbetet med lönerevisionen. Det blir inte ett hack varje gång det är centrala förhandlingar. Eftersom vi tycker att det är viktigt med en bra lokal process i lönerevisioner, är vi positiva till tillsvidareavtal, säger Magnus Berg. en annan stor fråga inom Public service är arbetstiderna. Almega ville göra stora försämringar för de anställda. Den frågan lyckades parterna inte lösa. Därför tillsatte man en arbetsgrupp som ska jobba med frågan under de kommande tre åren. – En arbetsgrupp är ett vanligt sätt att komma vidare i en fråga som man inte löser under den tidspress som en central förhandling innebär, säger Magnus Berg. Anders Regnell


Ombudsmannen Magnus Berg:

»Ju fler vi är desto bättre kollektivavtal«

den kollektiva delen bygger på filosofin ”ju fler vi är, desto starkare blir vi”. Och ju starkare vi är, desto bättre förmåner för dig som individ kan facket erbjuda. Hög representativitet på en arbetsplats gör också att facket lokalt kan få större möjlighet att påverka. Inte minst är detta viktigt när vi förhandlar centrala kollektivavtal. Om anslutningsgraden till fackförbunden sjunker, minskar också arbetsgivarnas vilja att ge bra förmåner. Det kan gälla till exempel föräldratillägg eller tjänstepension, sådant som inte är självklart

foto: anders haglund

S

om ombudsman stöt­ er jag ofta på frågan ”Varför ska jag vara med i facket”? Svaret är mångfacetterat men grovt kan man dela upp det i en individuell och en kollektiv del. Delarna hänger ihop och är beroende av varandra. Men filosofin bakom kan skilja sig kraftigt åt. Den individuella/ individualistiska delen handlar om vad jag som enskild person konkret kan få ut av medlemskapet. Förhandlingshjälp, lönerådgivning, inkomstförsäkring, medlemstidning – listan kan göras lång. En del av det här är förmåner jag kan få på en gång, andra fungerar just som försäkring. Om det värsta händer finns det hjälp att få, ekonomisk och/ eller rådgivande.

Redan i dag ser vi allt fler försök från att arbetsgivarna att försämra avtalen. eller lagstadgat att man som arbetstagare ska få. Många som inte är med i facket tänker kanske ur det individuella perspektivet. Den ”produkt” jag köper motsvarar för mig inte det den kostar. Men tänk då på att kollektivavtalen i dag gäller för alla anställda. Om man till exempel jobbar statligt och har fyllt 40 år har man 35 semesterdagar, oavsett om man är fackligt ansluten eller inte. En så förmånlig rätt har bara varit möjlig att få till med starka fackförbund med hög anslutningsgrad. Om medlemsantalen

framöver skulle minska kraftigt, blir sådana förmåner inte alls självklara. Vilket alltså drabbar alla, anslutna och oanslutna. Redan i dag ser vi allt fler försök från att arbetsgivarna att försämra avtalen. prata gärna om detta om du har kollegor som inte är med i facket alls. Sedan finns det ju särskilda fördelar med att vara med i just DIK, som att vi kan driva professionsfrågor för våra yrkesgrupper. Även det enligt principen ”ju fler desto bättre”!

Tipsa Magnus!

› Vad vill du att Magnus ska

skriva om? Mejla dina tankar till magnus.berg@dik.se

Ping 53


Debatt

Bibliotek: Debatten om bibliotekens roll i samhället är stundtals het. Nu vill Cecilia Magnusson, som leder Moderaternas arbete i Kulturutskottet, avliva ryktet som säger att de vill ersätta bibliotekarierna med frivillig arbetskraft.

Vi stärker bibliotekens roll i samhället

A

lliansregeringen ser behovet också e-böcker ska vara avgiftsfria att låna. av att stärka läsandet så det Ansvarsfördelningen mellan biblioär ett av Kulturministerns tekens huvudmän tydliggörs så att stat prioriterade områden. Sedan eller kommun inte ska kunna friskriva Alliansregeringen tillträdde, sig från ansvar även om bibliotek drivs av har vi bland annat skärpt kraven på komen annan aktör. Vid folkbiblioteken ska munerna att tillhandahålla biblioteksallmänheten avgiftsfritt få låna eller på tjänster med kostnadsfria boklån. annat sätt få tillgång till litteratur, oavsett I Alliansregeringens proposition Ny om den tillhandahålls i fysisk eller digital bibliotekslag klargörs att form. Kungliga biblioteket Ansvarsfördelbiblioteken ska verka för får också en samlande roll det demokratiska samhälför biblioteksväsendet. ningen mellan lets utveckling. Via bibliote- bibliotekens huvud- Något som länge har varit ken kan vi främja litteratuefterfrågat. rens ställning och intresset män tydliggörs så att Bibliotekslagen ska inte stat eller kommun för bildning, upplysning, detaljstyra biblioteksverkinte ska kunna friutbildning och forskning. samheten eller tala om hur I den proposition som skriva sig från ansvar bemanningen på biblioteken lämnats vill vi anpassa den även om bibliotek ska se ut. Att bibliotekarier Tyck till: nuvarande lagen till de omär viktiga är självklart. Ett På dik.se/ världsförändringar som har drivs av en annan bibliotek utan bibliotekarier ping-debatt skett och för att tillgodose aktör. blir lätt en boksamling utan kan du ge svar behovet av uppföljning. aktualitet. De har en oerhörd på tal eller betydelse för utbud och kvalitet på bibkommentera bibliotekens uppdrag att ägna särskild lioteken, att väcka läslusten hos barn och uppmärksamhet åt vissa prioriterade den här unga och få rätt person att hitta rätt bok – grupper, såsom personer med funktionsartikeln. en uppgift som kan öppna en helt ny värld hinder, nationella minoriteter eller med för en ovan läsare. annat modersmål än svenska, förtydligas en pseudodebatt har härjat i biblioteksoch utvidgas till hela det allmänna bibliofrågan. Den har uppstått kring ett påståteksväsendet. Vi inför ett grundläggande ende att vi vill att frivilligarbete ska ersätta kvalitetskrav gällande utbudet av medier biblioteken. Vi välkomnar att ideella och tjänster, det ska präglas av allsidigkrafter kan komplettera de offentliga bibhet och kvalitet. Dessutom föreslår vi att 54 Ping


Debatt

› Moderaterna ser biblio-

teken som en viktig resurs för det demokratiska samhällets utveckling.

foto: istockphoto

liotekstjänsterna men inte ersätta dem. Det exempel som varit uppe i debatten är biblioteket i Loftahammar i Västerviks Kommun. Västervik uppfyller med råge kraven på offentliga bibliotekstjänster och kompletteras nu också av några entusiaster, ledda av en pensionerad bibliotekarie, som ville driva det bibliotek som kommunen beslutade att ersätta med en bokbuss. Hur kan man tycka att detta är fel? Alliansregeringen värnar kulturen och har sedan 2007 ökat kulturbudgeten

för varje år. Det är värt att minnas, när länder runtom omkring oss, i krisens spår, tvingats skära ner i sina kulturbudgetar. Vi kommer fortsatt att föra en aktiv kulturpolitik och välkomnar en livlig debatt kring bibliotekens roll. Biblioteken spelar en viktig roll i det demokratiska samhället.

Cecilia Magnusson (M)

› Ordförande Moderaterna i Kulturutskottet Ping 55


SverigeS FörFattarFörbund utlySer punktStipendier ur FotokopieringSFonden Berättigade att söka stipendier är författare och översättare av skön-, fackoch barn- och ungdomslitteratur, inklusive kulturjournalistik, samt författare och översättare av publicerade dramatiska verk. Ansökningshandlingar och ytterligare information kan hämtas från www.sff.info, eller per telefon 08-545 132 00: mån 10.00–11.00 och 13.00–15.00, tis–fre 9.00–11.00 och 13.00–15.00, eller e-post: sff@sff.info. Ansökan senast den 1 oktober 2013.

Vetlanda kommun söker

Kultur- och fritidschef Läs mer på www.vetlanda.se

Mer trygghet för pengarna Kommunikationsstrateg till vårt förbundskontor i Stockholm

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap? Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

Vi söker en initiativrik, nyfiken, engagerad och erfaren kommunikatör som snabbt kan sätta sig in i ny kunskap och nya situationer. Läs mer på handels.se/ledigajobb

56 Ping


Arkiv Gävleborg bevarar och tillgängliggör arkiv från föreningar, företag och privatpersoner. Arkivet har sex anställda, stabil ekonomi och en väl fungerande organisation. Vi arbetar med höga kvalitetsmål och har en inriktning mot pedagogik och gestaltande av historien. Här förvaltas en spännande historia som ska vara tillgänglig för alla!

Nu söker vi en ny

arkivchef som ska leda oss i framtidens utmaningar! Tjänsten som arkivchef innefattar bland annat att leda och utveckla Arkiv Gävleborgs verksamhet, att ansvara för arkivets ekonomi samt kontakter med finansiärer och samarbetspartners. Vi söker dig som har en lämplig akademisk utbildning och erfarenhet av ledarrollen. Arkivutbildning är meriterande, men inget krav. Däremot krävs ett stort engagemang i kulturarvsfrågor och att du har kunskaperna och viljan att utveckla arkivens viktiga roll, nu och i framtiden. Läs mer om tjänsten på www.arkivgavleborg.se Vid frågor kontakta arkivchef Barbro Eriksson, tel. 026-10 88 70 eller ordföranden Sture Sandberg, 026-14 60 44. Välkommen med din ansökan senast 6 oktober!

Ping 57


ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Arkivarie sökes! Örebro läns landsting är i en intressant fas när det gäller e-arkiv, skanningsprojekt och planering av nya arkivlokaler. Som arkivarie hos oss kommer du att arbeta med menprövningar, lämna ut allmänna handlingar, utarbeta riktlinjer och rutiner, genomföra gallringsutredningar och utbildningar, ordna och förteckna arkivhandlingar samt ge råd och stöd till förvaltningarna. Vi söker dig som har högskoleexamen där arkivvetenskap ingår med minst 40p (eller 60hp enligt nya systemet), eller motsvarande. Vi ser gärna att du har några års erfarenhet av offentlig arkivbildning och förutsätter att du har god it-vana samt intresse för modern arkivbildning. Du som person är utåtriktad, har god samarbetsförmåga, är självständig och noggrann. Du är intresserad av utvecklings- och förändringsarbete samt drivande i att uppnå uppsatta mål. Vi förutsätter att du har god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift. Tjänsten är en tillsvidare anställning. Har du frågor om tjänsten kontakta gärna Birgitta Torgén, arkivchef ÖLL, 019 - 602 73 41.

Läs mer om tjänsten och gör din ansökan på vår hemsida www.orebroll.se/jobb senast 2013-09-29.

Stockholms stad söker: Arkivarie till Stadsarkivet Stockholms stadsarkiv bedriver tillsammans med stadens verksamheter ett kontinuerligt arbete med att utveckla stadens informationshantering. Nu söker vi en medarbetare till den nyinrättade avdelningen Informationsförsörjning och utveckling. Till tjänsten söker vi Dig som har en högskoleexamen med arkivvetenskap. Läs mer på stockholm.se/jobb eller kontakta: Avdelningschef Jonas Engardt 08-508 283 10. Din ansökan vill vi ha senast 7 oktober

The Capital of Scandinavia

58 Ping


Luleå tekniska universitet söker

Bibliotekarie med fokus på digitala tjänster

Mer information

www.ltu.se

Linnéuniversitetet söker

Universitetslektor i biblioteksoch informationsvetenskap Läs mer om anställningen på Lnu.se

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

Ping 59


Kulturförvaltningen söker

Bibliotekarie

sista ansökningsdag 28 september 2013 Läs mer om tjänsten på www.monsteras.se/ledigajobb

Initiativtagaren till och ledaren för Virserums Konst hall, Henrik Teleman lämnar vid årsskiftet chefskapet. Styrelsen söker därför hans efterträdare. Konsthallen drivs av en ideell förening med stöd från offentliga bidragsgivare. Bidragen är ca 40 % av om sättningen, och konsthallen är beroende av annan ex tern finansiering. Konsthallschefen ansvarar för hela verksamheten inför styrelsen, planerar och genomför utställningar m m inom ramen för den godkända bud geten, är konstnärlig ledare, ekonomiskt ansvarig och ansvarig för personal samt leder det dagliga arbetet. Den fasta personalen utgörs förutom av konst chefen f n av 2 personer samt 3 projektanställda. Den person vi söker ska ha dokumenterad konstnärlig er farenhet av att leda projekt och/eller verksamheter. Personen ska leda det dagliga arbetet med utställ ningsbyggnation, underhåll av fastigheten m m. Det ett krav att vara bosatt i närområdet. Ansökan, som ska vara styrelsen tillhanda senast 13/10, ställs till Styrelsen för Virserums Konsthall, och skickas under adress Kyrkogatan 34, 57080 Vir serum. Ansökan ska innehålla CV, lö språk och en kort redogörelse för hur du ser på konstnärliga uppdrag. Information om konsthallens mål m m finns på www.virserumskonsthall.com. För information, kontakta styrelseordförande retha Hultgren, tel 0495 30333 eller 070 2054174.

60 Ping

Stiftelsen Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum. I utställningarna visas föremål och bilder med anknytning till trender och traditioner samt liv och arbete i Sverige från 1500-talet fram till idag. Museet har ca 220 000 besökare per år. Till museet hör Tyresö slott, sommarnöjet Svindersvik i Nacka, Julita gård utanför Katrineholm och Härkeberga kaplansgård utanför Enköping. Läs mer om Nordiska museet på www.nordiskamuseet.se

Är Du Nordiska museets framtida bibliotekarie med systeminriktning? Vi söker nu en bibliotekarie med systeminriktning till Nordiska museets bibliotek. Biblioteket som är beläget i museibyggnaden på Djurgården i Stockholm, är ett vetenskapligt specialbibliotek med såväl intern som extern biblioteksservice. Intresserad? Frågor om tjänsten besvaras av Lena Palmqvist, avdelningschef Kunskap & Förmedling, tel. 08-519 546 50, lena.palmqvist@nordiskamuseet.se och Christer Larsson sektionschef vid biblioteket, tel. 08-519 546 70, christer.larsson@nordiskamuseet.se. Din ansökan märkt ”Bibliotekarie med systeminriktning” och innehållande CV, kort personlig presentation samt betyg/intyg skickas till HR-chef rebecca.rosenqvist@nordiskamuseet.se. Vänligen skicka in din ansökan så snart som möjligt, dock senast 2013-09-30.


Föreningsarkivet Västernorrland söker arkivchef Vi söker dig som brinner för arkiv och lokalhistoria! Vi förvarar föreningars kulturarv och är en länsarkivinstitution med depåer och forskarservice i Sundsvall och Härnösand. Läs mer på www.foreningsarkivet.se

En av Sveriges största fastighetsägare söker nya medarbetare

Till Fastighetsinformationsenheten i Eskilstuna söker vi:

Arkivarie fortifikationsverket.se/jobb

Kommunikationsstrateg Vi behöver stärka vårt strategiska kommunikationsarbete och söker dig som kan stödja oss i denna utveckling. Kontaktperson: Leif Magnusson, verksamhetschef, 08-120 259 15. Sista ansökningsdag 23 september. Mer information på mkc.botkyrka.se/om-oss/arbeta-hos-oss

Ping 61


Till och från jobbet Stillasittande är i sig en hälsofara. Även om vi går på gym tre gånger i veckan så sitter vi en stor del resten av tiden.

Mai-Lis Hellénius, professor och överläkare på Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Hej medlem! Petra Jablonski Kulturentreprenör, Sala Motionerar du under arbetstid? Nej, jag har ett ganska stillasittande jobb. Oftast sitter jag framför datorn och skriver. Står du upp vid skrivbordet ibland? Nej, jag sitter ner. Vad gör du för att hålla flåset uppe? Jag går på gym fyra gånger i veckan hemma i Västerås. Tycker du att du borde röra mer på dig på dagarna? Klart att man alltid kan motionera mera, men jag tycker att det räcker bra med det jag gör på fritiden.

› Ta trapporna i höst foto: istockphoto

Håll flåset uppe när löven börjar falla Det är alltid lättare att hålla igång på sommaren. Dagarna är långa och de lediga stunderan är fler än under resten av året. Många grundlägger goda vanor under semestern men tappar dem igen när varadagslunken gör sig påmind. Det finns sätt att hålla igång kroppen även utan dyra gymkort eller ambitiösa träningsprogram. Se tipsen på nästa sida.

Visste du att iden absolut vanligaste motionsformen i Sverige är promenader, enligt Riksidrottsförbundet. Cirka 75 procent av befolkningen är ute och går mer än tjugo minuter minst en gång i veckan. På andra plats kommer styrketräning och tredjeplatsen går till löpning. Om många promenerar en gång i veckan så är det färre, cirka 45 procent , som motionerar mer än två gånger i veckan.

62 Ping

och håll flåset uppe.


Till och från jobbet

30

minuters promenad om dagen. Mer tid än så behöver du inte lägga på din hälsa om du tycker att tiden inte räcker till. Med den motionsmängden halverar du risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Du mår dessutom bättre och orkar koncentrera dig längre på jobbet.

5

Aktuella böcker Utvalt av: Anders Regnell

tips på vardagsmotion

1

Promenera Gå till och från jobbet. Eller, om det är för långt, gå av en station tidigare och promenera sista biten.

Drömmen om Alexandria

– Den digitala distributionens dilemma Per Strömbäck, red Med tillgänglighet och gratis som ledord har internet gjort populärkulturen ännu mer populär. Men att betala kostnaden för att skapa nytt material faller fortfarande på de gamla analoga systemen. Tidningarnas innehåll är gratis på nätet och betalas av pappersutgåvan. Nättjänsterna är dåliga på att dela med sig av intäkterna till dem som har skapat innehållet. I takt med den digitala ekonomins framgång utarmas de analoga system som finansierar de digitala. Så kan det inte fortsätta. Det är den digitala distributionens dilemma.

Kreativitetskoden

Att störa homogenitet

Vad är egentligen kreativitet? Hur utvecklar man sin motivation och inspiration i jobbet? Hur omsätter man kreativiteten till genomförbara idéer? Svaren på de frågorna och många fler får du i den här boken. Chefer och experter intervjuas om hur man kan stimulera kreativiteten på arbetsplatserna. Författaren vill ge dig redskap för hur du kan utveckla dina kreativa sidor och finna inspiration och motivation i vardagen – som chef, medarbetare och kollega.

Varifrån kommer bilden om ett homogent svenskt folk? Hur byggs föreställningarna om det normala? Vilken roll har kulturarvsinstitutioner för att skapa ett öppnare samhälle där alla får plats? I den här antologin diskuterar en samling välkända debattörer, forskare och aktörer inom kulturarvssektorn de här frågorna. Från olika utgångspunkter ifrågasätter de föreställningarna om kulturell renhet och det homogena som samhällsideal och tar ställning för ett samhälle där alla får plats.

Nicolas Jacquemot



Anna Furumark, red

Vilken roll har kulturarvsinstitutioner för att skapa ett öppnare samhälle där alla får plats?

2

Ta trapporna Har du inga medicinska skäl att undvika trappor så gå i dem. Snart kommer du märka att det inte är jobbigt och glömma att hissen finns.

3

Stå upp Har du ett skrivbord som går att regelera i höjd, stå upp och arbeta. Det stimulerar betydligt fler muskler än att sitta still. Sitta kan du göra på möten eller på fikat.

4

Gå ut på lunchen Har du matlåda? Ta en promenad efter att du har ätit. Går du ut och äter? Välj en resturang en bit bort.

5

Stegräknare Skaffa en stegräknare och se hur många steg du tar per dag i snitt. Det kan inspirera till att slå nya rekord. Utmana kollegorna! Ping 63


Kalendarium foto: annadyhre.com

› Anna Dyhre

11/10 Leadership Friday om nätverkande Frukostseminarium i Stockholm med Per Magne, medförfattare till boken Så blir du en framgångsrik nätverkare. Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30. Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium. 15/10 Smarta intranät Konferens om intranät i Stockholm med praktiska exempel. Prisex: 6 490 kr. Mer information och anmälan på www.kompetensinstitutet.se/smartaintranat/

Leadership Friday om employer branding 20 september . Frukostseminarium i Stockholm om hur man utifrån

September

26/9 DIK-seminarium på bokmässan DIK-seminariet Nytänk, normkritik, bevarande eller censur? Bok & bibliotek i Göteborg, om vilka normer som styr urvalet av biblioteksböckerna. Kl. 15–15.45, läs mer på www.dik.se/kalendarium. 26/9 Årets bibliotek Den årliga prisutdelningen äger som vanligt rum på Bok & bibliotek. Nominerade är: GIHbiblioteket, Mediateket vid Pauli gymnasium och Miini - Göteborgs stadsbibliotek. Kl. 16–16.45. Läs mer på www.dik.se/kalendarium.

Oktober

2/10 Skolbibliotekets roll i förändrade landskap Seminarium i Göteborg om skolbibliotek, arrangör är bl.a. 64 Ping

foto: colourbox

en organisations varumärke kan attrahera, rekrytera och behålla rätt medarbetare. Med Anna Dyhre, medförfattare till boken Employer branding. Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30. Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium.

Bibliotekshögskolan. Kl. 10–15. Pris: 500 kr. Anmäl dig senast 25 september till adam.nilsson@afh. goteborg.se. Läs mer på www.dik. se/kalendarium. 10/10 Lär dig skapa infacter Kostnadsfri utbildningsdag i Gävle om det kostnadsfria webbaserade mindmapverktyget infact som utvecklats av Forskning. se och Högskolan i Gävle. För webbredaktörer, lärare, museipedagoger, informatörer. Läs mer på www.dik.se/kalendarium.

17/10 Professionalism, berättande och praktisk retorik Saco-seminarium i Gävle för kunskapsföretagare med lektorn i retorik Gunilla Almström Person som föreläser om förmågan att kunna kommunicera. Kl. 12–15.30, lunchsmörgås från kl. 11.30. Mer information och anmälan senast 1 oktober på www.saco.se/ kalendariet. 18/10 Leadership Friday om livbåt för ledare Frukostseminarium i Stockholm med Domenico La Corte, PCCcertifierad coach och medförfattare till boken Livbåt för ledare, om att bygga en coachande organisation. Kl. 9–10, frukost från kl. 8.30. Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium.

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.


Mitt CV Per Sandin

Hur hamnade du här?x Per Sandin är ny chef för enheten Fakta och föremål på Armémuseum i Stockholm. Hur hamnade du här?

– Det var en kollega på min gamla arbetsplats (Livrustkammaren) som tipsade mig. Varför tror du att just du fick jobbet?

– För att jag har en omfattande och bred erfarenhet av att jobba i museivärlden. Att jag är disputerad historiker tror jag också hade en viss betydelse samt att jag har ett stort nätverk inom och utanför Sveriges gränser. Vad ser du mest fram emot på ditt nya jobb?

Per Sandin

Ålder: 51 år. Bor: Kungsholmen i Stockholm. Familj: Singel men stor släkt, många vänner och Molly, strävhårig taxtik som bor i Djursholm. Fritid: Släkt och vänner, läsa och resa. Förenings- och styrelseuppdrag.

– Att få arbeta med bevarandet av Sveriges militära kulturhistoria och att utveckla och bredda Armémuseums redan omfattande samarbete med forskarsamhället och museer och forskningsinstitutioner i omvärlden.

1988–1990 Göteborgs universitet.

» Filosofie kandidatexamen, med inriktning på historia och statskunskap. «

1994–1998 Intendent vid Livrustkammaren.

1989–1995

Reseledare Larssons Resor AB. » Att vara reseledare i Ungern, Polen och Sovjetunionen strax innan murens fall var i alla avseenden lärorikt. « 1989 1988

Enhetschef Fakta och föremål, Armémuseum.

foto: andreas ohlsson

1998–2001

2001–2011

» Mina 20 år på Livrustkammaren, Sveriges äldsta museum, betraktar jag som mitt fjärde universitet. Det var här och då som jag skolades till museiman. «

» Parallellt med genomgång av forskarutbildning. «

Chef för Livrustkammarens informationsoch undervisningsenhet.

1998 1994

2013

Museilektor och utställningsproducent vid Livrustkammaren

2011–2013

Förste intendent vid Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

2011

Uppsala universitet. Filosofie doktorsexamen i historia. » Åren som student och doktorand vid historiska institutionen i Uppsala var av största betydelse för min bana 2011 som museiman. « 2011

2013

2001

Ping 65


På nytt uppdrag

»Teknik och kultur går ihop« isländska, och har en fil.dr. inom området teknik och kultur från Chalmers. – Chalmers kan bli en samarbetspartner och är en anledning till att jag finns här – för att utveckla utbyten. – En pågående omorganisation vid Är det fortfarande mycket vi-ochhögskolan ska bland annat skapa dom-attityder mellan humanister ämneskopplingar, vilket skulle och teknologer vid högskolan? kunna innebära ett närmande till – Jag är ju själv humanist i botinformatik- och pedagogikområten. Det är nog mest vi-och-dom det. Kurser inom lärarutbildning- mellan BHS-studenterna och en kan till exempel komma att ha teknologerna själva. Man ser på starka inslag från biblioteksutbild- varandra som att teknologerna är ningen och tvärtom. för snäva och ger snabba lösningar, Ann-Sofie kommer närmast från BHS-studenterna är flummiga och Chalmers där hon jobbade som ger aldrig ett svar utan många. chef för Avdelningen för teknik – Så visst finns det mycket att och samhälle, samtidigt som hon överbrygga. Samtidigt är dagens forskade inom sociala medier studenter mer omvärldsmedvetna vid Bibliotekshögskolan (BHS). och har bredare perspektiv. Så jag Hon har studerat religionsvetenär hoppfull. Lena Fieber skap och nordiska språk, främst Ann-Sofie Axelsson är ny prefekt vid institutionen bibliotek- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan i Borås. Som sådan vill hon se till att biblioteksutbildningen knyts närmare andra verksamheter.

› Ann-Sofie Axelsson,

kommer från Chalmers och Avdelningen för teknik och samhälle.

Staffan Rydén

är ny kulturchef i Västra Götalandsregionen. Han var tidigare högskolerektor och prefekt vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Han är statsvetare och har även gjort karriär som operasångare. Lisa Börjesson har

börjat som doktorand vid Institutionen för ABM, Uppsala universitet, där hon ska jobba inom projektet Arkeologisk information i det digitala samhället. Tidigare var hon konsulent vid Länsbibliotek Sörmland. Charlotte Andersson

är ny kommunikatör vid LRF:s regionkontor i Halland. Hon kommer närmast från Region Hallands kommunikationsavdelning, där hon bland annat var redaktör för regionens invånartidning. Johanna Hektor är ny ombudsman på DIK:s kansli i Nacka. Hon kommer främst att arbeta med centrala förhandlingar inom privat sektor och med att stödja DIK:s lokalfackliga medlemmar inom Västra Götalandsregionen. Hon är jurist och kommer senast från en tjänst som förhandlingschef på Green Cargo AB.

66 Ping


› Vian Tahir – kulturtanten som älskar digital kommunikation. › Hon ska förvandla Island till ett informationsparadis. › Fyndet som marinarkeolog-

Kommer ut den 18 oktober

Kulturarvsbrott UR och biblioteken Panelen foto: sören andersson

Nästa nummer

#6 2013

erna tidigare bara drömt om.

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–15:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00. Ping 69


POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger. Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

EXPLORE! Stockholm 7-11 oktober 2013 Internationell konferens för dig som arbetar med barn på museum och science center. Upptäck det bästa från utställningar för barn runtom i världen, spännande exempel på hur ny teknik används i barnverksamhet och metoder för kreativt lärande. Över 30 programpunkter med internationella föreläsare och praktiska workshops. Välkommen!

www.exploreconference.org Arrangörer: Riksutställningar och Hands On! International Association of Children’s Museums tillsammans med Tekniska museet, Naturhistoriska Riksmuseet, Historiska museet,Göteborgs Stadsmuseum och FUISM.

Ping nr 5, 2013  

Sverige har fantastiska kulturarv. En del kända och en del mindre kända. Några av dem så unika att de är upptagna på FN-organet Unescos pres...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you