Ping nr 4 2013 by DIK

PING 4 2013

#4 2013

› IN S TAGR AM PÅ MUSEER › B ERGMANCENTRE T PÅ FÅRÖ › SVEN SK A FILM SK AT TER HOTADE › DIGITALT B ER ÄT TANDE

Pris: 69:–

Ett magasin från DIK – det kreativa facket

Aposteln som arbetar överallt Jobba där du mår bra, säger kreativitetsaposteln Teo Härén.

Fackligt

Hur går det till om du blir uppsagd?

Barbro Thomas Jesper Falkheimer Ingmar Bergman

Panelen: Sverige behöver fler skolbibliotekarier!

Glad sommar!

öppettider på dik:s kansli i sommar DIK önskar alla en riktigt skön sommar! Mellan den 24 juni–18 augusti är telefontiderna för både jour- och medlemsfrågor kl 8.30–12.00. Tel: 08-466 24 00. Den 22–26 juli har medlemsregistret stängt hela veckan. På www.dik.se hittar du information som vanligt hela sommaren.

2 Ping

Innehåll Vill vi ha en framtid då vi inte kan visa rörliga bilder av hur det var under första och andra världskrigen? Nicola Mazzanti, ordförande för den europeiska filmarkivfederationen, sidan 18

› Arbete pågår. Lagom

till Bergmanveckans tioårsjubileum i juni invigs Bergmancentret på Fårö.

f o t o : j o n ata n j a c o b s o n

09 Aktuellt

Datorprogram kollar läsbarhet, Chattare använder språket på nytt sätt, Fotokonst, Instagram på museum, Hallå där, med mera.

18 Filmskatter hotade av digitalisering

Snart kan analogt producerade filmer vara ett minne blott. Snart kan ingen visa de gamla filmerna längre, om de inte digitaliseras.

20 Facken och Europapolitiken

De tre fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har ett gemensamt kontor i Bryssel. Vad gör de egentligen? Ping har svaret.

22 Flexplats för kreativitet Kreativitetsaposteln Teo Härén vill slå ett slag för att arbeta där man mår och presterar bäst.

26 Lekfullt med Bergman

Ping är på plats när den gamla skolan på Fårö stöps om till en kulturmagnet.

›

Människans förmåga att utveckla kultur är daterad, sid 14.

Ping 3

Ledare Ansvarig utgivare Karin Linder, 08-466 24 04. karin.linder@dik.se Chefredaktör Anders Regnell, 08-466 24 23, anders.regnell@ dik.se Webbansvarig Ingela Wettergrund, 08-466 24 09, ingela.wettergrund@ dik.se Grafisk formgivare Anders Haglund, 0708-91 91 00, www.andershaglund.com Annonser Annonsbokingen Annika Boberg 035-15 37 54, annika. boberg@annonsbokningen.se Ring för bilagor, paketlösningar och webbkombinationer.

Kreativitet, hårt arbete och lite pengar gör susen

tt Abbamuseet har öppnat i Stockholm har väl knappast undgått någon? Efter år av diskussioner och förkastade planer är det äntligen klart. Fyllt med ny teknik och interaktiva aktiviteter luktar det succé. Fans från all världens hörn strömmar till och trycket på biljetterna har varit stort under premiärveckorna. lite i skymundan av av hysterin

ISSN: 2001-4368

kring de svenska världsstjärnorna på Djurgården passade Ping på att besöka en annan ö. Nämligen Fårö där en annan svensk megastjärna bodde och verkade i över 40 år. Jag talar förstås om Ingmar Bergman. Just nu håller ett gäng eldsjälar på att bygga om en före detta skola till ett Bergmancenter. Men att bygga museer kostar pengar och trots att Bergman är minst lika stor världskändis som Abba, har det varit en tuff resa att finansiera projektet. Följ med bakom kulisserna i byggdammet. I sommar ska det vara klart för invigning.

Kontakt Se sid 67.

apropå eldsjälar . I Klippan i

Skribenter i detta nummer Torbjörn Hallgren, Eyal Sharon Krafft, Johan Joelsson, Kerstin Hansson, Ulla-Karin Höynä, Micael Hallström, Jesper Falkheimer. Tryck & repro Ineko, Stockholm Omslag Teo Härén, foto: Sören Andersson. Illustration: Jens Magnusson Nästa nummer nr 5: 13 september

Skåne räddades ett helt arkiv av en sådan. En pappersarbetare på

bruket på orten fick tillsägelse av sin chef att slänga bort allt ”skräp” i arkivet. Arbetaren var olydig som tur var och gömde materialet i stället för att slänga det. Tack vare den hjälteinsatsen finns nu denna industrihistoria väl bevarad. I sommar blir den dessutom dramatiserad av ytterligare ett gäng eldsjälar. kreativitetsaposteln teo härén

är numrets inspiratör. Han menar att alla kan bli mer kreativa. Det går att träna upp, precis som allting annat. Ett sätt är att jobba där man får mest inspiration. Att, om man har möjlighet, jobba någon annanstans än på kontoret ibland för att få nya intryck och idéer. Jag provade genast och skrev den här texten på en altan i vårsolen. Ha nu en riktig skön sommar!

Anders Regnell, Chefredaktör

Medarbetare i detta nummer: Eyal Sharon Krafft: Samhällsvetare, journalist, personporträttveteran och författare. Blir kreativ av människor som bjuder på sig själva men även efter ett hårt träningspass.

‹

4 Ping

Johan Joelsson: Frilansjournalist, fader, fritidskompositör. Bosatt i Malmö och på den blekingska landsbygden. Skriver gärna om kultur, grisar och obskyr geografi.

‹

Lena Fieber: Frilansjournalist med ett förflutet som näringslivsreporter med regelbundet behov av att vistas i tysta bibliotek och personliga bokhandlar för att må bra.

‹

Innehåll

62 › foto: istockphoto

Luncha ute.

f o t o : p r i vat

i l l u s t r at i o n : j e n s m a g n u s s o n

38 Sommartips

48 Digitalt berättande

56 Debatt

41 Kritiskt tänkande

50 Uppsägningar

62 Fånga försommaren

42 Industriarkiv

55 Semester önskas

65 Hur hamnade du här?

Sverige är fyllt av kulturella sevärdheter. I Guiden listar Ping några som kan vara värda en omväg på semestern i sommar. Sveriges enda professor i strategisk kommunikation Jesper Falkheimer, värjer sig mot svartmålningen av PR-branschen. Det digra industriarkivet har spelat en central roll när Klippans bruks historia dramatiseras. Men arkivet kunde ha slängts bort.

Digitalt berättande är en form av multimediahistorier som fått en nystart med ny teknik. Ping har kollat för- och nackdelar. Fem frågor och svar om vad som gäller för den som blir eller riskerar att bli uppsagd. Vilka regler gäller egentligen?

Magnus Berg skriver om reglerna för semester. De är krånligare än du tror och det är inte självklart att du får vara ledig när du vill.

Anders Björnsson menar att Kultursidorna i dagspressen ofta fylls av gratismaterial som tränger undan kvalificerad journalistik. Ge dig ut på lunchrasten och ladda upp med energi. Gå en promenad, spring en runda eller bara sätt dig i solen en stund. Hanna Hellzén Cramér jobbar som kommunikatör på Lärarförbundet. Men hur såg vägen dit ut? Kolla in hennes CV. Ping 5

6 Ping

i l l u s t r at i o n : s t e f a n m a l m q u i s t

Ordföranden

»Dålig matchning mellan jobbsökare och lediga jobb«

nder ett planeringsmöte inför årets Almedalsvecka kommer jag att tänka på något Almegas vd Jonas Milton sade under DIK:s kompetensseminarium under förra årets vecka: – Vi vet faktiskt inte vad ni med humanistisk utbildning kan. Ungefär samma sak sade Pernille Drost, ordförande i Dansk Bibliotekarieförbundet, under vårt seminarium på Bok- och Biblioteksmässan i september 2012: – Danska arbetsgivare utanför bibliotekssektorn vet inte vad bibliotekarier gör och kan. Och när arbetsgivare och arbetssökanden möts talar de många gånger förbi varandra för att de inte använder samma termer när de beskriver kompetens. Det här upptäckte danska BF för några år sedan när det rådde stor arbetslöshet bland bibliotekarier och arbetssökande tvingades söka arbeten som inte var offentligt finansierade bibliotekariejobb. Många av bibliotekarierna hittade till slut kvalificerade arbeten inom privat sektor som väl matchade deras kompetens. Som extra bonus fick de också en lönehöjning som snittade runt 10 000 danska kronor över den offentlig-

Det finns en risk att vi förlitar oss för mycket på teoretiska modeller.

anställda bibliotekariens nivå. Men – och det är det viktiga – innan dess var man tvungen att reda ut begreppsförvirringen när det gällde frågan vad en bibliotekarie egentligen kan. Det gjorde man genom att gemensamt upprätta ordlistor, konkordanser, så att man kunde tala med varandra med samma språk. Båda dessa uttalanden visar konkret på ett av arbetsmarknadspolitikens största problem just nu – den dåliga matchningen mellan jobbsökare och lediga jobb. Det finns ett stort antal jobb som arbetsgivarna inte hittar rätt arbetskraft till, samtidigt som det finns ett stort antal arbetslösa som inte hittar rätt jobb. Med andra ord råder det samtidigt både efterfrågan och överskott på såväl jobb som arbetskraft. Det här förhållandet ger upphov till stora ekonomiska förluster för både individ, företag och samhälle. de fåtal undersökningar som finns fokuserar

ofta på arbetsgivarnas behov/önskemål kontra utbudet av arbetskraft. Och lösningen på problematiken är oftast att utbudet måste förändras. Arbetskraften måste utbildas mer eller annorlunda, vara mer tillgänglig geografiskt eller vara billigare. I litteraturen kan man finna fantastiskt komplicerade matematiska modeller som räknar ut balans eller underskott på arbetsmarknaden. Men in i dessa modeller kan man i princip stoppa vad som helst, lika gärna kött och fisk som människor och kompetens. De som gör skillnad tycks inte betyda något i modellerna. Det finns en risk att vi i alltför hög grad förlitar oss på avancerade teoretiska modeller, när en stor del av lösningen i stället ligger i att genom dialog och samtal nå fram till en gemensam nomenklatur och ett gemensamt sätt att tala om saker som kompetens. För att det ska fungera krävs inte fler avancerade beräkningsmodeller utan ett visst mått av mod, flexibilitet och förmåga att tänka utanför invanda modeller. ‹

Karin Linder, DIK:s förbundsordförande karin.linder@dik.se, tel o8-466 24 04 Twitter: @Karin_Linder Ping 7

förbättrad inkomstförsäkring

Ännu mer trygghet!

Du vet väl att DIK:s inkomstförsäkring ingår i ditt medlemskap? Nu förbättrar vi villkoren ytterligare. Kvalificeringstiden sänks från 18 månader till 12 månader och försäkringens ersättningstak höjs från 50 000 kronor till 100 000 kr i månaden. Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring

8 Ping

foto: istockphoto

Aktuellt

Läs mer: www.dik.se Tipsa oss: anders.regnell@dik.se

› Obegriplig text? En av-

handling visar att datorer kan användas som verktyg för att mäta läsbarhet.

Nytt datorprogram kollar läsbarheten Många vuxna kan inte tillgodogöra sig texter på webben. Nu kan datorer användas för att mäta texters läsbarhet och lämplighet för olika målgrupper. De flesta samhällstjänster bygger numera på elektronisk kommunikation, vilket kräver en relativt god läsförmåga. Men en stor andel vuxna kan inte tillgodogöra sig de texter som presenteras till exempel på webben, utan har behov av förenklat material. En avhandling från Göteborgs universitet visar att datorer kan användas som verktyg för att mäta texters

läsbarhet och lämplighet för olika målgrupper. – I dag ställs stora krav på individen när det gäller förmåga att orientera sig i samhället och att självständigt fatta viktiga beslut. Det kan handla om allt från bankärenden till kontakt med myndigheter på nätet, där personens läsförmåga är avgörande, säger avhandlingens författare Katarina Heimann Mühlenbock.

I dag ställs stora krav på individen när det gäller förmåga att orientera sig i samhället.

I Sverige har man sedan 1968 förlitat sig på LIX (läsbarhetsindex) som ett mått på läsbarhet. Dagens språkteknologiska metoder och digitala språkresurser kan ge mer korrekta och träffsäkra läsbarhetsanalyser än vad LIX kan göra. Den nya metoden kallas för SVIT. – Mina forskningsresultat visar att SVIT kan användas både för att anpassa text till specifika målgrupper av läsare, men också för att hitta texter som passar en särskild läsarprofil. Personer med olika språklig bakgrund har behov av olika typer av text, säger Katarina Heimann Mühlenbock.

‹

Ping 9

Panelen

DIK har uppmärksammat att hälften av Sveriges skolor saknar skolbibliotekarier och att yrkesgruppen inte finns omnämnd i skollagen. Skolverket räknar inte heller dem som pedagogisk personal. Ping har frågat tre berörda hur de skulle vilja göra för att ändra på den saken.

›

Skolbiblioteken är för få i Sveriges skolor.

Hur ska svenska skolor få fler skolbibliotekarier? Edward Jensinger

Rektor, Pauli gymnasium – Skolbibliotekarier är naturligtvis pedagogisk personal. Jag blir förvånad om någon för fram andra åsikter. För att få fler skolbibliotekarier ut i skolorna så måste kravet på att skolbiblioteken ska vara en pedagogisk resurs förtydligas. Både i lagtext men främst av Skolinspektionen vid inspektioner ute på skolorna. Resursen består inte primärt i att där finns böcker i ett rum. Resursen är att elever och lärare får stöd i sitt lärande av en bibliotekarie, bland annat via de böcker som finns i biblioteket. Men också genom bibliotekariernas kompetenser inom källkritik, informationskompetens och digital kompetens. Där är bibliotekarier en nyckelkompetens för skolorna. 10 Ping

Tony Melander

Bibliotekarie, Grafiskt utbildningscenter – Skolverket måste få ett uppdrag kring skolbibliotek och skolbiblioteksutveckling och skolbibliotekarien måste räknas som pedagogisk personal. Inte som det vedervärdiga ”övrig personal”. Skolbibliotek måste också sluta anses vara en mysig sidekick. De ska utsättas för krav från elever, lärare och skolledare i en pedagogisk roll. De ska även skrivas in i nationella och lokala styrdokument. En rektor ska inte kunna välja bort att anställa en bibliotekarie och sen tro att skolan uppnår sitt pedagogiska uppdrag.

Skolbibliotek måste sluta anses vara en mysig sidekick.

foto: colourbox

Barbro Thomas

Skolbiblioteksutredare för Svensk biblioteksförening – Jag har tittat på frågan under vintern och kan konstatera att det här har varit ett problem sedan 1940-talet. Trots att det har diskuterats i så många år händer det ingenting. Det har varit otillräckligt med personal på biblioteken och de har bemannats av personer som saknat adekvat utbildning. Och så är det fortfarande. Skolbiblioteksbefattningen är för ofta ett deltidsyrke. Det tror jag är ett stort problem. Det behövs en mer grundläggande kartläggning över personalsituationen. Om skolbiblioteken ska kunna leva upp till målet att vara en pedagogisk resurs i skolan måste det finnas kompetent personal i tillräckligt omfattning.

Aktuellt

Chattare använder språket på nytt sätt Chattare på internet använder småord som ja, hm och okej på andra sätt än vad vi är vana vid från traditionella samtal. En avhandling om tyskt och svenskt chattspråk från Göteborgs universitet visar att chattare använder småord på andra sätt än vid traditionella samtal. Till exempel kan ett ord som hm sättas efter det egna yttrandet för att visa en eftertänksam inställning till innehållet. Att diskutera skriftligt med andra människor på internet är ett sätt att kommunicera som har ökat markant under de senaste åren. Tillvägagångssätten varierar och kan se ut på olika sätt, via till xexempel diskussionsforum, Twitter, Facebook och chatt. Helena Nilsson har undersökt interaktionen i öppna chattrum

foto: colourbox

En jämförande undersökning av dessa småord i tyska och svenska har inte genomförts tidigare.

på internet som inte är knutna till ett visst ämne eller intresseområde. Hon har specifikt tittat på hur chattdeltagarna använder språkliga medel som är typiska för samtal i både i en tysk och i en svensk chatt. – En jämförande undersökning av dessa småord i tyska och svenska har inte genomförts tidigare, säger Helena Nilsson. Småord skapar smidiga övergångar i chattsamtalet. Vid vissa funktioner, som när en chattdeltagare instämmer i ett tidigare påstående från en annan chattare, används småorden på samma sätt som i talspråk. Ett viktigt resultat är dock att orden används även i funktioner där de egentligen inte krävs i den skriftliga kommunikationen, men där de skapar en smidig övergång mellan samtalspartnerns bidrag och det egna bidraget. – Resultaten av undersökningen bidrar till att öka förståelsen för hur vi anpassar språket efter tekniska förutsättningar, säger Helena Nilsson.

Ny app för att läsa talböcker

Lättläst: Talboksläsare kan nu läsa sina talböcker i en app från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Appen Legimus finns för både Iphone och Android och går att installera kostnadsfritt via Appstore och Google play. – Vi lanserar en offlineversion nu som är till för läsning av böcker. I oktober kommer slutversionen som innehåller sökning och nedladdning av våra 100 000 talböcker, säger Roland Esaiasson, generaldirektör på MTM.

Hylla för hängivna deckarfans

Form: Formgivaren och DIK: aren Totte el Siddig kom på sig själv med att bara läsa deckare i pocketformat. En idé tog form och tillsammans med snickaren Andreas Freccero utvecklades Pocket Gun – ett designobjekt tillägnat böckernas minsting. – Det började som en ordlek, men naturligtvis finns det en seriös underton om det skrivna ordet som vapen, säger Totte el Siddig. Fast mest har det handlat om att skapa en piedestal för deckarpocketen, säger han.

‹

70%

› Småord i chat

skapar smidiga övergångar i samtalet.

av Sveriges arbetsgivare fick anmärkningar från Arbetsmiljöverket när de inspekterade med fokus på kvinnors belastningsergonomi. Cirka en tredjedel av kvinnorna har ont varje dag på grund av påfrestande arbetsställningar.

‹

Ping 11

foto: imogen cunningham. three dancers, mills college. 1929.

12 Ping

Amerikansk fotokonst Utställning: Kulturhuset i Stockholm visar i sommar en utställning med en av pionjärerna inom det amerikanska 1900-talsfotografiet – Imogen Cunningham (1883-1976). Som en av den fotografiska modernismens främsta visionärer har hon inspirerat senare generationers fotografer, bland dem Sally Mann och Robert Mapplethorpe. Utställningen pågår till och med 8 september. Fri entré.

‹

Ping 13

Aktuellt

Kulturella förmågor äldre än 170 000 år Människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. Det slår forskare från Stockholms universitet fast.

Hallå där,

Jeanette Gimmerstam Du är projektledare för utställningen Petroglyfiskt – virtuella upplevelser kring hällristningar på Österlens museum. En ny utställning där man använder sig av teknik för att presentera arkeologiskt material. Besökarna kan bland annat utföra en rituell dans med hällristningar. Vad innebär det? – Att man kan delta i en procession som hjälper en avliden till den sista vilan. Dina rörelser registreras och visas på en stor teveskärm. Du rör överkroppen i takt med musiken och blir en del av gravföljet. Varför har ni valt att använda er av ny teknik? – För att synliggöra våra hällristningar och locka fler unga besökare. Vi hoppas de ska bli fångade av möjligheten att själva få ta del av bronsålderslivet på olika sätt. Vilken teknik använder ni? – Bland annat så kallad motion capture, pekskärm och en digital penna. Tekniken finns redan inom spelvärlden. Men mjukvaran är ny och anpassad till vårt syfte. Jag tror vi är först i museivärlden med många av de tekniker som används, om inte i världen, så åtminstone i Sverige. Kerstin Hanss0n

14 Ping

Forskarna har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition. Debatten har handlat om huruvida människans förmåga till kultur uppkom så sent som för 40 000 år sedan, vilket är dateringen av de äldsta kulturlämningarna i Europa, eller om människans kulturella förmågor uppstod långt tidigare. – Arkeologer har inte gärna daterat förmågor kopplade till en viss teknologi som äldre än de äldsta fynden av teknologin. Men evolutionsbiologisk metodik gör det möjligt att dra slutsatsen att de förmågor som krävs för kulturutveckling måste vara äldre än de första fynden i Europa, säger Kerstin Lidén, professor i arkeologi och en av forskarna. – Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Vi kan inte datera förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på när Rubiks kub uppfanns. Då vi vet att människor från alla världens hörn kan lära sig läsa och skriva måste dessa förmå-

› Det går inte att datera

förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på den.

gor antingen uppstått i samband med att vår art uppstod eller senare. De kan inte ha uppstått efter vår arts uppkomst om det inte finns några senare tecken på att deras genetiska grund har spritt sig till alla världens hörn, säger docent Johan Lind, biolog, som har lett studien.

Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Det betyder att människans kulturella förmågor måste ha uppstått tidigare än för 170 000 år sedan – innan den anatomiskt moderna människan första gången splittrades upp i olika grupper. Men detta leder i sin tur till ytterligare en gåta. Om människans kulturella förmågor är så gamla, varför uppstod inte det till exempel förrän för 5-600 år sedan? Denna eftersläpning förklaras förmodligen av att avancerad kultur kan ta lång tid att utveckla.

‹

f o t o : micael h allström

› Med appen Instagram blir det ett helt nytt sätt att besöka museer på, menar forskaren Tomas Hillman.

Instagram på museum Instagram klassas ofta som en bildfunktion för matglada hipsters. Nu visar en ny undersökning att det är en magisk app som får uppstoppade djur att komma till liv. – Det är ett helt nytt sätt att besöka museer på, säger forskaren Tomas Hillman, som tidigare varit utställningsdesigner på de flesta av Kanadas nationella museum. I den uppmärksammade studien Instagram at the museum, som han gjort tillsammans med doktoranden Beata Jungselius och docenten Alexandra Weilenmann på Göteborgs universitet, upptäcktes bland annat att besökarna gör sina egna kreativa utställningar. Göteborgs naturhistoriska museum har tillexempel organiserat sina uppstoppade djur i en vetenskaplig ordning. Men det bryr sig inte instagrammarna om. – De går runt och skapar sin egen kategorisering. Ett vanligt tema är att göra ett skräckkabinett. Med rätt kameravinkel och instagrams filter ser de uppstop-

pade djuren ganska skräckinjagande ut, säger Thomas Hillman. Men det finns ingen anledning att som museiansvarig bli skrämd. Genom att bygga vidare på besökarnas idéer kan man skapa mer engagerande utställningar än med museernas egna tekniklösningar. Detta även om besökarna inte taggar bilderna med museets namn. – En bra funktion med instagram är bildernas geotagg, som avslöjar var bilden är tagen. Med den funktionen kan museet snappa upp vad som händer i byggnaderna, säger han. Museet når även helt nya besökare när bilderna laddas upp i realtid och reaktionen kommer direkt i form av kommentarer. Folk på andra platser kan alltså inte bara uppleva museet, utan blir medbesökare. – Vi upptäckte ett intressant för-

Besökarna ompaketerar och skapar nya berättelser som når helt nya grupper.

hållande mellan det material som finns på museer och hur besökarna med instagram ompaketerar och skapar nya berättelser som når helt nya grupper. Jag tror det kommer bli mer och mer innovationer kring det här, säger Thomas Hillman. Det har alltid funnits en spänning kring vad man kan fota på museum. Oftast har det med rättigheter att göra. Men för besökarna spelar det ingen roll vem som äger innehållet i bilderna. – Fotoförbuden kommer att sättas på prov. De flesta museer vill att besökarna ska engagera sig, och med sociala medier öppnas nya världar som når helt nya grupper. Man får väga de sakerna mot varandra, säger han. Micael Hallström Ping 15

Arkiv: Folkrörelsearkivet i Västerbotten har utnämnts till Årets arkiv 2013.”Ett unikt och modernt folkrörelsearkiv som ser möjligheterna i arkivsektorn”. Så lyder en del av motiveringen till utmärkelsen Årets arkiv 2013. Priset delades ut under Arkivveckan i Västerås i mitten av maj.

Anställda i Göteborg ska ut och cykla

Friskvård: Kulturnämnden i Göteborg har beslutat att erbjuda förvaltningens anställda en personalcykel. De får ha cykeln i tre år och sedan kan de välja mellan att lämna tillbaka den eller köpa loss den. De får också en generell cykelförmån på 1 500 kr för cykelkostnader. Cykelförmånen ska kunna användas som en delbetalning när man köper en ny cykel eller till utgifter för en privat cykel. Men inget är gratis, cykeln fås mot löneavdrag och förmånen är skattepliktig.

Estetiska ämnen inte obligatoriska I den senaste gymnasiereformen är det för första gången inte obligatoriskt att välja något estetiskt ämne. Arbetet med den senaste gymnasiereformen har inte präglats kunskapsteoretsiska diskussioner. I stället har sociala och administrativa intressen varit mer framträdande i behandlingen av det estetiska innehållet i utbildningen. Det här visar Jonathan Lilliedahl i sin avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet. I avhandlingen undersöks musikämnet som exempel hur det estetiska innehållet förändrats genom åren i olika läroplaner. I den senaste, Lgy11, är den stora förändringen att det inte finns

För 50 år sedan ansågs utbildning i estetiska ämnen vara bra för allmänbildning och förfining av karaktären.

42% svenska långfilmer hade premiär i Sverige förra året. Något färre än året innan. Flest besök lockade Hamilton – i nationens intresse, som sågs av drygt en halv miljon svenskar. Kritikernas favorit var dokumentären Searching for Sugar Man.

‹

16 Ping

något estetiskt innehåll i utbildningen som är obligatoriskt. – För 50 år sedan ansågs utbildning i estetiska ämnen vara bra för allmänbildning och förfining av karaktären. Sedan kom en ny kulturpolitik med en mer kritisk blick mot kommersialismens negativa inverkan som på 90-talet övergick i en pedagogisk diskussion där kommunikation och elevens förmåga att själv hämta kunskap fick större betydelse. Estetisk kompetens blev något att ha nytta av för kommunikation och musikämnet blev mer och mer praktiskt inriktat, mot att musicera. Nu har läroplanen blivit mer marknadsinriktad och utom på det estetiska programmet kvalar inte estetiska ämnen in som yrkes- eller studieförberedande. – Jag är förvånad att det estetiska utbildningsinnehållet i reformprocessen mer drivits av egenintressen, organisatoriska problem och om olika elever hänger ihop än av kunskapsteoretiska diskussioner, säger Jonathan Lilliedahl.

›

En ny avhandling i musikvetenskap visar att de estetiska ämnena i gymnasieskolan har nervärderats.

f o t o : colourbox

Årets arkiv finns i Umeå

f o t o : istockphoto

›

Bibliotekspersonal får lära sig hur de kan bemöta personer med funktionsnedsättning.

Trygghet viktigast i möte med funktionshindrade Ett flertal bibliotek på olika orter utbildar personal i bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar. Det viktigaste är att skapa trygghet i mötet. – Under våren pågår utbildning för bibliotekspersonal i Falun, Karlstad och Uppsala/Gävle. Den omfattar tre delar vid tre olika tillfällen och en halvdag åt gången. Kursen finansieras delvis av ESFrådet. Syftet är att göra biblioteket tillgängligt för alla. Utbildningen arrangeras av företaget Iris Hadar. Kurserna skräddarsys efter kundens behov och önskemål. Många av föreläsningarna är med personer som själva har en funktionsnedsättning och de berättar om hur det är att leva med sådana förutsättningar. Det handlar om både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Utbildningen i bemötande inleds med en föreläsning av Charlotte Ohlson-Bresciani, som är rullstolsburen sedan några år tillbaka. Den innehåller även gruppdiskussioner om attityder. På utbildningen får man också handfasta tips – hur gör man när man ledsagar en person och vad är viktigt när man sitter i rullstol? Ibland ingår praktiska övningar, där kursdeltagarna provar på att orientera sig med ögonbindel och att köra rullstol i den egna arbetsmiljön. När man möter en person med funktionshinder för första gången kan man känna sig osäker på vad som är ok att säga. Enligt Lisa Gustafsson, som ansvarar för

Det viktigaste är att se människan – inte funktionsnedsättningen.

kursupplägget på Iris Hadar, vill utbildningen avdramatisera det hela. Det spelar inte så stor roll om man råkar göra fel. Grundtanken är att få deltagarna att förstå att det är vanliga människor. – Det viktigaste är att se människan – inte funktionsnedsättningen, säger › Lisa Lisa Gustafsson. Gustafsson Hon har märkt ett ökat intresse för deras utbildningar, särskilt inom kommunerna, och får förfrågningar från dem. Det senaste året har de främst utbildat bibliotekspersonal. När projektet startade för tre år sedan var deras första uppdrag att utbilda personal på museer, men under åren har de ordnat kurser för bland andra butikspersonal. Ulla-Karin Höynä Ping 17

Svenska filmarkivet hotat

Tusentals filmskatter hotade av digitalisering

foto: christopher mair

Tycker du att rörliga bilder har något värde för dig, eftervärlden, eller dina användare? Synd, för snart kan analogt producerade filmer vara ett minne blott.

18 Ping

Roten till det onda är digitaliseringsrevolutionen. Ty sedan biograferna har övergått till digital teknik kan alla äldre filmer som bara finns i analog form (35 mm-kopior) inte längre visas om de inte digi-

taliseras. I princip all film som gjorts fram till i dag förvandlas från ett levande kulturarv till en samling rullar som ingen kommer att kunna se eller ta del av, framhåller chefen för Filminstitutets arkiv Jon Wengström

han får medhåll av sin belgiska kollega Nicola Mazzanti och tillika ordförande för den europeiska filmarkivfederationen. – Om filmerna inte digitaliseras snart går de mot sitt förtvinande, säger han. Han berättade om en skola som ville lära sig mer om förintelsen och undrade om det gick att låna Schindlers List digitalt. Svar: Nej. En annan arningssignal är en långsiktigt sviktande efterfrå-

› Jon Wengström, chef för Filminstitutets arkiv förfäras över att analoga filmer kanske inte kommer att digitaliseras.

gan på storskaliga skanners med lämplig kapacitet för filmer. Flera tillverkare har gått i konkurs och det är en tidsfråga innan reservdelarna tar slut. Lika utrotningshotad är mjukvaran som möjliggör förvandlingen av analoga filmer till digitala, liksom kompetens att hantera processen. för att rädda kulturarvet

måste en skyndsam digitalisering till. Om 7–10 år kan det vara för sent. – Vill vi ha en framtid då vi inte kan visa rörliga bilder av hur det var under första och andra världskrigen? En framtid då vi inte kan visa hur det var när vi var barn? inskärper Mazzanti. Digitalisering är inte bara roten till det onda, utan också den enda lösningen. En skyndsam digitalisering skulle kunna öppna för helt nya möjligheter. Filmerna ska kunna lämna arkivets gigantiska kylskåp och visas på webben, dvd, teve, alla digitala biografer och alla framtida mediaformer. Därigenom skulle bibliotek och museer kunna få tillgång till en stor palett av spännande material. I det svenska filmarkivet finns nämligen 2 500 svenska långfilmer och 6 000 kortfilmer. För att digitalisera måste såväl upphovsrättsliga som tekniska problem lösas. Främst behövs pengar, förhållandevis lite pengar. För 290 miljoner euro kan Europas filmer räddas – lika mycket som ett års budget för Milanooperan, påpekar Mazzanti syrligt. För att digitalisera hela beståndet av svensk film i arkivet behövs 300 miljoner kronor. Medel som inte finns i nuvarande budget. I brist på pengar har Filminstitutet börjat skanna in i liten skala –

f o t o : m a r k s ta n d l e y

under ett seminarium nyligen om det stundande hotet.

Bergmanfilmerna digitaliseras i stor utsträckning med kommersiell finansiering. Det kan jag gott förstå, eftersom finansiärerna vet att de får tillbaka pengarna. 20 filmer kommer att skannas till biografkvalitet. Med denna takt skulle det ta 200 år att digitalisera hela beståndet. Något snabbare kan det gå om regeringen hörsammar äskandet av sammantaget 65 miljoner kronor för en femårsperiod. Det skulle räcka för att digitalisera 1 000 filmer. Länder som Frankrike och Nederländerna går i bräschen för en lika påkostad som omfattande digitalisering, medan utvecklingen i USA leds av kommersiella krafter som filmbolagsgiganterna Sony, Fox och Paramount. Och då står sig påstådda föga kommersiella filmer slätt, vilket har renderat i en växande flora bortglömda filmer. Det ödet slipper i varje fall Bergmanfilmerna. – Bergmanfilmerna digitaliseras i stor utsträckning med kommersiell finansiering. Det kan jag gott förstå, eftersom finansiärerna vet att de får tillbaka pengarna, säger Jon Wengström. Eyal Sharon Krafft Ping 19

Omvärld

procent av ärendena på en dagordning från kommunfullmäktige påverkas av EU.

Omorganisationer största orsaken till stress på jobbet En europeisk undersökning visar att omorganisationer och osäkerhet kring jobbet är de vanligaste orsakerna till stress på jobbet. Cirka hälften av arbetstagarna i Europa tycker att arbetsrelaterad stress är vanligt.

Så kan facken påverka Europapolitiken Besluten som fattas i EU påverkar både vår vardag och vårt arbetsliv. Men det går också att påverka EU. I Bryssel bevakar Saco, LO och TCO händelseutvecklingen inom EU från ett gemensamt kontor. EU påverkar vår vardag. I en allt mer globaliserad värld agerar 27, snart 28, europeiska länder i ett unikt samarbete för att tillsammans skapa välstånd, tillväxt och jobb. För att lyckas med detta har de lämnat över viss del av sin beslutanderätt till institutioner på europeisk nivå. De lagar, rekommendationer och riktlinjer som tas fram har stor betydelse. Ungefär 60 procent av ärendena på en kommunfullmäktiges dagordning påverkas av EU. eu påverkar även våra

arbetsliv. Det finns ett 30-tal EU-lagar som ger ett grundläggande skydd för arbetstagarna mot exempelvis hälsovådliga kemikalier, dålig skyddsutrustning eller alltför långa arbetspass. Gemensamma bestämmelser har tagits fram kring sjukförsäkringar och pensioner för att underlätta jobb i andra EU-länder. Man kan dessutom

20 Ping

ansöka om EU-finansiering för att driva olika arbetsmarknadsprojekt. EU påverkar. Men det går också att påverka EU. Genom att skaffa information, vara tidigt ute, identifiera nyckelaktörer, ha goda argument och skapa allianser har man goda möjligheter att påverka en viss politisk fråga eller ett lagförslag. Därför är det viktigt att finnas representerad där frågorna diskuteras och beslutas. Sedan 1989 har LO, TCO och Saco ett gemensamt kontor i Bryssel, med fem anställda.

Främjandet av fackliga rättigheter och värnandet av den svenska kollektivavtalsmodellen har gått som en röd tråd genom de svenska fackens påverkansarbete i EU.

De tre centralorganisationerna är även medlemmar av Europafacket, som är en viktig aktör för att stärka det fackliga inflytandet på EU-nivå. Huvuduppdraget för ”Fackliga Brysselkontoret” är att bevaka den EU-politiska händelseutvecklingen, skicka hem information om aktuella frågor, ta emot besöksgrupper och lägga upp besöksprogram för fackliga grupper samt utveckla kontakter och bygga nätverk för påverkan. Främjandet av fackliga rättigheter och värnandet av den svenska kollektivavtalsmodellen har gått som en röd tråd genom de svenska fackens påverkansarbete i EU. Och de är ledstjärnor i de frågor vi arbetar med just nu. ett exempel på aktuell fråga

är EU-kommissionens förslag till regler för hur det så kal�lade utstationeringsdirektivet ska genomföras. LO, TCO och Saco har tagit fram förslag till ändringar för att förbättra lagutkastet, ändringar som kommunicerats med politikerna i Europaparlamentet,

Omvärld EU är politik. Det gäller att delta i den politiska diskussionen.

foto: istockphoto

DIK:s ordförande Karin Linder, som under tre månader arbetar i Bryssel.

› Genom att bland annat

skaffa information, identifiera nyckelaktörer och skapa allianser kan man påverka EU.

tjänstemännen i kommissionen och regeringsföreträdarna i Ministerrådet. Det handlar till exempel om att garantera fackens möjligheter att utföra tillräckliga kontroller på arbetsplatserna.

fortsatt kunna inhämta uppgifter för att kontrollera kollektivavtalens efterlevnad. Man kan inte prata om EU i dag utan att nämna den finansiella och ekonomiska krisen, särskilt inom eurozonen. Krisen har dominerat den EU-poen annan fråga där vi agerar litiska dagordningen de senaste är förslaget till ändring av gältre åren. För att hantera krisen lande EU-regler för skydd av och undvika framtida kriser har personuppgifter, som ligger till EU byggt upp en starkare samgrund för svenska PUL och reordning och styrning av medgisterförfattningar. Här handlemsländernas finanspolitik. I lar det om att försöka få igenom detta arbete har LO, TCO och ändringar som gör det möjligt Saco varit framgångsrika med för fackliga representanter att att slå vakt om partsautonomin

och det svenska lönebildningssystemet. Och vi har ställt tydliga krav på att krishanteringen inte får underminera grundläggande fackliga rättigheter. EU:s politik och beslut påverkar våra medlemmar och det fackliga arbetet. Därför måste vi vara aktiva i både Bryssel och på hemmaplan för att följa och påverka unionens utveckling.

Per Hilmersson

›

Chef på Brysselkontoret

Ping 21

Inspiratören: Enäggstvillingen och kreativitetsaposteln Teo Härén vill slå ett slag för att arbeta där man mår och presterar bäst. Snart kan visionen om ”flexplats” vara lika självklar som flextid. text eyal sharon krafft foto sören andersson

» Flexplats ökar kreativiteten«

Bilden: Teo Härén har hela världen som arbetsfält men har kontoret hemma i Älvkarleö, vid Dalälven.

22 Ping

eo Härén styr sina val utifrån inspiration. Tala i sin vita iphone gör han följdaktligen i sin gungmatta under vardagsrummets kristallkrona. För fem år sedan flyttade han hit med småbarn och fru som han är gift med för andra gången. Trendiga Nytorget på Södermalm bytte han ut mot bruksvillan Villa Inspiration på Älvkarleö – 15 mil norr om Stockholm och 30 steg från Dalälvens omslutande lugn. – Vi älskar storstan, men vi älskar Älvkarleö ännu mer. I den här inspirerande miljön ville vi även erbjuda kreativitetskurser. Där har han något att förklara. Kurs i kreativitet? – Matte och att tänka logiskt går att lära sig. Klart det även går att lära sig tänka kreativt! Det ena utesluter inte det andra. Kreativitet handlar ju om att hitta smartare lösningar än tidigare. En naturkraft som kan göra världen bättre. Jag älskar att lösa problem och inspireras av kreativa människor. Jag kan få gåshud av exempel på kreativitet. Kreativitetsresan började med en hemsida om idéer. Han blev biten och bestämde sig för att viga sitt liv åt att

sprida kreativetens lust. Under de gångna 13 åren har det blivit åtskilliga föredrag, bland annat i Globen inför 3 000 åskådare från Ericsson. Han utnämndes till Årets talare 2007 av Eventakademin och har skrivit ett antal böcker. Hans Idébok utsågs 2008 till en av världens hundra bästa managementböcker genom tiderna av CEO Read.

lugnet vid dalälven är sålunda perfekt för en kreativitetsapostel som reser runt om i världen och håller föredrag om kreativitet på olika konferenser hundra dagar om året. Konferensmötena ger rikt med input, hemmet den ultimata platsen att reflektera över intrycken. Däri kreativitetens mekanism: intryck, reflektion. Källan till hans kreativitet ligger emellertid avgjort längre bort än Dalälven – i barndomens Norrtälje. – Jag och min enäggstvilling Fredrik var en meter från varandra under hela uppväxten. Vad jag än sa svarade han ”ja, det gör vi!”. Detsamma gjorde jag; vi triggade i gång varandra. Vi hittade på en lek med egna regler, egen sport, eget språk. Fantasin fick fritt spelrum. Kompisar och föräldrar kunde alla säga nej,

Ping 23

Inspiratören

saker att oftare säga ja till:

Användarnas förbättringsförslag på biblioteket. Tänk att de kan ha lärorika insikter.

Lära dig mer om hur din kreativitet fungerar.

Resa mera. Finns det något utbytesprogram du kan utnyttja?

Ett liv som är så bra som det kan bli. Våga leva ett makalöst liv!

Förverkligandet av dina drömmar. Tänk ut vad du behöver göra för att de blir av.

24 Ping

men Fredrik sa alltid ja. Att få testa sina idéer är avgörande för kreativiteten. En av idéerna han kläckt handlar om flexplats eller härarbeta – ”arbeta på bästa möjliga platsen utifrån var man är och det man ska göra”. Vad är vitsen med det? – Man får mer gjort, blir mer kreativ och mindre stressad. I bästa fall allt samtidigt. Då har man lyckats. – Titta här, säger han och pekar mot det vitmålade köket med stora fönster mot älven. På vintern sitter jag vid den öppna brasan och svarar på mejl. En kall decemberdag mår jag bättre här och får mer gjort – bara genom att byta rum. för att åstadkomma stort tankearbete lämnar han huset (och kläderna) och hoppar ner i badtunnan intill älven. Som när ett helt nytt föredrag i Göteborg skulle arbetas fram. Långa telefonsamtal – gungmattan i vardagsrummet. – Jag kan höra att de andra som sitter i konferensrum börjar tröttna efter

45 minuter, medan jag gungar och är hur pigg som helst. Det är absurt att tro att en kontorsplats skulle passa till alla uppgifter. Givetvis har han under årens lopp hört en flora av motargument till härarbeta: tekniken utgör en begränsning (svar: struntprat, det hade man kunnat säga för tio år sedan, nu finns det fantastiska hjälpmedel – från smartphone till videokonferens); brist på lämpliga uppgifter att ta utanför kontoret (svar: mejlar du eller skriver du aldrig?); chefer bävar inför tanken att låta medarbetare vara utan tillsyn (svar: webbkamera, til�lit); solidaritet med medarbetare som är bundna till kontoret, som receptionister (svar: receptionister har förmåner som du kanske inte har, som möjlighet att dagligen träffa nya trevliga människor). Kruxet är att förutsäga hur (och var) man härarbetar bäst. Inga problem, försäkrar Teo Härén. – Notera när du känner dig väldigt kreativ eller effektiv. Är det knutet till en viss plats, människor, aktiviteter? Ge dig

Inspiratören

själv mer av det! Och tvärtom – undvik som helst. Eller tänk hur inspirerande kreativitetssläckare som får dig att bli det kan vara för någon från ett statligt stressad, vara ineffektiv eller okreativ. museum att skriva en långsiktig plan på Våga att pröva, våga att misslyckas. Och ett privat museum. när du har tröttnat på ett en bibliotikarie kan få ställe – hitta nya! En bibliotekarie Han blir närmast uppkan få nya infalls- nya infallsvinklar genom att lämna disken och sätta rymd – och svår att hejda vinklar genom att läm- sig bland användarna. Och – när han talar om den vinna disken och sätta bibliotekarierna på Kultertrötta konsulten som flydde med sin bärbara da- sig bland användarna. turhuset kan härarbeta på tor och sin smartphone till Och bibliotekarierna terassen på taket en solig försommardag. Barcelonas utserveringar i på Kulturhuset kan – Efter ett par timmar två veckor. härarbeta på terashar de fått färg på kin– Han hann med dubbelt sen på taket en solig derna, laddat med energi så mycket och kom hem försommardag. och fått en massa gjort, utvilad och inspirerad. utlovar han. Men det går att göra En kommunikatör som behöver en storverk även med små medel – och på energiinjektion kan skåda världen på närmare håll. Vilket gäller i allra högsta Arlanda. En stund på en bänk i ankomstgrad för DIK-medlemmar. hallen bland förenande familjer och – Om man exempelvis jobbar på kärlekspar kan ge nytändning. Medelhavsmuseet kan man slå sig ner – Även om jag är låg kommer jag på Moderna museet med sin bärbara. därifrån alldeles upprymd, säger På köpet får man en skörd nya intryck Teo Härén. ‹ om sättet att ställa ut, toaletterna, vad

Teo Härén

Ålder: 44 år. Gör: ”Kreativitetsapostel”. Gick ekonomlinjen på Stockholms universitet, dock inte hela vägen. Bor: Älvkarleö. Familj: Gift med Sanna Rudling, tre barn. Aktuell: Med den första”creative camp” på Villa Inspiration.

Ping 25

Lekfullhet i Bergmancentret Lagom till Bergmanveckans tioårsjubileum i juni återinvigs Bergmancentret efter en prövande finansieringsrond och en omfattande renovering. Ping är på plats när den gamla skolan på Fårö stöps om till en kulturmagnet. text eyal sharon krafft foto sören andersson 26 Ping

Ping 27

› Elisabet Edlund har varit med att

arrangera Bergmanveckan sedan starten 2003. Nu är hon engagerad i att färdigställa Bergmancentret. Här står hon bredvid snickaren Evert Fagerberg.

28 Ping

avsbrisen känns i håret vid Kyrkvikens stenkantade strand. Eller är det historiens vingslag. För precis intill stöps Fårös gamla lågstadieskola om till en kulturmötesplats kring Sveriges internationellt mest betydelsefulla regissör. Borrmaskinen i biosalongen hörs ända ut och hantverkarna hastar ut och in ur byggnaden. De filmiska omgivningarna har genom sju Bergmanfilmer blivit omtalade runt om i världen. Den karga naturen. De vindpinade träd-, sand- och klapperstensstränderna. Ängen. Det skarpa vita ljuset. Allt som kan försätta ett Bergmanfan i extas. Den Oscarsbelönade taiwanesisk-amerikanske filmregissören Ang Lee hade sett Ingmar Bergmans svartvita film Persona när han 2006 beträdde Fårö för första gången. ”I never imagined it in Fuji color”, utbrast han hänförd. Ingmar Bergmans första gång på Fårö var en stormig aprildag 1960. Den 42-årige Bergman for dit motvilligt för att leta efter en inspelningsplats till Såsom i en spegel. Han hade tänkt sig Orkneyöarna. Likt Ang Lee blev han förförd. Han betraktade de filmiska omgivningarna och slogs av en stark inre lust. Här skulle han kunna leva och skapa film i världsklass. Det gjorde han.

sedan 2003 har en liten grupp eldsjälar

arrangerat en Bergmanvecka i juni varje år, med föreläsningar, filmvisningar, samtal med svenska och internationella gäster (som Ang Lee) och utflykter till filminspelningsplatserna. Under Bergmanveckan 2006, ett år före Bergmans död i juli 2007, fick de en tydlig signal från mästaren själv, berättar Elisabet Edlund som har varit med i gruppen sedan start:

» Jag gillade deras förslag skarpt. Det var skithäftigt, djärvt och visionärt. « – Ingmar Bergman var närvarande under hela veckan. Han verkade vital, glad och positiv. Det kändes att han gillade det vi gjorde. Där och då föddes tanken på att skapa ett Bergmancenter på Fårö, föra Bergmans arv vidare till eftervärlden. Samtidigt som de ansökte om bidrag till att finansiera det tilltänkta centret funderade de på placeringen. Var skulle det stå? För fyra år sedan hade arbetsgruppen kring Bergmanveckan möte vid skolan. Med i gruppen, som numera arbetar på uppdrag av styrelsen för Stiftelsen Bergmancenter på Fårö, ingick Kerstin Kalström. Hon var nedstämd. Skolan, där hon hade undervisat i 40 år, skulle läggas ner. Men snart blev alla i gruppen eniga om att platsen skulle lämpa sig för centret som de hade drömt om. Lika eniga var de om att det var en provisorisk lösning i väntan på Den Förlösande Finansieringen. För det fungerade nödtorftigt att använda en uttjänt liten skola med en gymnastiksal och en hel drös alldeles för små rum som ett kulturcentrum för såväl svensk som internationell publik. Gymnastiksalen kunde till nöds användas till filmvisning och utrymmen tillvaratogs så gott det gick. Men arbetsgruppen trängtade efter ändamålsenliga utställningsrum, digital biograf, utomhusteater, kafé, kreativ verkstad. Platser för lekfullhet. I sin entusiasm att skapa kulturmötesplatsen utlyste de en arkitekttävling utan att ha några pengar. Tham & Videgård Arkitekters bidrag vann. – Jag gillade deras förslag skarpt. Det var skithäftigt, djärvt och visionärt, säger Jannike Åhlund. Hon var verksamhetsledare för det provisoriska centret och driver den nu tioårsjubilerande Bergmanveckan. Ping 29

Den lilla detaljen var prislappen: 40 miljoner kronor. – Vi hade inte pengarna, men vi hoppades att arkitekttävlingen skulle skapa den uppmärksamhet som skulle underlätta finansieringen, säger hon. Så blev det inte. Men att anklaga arbetsgruppen för passivitet vore djupt orättvist med tanke på dess sexåriga kamp för finansiering. – Det var en evig kamp. Vi talade käften ur led för att försöka beveka olika intressenter. Vi skickade i väg åtminstone ett 50-tal misslyckade ansökningar. Det var slitsamt, säger › Jannike Jannike Åhlund. Åhlund Hon dinglar sorglöst med benen på en träbänk utanför skolan, vilken framför våra ögon ömsar skinn till ett internationellt kulturcentrum. Bänken är enda stället som det för närvarande går att sitta på. motgångarna följde slag i slag. Gruppen fick

ansvaret för skolfastigheten och avloppet i skolan sprang läck mitt under Bergmanveckans stress. Kulturdepartementet krånglade. Svenska spel liksom en privat finansiär inkom med glädjebesked som sedan snöpligt drogs tillbaka. – Det var tröstlöst. Vi var beredda att kasta in handduken. Då råkade Jannike Åhlund höra om S:t Nicolai kyrkoruin i Visby. I över 100 år har detta världsarv använts som teater- och musikarena. Men 2007 höll den på att vittra sönder utan att någon tycktes ha pengar till att förhindra förfallet. Än mindre till att anpassa ruinen till dagens teknik och behov. Trollkarlen som lyckades engagera en grupp namnkunniga entusiaster och förmådde EU:s regionala utvecklingsfond Småland och Öarna, Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Gotlands län att samfällt gräva djupt ned i plånboken var journalisten Lennart Lindgren. Publiciteten inför invigningen av Kultudralen S:t Nicolai ruin 2012 undgick inte Jannike Åhlund. Hon tog kontakt med Lennart Lindgren. – Jag frågade honom om han kunde hjälpa oss med ett liknande upplägg. Det handlade om att ”sälja in” Bergmancentret till såväl Tillväxtverket som länsstyrelsen, vilkas

30 Ping

â&#x20AC;ş Det provisoriska Berg-

mancentret i FĂĽrĂśs gamla skola renoveras och blir nu permanenta lokaler.

Ping 31

» Kopiera en modell som har fungerat för ett liknande eller besläktat projekt, att det har fungerat visar att det är en bra modell. « medfinansiering är en förutsättning för bidrag från EU:s strukturfond (för vilken länsstyrelsen är den förvaltande myndigheten). Lindgren medverkade och blev arbetsgruppens ordförande. Drömmen om ”det skithäftiga” centret för 40 miljoner justerades ner till icke ringaktiga 15,6 miljoner. EU:s strukturfond skulle ge runt 6 miljoner, länsstyrelsen och Tillväxtverket var sina 4 miljoner. Återstående relativt blygsamma 1,5 miljoner skulle lånas på banken. För ganska exakt ett år sedan kom glädjebeskedet. Bidragen beviljades hos samtliga myndigheter. Jannike Åhlund minns det lyckliga ögonblicket. – Det kändes som ett stilla ”yes!”. Jag var så utmattad vid det laget. Vad kan DIK-medlemmar som vill ro i hamn ett eget projekt lära sig av detta? Hon gungar lite lätt på bänken och svarar eftertänksamt: – Kopiera en modell som har fungerat för ett liknande eller besläktat projekt, att det har fungerat visar att det är en bra modell. Ha flera parter som du pratar samfinansiering med. Våga tro på ditt projekt och tala övertygande för det. Var uthållig och envis med att driva projektet vidare trots bakslag. plötsligt blir hon full i skratt. Hon kom på ännu en oumbärlig ingrediens: – Hitta eldsjälar! Jag älskar gruppen pigga pensionärer med rätt bakgrund! De är guld värda. Det är roligt med galna eldsjälar, men pensionärer med rätt bakgrund kan tillföra en massa energi och kunskap. Kruxet är att ha ett brett nätverk alternativt mod nog till att ta kontakt med en främmande person som man hittills kanske bara hört talas om. 32 Ping

› Notan för att göra om

skolan till ett Bergmancenter hamnar på knappt 16 miljoner kronor.

Ping 33

› Ribbstolarna från

gymnastiksalen kommer att sitta kvar i den digitala biografen.

Hur modig har hon varit? – Jag fick träffa och övertala Ingvar Carlsson att bli Bergmancentrets förste ordförande. Egentligen skulle han helst inte ta på sig några tidskrävande uppdrag. Innan han rest sig efter att ha accepterat uppdraget sade han lite modstulet att hustrun inte skulle gilla det här, säger hon med ett snett leende.

Husets ännu spräckliga kortsida ska målas vit och bli bioduk. För att komma till läktaren med plats för ett hundratal åskådare tar vi några försiktiga steg bort över kalkstensplattorna – springorna väntar på att fyllas med fog. Ute finns även badstrand, gungbrädor, gungor, ett basketmål ska bli till. Även en skulpturpark för diverse aktiviteter kan tänkas. – Barn, ungdomar och vuxna ska komma hit nu har ett knappt år gått sedan renoveoch leka, säger Elisabet Edlund, som ansvarar ringen påbörjades. Endast få veckor återstår för Begmancentrets publika innehåll. Ingmar till invigningen den 24 juni. Av den planerade Bergman själv lekte och kände sig som ett barn uteserveringen som ska locka besökarna med varje morgon när han vaknade. Varje morgon havsutsikt över den glimrande Kyrkviken syns öppnade han sin leksakslåda, har han sagt. endast vita kalkstensplattor och stolpar till Hon inskärper: skärmtaken. – Vi är inte bara till för nördar som kan sin Gruppen har tagit fasta på centrets korta Bergman, utan är också till för folk som turistar säsong mellan maj och september, liksom på det på Fårö och inte känner till Bergman så mycket. naturnära läget. Utomhus finns även en multiFörutom förvaltning av ett kulturarv ska vi vara arena som väntar på sina bänkar – teater för en plats för unga människor som skapar film gästspel på ena sidan, utomhusbio på den andra. eller teater och ha seminarier, konferenser och 34 Ping

› Från terrassen med de kan › Utbytet man blicka ut över det andra studenterna på filmiska landskapet utbildningen har varit och Kyrkviken. inspirerande och lärorik, berättar Jehan Alfarra.

Ping 35

» Då kommer det att råda frid i min själ och vi kommer alla vara väldigt nöjda.« gestaltning både för scen och digitala medier. Lekfullheten fortsätter innanför husets svartoch vitmålade väggar. Som en liten lekfull vink från det förgångna ska ribbstolar i den gamla gymnastiksalen även i framtiden samsas med biografens 64 klarröda stolar från Borgen biograf i Visby. Flexibilitet och tillvaratagande av varje kvadrat är honnörsordet. Med ett kraftigt draperi ska rum kunna anpassas efter ändamål. Och i andra änden av gymnastiksalen borrar en hantverkare för att montera en scen ”för lek och föreställning” som det heter. Här ska exempelvis Hamlet spelas av Boulevardteatern, varefter ungdomarna som sett föreställningen inbjuds till en workshop för att leka fram något eget (under vägledning av filmoch scenpedagoger). Ett angränsade rum, där ett sexmannalag omsorgsfullt dammsuger och rengör, ska tjäna som skaparverkstad där barn och ungdomar tar efter mästarens barnsliga förhållningssätt och skapar i lera, papier-mâché eller annat material. även busslasterna med inbitna Bergmanfans

som jag siktade intill Fårö kyrkogård, där Bergman fann sin sista vila, ska få sitt lystmäte. Fyra utställningsrum spänner över ett digert Bergmanmaterial: filmsekvenser, rörliga bilder från inspelningsplatserna och den självbiografiska utställningen Salongen med föremål som var avgörande för Bergmans tillblivande som Sveriges kultursymbol, däribland barndomens dockteater som må vara närmast sakral. Nu när envishet, bidragspengar och hantverkarhänder förverkligar den stora drömmen om Bergmancentret vågar Jannike Åhlund dagdrömma på bänken vettande mot Kyrkviken. Om publikanstorming, om soliga dagar fullspäckade med aktivitet och skaparglädje överallt i centret. – Då kommer det att råda frid i min själ och vi kommer alla att vara väldigt nöjda, säger hon. ‹

36 Ping

›

Den 24 juni öppnar Bergmancentret och blir en mötesplats kring Ingmar Bergmans livsgärning.

Sju filmer under åren på Fårö

› Under de fyrtio år Ingmar

Bergman levde och verkade på Fårö spelade han in sju filmer: Såsom i en spegel (1960), Persona (1966), Skammen (1968), En passion (1969), Fårödokument (1969), Scener ur ett äktenskap (1972) och Fårödokument (1979).

‹

Ping 37

Guiden

Utflykttips i sommar Sommaren står för dörren och semestern hägrar. Sverige är fullt av fantastiska utflyktsmål. Ping tipsar om några som kan vara värda en omväg i sommar. text anders regnell

38 Ping

1 2 3 4 5 6 7

Guiden

Jakriborg

Jakriborg är ett speciellt bostadsområde som ligger i Hjärup strax utanför Lund. Området började byggas 1999 helt i medeltida stil. En Hansastad i modern tappning med ringmur och allt. Området är både rosat och risat men

Habo kyrka

Denna vackra kyrka ligger vid vätterns strand, strax norr om Jönköping. Kyrkan fick sitt nuvarande utseende 1723. Den är byggd nästan som en katedral med läktare runt hela kyrkan. Kyrkan avspeglar den gamla tiden genom att man

Skuleberget

Skidbacken Skuleberget gör sig minst lika bra på sommaren. Ta sittliften upp till toppen och njut av en vidunderlig utsikt över världsarvet Höga kusten. Här finns klätterleder och en spännande grotta. I naturrummet finns en utställning

Engelsbergs bruk

Världsarvet Engelsbergs bruk ligger vid sjön Åmänningen cirka 10 kilometer sydost om Fagersta i Västmanland. Bruket grundlades år 1681 och utvecklades till ett av världens då modernaste järnbruk. Vid bruket finns herrgård,

Marmorgolvet i Yxhult

En söndag i månaden under sommaren har du möjlighet att se det praktfulla marmorgolvet i Yxhult, utanför Kumla. Det otroligt vackra golvet är en marmormosaik, intarsia, lagd av stenhuggeriets skickligaste stenhuggare, av 34 olika

Uggarde rojr

På södra Gotland finns ett av Sveriges största rösen. Det är från äldre bronsåldern (15001000 f.Kr) och ligger vid gården Uggårda i Rone socken. Röset (rojr på gotländska) är över 7 meter högt och 50 meter i diameter. De flesta

Akvedukten i Håverud

Dalslands Kanal färdigställdes under åren 1864–1868. Men vid Håverud fick man problem. På grund av markförhållandena kunde man inte bygga en vanlig slussanläggning. Bergarterna var lösa, strömmen stark och stupen för branta.

helt klart värt ett besök. Innanför murarna är det helt bilfritt och gatorna påminner om det medeltida gatunät som finns kvar i de skånska stadskärnorna. Lyckad kopia av ett medeltida samhälle eller bara tramsigt? Bedöm själv.

‹

har kvar logerna för det finare folket, bänkar för bönderna och läktare för torpare, drängar och pigor. Målningar från katekesen, täcker hela kyrkan från golv till tak. Boka gärna en visning. http://svenskyrkan.se / habopastorat

‹

om Höga kusten. Servering finns också högst uppe på toppen. Passa på att åka hit den 5–6 juli då den 30:e upplagan av Skulefestivalen äger rum. I år är det Darin och Miss Li som uppträder. www.skuleberget.com

‹

park, brukskontor, arbetarbostäder och industribyggnader. Åtskilligt av såväl byggnader som den tekniska utrustningen är välbevarad. Bruket ligger naturskönt och lämpar sig utmärkt för en sommarutflykt. www.engelsberg.se

‹

marmorsorter från 10 olika länder, föreställande urtidshavet. Numera är det övergivna huvudkontoret en del av Stenarbetsmuseum Yxhult. Grupper kan boka egen visning. För exakta tider och datum: http://korta.nu/yxhult.

‹

rösen har använts som gravar. I området ligger också flera mindre rösen. I det öppna karga landskapet ger rösena ett mäktigt intryckt. Är du på Gotland i sommar så ta en sväng hit. Helt klart värt ett besök.

‹

Nils Ericson kom då på den geniala idén att istället bygga en akvedukt. Akvedukten är en fritt hängande bro, där vattnet leds i en 33,5 meter lång plåtränna ovanför forsen. Naturskönt, spännande och intressant.

‹

TIPSA DU MED: Gå gärna in på guiden på dik.se och fyll på med dina tips på sevärda besöksmål i Sverige.

Ping 39

Annons PING i 10 nr (löpande nummer) start nr 9/10 2012 enligt ök med DIK Janina Wann Mått annons: 68 x 100 mm2013 Kulturarvsdagen Önskemål placering: Högersida i början av tidningen. Göteborg 121031 Årets tema är ”Människors mötesplatser”. Vilka är människorna bakom platserna och vilka historier finns att berätta? Upptäck det på årets Kulturarvsdag. Eller delta själv. Alla som vill är välkomna att anmäla aktiviteter kring temat. www.raa.se/kulturarvsdagen

Foto: Bengt A Lundberg och Pål-Nils Nilsson. Riksantikvarieämbetet, www.raa.se/kmb. Licens: CC BY.

Söndagen den 8 september

Wa gn erP ho ne

13 8 juni - 13 juli

På gott och ont,

medeltida kyrkomåleri och hjälteserier.

10 augusti - 14 september

WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen www.vanersborg.se/konsthall

www.wagnerform.se

Vi ses i Almedalen! Sökte processledare, fann arkeolog 2 juli klockan 10.00-11.00, Stora salen, Kårhuset Rindi

DIK diskuterar humanistiska kompetenser och strategisk kompetensförsörjning på Almedalens politikervecka 2013. Läs mer på www.dik.se/almedalen

40 Ping Ping 40

Krönika

Kommunikatörer är kritiskt tänkande

ista året har kritiken mot PR-branschen i Sverige ökat. Senast var det Aftonbladet som basunerade ut att 37 procent av politikerna i riksdagen och politiskt tillsatta tjänstemän i regeringskansliet ” har gått över till lobbyverksamhet”. 2012 avslöjade Dagens Nyheter att Tillväxtverket och Stiftelsen för strategisk forskning bränt miljoner på fester och ”PR-projekt”. För en tid sedan citerades en amerikansk studie som visade att det går fyra kommunikatörer på en journalist. Illa, menade de flesta.

foto: nicke johansson

den redan låga förtroendet för PR-branschen lär bestå ett tag till. Men jag är ganska säker på att de flesta kommunikatörer inte känner igen sig i debatten. Problemet är att motargumenten inte hörs. Vilket är märkligt med tanke på att det är kommunikatörer som sitter på de anklagades bänk. Men det finns goda argument som talar emot svartmålningen av branschen. › Jesper Falkheimer värjer När det gäller debatten om politiker som blivit sig mot svartmålningen av lobbyister så bygger denna på en tveksam prePR-branschen. miss. Lobbying, det vill säga att olika särintressen tänkande personer som lägger sin tid på seriösa argumenterar för sin sak direkt med politiker, kommunikationsinsatser som gynnar organisaanses vara något vedervärdigt. Detta är inte en självklar premiss. Politiker behöver ta del av olika tioners mål. argument för att kunna ta politisk ställning. Att när det gäller motsättningen rikspolitiker går direkt från politiska toppuppdrag till intresseorDe flesta kom- mellan antal journalister och kommunikatörer är denna feltänkt. Det ganisationer och PR-byråer tål att munikatörer är rätt att granskande journalister är diskuteras mera. Men lobbying och arbetar inte alls viktiga för samhället. Men de flesta fri opinionsbildning är snarare en förutsättning i ett öppet samhälle med att manipulera. kommunikatörer arbetar inte alls med att manipulera sin omgivning än ett hot. eller journalister. Faktum är att de flesta inte ens När det gäller festfixande och evenemang så arbetar med att skapa publicitet. är kritiken mot slöseri med skattemedel ibland Det är bra att branschens roll och betydelse i befogad, ibland inte. Det finns tillfällen då evenesamhället granskas. Men det skulle inte skada om mang leder till vinster för samhället eller för en debatten blev mer nyanserad. organisation. Problemet är att festfixande knappast utgör mer än en bråkdel av PR-branschens Jesper Falkheimer verksamhet. En överväldigande majoritet av kommunikatörerna är högutbildade och kritiskt › Professor i strategisk kommunikation Ping 41

42 Ping

Industriarkiv på repertoaren Det digra industriarkivet har spelat en central roll när Klippans bruks historia nu dramatiseras. Men om det inte varit för en pensionerad pappersarbetare hade de kulturhistoriska skatterna för länge sedan dumpats på soptippen. text JOHAN JOELSSON foto JONATAN JACOBSSON Ping 43

ppifrån fabrikens sammanträdesrum med flagnande väggfaner, blytunga ekmöbler, färgsprakande demonstrationsservetter och anspråksfulla oljeporträtt av sammanbitna direktörer syns den ödsliga gårdsplanen. Förr i tiden sjöd platsen av liv. Sluter man ögonen kan man föreställa sig myllret; skuggorna av de tusentals pappersarbetare och lumphandlare som passerat revy genom århundradena. Trots att verksamheten vid bruket fortfarande pågår – om än i betydligt mindre skala än under glansdagarna – skänker de murgrönedraperade tegelbyggnaderna, de spruckna glasrutorna och bruset från Rönne å en närmast sakral stillhet. Men snart ska det bli ändring. I sommar kommer pappersbrukets gård att förvandlas till en temporär teaterscen. Då ska nämligen ett 60-tal skådespelare sätta upp årets kulturhändelse i Klippans kommun – den nyproducerade musikalen Sunnerdahl på liv och död som bygger på verkliga livsöden och händelser ur fabrikens turbulenta historia. men hur går man tillväga för att välja ut

och skildra delar av en 440-årig industriepok i musikalform? Den frågan ställde sig dramatikern Ewa Ohlsson Westin från Nyköping när hon för första gången besökte pappersbruket en vårdag 2012 med ett tomt kollegieblock. Hon hade blivit anlitad av Bruksspelets projektledare Heléne Lindquist för att skriva manus och regissera. ”En stor tugga” för en utböling utan någon koppling till bygden. Men Ewa Ohlsson Westin hade tur. Vid ett skrivbord i ett lysrörsblekt arkiv med tunga Remingtonskåp satt Nisse Claesson och sorterade gulnade originalhandlingar från 1600-talet. En syssla som han utfört ända sedan han på ideell basis tog sig an fabrikens kaotiska arkiv för 20 år sedan. Genom åren har den i dag 85-årige eldsjälen

44 Ping

› – Bruket är så snyggt att man blir alldeles till sig i trasorna. Jag fick kämpa för att ägarna inte skulle renovera upp det inför premiären, säger Ewa Ohlsson Westin.

dessutom byggt upp ett industrimuseum med föremål och dokument sedan brukets födelse 1573. Att det voluminösa arkivet är bevarat åt eftervärlden är faktiskt helt och hållet Nisse Claessons förtjänst. Han minns fortfarande dagen då en dåvarande direktör gav honom order om att ”allt gammalt skit skulle åt helvete.” – Redan då insåg jag att arkivmaterialet var en skatt. Så istället för att slänga grejerna så gömde jag undan allt i lite olika skrubbar här på fabriken, säger Nisse Claesson. När vi träffar honom och Ewa Ohlsson Westin i ett ljust konferensrum med utlagda råttfällor i hörnen är manuset till Sunnerdahl på liv och död färdigskrivet och repetitionsarbetet precis påbörjat. Både dramatikern och arkivarien är nöjda med det färdiga resultatet och det samarbete som uppstod dem emellan när pjäsens persongalleri skulle mejslas fram ur det omfattande personalkartoteket. – Det är lätt att gå vilse när man möts av ett jättematerial. Men Nisse har hjälpt mig att gräva fram intressanta personer och centrala händelser i brukets historia, säger Ewa Ohlsson Westin. Att dramatisera riktiga människor av kött och blod som levt och verkat på bruket har varit en etisk utmaning, berättar Ewa Ohlsson Westin. Noggrannhet och vördnad har präglat arbetet med manusets karaktärer. – Man måste ha i åtanke att det alltid kan finnas efterlevande. Vi får se vad folk kommer att säga. Men hittills finns det i princip ingen som har haft några åsikter, säger Ewa Ohlsson Westin. musikalens handling utspelar sig mel-

lan 1825 och 1854. Efter några glada år följer en lågkonjunktur som bedövar Europa. Vid pappersbruket i Klippan avskedar ledningen personal. Trots de röda siffrorna i bokföringen

› Det är i arkivet som Ewa Ohlsson

Westin och Nisse Claesson har funnit människorna och händelserna som ligger till grund för bruksmusikalen.

Ping 45

väljer den framsynte direktören Sven Magnus Sunnerdahl, till arbetarnas stora skräck, att satsa sig ur krisen genom att köpa in Sveriges första pappersmaskin. I musikalen skildras också direktörens relation till sin fru, den starka och självständiga överklasskvinnan Hedvig Charlotta Sunnerdahl. – Föga förvånande har det varit svårare att hitta dokumentation om kvinnorna vid bruket. Där har jag fått ta mig lite större friheter i manusarbetet, säger Ewa Ohlsson Westin. vi tar en rundtur i museet. På väggarna hänger förstoringar av kontrakt, fotografier och köpehandlingar. Men också föremål ur brukets historia. Här finns den så kallade 46 Ping

dandyrullen som användes för att trycka aktier till tändstickskungen Ivar Kreugers imperium Kreuger & Toll. Men också Tetra Pak-liknande flaskor och muggar av pergaloidpapper från 1930-talets början samt det Klippanproducerade toalettpappret Juno med den säljande beskrivningen: ”Mjukt och starkt absorberande, garanterat fritt från träflis, syror och skadliga beståndsdelar.” Nisse Claesson kan brukets historia på sina fem fingrar. Han levererar färgstarka anekdoter om katekesbelästa lumpsamlare, levnadsglada direktörer med urstark cognacstörst och om när han själv – efter att ha blivit vän med några indiska ingenjörer på studiebesök i Klippan – blev erbjuden anställning på ett indiskt pappersbruk med den

› 2007 fick Nisse

Claesson Klippans kommuns kulturpris för sina insatser med fabriksarkivet.

› Ewa Ohlsson Westin har

arbetat med drama sedan 1980. Hon har bland annat jobbat med skolteater och större uppsättningar med amatörer.

speciella löneförmånen att varje kväll få gå till sängs med en ny kvinna.

musikälskande far förlorade sina fingrar i en arbetsplatsolycka på bruket och försökte i resten av sitt liv hitta något slags protesmaterial som det har blivit dags att bege oss till aktivitets- var tillräckligt känsligt för att han skulle kunna huset Sågen i Klippan för kvällens repetitioner. fortsätta spela gitarr. Utan att lyckas. Ewa Ohlsson Westin ska för första gången jobba – Det var självklart för mig att tacka ja när jag med de manliga skådespelarna som främst blev erbjuden att medverka i föreställningen, består av amatörer. En efter en droppar mänsäger Bert-Inge Karlsson. ‹ nen in med tjocka manushäften. Ewa Ohlsson Westin går igenom de olika rollerna varpå musikalens första scen ska börja repeteras i en Sunnerdahl på liv och död dunkel gymnastikhall bland plintar, mattor och › Musikalen Sunnerdahl på liv och död spelas längdhoppsgropar. Klippanbördige Bert-Inge på Klippans pappersbruk vid tio tillfällen mellan Karlsson ska spela lumphandlare. Han berätden 4-21 juli. tar att orten och dess invånare alltid har varit starkt präglade av bruket. På gott och ont. Hans Ping 47

Digital storytelling

Digitalt berättande mer minnesvärt Peter Vinnervik, lärare på Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Peter Vinnerviks intresse för digitalt berättande uppstod när han var på en konferens i USA – Jag tycker det digitala berät- för drygt fem år sedan. Han tandet har legat lite avvaktande var där för att lära sig mer om fram till på senare tid, säger digitala spel i skolan som ett

foto: istockphoto

Pedagogisk, engagerande och minnesvärd. Det är tre fördelar som förknippas med digitalt berättande. En form av multimediahistorier som fått en nystart med ny teknik.

48 Ping

läroverktyg, men la också märke till att det talades en hel del om digital storytelling, digitalt berättande – alltså att berätta en kort historia med digitala media, så som bild, ljud, film och text. – Det var ju inget nytt då egentligen, men inte heller särskilt vanligt. Sedan dess

har intresset blossat upp igen, mycket tack vare mobila enheter och surfplattan, säger Peter Vinnervik.

fler områden. Peter Vinnervik berättar om när han var på British Museum, och såg måttligt roade skolungdomar guidas av en museiintendent. hemma i sverige satte han och – För museer är det klocken kollega inför våren 2013 rent. Tänk om de ihop kursen Digitalt berättandär barnen kunde de och kreativt lärande, en kurs få sätta ihop som främst riktar sig till lärare en egen digital och pedagoger. historia om vad Det är en tacksam målgrupp, de har upplevt. Då › Peter för just inom skolan har digiblir det ett sätt för Vinnervik talt berättande slagit rot. Inte barnen att återbeså konstigt, eftersom skolan rätta, att få större länge har jobbat med berätinsikt i vad de har telser, tidigare med papper och försökt förstå. penna, i dag även med datorer Hans kursdeloch surfplattor. tagare jobbar med Men digitalt berättande verktyget Scratch. › Sophie Jonasson kan fungera inom så många Men den som söker på ”digital storytelling” och ”tools” möts av en flod av verktyg eller appar för storytelling, så som iMovie, Puppet Pals och Kerpoof. En digital berättelse måste dock inte skapas i den typen av verktyg, vilket Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har visat genom Platsr.

För museer är det klockrent. Tänk om de där barnen kunde få sätta ihop en egen digital historia om vad de har upplevt på museet.

› Intresset för att berätta

historier digitalt har blommat upp tack vare smarta telefoner och surfplattor.

Myndigheten fick år 2009 i uppdrag av regeringen att ta fram och förvalta en plattform för demokratisk historiebeskrivning. En plattform där vem som helst kan berätta en personlig berättelse, kopplad till en särskild plats i Sverige. Resultatet är platsr.se, en community som bygger på text, bilder, ljud och filmer – typiskt digitalt berättande – men där de olika medierna är separerade från varandra. När användaren

klickar på en geotag på en Sverigekarta, till exempel Öreryd i Småland, kan man få läsa, se eller höra berättelser från platsen. – Forskning har visat att en historia aktiverar hjärnan på ett bättre sätt än vad rena fakta gör. Därför fungerar digital storytelling så bra. En personlig berättelse om till exempel de vita bussarna fastnar på ett helt annat sätt än bara ren fakta, säger Sophie Jonasson på Enheten för informationsutveckling vid RAÄ. den största utmaningen för

digitalt berättande i allmänhet, och för Platsr i synnerhet, är att få berättelser från alla typer av människor. De äldre, de vars historia sträcker sig längst bak i tiden, kan försvinna på grund av att det inte kan tekniken för det digitala berättandet. Just därför inleder Sophie Jonasson och hennes kollegor nu ett samarbete med bland andra Digidel-kampanjen, där ett steg är att skapa informationsfilmer så att det blir lättare för användaren att förstå hur man laddar upp sin personliga berättelse. Peter Vinnervik, känner samma problem: – Med vår kurs når vi de som redan är troende. Vi skulle vilja nå ut till de som är intresserade men inte vågar ta steget på grund av tekniktröskeln. Torbjörn Hallgren

Tre fördelar med digitalt berättande

› ›

Peter Vinnervik: Kreativt, personligt, multimodalt Sophie Jonasson: demokratiskt, empatiskapande, underlättar lärande

Ping 49

Fackligt

Så här års är det tyvärr vanligt att antalet varsel och uppsägningar ökar. Vad är det som gäller? Ping svarar på de vanligaste frågorna. text anders regnell illustration jens magnusson

frågor om uppsägningar

1lektivavtalet Vid uppsägning gäller koloch reglerna i Lagen När kan jag bli uppsagd?

om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren måste kunna visa att det finns "saklig grund" för uppsägningen. Saklig grund för uppsägning kan vara så kallad arbetsbrist. Det handlar inte om att du har för lite att göra. Arbetsbrist kan uppstå till följd av besparingskrav, omorganisation eller inskränkningar i verksamheten till exempel i samband med budgetnedskärning, personalminskning, omorganisation eller annan omprioritering på arbetsplatsen. Du kan också bli uppsagd av personliga skäl, det vill säga att du på något sätt har misskött

50 Ping

dig eller inte längre klarar av att utföra ditt arbete. Innan du blir uppsagd är arbetsgivaren skyldig att kontakta din lokala fackliga företrädare eller en ombudsman på DIK för en förhandling. Det gäller även om det inte finns något kollektivavtal mellan din arbetsgivare och DIK. Din fackliga företrädare kontaktar sedan dig för att kunna företräda dig och få klarhet i varför arbetsgivaren vill säga upp dig.

Vid arbetsbrist kan arbets2 givaren inte säga upp vem som

Gäller alltid sist-in-först-ut?

helst efter eget tycke, han måste följa en viss turordning. Enligt LAS är huvudregeln att den som

är sist anställd på en arbetsplats blir uppsagd först. Om anställningstiden är lika blir den som är yngre uppsagd före den som är äldre. Men du kan även bli uppsagd om du inte har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som ska utföras. Har du arbetat mer än tolv månader och blir uppsagd på grund av arbetsbrist har du under uppsägningstiden, och nio månader därefter, företrädesrätt till återanställning. I olika sektorer, till exempel i statliga myndigheter, kommuner och landsting, kan turordningen vara reglerad på olika sätt. Det handlar framför allt om att man delar in i arbetsplatserna i mindre turordningskretsar.

Ping 51

Fackligt

› Sist in först ut. En princip som gäller men som kan fungera olika inom olika avtalsområden.

Principen sist-in-först-ut gäller fortfarande, men inom den mindre kretsen.

3 Trots att det kanske är just din Har jag rätt att bli omplacerad?

tjänst som ska dras in behöver det inte vara du som drabbas av uppsägning på grund av arbetsbrist, du kan ha rätt att bli omplacerad till en annan tjänst. Men då måste du anses ha tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras. Uppsägningen gäller endast om du inte anses ha tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras till någon ledig tjänst. Observera att arbetsgivaren inte är skyldig att inrätta en ny befattning.

4 Om en arbetsgivare tänker genomföra nedskärningar som Vad menas med varsel?

berör minst fem anställda måste de skriftligt meddela det till 52 Ping

Uppsägningen gäller endast om du inte anses ha tillräckliga kvalifikationer för att omplaceras till någon ledig tjänst. Arbetsförmedlingen. Det är det som kallas för att varsla. På arbetsplatserna använder man ofta ordet varsel för den förvarning du som anställd kan få om att du riskerar att bli uppsagd. Det är vanligt att en arbetsgivare ”varslar” dem man har tänkt säga upp innan förhandlingar med facket inleds. Ett sådant varsel har ingen rättslig verkan, utan kan ses som information. Först efter förhandling har arbetsgivaren rätt att lämna över ett skriftligt uppsägningsbesked. Från det da-

tum du får det skriftliga beskedet räknas din uppsägningstid.

5 I dagligt tal tenderar begreppen

Vad är det för skillnad på uppsägning och avskedande?

att blandas ihop, så det finns skäl att reda ut dem. När någon blir av med jobbet handlar det i de allra flesta fall om uppsägning. Avskedande är extremt ovanligt och innebär att anställningen upphör med omedelbar verkan, utan uppsägningstid. För att bli avskedad ska du som anställd misskött dig grovt. Du ska ha begått en brottslig eller annan handling som försatt arbetsgivaren i en mycket allvarlig situation – till exempel förskingrat arbetsgivarens pengar, laddat ner barnpornografi på din arbetsdator eller något liknande. Fotnot: Läs mer om uppsägningar på www.dik.se/uppsagning

Fackligt Cecilia Fridell:

»Det är intressant hur lätt det är att bli uppsagd« Cecilia Fridell arbetade som enda anställd på en innebandyklubb i Stockholm. En dag fick hon veta att hennes tjänster inte längre behövdes. att hantera uppsägningar är

tyvärr en vanlig syssla för DIK:s förtroendevalda och ombudsmän. Särskilt i samband med sommaren eller vid årsskiften ökar antalet påtagligt. Magnus Berg, ombudsman på DIK, förklarar: – Många arbetsgivare kommer loss och tar tag i tänkta uppsägningar när de inser att allt kommer att stanna upp under semestertiderna. Likaså vid årets slut vill man få allt klart innan det nya budgetåret tar vid.

sker på grund av arbetsbrist, vilket låter som att arbetsuppgifterna tar slut. Men termen är missvisande, för det är inte alltid det som det handlar om. Det kan finnas hur mycket jobb som helst men ändå kan arbetsbrist uppstå. Några vanliga orsaker är att pengarna tar slut eller att arbetsgivaren vill ändra inriktning på verksamheten. I Cecilia Fridells fall var det senare. Hon arbetade deltid med administrativa uppgifter på en innebandyförenings kansli. Hon uppfattade det som att en styrelseledamot i föreningen ville ta över hennes arbete och lägga

f o t o : p r i vat

de allra flesta uppsägningar

› Cecilia Fridell blev tvungen att sluta när hennes arbetsgivare ville omorganisera.

till några nya. Den nya tjänsten skulle kallas för sportchef och krävde gedigna kunskaper om innebandy, något som Cecilia saknade. Hon fick besked om att hon skulle bli tvungen att sluta. – Jag fick en känsla av att han ville bli av med mig. Han gillade inte mig och ville ha jobbet själv.

Men föreningen följde de regler som gäller, så uppsägningen var inte mycket att säga om. Det är intressant hur lätt det är att bli uppsagd, säger Cecilia Fridell. Cecilia anade att något var på gång då styrelseordföranden plötsligt blev väldigt intresserad av vilka arbetsuppgifter hon Ping 53

Tips om du riskerar att bli uppsagd

foto: scanpix

Fackligt

› Är du med i a-kassan?

Har du rätt till ersättning? Har du rätt till inkomstförsäkring? Berätta för din arbetsgivare vilket fack du tillhör. Kontakta din fackliga företrädare.

› › ›

› DIK:aren Cecilia Fridell

arbetade på en innebandyklubb när hon blev uppsagd.

Det är ganska lätt för en arbetsgivare att kalla det för en arbetsbrist även om det finns andra orsaker. hade. Och så plötsligt i januari i år blev Cecilia inkallad till ett möte på en söndag. Då fick hon veta hon skulle bli uppsagd med arbetsbrist som skäl. – Sen blev det bråttom. De vill verkligen bli av med mig så fort som möjligt. En snabb överlämning och sen gav de mig arbetsbefrielse direkt, berättar Cecilia. Innan arbetsgivaren säger upp någon är de tvungna att prata med den anställdes fackförbund, men det missade innebandyföreningen. Dessutom ville de att hon inte skulle berätta för någon att hon hade blivit uppsagd, utan helst skulle det se ut som hon hade slutat självmant. 54 Ping

– De ville belägga Cecilia med tystnadsplikt efter det att uppsägningen var påskriven och klar. Det kan man inte göra. Man ska inte prata illa om sin före detta arbetsgivare men att berätta som det är måste man naturligtvis få göra, säger Magnus. många mindre företag och organisationer gör ofta fel när de ska hantera uppsägningar. – Det är inte konstigt menar Magnus. Det är så pass sällan som de behöver säga upp personal, så de vet inte hur processen går till. De flesta frågar oss eller en arbetsgivarorganisation hur man går till väga.

Cecilia upplevde att arbetsbrist kanske inte var den egentliga orsaken till att hon blev uppsagd. Att det snarare handlade om att man ville bli av med henne som person. Vad gör man om det känns som att arbetsbristen är påhittad? – Det är ganska lätt för en arbetsgivare att kalla det för en arbetsbrist även om det finns andra orsaker. Det kan ju finnas flera skäl till en uppsägning där en del kan vara arbetsbrist. Men ibland kanske man vill passa på att lösa en personkonflikt också. Kan arbetsgivaren styrka att det är fråga om arbetsbrist går det inte att komma åt eventuella andra orsaker till uppsägningen, säger Magnus. I dag har Cecilia hittat ett nytt jobb och är glad att hon har kommit från innebandyklubben. Anders Regnell

Ombudsmannen Magnus Berg:

» Semester – du ansöker och arbetsgivaren beviljar«

är ska du ta semester i sommar? En vanlig fråga, som i grunden är felaktig för en fyrkantig ombudsman som jag. Eftersom semesterregler är bland det krångligaste som finns i arbetsrätten, blir jag inte så förvånad när det blir fel. gång – förhoppningsvis. Det är en av de förmåner som man tar så för givet att man kanske inte tänker på hur bra den är. Du får betalt för att vara borta från jobbet i fem, sex, sju veckor, kanske ännu fler. Och du får inte bara behålla din vanliga lön när du är ledig, du får till och med extrapengar! Ett arv från förr med syfte att vi ska ha råd att göra något på ledigheten. Extrapengarna kallas semestertillägg. Semestertillägget, tillsammans med din vanliga lön, utgör semesterlön. Semesterersättning däremot är något man får när anställningen upphör. Den ersätter alltså i pengar ledighet som man inte kunnat ta ut i tid, därav namnet.

foto: anders haglund

semester ska alla ha någon

Allt detta regleras i Semesterlagen, som kan vara den minst omtyckta lagen av såväl fackliga företrädare som personalavdelningar.

ska räknas ut. Om vi blandar in deltidsanställningar blir det riktigt illa. Som ombudsman får jag ibland hjälpa både arbetsgivare och medlem att se till att det räknas rätt. allt detta regleras i SeNå, varför är det fel att fråga mesterlagen, som kan vara när man ska ta semester då? Jo, den minst omtyckta lagen av hela grunden i semesterlagen såväl fackliga företrädare som är att det är arbetsgivaren som personalavdelningar. Det finns lägger ut semestern. Du ”tar” mycket som kan bli fel när det alltså inte semester, du får. handlar om semester. Att räkna Visserligen står det i lagen att ut vilken semesterrätt en person arbetsgivaren ska ”samråda med har är inte det svåraste, men arbetstagaren”, men om man är det kan bli fel det också. Värre oense bestämmer arbetsgivaren. kan det bli när det ekonomiska Det går helt i linje med arbets-

givarens rätt att leda arbetet. Nu går ju samrådet normalt till så att du ansöker om semester och arbetsgivaren beviljar, men föreställningen att man ska få semester när man vill är så stark att upprördheten ofta blir stor vid ett avslag. Den enda rätt du har är fyra lediga veckor i rad under juni-augusti. Men arbetsgivaren kan fortfarande bestämma när under den tiden de veckorna ska infalla. Så njut av en fantastisk förmån och av en förhoppningsvis härlig sommar! Och kontakta facket om det blir något fel med din semester!

Tipsa Magnus!

› Vad vill du att Magnus ska

skriva om? Mejla dina tankar till magnus.berg@dik.se

Ping 55

Debatt

Journalistik: Kultursidorna i dagspressen fylls allt oftare av gratismaterial som tränger undan den kvalificerade journalistiken. Historiken och vetenskapsjournalisten Anders Björnsson ser ett problem för DIK:s yrkeskårer som arbetar med det skrivna ordet när kulturjournalistikens kritiska dimension försvinner.

Självberöm luktar inte längre illa

åren 2013 utgav Per Wirtén säger inte heller att Wirténs bok är dålig. ett omskrivet arbete om Den gav en föreställning om att den kunde Herbert Tingsten. Några davara riktigt läsvärd. Men det blir samtigar före utgivningen publicedigt tydligt att vi här har att göra med ett rades kapitellånga utdrag ur särintresse i den uppenbara meningen att Wirténs bok först i Expressen, där Wirtén Wirtén, som Expressen-skribent ingår i själv är medarbetare, sedan i Dagens Bonnier-stallet, liksom för övrigt Dagens Nyheter, som Tingsten i närmare femton Nyheter och en gång Tingsten, och att år var chefredaktör för. hans bok Herbert Tingstens sista dagar är I stort uppslagna recenutgiven av Albert Bonniers Gratismaterial sioner i dessa – och andra förlag. tidningar – var omdömena blir ett sätt att när man sedan läser Per genomgående positiva, fylla sidorna men Wirténs bok finner man ibland översvallande. Men också tränga ut den att inte heller han har tagit man sökte förgäves efter kvalificerade journotis om Alf W. Johanssons en uppgift om att det nalistiken, utan att arbete. Det omnämns över redan finns ett grundläghuvud taget inte där. Man gande arbete om Tingsten detta blir omedelbörjar undra vad det är för en som politisk publicist, det bart synligt. Tyck till: bok och vad det egentligen ämne Wirtén behandlar, På dik.se/ är för kritiker som har följt nämligen historikern Alf ping-debatt författaren så tätt – man måste nog säga W. Johanssons Herbert Tingsten och kalla kan du ge svar kriget (1995). entusiastiskt – i spåren. på tal eller Detta är ett exempel från relativt sen tid. Det senare säger inte att Wirténs bok är kommentera dålig, ens överflödig. Men det säger att kri- Den som följer dagstidningarnas kultursidor kan ge en uppsjö. Promotionsjourden här tiken inte har fungerat, att recensenterna nalistiken har under halvtannat decenartikeln. inte har fullgjort sin uppgift. Recensennium blivit en litterär genre i sig. Fram till ternas uppgift kan inte vara någon annan mitten av 1990-talet var en tidningsredakän att ha minst lika god orientering om tion – jag talar nu om seriös morgonpress ämnet de skriver om som en insatt läsare och försöka komma fram till om en förfat- – noga med att inte framhäva de egna medarbetarnas prestationer. Här rådde ett tare når längre eller säga något annat än slags jäv. Att tillhöra den egna tidningens en föregångare. redaktion var belöning nog – det gick ju att Den förra, förhandlingspubliceringen 56 Ping

Debatt

› Skribenten vill värna

den kvalificerade journalistiken.

foto: istockphoto

varje dag prestera och figurera, inte allom givet. Tidningens så kallade varumärke var i sin tur beroende av denna återhållsamhet, en självpåtagen objektivitet i värderingen av andras och egnas insatser. Self-promotion sågs som ett fattigdomsbevis. Textreklam kunde inte accepteras, om granskningsfunktionen skulle bli tilltrodd. Obetald – eller betald?! – annonsplats för dem som redan stod på lönelistan luktade helt enkelt intellektuell, och varför inte också kommersiell, korruption. ordet – boken, det skrivna – är dock vår primära kommunikationsform, som individer och samhällsvarelser. Men även andra kulturyttringar hanteras numera på likartat sätt av tidningsledningar som bantar sin organisation och skalar bort fackkompetens som de i övrigt betalar allt

tunnare honorar för. Gratismaterial blir ett sätt att fylla sidorna men också tränga ut den kvalificerade journalistiken, utan att detta blir omedelbart synligt. För yrkesfolk inom närbelägna verksamhetsfält – bibliotekarier, museitjänstemän, folkbildare – måste denna försvagning av kulturjournalistikens kritiska dimension vara ett särskilt bekymmer. De förlorar stöd i sitt dagliga arbete. De kan klara sig utan idolporträtt och lanseringskampanjer. Men de överlever inte som professionella utan insikt, utan idédebattens motvikter.

Anders Björnsson

› DIK-medlem, historiker, med en bakgrund

inom vetenskapsjournalistiken. Senast chefredaktör för den internationella kvartalstidskriften Baltic Worlds (2008–2012). Ping 57

Bibliotekarie till Landstinget Sörmland För mer information är du välkommen att kontakta bibliotekschef Kristina Smedeby tfn 016-10 52 98. Sista ansökningsdag: 2013-06-21.

Läs mer på

www.landstingetsormland.se/jobb Vi undanber oss vänligt men bestämt direktkontakt från bemannings- och rekryteringsföretag samt försäljare av ytterligare jobbannonser.

dik söker

Kommunikatör DIK söker en kommunikatör till avdelningen för kommunikation och marknad. Tjänsten är ett vikariat under ett år. Läs mer på: www.dik.se /artikel/ dik-soker-kommunikator

Vi söker

Antikvarie

med bebyggelseinriktning Vill du arbeta med byggnadsvård och projekt i Halland? Vill du bli en medarbetare i gänget som arbetar med kulturmiljö, bostäder, klimat, energi, samhällsskydd, infrastruktur och planering mm? Sista ansökningsdag 20 juni För mer information www.lansstyrelsen.se/halland

58 Ping

Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxtfrågor, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och utbildning. Organisationen är politiskt styrd, huvudmän är landstinget och de 16 kommunerna. www.regionvarmland.se

Chef för Kulturcentrum Vi söker dig som vill leda utvecklingen av Kulturcentrum i Region Värmland, en verksamhet där den regionala utvecklingskompetensen inom bland annat dans, film, hemslöjd och biblioteksverksamhet samlas. Du har relevant akademisk utbildning, ekonomiskt sinne samt dokumenterad ledarerfarenhet där fokus ligger på organisations- och verksamhetsutveckling. En viktig del i uppdraget är att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Som person behöver du vara lyhörd, strukturerad och ha förmåga att entusiasmera andra. Du har god förmåga att kommunicera i tal och skrift. Du får gärna ha erfarenhet av att leda verksamhet inom kultursektorn.

Vid frågor kontakta Thomas Bylund, 070-264 40 09. Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 9 juni 2013.

Vi söker Projektledare till Sveriges Vägmuseum i Kjula Läs mer om våra lediga tjänster www.trafikverket.se/jobb

Ping 59 Ping 59

Sundsvall med den kulturminnesmärkta Stenstaden ligger vid havet och mellan stadsbergen. Med 200 000 invånare är Sundsvallsregionen en av norra Sveriges största boende- och arbetsmarknader.Visionen är ”vi gör det goda livet möjligt” och våra värdeord är mod, helhetssyn och öppenhet.Vi söker dig som kan omsätta dessa ord i handling och göra det goda livet möjligt för medborgare och företag.

Till Kultur & Fritid söker vi en

Intendent till enheten Arkiv, dokumentation och samlingar vid Sundsvalls museum. Läs mer på www.sundsvall.se/ledigajobb

sundsvall.se

Chef för KRO/KIF:s kansli

Som person behöver du vara lyhörd, strukturerad och ha förmåga att entusiasmera andra. Du har god förmåga att kommunicera i tal och skrift. Du får gärna ha erfarenhet av att leda verksamhet inompå kultursektorn. Läs mer www.kro.se/ledigajobb. Sista ansökningsdag 4 juni.

Vid frågor kontakta Thomas Bylund, 070-264 40 09. Läs mer och ansök via www.proffice.se senast 9 juni 2013.

60 Ping

Arkivcentrum i Dalarna söker dig som vill bli vår nya chef. Arkivcentrum i Dalarna, beläget i närheten av Världsarvet Falun, men en rad unika samlingar söker nu dig som vill bli en del av vårt team. Vi söker dig som vill anta en utmaning och som vågar sikta högt och framåt. Arkivcentrum i Dalarna är en ekonomisk förening med uppdraget att utgöra näringslivsarkiv för Dalarna och vara ett forum för näringslivshistoria i länet. Här förvaras, vårdas och tillgängliggörs handlingar från företag, organisationer och enskilda med anknytning till Dalarnas näringsliv. Vi bildades år 2006 och huvudparten av vårt arkivbestånd består av det fantastiska historiska arkivet efter världens äldsta bolag Stora Kopparbergs Bergslags AB. Vi har också modernare arkivmaterial från olika typer av företag. Läs mer om tjänsten på www.arkivcentrumdalarna.se

Landstingets kulturförvaltning söker

Utställningsproducent och pedagog Huddinge har en ung befolkning och växer snabbt – med 100 000 invånare är vi den största kommunen i länet efter Stockholms stad. Huddinge ligger bara 15 minuter från Stockholm C och kännetecknas av stark utveckling, unika naturmiljöer och ett mångsidigt näringsliv.

till Kultur- och fritidsförvaltningens internationella barnkonstmuseum

www.huddinge.se/ ledigajobb

Mer trygghet för pengarna CHEF TILL

KONSTENHETEN Ansökningstid 6 juni-8 juli 2013

DuLäs vetmer väl och att DIK:s sök tjänsten på: inkomstförsäkring www.jobb.sll.se/ ingår KU-13-10016 i ditt medlemskap? Läs mer på www.dik.se/inkomstforsakring www.kultur.sll.se

Ping 61

Till och från jobbet Thaimaten var något exotiskt man provade under en semesterresa, sedan blev det fin restaurangmat och nu vanlig lunchmat. Edward Blom, näringslivshistoriker.

Hej medlem! Christina Jägare, Kommunikatör, Stockholm Hur äter du lunch? Jag har oftast matlåda med mig till jobbet. På våren och sommaren äter jag gärna utomhus. Det gäller att passa på att njuta av vädret också. Händer det att du äter framför datorn? Extremt sällan. Hur länge lunchar du? En timme blir det oftast. Då hinner jag umgås med kollegor och äta i lugn och ro. Gör du något annat på lunchen ibland? Om jag hinner kan jag ta en promenad eller uträtta några ärenden.

› Ta med din lunchmat foto: colourbox

Fånga våren på din lunchrast Äntligen är våren här. Efter den långa vintern vill man gärna stanna upp tiden och fånga de ljusa gröna vårdagarna. Tyvärr rusar tiden ofta minst lika fort under försommaren som resten av året. Om du kan – ge dig ut på lunchrasten och ladda upp med energi. Gå en promenad, spring en runda eller bara sätt dig i solen en stund. Eller ta med din matlåda och ät den utomhus.

Visste du att isvenskarnas lunchvanor har ändrats de senste tio åren. Enligt en Sifoundersökning har pastan ersatts med thaimat eller sallad på lunchrestaurangen. Favoritlunchen skiljer sig åt mellan könen. Männen har raggmunk som favorit följt av thailändskt. Bland kvinnorna är salladen populärast. Hela 35 procent av kvinnorna uppger att det är deras favoritlunch.

62 Ping

och ät ute om du kan.

Till och från jobbet

procent av kvinnorna i Sverige uppger att deras lunchrast i snitt varar 30 minuter eller mindre. Männen däremot tar längre raster. Endast 49 procent tar kortare lunch än 30 minuter. I snitt, oberoende av kön, lunchar svensken mellan 21-30 minuter. Källa: Edenred

Aktuella böcker Utvalt av: Ingela Wettergrund

saker att göra på lunchen

Lunchdejta Passa på att träffa pappa, en kompis eller svärmor över en lunch.

2 Varför?

Handbok i berättande pedagogik Ulf Ärnström Det här är den tredje, omarbetade upplagan. Nytt är ett avsnitt om Lgr11. Talekonst och presentationsteknik har fått större utrymme och bokens frågemodell knyter tydligare an till metoder om läsinlärning och boksamtal. Muntligt berättande är ett effektivt sätt att samla oroliga, okoncentrerade, omotiverade elever till arbete. Berättande väcker känslor, tar tillvara elevernas frågor och befäster kunskaper på ett lustfyllt sätt och går att använda i alla ämnen. De flesta av exemplen är hämtade från grundskolan men museipedagoger och bibliotekarier arbetar också efter dessa idéer.

Fortsättning följer

Vad är talböcker?

Fortsättning följer är boken för den som funderar på att gå i pension eller som redan har gjort det. Hur ser det nya livet ut? Vilka tankar och känslor styr i den stora friheten? Hur navigerar de nya pensionärerna mellan dröm och verklighet? Aktuella faktatexter om pengar, hälsa och ny forskning samt en rad intervjupersoner som berättar om sina liv, ger kunskap och inspiration. Det handlar om att leva nu och inte skjuta upp det som är roligt.

Vad är en talbok? Vilka sorters talböcker finns det och vem får använda dem? I den här boken hittar du grundläggande fakta om talböcker, vilka som får låna dem och hur de produceras. Här finns också tips om hur du som jobbar på bibliotek kan marknadsföra och skylta era talböcker. I boken finns korta intervjuer med bibliotekarier och låntagare samt länk- lästips för vidare information och fördjupning. Boken är tänkt att fungera som handbok och inspirationskälla för dig som arbetar med talböcker.

Episd 60+ Lotta Skoglund

Anna Gustafsson Chen

Det handlar om att leva nu och inte skjuta upp det som är roligt.

Ta en promenad Äter du medhavd matlåda, se till att komma ut en sväng före eller efter maten. Bara en kort promenad i friska luften gör dig piggare resten av eftermiddagen.

Yoga Gå undan ett tag och gör en avslappningsövning eller meditera en stund. Du får igen tiden i ökad effektivitet efteråt.

Motionera Ta en löprunda eller ett pass på gymmet under lunchen. Bättre flås lika med bättre koncentrationsförmåga.

Bryt mönster Du kanske har samma rutiner varje dag? Tänk efter om du kan göra något annorlunda. Säg ja till dem som bowlar på fredagarna, även om du brukar tacka nej . Ping 63

Kalendarium foto: colourbox

25/9 Den vise chefen Seminarium i Stockholm om den nya tidens ledarskap. Pris 4 700 kr exkl moms, företaget Mirrorgate arrangerar. Anmälan på www.mirrorgate.se. 26/9 Konsten att bygga företag Sacos inspirationsseminarium i Göteborg med Monica Lindstedt, en av grundarna till tidningen Metro. För dig som är egenföretagare eller funderar på att starta eget. Kl. 12–15.30, lunchsmörgås från kl. 11.30. Gratis för DIKmedlem. Mer information och anmälan senast 5 september på www.saco.se/kalendariet.

Förhandlarutbildning för förtroendevalda 17–18 september . Kurs i Nacka för fackligt förtroendevalda i förhandlingsteknik. Mer information på www.dik.se/kalendarium.

Augusti

25–29/8 IALP 2013 I Toronto, Kanada, anordnas The worldwide organization of professionals and scientists in communication, voice, speech language pathology, audiology and swallowing. Mer information via DIK:s kalendarium www.dik.se/kalendarium.

September

12/9 Den vise chefen Seminarium i Malmö om den nya tidens ledarskap. Pris 4 700 kr. exkl. moms, företaget Mirrorgate arrangerar. Anmälan på www. mirrorgate.se. 19/9 Leda chefa coacha! Sacos inspirationsseminarium i Linköping med Åsa Lundquist Coey för dig som är ny i chefsrollen eller kanske på väg att bli chef. Kl. 12, lunchsmörgås från kl. 11.30. Gratis för DIK-medlem. 64 Ping

Mer information och anmälan senast 3 september på www.saco. se/kalendariet. 24/9 Astrid Lindgrens värld – på riktigt! Sacos inspirationsseminarium i Stockholm med Mikael Ahlerup, vd för Astrid Lindgrens Värld, för dig som är egenföretagare eller funderar på att starta eget. Kl. 12–15.30, lunchsmörgås från kl. 11.30. Gratis för DIK-medlem. Mer information och anmälan senast 2 september på www.saco.se/kalendariet.

Oktober

9/10 Sagolik kommunikation Sacos inspirationsseminarium i Malmö med säljexperten Britt-Marie Ahrnell, för dig som är egenföretagare eller funderar på att bli det. Kl. 12–15.30, lunchsmörgås från kl. 11.30. Gratis för DIKmedlem. Mer information och anmälan senast 20 september på www.saco.se/kalendariet. 15–16/10 Registratorsforum 2013 Konferens i Stockholm för dig som arbetar som registrator. Uppdatera dig bland annat kring juridik, e-arkiv och registratorns utvecklande roll. Prisex. 6 950 kr. Mer information och anmälan via www.dik.se/kalendarium.

Något på gång?

Tipsa oss: Nu kan du med ett enkelt formulär på DIK:s webbplats själv tipsa om aktiviteter som är på gång. Gå in på www.dik.se/kalendertips.

Mitt CV Hanna Hellzén Cramér

Hur hamnade du här?x Hanna Hellzén Cramér jobbar just nu som vikarierande kommunikatör på Lärarförbundet. Hur hamnade du där?

– Jag ville tillbaka till att jobba på en kommunikationsavdelning och att jobba på ett fackförbund passar mig väldigt bra. Lärarförbundets värderingar kan jag ställa mig bakom och det känns som ett viktigt jobb. Vad gör du där?

– Jag är bland annat redaktör för Lärarkanalen, Lärarförbundets tv-kanal på webben, redigerar webbplatsen, kommunicerar via sociala medier, producerar digitala nyhetsbrev och jobbar med mässor. Vad gör du om fem år?

– Då jobbar jag som kommunikatör på en kommunikationsavdelning, antagligen på en idéburen organisation. Och så har jag ett fast jobb.

2000-2001

Linjen för Illustration och Grafisk Formgivning. Folkuniversitetet » Upptäckte efter ett tag att jag ville jobba även med innehållet.«

Hanna Hellzén Cramér

Ålder: 33 år. Bor: Vasastan i Stockholm. Familj: Sambo. Fritid: Jag dansar lindy hop och arrangerar också danskvällar i queerlindy. Det är otroligt kul och ger mig en massa positiv energi!

Kommunikatör Lärarförbundet

f o t o : p r i vat

2006– 2007

2005–2012

Startade upp och drev bokförlaget Rosenlarv.

Informationsproduktion. Göteborgs universitet.

» Spännande! Lärde mig driva ett företag men också om kommunikationsarbete.«

» Ville komplettera med en mer praktisk utbildning. Lärde mig hur man kan arbeta strategiskt med kommunikationsarbete.«

2002–2006

Medie- och kommunikationsvetenskap. Södertörns högskola. » Det fanns ingen informatörsutbildning i Stockholm så jag satte ihop min egen examen.«

2008–2009

Marknadsassistent/ Grafisk formgivare. Swedish Film. » Första jobbet efter examen på ett litet företag som jobbade med filmrättigheter för offentlig filmvisning. En trevlig arbetsplats.«

2006 2005

2010–2012

Marknadskommunikatör. Liber AB. » Första jobbet där jag arbetade med marknadskommunikation och pressarbete. Det var väldigt utvecklande.«

2009–2010

2012–2013

» Liten arbetsplats, gjorde olika saker.«

» Mer strategisk kommunikation och varumärkesarbete.«

Informatör. Svenska läromedel.

2008

2002 2000

2013

2009

Kommunikatör. Studieförbundet Bilda

2012 2010

2013

Ping 65

På nytt uppdrag

Samhällsnyttan driver Åsa som kommunikatör Åsa Brozén tänkte först bli filmare och fotograf men så tog intresset för kommunikation över. Nyss började hon på en ny tjänst som strategisk och operativ informatör vid Socialstyrelsen.

– Som kommunikatör eller informatör – som vi fortfarande kallas vid Socialstyrelsen – får man vara med i arbetet med att skapa förutsättningar för samhällsutveckling. Det är både spännande och utvecklande. Att få bidra till samhällsnytta är en stor del av min drivkraft. Åsas uppgift är bland annat att föra ut Socialstyrelsens arbete kring framtidens e-hälsostrategi till vårdgivare, kommuner och landsting. Hon har varit informatör i Emmaboda kommun och vid Växjö universitet/Linnéuniversitetet, där hon tog sin fil. kand. i medie- och kommunikationsvetenskap. En jättebra utbildning, tycker hon. – Jag var över trettio när jag började plugga.

I många år jobbade jag med film vid Folkets Bio och Folkets Hus, men så blev jag mer och mer intresserad av kommunikationsbiten i jobbet som programansvarig och sökte till utbildningen. Det har jag aldrig ångrat. Lena Fieber

66 Ping

Lena Emanuelsson

har valts till ny ordförande för Saco-S, förhandlingskartellen för akademiker inom staten, efter Edel Karlsson Håål. Hon är förhandlingschef på Jusek, utbildad personalvetare och har varit personalchef i Huddinge kommun.

tillträder den 12 augusti tjänsten som kommunikationschef på Studieförbundet Bilda. Hon kommer närmast från en tjänst på Svenska missionsrådet där hon sedan 2001 arbetat som kommunikationsansvarig och kommunikationsstrateg.

med film vid Folkets Bio och Folkets Hus väcktes intresset för kommunikation.

blir ny chef på Museum Gustavianum. Hon är historiker och sedan 2009 chef för Vasamuseet i Stockholm. Marika Hedin är fil.dr. i historia och har varit verksam som lärare och forskare.

har blivit befordrad till professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Christine Söderberg

› När Åsa Brozén jobbade

Marika Hedin

Catrin Johansson

Anna Broström Karin Jacobsson

är nytillträdd kommunikationschef på DIK. Karin kommer närmast från fastighetsbranschen. Innan dess jobbade hon inom landsting och kommun.

Ellen Wettermark

blir nytt kulturråd i London i augusti. Hon är internationell koordinator och ställföreträdande chef för enheten för scenkonst, musik, bild och form vid Statens kulturråd.

är ny ämnesbibliotekarie i juridicum/rättsvetenskap, kemi, forensik, biologi, matematik och miljövetenskap vid Örebro universitetsbibliotek. Hon kommer närmast från Högskolan Kristianstads Läranderesurscentrum, där hon var kontaktbibliotekarie.

› Jonathan Lindströms revansch › Vem ska stå för notan när de

Kommer ut den 13 september

Bokcirklar allt populärare Guiden Debatt

svenska världsarven förfaller?

Postadress: Box 760, 131 24 Nacka, Besöksadress: Planiavägen 13, Nacka, E-post: kansli@dik.se E-post till anställda på kansliet: fornamn.efternamn@dik.se, Telefon växel: 08-466 24 00, Medlemsjouren är öppen: Måndag-torsdag 8:30–12:00 samt fredag 13:00–15:00, tel 08-466 24 00. Ping 67

foto: sören andersson

Nästa nummer

#5 2013

POSTTIDNING B

DIK, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning till DIK:s medlemswebb: Användarnamn: Ditt medlemsnummer, se adressen till höger. Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

Västarvet – Historien fortsätter hos oss.

vastarvet.se

Kunskap genom upplevelser. Hos oss kan du söka i museernas samlingar, göra historiska nedslag och hitta aktuella aktiviteter. Upptäck Västsveriges natur och kulturarv på www.vastarvet.se

Västarvet är Sveriges största förvaltning för natur och kulturarv. www.vastarvet.se