__MAIN_TEXT__

Page 1

Proffs

ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R

Nr 2 2017

Tungdykaren Andreas Bengtsson lagar staden under ytan.

Sid 15-17

b b o j t t i m ” ? g n i l k c e a v t k s u n r e a t b e l l h å g i h l k d s e n m ä a m b t b t o a j r u ö f 7 r 5 a Vill d d i g S n i i n k s s ö w l o a n t a t i p e z c z S a är att h t t o l r a h C ” . a v e l r e v ö Distribueras med Upsala Nya Tidning 20171125


2 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R

PROFFSBYGGARNA

###*R

Framtiden hänger på oss Utvecklingen av ett hållbart samhälle berör oss alla. Och de flesta av oss har nog insett att ett hållbart samhälle kräver att vi alla drar vårt strå till stacken. Det gäller inte minst oss som arbetar i byggbranschen. Husen vi bor och vistas i har stor påverkan på hållbarheten i samhället. De måste vara byggda med energi- och klimatutmaningar i åtanke. Det gör byggbranschen till en bransch för dig som vill jobba med hållbarhetsfrågor. Alla på en byggarbetsplats är lika viktiga i byggandet av den hållbara staden. I den här tidningen kan du läsa om att det exempelvis krävs yrkesskickliga hantverkare för att bygga energisnåla hus. (Sid 12–13)

– Hur förhindrar vi att människor stängs ute från det hållbara samhället av ekonomiska skäl? Det vill jag gärna jobba med att lösa, säger ingenjörsstudenten Kåre Karyd. Läs mer om honom och en ny generation hållbarhetstänkande ingenjörer på sidorna 18–19.

Betydelsen av innovation, utveckling och forskning är centralt inom bygg- och anläggningsbranschen. För att uppnå våra mål om en hållbar, resurseffektiv och miljövänlig byggindustri omfamnar vi ny teknik, som industriell konstruktion, 3D-tryckning och virtuell verklighet. Det handlar även om allt från att som vi bygger med inte får innehålla farliga ämnen, till miljövänliga transporter.

Vi har kommit långt för att åstadkomma ett miljömedvetet byggande, men det är mycket kvar att utveckla. En stor del av den utvecklingen sker i företagen i branschen. Charlotta Szczepanowski leder hållbarhetsarbetet på Riksbyggen. Läs om hur hon ser sitt jobb som en del i pusslet att rädda mänskligheten. (Sid 5-7) Tycker du att utvecklingen går trögt? Vänta bara, det kommer att ta fart: En ny generation ingenjörer tar just nu examen från svenska universitet. (Sid 18-19). Och på sidorna 10-11 läser du om det myller av detaljer som bygger den hållbara staden i Uppsala. Trevlig läsning!

Anders Ragnarsson, Sveriges Byggindustrier Uppsala Bengt Westman, Byggnads Mälardalen

Innehållet i denna bilaga har tagits fram i samarbete mellan BBIS och Insert Media. Produktion: Insert Media Form: UNiT Text: Marie-Louise Olsen

Foto: Johan Wahlgren Tryck: Pressgrannar Omslagsfoto: Johan Wahlgren

SÖK Sök TILL till BYGGPROGRAMMET Byggprogrammet PÅ på NÅGON någon AV av REGIONENS regionenS GYMNASIESKOLOR gymnaSieSkolor •• UPPSALA: Uppsala:

• •• •• •• •

Enköping: ENKÖPING: TiErp: TIERP: norrTäljE: NORRTÄLJE: HallsTavik: HALLSTAVIK:

Bolandsgymnasiet Bolandsgymnasiet, Yrkesplugget yrkesplugget och Praktiska praktiska Gymnasiet gymnasiet Yrkesgymnasiet Westerlundska gymnasiet Westerlundska Högbergsskolangymnasiet Högbergsskolan rodengymnasiet Rodengymnasiet Carl Wahren gymnasium Carl Wahren Gymnasium

För information om kundtidningar kontakta: Mia Lindh, 072-208 71 75 Charlotte Hörngren, 018-478 10 99 mia.lindh@unt.se charlotte.horngren@unt.se


Tomas Lange är en av våra mest erfarna platschefer. Han har ansvarat för renoveringen av tusen lägenheter åt SigtunaHem. Moderniseringen har bland annat resulterat i avsevärt bättre energihushållning.

###*R

To Be Frank. Foto: Gabriel Liljevall

###*R

Vi vill bygga om miljonprogrammet till det nya miljöprogrammet. Bygg framtidens hus med oss. Det ställs allt hårdare och hårdare miljökrav på oss alla. Det är bra. Vi måste alla ta ansvar för vår miljö, våra barn och vår gemensamma framtid. Därför satsar ByggConstruct på att bli bäst i klassen på att bygga miljöcertifierade hus och att renovera äldre byggnader. Vi vill bli ett av de grönaste byggföretagen. Under 2018 påbörjar vi ett antal stora upprustningsprojekt av miljonprogrammets bostäder. Rikstäckande bostadsbolag och kommunala

bostadsbolag i Enköping, Märsta, Sala och Uppsala är några av de beställare vi fått förtroende av. Energianvändningen i bostadsområdena kan sänkas med runt 30 procent utan att kompromissa med den sociala hållbarheten. Vi genomför våra projekt med egen byggpersonal och med lokala underentreprenörer, därför att det blir bäst så. Vill du vara med och bygga framtidens hus tillsammans med oss? Hör av dig så berättar vi mer.

Bygg framtiden med oss. ByggConstruct AB är ett av Upplands större ägarledda byggföretag. Vi är specialiserade på byggnationer inom vård, skola och bostäder, samt byggservice. Idag är vi drygt 130 anställda och vi vill gärna bli fler som bygger ansvarsfullt och hållbart. www.byggconstruct.se


###*R

Hej stadsbyggare! Vill du vara med och skapa stadens mest omtyckta områden? Häng på oss! Som tredje generationens byggmästare har vi ända sedan starten för 75 år sedan byggt hus som håller länge, sätter prägel på kvarteret och får människor att trivas. Och det vill vi göra här i Uppsala också. Men vi är inget utan våra medarbetare. Hos oss erbjuds alla en möjlighet till ständig utveckling i takt med att nya projekt och utmaningar korsar vår väg. Att vi är ett mindre familjeföretag gör att alla har en nyckelposition. Tillsammans är vi med och bevarar och utvecklar Åke Sundvalls genuina vi-känsla – en öppen och inkluderande kultur som sitter i väggarna. Välkommen till familjen!

W W W . A K E S U N D VA L L . S E

###*R


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

ANNONS 5

proffsbyggarna | Tema hållbar karriär

###*R

HÅLLBARHETSMAKeri Hon rustar världen för framtiden

– Byggbranschen är kanske inte det första man tänker på om man brinner för att göra världen bättre. Men mitt jobb är att hitta lösningar som behövs för att mänskligheten ska kunna överleva, säger Charlotta Szczepanowski, chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen. Vi vill två saker när vi väljer karriär idag, visar undersökning efter undersökning. Vi vill 1: jobba med något vi är intresserade av. Och 2: ha kul. Och så vill vi gärna jobba med något som tjänar ett högre syfte, som att göra världen lite bättre.

Det där sista kan ju låta lite svårt att uppnå. Eller? Nyligen utsågs Charlotta Szczepanowski, chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen, till ”Influencer of the year” av organisationen Management

Många vill inte äga bil, utan bara ha funktionen att lätt kunna ta oss till olika platser. Charlotta Szczepanowski

Events. Bakom utmärkelsen ligger hennes till synes outtröttliga arbete för att i sin bransch, byggbranschen, ta fram konkreta lösningar för ett hållbart samhälle. – Jag är ingen naturmänniska från början, mer intresserad av människan och människans överlevnad. Och det är precis det jag jobbar med just nu: att se till att vi kan överleva på jorden, säger Charlotta Szczepanowski. Hon är en av många i byggbranschen som idag jobbar med hållbarhetsfrågor. – Byggbranschen är otroligt viktig i hållbarhetsfråg-

an. Människan är beroende av ekosystemtjänster, det vill säga de tjänster naturen ger till oss människor. Det är allt från att vi får råvaror från skogen till att naturen renar vårt vatten och ser till att det sker för människan nödvändig pollinering. Vi måste bygga ett samhälle där naturen kan leverera allt det vi behöver. Och för att naturen ska klara det måste vi ta hand om den. Ge ett exempel på vad du jobbar med. – Riksbyggen har, tillsammans med Sweco, utvecklat ett system för att analysera ekosystemtjänsterna på marken före och efter vi bygger. Vi har bestämt att vi ska skapa minst lika stora ekosystemtjänstvärden som vi tar bort när vi bygger ett hus. Bakgrunden är att om vi till exempel bygger på

Influencer of the year 2017 utsåg Management Events Charlotta Szczepanowski till Influencer of the year för sitt inflytande i hållbarhetsfrågor.

för mycket odlingsmark, kan vi inte odla mat. Om vi sågar ner Hon har tidigare som träd, förlorar vi hållbarhetschef för Riksmöjligheten att byggen fått utmärkelsen använda trä”Sveriges bästa hållbarhetsdet som rechef” av tidningen surs. SamtiMiljöaktuellt, Ledarna, Handigt måste vi delshögskolan och bygga, annars Det naturliga steget – ett har männisrådgivningsföretag inom kor ingenstans hållbarhetsfrågor. att bo. Så vi ser till att vi kompenserar för de ekosystemtjänster vi tar bort. Vi kan till exempel ha gröna ytor på taken, återplantera träd och berika den biolo- Forts. nästa sida 


6 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

ANNONS

proffsbyggarna

###*R

3 HUSMÄRKEN • 70 GRUNDMODELLER • 1000 MÖJLIGHETER

Förverkliga husdrömmen

– Jag märker att många i byggbranschen är precis som jag. Vi vill göra det bättre för människor. Vad vi kan göra för att skapa ett hållbart samhälle är den stora frågan i branschen just nu, säger Charlotta Szczepanowski, chef för enheten för hållbar utveckling på Riksbyggen.

Vad är hållbar utveckling?

Med vår unika Villaskaparmetod kan du ändra mer än du tror och betala mindre än du tror. Vad sägs om att lägga till en flygel, förlänga huset, flytta väggar, höja taket eller ändra planlösningen? Med Villaskaparmetoden formar du ditt drömhus.

Med hållbar utveckling menas en utveckling som möter de behov vi har idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det handlar inte bara om miljö, utan även om ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Beställ din huskatalog med skaparlåda på anebyhusgruppen.se Välkomna till vårt kontor på Spikgatan 10 i Uppsala!

PER GUSTAVSSON TMF-auktoriserad trähusförsäljare Tel. 070-267 41 47 per.gustavsson@anebyhusgruppen.se

Tillsammans med beteendevetare forskar vi kring hur människor verkligen vill bo. / Charlotta Szczepanowski

ANNE-LIE JÖUD GUSTAVSSON Husförsäljare Tel. 070-219 26 54 anne-lie.gustavsson@anebyhusgruppen.se

 Forts. från föregående sida

giska mångfalden genom att plantera pollinerande häckar, säger Charlotta Szczepanowski.

Julbord

+ curling = sant! Nojiri Curlinghall i Stenhagen vid Fyris Park Kolla på www.curlingcompaniet.se

018 – 46 80 70.

Men handen på hjärtat, hur mycket kan du som jobbar på ett enskilt företag förändra? – Jag tycker att jag kan göra ganska stor skillnad. Inte ensam så klart, men tillsammans med alla mina kollegor. Vi är många i branschen som brinner för de här frågorna. Det är företagen i byggbranschen som har tagit fram många av de lösningar som gör att hus som byggs idag har långt mindre miljöpåverkan än hus som byggdes för bara tio​ år sedan, säger Charlotta Szczepanowski. Samtidigt påpekar hon att hela samhället måste samarbeta runt frågan. – Om Riksbyggen bygger ett nytt bostadsområde, som är hur fint som helst ur ett hållbarhetsperspektiv, men

det inte finns någon kollektivtrafik. Ja, då kommer de som flyttar dit att köpa och köra bil. Om kollektivtrafiken däremot byggs ut innan folk flyttar dit, då vet vi att många föredrar att åka kollektivt och kompletterar det med att exempelvis ansluta sig till en bilpool. Vi som företag kan ta fram smarta lösningar för bilpooler och andra former av delningsekonomi, men vi kan inte bygga ut kollektivtrafiken. Funkar delningsekonomi? Vi verkar ju till exempel älska våra bilar. – Jag tror inte att alla nödvändigtvis vill äga en bil, men vi vill ha funktionen att lätt kunna ta oss till olika platser. Om jag kan göra det smidigt för människor att inte äga bil, men ha tillgång till bra mobilitetslösningar, så kommer många att välja det alternativet. Just att ta reda på hur vi

människor faktiskt vill ha det – vad vi tycker är smidigt – är en av de största frågorna när det gäller hållbarhetsutvecklingen i byggbranschen just nu, menar Charlotta Szczepanowski. – Vi måste se helheter. Både i hur vi utformar städer, och när det gäller hur det ser ut i husen. Vi bygger fortfarande bostäder med ungefär samma funktioner som för 50 år sedan, trots att vi lever ganska annorlunda liv idag, jämfört med då. Det är till exempel uppenbart att vi i framtiden behöver bo i mindre bostäder. Frågan är hur vi klarar oss på mindre yta, utan att det känns jobbigt? Kan vi till exempel dela på vissa ytor? Och vilka i så fall, och hur? Riksbyggen har forskningsprojekt tillsammans med beteendevetare som jobbar med det just nu, säger hon och tillägger: – Jag gillar mitt jobb.


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 7

proffsbyggarna | Tema hållbar karriär

###*R

###*R

Så påverkar Charlotta framtiden Blommor och bin ”Ekosystemtjänster är ’nyttor’ som naturen skapar – att våtmarker renar vårt vatten, att genomsläppliga markmaterial minskar risken för översvämningar eller att blommor ger mat till pollinerande bin. Med hjälp av vårt verktyg för ekosystemtjänster kan vi mäta naturens nytta på platsen där vi ska bygga, så att området när allt är färdigbyggt har lika stor naturnytta som innan vi började, eller helst mer. Det gör vi genom att exempelvis anlägga gröna ytor på taken, återplantera träd och ha blommande växter i häckar, så att det blir mer mat till pollinerande bin.”

Vi vill inte äga bil ”De flesta som har bil, har inte det för att de tycker att det är kul att ha en bil parkerad utanför huset, utan för att lätt kunna ta sig till olika platser. Vi kan underlätta för människor att smidigt ta sig från punkt A till B utan egen bil. Riksbyggen jobbar med nya mobilitetstjänster som bilpool, lastcykelpooler och nära koppling till kollektivtrafik.”

Rätt recept och ta i trä ”Genom ett samarbete med cementproducenten Cementa har vi fått fram ett recept på betong som minskar betongens klimatpåverkan med ungefär 30 procent. Vi minskar också klimatpåverkan genom att jobba mer och mer med att bygga i trä.”

Som vi beter oss ”Hur vi lever våra liv har förändrats, men bostäderna vi bygger ser ut ungefär som på 1940-talet. I forskningsprojektet Positive Footprint Housing arbetar Riksbyggen med bland annat beteendevetare för att studera hur människor faktiskt beter sig, så att vi kan utforma bostäder som passar den livsstil vi har idag. Det är viktigt för att kunna utveckla socialt hållbara, energieffektiva bostäder och minska städernas miljöpåverkan.”


8 ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

proffsbyggarna | Kompetensutveckling

Bygg framtid med oss

Sh bygg grundades redan 1923 och är fortfarande ett privatägt familjeföretag. Vi växer stadigt och därför letar vi kontinuerligt efter nya medarbetare. Idag omsätter vi över 900 Mkr och har cirka 300 medarbetare men är fortfarande ett familjärt företag. Hos oss finns en verksamhetsbredd som spänner över allt från bygg och anläggning till sten, asfalt, trädgård, byggservice och nybyggnad. Det betyder att du hos oss får en mycket bred kompetens samt möjlighet till att ta ansvar, växa med företaget och att snabbt utvecklas karriärmässigt. Hos oss blir du en del av ett personligt företag med korta beslutsvägar och en härlig laganda. Besök www.shbygg.se och skicka in din ansökan.

ANNONS

###*R


ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 9

proffsbyggarna | stadsutveckling

Kontorshuset Juvelen ska bli världens, just nu, näst mest energisnåla kontorsbyggnad.

###*R

Foto: MRB

Är vi på väg nu? Hallå där Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala. Det har talats om den hållbara staden länge nu. Ofta med något lite utopiskt i tonen. Hur går det? – Utvecklingen har gått snabbt framåt. Ur ett håll­ barhetsperspektiv är den stad som växer fram idag mycket bättre än det som byggdes under miljonpro­ grammen. Det gäller inte bara husen i sig, utan även lösningarna för hur vi ska kunna leva hållbart i husen och staden som helhet. Och det byggs mycket i Uppsala just nu. Det ger oss möjlig­ het att utveckla staden i hållbar riktning. Hur mycket byggs det? – Byggandet har tredubb­ lats på några år. Vi har all time high på bygglovs­

sidan. Kommunen levere­ rar bygglov för 4 000 lägen­ heter i år. Målet är 3 000 byggda lägenheter om året. Hur vet vi att det som byggs idag blir bättre? – På miljösidan ställer vi hö­ gre krav. Energiförbrukning­ en i det som byggs idag ligger långt under den i miljonpro­ grammet och nya mobilitets­ lösningar minskar bilåkandet. Och socialt … –  Social hållbarhet krä­ ver omsorg om detaljerna. Under miljonprogramsti­ den bygg­­des ensidiga om­ råden som inte var soci­

alt hållbara. Nu planerar vi områden på ett helt an­ nat sätt. De innehåller bo­ städer med olika upplåtel­ seformer – med målet att alla ska ha råd att flytta dit ­– idrott, kultur, handel och kommunal service. Arkitek­ turen och rummen mellan husen är också viktig. På det området jobbar vi på en helt annan nivå idag än tidigare.

”Det är spännande att det nu börjar byggas mer flerbostadshus helt i trä i Uppsala – från stomme till fasad”.

Varför är det viktigt? – Konkurrensen gör att

3 SMARTA GRÖNA LÖSNINGAR.

2 TRÄHUS.

Det är många nya namn bland de som bygger i Uppsala. Vad beror det på? – Vi delar in nya områden i mindre kvarter, så att det blir fler, men mindre byggprojekt som även mindre byggherrar kan ta sig an. Tidigare var det sju byggherrar aktiva i Upp­ sala, idag är det över 60.

Vilken utmaning är störst? – Det är den sociala hållbar­ heten. Vi måste se till att det byggs så att det inte skapas socialt segregerade områ­ den. Det är lätt att säga och svårt att göra.

Mats Norrbom: Gillar x 3 1

Så hur gör ni, för att det inte bara ska bli ord? – När Uppsala kommun säl­ jer mark låter vi upplåtelse­ former, arkitektur, gestalt­ ningsfrågor och innovati­ va smarta hållbara lösning­ ar vara tungan på vågen när vi bestämmer vem som ska få köpa mark. Den som pre­ senterar den mest innovati­ va lösningen vinner.

BILPOOLER.

”Vi ser att fler och fler byggherrar planerar för bilpooler för de boende”.

”Gröna tak och gårdar är viktigt för miljön och socialt. Och det hjälper oss att ta hand om dagvatten, vilket minskar risken för översvämningar vid skyfall”.

byggherrarna anstränger sig att ta fram riktigt bra håll­ bara lösningar. Och vi mär­

modlingen inte bli nämn­ värt billigare att bo i husen. inte ställer några krav, skul­

Vi måste se till att det byggs så att det inte skapas socialt segregerade områden. Det är lätt att säga, svårare att göra. Mats Norrbom ker att projekten färdigställs snabbare. Det tar längre tid när en byggherre får mark för 1 000 lägenheter tillde­ lat sig, än när tio byggherrar bygger 100 lägenheter var. Finns det några nackdelar? – Det blir mer jobb för oss på kommunen. Det är fler byggherrar och det byggs mer samtidigt. Det finns de som menar att det blir dyrare när man bygger på det sätt som nu görs i Uppsala. – Marknaden är idag helt efterfrågestyrd. Bolagen bygger bostäder på den nivå de tror att hyresgäster och köpare vill betala. Även om vi säljer marken under marknadspris skulle det för­

le det inte bli billigare att bo i de nya husen. Ulleråker är ett stort utvecklingsområde just nu. Men projektet har kritiserats ur ett hållbarhetsperspektiv. Varför? – Ulleråker ligger på Upp­ salaåsens och Vattholmaåsens grundvattentäkt. För att minimera risken för olyckor och utsläpp mås­ te vi ha så lite biltrafik som möjligt i området. Men vi kan inte deklarera området som helt bilfritt. Vi måste erbjuda ett alternativ. An­ nars kommer ingen att vil­ ja flytta dit. Just nu tittar vi på olika kapacitetstarka kollektivtrafiklösningar ka­ pacitetsstark kollektivtrafik genom området.


10 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

proffsbyggarna | STADSUTVECKLING

Solpaneler för hemkörd el, nya broar, biologisk mångfald på taket, nära till tåget eller boende med inbyggd bilpool. När den hållbara staden växer fram är det genom ett myller av detaljer och smarta små lösningar.

ANNONS

###*R

En ny bro över Fyrisån vid Tunabergskolonin ska göra det lättare för cyklister och fotgängare att ta sig mellan Tuna backar och Börjetull.

Inb bilp

På en platse byggs 1 500 mång är inb att de behöv

Social boost i gammalt industriland Industriområdet Librobäck är idag inte en plats där man dröjer sig kvar av estetiska skäl. Men nu ska området få sig en boost i social hållbarhet när det förvandlas från industrimiljö till en blandad stadsdel med handel, service, fritid och rekreation.

BÖRJETULL

Miljömaxat

Titta: där flyter en å! Börjetull kommer inte vara sig likt länge till. (Det vill säga nedgånget och sunkigt.) Här byggs nya förskolor, bostäder, en ny stadspark och gröna områden mot Fyrisån, som idag ligger gömd bakom buskar och sly. Just nu väljs vinnarna i kommunens markanvisningstävling för utvecklingen av Börjetull. Totalt ska det bli 1 500 bostäder och 9 000 kvadratmeter kommersiella lokaler.

Kontorshuset Juvelen vid järnvägsstationen ska bli Nordens mest hållbara, och världens näst mest hållbara, kontorsbyggnad. Själva byggprocessen och slutprodukten har näst intill obefintlig negativ miljöpåverkan, enligt byggherren Skanska.

KUNGSÄNGEN 55 Det är varken klimatsmart, eller smart på något annat vis, att bilister som befinner sig i östra delarna av Uppsala centrum idag tvingas köra omvägen in via Islandsbron mitt i centrum för att ta sig över ån. Nu planerar kommunen en ny öppningsbar bro över Fyrisån för bil-, cykel- och gångtrafik i höjd med Kungsängsesplanaden.

Skolboksexempel Rosendal är ett av tolv stadsbyggnadsprojekt i Sverige i Citylab Action: ett arbete för att ta fram ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling anpassat efter svenska förhållanden. Så lär vi oss hur man bygger för att minimera stadens negativa inverkan på miljön och maximera den positiva.

ROSENDAL

Hemtrevliga koldioxidlager Det finns gott om innovativa hållbarhetslösningar i Rosendal. Woodhouse Rosendal är ett. Husen byggs till stor del helt i trä som binder koldioxid. Rent krasst flyttar de boende alltså in i ett koldioxidlager. Husen får passivhusstandard och extremt låg energiförbrukning. En klimatsmart detalj är att de boende får en gemensam verkstad, där man kan laga saker.

SÖDRA UPPSALA

I S Go frå st pr


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 11

proffsbyggarna | STADSUTVECKLING

###*R

###*R

LINDBACKEN 55

”Egenvärme” från Byggvesta är ett exempel på klimatsmarta lösningar i Östra Salabacke. Husen är så isolerade att de till största del värms av instrålad solvärme, hushållsapparater, belysning, verksamhet och av de boende själva, med tillskott av fjärrvärme.

byggd pool

n remsa parkeringser längs Råbyvägen s just nu nästan 0 bostäder. En av ga hållbara detaljer byggda bilpooler så e som flyttar in inte ver äga egen bil.

Det bidde en stad, nästan

Odla staden

Egen härd är guld värd

Odlingsbalkonger och grönskande innergårdar ger biologisk mångfald i Magnolia Bostads bidrag till Östra Salabacke. Husen är byggda i trä och har solpaneler som ska täcka hela behovet av fastighetsel.

SKÖLSTA

Hållbara människor och gamla lösningar

ÖSTRA SALABACKE

Botrygg, som bygger 140 lägenheter och en förskola i andra etappen av Östra Salabacke, satsar på hållbarhet för människor, bland annat i form av utegym på gårdarna. Ett annat guldkorn är att husen får snedställda fönstersmygar. Ett klassiskt arkitektoniskt trick för att ge bättre ljusinsläpp, som vi av någon anledning slutat använda oss av.

På G I lilla Skölsta planeras 350 småhus i varierande storlek.

Villor, radhus, flerbostadshus, förskolor, skolor, parker och en liten huvudgata med butiker och service. När allt är klart räknar man med att det kommer att bo upp mot 4 000 personer i nya Lindbacken utanför Jälla. Det är lika många som i Borgholm, Askersund eller Krylbo.

För moderna människor Östra Salabacke – A.K.A. kraftledningsgatan mellan Salabacke och Årsta – börjar fyllas med hus. Kommunen har efterfrågat innovativa miljölösningar och variation i boende- och upplåtandeformer. Bland annat vill man underlätta flexibelt arbete – att en del av bostaden kan vikas åt det egna företaget.

Mitt i spenaten

Naturen flyttar upp på taket

Utbyggnaden av Kungsängen fortsätter. Och fortsätter. Och fortsätter. Förutom att extremt goda kommunikationer underlättar hållbart resande, främjas social och biologisk mångfald i området genom både allmänt klimatsmart byggande och till exempel takträdgårdar.

På landet, en mil öster om Uppsala, ligger Gunsta. Här planeras runt 1500 bostäder att byggas fram till 2030.

Blommor i betongen

GUNSTA

I industriområdet Fyrislund ska nya gröna parker skapa habitat för växter, djur och människor.

282

E4

När hållbart blir det enda lätta

Ulleråker är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. Men det är ett känsligt område att bygga i, beläget mitt på Uppsalas dricksvattentäkt. Som en konsekvens av det planeras stora delar av området att bli bilfria. Ulleråker ska bli en tät och klimatsmart stadsdel med 7 000 nya bostäder och service. Där ska människor, butiker, restauranger, grönt och skönt få ta plats, inte vägar och bilar.

Södra Uppsala, med Bergsbrunna och ottsunda i fokus, kan det enligt planer ån kommunen skapas 33 000 nya botäder. Men det är ett mer långsiktigt rojekt.

Nudge-konceptet Nudge är en term från sociala medier och översätts ofta ”puff”. Det är också namnet på ett koncept från Gröna Småa, en av vinnarna i första marktilldelningstävlingen i utbyggnaden av Ulleråker. Småa har konstaterat att energiåtgången i två identiska bostadshus kan skilja sig med upp till 100 procent. Det beror på att vi som bor i husen beter oss olika. Vi är helt enkelt olika medvetna om hur vi påverkar vår energiförbrukning. Men pekpinnar fungerar inte, menar Småa. Genom nudge-konceptet vill man istället få det hållbara valet att bli det enklaste. En puff i rätt riktning.

”Att bygga enligt nudgekonceptet innebär att vi underlättar för de boende att göra hållbara val. Det ska till exempel vara lättare att ta cykeln än bilen till affären, källsortering ska bli enkelt och grillkväll med grannen ska vara en självklarhet,” skriver Småa.

Källa: Uppsala Kommun, Skanska, Botrygg, Byggvesta, Woodhouse Rosendal, Gröna Småa, Magnolia Bostad, Lindbacken fastigheter och Ikano Bostad. Reservation för felskrivningar och förändringar som kan komma att ske förändringar i projekten.


12 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS

###*R

proffsbyggarna | hantverkskunskap

###*R

Noggrant värre Förskolan Alsike Nord byggs för att kunna certifieras efter regler för passivhus. Det innebär att huset till stor del klarar sig på värme som naturligt genereras i huset: solljus som skiner in genom fönstren, värme från lampor, kylskåp och till exempel de 150 barn som beräknas börja i förskolan när den invigs nästa år.

Det är trä så långt ögat kan nå i nya förskolan Alsike Nord i Knivsta kommun. Den är platsbyggd och har en smått spektakulära ytskikt i trä både utvändigt och invändigt.

FRamåtsträvaRE Passivhusbyggare tar med sig energisnål teknik till ”vanliga” byggen.

– Våra medarbetare lär sig nya energisnåla sätt att bygga när vi jobbar med passivhus. När de kommer till ”vanliga” byggen tar de med sig kunskapen dit. Det blir en utveckling i hela branschen, säger Pär Karlsson, vd för Byggconstruct. Det ser aningen rörigt ut just nu, med lager av reglar hit och dit. Men snickarna Christer Johansson och Conny Carlsson från Byggconstruct har stenkoll på läget. Det måste de ha. Huset de jobbar på, en förskola, ska certifieras efter regler för passivhus, och det ställer höga krav på noggrannhet och hantverksskicklighet. Inget får bli fel om byggnaden ska klara de tuffa testerna för att certifieras som passivhus. Det vill säga hus där det inte går åt någon energi för uppvärmning. Inte ens på vintern. – Det är kul att jobba

med passivhus. Framför allt är passivhus mer genomtänkta och väldigt täta konstruktioner, så att det inte läcker ut värme. Det är till exempel viktigt att detaljer runt fönster och dörrar blir helt rätt så att det inte bildas köldbryggor, säger Pär Karlsson, vd på Byggconstruct. De senaste åren har Byggconstruct byggt två förskolor med passivhusstandard. Och projekten har gett mersmak. – Vi jobbar med egen personal, så många av våra medarbetare är utbildade för att bygga passivhus.

Kunskapen vi får när vi bygger passivhus tar vi med oss när vi jobbar med ”vanliga” byggen. När våra medarbetare kommer ut på byggen och ser saker som går att göra bättre, då hör jag att de börjar ifrågasätta och föreslå nya smartare lösningar, säger Pär Karlsson. Just momentet när passivhusen ska testas inför certifieringen är speciellt, berättar Pär Karlsson. – Man provtrycker husen för att se hur täta de är. Det blir lite av en tävling. Vi vet vad andra firmor fått för värden på hus de byggt, och vi vill ju vara ännu bättre.

En förskola som Byggconstruct byggde i Almunge med lågenergistandard, som har något lägre krav än passivhus, fick det bästa värdet som uppmätts i Sverige. – Sånt skapar stolthet i företaget. Det blev en notis i riksmedia och folk sträckte lite extra på sig, säger Pär Karlsson. Men även om passivhus

är fascinerande energisnåla, ligger de stora möjligheterna att minska energianvändningen i svenska bostäder i det så kallade befintliga beståndet. Alla de där husen vi redan byggt. – Den stora energiboven är miljonprogrammen. Där ligger tillförd energiförbrukning på 120–130 per kvadrat. Det är långt mer än dubbelt så mycket jäm-

fört med hus som byggs idag. Sex gånger så mycket som i ett passivhus, säger Pär Karlsson. Det har talats om renovering av miljonprogrammen länge nu, och på många platser har man kommit långt. I Uppsala är ByggForts. nästa sida 

Vi kan sänka energianvändningen i miljonprogramshus med 30 procent, utan att kompromissa med den sociala hållbarheten. / Pär Karlsson


ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 13

proffsbyggarna | hantverkskunskap

###*R

Energisnål byggbod för bättre arbetsmiljö Cirka 70 procent av all den el som används i byggproduktionen går till belysning och uppvärmning av byggbodar. Och de har hittills haft ganska låg miljöprofil. Men utvecklingen av mer energieffektiva byggbodar har gått snabb, konstaterar rapporten Byggandets klimatpåverkan 2015, från Sveriges Byggindustrier.

Christer Johansson och Conny Carlsson bland reglarna.  Forts. från föregående sida

construct involverade i renovering av bland annat delar av Uppsalahem. – Ibland får vi frågan hur bra vi kan göra husen i miljonprogrammen. Och i teorin kan vi förvandla även dem till lågenergihus. Det vore kanske miljömässigt hållbart, men inte socialt

eller ekonomiskt. Det skulle kosta alldeles för mycket och folk skulle inte ha råd att bo kvar, säger Pär Karlsson och fortsätter: – Vi har jobbat med renoveringar av miljonprogrammen sen firman startade 1994. Vi har lärt oss att se var i varje hus de stora

energivinsterna kan göras, samtidigt som husen blir bättre att bo i. Ofta kan vi få ner energianvändningen med runt 30 procent, utan att kompromissa med den sociala hållbarheten. Det är sånt man också blir ganska stolt över, säger Pär Karlsson.

För några år sedan lanserade exempelvis maskinuthyrningsföretaget Ramirent en energisnål byggbod. – Den har ungefär 45 procent lägre energianvändning än vår standardbod. Samtidigt som den har bättre inomhusmiljö för medarbetarna med inbyggd energisnål ventilation, rörelsestyrd belysning och exempelvis lågenergilampor, säger Jan Liljestrand, distriktschef för Ramirent i Mälardalen.

» Äntligen en certifiering anpassad för byggbranschen « Gunnar Skogehall har lång erfarenhet av projektledning på beställarsidan inom byggbranschen i Uppsala kommun. - Att BF9K numera är likställt med till exempel ISO-certifieringar tycker jag är en vitalisering av byggbranschen. Det Gunnar uppskattar med BF9K jämfört med andra certifieringssystem är att det helt och hållet är anpassat till byggbranschen.

- Att allt fler uppdragsgivare kravställer BF9K som certifieringssystem vid anbudsförfrågan gör att hela branschen utvecklas, konkurrensen ger utveckling, säger Gunnar. Gunnar Skogehall har under åren sett många mer eller mindre hemsnickrade certifieringssystem som inte alls hållit måttet när de granskats närmare. - Som beställare har det varit knepigt att utvärdera anbud från företag som uppger att de jobbar efter egna lite halvdana certifieringssystem, säger Gunnar. Därför känns det tryggt när man får jobba med en entreprenör som jobbar med BF9K som rättesnöre, ett system som pratar byggarnas språk. Han har just avslutat ett stort projekt med ByggConstruct som entreprenör, ett nytt stort fackföreningshus med Byggnads i Mälardalen som huvudman. Gunnar var byggledare för beställaren.

Gunnar Skogehall beställare inom byggbranschen i Uppsala kommun.

- Branschen har dragits med en bred flora av certifieringssystem och en hel del är inte heller anpassade för byggbranschen.

gunnar skogehall

projektledning & byggledning på beställarsidan inom byggbranschen i uppsala kommun - Med BF9K känner jag mig hemma i branschen, vokabulären är den jag känner igen och lampan är satt över hela företaget, avslutar Gunnar. BF9K är ett tredjepartscertiferat ledningsoch produktcertifieringssystem inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö och riktar sig till företag som är verksamma i byggbranschen. Certifieringssystemet bygger på gällande lagar, förordningar och föreskrifter och har samma grundprinciper som ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001/ AFS 2001:1 och syftet är att arbetet med systemet ska leda till ständig förbättring. En gång per år görs en extern revision av Det Norske Veritas. Vill du ha mer information? Kontakta Anders Larsson e-post: anders.larsson@bf9k.se telefon: 070-770 94 00.

www.bf9k.se


14 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

proffsbyggarna | BYGGUTMANING

ANNONS

###*R

Känslig operation på Ackis Totalrenoveringen av ”70-huset” är nästa steg i förnyelsen av Akademiska sjukhuset. Allt i huset, utom fasad och stomme, ska bytas ut. – Vi renoverar tre våningar i taget. Över och under oss kommer vårdpersonalen jobba på som vanligt. En stor del i utmaningen är att inte störa dem, säger Pär Karlsson, vd på Byggconstruct. Huset får nya fönster och helt ny inredning med en planlösning anpassad för vården idag. – Under ytan kommer ny teknik som spar energi och skapar bättre inomhusmiljö för personal och patienter, säger Pär Karlsson, vd på Byggconstruct. Projektet kommer att pågå under fyra års tid och platschef för bygget blir en annan bekant från Proffsbyggarna: Veronica Schytzer, som vi intervjuade för några nummer sen att vara tjej i byggbranschen.

Välkommen till Yrkes-SM den 25-27 april 2018 på arenaområdet vid Gränby sportfält i Uppsala. Fritt inträde!

constructionskillssweden.se Construction Skills Sweden är en plattform samverkan kring yrkestävlingar för ungdomar i bygg- och anläggningsbranschen. Grunden läggs på de lokala gymnasieskolorna och vi deltar i Yrkes-SM, -EM och -VM. Syftet är att höja kvaliteten i yrkesutbildningarna, öka de enskilda yrkenas attraktionskraft och bidra till en fungerande kompetensförsörjning. Bakom satsningen står Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN), Byggnads, Maskinentreprenörerna, Sveriges Byggindustrier, Svensk Byggtjänst och Seko.

Missa inte! Sveriges jobbigaste evenemang! Elever från hela landet samlas för att tävla i yrkena betong, golvläggning, murning, plattsättning, träarbete, maskinförare samt väg- och anläggning. Dessutom kommer glasmontör, ställningsbyggare, tak- och tätskikt och mobilkranförare att vara där som uppvisnings- och provapåyrken.


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 15

proffsbyggarna | YRKESROLLEN

###*R

###*R

Kort om Andreas Bengtsson Bor: Malmö. Jobbar: Som dykare på Svenska Tungdykargruppen. Utbildning: Tvåårig YH-utbildning till anläggningsdykare i Göteborg. På fritiden: ”Vi jobbar sju dagar och är lediga i sju dagar. Ofta är jobben ganska långt hemifrån och då bor vi där vi jobbar. Då har vi inte så mycket fritid. Veckan när jag är hemma umgås jag med min flickvän och mina vänner, tränar och lagar mat.”

Andreas Sondell hjälper Andreas Bengtsson med de sista förberedelserna inför dagens första dyk. Han är själv dykare och under det här dyket Andreas Bengtssons dykskötare. Nästa dyk är rollerna omvända. ”Det här är ett jobb som kräver att man känner att man litar på sina kollegor”, säger Andreas Bengtsson.

byggare i gummivante En arbetsplats under vatten

Andreas Bengtsson, 31, läste till kock på gymnasiet. Nu har han sadlat om till anläggningsdykare. – Jag har checkat av många grejer som jag nu vet att jag inte ska jobba med, säger han och ler. Det syns inte och de allra flesta tänker nog aldrig på det. Men under asfalt och stenbeläggning står kajen vid Söder Mälarstrand – precis som de flesta andra kajer i Stockholm – på pålar av trä. Nu ska de renoveras. – Vi gjuter ishylsor utanpå pålarna som skyddar när packisen kommer, säger Andreas Bengtsson. 600 pålar längs runt en kilome-

ter kaj ska få nya ishylsor i det här projektet. Det är ett omständligt arbete som inte blir lättare av att byggarbetsplatsen ligger under vatten. – Vi hinner ungefär 15 pålar i veckan, säger Andreas. Då jobbar gruppen i sjudagarsskift, tolv timmar om dagen. – Sen är vi lediga i sju

dagar. Då åker jag hem till Malmö. Andreas Bengtsson har jobbat som tungdykare sedan i somras. Men på gymnasiet läste han till kock. – Jag jobbade som kock i ett och ett halvt år, men hade redan innan jag tog studenten på känn att det var fel för mig. Då hade jag nog inte det rätta intres-

När man är 15 år är det svårt att veta vad man vill bli. Nu har vi den möjligheten i Sverige, att bara man lägger manken till kan man byta yrke. Andreas Bengtsson

set för matlagning. Det har kommit nu istället. Nu när jag är 31, säger han. Efter gymnasiet och tiden som kock, bytte Andreas Bengtsson runt mellan olika jobb och yrken. – Man kan säga att jag har checkat av många grejer som jag nu vet att jag inte ska jobba med, säger han och ler. Han reste mycket. Läste till bland annat fartygsbefäl klass 7 och funderade på att bli sjöman. Ett jobb

Forts. nästa sida 


16 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

proffsbyggarna | YRKESROLLEN

Varje dyklag består alltid av minst tre personer: dykaren, en dykskötare som hela tiden har koll på att allt står väl till med dykaren och dykledaren som har ansvar för arbetet som helhet.

 Forts. från föregående sida

nära vatten lockade. Men att karriären spretar är inget Andreas Bengtsson grämer sig över. – När man är 15 år är det svårt att veta vad man vill bli. Nu har vi den möjligheten i Sverige, att bara man lägger manken till kan man byta yrke, läsa till något nytt. Det ska man ta vara på, så att man inte stannar

upp till ytan mellan passen, utan bor i en trycksatt kammare under vattnet. På kajen står Gabriel Andersson. Om Andreas Bengtsson är rookien i gruppen, är Gabriel veteranen. – Jag är torrlagd sedan ett och ett halvt år tillbaka. Men jag började när jag var

Om man tappar en regel på land, får man den på tårna. Tappar man den under vatten flyter den upp i nyllet på en. Gabriel Andersson

på en arbetsplats eller i ett yrke där man inte trivs. Men nu trivs Andreas på jobbet. – Det är skön sammanhållning i gruppen. Samtidigt har jag bara lyft på locket lite. Det finns mängder av olika sorters dykning att göra. Jag kan fortsätta att utbilda mig. Jobba offshore, till exempel. Det mest extrema är kanske mättnadsdykningar. Det är när dykarna arbetar på så stora djup att de inte går

18 år, så jag hann fira 30 år i sjön. Nu jobbar jag bland annat med arbetsmiljöfrågor, ser till att allt funkar för Andreas och de andra, säger Gabriel. Precis som Andreas uppskattar Gabriel samanhållningen i gruppen. – När jag står på kajen och har en kollega i sjön, har jag det fulla ansvaret för att det inte händer något. När jag är i sjön är det ett stort förtroende jag lämnar över uppåt till mina kol-

legor på land. Det blir speciella relationer, säger han. Men för Gabriel handlar det också om att man som anläggningsdykare måste vara lite av en tusenkonstnär. – Det finns ett stort mått av kreativitet i jobbet. Man är snickare, armerare, betongare och svetsare. Och dykare. När vi dyker ner

till en arbetsplats upptäcker vi ganska ofta att det inte alls ser ut som på ritningarna. Är vi då på ett kraftverk uppe i skogen i Norrland eller ute på en skärgårdsö måste vi hitta en lösning utifrån de förutsättningar vi har på plats.

Att bli anläggningsdykare I Sverige läser du till anläggningsdykare genom en yrkeshögskoleutbildning förlagd på Orust vid Yrgo, Högre yrkesutbildning Göteborg. Längd: Två år, 400 YH-poäng/80 veckor. Finansiering: Utbildningen är statligt finansierad och berättigar till studiestöd. Praktik: En tredjedel av utbildningen består av praktik på dykeriföretag (LIA, Lärande i arbete). Arbetsmarknad: Behovet av kvalificerade dykare ökar inom bygg- och anläggningsverksamhet. Idag finns omkring 500 yrkesverksamma dykare i Sverige, runt hälften är anläggningsdykare.

Kort om:

Utbildningen ger kompetens för arbete som dykare med hänsyn tagen till gällande föreskrifter. Den leder till dykcertifikat B och ger nautisk kompetens. Du får lära dig att dyka med vanligt förekommande utrustningar och får förutom kunskap om formsättning, armering, betonggjutning, borrning, sprängning, schaktningsarbeten, stålarbeten, rörläggning, inspektion, dokumentation och produktionsstyrning även lära dig dykerimedicin och arbetsmiljöfrågor. Källa: Högre yrkesutbildning Göteborg, yrgo.se

ANNONS

###*R


ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 17

###*R

proffsbyggarna

Örsundsbro

LIMTRÄ ÄR MILJÖVÄNLIGARE ÄN STÅL OCH BETONG. Sant

Falskt

Enligt oss är limträ det ultimata byggmaterialet. Limträ är inte bara ett vackert och levande material från de svenska skogarna, det är miljövänligt, formstabilt och en produkt som är lätt att arbeta med. Limträ erbjuder unika bygglösningar och är idag en favorit hos många arkitekter. Lindborg är ett renodlat familjeföretags som älskar att bygga i trä. Vi har en lång byggtradition och erbjuder kreativa och behovsanpassade bygglösningar, helt enligt era krav och önskemål. I takt med att intresset för limträ växer letar vi efter rätt medarbetare till vårt företag. Delar du vår passion för det genuina hantverket är du varmt välkommen att höra av dig till oss.

Lindborg & Söner AB Torslundavägen 6, 74960, Örsundsbro

+ 46 (0) 171 460 710 info@lindborgsoner.se www.lindborgsoner.se


18 ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

###*R

proffsbyggarna | INGENJÖRER

ANNONS

###*R

Linn Andersson, student vid högskoleinenjörsprogrammet i byggteknik, skjuter upp VR-glasögonen i pannan. Med Virtual reality-teknik kan studenterna gå runt i husen de konstruerar medan de ritar.

PLUGGA VIDARE ”Nästa generation ingenjörer kommer att skaka om i byggbranschen.”

En skara ingenjörer som vuxit upp med klimathot, vegotrender och källsortering på dagis är på väg ut från svenska universitet. – Jag tror inte mina studenter skulle acceptera att konstruera ett hus utan hållbarhetsperspektiv, säger Petra Pertoft.

”Det ska vara så snyggt att vi vill ha kvar husen om 100 år”

– Att ställas inför komplexa problem lockar mig. Just nu ser jag till exempel att det byggs nya häftiga supermiljöområden. Det är jättebra. Men bostäderna där kostar så mycket, att långt ifrån alla har råd att flytta dit, säger Kåre Karyd, som läser tredje året på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet.

Viktigt hur? – Det vi bygger idag, ska vara så snyggt att vi vill ha kvar husen även om 100 år. Jag är rädd att vi när det nu byggs mycket nytt på ganska kort tid, gör om samma misstag som vi gjorde på 1960- och 70-talet. Då var arkitekturen underordnad, för att det skulle bli billigt att bygga. Men områdena blev enformiga. Nu försöker vi förnya miljonprogramshusen, bygga om och skapa variation i efterhand. Samtidig har vi hus som är många, många hundra år gamla, som vi älskar och vill bevara, eftersom de har unik arkitektur, säger Linn Andersson.

Och då, menar Kåre Karyd, blir det en klassfråga om man har råd att leva hållbart eller inte. – Hur förhindrar vi att människor stängs ute från det hållbara samhället av ekonomiska skäl? Det vill jag gärna jobba med att lösa, säger han. Och Kåre Karyds inställning är inte unik bland de som idag läser till bygg-

ingenjörer. Att hållbarhetsfrågor engagerar många studenter är tydligt. ”I takt med städers förtätning och miljonprogrammets behov av upprustning ökar behovet av byggingenjörer med kunskaper i hållbar och energieffektiv byggteknik. Universitet och högskola i byggteknik i Uppsala ger dig en utbildning baserad

Hallå där, Linn Andersson. Du läser tredje året på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik: Vad är viktigt för dig när du tänker på hållbart byggande? – Jag är intresserad av färg och form. För mig är arkitekturen, hur hus ser ut viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.


ANNONS

###*R

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

ANNONS 19

proffsbyggarna | INGENJÖRER

###*R

– Jag jobbar gärna med hur vi med hjälp av exempelvis ny teknik kan skapa miljö­ mässigt hållbara områden dit fler än idag har råd att flytta, säger Kåre Karyd.

Undersökningar visar att unga idag vill arbeta på företag som har ett aktivt hållbarhetsarbete.

tagit till sig mer än den har, säger hon.

på den senaste forskningen och den teknik som efterfrågas av näringsliv och samhälle.” Med de orden marknadsför Uppsala universitet sitt högskoleingenjörsprogram i byggteknik. Intressant nog har ökat fokus på hållbarhet på programmet gjort att man tagit bort exempelvis kurser i hållbarhet från schemat. – Fram till för några år sedan hade vi separata kurser för miljö och hållbarhet. Idag är hållbarhet invävt i princip alla kurser. När du läser konstruktion i ämnet byggteknik är hållbarhetstänket integrerat i det. När du läser ventilation, är energisnåla system en given utgångspunkt, säger Petra Pertoft, kursansvarig för högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik vid Uppsala universitet, och en av de som undervisar på programmet. Undersökningar visar att unga idag vill arbeta på företag som har ett aktivt hållbarhetsarbete. Det

Petra Pertoft, kursansvarig för högskoleingenjörsut­ bildningen i byggteknik vid Uppsala universitet.

stämmer med Petra Pertofts bild. – Jag tror inte att mina studenter skulle acceptera att genomföra ett projekt utan hållbarhetsperspektiv. Att till exempel konstruera en byggnad eller planera ett nytt bostadsområde utan att ta hänsyn till miljö och social hållbarhet. Hållbarhetstänket är så självklart för dem. Ibland märker jag att studenterna blir förvånade över att branschen inte har

Hon berättar om en grupp studenter som i sitt examensarbete undersökte vilka fasadmaterial som sett över tid var bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Uppdraget, från företaget de gjorde undersökningen för, var att räkna på en period om 50 år, normen för byggnaders livslängd i branschen. – ”Men”, frågade studenterna mig: ”Varför bara 50 år. Vi bygger väl inte hus för att riva dem efter så kort tid? Är det inte mer rimligt att titta på i alla fall 75 år. Eller ännu längre tid?” Och det har de helt rätt i, säger Petra Pertoft. Gruppen trotsade uppdraget och räknade på både 50, 75 och 100 år. – De kom fram till att om man tänker att fasaden ska hålla i 50 år, då är puts bäst. Men efter 75 år är troligtvis tegel bättre. Det kan verka obetydligt, men den typen av begränsningar, att slentrianmässigt räkna på en viss tidshorisont, får stora konsekvenser, säger Petra Pertoft.

Tegel och puts är relativt dyra material med stor klimatpåverkan i produktionsprocessen. Kanske är en träfasad att föredra, även om den skulle behöva bytas ut oftare? – Det är många parametrar som spelar in. När de här studenterna kommer ut i arbetslivet kommer de att ställa den typen av frågor. Jag tror att nästa generation ingenjörer kommer att skaka om i byggbranschen, säger Petra Pertoft.

Vad säger företag i branschen om det?

– Samhället driver utvecklingen i hållbar riktning. Här i Uppsala är exempelvis bra och innovativa hållbarhetslösningar viktiga om man som byggbolag vill köpa mark från kommunen. Företagen vet att de behöver den kompetens och det intresse för hållbarhet som våra studenter har. Vad tror Kåre Karyd om intresset i branschen? Han är som företagskontakt en av de som arrangerar möten mellan studenterna på

utbildningen och företag i branschen. – Jag har fått intrycket att företagen tycker att hållbarhetsperspektivet är viktigt, men att det ändå är relativt nytt för dem. Att de inte alltid tänker lika brett på hållbarhet som vi gör. Men intresset finns, så jag tror att vi som nyutexaminerade ska kunna bidra till att föra den utvecklingen framåt, säger han.

Om utbildningen Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet är en treårig utbildning (180 högskolepoäng) som leder till en högskole­ ingenjörsexamen. Utbildningen ger kompetens inom det byggtekniska området. Många arbetar efter utbildningen som projektingenjör, projek­ terande byggnadsingenjör, kalkylator, inköpare, arbetsledare inom produktion eller projektledare. Inom programmet finns ett naturligt samarbete med det lokala näringslivet. Du kan till exempel göra så kallad Coop-praktik. Det innebär att du mellan det andra och tredje året kan praktisera två terminer på ett företag. Under praktiken är du avlönad av företaget. Källa: Uppsala universitet


###*R

###*R

HYR DIN UTRUSTNING HOS RAMIRENT! VI HJÄLPER DIG ÖKA SÄKERHETEN FÖR MÄNNISKOR, MASKINER OCH MILJÖ. Hur då? Med EcoSolve™, som minskar energiförbrukning och miljöpåverkan. Med Tryggare Byggare, som förebygger olyckor och arbetssjukdomar. Och med kompletta ID06-system, som ger dig full kontroll över vem som vistas på arbetsplatsen. Kontakta oss idag, för ett säkert, hållbart byggande!

www.ramirent.se

UPPSALA NORD

UPPSALA SYD

Söderforsgatan 1 Tel. 018-18 43 30

Verkstadsgatan 10 Tel. 10 04 15

Profile for NTM Digital Produktion

Proffsbyggarna ht 2017 klar  

Tidningen har tagits fram i samarbete med Byggbranschen i samverkan och Insert Media.

Proffsbyggarna ht 2017 klar  

Tidningen har tagits fram i samarbete med Byggbranschen i samverkan och Insert Media.

Profile for digprod