KREATIV LARENDE

Page 1

Kr eat i vt l är ande



Innehåll 1.FÖRORD 1.1.PROLOG 1.2.FÖRORD 2.INTRODUKTION AV NY METOD 2.1.INTRODUKTION AV NY METOD 2.2.INLÄRNING 2.3.UTBILDNING-UNDERVISNING-KUNSKAP-PEDAGOGIK 2.4.LÄRARMILJÖER 2.5.KREATIVT LÄRANDE 2.6.VARFÖR KREATIVT LÄRANDE? 2.7.ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR KREATIV INLÄRNINGSPROCESS 2.8.KONST OCH KREATIVT LÄRANDE 2.9.TEATER OCH LÄRANDE 2.10.KREATIVT LÄRANDE OCH SOCIALISERING 2.11.VAD BARNEN LÄR SIG FRÅN KONST GENOM KREATIVA METODER 2.12.LÄRARENS ROLL DEN NYA LÄRARE-STUDENT RELATIONEN 2.13.LÄRARENS ROLL PÅ SKOLAN 2.14.VIKTIGHETEN AV LEK I KREATIVT LÄRANDE 2.15.DRAMATISKA KONVENTIONER 3.DEN KREATIVA LÄRAREN 3.1.LÄRARENS ROLL

0

2

4 5 7 9 10 12 14 16 21 25 26 27 28 29 32 37 38 39 41 44 45


3.2.LÄRARENS ROLL OCH DRAMANS ELEMENT 4.DEN NYA METODEN 4.1.ANVÄNDNING AV DEN NYA METODEN 4.2.TEATER OCH KREATIVT LÄRANDE 4.3.TEATER I KLASSRUMMET 4.4.VAD EN LÄRARE BEHÖVER FÖR ATT SKAPA EN KR 4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION 4.6. KREATIVT LÄRANDE, EN BERÄTTELSE SOM BERÄTTAR 4.7.EN BERÄTTELSE OM EN LINS 4.8.VAD KAN VI GÖRA 4.9.UTVÄRDERING I KREATIVT LÄRANDE 4.10.KRITERIER SOM OMFATTAR UTVECKLING AV STUDENTER 4.11.SÄRSKILDA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV EN LEKTION 4.12.EXEMPEL 4.13.SJÄLVUTVÄRDERING

47 51 52 54 55 57 58 60 62 64 66 69 71 72 73

3


1.PROJEKTET

0

4


1.1.PROLOG Kreativt lärande är ett utbildande Europeiskt ERASMUS+ projekt. Projektets mening är att introducera en ny innovativ metod som använder teater-tekniker för att göra skolundervisningen mer positiv för eleverna och för att uppmuntra delaktighet i klassrummet. Vi vill utveckla de innovativa resurserna för lära- re som finns inom teknologin. Vi försöker att utveckla en digital kurs för att träna lärare samt skapa en portal som genomför projektets inter- aktiva resurser. På så sätt strävar man efter att skapa öppna och innovativa resurser, tillgäng- liga på olika europeiska språk för att utöka dess påverkan över hela Europa och utveckla resurs- er som kommer att användas allmänt och till- gänglig för alla intresserade grundskolelärare. Användning av teatertekniker i skolan har bevi- sats kunna höja skolans prestation (till exempel arbetet av Kieran Egan, Dewey och Jean Piaget). Projektet syftar till att skapa en omfattande användning av teatertekniker för alla ämnen i skolplanen och för alla klasser i grundskolan. Detta kommer att vara en mycket användbar resurs för alla grundskolelärare i Europa som enkelt kommer att kunna hitta förslag och verktyg för att genomföra konstnärliga tekni- ker för undervisning av läroplanen. Brist på lärarutbildning inom detta område är ett annat behov som

5


tas upp av projektet. I stora delar av Europa är det brist på lärarutbildningsseminarier rörande ämnet och när de är organiserade är de vanligtvis koncentrerade i storstäderna. Materialet som är tillgängligt online är vanligtvis fragmenterat och begrän- sat i “tips” som kan användas av läraren för att undervisa specifika ämnen i specifika klasser. Projektet syftar till att utveckla interaktiva on- line-resurser som kommer att bli omfattande och mycket bättre. De kommer att täcka hela läroplanen för grundskolan (anpassad för olika nationella realiteter) införd av andra lärare som skulle vara praktiska och lätt genomförbara av lärare över hela Europa.

Nicholas Kamtsis

0

6


1.2.FÖRORD Kreativt lärande är i titeln. (Clear) Det syftar till att bli ett användbart verktyg för alla som är involverade i utbildningsprocessen och ge material för betydande experiment i skolan. CLEAR riktar sig främst till lärare och handlar om grundutbildning. Den har en teoretisk och praktisk karaktär. CLEAR försöker att omdefiniera filosofiska och ped- agogiska begrepp som lärande, kreativitet, fantasi och föreslår vägar så att skolan blir ett område med kreativa krafter och fertilitetskälla för lärare och stu- denter. Det syftar till att skolan blir en plats som är både levande och attraktivt så att läraren och stu- denten kan älska och stödja den. Eleven kan länka kunskapen med nöjet och läraren kan ompröva sin roll i utbildningen. Vi vill att man jobbar med lärare- studentrelationen. Målet är att skolsamhället blir ett kreativt interak- tionsfält där både individuell utveckling och kollegialitet kommer att främjas. För att nå dessa stora mål, föreslår CLEAR som vapen; teatraliska tekniker, teknik (multimedia etc.), spel, kreativitet och konster. CLEAR fokuserar särskilt på förhållandet mellan drama och lärande.

7


Det bygger på den gemensamma peda- gogiska platsen där imitation, handling, rollspel är de sätt som barnet spontant väljer att kommunicera med sin miljö och lära av det. Teater, som mötesplats för olika former av konstnärligt uttryck, ger barnet möjlighet att utforska sin lust och intressen för att utveckla sin person- lighet. Som en verksamhet, högst kollek- tiv, gynnar det barnets socialisering som gör barnet till en “missbrukare” för kommunikation och laganda. CLEAR kan vara ett alternativ för barn med inlärningssvårigheter, som inte kan hantera de traditionella undervisnings- metoderna och som resultat placerar sig i yttre marginalen för utbildningen. Detta drama kan fungera som en ef- fektiv metod att undervisa alla slags kurser. Kanske inte som exklusiv metod, men som ett alternativ, så att inlärning- sprocessen kan bli färgstark, charmig och framför allt rolig.

0

8


2.INTRODUKTION AV NY METOD

9


2.1.INTR ODUK TION AV NY METOD Tre anledningar till varför människor är motiverade att vara kreativa: Behov av ny, varierad och komplex stimulering Behöver kommunicera idéer och värderingar Behöver lösa problem För att vara kreativ måste du kunna se saker på nya sätt eller från ett annat perspektiv. Bland an- nat måste du kunna skapa nya möjligheter eller nya alternativ. Test av kreativitet mäter inte bara antalet alternativ som människor kan generera men de unika egensk perna hos dessa alternativ. Förmågan att generera alternativ eller att se sak- er unikt förekommer inte genom förändring; den är kopplad till andra, mer grundläggande tanke egenskaper, såsom flexibilitet, tvetydighet toler- ans eller oförutsägbarhet och njutning av saker hittills okända. Karakteristik av den kreativa personligheten: 1. Kreativa individer har mycket energi, men de är också ofta tysta och stilla. 2. Kreativa individer tenderar att vara smarta, men också naiva samtidigt. 3. Kreativa individer har en kombination av lek- fullhet och disciplin, eller ansvar och oans- varighet. 4. Kreativa individer växlar mellan fantasi och fantasi i ena änden, och rotad känsla av verk- lighet på den andra. 5. Kreativa människor verkar ha motsatta ten- denser på kontinuiteten mellan extroversion och introversion. 6. Kreativa individer är också anmärkningsvärda ödmjuka och stolta på samma gång. 7. Kreativa individer i viss utsträckning undviker styv stereotyping 0

10


av könsroller. 8. Generellt anses kreativa människor vara up- proriska och oberoende. 9. De flesta kreativa personer är mycket passion- erade om sitt arbete, men de kan också vara extremt objektiva om det.

11


2.1.INTR ODUK TION AV NY METOD Tre anledningar till varför människor är motiverade att vara kreativa: Behov av ny, varierad och komplex stimulering Behöver kommunicera idéer och värderingar Behöver lösa problem För att vara kreativ måste du kunna se saker på nya sätt eller från ett annat perspektiv. Bland an- nat måste du kunna skapa nya möjligheter eller nya alternativ. Test av kreativitet mäter inte bara antalet alternativ som människor kan generera men de unika egensk perna hos dessa alternativ. Förmågan att generera alternativ eller att se sak- er unikt förekommer inte genom förändring; den är kopplad till andra, mer grundläggande tanke egenskaper, såsom flexibilitet, tvetydighet toler- ans eller oförutsägbarhet och njutning av saker hittills okända. Karakteristik av den kreativa personligheten: 1. Kreativa individer har mycket energi, men de är också ofta tysta och stilla. 2. Kreativa individer tenderar att vara smarta, men också naiva samtidigt. 3. Kreativa individer har en kombination av lek- fullhet och disciplin, eller ansvar och oans- varighet. 4. Kreativa individer växlar mellan fantasi och fantasi i ena änden, och rotad känsla av verk- lighet på den andra. 5. Kreativa människor verkar ha motsatta ten- denser på kontinuiteten mellan extroversion och introversion. 6. Kreativa individer är också anmärkningsvärda ödmjuka och stolta på samma gång. 7. Kreativa individer i viss utsträckning undviker styv stereotyping 0

12


av könsroller. 8. Generellt anses kreativa människor vara up- proriska och oberoende. 9. De flesta kreativa personer är mycket passion- erade om sitt arbete, men de kan också vara extremt objektiva om det.

13


2.3.UTBILDNING-UNDERVISNING-KUNSKAP-PEDAGOGIK UTBILDNING Handlingen eller processen att ge allmän eller särskild kunskap, utveckla färdigheter, för ett yrke eller resonemang och dom, och i allmän- het att förbereda sig eller andra intellektuellt för det mogna livet. UNDERVISNING Undervisningen är avsiktlig och genom att planera överföring av kunskaper som syftar till elevernas utbildning. Undervisning är lära- rens kunskapsutbyte, är studentens introduk- tion till den nuvarande kulturen, utövandet av fysiska och mentala krafter och färdigheter inom utbildningssystemet. KUNSKAP Faktumet eller villkoret att vara medveten om något eller att veta något med förtrogenhet som uppnåtts genom erfarenhet eller asso- ciation. Känna till eller förståelse av en veten- skap, konst eller teknik, faktum eller tillstånd. PEDAGOGIK Pedagogik är disciplinen som handlar om teori och praktik av utbildning; Det hand- lar således om att studera hur bäst man ska undervisa (överföra kunskapen). Sträcker sig över ett brett spektrum av övningar i sig syftet från att främja liberal utbildning (den allmän- na utvecklingen av mänsklig potential) till de närmare 0

14


detaljerna i yrkesutbildning (förm- edling och förvärv av specifika färdigheter). Instruktionsstrategier styrs av elevens bakgrundskunskap och erfarenhet, situation och miljö samt lärandemål som fastställs av stu- denten och läraren.

15


2.4.LÄRARMILJÖER Utbildning anses vara nödvändigt för män- niskans fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Av denna anledning anses fun-tionen av de medel (läromiljöerna) som utbildar mannen anses vara avgörande. Dessa medel är: Den naturliga miljön, familjen, skolan, kyrkan, massmedia, samhället och staten. Den naturliga miljön Den naturliga miljön spelar en viktig roll i inlärn- ingsprocessen. Klimatet, marken, vädret påverkar inte bara vår emotionella och fysiska värld utan ger oss också de första underbyggda exemplen. Inom vår naturliga miljö kan vi hitta de grundläggande inlärningsstrukturerna (biologiska, matematiska, kemiska, sociala etc.) och det ger oss massor av stimulans och därför är miljön en oändlig källa för lärande. Följaktligen kan den naturliga miljön vi lever i (skogar, värme, grönbrist etc.) inte bara påverka lärandemängden utan även kvaliteten. Familjen Familjfaktorn spelar en mycket viktig roll eftersom det är den första och den grundläggande cellen i det sociala livet. Barnet formulerar sina första at- tityder mot de sociala situationerna i familjelivet. Barnet påverkas av föräldrarna i familjen cirkeln och bekantar de mänskliga relationerna och te- star sina första sociala beteenden och kunskap. De första grunderna för dess karaktär och personlighet sätts i familjen. Skolan 0

16


Skolor och alla slags utbildningsinstitut har en mycket avgörande inverkan på barnen, inte bara genom de personer som är inblandade i lärandeprocessen (lärare, studenter) utan också genom deras medlemmars or- ganisation och sätt att leva. Utbildningsfilosofin (ett re- sultat av statlig och social filosofi), de pedagogiska rela- tionerna och materialet som lärs (i vilken mån det gäller barnens behov och samhällets behov) påverkar lärandeprocessen avgörande. Skolan är den första organis- erade, grundläggande pedagogiska cellen där eleverna antar eller ifrågasätter den kunskap de förvärvar. Kyrkan-Religion Även om dessa två termer är starkt knutna till varandra, har de olika målsättningar. Religion hänvisar till den filosofiska nivån erbjuder svar på filosofiska och existen- tiella frågor. Kyrkan lär ut principerna och moralen inte bara av det religiösa livet utan också det sociala livet och formulerar specifika åsikter och attityder. Beroende på den religiösa filosofiska ramen har vi olika tonvikt på lärande och utbildning. Kristendomen höll tron på kraf- ten och betydelsen av utbildning som antikens grekiska hade. Enligt prästerna spelar kristen trosundervisning en viktig roll genom att påverka och förändra person- ens övertygelse. Kristendomen betonade också vikten av personens ansvar. I den utsträckning kyrkan påverkar lärandet genom sin organisation och dess undervisning av moral på alla nivåer (social, intellektuell, emotionell och filosofisk) består den av en mycket kraftfull inlärningsenhet.

17


Massmedia Massmedia är en integrerad del av vårt liv från de första stegen i vårt liv. Deras kraft som läromiljö finns i deras när- varo i barnens liv dagligen och under många timmar varje dag. Som ett socialt medel anses det ha de mest kraftfulla effekterna på samhällets medlemmar eftersom det direkt och indirekt påverkar alla nivåer av personligt och socialt liv, på språk (stöder eller formulerar språkliga former), om religion, om konst, vetenskap, på ekonomi, på moral. Staten Aristoteles var den första som kände igen huvudkarakter- istiken i människans natur: att han är ett “politiskt djur”. Människan kan bara leva, skapa och överleva inom sam- hällets gränser. Politik som den yttersta konsten i han- dling säkerställer människors lycka och i teorin defini- erar det vad denna lycka är. Effekten av statens regering placeras inom ramen. Alla sociala strukturer (och därmed även utbildningsstrukturerna) speglar på ett sätt den typ av statligt system och vice versa (liberala, auktoritära). En liberal demokratisk miljö skapar ett sätt att leva som res- pekterar en utvecklings personens personlighet. Tvärtom en auktoritär miljö avgår familjen och varje socialt ele- ment till staten, stöder de auktoritära relationerna mellan barnen och föräldrarna och är för en despotisk dominans. Statens och det statliga systemet samt landets politiker har stor inverkan på utvecklingen av ungdomens person- lighet. Staten påverkar utbildning och skolsystem med sina lagar. Det ingriper dynamiskt och på många sätt, di- rekt och indirekt, inte bara som bärare av viss övertygelse om vilken utbildning som är och vilken dess syfte ska vara, men också som en indikator på hur 0

18


lärarna, eleverna, föräldrarna ska fungera och vilken inställning de borde ha. Samhället När vi hänvisar till samhället som ett sätt att lära sig vad menar vi? Vad är samhället? Samhället är summan av människor, deras relationer, insti- tutioner, principer och alla faktorer som nämns ovan (stat, familj, kyrka etc.). Med begreppet samhälle menar vi en stor, autonom och organis- erad form av människor och sociala grupper som påverkar varandra inom ramen för en gemensam kultur inom de specifika geografiska gränserna och som har gemensamma mål och intressen. Barnets personlighet är en produkt av en lång- sam men stadig utveckling som påverkas av alla sociala faktorer. Familj är den viktigaste enheten, centrum för det sociala inflytandet. Inom familjen utvecklas de första koncepten. Det är det sociala laboratoriet som arbetar med övertygelser och principer. Då kommer skolan att förstärka och utveckla dessa influenser. Regeringssystemet till- sammans med massmedia och kyrka är också vik- tiga faktorer som hjälper barnen att uppnå sina mål och förbereda dem för en framgångsrik anpassning i samhället. Läromiljö i skolan Människor har spenderat mycket tid i klassrum- met, som börjar i dagis och sträcker sig i åratal. De har tur de som har en skola eller ett klass- rum där läraren var mycket uppmärksam på in-

19


lärningsmiljön, eller den fysiska, psykologiska och undervisningsmässiga atmosfären. Inlärn- ingsmiljön i klassrummet är avgörande för stu- dentens framgång och påverkar eleverna på många sätt. En negativ inlärningsmiljö eller inställning som påverkar studentinlärning på många sätt, såsom låg studentprestation, dåligt beteende, student ångest eller depression. Den fysiska miljön i klassrummet: Användningen av utrymme innefat- tar hur möbler arrangeras och organiseras, hur ma- terial lagra och underhålls, hur rena klassrummet är och den övergripande färgen och ljusstyrkan. Ljusa affischer, organiserade utrymmen och samarbetsin- lärningsarrangemang hjälper. Eleverna behöver ett rent, ljust, organiserat utrymme för att stärka läran- dets erfarenheter. Den psykologiska miljön är hur studenter känner till deras lärande. En lugn atmosfär hjälper eleverna att lära sig, både intellektuellt och socialt. Eleverna reagerar negativt när de anser att saker är orättvisa, oklara eller oroliga för att komma i trubbel. Undervisningsmiljön är inställningen för all undervisning. Hon planerar sin instruktion att se till att hennes elever kan förstå genom att använda olika lärandepraxis, som föreläsning, hands-on aktiviteter, kooperativa inlärningsgrupper och massor av spel med teater, rollspel och berättande. Alla dessa olika och olika metoder gör skolan till en attraktiv miljö och studenterna är fokuserade, engagerade ända ef- fektiv.

0

20


2.5.KREATIVT LÄRANDE Kvaliteten, såväl som syftet med inlärningen, följer den personliga utvecklingen. Således blir lärande, i stället för att vara ett enkelt psykiskt fenomen, en reflekterande reaktion på miljön - blir en avsiktlig handling som syftar till det längre målskapandet. Lärande erbjuder den nödvändiga utrustningen för en person att använda sin kreativitet på ett meningsfullt sätt. Det finns en dynamisk, stark relation mellan kreativitet och lärande.Lärande är per definition en kreativ process, medan varje form av kreativt uttryck är en viktig inlärningskäl- la. I kreativt lärande tjänar skapandet både som ett medelvärde och ett motiv för lärande. Med andra ord är kreativt lärande erövringen genom en process av kreativ interaktion - av kunskap och skicklighet som kan användas för kreativa än- damål. Den kreativa karaktären att lära sig i skolan är nu- mera ett föremål för argument bland experter, politiker, lärare, föräldrar och studenter. Kvaliteten på lärandet som tillhandahålls inom skolmiljön tvivlar och utbildningssystemet som vi känner det verkar ha nått ett slut. Den kreativa inlärningsteori och praxis inkluderar alla försök till en radikal reform av skolinstitu- tionen baserat på filosofin att göra skolan till ett område av kreativitet och en källa till eufori för både lärare och studenter mål. Kreativt lärande syftar till följande: • Att göra skolan, särskilt offentlig skola, en attrak-

21


• tiv plats där lärare och studenter verkligen skulle • investera sin energi och sina drömmar. • Att ansluta kunskap med nöje, så att eleverna kommer att lära sig att älska att lära sig. • Att uppmuntra lärare att omvärdera sin del i inlärningsprocessen. • Att bygga en ny typ av lärar-student relation. • Att hjälpa eleverna att utforska sina talanger och lutningar. • Att utveckla dom och icke-konventionellt tän- kande. • Att utveckla sociala värderingar som uppmun- trar kommunikation, sällskap och samarbete. • Att göra skolan medvetet till ett område med kreativ interaktion där personlig och kollektiv utveckling kommer att främjas lika. Medel och instrument För att täcka avståndet från traditionellt till kreativt lärande bör vissa nya metoder för un- dervisning uppfinnas och tillämpas. För att göra kreativt lärande från ett attraktivt teoriundervis- ning måste lärare berika sina läromedel. Teknik (multimedia), lek och konst, särskilt teater, kan visa sig vara värdefulla instrument mot denna riktning. Enligt vår mening är konstmusiken, konsten, teatern inte självständiga kunskap- sområden. De är inte “tillägg” eller “ämnen” som ska läggas till i läroplanen som en alibi för en utbildning som är i grunden steril och mekan- isk. Tvärtom tror vi starkt att konsten kan tjäna som en rörlig energi, som en nyckel för en olis- tisk utbildning, som länken mellan lärande och skapande. Vi fokuserar särskilt på drama baserat på den pedagogiska gemensamma platsen att imitation, handling och rollspel är de sätt somett barn impulsivt använder för att kommunicera med sin egen miljö och att lära av det. 0

22


Mer specifikt: Drama , som ett samlingsområde för flera olika former av kreativt uttryck, ger ett barn chans en att utforska sina talanger och lustar, att utveckla sin personlighet. Som en gruppaktivitet uppmuntrar drama kom- munikation och kompanjonskap. Drama kan också användas som ett alternativ för barn med inlärningssvårigheter som inte svarar på traditionella undervisningsmetoder. Utmaningen är att i praktiken bevisa att drama kan tillämpas som en effektiv undervisningsme- tod för alla ämnen som ingår i läroplanen. Inte en- sam men alternativt för att göra inlärningsproces- sen flexibel, mångfärgad och underhållande. Antaganden Som ett försök till en radikal utbildningsreform söker den kreativa inlärningsteori och praxis lämpliga förutsättningar för att lyckas. De minsta antaganden som ska beaktas är följande: • Vetenskaplig planering av experter i sa- marbete med lärare • Ekonomiskt stöd på uppdrag av staten och Europeiska gemenskapen • Lärare välutbildade, begåvade och med ett brett intresseområde • En radikal förändring av politiken kring ut- bildning • Det internationella samfundet borde • besluta om några viktiga filosofiska och politiska frågor som: • Vad är det främsta motivet att lära sig - konformationen eller

23


överläggningen av människorna? • I vilken typ av personer, i vilken typ av medborgare vill vi lita på framtida barn med inlärningssvårigheter som inte svarar på traditionella undervisningsformer? • What are our social visions for the age coming? • I vilken typ av personer, i vilken typ av medbor- gare vill vi lita på framtida barn med inlärningss- vårigheter som inte svarar på traditionella under- visningsformer.

0

24


2.6.VARFÖR KREATIVT LÄRANDE? Den kreativa inlärningsprocessen som en metod vid undervisningen av läroplanen återger den verkliga dimensionen och det verkliga syftet med utbildningen; den som söker och förstår kunskap för att kunna använda denna kunskap i det verkliga sammanhanget i det vardagliga livet. CL erbjuder oförtömlig mängd mänskliga situationer som är fantasifulla (de lig- ger inom ramen för fantasi, “som om” situationer) där ett behov skapas för att använda kunskap som tillhandahålls i skolan. Att arbeta inom en ram med innehåll och inte använda specificerade, isolerade, repeterbara övningar och aktiviteter vi flyttar från sterilt, repetitivt lärande till mer män- skliga, erfarenhetssituationer som ger livet till de fångade i böckerna. Kunskap är nära kopplad till handling och interaktion. Barnen växlar i en säker miljö där kunskap testas och samtidigt skapar de något de är intresserade av. Det är deras skapande och de tar fullt ansvar för det. Vad som händer i klassen händer från dem, och för dem och inte för deras lärares skull eller ett varumärke.

25


2.7.ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR KREATIV INLÄRNINGSPROCESS Kreativ inlärningsmetod baseras på 5 principer: 1) Alla människor har en infödd egenskap: förmå- gan att mima och förmågan att spela genom vil- ka människor testar och lär sig (för att genom att miming människor experimenterar också). 2) Alla människor lär sig när de har motiv och när de känner att det de måste lära sig intresserar dem 3) Alla människor och speciellt studenter lär sig och förstår bättre i en aktiv miljö, full av handlingar och händelser. Det betyder att det inte räcker att undervisa genom att tala eller tala om vad vi vill att de ska lära sig. Det är erfarenheterna som hjälper dem att lära sig och uppleva härrör från handling. 4) Deltagarna ansvarar för sitt liv och förvärvar kunskap. Lärarna blir enablers till deras ansträng- ningar att lära sig, de guidar och visar möjliga sätt att lära, tänka, fungera. 5) CL ser slutligen lärandeprocessen som en process för förändring. Den emotionella och intellektuella förändringen leder till mognad och därmed till kunskap.

0

26


2.8.KONST OCH KREATIVT LÄRANDE Konst i allmänhet riktar sig till publiken. De människor som kommer att se en målning el- ler se en prestation. Allting händer, det skapas av konstnärerna, inte bara för egen tillfredsstäl- lelse, men främst för åskådarens skull. I en miljö där kreativt lärande äger rum är källa till uttryck och kreativitet inte ett erkännande av publiken utan den tillfredsställelse deltagarna själva får genom att delta i situationen. Rollerna av skaparna och åskådarna växlar i klassrummet. Det kreativa lärandet använder reglerna och elementen (rötter) i konsten (rörelse, målning, dramatiska konventioner, musik etc.) men är inte nödvändigtvis inriktade på en prestation för en publik. Vad som än händer under en lektion i kreativt lärande händer från barnen och för barnen. Konst hjälper dem att förstå meningar. Konst kan ha en mer flexibel form men vi glömmer aldrig deras element och huvudprinciper och läraren hjälper barnen att lära sig hur man använder dessa principer. Självklart kan vi använda den här metoden för det kreativa lärandet för att lära oss själva. Vi utnyttjar huvudelementet i Kreativt Lärande som är kreativitet för att lära ut konst som är skapande och uttryck.

27


2.9.TEATER OCH LÄRANDE Det viktigaste och det närmaste förhållan- det mellan teater och lärande är det som det forntida grekiska folket har uttryckt: du utbildas medan du blir underhållen. Barn i en dramasituation förblir inte passiva framför ett presentationsuppträdande (bara tittar på) men de är emotionellt och intellektuellt in- blandade och de “upplever” kunskapen. Barn börjar känna igen sina personliga förmågor och förstå sig själva och deras reaktioner bät- tre. Teatern är en erfarenhetsram för inlärning, men eftersom den innehåller elementen av utvärdering, diskussion, reflektion, involverar den också den intellektuella delen av män- niskan. Barn undersöker de olika dramasitu- ationer som läraren förbereder för dem och han/hon ser till att inkludera läroplanens mål som han/hon vill undervisa. I en dramalektion är lärare och elever inblandade i en kollektiv insats och söker för att förstå och lösa problemet i dramasituationen. Drama innefattar per defini- tion dramasamverkan och interaktion. Lärande är mer sannolikt att hända om det finns en sådan samarbetsanda och aktivt engagemang.

0

28


2.10.KREATIVT LÄRANDE OCH SOCIALISERING Att skapa sociala värderingar och beteenden (sociabilitet, vänskap, kommunikation, toler- ans, samarbete osv.) genom kreativt lärande i grundskolan. Ett av de främsta syftena med skolundervisn- ing, särskilt med spädbarn och grundskolor, är barnets socialisering, som passerar från världen av “mig” till “oss”, från de skyddande familjevapnen till en större cirkel av interper- sonella relationer, styrda av regler och princi- per. Det känslomässiga klimatet för denna resa är avgörande inte bara för barnets skolförlopp utan också för byggandet av sin personlighet. Eftersom det är allmänt känt och bekräftat av experterna, lider ett barn som passerar skolans dörr för första gången någon form av chock. Effekten av denna chock (intensitet, längd, konsekvenser) beror på ett antal fak- torer, uppdelad i två grupper. Den första gruppen av faktorer är relaterad till barnets bakgrund (karaktär, tidigare erfar- enhet, typ av familj och samhälle han bor i, föräldrarnas socioutbildningsnivå osv.). Den andra innehåller alla antaganden om själva skolan (miljö, känslomässigt klimat i klassrummet, lärarens personlighet etc.). Att ett barn ska komma in i skolan anses dock vara en stor förändring, eventuellt den störs- ta utmaningen som det någonsin ställts inför sitt liv. Speciellt för barn som bor i storstäder, som växer upp i lägenheter

29


och är vana att leka på egen hand, är förändringen enorm. För första gången inser de att de inte är “världens centrum”, att deras behov kan strida mot an- dras behov, att de har skyldigheter utöver rättigheter och att de nu måste hävda och förtjäna saker de brukade ta för givet, till ex- empel uppmärksamhet, beundran, beröm och kärlek. Och allt detta i en ny, okänd miljö med specifika regler för funktion, med strikt tidsplan, med krav på framsteg. De förväntas inte bara anpassa sig i detta nya skick utan också erövra kunskap och förmågor, “att lära”. De kreativa lärandepraxisarna är avsedda att underlätta barnens anpassning i skolmiljön och att uppmuntra deras socialisering i allmän- het. Delta i aktiviteter tillika gruppspel, barn kommu- nicerar med varandra, delar erfarenheter, testar sina gränser och släpper ut obehagliga känslor. Barn, som vi alla vet, är mycket mer villiga att lära och respektera regler i ett lekkontext snarare än i en “allvarlig” omständighet. När barnen leker är de vanligtvis ärliga, rättvisa och disciplinerade. Gruppen själv ser till att “säga till” det “fuskande” barnet! Samspelet i ett lekkontext med regler och mål in- nebär att barn adopterar olika roller (ledande el- ler stödjande) och att förstora deras uppfattning om verkligheten. Det självcentrerade tänkandet sjunker tillsammans med själviskt beteende, vilket ger utrymme till tolerans och sociabilitet. De ömsesidiga målen, liksom de ömsesidiga svårigheter som ställs inför processen, minskar konkurrensen och främjar samarbete och följe- slag. Läraren samordnar “leken” och vägleder det tak- tiskt mot lärandemålet. Han/hon ingriper vid be- hov för att erbjuda utlopp och motiv och för att säkerställa gruppens sammanhang. Hans 0

30


lugna, vänliga och stabila beteende utgör den adek- vata känslomässiga ramen och fungerar som en modell för de små. I det moderna samhället förväntas skolan inte bara reagera på sin traditionella roll utan även på behov och krav som tidigare tider gjorts av familjen och grannskapet. Barn, nuförtiden, har inte tillräckligt med tid eller utrymme att leka med varandra, och denna brist påverkar deras psykiska hälsa och deras sociala anpassning. Moderna skolor bör täcka detta behov och introducera lek i klassrummet i kombination med läroplanens syften.

31


2.11.VAD BARNEN LÄR SIG FRÅN KONST GENOM KREATIVA METODER Fler och fler skolor och skolprogram ger möjlighet till kre- ativitet i skolprogrammet och till konst i allmänhet. Uni- versiteten i de avancerade länderna lär till framtida lärare och utbildare, kurser baserade på kreativitet i klassrum- met. De fyra kurser med det kända namnet STEM Veten- skap, Teknik, Ingenjör och Matematik) blev STEAM, efter- som konst är bland ingenjör och matematik. Det finns faktiskt många färdigheter som barn lär sig av konsten. Vi tar upp 10 av dem 1. Kreativitet - Att kunna tänka på fötterna, närma sig uppgifter från olika perspektiv och tänka “utanför lådan” kommer att skilja ditt barn från andra. I ett konstprogram kommer ditt barn att bli ombedd att recitera en monolog på 6 olika sätt, skapa en målning som representer- ar ett minne, eller komponera en ny rytm för att förbättra en musikbit. Om barn övar på att tänka kreativt, kommer det naturligt för dem nu och i deras framtida karriär. 2. Självförtroende - De färdigheter som utveck- lats genom teater, utbildar dig inte bara hur man övertygande levererar ett budskap utan bygger också det förtroende du behöver för att ta ställning till scenen. Teaterutbildningen ger barnen övning som går ut ur sin komfortzon och låter dem göra misstag och lära sig av repetition. Denna process ger barnen förtro- endet att uppträda framför stor publik. 3. Problemlösning – Konstnärliga skapelser är födda genom att lösa problem. Hur gör jag denna lera till en skulptur? Hur skildrar jag en viss känsla genom dans? Hur kommer min karaktär att reag0

32


era i den här situationen? Utan att ens inse det kommer barn som deltar i konsten konsekvent utmanas att lösa problem. All denna problemlösning utvecklar barns färdigheter i resonemang och förståelse. Detta kommer att bidra till att utveckla viktiga problemlösningsförmågor som krävs för att lyckas i alla karriärer. 4. Uthållighet – När ett barn plockar upp en fiol för första gången vet han hon att det inte är ett alternativ att spela Bach med en gång. Men när barnet övar, lär sig färdigheter och tekniker och inte ger upp, så är Bach-konserten så my- cket närmare. I en alltmer konkurren- sutsatt värld där människor blir upp- manade att kontinuerligt utveckla nya färdigheter är uthållighet väsentlig för att uppnå framgång. 5. Fokusera– Möjligheten att fokusera är en viktig färdighet som utvecklats genom en- semblearbete. Att hålla en balans mel- lan att lyssna och bidra med en stor koncentration och fokus. Det kräver att varje deltagare inte bara tänker på sin roll, utan hur deras roll bidrar till den stora bilden av vad som skapas. Ny forskning har visat att deltagan- de inom konsten förbättrar barnens förmåga att koncentrera sig och foku- sera på andra aspekter av deras liv. 6. Icke-Verbal Kommunikation – Genom erfaren- heter inom teater- och dansutbildn- ing lär barnen sig kroppsspråket. De upplever olika sätt att röra sig och hur dessa rörelser kommunicerar olika känslor. De coachas sedan i prestationsförmåga för att de ska skildra sin karaktär effektivt för publiken.

33


7. Ta Emot Konstruktiv Feedback – Att få konstruktiv feedback om ett uppträdande - eller bild- konststycke är en vanlig del av en kons- tinstruktion. Barn lär sig att feedback är en del av lärandet och det är inte något att bli förolämpad av eller att ta personligt. Det är något användbart. Målet är att förbät- tra kompetensen och utvärdering införlivas vid varje steg i processen. Varje konstdisciplin har inbyggda parametrar för att säker- ställa att kritik är en värdefull upplevelse och bidrar starkt till framgång av slutprodukten. 8. Samarbete– De flesta konstdisciplinerna är samar- betande i naturen. Genom konsten övar barnen på att arbeta tillsammans, dela ans- var och kompromissa med andra för att uppnå ett gemensamt mål. När ett barn har en roll att spela i ett musikband, eller en teater- eller dansproduktion, börjar de förstå att deras bidrag är nödvändigt för gruppens framgång. Genom dessa erfarenheter får barnen förtroende och börjar lära sig att de- ras bidrag har värde även om de inte har den största rollen. 9. Dedikation– När barnen övar på att slutföra konst- närliga strävanden som resulterar i en färdig produkt eller uppträdande, lär de sig att as- sociera engagemang med en känsla av prestation. De övar att utveckla hälsosamma 28 arbetsvanor för att vara i tid för repetitioner och föreställningar, respektera andras bidrag och anstränga sig i ett bra slutre- sultat. I scenkonsten är belöningen för engagemang den varma känslan av en publiks applåder som kommer att ösas över dig, vilket gör alla dina insatser vär- da. 10. Ansvar – När barn övar på att skapa något ge- mensamt, blir de vana vid tanken att de- ras handlingar påverkar andra 0

34


människor. De lär sig att när de inte är beredda eller i tid, lider de andra människorna. Genom konsten lär sig barn också att det är vik- tigt att erkänna att de gjorde ett misstag och tar ansvar för det. Eftersom misstag är en vanlig del av lärandeprocessen i konsten börjar barnen se att misstag händer. Vi erkänner dem, lär oss av dem och fortsätter. Att leka, att lära sig, att utbilda Det är allmänt accepterat att de etablerade undervisningsmetoderna har förvisat kreativitet och krea- tivt tänkande från skolan. Formen är så smal och stereotyp och ger inte möjlighet till innovation och initiativ. Barn är rädda att om de flyr lite från stand- ardgatan hotas de av okända faror. Det dagliga officiella programmet i skolan är styvt och detta fenomen sker inte bara i Grekland utan i de flesta utbildningssystemen i Europa. Maskinin- lärning (rote) är rådande och påverkar, barn blir “in-formations- och datasamlingsbehållare” (och inte verklig kunskap). Undantag är de skandinaviska länder som försöker alter- nativa utbildningssystem med tydlig riktning för att göra skolprogrammet och utbildningssystemen mer kreati- va. Genom att använda ämnen som konstruktioner och simuleringar, uppmuntrar de barnen att samarbeta, prata, fråga, använda sina händer och i allmänhet deras kropp. De ger barn motivationen för att skapa ett sätt att tänka mer oberoende, rikt och kreativt. Sikten - utbredd bland lärare, föräldrar och staten - att “lek”, “att leka” 2 är slöseri med användbar tid, är felaktigt och utan realistisk

35


grund. Leken (det exakta ordet är “att leka”) är ett andligt äventyr för barnen. “Att leka” väcker problem och kräver lösningar från barn, det uppmuntrar till samarbete och kollektiv insats, det kräver initiativ och på så sätt visar talanger och färdigheter som barn kan ha. Genom att leka blir ett abstrakt begrepp - så suddig och okänd – blir specifik och barnet förstår det, erövrar det, för det här begreppet tar form. Och med detta menar vi inte något vagt och osäkert, utan vissa saker och ting som härrör från kurser. Begrepp inom fysik, kemi, matematik, som genom barnets ögon är torra och tråkiga, kan bli, genom den kreativa processen och leken (i den mening som vi definierade ovan), spännande och kul för studenter. Det enda som krävs är att läraren ska hitta vägar och ge sådana former i ämnena. Till exempel när det gäller det engelska systemet sprids tre magiska ord mellan lärarna: I fri översättning skulle vi säga AUTENTITET, AUTONOMI, OSÄKERHET Och vi förklarar: AUTENCITET : Verkliga problem (även de teo- retiska problemen som tar realis- tisk form) sätts och löses på rätt sätt. Som ett resultat är det moti- vation och intresse för lösningen. AUTONOMI : Barn har möjlighet att utforska sina egna idéer och lösa problem som de själva bestämmer. OSÄKERHET : Problemen som tas upp av något ämne behandlas inte som löst (av andra) som vi måste till- godogöra oss utan förhandlingar, men det tillåter frågor, invändnin- gar, klagomål och - som ett resul- tat - argumentation och diskus- sion 0

36


2.12.LÄRARENS ROLL DEN NYA LÄRARE-STUDENT RELATIONEN I den kreativa lärandeprocessen har barnskolläraren och grundskolläraren antagit den grundläggande uppfattningen att lärandet börjar med barnen och slutar med barnen. Det är den så kallade Student- centrerade metoden som ligger till grund för barnen själva och inte lärarens makt. Läraren har en underlättande, stödjande roll i klassrummet. Lärarens förhållande till eleverna bygger på en miljö av delta- gande, ömsesidigt förtroende, acceptans och samar- bete. Undervisningen är inte längre den kraftfulla bilden i klassrummet som känner allt, myndigheten, utan blir varm, mänsklig och redo att dela barnens frågor. Läraren delar olika mänskliga och sociala re- lationer och krav. Det finns stor vikt vid kreativ, själ- vupptäckande ny kunskap. Studentens kreativitet spelar en viktig roll, eftersom vid kunskapsnivån av lärande av alla typer av kunskaper så behöva barnets aktivitet och deltagande.

37


2.13.LÄRARENS ROLL PÅ SKOLAN Enligt troen på denna metod, vars underlag är att inlärningsprocessen är barnet själv, förändras lärarens roll. Det är inte längre beskrivande, korrigerande, auktoritärt. Vi lägger större vikt på lärarens egenska- per som en ledare, vän, kollega och facilitator, som person som vill hjälpa studenterna i deras ansträng- ningar att lära sig. Läraren litar på sina elever tillräck- ligt för att låta dem göra sina egna val om kunskap och hur de skulle vilja förvärva det, i en process som.

0

38


2.14.VIKTIGHETEN AV LEK I KREATIVT LÄRANDE Lek och speciellt det fantasifulla lekandet är något som framträder i människans liv på ett mycket tidigt stadium. Barn experimenterar inom lek, de antar olika roller, de försöker upptäcka nya sätt att bete sig och de ser handlingarna och reaktionerna mot dessa beteenden. I det kreativa lärandet blir denna lek mer organiserad (och det är här konsten generellt bidrar) och de har mer specifika utbildningsmål. Dessutom tar Kreativ inlärning ramen och innehållet i dessa lekar och överför det inte bara till det verkliga livet, men i det kreativa lärandet söker vi också efter de universella betydelserna av livet. Lek och Kreativt lärande är nära inbördes (många gånger använder vi lek i processen) men har fortfarande vissa grundläg- gande skillnader. Likheterna och skillnaderna är föl- jande: - Båda aktiviteterna är baserade på det mänskliga be- hovet av att leka/härma, genom att arbeta med ett fantasifattigt sammanhang som upphäver realtid, plats, roller och åtgärder. - Tid, plats, karaktärer och handlingar får en mer sym- bolisk karaktär i båda aktiviteterna och vår förmåga att delta i båda dessa aktiviteter beror på vår förmåga att glömma verk- ligheten för en tid och på vår förmåga att läsa och förstå de symboliska handlingarna och meningarna. - Båda verksamheterna har regler och principer. Men lek och fantasifulla spel är reglerna tydligare, medan i Kreativt lärande tidigare internt. - Båda aktiviteterna behöver ett fysiskt, mentalt, in- tellektuellt och emotionellt engagemang och medverkan.

39


- Båda har spänningselement, överraskning och fokus är tydligt. Men i Kreativt lärande behöver vi överväga de ytterligare elementen som har med konst att göra. - Kreativt lärande till skillnad från spel har speci- fika utbildningsmål och vi använder Kreativt Lärande för att lära våra mål. - Kreativt lärande ger oss möjlighet att undvika repetition, något som är vanligt i dramatiken, och vi kan välja mellan en obestämd mängd fantasifulla situationer och mänskliga samman- hang. - I det kreativa lärandet finns ingen ytlig imita- tion där studenter bara mimar handlingar men de deltar med sig själv, de arbetar intellektuellt och emotionellt inom ett visst sam- manhang, en upplevelse som liknar verkligheten men har konsekvenserna av det verkliga livet. Barnen tar sig i detta fantasifulla sammanhang och de försöker inte fly till en efterligning. - I Kreativt Lärande har vi en väldigt medveten implementering av den dramatiska formen om skapandet av meningen. - Slutligen i det kreativa lärandet håller konstens delar en mycket hög position.

0

40


2.15.DRAMATISKA KONVENTIONER De dramatiska konventionerna är tekniker som vi använder i drama för att strukturera den dramatis- ka aktiviteten. Vi använder konventionerna för att utforska, att fokusera på en specifik åtgärd, för att främja drama osv. Följande lista innehåller några men inte alla konventioner. STILLBILD: Deltagarna skapar en bild, en bild med sina kroppar som ser ut som ett foto eller vaxbilder eller statyer. INTERVJUER: Deltagarna agerar som journalister för detektiv och historiker som söker information. Konventionen används för att främja drama, eller att upptäcka nya element eller att förstå en situa- tion. MÖTEN: Formella eller informella möten för att presentera information, eller att fatta beslut, eller att planera nästa åtgärd, eller för att lösa problem. Former: Församlingar, familjediskussioner, fack- möten, protester etc. TANKESPÅRANDE: Uppenbarelsen av barnets privata tankar i roll antingen genom förhör eller genom presentation. Att avslöja förhoppningar, rädslor, djupa tankar om situationen. Att ge vittnesmål: Beskrivningen av en incident av någon som påstår att ha varit ett vittne men inte en deltagare i situationen. KOLLEKTIVT MÅLANDE: Vi ger en fysisk, kollektiv bild för att representera människorna, platsen, situationen. EXPERTENS MANTEL: Barn blir specialister på ett fält; historiker, arkitekter osv. Läraren är inte den person med mest kunskap i klassrummet. Kraften flyttar, skiftar från läraren till barnen. Läraren

41


utfor- skar med barnen. Barnen har färdigheter och kun- nande. KARTSKAPANDE/DIAGRAM: Inom eller utanför rol- len återskapar deltagarna platsen där dramat äger rum (fabrik, skog, by, stad, laboratorium etc). ROLL PÅ VÄGGEN: Barnen ritar ett diagram/en ram av människokroppen med sin egen kropp på ett papper som de lägger på väggen, och därigenom arbetar de med karaktärens inre och yttre egen- skaper. HETA STOLEN: Barn som grupp frågar öppna el- ler stänga frågor till olika karaktärer i situationen för att upptäcka karaktärerna eller bakgrunden på karaktärerna. LÄRARE-I-ROLL: Läraren antar en roll som skiljer sig från hans lärarroll i klassrummet för att flytta drama på eller för att hjälpa eleverna i ett möjligt stopp, eller att hjälpa till med ifrågasättande, eller betona en punkt. IMPROVISERING: En spontan representation av en specifik situation av deltagarna som har lite tid att förbereda scenen. En given uppsättning infor- mation ges men barnen lämnas ensamma för att skapa och ta sig an situationen. REFLEKTION: Det är en konvention som används i drama för att reflektera över händelser i roll eller ur roll för att öka förståelsen, sammanfatta eller svara på några frågor och lösa några problem. ANVÄNDNING AV OBJEKT SOM SYMBOLER: An-vändning av objekt för att starta eller fortsätta ett drama. RÖSTER I HUVUDET: När en karaktär i drama står inför ett dilemma eller ett svårt beslut blir resten av deltagarna den andra rösten som representerar karaktärens motsägelsefulla tankar eller reagerar som karaktärens kollektiva medvetande. FORUMTEATER: En situation eller en improvisation som barnen valt för att undersöka den särskilda erfarenheten presenteras framför övriga delta- gare. Medan resten av deltagarna, “publiken” tit- tar på alla har rätt att stoppa åtgärden när de tror att åtgärden inte leder någonstans och försöker ta den 0

42


roll som de tycker är svag och försök att anta det annorlunda. SKAPANDE AV SLOGANS: Grupper av barn skapar slagord, titlar för tidningar eller tidskrifter, bokru- briker, eller ger titlar till bilder. DAGBÖCKER, BREV, JOURNALER, MEDDELANDEN:Dessa är skrivna texter från eleverna eller läraren under eller före eller ens efter drama, in eller ut av roll, och de används för reflektion, som bevis eller som ett sätt att ta in ny spänning. RITUAL, CEREMONI: Deltagarna står inför särskilda situationer som har en traditionell, särskild ritual- istisk karaktär och som innefattar regler och koder. Till exempel bröllop, marsch, begravning etc. ANALOGI: Ett problem hanteras inte direkt, utan genom en parallell situation som speglar prob- lemet. Vanligtvis är sådana situationer mycket smärtsamma eller mycket kända eller de som kan förorsaka fördomar. Exempel på analogi är myterna och sagorna.

43


3.DEN KREATIVA LÄRAREN

0

44


3.1.LÄRARENS ROLL Enligt tron på denna metod, vars underlag är att inlärningsprocessen är barnet själv, förändras lärarens roll. Det är inte längre beskrivande, korrigerande, auk- toritärt. Vi lägger större vikt på lärarens egenskaper som en hjälpreda, vän, kollega, facilitator, som person som vill hjälpa studenterna i deras ansträngningar att lära. Läraren litar på sina elever tillräckligt för att låta dem göra sina egna val om kunskap och hur de skulle vilja förvärva det, i en process som i huvudsak hand- lar om eleverna själva. Lärarna blir mer känsliga mot studenternas sociala och emotionella behov, de visar empati och svarar positivt. Det betyder inte att lärar- na inte följer en läroplan eller att det inte finns några regler i lärprocessen. Tvärtom finns det regler och ämnen men studenterna deltar i förfarandena för att bestämma dessa regler och hur läroplanen ska läras och läraren ser till att dessa regler följs. Mer specifikt försöker läraren på barnkammaren och grundskolan: - att stödja interaktionen mellan eleverna själva och mellan eleverna och läraren -att provocera och odla studentens intresse för olika kreativa sätt - att uppmana och ge möjligheter till uttryck och delt- agande - att visa äkta intresse för vad studenten gör - att erbjuda chanser så att barnet kommer att kunna söka och förvärva kunskapen och har chansen att up- pleva många saker - att tillåta och uppmana barnet att göra saker självs- tändigt och i grupper. i huvudsak handlar om eleverna själva. Lärarna blir mer känsliga

45


mot studenternas sociala och emo- tionella behov, delar empati och svarar positivt. Det betyder inte att lärarna inte följer en läroplan eller att det inte finns några regler i lärprocessen. Tvärtom finns det regler och ämnen men studenterna deltar i framtagandet för att bestämma dessa regler och hur läroplanen ska läras och läraren ser till att dessa regler följs. Mer specifikt försöker läraren: • att stödja interaktionen mellan eleverna själva och mellan eleverna och läraren att provocera och odla studentens intresse på olika kreativa sätt • att uppmana och ge möjligheter till uttryck och deltagandes • att visa äkta intresse för vad studenten gör • to show authentic interest in what the student does • att erbjuda chanser så att barnet kommer att kunna söka och förvärva kunskaper och har chansen att uppleva många saker • att tillåta och uppmana barnet att göra saker självständigt och i grupper.

0

46


3.2.LÄRARENS ROLL OCH DRAMANS ELEMENT I det kreativa lärandet använder vi drama som undervisningsmetod. Det är ett alternativt sätt att lära sig. Denna metod, som det framgår av namnet själv, lånar mycket av dramatiken själv, och dessa kan användas amatöriskt eller utanför en drama-lektion, men de är fortfarande mycket viktiga och viktiga delar för ramen där vi som lärare kommer att arbeta. Dessa element bör ingå i en dramalektion och beaktas innan du plan- erar den. Grundelementen är följande: Människokontext: Den grundläggande källan genom vilken vi härleder vårt material för skapandet av den fantasifulla ramen är människan själv. Männi- skan med sina relationer, hans åsikter, hans fördomar och hans dagliga roller ger oss källan för att välja och hitta på vilket fantasifulla sammanhang vi ska jobba. I drama måste vi möta “som om” situationer som liknar verkligheten. Dessa situationer inkluderar dilemman, problem, frågor som behöver ett svar och en lösning. Människokontexten ger oss materialet för att skapa dramakontexten Dramakontext: Från detta mänskliga sammanhang som erbjuder obestämt antal situationer väljer vi ett sammanhang, en situation som passar den fantasiful- la ram som vi skulle vilja arbeta med. Till exempel en resa till rymden där människorna försöker övertyga en främling att återvända med dem till jorden. Det män- skliga sammanhanget här är situationen där någon försöker övertyga

47


någon annan att göra något. Det fantasifulla sammanhanget är resan till rymden. Roller-tecken: Dnom detta dramatiska samman- hang finns tecken som fungerar. Vi väljer de möjliga roller som kommer att vara involverade i åtgärden och vi ger dem vissa egenskaper. I det ovanstående exemplet har vi inte bara en främling men vi har någon som är rädd, tvekar men ändå vill träffa män- niskor. På så sätt ger vi dem mer konkreta roller, men vi låter också barnen att lägga till från sig själva. Vad och hur detaljerad information vi ger till barnen för karaktärerna beror på oss och vad vi vill uppnå. Spänning: I det dramatiska sammanhanget vi har valt måste det vara en slags spänning, ett problem som behöver lösas, annars kommer intresset att ble- kna snabbt. Precis som i alla slags drama aktiviteter (prestanda, film, improvisation etc) behöver vi någon form av emotionell eller intellektuell spänning men inte nödvändigtvis från en stor katastrof. Spänning- skällan kan vara mer intern, såsom en oväntad hän- delse eller ett dilemma. Fokus: Så snart vi har valt det dramatiska samman- hanget och spänningen vmåste vi fokusera på denna spänning. En specifik fråga som vi skulle vilja under- söka genom detta sammanhang. Fantasiplats: I en drama session måste vi välja en plats som passar vår situation och har en symbolisk mening också. Vi kan ändra inställningarna inom en dramalektion, men vi måste ta hand om koherensen. Det är viktigt att eleverna inte skulle vara förvirrade och distraherade av platsändringar. Tid: En dramalektion äger rum under en klassrum- stid. Det här är realtid men i dramakontext är vi också oroade över den fiktiva tiden som kan vara mer flexi- bel. Vi kan flytta genom det förflutna 0

48


och framtiden med samma lättnad som vi skulle flytta i nuet. Vi måste också välja en tidsram som passar situ- ationen och platsen. Det finns flexibilitet men vi måste uppmärksamma att vi inte förlorar samman- hållningen. Methexis (Deltagande): Det här är den del av drama som förbinder konsten med lärandet. Medan deltagarna arbetar i det fiktiva sammanhanget, inser någonstans i sitt sinne också det verkliga samman- hanget, för de arbetar som dem själva och de tar sig själva (vilket är mycket verkligt) i dramat. Detta blir tydligare när läraren slutar drama och speglar sig ur roller. Genom denna reflektion blir vad de har up- plevt mer medvetet. Barn som publiken i föreställn- ingen bor samtidigt i den fiktiva och verkliga världen. Språket och rörelsen : Uttrycket för uttryck i dra- ma är språk och rörelse. Vi använder dem inte bara för att uttrycka eller beskriva våra känslor, idéer och så vidare men också världen runt oss. Vad som gör dessa två medel till särdrag i drama är att rörelserna, orden, uttrycken alltid håller någon typ av symbol- isk, kraftfull mening. Valet av uttrycksformer är mer medvetet och kraftfullare om meningen och påmin- ner om poesin. Det finns ingen anledning att överb- elasta uttrycket och tal eller be från barnen att flytta hela tiden.

49


Symboler: En del av dramat innehåller symboler som föremål, rörelser, ljud, märken. Det är nödvän- digt att ha tydliga symboler i den meningen att den underförstådda meningen ges, även om barnen inte är medvetna om det. Men vi behöver inte ha de perfekt utformade symbolerna för att ha drama. Ibland kan barn hitta implicita meningar där vi inte har tit- tat. Till exempel i en dramalektion som rör rasism om vi har en vit journalist och en svart anställd för att ge ett handslag som kan vara en symbol för förtro.

0

50


4.DEN NYA METODEN

51


4.1.ANVÄNDNING AV DEN NYA METODEN Kreativt lärande är ett förvärv av kunskaper och fär- digheter genom aktivt deltagande. Det är ett kombinerat förfarande för en kreativ ut- byte mellan individen och hans naturliga eller so- ciala miljö. Lärande är en komplicerad mänsklig funktion som har rötter både i den psykologiska och den fysi- ologiska delen av människan. Det är resultatet av både intern och extern verksamhet, som syftar till att förvärva kunskaper och färdigheter. Lärande- processen blir mer intressant och sammansatt när den flyttar sig från memoriseringsstaten till en stat där grundläggande mänskliga funktioner är inblan- dade. Lärande kan kallas kreativt om det ger upphov till fantasi, minne, känslighet och känslan, mimesis, [efter den aristoteliska ideen], lek, konst och ska- pande och också, lärande, är kreativ när den får erfarenhet från ovanstående. CLEAR syftar till att dechiffrera kopplingarna mel- lan ovanstående funktioner för utbildnings proces- sens skull. Det syftar till att introducera en samtida,både teoretiskt och i praktiken, undervisningsmetod, som skiljer sig från det existerande och som kommer att ge nya livliga element till lärarens elevrelation. Detta lärar-elevförhållande har genomgått många förän- dringar och metoder. Det har tagit upp teaterspelet, roll- spelet [rollspel eller deltagande teater], eller det har an- vänt berättande. Men vad är målet alltid ett; erövringen och utvecklingen av människans 0

52


kunskap om sig själv, sin miljö och de lagar som styr det. Drama i utbildning, teater i utbildning, utvecklings drama. Dessa vi kunde kalla förfäderna och grunden för den metod som Clear vill täcka, formulera och ta tag i.

53


4.2.TEATER OCH KREATIVT LÄRANDE Vissa saker bör klargöras redan från början. När vi talar om kreativt lärande är det inte underförstått att vi hänvisar till teatern. Kreativt lärande syftar till helt olika mål. Enligt Berthold Brecht: teaterns målsättning är att underhålla, medan den specifika uppgiften om kreativt lärande är att förstå och förvärva kunskap genom teatraliska vägar och vägar. Om teatern vill komma fram till Aristoteles katarsis i slutet av varje föreställning, på samma sätt, läraren ar- betar med kreativt lärande, önskningar når en analog platå, så att endast erövring av förvärvad kunskap kan ge. När vi observerar en teatralisk lek ser vi att det finns ett tema, en myt eller en historia som bygger åtgärden och inom sina gränser kommunicerar karaktärerna, kon- verserar, konflikter, offrar och lever sina liv igen. Vi kommer nu att säga att en liknande situation sanno- likt kommer att uppstå i ett klassrum medan läraren be- handlar undervisningsämnet. Allt han behöver göra är att urskilja myten och konflik- terna, att organisera och att äntligen komma fram till slutet av vägen. På samma sätt som det som inträffar i den naturliga världen sannolikt kommer att ingå i våra liv, kan vi säga att någon person eller andra människor skulle kunna få det att reenacted och sedan leva genom erfarenheten. 0

54


4.3.TEATER I KLASSRUMMET Kreativt lärande använder teatertekniker medan det omfattar en metod för undervisning. Kreativa och praktiska element som härrör från en rad an- dra konster kommer sannolikt att användas. Teatern är emellertid sannolikt den viktigaste källan sedan, här har vi åtgärden och erfarenheten in- förlivad, främst den kollektiva erfarenheten sna- rare än individen. Här har vi en alternativ typ av lärande, en metod som tar element från drama som kan fungera som amatör eller inte, men som dock är oumbär- liga för att skapa den inställning som vi ska arbeta med. Teaterkonsten skiljer sig från kreativt lärande. I ett teatraliskt lek ligger vårt huvudintresse i det slut- liga resultatet att det är integrerat och perfekt, det vill säga att leken är värd att delta. I kreativt lärande täcker vårt huvudintresse mediet, tekni- kerna och de olika sätten vi använder inom grän- serna för undervisningen, medan det slutliga re- sultatet beror på omfattningen av lärandet som eleverna har fått med andra ord, hur bra de varje gång de förstår lärandeobjektet. Än en gång bör vi klargöra att kreativt lärande inte på något sätt ska vara inblandat i kraven på ett “konstverk”. Den “vackra” vi söker i ett konstverk, har en helt annan mening i frågan om kreativt lärande. I det specifika fallet när vi talar om den vackra, hänvisar vi till att utöka kunskap som upp- nåtts genom att spela, agera eller skapa. Vårt in- tresse och uppmärksamhet borde dyka i fältläran-

55


det, hur väl vi tillgodogör oss kunskap och i vilken utsträckning vi erövrar lärandets syfte. Det ligger därför inom detta system som bildas en- ligt våra utbildningsmål och hur läget planeras att vi bör ta hänsyn till följande: Mänskligt fält Fantasifulla rike Roller - tecken Den dramatiska konflikten Centrum av intresse Fantasifull plats Tid Deltagande Språk och rörelse Symboler En noggrann analys och definition av ovanstående kan åstadkommas genom att använda ett exempel från det schemalagda dagisprogrammet..

0

56


4.4.VAD EN LÄRARE BEHÖVER FÖR ATT SKAPA EN KREATIV LEKTION 1) Framför allt måste en lärare ha viljan och hen måste försöka göra lektionen mer underhållande och intressanta. 2) Sätta sin fantasi i rullning 3) Att veta vad “hen bär i sin resväska” vilket innebär att hen känner till ens styrkor och svagheter för att kunna utnyttja dem i den kreativa prossesen. 4) Hen måste vara medveten om och kän- na sin klass sociala hälsa och barnens förmågor och behov (vad deras intressen är, om och hur de kan arbeta i grupp, vil- ka personliga erfarenheter de bär etc) 5) Kunna ställa frågor och söka efter svaren med eleverna 6) Kunna samarbeta och acceptera barnens förslag.

57


4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION Skådespelaren memorerar inte. Skådespelaren ‘lär sig’ i bilder, reagerar på stimulanter och upplever känslor. Med denna typ av inre kraft agerar skådespelaren. Handlingar, internt (liv, känner, lider) och externt (handlin- gar med konkreta handlingar, rörelser, tal osv.). Skådespelare, med hjälp av sin fantasi och käns- lighet, och naturligtvis deras erfarenhet, läser under linjerna och upptäcker det känsliga, emo- tionella materialet som finns utanför orden och meningarna. På så sätt “översätter” de orden till bilder, stimu- lanser och erfarenheter och sedan igen till ord. Bara nu är ordet lekfullt av känslor och erfarenhet. Så, skådespelarna “lever” ett annat “liv”. Och många gånger är detta liv verkligt (eller ännu mer) verkligt än det verkliga livet. Orden får motivation och färg, rytm, rörelse och känslomässig vikt och texten fermenteras tillsammans med skådespelaren och hans / hennes uttryck, det skrivs ut i hans / hennes celler. På så sätt kan skådespelaren ompröva orden spontant och exakt när hen vill, utan stor intellek- tuell ansträngning. Hen måste se till att hitta början av känslan, då led- er en känsla den andra, en känsla är född från en annan och allt kommer naturligt. Liksom krokarna i en kedja leder de alltid till nästa. I skådespelarens fall kan vi inte tala om minne i verk- lig bemärkelse. Men det finns ett annat slags minne. Minnet av känslor. Varje känsla av att skådespelaren lever, motsvarar ett visst uttryck. Det blir ett tal med strukturerad syntax, rytm och intonation 0

58


I kreativt lärande använder vi alla dessa “ingredienser”, att bestå av en lärandeprocess och inte en konstnärlig skapelse. Vi bildar en miljö, en atmosfär där vi väljer att existera med barn som är känsliga för känslor. En miljö rik på stimulanser för att tjäna som grund för barns fantasi. Motivation är ett momentant faktum som kan hända inom oss (en tanke, en påminnelse) eller utanför oss (något vi bara mottar med våra känslor) och som fak- tiskt orsakar förändringar i vår emotionella situation.

59


4.5.AKTÖRENS ROLL OCH FUNKTION Skådespelaren memorerar inte. Skådespelaren ‘lär sig’ i bilder, reagerar på stimulanter och upplever känslor. Med denna typ av inre kraft agerar skådespelaren. Handlingar, internt (liv, känner, lider) och externt (handlin- gar med konkreta handlingar, rörelser, tal osv.). Skådespelare, med hjälp av sin fantasi och käns- lighet, och naturligtvis deras erfarenhet, läser under linjerna och upptäcker det känsliga, emo- tionella materialet som finns utanför orden och meningarna. På så sätt “översätter” de orden till bilder, stimu- lanser och erfarenheter och sedan igen till ord. Bara nu är ordet lekfullt av känslor och erfarenhet. Så, skådespelarna “lever” ett annat “liv”. Och många gånger är detta liv verkligt (eller ännu mer) verkligt än det verkliga livet. Orden får motivation och färg, rytm, rörelse och känslomässig vikt och texten fermenteras tillsammans med skådespelaren och hans / hennes uttryck, det skrivs ut i hans / hennes celler. På så sätt kan skådespelaren ompröva orden spontant och exakt när hen vill, utan stor intellek- tuell ansträngning. Hen måste se till att hitta början av känslan, då led- er en känsla den andra, en känsla är född från en annan och allt kommer naturligt. Liksom krokarna i en kedja leder de alltid till nästa. I skådespelarens fall kan vi inte tala om minne i verk- lig bemärkelse. Men det finns ett annat slags minne. Minnet av känslor. Varje känsla av att skådespelaren lever, motsvarar ett visst uttryck. Det blir ett tal med strukturerad syntax, rytm och intonation 0

60


I kreativt lärande använder vi alla dessa “ingredienser”, att bestå av en lärandeprocess och inte en konstnärlig skapelse. Vi bildar en miljö, en atmosfär där vi väljer att existera med barn som är känsliga för känslor. En miljö rik på stimulanser för att tjäna som grund för barns fantasi. Motivation är ett momentant faktum som kan hända inom oss (en tanke, en påminnelse) eller utanför oss (något vi bara mottar med våra känslor) och som fak- tiskt orsakar förändringar i vår emotionella situation.

61


4.6. KREATIVT LÄRANDE, EN BERÄTTELSE SOM BERÄTTAR Kreativt lärande kan komma i form av berättande. Som en berättelse eller en saga. Vårt mål är att barnen uppnår bästa möjliga förståelse. Läraren är därför den som väljer bästa metod att hantera varje pedagogiskt ämne. Det är känt att det finns en mängd frågor och äm- nen som vi kan närma oss och undervisa i form av berättande. En föreläsning kan också komma som en kombination av berättelse och handling. Det kan börja med berättelse, fortsätta med handling och sluta med en historia. Lärare vet att repetition och rutin kan förstöra barnens intresse och koncentration, och därför är det lämpligt att hitta nya undervisningsme- toder och presentationer som kan skapa nyfikenhet och oförutsägbarhet. Om vi ska introducera en instruktion till en sådan lektion kan vi börja med att nämna följande: DEFINERING AV MÅLET Vad vill ni förmedla till eleverna. ANVÄND ER UPPFININGSRIKEDOM… Konflikt i mitten av tomten En intressant plot börjar som ... en gång i tiden ... utveckling av temat och slutade som .... de levde lyckliga i alla sina dagar... konflikt mellan två antitetiska huvudpersoner el- ler två 0

62


kontroversiella teman Vid slutet av berättelsen ska vi vara redo att upp- nå vårt mål. DEFINIERAR UPPSTÄLLNINGSFAKTORER .. Vilket slag - diskutera varandra - så som med komplikationen att nå vårt slutmål (Resultat- slutsats-budskap) DEFINIERAR-FÅ FRAM HUVUDRESULTATET Om barnen blir uppmuntrade kommer de uttry- cka sina resultat själva.

63


4.7.EN BERÄTTELSE OM EN LINS Ett exempel från botanik... Processen från sådd, växande och bärande frukt fram till den tid en ny växt framställs. Vi definierar vårt mål: Vår avsikt är att lära barnen reproduktion av växterna, och under vilka omständigheter detta sker. Vi skapar en intressant berättelse så som : Ett äventyret med t.ex det rastlösta lilla kikärtsfröt som bestämde sig för att söka sin lycka i en okänd värld. En saga som kan börja följande: - en gång i tiden ...” (dialog mellan mamma kikära och lilla kikärta. Där lilla kikärta berättar att hen vill ge sig ut på äventyr) Utveckling: möte med ett antal anmärknings- värda element [luft, jord, sol etc] Slut (slutet kan vara något som ... de levde lyck- liga i alla sina dagar ...) Vid t.ex. lärandet av ett annat ämne, kan du an- vända samma struktur och uppbyggdnad. DEFINITION –KOMPONENTER FÖR BERÄTTELSEN För exemplet har vi flera olika komonenter som: Pratar med solen, luften, jorden, med små ste- nar, etc.

0

64


SLUTSATSER Hur naturen fungerar, vår, vinter, förhållanden tillåter etc.

65


4.8.VAD KAN VI GÖRA FÖRBEREDELSE - FÖRE LEKTIONEN 1. Utnyttja din fantasi omvandla lektionen till... bilder Som om det var en film bestående av små statiska bilder. Skapa en enkel “story board” och skissar en bild för varje kapitel i lektionen. Så att du får hela lektionen i en ordning, som blir en guide. 2. Se till att ha till hands, material du kan tänkas behöva Några enkla, vardagliga material som du kan hitta i huset eller klassrummet. Vita pappersrullar, A4-papper, färger, en låda eller en korg, ett tyg från ett gammalt ark, lite tunt rep eller sladd etc kan vara mycket an- vändbara och användas många gånger i olika klasser. PÅ LEKTIONEN 3. Fånga barnens intresse med en spännande men korrekt introduktion. Hitta ett första element för att överraska barnen. En konstig ledtråd för att excitera sin fantasi och uppstå sin kreativitet. 4. Vem kommer att vara hjältarna i denna film De kommer att vara historiska personer i en histori- elektion, eller de kan vara element i kemi, eller siffror, matemaiska relationer i en matteklass. Det är inte nöd- vändigt att tal, ord eller ett kemiskt 0

66


element ska spelas av barnen. Det kan vara ett objekt som är animerat och används av barnen. Genom denna animering måste barnen flytta, agera och anta beteenden. I allmänhet att föda aktiva roller och “hjältar” i teatralisk bemärkelse. 5. Personifiera hjältarna Vägled barnen att skapa en handling och “karak- tärer” som verkar av en viss orsak enligt kunska- psobjektet. 6. Ange plot och visa på befintliga relationer mellan barnen och hjältarna Vad är hjältarna efter, vad är deras syftar, vad är deras rädsla, och vad vill de undvika, samt vad finns det för åtgärden. Reglerna är enkla. Förklaras av läraren och visas upp av barnen. 7. Välj en enkel berättelse Där “hjältarna” kan leva, vara huvudpersoner, ut- veckla relationer, samtal eller argumenter, eller helt enkelt bara vara med varandra, vilket ska ge ett resulterar som leder till syftet med lektionen/ ämnet. 8. Tänk ut en miljö som kan vara förtrollande

67


(berättande, teaterspel, mytologi etc) där de kreativa händelsen kommer att äga rum. Är en plats som exciterar i barnets fantasi. Inom denna plats kommer barnens fantasi att provoceras, så att de kan prata om saker, få nya idéer, och skapa en egen värld som bidrar till lektionen. 9. Formulera ett enkelt scenario Skapa en plan över hur målet kan nås. Olika riktningar och åtgärden kommer sannolikt att byggas upp när eleverna konfronteras i även- ty. Det är upp till dig att hitta rätt metod som leder till konfliktåtgärder. “Bell sound” kan vara ett “verktyg” som gör det möjligt för läraren att ändra riktining och åtgärden så att eleverna når den önskade målet. 10. Efter att ha nått höjdunkten bör slutet inte vara långt borta Från toppen, [crescendo], bör vi kunna nå även- tyrets slut snabbt och undvika överflödiga de- taljer. Men se till att spara lite överraskningar till slutet.

0

68


4.9.UTVÄRDERING I KREATIVT LÄRANDE Frågan om utvärdering och bedömning i kreativt lärande process är särskilt känslig eftersom barnet inte bedöms och utvärderas på traditionellt sätt (undervis- ning, studier, undersökning, förhör, märkning), men hans / hennes framsteg och förändring utvärderas i hela. Låt oss inte glömma att lärande innebär förän- dring och utbildning är förändringsprocessen. Genom att säga alla dessa dock vill vi inte att dra slutsatsen att det inte borde finnas någon utvärdering av CL process eller kunskap som erhållits i denna process. Vi borde dock komma ihåg tre huvudpunkter om utvärdering: 1) Vad barnen äntligen lärt eller fått i processen kan utsättas mush senare än vi förväntar oss. Vi kunde se några eller liten förändring, men den verkliga förän- dringen kan komma till ytan mycket senare. 2) Utvärderingsprocessen är ett kunskapsämne som studenterna förvärvade vid utvärdering av lärarnas deltagande i processen, val av egen produktivitet vid användning av lämpliga tekniker, lämpliga aktiviteter. Övergripande, efter att ha utvärderat min plan för förs- ta gången, når vi slutsatsen att anledningen och anledningen är mycket svårt om eleverna inte lärde sig eller lär sig eller lär sig. 3) Hur man utvärderar och utvärderar behöver ge in- formation om de kriterier som läraren valt för använd- ning. Generellt sett är det enklast att skriva ned de ped- agogiska målen och målen från lektionens början och se hur många har uppnåtts sedan dess för att utvärdera den kunskap som studenterna fått. Till

69


exempel, om jag ställer två mål om att lära mig två läroplanmål (övertygande språk med Asien och användande av bekantskap) och dramatermi- nologi, hur många saker hanteras i slutet För att uppnå. Låt oss ta en närmare titt på vad vi kan ut- värdera och hur vi kan göra det. Standarder och standarder för lärare är inte inställda, men fortfar- ande kan någon klassificering göras.

0

70


4.10.KRITERIER SOM OMFATTAR UTVECKLING AV STUDENTER 1) Kriterier för närvaro och deltagande av studenterna a) om han / hon deltar regelbundet b) Om han / hon är punktlig c) Om han / hon respekterar platsen och vad de skapar i klassrummet d) Om han / hon följer lärarens riktningar och om han / hon respekterar önskemål resten av klassen e) Om han / hon arbetar seriöst och avsik- tligt med självdisciplin och om han / hon deltar i processen utan kraft och tryck f) ) Om han / hon har modet att riskera i processen och accepterar framgång el- ler misslyckande och ta ansvar för hans / hennes handlingar. 2) kriterier som rör kompetensutveckling och förståelse för processen: a) Om och hur väl han känner de regler som styr processen b) Om och i vilken utsträckning han / hon tillgodogjort sig den terminologi som vi använder i kreativt lärande process c) Hur fritt han / hon kan improvisera, up- prätthålla en roll, mimare, eller lyssnar på de andra barnen d) I vilken utsträckning han / hon deltar ak- tivt och s / han inte bli distraherad, och vad kvalitetsarbete han / hon presenterar medan roll.

71


4.11.SÄRSKILDA KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV EN LEKTION Kritererna skiljer sig åt beroende på det specifika syftet med varje lektion. Till exempel om målet är att undervisa mattematik (storlek, gruppering), för att hjälpa beslutsfattande, att tala och använda över- tygande ord, vi ska utvärdera. Det betyder inte att vi inte bör glömma allmänna standarder. Kriterielistan kan vara odefinierad, vi bestämmer bara målutveck- lingsnivån och det konkreta målet. Det är användbart att dela upp standarden i allmänna mål och specifika mål. HUR? Som nämnts ovan måste barn känna till utvärdering- skriterierna. Utvärdering av den första typen genom reflektion görs i klassrummet, men det är inget krav av ha utvärdering. Barn ska inte känna att det testas på vad de har lärt sig. Utvärdering i klassrummet med reflektion kan göras på olika sätt. 1) Roll: Barn uttrycker sina åsikter. 2) Utan roll: Barnet diskutera med läraren om vad som hände i klassrummet under processen, under pausen eller i slutet av sessionen. På detta stadium kan läraren få den första informationen om vad barnen har lärt sig. 3) Skriva eller ta bort en roll (skicka ett brev, skriva en artikel, skriva en dagbok etc) 4) Ritning (inuti och utanför rullen) 5) Gör en stillbild för barn att uttrycka sina åsikter. ** En av de viktigaste elementen att komma ihåg är vad läraren frågar och hur man ställer frågor.

0

72


4.12.EXEMPEL PÅ MÖJLIG UTVÄRDERING FÖR ÄMNET MATEMATIK VAD VI UTVÄRDERAR (KOMMENTARER) 1) Närvaro 2) Punktlighet 3) Deltagande (kvaliteten på deltagandet) 4) Beteende 5) Samarbete 6) Användning av lämpligt språk (t.ex. mattematik språk) 7) Förståelse av de viktigaste punkterna i lektionen 8) sätt att hantera den kunskap de förvärvat (hur de använde vad de har lärt sig att lösa problemet inom fantasifulla sammanhang).

73


4.13.SJÄLVUTVÄRDERING Efter att ha avslutat lektionen bör du utvärdera dig själv och din plan, eftersom du kanske har varit oproduktiv.. Ställ några frågor av denna typ: 1) Har du förmedlat din förväntan till klassen? 2) Har jag erbjudit en tillfredsställande upplevelse för eleverna? Är barnen nöjda med att komma till klass- rummet? 3) Hur mycket har erfarenheten ändrat dem? 4) Har jag begärt för mycket, eller för lite, av eleverna? 5) Har jag gjort tillräckligt för att hjälpa dem? 6) Har jag använt rätt tillvägagångssätt? 7) Har du använt undervisningsmaterial som är lämp- liga för elevernas behov och förmågor? 8) Har jag frågat produktiva frågor? 9) Hur påverkade min ställning som jag valde under processen klassen? Valde jag rätt roll eller skulle jag tänkt om? 10) Klarade jag av att avbryta processen i klassrummet om jag kände att det inte var produkivt. Vi måste komma ihåg att vi hanterar människor. Om något framgår utöver de mål som vi siktar på, är det en bra idé att använda den möjligheten för diskus- sion. Det är inte nödvändigt att ändra hela planen och målet.

0

74


75


0

76


Pr oj ekt etgenomf ör smedekonomi s kts t ödf r ånEur opei s kakommi s s i onen. Föruppgi f t er nai dennapubl i kat i on( s om äret tmeddel ande)ans var ar endas tupphovs mannen. Eur opei s kakommi s s i onent ari ngetans varf örhur des s auppgi f t erkankommaat tanvändas .


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.