Hotade världsmästare på fäladen
Projekt ska rädda klockgrodorna Av Birgitta Hansson
B
ombina bombina – en av Mölles många rariteter. Klockgrodan ansågs som utdöd i Sverige efter 1960, då den sista naturligt förekommande klockgrodan hördes spela på Mölle fälad. Men under 1970-talet gjordes några illegala utsättningar av klockgrodor på fäladen. Dessa klockgrodor härstammade troligen från Centraleuropa. Och senare har Naturvårdsverket sett till att utsättningen fortsätter på de gamla kända områdena i Skåne för att trygga arten. Klockgrodan är cirka 5 centimeter lång och till formen mycket lik en padda med sin kraftiga och platta kropp. Den ser klumpig ut och ovansidan är täckt av vårtor. Färgerna varierar mellan brunt, grått och grönt på ryggen med mörka fläckar. Ögonen sitter högt på huvudet vilket underlättar livet i vattnet. Grodan ses ofta ligga med endast ögonen ovan vattenytan. Pupillerna är hjärtformade Undersidan är slät och starka färger i vitt, orangerött, gult eller svartblått. Den starka färgen är en varningssignal; klockgrodan kan ge ifrån sig en giftig vätska om den känner sig hotad. Vätskan produceras i körtlar på bakbenen. Den är vitaktig och luktar svagt. På människor kan vätskan ge upphov till kittlingar i näsan. När grodan känner sig hotad försöker den först söka skydd i vattnet. Om det inte går antar den en speciell skrämselställning som gör den starka varningsfärgen på buken synlig. Klockgrodan viker upp benen på ryggen, höjer huvudet och håller sedan denna ställning tills fienden förstått att grodan är giftig. Det finns till Möllekuriren 1 • 2014
och med exempel från djurparker där klockgroda levt sida vid sida med både snok och huggorm. Arten lever i grunda och ganska klara vatten, omgivna av sparsamt betade ängsmarker. Vattendragen ska vara rika på vegetation. Grodan är nattaktiv och lever nästan uteslutande i vattnet. Den söker sig bara mot land för jakt och vinterbostad. Anledningen till att klockgrodan heter som den gör har med dess läte att göra. Det påminner om avlägsna kyrkklockor och låter bång … bång … bång; upprepningarna kommer med ungefär en sekunds mellanrum. Man kan också jämföra ljudet med när man blåser luft över mynningen på en flaska. Flera grodor tillsammans åstadkommer ett mäktigt och fylligt ljud. Mölles grodor har vunnit VM för klockgrodor två gånger. Det kunde ha blivit en tredje gång, men oturligt nog gav grodorna inte ifrån sig ett enda bång under den timme som tävlingen höll på. Arrangörerna förklarade fallissemanget med att de tävlande inte hade gillat vädret. I stället kunde det lettländska grodlaget hemföra segern. Klockgrodorna finns numera på tre platser i Skåne. I Baldringe finns över 7 500 vuxna grodor, i Mölle cirka 200 och vid Simrishamn omkring 150. I Mölle är det största problemet för klockgrodorna bristen på permanenta lekvatten. Flera vattensamlingar ligger nära havet och kan bli saltpåverkade vid en framtida havsnivåhöjning. De flesta
klockgrodor naturreservat N 2000 – habitatdirektivet N 2000 – fågeldirektivet Källa: Rapport från Länsstyrelsen i Skåne Åtgärder som föreslås vid Mölle 1. restaurering av märgelgrav 2. restaurering av märgelgrav alt. nytt vatten 3. nytt vatten 4. nytt vatten Jag har fått underlag till den här artikeln från Naturvårdsverket och Nordens Ark.
vatten i området riskerar att torka ut regnfattiga somrar, vilket kan resultera i utebliven reproduktion. Experterna har räknat ut att det skulle behövas cirka 500 vuxna hannar för att arten ska överleva på lång sikt, alltså mycket mer än i dag. Länsstyrelsen har därför gjort en plan för att anlägga nya vattensamlingar på fäladen, se ovan. Man kan alltså hoppas att klockgrodorna kommer att finnas kvar – och delta i kommande mästerskap. 33