Ta i trä, nr 1 -23

VÅREN

Biobränsle en eftertraktad restprodukt

Carina tog över skogsgården utan skoglig erfarenhet

PROFFS I TIMBERSPORT

Ferry Svan

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

5

MED

Innehåll

4 MÖT DEROMES VD LINDA ANDERSSON

8 SOBACKENS KRAFTVÄRMEVERK I BORÅS

10 GUSTAV MELIN: ”BIO BRÄNSLE LÖSER KLIMATPROBLEM”

12 ”FRASSE” – SPINDELN I NÄTET FÖR DEROMES BIOBRÄNSLEN

14 FRAKTIONER AV BIPRODUKTER

18 TRÄ ERSÄTTER BETONG

FAKTA DEROME:

Antal anställda: 2 800

Omsättning: ca 11 miljarder kr Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

14 CARINA TOG ÖVER

GÅRDEN – UTAN NÅGON SKOGLIG ERFARENHET

19 SKÄRPTA ENERGIKRAV FICK BRANSCHEN ATT KAVLA UPP ÄRMARNA

20 KORSORD

21 NOTISER

22 HITTA DIN INKÖPARE

24 NYA PÅ JOBBET

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

Ta i trä nr 1 2023

Ansvarig utgivare

Linda Andersson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout

Text: Sid 5–7 Pelle Jaensson, övrigt Marie Bäck Omslagsfoto: Mihai Stetcu/Stihl

Foto: Örjan Karlsson, Hannes Almerang, Sebastian Ekberg, Deromes egna bilder.

Layout: Malin Svensson, Peter Winqvist

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

Tryck

V­Tab Vimmerby

Sociala kanaler

Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A­hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

FERRY SVAN – EN STJÄRNA

MOTORSÅG OCH YXA

Kloka beslut om skogen

Våren är här, ljuset är tillbaka och skogen växer. Det finns mycket att glädjas åt. Jag vill lyfta två riktigt goda nyheter de senaste månaderna; EU har fattat beslutet att skogsbränslen ska räknas som förnybara och Högsta domstolen i Sverige har slagit fast att skogsägare ska ersättas ekonomiskt om myndigheterna begränsar möjligheten att använda den egna marken. Vi kan tycka att detta är sunt förnuft, en självklarhet. Men inte desto mindre är båda besluten positiva genombrott.

EU har länge debatterat om skogsbränslen – som grenar, toppar och bark med mera – ska räknas som en förnybar råvara vid energiproduktion. I mars enades till slut ministerrådet, kommissionen och Europaparlament att skogsbränslen ska räknas som 100 procent förnybara. De beslutade också höja målet för förnybar energi i Europa från 32 till minst 42,5 procent år 2030. Det är ett välkommet beslut. Genom att ta vara på hela trädet skapar vi inte bara ekonomiska värden utan också stor klimatnytta. I Sverige står skogsbränslen redan idag för cirka 20 procent av energin i fjärr­ och kraftvärmesektorn och, som du kan läsa mer om på sid 8–14, vi kan på ett hållbart sätt ta ut mer skogsbränsle från skogen och på så sätt ersätta fossila bränslen.

SEGER FÖR ÄGANDERÄTTEN

Artskyddsförordningen innebär att en markägares möjligheter att nyttja sin mark begränsas om brukandet stör vissa djurarter. Skogsstyrelsen kan till exempel förbjuda avverkning på grund av ett tjäderspel. Det skapar en osäkerhet hos skogsägare om förutsättningarna för att investera i, vårda och bruka skogen.

Nu har Högsta domstolen, efter fem års behandling av frågan, konstaterat att markägare har rätt till ekonomisk ersättning om myndigheterna begränsar deras möjlighet att använda sina egna marker.

Domen är en seger för äganderätten och rättssäkerheten, den är också avgörande för att trygga det småskaliga företagandet på landsbygden. Nu blir det viktigt för regeringen att säkra tydliga, enkla rutiner så att alla skogsägare som har rätt till det verkligen får ersättning.

ÄNNU BÄTTRE PRISER I DEROMES BYGGHANDEL

I det här numret av Ta i trä kan du läsa om hur Derome driver utvecklingen av byggande i trä, det är ett av många sätt för oss att öka värdet på skogsråvaran. Vi tipsar om att du kan följa ditt skogsägande digitalt med Skogskollen och om att du nu får ännu bättre priser på virke i Deromes bygghandel. Kontakta dina virkesinköpare redan idag så får du hjälp att göra skogsägandet enkelt, roligt och lönsamt.

Linda Andersson, vd Derome Timber

Den 1 januari tog Linda Andersson över som vd för Derome Timber efter Gunnar Jakobsson som har gått i pension. Hon ser det som en förmån att få arbeta med Sveriges viktigaste och roligaste näring. ”Träråvara är det snabbaste och bästa sättet att minska byggsektorns miljöpåverkan”, menar hon.

LINDA

ANDERSSON, NY VD PÅ DEROME TIMBER:

”Sveriges viktigaste och roligaste näring”

De senaste fyra åren har Linda varit koncernens marknadschef och känner Derome väl. Hon har bland annat också en bakgrund som kommunikationschef på Sveaskog.

– Under en stor del av mitt yrkesliv har jag arbetat med dialogen med olika parter kring skogsbruket. Det är viktigt att skapa förståelse hos politiker och beslutsfattare, såväl i Sverige som inom EU, för skogsråvarans betydelse för omställningen till lägre klimatavtryck och för hela samhällsekonomin, förklarar hon.

Vad förväntar du dig av uppdraget?

Derome arbetar långsiktigt och vi tror att trä kommer bli ännu mer efterfrågat i framtiden. Vi gör en miljardsatsning för att bygga ut och modernisera våra sågverk och vidareförädling för att kunna växa med våra kunder. Min uppgift är att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamheten och rusta oss för den expansionen. I det ingår att fort­

sätta att bygga långsiktiga och goda relationer med skogsägare, entreprenörer, andra samarbetspartners och kunder.

På vilket sätt är Derome en bra partner för skogsägarna, menar du? – Vi har kunniga virkesinköpare och är enkla och jordnära att göra affärer med. Vi håller vad vi lovar och devisen ”ett handslag räcker” genomsyrar vårt tankesätt. Att vi är ett familjeföretag som månar om bygdens utveckling är en styrka. Vinsterna återinvesteras i verksamheten här, vilket skapar jobb och tillväxt i hela kedjan. Med egen vidareförädling, bygghandel, husfabriker och så vidare har vi en god intern avsättning av virket som vi sågar. Det kombinerar vi med externa kunder i Sverige och internationellt. Att vi står på flera ben gör oss till en stabil partner och hjälper oss igenom svackor på marknaden.

Kan du ge exempel på vad du vill utveckla?

– Vi vill att det ska bli ännu enklare för skogsägarna att göra affärer med oss. Den personliga kontakten är viktig. Samtidigt vill vi fortsätta att utveckla digitala lösningar som skogsägarna har nytta av, som förenklar informationen mellan oss och ger en god överblick av åtgärder som pågår eller är planerade. Vi vill också ge skogsägarna möjlighet att ta del av fler erbjudanden från Deromes bygg­ och industrihandel.

Hur vistas du själv helst i skogen?

– Då går jag ut tillsammans med min tioåriga dotter utan någon särskild plan. Även när jag ska motionera så gör jag det helst i skogen. Att vara i skogen ger alltid en härlig upplevelse. c

Ferry Svans kärlek till trä föddes redan när han som liten åkte runt med pappa Gunde på traktorn i skogen. Idag är han proffs på trä, en stjärna med motorsåg och yxa. Det genuina träintresset och den ärvda vinnarinstinkten har tagit honom in i världseliten i timbersport.

Världsstjärna i sitt

favoritmaterial – trä

Fullastad timmerbil och släp med träningsmaterial

Foto: Sebastan Marko/Stihl timbersports

FERRY SVAN

Precis som pappa Gunde och mamma

Marie en gång kunde leva på sina framgångar i skidspåren så lever Ferry på sin sport. Han är proffs och timbersporten är ett heltidsjobb för honom.

– Jo, det är fullt upp. Jag tränar två pass om dagen sex dagar i veckan och däremellan utrustningsvård, en del administration och annat som hör till. timbersporten tar mycket av min tid.

Just nu accelererar han träningsperioden hemma i Vansbro inför årets tävlingssäsong och de stora höjdpunkterna, World Trophy i sommar och det riktigt stora – VM i höst.

VILL BLI ETTA

Ferry tillhör världseliten men är inte nöjd med det.

– Nja, jag vill vinna och vara bäst. Det är ju dit alla vill komma som tävlar och jag satsar stenhårt för att komma etta.

Det innebär träning, träning och åter träning.

Och ni kan ju tänka er att det går åt en hel del material när han går loss med yxan och motorsågen hemma i Vansbro

i Dalarna om dagarna. Hur mycket?

Jo, motsvarande en fullastad timmerbil med släp. Bara med asp.

– Vi tävlar ju i poppel men det är inte så lätt att få tag på här, nästan omöjligt, så jag använder asp. Det är ett mjukt trä som är mest likt poppel.

BLIR VED

– Vi har en hel del skog i familjen och där hämtar jag en del virke men vi har inte så mycket asp, tyvärr. Det allra mesta av den asp jag använder får jag köpa in.

Efter Ferrys träningspass blir aspen ved.

– Mycket använder vi själva till att elda med och resten får grannarna. På tävlingarna gör man oftast flis, eller ibland pellets, av det som blir kvar.

De tävlingsredskap, yxa och såg, han använder i sin sport är betydligt mer förfinade och anpassade jämfört de man använder i vanligt skogsarbete.

– De yxor vi använder är större och tyngre än vanliga yxor som man har hemma. Mina yxor är specialgjorda för mig och min sport och tillverkas i Nya Zeeland och Australien.

SKÖR EGG

Ferry kallar det racingyxa.

– Det är helt annorlunda slipning och skärpning. Eggen är så vass och utfilad att den är väldigt skör och det går bara att hugga i mjukt trä som asp och poppel med tävlingsyxorna. Det räcker med att hugga i en kvist så är eggen förstörd.

– Yxorna är personligt utformade och när jag beställer yxa så anpassar man dem efter det som passar mig bäst. Precis hur jag vill ha slipningen, grad på eggen och vinklar.

Men samtidigt som hans redskap har hög kvalitet och är extrema i kvalitet så de är givetvis farliga om man hanterar dem fel. Det finns en viss skaderisk.

– Ja, men den största risken är när man hanterar utrustningen mellan tävlings­ och träningspassen. När man inte har full fokus på yxa och såg, då är det lätt hänt att något händer.

– Det ser kanske inte ut som det är så noga med säkerheten när vi tränar och tävlar men det är det verkligen. Alla som börjar med timbersport måste först gå

Ferry Svan tillhör världseliten inom timbersport och tränar två pass om dagen sex dagar i veckan.

Tävlingar inom timbersport

World Trophy, ett inofficiellt VM där atleten genomför fyra av sportens grenar på så snabb tid som möjligt. Ferry har satt europeiskt rekord i Trophy­formatet.

VM, ”det riktiga” där alla tävlar samtidigt i de sex grenar som ingår i timbersport. Tre grenar med yxa, en med en två meter lång handsåg och två grenar med motorsåg. Ferry, som är nordisk mästare, tog en fjärdeplats vid senaste individuella VM och det är bästa placeringen någonsin för en nordisk atlet under ett individuellt VM.

en utbildning för att kunna hantera utrustningen på ett säkert sätt. De regler som gäller för säkerhet och skydd är verkligen rigorösa.

PORTAR GUNDE

Det är inte på grund av säkerheten, utan för att behålla fokus som han ibland portförbjuder pappa Gunde på vissa tävlingar.

– Det händer, skrattar Ferry, fast han är faktiskt med på många tävlingar. Men pappa kan störa mitt fokus eftersom han kommenterar och hejar lite väl högt ibland och då gör det inget att han håller sig hemma och sköter sysslorna där istället…

Det var i alla fall Gunde som väckte Ferrys intresse för trä och skogsbruk när han redan som litet barn fick följa med på traktorn ut i skogen.

– Intresset har funnits sedan dess men så gick jag på skogsbruksgymnasiet och då blev det lite mer allvar. På skolan kunde man sen välja individuellt val och då valde jag timbersport. Det var så jag kom i kontakt med sporten.

KOMBINERAR

Han hade tidigare kört motocross på hög nivå och åkt en hel del längdskidor.

– Här i timbersporten hittade jag en bra kombination, både skog och sport i en och samma tävlingsidrott.

I dag är timbersporten en heltidssysselsättning och man kan tycka att det inte blir så mycket tid över för annat. Men det gör det.

– Jo då, jag är deltidsbrandman i Vansbro också. Det gör jag mest för att det är roligt och lite avkopplande mot vad jag håller på med annars om dagarna.

Dessutom flyttade han för två år sen in i ett eget hus som också kräver skötsel och renovering.

– Jag och min sambo har hunnit med att renovera den nedre våningen och byggt en altan. Vi hade faktiskt tänkt att jag skulle ta ur vår egen skog och göra virke till altanen, jag hade till och med mätt ut vilka träd jag skulle ta. Men tiden rann iväg, det kom annat emellan och jag hann inte med det.

EGET VIRKE

– Vi ska snart bygga en carport och då ska jag försöka använda eget virke ur vår skog. Det hade varit roligt att göra det hela kedjan från träd i skogen till färdigbyggd carport.

Ferry Svan är något av en ambassadör för trä och skog.

– Jag tycker att trä inte är riktigt så uppskattat som det borde vara. Jag tror

att man kan använda skogen och trä mycket mera i samhället på olika sätt än vi gör idag.

– Trä är bra, det är ju ett naturligt och levande material. Skogen följer växtcykelns gång och den går inte att skynda på.

– Eftersom man återskogar områdena man avverkat så finns det alltid en framtid i skogen.

LOKAL RESURS

– Det är en bra resurs man kan odla lokalt också och man slipper långa transporter. Det är bra för miljön. Till sist, hur väl känner du dina träd?

– När man som jag håller på och hugger och sågar hela dagarna så får man en speciell känsla för virket, man känner av hur fibrerna i trädet är. Om det är lätt, mjukt eller hårt och om det är svårt att hugga i.

– Jag ser redan när jag tittar på ett träd som står i skogen hur det är att hugga och jobba i det, det ser jag på barken och kvistarna. c

”Yxorna är personligt utformade och när jag beställer yxa så anpassar man dem efter det som passar mig bäst,” säger Ferry Svan.

KRAFTVÄRMEVERKET SOBACKEN

Fjärrvärme till 45 000 boråsare och el till 30 000 hushåll

Kraftvärmeverken har kommit lite i skymundan när det talas om förnybar energi. Kanske beror det på att verksamheten inte är synlig i landskapet på samma sätt som solceller eller vindkraft. Ändå stod svensk kraftvärme för

nio procent av Sveriges totala elproduktion år 2021*. Fjärrvärmen står för

ungefär hälften av all uppvärmning i Sverige.

Kraftvärme innebär att både värme och el produceras samtidigt. På så sätt utnyttjas bränslet maximalt. Pannan värmer vatten till cirka 92 grader som skickas ut i fjärrvärmenätet och överhettad vattenånga driver en turbin som producerar el. Det är planerbar elproduktion som inte är beroende av tillgång till sol eller vind. Kraftvärmeverken ligger dessutom nära städerna och konsumenterna, vilket innebär att de lokala elnäten kan användas för en stor del av distributionen.

Svenska kraftvärmeverk är effektiva med en hög verkningsgrad – hela 90 till 93 procent. Tar man vara på energin i rökgaserna genom rökgaskondensering kan verkningsgraden bli 100 procent.

Om du åker cirka en mil från Borås på väg 41 mot Varberg ser du Borås Energi och Miljös kraftvärmeverk som ett landmärke på högersidan. På samma område finns även ett nytt avloppsreningsverk, biogasproduktion och återvinningsanläggning. Kraftvärmeverket invigdes 2019 och har en stor panna på 120 MW som eldas med biobränsle. Pannan ger fjärrvärme till cirka 45 000 boråsare och el som motsvarar vad drygt 30 000 svenska hushåll använder som hushållsel under ett år.

– Vi tar in cirka femtio lastbilar med släp om dagen med biobränsle i form av grot, bark, spån, samt en del returträ och trädgårdsavfall, berättar Peter Rosén som är bränsleinköpare på Borås

Energi och Miljö och fortsätter:

– Vi verkar i ett skogstätt område med många sågverksindustrier och vi köper så mycket som möjligt lokalt, bland annat från Derome, men det händer att vi även sträcker ut området till Mellansverige.

Hur mycket kommer från Derome?

– Cirka femton procent av leveranserna kommer från Deromes verksamheter och vi har ett mycket gott samarbete. Vi köper även en del brännved direkt från skogsägare.

Inom EU höjs röster för att begränsa användandet av bioenergi. Vad tänker du om det?

– Jag tror det bygger på missuppfattningar, att man inte riktigt har insett hur

*Källa Energimyndigheten

Foto: Borås Energi och Miljö/Pressbild

Fakta Sobackens kraftvärmeverk

c Biopanna med fluidiserande bädd

c Pannans termiska effekt: 120 MW

c Pannan förbrukar: 650 GWh biobränsle/år.

c Lagringskapacitet: 10 hektar med plats för 100 000 m3 flis och 30 000 m3 fub stamved

c Turbinens effekt: 40 MW

c Rökgaskondensering: 40 MW

c Produktion av fjärrvärme: 375 gigawattimmar per år

c Produktion av förnybar el: 155 gigawattimmar per år

det hänger ihop genom hela kedjan. Vi har otroligt mycket skog och en väl utvecklad förädlingsindustri där biobränslet är en restprodukt som vi tar till vara och som genererar både förnybar värme och el till samhället. Kritikerna tycks tro att vi eldar skog för att enbart värma vatten.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Jag får vara delaktig i en process där jag känner att vi gör nytta för människor och bidrar till kretsloppet. Vi har en ny och fin anläggning och här finns mycket kunskap i företaget. Sedan uppskattar jag kontakterna med leverantörer och kunder.

Så funkar det

Vad skulle du vilja förmedla till markägarna?

– Förutom att de gör en väldigt bra insats genom att bidra till landets eloch värmeförsörjning så vill jag tipsa om att knyta ihop kretsloppet genom att återföra bioaskan. Det ger bra näring och ny forskning visar att snytbaggen avskyr kiseln från askan. Innan askan sprids har den legat ett år och granulerat, det vill säga hårdnat och bildat kakor som vi krossar. Det gör den lätthanterlig; den dammar inte och kan spridas längre och jämnare. Jag ska själv sprida aska på en avverkning på mina marker till våren. c

Kraftvärme innebär att både värme och el produceras samtidigt. Då utnyttjas bränslet maximalt. Pannan värmer vatten till cirka 92 grader som skickas ut i fjärrvärmenätet och överhettad vattenånga driver en turbin som producerar el.

Snytbaggen avskyr kiseln i aska

Forskning från Stockholms universitet som publicerades i höstas visar att askåterföring ger plantorna ett välbehövligt tillskott av kisel, som snytbaggarna avskyr. Studien visar att det räcker med 0,5–1 ton aska per hektar för att ha effekt mot snytbaggen. När man sprider aska återför man samtidigt fler näringsämnen, så som kalcium, kalium och fosfor.

Foto: Claes Hellqvist/SLU

Foto: Hannes Almerang

Illustration: Borås Energi och Miljö

Peter Rosén är bränsleinköpare på Borås Energi och Miljö. Varje dag kommer 50 lastbilar med släp med biobränsle till anläggningen.

GUSTAV MELIN, SVEBIO:

”Biobränsle löser klimatproblem”

Den politiska trenden inom EU går mot att begränsa användandet av bioenergi som förnybar naturresurs.

”Vi måste våga stå upp och bli tuffare både i argumentationen mot vilseledda EU ­politiker och miljöorganisationer”, menar Gustav Melin, vd för de svenska bioenergiföretagens branschorganisation Svebio.

Gustav Melin menar att flera olika missuppfattningar som har fått fäste ligger bakom föreställningarna om att biobränsle skulle vara ett miljöproblem:

– En av missuppfattningarna är att all slags förbränning utgör ett miljöproblem. Då har man inte tänkt klart, menar jag. Allt liv på jorden är beroende av förbränning; det är en del i det biologiska kretsloppet.

I biologin kallas det celldelning. Vi måste skilja på förnyelsebart biobränsle och miljöskadliga fossila bränslen från kol, olja och gas. Självklart skall vi även ha god reningsutrustning i förbränningsanläggningarna. Och det har vi. I centrala Stockholm eldar man exempelvis fem miljoner ton biobräns­

len årligen vid kraftvärmeverket vid Värtan utan att det märks på luftkvaliteten.

– I samma tankespår ryms att förbränning av biobränsle skulle öka koldioxidhalterna i atmosfären och därmed skynda på växthuseffekten. I själva verket ökar kolförrådet (biomassan) i skogarna både i Sverige och globalt. Om man jämför satellitbilder från slutet av 1900­talet kan man se att planeten är mycket grönare idag.

KOLSÄNKA NÄR SKOG VÄXER

Gustav Melin påminner oss om att se mer långsiktigt på avverkningar:

– Skog som växer tar upp koldioxid – det skapas en kolsänka – och det växer mer

skog än vi avverkar. När ett skifte slutavverkas avger det koldioxid. Men redan efter fem år är dessa utsläpp upptagna av växande sly, skog och annan biomassa.

– Det finns också en uppfattning i vissa kretsar om att allt vad människan gör är av ondo för naturen. Att biologisk mångfald skulle må bäst om naturen fick vara i fred, det vill säga att vi upphörde med avverkning. Men i Sverige är det snarare så att där den biologiska mångfalden är hotad är i första hand i ängs­ och hagmarker som växer igen för att betande djur saknas.

Om biobränslen

Svenska biobränslen är till största delen restprodukter från skogsindustrier, skogsbruk och jordbruk.

Biobränslen kan användas för uppvärmning, att generera el och i industriella processer. Kraftvärme med biobränslen kan ersätta separat värme­ och elproduktion baserad på fossila bränslen. Det förbättrar resurseffektiviteten och reducerar utsläppen av växthusgaser.

För att produktion och konsumtion av biomassa för energi eller andra ändamål ska vara hållbar får den inte

c orsaka avskogning eller på annat sätt minska kolförråden på landskapsnivå,

c minska den biologiska mångfalden, till exempel ska träd som har en nyckelfunktion inte användas,

c minska markens långsiktiga produktionsförmåga, c försämra kvaliteten hos mark och vatten,

c orsaka skadliga utsläpp av föroreningar.

Hållbar bioenergi måste också

LIKA MYCKET ENERGI SOM KÄRNKRAFTEN

Visste du att vi skulle kunna ta ut lika mycket mer energi från grot som de svenska kärnkraftverken producerar årligen utan att äventyra den biologiska mångfalden?

– Sedan finns en viss oro för att vi riskerar att utarma skogarna och påverka den biologiska mångfalden om vi tar ut grenar och toppar, grot. Forskningsrapporter visar på att vi skulle kunna ta ut ytterligare grot motsvarande 60 TWh per år utan att det skulle ha negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

60 TWh är mer energi än vad hela den svenska kärnkraften producerar varje år. Då ligger ändå grot och stubbar kvar i skogen motsvarande 80 TWh/år och den behöver ligga kvar för biologisk mångfald. Sedan skall man komma ihåg att trä som ruttnar i skogen också avger koldioxid fast utan att man tar tillvara energin.

Gustav Melin menar att vi gör en större insats för klimatet genom att sköta skogarna så att det skapas tillväxt än att låta dem stå orörda.

– Hållbarheten hos bioenergi behöver definieras och säkerställas. Naturvårdsfrågorna skall tas på största allvar, men argumenten måste bygga på kunskap och fakta. Det är bara växande skogar som tar upp koldioxid. Vi kan använda väsentligt mer biobränslen, både från skog och från odlade marker. Ökad bioenergianvändning är en av de viktigaste åtgärderna för att lösa klimatproblemen. c

c orsaka lägre utsläpp av växthusgaser än fossilbaserade system redan i ett medellångt tidsperspektiv och på längre sikt orsaka klart lägre utsläpp,

c säkerställa goda arbetsvillkor och att lokalbefolkningar inte påverkas negativt av produktionen.

Utvecklingen i Sverige

Under de senaste hundra åren har kolförråden i biomassa och mark ökat. Det har kunnat ske trots att användningen av skogsbiomassa också har ökat under perioden. Anledningen är en ökad tillväxt i skogen samt att kolförluster genom skogsavverkningar och trädens naturliga utsläpp har varit mindre än upptaget av kol från atmosfären genom tillväxt.

En kombination av styrmedel har under senare decennier bidragit till att Sverige avsevärt har minskat utsläppen av koldioxid och ökat andelen förnybar energi. Bioenergi utgör nu ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning.

…våra svenska skogar tar upp 38,8 miljoner ton koldioxid och totalt släpper Sverige ut 46 miljoner ton koldioxid per år. Då är alla typer av utsläpp inräknade.

Källa: Naturvårdsverket

»Om man jämför satellitbilder från slutet av 1900­talet kan man se att planeten är mycket grönare idag.«

Visste du att

”Frasse” styr logistiken kring biobränslena

Det börjar med grenar och toppar, grot, som huggs till skogsflis ute vid avverkningarna, och energived som huggs till stamvedsflis på bränsle terminalerna. I sågverks­ och husbyggnadsprocessen uppstår även andra biprodukter som sorteras i sju olika fraktioner: bark, cellulosaflis, sågspån, kutterspån, torrflis, kapspill och fallbark. Allt tas till vara och används på olika sätt. Och spindeln i nätet är Lars­ Erik

”Frasse” Svensson.

Både Lars­Erik ”Frasse” Svensson och Stefan Lyrevall gillar utmaningen att hitta de rätta lösningarna och de uppskattar att arbetsdagarna är mycket varierande och skiftande över årstiderna.

För en skoltrött grabb i nian blev Derome Frasses chans att få göra något som då kändes mer givande. Det var 1975 och på den vägen är det. Arbetsuppgifterna har växlat, men han har varit Derome trogen i 48 år. Numera är han affärsområdesansvarig för biobränslen.

– Jag började som 16­åring med tillplockning i brädgården i Derome, sedan har jag gjort det mesta, från att köra truck till att vara arbetsledare, innan jag började jobba med biobränsle i mindre skala år 2001. Då tog Derome beslutet att satsa mer på biobränsle i egen regi.

RÄTT BRÄNSLE TILL RÄTT PANNA

I Deromes egna pannor som driver virkestorkar samt för uppvärmning i anläggningarna används nästan uteslutande bark. Bland externa kunder finns pannanläggningar såsom kraftvärmeverk, värmeverk och mindre lokala pannor och Frasse hjälper dem med att göra rätt bränsleval till sina pannor.

– Det är väldigt stimulerande att hitta de rätta lösningarna för såväl kunder som entreprenörer.

Frasses främsta arbetsuppgift är i förlängningen att tillgodose kundernas behov, så att de får rätt bränsle och kan ha en bra förbränning i sina pannor. Logistik och transportplanering är en viktig faktor:

– Vi jobbar med ett miljövänligt material och vi vill ha korta transportsträckor för att minimera vår miljöpåverkan. Det ska vara rätt bränsle till rätt panna. Vi försöker undvika att frakta

för färskt och fuktigt material. Har vi för mycket vatten i bränslet innebär det ett sämre värmevärde.

Frasse har också ansvar för planeringen av flisningen av grot vid avverkningarna.

– Bäst är det om groten skotas ut till en väg där det kan hanteras av en lastbilshugg. Det sker i cirka 90 procent av fallen, men ibland är det inte möjligt. Då kan vi använda en terränghugg med ett huggaggregat och uppsamling. En terränghugg väger dock cirka 30 ton fullastad och kräver att det är god bärighet i marken.

”EN ANGENÄM UTMANING”

Stefan Lyrevall säljer Deromes biobränslen och är lite av en parhäst till Frasse.

Han har varit kundansvarig säljare för pellets på Derome i fjorton år. Sedan en tid tillbaka har han även fått ta ansvar för övrigt sortiment inom biobränsle: våta, torra och förädlade produkter, såsom bark, spån och andra biprodukter.

– Energimarknaden är hetare än någonsin och efterfrågan på biobränslen har ökat stadigt sedan hösten 2021. Det är en angenäm utmaning att tillgodose behoven från kunderna. Det gäller att ha en tät kontakt både med inköparna, som är en viktig kugge i vår planering, och sågverken. Kundkretsen är bred och nu pågår införsäljningen till kommande höst och vinter. Vi säljer även pellets med förmånliga villkor till markägare som är leverantörer till Derome. c

Frasses bästa tips om grot

c Sommarhalvåret är den bästa tiden att köra ihop grot.

c Ha inte för bråttom. Låt groten vissna och barra av innan du kör ihop det. Det ger näring till marken.

c Tänk på att lämna kvar 20 procent på hygget, gärna lite av varje av olika trädsortiment. Lämna minst tre grova toppar av löv och tall per hektar. Det gynnar den biologiska mångfalden.

c Använd en risgrip som minimerar risken för föroreningar i materialet. Med en timmergrip riskerar du få med föroreningar i form av gräs tuvor, jordklumpar eller sten som skadar hugg och huggknivarna.

c Markberedning och plantering underlättas när du tagit ut grot.

»Det är väldigt stimulerande att hitta de rätta lösningarna för såväl kunder som entreprenörer.«

Frasse är spindeln i nätet för Deromes biobränsle.

De olika fraktionerna av biprodukter hos Derome

Cellulosaflis kommer från de yttersta delarna på stocken och används i första hand inom pappers­ och massaindustrin.

Sågspån kan bli pellets eller eldas som det är.

Kutterspån kommer från hyvling av torrt virke och blir pellets eller briketter.

Torrflis kommer från plank och brädor som torkats och kapats till önskad längd. Avkapet flisas.

Kapspill är små avkapade träbitar från förädlingen vid hus­ eller takstolsfabrikerna. De krossas och eldas i Deromes egna pannor, ofta blandat med bark.

Fallbark är material som trillar av banorna vid hanteringen i sågverken. Det kan krossas och eldas eller användas som jordförbättring, täckbark och barkmull. En liten del av fallbarken används för orkidéodling.

Skogsflis, grot, kommer från grenar och toppar.

Stamvedsflis kommer från energived.

Bark kommer från sågverkens barkmaskiner.

CARINA TOG ÖVER GÅRDEN UTAN NÅGON SKOGLIG ERFARENHET

Carina Erwing är femte generationen på Norra Lönshult utanför Värnamo. Trots det hade hon ingen kunskap eller erfarenhet av skogsbruk när hon tog över gården för cirka ett år sedan. Skogen var pappa Börjes pärla som han skötte minutiöst.

Carina är utbildad florist och drev under några år som ung en blomsteraffär tillsammans med mamma Ann­Marie, som också var mycket intresserad av blommor och trädgård. Hon har även arbetat inom transportbranschen och sedan sex år tillbaka arbetar hon med miljö och arbetsmiljö på Värnamo Energi.

– I höstas fyllde jag 60 och att ta över gården var ett stort beslut. Men det skulle kännas svårt att släppa taget om den och jag var sugen på att flytta hit, så jag beslutade mig för att sälja mitt hus i Värnamo till min brorsdotter. Sedan köpte jag min brors andel och tog över hela fastigheten själv. Min dotter Paulina och hennes man Victor och barnbarnen Ilse och Cleo bor i Stockholm, och de uppskattar att kunna pausa från storstaden och komma hit hem ibland, berättar hon.

Norra Lönshult består av 42 hektar, varav 30 hektar är skogsmark. Cirka åtta

procent är ädellöv och löv, resterande är barrskog. Förutom huvudbyggnaden är en bod ombyggd till bostad och hyrs ut.

NY SKOGSBRUKSPLAN

Pappa Börje blev 82 år och den sista skogliga åtgärden han gjorde var att beställa en ny skogsbruksplan.

– Den är ett stort stöd för min planering och jag följer de föreslagna åtgärderna i hans anda. Jag har även en värdefull dialog med Urban Alkeberg, som numera är inköpare på Derome, och

som samarbetade med pappa under många år. Pappas bröder Magnus och Urban bor här intill och de är ovärderliga som bollplank. Sedan får jag goda råd av Hans Alm, som är manuellhuggare. Bland annat har vi restaurerat en gammal betesmark där han har röjt och gallrat. Jag försöker lära mig av hur han resonerar och hur jag bör tänka utifrån olika förutsättningar och vilka arbetsuppgifter jag kan göra själv och vilka jag bör anlita proffs till. Det är en trygghet att ha denna hjälp av erfarna människor. Man ska välja rätt rådgivare, vara lyhörd men samtidigt våga tänka själv.

En åtgärd som Carina har genomfört är att dubbelcertifiera skogen. Det innebär att hon bland annat lämnar mer död ved kvar i skogen.

– Jag vill värna om vildbin och den biologiska mångfalden och död ved är rena insektshotellen. Här finns en väldigt vacker ekdunge som pappa och nu jag

Carina har ett stort förtroende för sina rådgivare. Här med Urban Alkeberg, inköpare på Derome, framför grot som ska bli biobränsle.

» Man ska välja rätt rådgivare, vara lyhörd men samtidigt våga tänka själv.«

har vårdat genom att slå och räfsa. Där är fullt av gullvivor och andra blommor på ängarna och det kräver att de betas, så jag lånar ut dem till hästbete under sommaren.

ORDNING OCH REDA FÖRST

Carinas strategi är att först få ordning inne och ute, sedan har hon huvudet fullt av visioner om hur hon på sikt kan utveckla verksamheten.

– Första året sålde jag 4,2 ton skrot som stod här och var i markerna och det finns mer att hämta. I ladugården och bodarna finns grejor efter generationer som måste sorteras så att eventuella rariteter inte försvinner, men det har blivit många kärror till återvinningen. Det tar sin tid. Och jag har valt att fortsätta jobba heltid på Värnamo Energi, för det är så roligt. Det betyder samtidigt att jag måste vara beredd att ta in hjälp, för jag varken hinner eller orkar

Åtgärder som Carina genomfört:

Skog och mark:

c Certifierat skogen enligt PEFCoch FSC­standarder.

c Avverkat ett parti gammal granskog som delvis var angripet av granbarkborre efter skador sedan stormen Gudrun.

c Skotat ut grot och markberett, plantering sker till våren.

c Restaurerat gammal betesmark, röjt och gallrat. Skotat ut grot, björkmassaved, brännved samt till egen ved.

c Samlat upp och kört bort skrot.

Bostad och byggnader:

c Målat om i kök och rum.

c Skaffat dränkbar pump och ny hydrofor. Skickat vattenprover på analys.

c Byggt, isolerat och brandklassat förråd i ladugården.

c Köpt fyrhjuling och en släpkärra och kört otaliga turer till återvinning.

göra allt själv. Sedan har jag massor av idéer att ta tag i, men de håller jag på än så länge. Fast jag kan väl avslöja att de hänger ihop med min floristutbildning och trädgårdsintresse. Har du något tips till personer som kanske står och tvekar inför liknande val och möjlighet att ta över en gård?

– Jag har så klart legat sömnlös någon natt och funderat på vad jag har gett mig in på. Men jag gillar utmaningar och en liten drivkraft är nog att visa att jag kan eftersom skogen är en mansdominerad bransch. Mitt tips är att våga. Du behöver inte vare sig kunna eller göra allt själv. Det finns god hjälp att få. Första utmaningen i vår blir att lära mig vedmaskinen, så jag kan kapa ved till egen förbrukning. c

Carina arbetar på Värnamo Energi som eldade med 99,9 procent biobränsle i Värnamo under 2022. ”Det är häftigt med ett cirkulärt kretslopp och nu bidrar jag själv genom att leverera grot och flis till Deromes kunder.”

Boden är ombyggd till bostad och hyrs ut. Bakom skymtar den vackra ekbacken.

Grund av massivt trä ersätter betongplattan

Att minska användandet av betong i byggnader är ett viktigt led för att sänka klimatavtrycket. Det går utmärkt att ersätta både den traditionella betongplattan och betongpannorna på taken med trä.

Fördelarna är många. Deromes hållbarhetschef Anders Carlsson berättar mer:

– Vi har byggt en komplett villa med en massiv trägrund som vi nu noga följer med olika mätningar och utvärderar tillsammans med fukt specialister. Grunden består av ett massivt, relativt tjockt träelement med cellplast och en

tät plastfolie på undersidan. Fördelarna är att materialet är torrt från början. Det är ingen betongplatta som skall torka och det behövs ingen armering av stål. Trä leder energi sämre och därför blir det en mer energieffektiv grund. Trä är en lokal och förnybar råvara, medan betong består av sten, grus, sand och cement, som kommer från förbränning av kalksten. I framtiden går träplattan ganska enkelt att demontera och återbruka. Trä är även lättare än betong, vilket är positivt vid frakt. Genom att byta till en trägrund sänker vi klimatavtrycket med hela 64 procent. Jag skulle tro att trägrund blir standard i framtiden i vissa typer av byggnader. c

Faltak av trä ersätter betongpannor på tak

Intresset för yttertak i trä har ökat. De är snygga och har en lång tradition; det var en vanlig takbeläggning förr.

Faltak passar ändå väldigt väl ihop även med en modern arkitektur – men framför allt minskar de klimatavtrycket. Ett faltak kan konstrueras på olika sätt. Gemensamt är att det består av träbrädor, falor, som läggs i fallriktningen.

– Faltaken har minst samma livslängd som betongtakpannor, men har ett betydligt lägre klimatavtryck. Trä har lägre vikt och är en lokalt producerad, förnybar råvara. Vårt första större projekt med faltak är ett bostadsområde i Sege Park i Malmö. Det är väldigt tilltalande arkitektur som bidrar till att den sociala trivseln ökar, säger Anders Carlsson, hållbarhetschef på Derome. c

Fakta om röta

För att trä ska drabbas av röta krävs näring, vatten och syre. Plockas en av dessa ingredienser bort har rötsvamparna ingen chans att överleva.

Genom att hålla träet varmt minskar risken för kondens och fukt, vilket är förklaringen till att krypgrunder och mullbänkar historiskt fungerat väl som grundläggningsmetoder.

Foto: Admir Tahmiscija

Anders Carlsson, hållbarhetschef på Derome.

Här monteras en grund av massivt trä till Villa Klivet i Fjärås. Grunden levereras av Klara Byggssystem.

2010 fick byggbranschen att kavla upp ärmarna

Nu ännu bättre erbjudande i Deromes bygghandel

Vi är glada att meddela att du som leverantör till Derome nu får ännu bättre priser på virke i våra bygghandelsanläggningar.

2010 ­års skärpta energikrav blev starten för energieffektiviseringar i byggandet av bostäder. ”Då fick byggbranschen kavla upp ärmarna rejält och se över hur vi bygger och värmer upp bostäder”, säger Anders Carlsson, hållbarhetschef på Derome.

De följande åren ledde snabbt till energieffektiviseringar i form av bättre klimatskal i kombination med energieffektiva värmepumpinstallationer. Nya bostäder fick bland annat tjockare väggar med utanpåliggande, heltäckande isolering som tar bort köldbryggor. Det blev också ett stort fokus på vind­ och lufttäthet.

– Luft ska inte vandra i väggarna. Du kan jämföra med att ha på dig en ylletröja. Den värmer gott när det är vindstilla, men så fort det blåser blir du kall och fryser, förklarar Anders Carlsson.

Så täta hus måste kompletteras med en god och rätt injusterad ventilation och lagkraven säger att all luft i bostaden skall vara omsatt varannan timma. Även tak och fönster har förbättrats ur energisynpunkt. En viktig faktor som bidragit till en rejäl energiminskning är de energieffektiva värmepumpinstallationerna.

– De senaste tio åren har arbetet fortsatt framåt men i något mindre steg, och sammantaget innebär förbättringarna att en nybyggd villa idag förbrukar cirka hälften så mycket energi som en nybyggd villa gjorde på 1980­talet, säger Anders Carlsson.

En nyproducerad standardvilla på 140 m2 hade på 1980­talet en total energiförbrukning på cirka 20 000 kWh per år. Idag har en motsvarande nyproducerad villa hälften av den energiförbrukningen, cirka 10 000 kWh per år. Siffrorna gäller för tappvarmvatten, uppvärmning och hushållsel. c

Du som skogsägare och leverantör till oss har nu ett nytt och uppdaterat rabattavtal i vår bygghandel. Avtalet i stort innebär att du ligger på samma nivå som en mellanstor byggfirma. De produkter som innefattas av avtalet är 1 500 byggartiklar och 5 000 järnvaruartiklar. Dessutom har vi sänkt priset ytterligare på virke just till dig som leverantör till oss.

SÅ TAR DU DEL AV AVTALET

Din lokala virkesinköpare hjälper till att lägga upp dig som kund. Din ansökan behandlas samma dag och därefter kan du handla i alla våra bygghandelsanläggningar.

Om du redan är upplagd som kund i bygghandeln räcker det att du uppger ditt organisations­/ personnummer till säljaren i kassan. Säljaren ser då att du har avtalet SKOG kopplat till ditt kundnummer. Varmt välkommen som kund i vår bygghandel! c

Du använder väl också Skogskollen?

Skogskollen är en digital plats där information om ditt skogsägande finns samlad. Här får du snabbt och säkert tillgång till allt som du kommit överens om tillsammans med din lokala virkesinköpare,

» Läs mer på derome.se eller skanna QR­koden

En nyproducerad villa förbrukar hälften så mycket energi jämfört med ett motsvarande hus från 1980­talet.

Exklusivt för dig som levererar skog till oss!

I detta nummer av Ta­i­trä har du chans att vinna en pall pellets från Derome. Vi drar en vinnare av de som löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan.

PARALLELLT MED VANKANDE KOMISK BROOKS STAT PÅ AFRIKAS HORN

Vinn en pall pellets!

GRAVERA

KOMMER ÅTER

KAN FRIA

SKÄNKEN LÄGG MÄRKE TILL! MULLER

SES MED SVEA

PASSERA HALKRISK

TOFFELMATERIAL KEJSARE I PERSIEN FÖRTRET SPRÅK FÖRLED FÖR TID VANDRAR LAXEN TILL GARVÄMNE KAN MAN STÄMMA

ÄR INGEN SKRÖNA

SKALBITARNA YMPA GÖRA OST SNORREVERK

KATTEN OCKSÅ

MITT I SPELHALL

HAR NÅGOT VISST

RATAS AV VISSA NÖDPERIOD

KAVITET FÅNGADE

STRECK MÅNGA I GRYT

RINNER I FRANKRIKE

VIRKESSLUT BUS KAN MAN SIG IVÄG HÅLLA HÖGT

AVSLUTANDE AVSNITT

KNÅDAT ... PRO NOBIS

GORMA SKENOR

SJÖNAMN

UPPPASSARE FRAMGÅNG

SIERRA LEONE KORT

PAGINERA

DOMARE

KAN STORTOPPEN HITTAS I

BIBLIOTEK KORT YTA DEN RYSKA VALUTAN

FLEMING BAKOM BOND SLAF

OK TOMTE ÄR USAIN BOLT

FULL FALSKHET SOLO PASCAL

PIANO DEL AV LANDET

FINNS OCKSÅ I ARM MAGE

DEN ÄR SNABB SLÖSA

SAL NYSLJUD

MÅSTE TROLLKARL

TYSK TVKANAL TVÅ LIKA

SJÖNG HASSE ALFREDSON OM

NASALT LJUD

ICKE

UTTALAT KRYPANDE

NALLE PÅ FLAKET

FIRMA ©Bulls

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se

I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta­i­Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.

Skicka in ditt svar senast 2 juni. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

Vinnare av Kalle Bäcks bok ”Sverigebilden en historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader”: Gilbert Torgnysson, Alingsås, Bertil Andersson, Tranemo och Petter Axelsson, Oskarström.

Ny version av VIOL kommer 2024

VIOL är Biometrias branschgemensamma affärssystem. Här samlas aktuell information om affärer och genomförda leveranser i hela kedjan mellan skog och industri. Alla mätningar samlas in och bearbetas i systemet. VIOL har olika funktioner som underlättar redovisning och administration för alla inom skogsnäringen, bland annat virkesorder, transportredovisning och prisräkning. 2024 lanseras ett nytt och säkrare system på en ny webbplattform, kallat VIOL 3. c

» Mer information hittar du på biometria.se.

Derome blev Årets

Företag i Sverige 2022

I tuff konkurrens med duktiga entreprenörer från hela landet vann Derome titeln Årets Företag i Sverige 2022.

– Vi är väldigt glada och stolta över utmärkelsen, som vi delar med våra fantastiska medarbetare och kunder. Derome är ett entreprenörsdrivet familjeföretag och detta är ett kvitto på hur vi ständigt rör oss framåt. Men det är också ett bevis på en stark företagskultur där vi har roligt ihop och bygger företaget tillsammans säger Magnus Andersson, koncernchef Derome.

Priset delas ut av Företagarna, landets största företagsorganisation.

JURYNS MOTIVERING:

”Med en företagskultur utöver det vanliga har man haft modet och styrkan att transformera ett litet familjeföretag till ett mångmiljardbolag. Våra vinnare drivs av att hela tiden tänka nytt och hållbart. Företaget vågar vara innovativt genom att bredda sitt verksamhetsområde. Dessa samhällsbyggare räds inga utmaningar. De går i bräschen både vad gäller hållbarhet och jämställdhet i branschen. Med ett stort socialt ansvar och med långsiktiga relationer gör detta företag skillnad både för landsbygd och stad. En svårslagen förebild som investerar i framtiden.” c

Juristspalten

När byter virket ägare?

Fråga: Äger säljaren eller köparen timret i travarna?

Svar: Virke som säljs innan det avverkats kan rättsligt inte alltid jämföras med traditio nella köp av lös egendom där en vara erbjuds, betalas och direkt tas i köparens besittning. Så länge trä den står på rot utgör de tillbehör till fastigheten och således fast egendom.

Träden säljs vanligtvis genom upplåtelse av en avverkningsrätt. Andra former av för säljning; leveransvirke och rotpost med mera behandlas inte här. Avverkningsrätten innebär en nyttjanderätt till del av fastigheten, omfattande rätt att ta och tillgodogöra sig virke mot senare bestämd betalning.

Till dess avverkning sker tillhör träden fastighetsägaren. Avverkningsrätten begränsar dock ägarens rådighet över träden, eftersom rätten att avverka och tillgodogöra sig dem genom avtal har upplåtits till någon annan. Det är först vid avverkning, när trädet skiljs från fastigheten, som det upphör att vara tillbehör till fastigheten och blir lös egendom som det kan bli tal om en äganderättsövergång.

Travar som läggs upp på fastigheten märks vanligtvis upp med så kallade vältlappar för att på så sätt bryta presumtionen om att upplagt virke på fastigheten tillhör fastighetsägaren. Virket kan då inte längre omfattas av fastighetsägarens eventuella konkurs och omvänt kan fastighetsägaren inte längre heller göra anspråk på virket i köparens eventuella konkurs, utan får ställa krav på sin fordran enligt avverkningsavtalet mot konkursboet. Virkesaffären blir på så sätt sakrättsligt fullbordad vid avverkning.

Direkt borttransport får samma betydelse. Bokföringsoch skattemässigt har inmätningen vid industri ansetts vara den avgörande tidpunkten för en äganderättsövergång. Det är vid denna tidpunkt som köpeskillingen med säkerhet kan bestämmas till en klar fordran mot köparen. c

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Foto/montage: Biometria

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320­181 33 per.franzen@derome.se

g Bollebygd

Erik Arvidsson Virkesinköpare 0320­180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Horred

Anna Johansson Virkesinköpare 0320­20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson

Virkesinköpare 0320­181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Kinnared

Andreas Johansson Virkesinköpare 0345­58 58 45 andreas.j.johansson@derome.se

g Kinnared

Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345­58 58 22 simon.eriksson­heige@derome.se

g Markaryd

Anna Eriksson

Virkesinköpare 0433­420 63 anna.eriksson@derome.se

g Simlångsdalen

Stefan Samuelsson

Virkesinköpare 035­280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

g Svenljunga

Mikael Johansson

Virkesinköpare 0320­181 38 mikael.h.johansson@derome.se

g Svenljunga

Lars­Erik Svensson

Biobränsle ­ produktion & logistik 0340­58 25 66 frasse@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320­181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Svenljunga

Anders Olofsson

Virkesinköpare 0320­181 37 anders.olofsson@derome.se

g Svenljunga

Mathias Svalin Virkesinköpare 0320­181 30 mathias.svalin@derome.se

g Svenljunga

Liselotte Jonsson

Virkesinköpare 0321­34 01 51 liselotte.jonsson@derome.se

g Tanumshede

Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525­48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon

Virkesinköpare 0525­48 03 51 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson Virkesinköpare 0303­38 20 42 martin.johansson@derome.se

g Uddevalla

Anders Källén Virkesinköpare 0522­44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522­44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Uddevalla

Roger Bohm

Virkesinköpare 0522­44 26 45 roger.bohm@derome.se

Bollebygd Horred

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340­66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Ullared Christian Bengtsson Virkesinköpare 0340­66 65 09 christian.bengtsson@derome.se

Kinnared Markaryd

Simlångsdalen

Svenljunga

Tanumshede

Bjurumsvägen 14

432 68 Veddige 0340­66 64 20

Rävlandavägen 21

517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438

519 31 Horred

Marknadsvägen 13

314 95 Kinnared

Hannabadsvägen 10

285 32 Markaryd

Gästgivarevägen 14

313 96 Simlångsdalen

Vävaregatan 7

512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D

457 31 Tanumshede

Spikvägen 1

451 50 Uddevalla

Mjöshult 105

311 62 Ullared

g Värnamo

Urban Alkeberg

Virkesinköpare 0370­34 39 49 urban.alkeberg@derome.se

g Värnamo

Håkan Karlsson

Virkesinköpare

0370­34 39 48 hakan.karlsson@derome.se

Storgatan 61B

523 31 Ulricehamn

Värnamo Silkesvägen 14

331 53 Värnamo

ANNA ERIKSSON

Började sin bana i skogen som manuellhuggare. Efter tre år utbildade hon sig till skogsmästare och har fram tills nu varit försörjningsledare för flis.

Varför valde du Derome?

– Det är ett företag med stark framåtanda där medarbetare kan utvecklas och vara med och påverka, samt att man har så goda och nära relationer mellan kollegor, industrier, entreprenörer och markägare.

Vilket är ditt bästa tips till skogsägarna?

– Att utföra alla åtgärder i tid, framför allt röjning och gallring, det tjänar man på i alla avseenden. Viktigast av allt är dock att skogen ska vara rolig att hålla på med för då blir resultaten i regel bra.

Nya på jobbet

LISELOTTE JONSSON

Har tidigare arbetat inom sågverksindustrin, men under de senaste åren varit säljare samt säljande butikschef på Jaktia, en av Sveriges största jakt­ och fiskekedjor.

Varför valde du Derome?

– För att jag ständigt söker nya möjligheter och utmaningar, och jag vill tro att Derome är den perfekta arbetsplatsen för detta. Jag ser fram emot att få träffa nya kunder, kollegor och utvecklas inom branschen.

Vilket är ditt bästa tips till skogsägarna?

– Sätt upp tydliga mål och ta rätt hjälp för att nå dem!

MIKAEL JOHANSSON

Har de senaste 25 åren arbetat inom industrin för pressverktyg som lageransvarig, produktionsansvarig, leverantörs­ och inköpsansvarig.

Varför valde du Derome?

– Jag tror att Derome går en intressant framtid till mötes. Skog och trä kommer att vara en viktig del i vår omställning till fossilfri livsstil. Det känns som Derome jobbar i rätt riktning och det skall bli spännande att få vara en del i denna process.

Vilket är ditt bästa tips till skogsägarna?

– Med tanke på hur klimatet utvecklar sig, och eftersom omloppstiden är lång för skogen, är det viktigt att man sätter sig ner och gör upp en plan och sätter upp mål med sitt skogsägande. Och att våga tänka lite nytt. Jag tror det krävs framöver.

ANDREAS JOHANSSON

Har tidigare jobbat som skogsmaskinsförare samt säljare av motor­ och röjsågar.

Varför valde du Derome?

– För att det är nära till sågverket i Kinnared och att Derome har strategin ”Från skog till färdigt hus”, där Derome förädlar råvaran hela vägen.

Vilket är ditt bästa tips till skogsägarna?

– Det är att ha en skogsbruksplan så man kan följa och se till att åtgärderna blir utförda i rätt tid.

Derome Skog 432 87 Veddige

VI PÅ DEROME