Ta i trä, nr 2 -22

Olika vägar för framtida jobb inom

skogen och skogsindustrin

Kalle Bäck om

SVERIGEBILDENS RÖDA HUS MED VITA KNUTAR

Erik är skogsskötare

Trä i tiden

Trävaror, biobränsle, byggmaterial, byggkomponenter och hela hus. Allt Derome gör har sitt ursprung i trä, ett material mer aktuellt än någonsin. Under varumärkena Derome, A­hus och Varbergshus erbjuds ett brett utbud av produkter och tjänster till företag och privatkunder. Med hög servicegrad levererar Derome kvalitet inom utsatt tid och plats – med hjärtat på rätta stället.

Vårt motto på Derome – från skog till färdigt hus, är just vad vi står för; En obruten kedja, ett helhetstänkande som inte lämnar något åt slumpen.

6 KALLE BÄCK, HISTORIEFORSKARE

Innehåll

3 LEDARE: GUNNAR HAR ORDET

8 MEDARBETAREN EMIL SVENSSON

10 NATURBRUKSSKOLAN SVENLJUNGA

12 GAMMELKROPPA SKOGSSKOLA

13 SKOGSMÄSTARSKOLAN I SKINNSKATTEBERG

12 RÖSTER FRÅN BRANSCHEN

18 MERA TALL

20 KORSORD

21 NOTISER

FAKTA DEROMEGRUPPEN:

Antal anställda: 2 800

Omsättning: ca 11 miljarder kr Familjeägd träindustrikoncern grundad 1946. Arbetar med hela förädlingskedjan –”Från skog till färdigt hus”.

14 ERIK KARLSSON, SKOGSSKÖTARE

22 HITTA DIN INKÖPARE

24 PELLETS OCH ELPRISET

OM DEROME SKOG:

Derome Skog är ett fullserviceföretag till västsvenska skogsägare och erbjuder allt från rådgivning och skogliga tjänster till gallring, slutavverkning och plantering. Personlig service, duktiga medarbetare och skogsmaskinentreprenörer, gör att du som skogsägare tryggt kan låta Derome Skog ta hand om skogsskötseln av din fastighet.

LÄS OM HUR DU KAN

SKYDDA DINA

TALLPLANTOR PÅ

SID 10

Ta i trä nr 2 2021

Ansvarig utgivare

Gunnar Jakobsson, VD, Derome Timber

Redaktion och layout Skribent: Marie Bäck.

Omslagsfoto: Örjan Karlsson.

Foto: Sebastian Ekberg, Marie Hidvi, Örjan Karlsson, Deromes egna bilder. Layout: Malin Svensson.

Redaktionsadress

Roxx Communication Group, Box 164, 598 23 Vimmerby, www.roxx.se

Utgivning 2 ggr/år

Tryck V-Tab Vimmerby

Sociala kanaler

Derome

Derome, DeromeBostad, DeromeSkog, AhusAB, Varbergshus

Derome, Derome Bostad, A-hus, Varbergshus

Ta i trä är en informationstidning i huvudsak riktad till skogsägare i södra och västra Sverige.

Framtiden finns i skogen!

Skogen har framtiden för sig och jag tror verkligen på trä! Trä är det miljövänligaste byggmaterialet. Förnyelsebart och klimatsmart. Den 75­åriga granskog som vi avverkar idag, sågas veckan efter på något av våra sågverk och efter ytterligare två veckor sätts plankorna på plats i en väggkonstruktion i någon av våra husfabriker – det tycker jag är fascinerande. Lägg sedan till att vi nästa vår i uppdrag från skogsägaren planterar nya granplantor på den avverkade ytan och under omloppstiden röjer och gallrar. Om 75 år är det dags att avverka igen, ny skog på samma ställe som blir nya hus. Visst är det ett fantastiskt kretslopp!

Jag är precis hemkommen från ett septemberfagert Skinnskatteberg. Platsen där en av de högre skogliga utbildningarna har sitt säte. På plats mötte jag 53 studenter som var oerhört vetgiriga och ställde många frågor kring mitt föredrag som handlade om att bedriva sågverk, förädla trä och göra virkesaffärer i södra Sverige. Dessutom diskuterade vi med stort intresse hur det är att vara ledare i ett träindustriföretag. Det var med stor tillfredsställelse som jag lämnade gänget och kunde konstatera att kunskapen och drivet är synnerligen gott hos det gäng som kommer att vara med och föra den svenska skogsnäringen in i framtiden.

Vi kan nog alla vara överens om att Sverige har en unik ställning bland världens länder genom att bedriva ett effektivt skogsbruk, både vad det gäller skogsproduktion, ekonomi och biologisk mångfald. En förklaring till vår tätposition är definitivt att vi under lång tid haft bra skogliga utbildningar på olika nivåer, vilket med all säkerhet är en garanti för att vi även i framtiden ska bibehålla vår framträdande plats. Till dig som ännu inte bestämt din yrkesbana, kan jag verkligen rekommendera någon av våra skogliga utbildningar. Själv ångrar jag inte mitt yrkesval för en sekund och dessutom är jag övertygad om att användningen av trä och träfibern har en mycket spännande resa framför sig.

Goda och breda kunskaper är också en av framgångsfaktorerna när du som skogsägare tar hjälp i ditt skogsbrukande av en virkesinköpare. Nu när hösten gör sig påmind är det dags att börja planera för höstens och vinterns aktiviteter i skogen. Ta då gärna kontakt med din virkesinköpare här på Derome för att få hjälp kring ett effektivt skogsbruk.

Med önskan om en riktigt fin höst i din skog!

Gunnar Jakobsson, vd Derome Timber

Vita knutar

– ett tecken på självägande

Röda hus med vita knutar och prunkande trädgårdar är sinnebilden av den svenska landsbygden. Men hur och när uppstod den? Det vet Kalle Bäck, professor emeritus vid Linköpings universitet. Han har forskat kring det och mycket mer som rör vår landsbygdshistoria. Som till exempel varför utedassen kallas hemlighus – för det har inget med vår prydhet att göra.

Är du intresserad av landsbygdshistoria eller släktforskning är det mycket möjligt att du varit på något av Kalles många föredrag runt om i landet. Eller kan du ha sett honom i en TV­soffa, berättandes om varför vi har flera rumphål på utedassen. Kalle Bäck är en populär, för att inte säga folkkär, historiker som älskar folkbildning. Han är också ordförande i Stiftelsen Tranås Säteri, som förvaltar 4 500 hektar produktiv skogsmark. Som liten grabb fick Kalle hjälpa till med att hämta hem korna för mjölkning hemma på gården i södra Östergötland. Då passerade han en gammal avrättningsplats och vad man trodde var en domarring i betena, men som i själva verket är en järnåldersgrav. Det väckte fantasin och intresset för historia.

– I våra marker fanns även torpargrunder och andra rester från historien som engagerade mig, och jag brukar säga att jag har fornminnen i blodomloppet. Men att äldsta bondsonen inte skulle ta över gården, utan i stället skulle läsa vidare, var inte självklart under 1950–1960­talen – inte för mig heller. Min lärare tyckte dock att jag skulle fortsätta studera, så när han kom och köpte mjölk av pappa bad han honom att övertala mig att söka till läroverket. Pappa hade själv drömt om att bli folkskollärare, och kanske var det därför som han då följde lärarens råd och uppmuntrade mina studier.

MASSMEDIA

Med sin bakgrund från lantbruket var och är Kalle speciellt intresserad av agrar­ och

landsbygdshistoria. Doktorsavhandlingen handlade om bönders inflytande under frihetstiden och då väcktes hans intresse för torparnas historia. Men det var när han skrev böckerna ”Det svenska dasset – inte bara en skitsak” och ”Den besvärliga svärmodern – myt, nidbild eller verklighet” som journalisterna blev som tokiga och Kalle fick vänja sig vid att vara gäst i TV­sofforna.

– Det gick nästan över styr och jag ombads uttala mig om allt mellan himmel och jord, och därför har jag sedan dess avsagt mig den delen av massmediarollen. Men jag är fortfarande ute och håller föredrag för allmänheten cirka två gånger i veckan.

SVERIGEBILDEN

Kalle intresserade sig för Sverigebilden, hur och varför den uppstod så som vi upplever den idag. Det resulterade i boken ”Sverigebilden. En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader”.

– Tack vare de detaljerade handlingarna från dokumentationen vid laga skiftet kan vi få en god bild över landsbygdens bebyggelse under 1800­talet. Vi har en bild av att våra traditioner är urgamla och att det alltid har sett ut som det gör idag, men före 1850 fanns knappast några rödfärgade hus på landsbygden. Det var först när timret blev värdefullt och man insåg rödfärgens impregnerande effekt som det slog igenom. Samma gäller brädbeklädnaden. Tidigare var det billigare att byta ut en skadad stock.

Kalle Bäck var tidigt intresserad av landsbygdshistoria och har skrivit boken ”Sverigebilden. En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader”.

Foto: Örjan Karlsson

VITA KNUTAR

Historien bakom varför vi så ofta har vita knutar på våra byggnader har en liknande rationell förklaring:

– Boxholms gods i Östergötland hade otroligt stora arealer med mängder av torp under sig. För att deras inspektorer och andra anställda enkelt skulle kunna hålla reda på vilka torp som hörde till godset kom någon på den geniala idén att måla knutarna på godsets torp gula. Ett annat storgods i närheten tyckte det var en strålande bra idé och beslöt att måla knutarna på sina torp gröna. De självägande bönderna i närheten började då måla sina knutar vita som en slags reaktion och statusmarkör. Det spred sig som en löpeld över landet med några undantag, till exempel

Jämtland som har tjärade svarta knutar. Men att måla hela boningshuset vitt skulle ingen bonde göra vid den tiden, det hade varit att förhäva sig. Helt vita boningshus på bondgårdarna dök upp först i början av 1900­talet.

– Hur var det då med dassen?

– I dåtidens trångboddhet var dasset en social plats – det enda ställe dit man kunde dra sig tillbaka för att tala enskilt och ostört. Att där fanns flera sittplatser möjliggjorde förtroliga möten. Hemlighus syftar på de privata, hemliga, samtal man förde där.

– Vad skall vi då tro om hur Sverigebilden ser ut i framtiden?

– Jag tycker att vi har fått en renässans de senaste åren. Det finns ett stort intresse bland den yngre generationen av att bevara, vårda och återskapa den gamla byggnadskulturen. Sämsta perioden var mellan 1950 och 1975. Då ville man att allt skulle se nytt ut och man tog bort spröjsade fönster, kakelugnar och satte upp eternitväggar.

SKOGEN I HISTORIEN

Skogsfrågan var en viktig del i doktorsavhandlingen och Kalle berättar att före 1850­talet såg landskapen i södra Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

– Vi kan räkna bort 90 procent av granen i Götaland och Svealand och 50 procent av tallen. Den skog som fanns här var helt dominerad av lövträd. Det var först när exporten av timmer tog fart som ett aktivt skogsbruk med barrträd etablerades här.

VARNAR FÖR ÅTERVÄTNING

Kalle menar att vi är historielösa när det gäller att återskapa de grunda våtmarkerna i den omfattning som nu sker.

– Under 1750 till 1850 skördade malarian hundratusentals liv i vårt land, men då kallades sjukdomen för frossa. Med utdikningen tog vi bort betingelserna för dess spridning. Malariamyggan

finns dock kvar i Sverige och sjukdomen riskerar att få ny spridning om vi återställer de grunda vattnen, särskilt när klimatet blir varmare. Malaria är den sjukdom i världen som skördar flest dödsoffer och risken att vi får tillbaka den är en fruktansvärd bisak som naturvårdarna har förbisett. c

KALLES TIPS FÖR ER SOM BLIR MED ÄLDRE HUS

c Ha inte för bråttom. Lev i huset några år och känn efter innan ni gör genomgripande förändringar.

c Gör inga stora förflyttningar av väggar och planlösning som är svåra att återställa.

c Man behöver inte leva antikvariskt. Var inte rädd att föra in modern teknik och vitvaror som sparar arbete där det passar.

c Tänk på hur ni kan skapa smarta förvaringslösningar, vi har mycket fler prylar idag än förr..

» Du kan beställa Kalles böcker på libellus.se

Foto: Örjan Karlsson

SVERIGEBILDEN – då formades den

Den karaktäristiska Sverigebilden är yngre än vad många kanske tror. Det var först i slutet av 1800-talet som en omfattande modernisering av landsbygden tog fart, som i sin tur ledde till det vi idag tycker är så typisk svensk bebyggelse.

Det var en del regionala skillnader i landet för när olika moderniseringar slog igenom, likaså skiftande ekonomiska möjligheter för olika samhällsklasser, men generellt gäller följande:

LADUGÅRDARNA

Först i samband med laga skiftet 1860–1880 blev det vanligt att bygga en gemensam ladugård för gårdens olika djurslag och foderutrymmen. Tidigare hade man ett litet hus för varje ändamål, så kallat månghussystem. Samtidigt skapades de öppna gårdstyperna, innan dess var kringbyggda, slutna gårdar vanligast.

STÖRRE HUS

Under 1860­talet blir dubbelradiga mangårdshus med fyra eller sex rum vanligare. Många gånger i 1,5 eller 2­våningar och med frontespis.

PANEL OCH RÖDFÄRG

När sågverken började använda finbladiga sågar i mitten av 1800­talet och skogen samtidigt ökade i värde slog brädfodring igenom som ett sätt att skydda de nakna timmerväggarna för väder och vind. Samtidigt hade det en välkommen, isolerande effekt. Rödfärgen blev allmän under 1860­ och 1880­talen, och först på ladugårdarna och senare på bostadshusen. En god bit in på 1900­talet var dock många hus fortfarande omålade.

FRUKT- OCH TRÄDGÅRDAR

Att ha fruktträd, bärbuskar, grönsaksodlingar och växter av estetiska skäl är en relativt ny företeelse. Rovor och potatis, samt örter odlades däremot tidigare och enstaka fruktträd fanns givetvis. Runt 1870­talet fick trädgårdsanläggningar och fruktträdgårdar sitt genombrott bland bönderna.

JÄRNSPIS OCH FOTOGEN LAMPA

Det var först när fotogenlampan uppfanns på 1870­talet som järnspisen slog igenom, trots dess många fördelar. Innan dess behövdes den öppna härden för att ge ljus. Paraffin­ och stearinljus var dyra.

» Den 23 november är Kalle inbjuden av Borås släktforskarförening för att tala om torp och torpare under 1800­talet. Föreläsningen är öppen för allmänheten. Kaserngatan 6 klockan 18.30.

Det finns ett stort intresse bland den yngre generationen av att bevara, vårda och återskapa den gamla byggnadskulturen.

Namnet hemlighus syftar på de privata, hemliga, samtal man förde där.

MER OM EMIL

Intressen och fritid?

– Jakt och träning. Det är så jag kopplar av.

Hur tacklar du en motgång?

– Man får rannsaka sig själv. Har man gjort fel, får man analysera varför och göra det bättre nästa gång. Sedan gå vidare!

Vart skulle din tidsresa gå?

– Till framtiden. Jag skulle vilja veta var skogsbranschen tar vägen.

Vilken är din personliga miljöinsats?

– Att ta hand om skog och mark.

Vilka är dina tips till skogsägare?

– Se över hur mycket tid du har och var inte rädd för att ta hjälp! Alla har bara en viss tid att lägga i skogen, och det är viktigt att göra det man tycker är roligt.

Foto: Marie Hidvi

Passionen för skogen ledde väg in i branschen

Vid morfars sida på gården i Hylte tog Emil Svensson första klivet in i skogen. Sedan dess har han inspirerat och banat väg för unga i skogsbranschen. Deromes produktionssamordnare Emil Svensson delar med sig av sina tankar om nästa generations skogsvårdare.

Tiden ensam med morfar. Eller tid att följa arbetet i skogen. Emil Svensson vet inte vad som egentligen vägde tyngst. Men skogen gjorde avtryck tidigt, och när Emil valde yrkesbana var det självklart. Efter skolåren på Ryssbygymnasiet stod han med motorsågen i handen och drev sitt eget företag inom skogsbruk.

– Jag har alltid trivts med att vara och arbeta i skogen. I den här branschen kan man verkligen växa, utvecklas och hitta sin nisch. Dessutom blir du aldrig fullärd, och det var vad som lockade mig.

NYTÄNK OCH ENERGI

Några år senare kom ett oväntat erbjudande om att återvända till naturbruksprogrammet på Ryssbygymnasiet. Först som lärare en dag i veckan, för att sedan utbilda och förbereda ungdomar till skogsindustrin på heltid.

– Det var dags att få in mer folk i branschen. Jag ville vara med för att påverka och bygga upp intresset hos ungdomarna. Det var fascinerande och otroligt tillfredsställande att se dem plocka upp första motorsågen till att tre år senare ha flera anställnings­

erbjudanden, berättar Emil och fortsätter:

– Behovet av folk i skogsbranschen är mycket stort. Det roliga med ungdomarna är att de ser allt i nya infallsvinklar. Jag har själv barn som rätt ofta ställer frågan ”varför då?”. Det kan vi lära oss av. Det är lätt att tänka ”så här har vi alltid gjort”, men de nya i branschen bidrar till nytänk och energi.

Vad skulle du säga är det mest brinnande behövda kompetensområdet just nu?

– Skogsvårdare, maskinförare, lastbilschaufförer och virkesinköpare. Men överhuvudtaget behövs fler ungdomar som kan komma ut i skogen och arbeta. För att locka dem behöver vi visa att det finns många karriärvägar.

FÖRTROENDEFULLT UPPDRAG

För Emil Svensson var det alltid viktigt att inte tappa kontakten med branschen. Därför satte han sig bakom ratten i skogsmaskinen varje sommar när eleverna var lediga. Kundrelationen med Derome var lång och förra året började han som produktionssamordnare

– ytterligare ett exempel på hur nya vägar kan öppnas inom branschen.

– Att vara produktionssamordnare innebär mycket kontakt med entreprenörer, inköpare och regionchefer. Jag är mer eller mindre runt på samtliga kontor och stöttar upp. Det är roligt och givande.

NÄSTA GENERATION I HYLTE

För Emil Svensson är det aldrig långt bort till skogen. Efter arbetsdagen beger han sig tillbaka till familjegården. Familjegården där allt började, och där han förvaltar familjens skogsmarker. Skogen dit han gärna tar ut sina söner med hoppet om att de en dag vill gå i samma fotspår.

– Ena dagen kan jag ta ner skog som min morfar har planterat och tagit hand om. Andra dagen går jag ut i skogen och kollar på bestånden med mina grabbar. Det är fantastiskt att ta med dem ut och svara på deras frågor om vad det ska bli av träden efter att vi har gallrat. För att sedan i nästa stund kasta kottar, avslutar Emil med ett skratt. c

NATURBRUKSSKOLAN SVENLJUNGA

FÖRBEREDER FÖR BÅDE JOBB

OCH HÖGSKOLESTUDIER

Typiskt för ett naturbruksgymnasium är att undervisningen blandar teori och praktik.

”Det är ett djupare sätt att lära sig när man får omsätta det man lärt i teorin i praktiken”, menar Peter Nyman, rektor vid Naturbruksskolan i Svenljunga.

Peter Nyman

Foto: Helena Skoog

Foto: Naturbruksförvaltningen

Naturbruksgymnasierna har olika inriktningar, men alla utbildar för yrken inom skog, lantbruk, häst­ och djurskötsel, trädgård eller naturturism, de så kallade gröna näringarna. Eleverna kan också läsa in allmän högskolebehörighet för att kunna studera vidare på högre nivå, exempelvis till skogs­ eller jägmästare, eller någon helt annan högskoleutbildning. De flesta naturbruksgymnasierna har internat för elever som kommer längre ifrån. Det ger en speciell sammanhållning och skapar vänskaper för livet.

På Naturbruksskolan Svenljunga, tre mil söder om Borås, går 120 gymnasieelever. Utöver det erbjuder skolan vuxenutbildning och yrkeshögskola, YH.

– Vi sticker ut bland annat genom att vi är det första naturbruksgymnasiet i södra Sverige som är ett certifierat teknikcollege. På vår skola kan du läsa skogsbruk med utgångarna skogsmaskinförare, skogsvårdare, jakt­ och viltvård samt skogsmaskintekniker. Du kan också välja naturturism med utgången upplevelseturism outdoor, berättar Peter Nyman.

LÄRARE OCH ANNAN PERSONAL

I yrkesämnena har lärarna hög yrkeskompetens som kompletterats med utbildningar i pedagogik.

– Måluppfyllelsen för våra elever ligger över rikssnittet, det vill säga eleverna når oftast godkänt eller mer i sina ämnen. Vi satsar också väldigt mycket på personal för elevhälsa och under de två första åren har eleven tillgång till en heltidsmentor som stöttar på individnivå. Det bidrar till goda resultat och nöjda elever som trivs.

LÄR DIG KÖRA I SIMULATOR

Förr var det mest piloter som tränade i simulatorer, men nu finns det simulatorer på vissa skolor där du kan lära dig att köra skogsmaskiner och timmerbilar innan du ger dig ut på riktigt.

– Simulatorerna är viktiga och vi har åtta på skolan. Det är en trygghet att eleven har testat och fått grundläggande kunskap och känsla i simulatorn innan hen ger sig ut i verkligheten med stora maskiner eller andra fordon.

SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET

De flesta naturbruksgymnasier har ett tätt samarbete med näringslivet.

– Samarbetet med näringslivet är avgörande för våra framgångar. De bidrar med APL­platser, ställer upp som gästföreläsare och tar emot studiebesök. Det senaste är att vi har byggt en helt ny maskinhall i samarbete med näringslivet. Derome Skog har ett mångårigt samarbete med Naturbruksskolan i Svenljunga, bland annat genom representation i programråd och hjälp med avverkningstrakter för utbildningsändamål.

FRAMTIDSYRKEN

Skogsbranschen har ett stort behov av personal inom de flesta områden. Av tradition är det många killar som sökt, men utbildningen och yrket passar båda könen lika väl.

– Vi jobbar hårt för att tjejer och kvinnor ska få upp ögonen för vilka möjligheter branschen ger. Bland annat har vi tjejdagar där de får pröva olika moment. c

» Skanna QR-koden och läs mer om Naturbruksskolan Svenljunga.

» Läs mer om andra naturbruksgymnasier på naturbruk.se

Måluppfyllelsen för våra elever ligger över rikssnittet, det vill säga eleverna når oftast godkänt eller mer i sina ämnen.

Även fortbildning och kurser för företag och skogsägare

I Värmland finns Sveriges minsta högskola. Det är Gammelkroppa skogsskola och konferens. Vartannat år tar man in max 25 studenter till skogsteknikerprogrammet, som omfattar 120 högskolepoäng. Men man erbjuder också ett brett program av fortbildning och kurser för yrkesverksamma och skogsägare.

En skogstekniker arbetar med skogsproduktion, skogsteknik och skoglig planering i arbetsledande och planerande arbetsuppgifter inom skogsbruket. Den gamla titeln var skogvaktare. För att komma in på Skogsteknikerprogrammet krävs grundläggande högskolebehörighet, särskild behörighet i samhällskunskap, naturkunskap och matematik, skoglig grundutbildning från exempelvis ett naturbruksgymnasium, samt sex månaders skoglig yrkespraktik.

– Det är riksintag och studenterna kommer från hela landet och är i blandade åldrar med skiftande bakgrund.

Det ger en härlig dynamik och tillsammans med de många kontakter vi har med näringslivet får de ett brett yrkesnätverk att luta sig emot när de kommer ut i arbetslivet. Skolan har gott renommé och studenterna är eftertraktade av Skogssverige, berättar rektor Lena Karlsson.

Skolan drivs som en stiftelse med Region Värmland, Region Örebro Län samt privat näringsliv som ägare.

– Det täta samarbetet med skogsnäringen gör att vi alltid kan erbjuda rätt och relevant kompetensutveckling till branschen och för högskolan innebär det att vi får tillgång till många intressanta gästföreläsare med expertkunskap. Vi strävar också efter att ligga i framkant när det gäller digital utrustning. Vi har gamla anor – men vi bygger och utvecklar för framtiden.

För dig som skogsägare eller skoglig entreprenör erbjuder Gammelkroppa en rad kortare kurser och utbildningar. c

» Läs mer om Gammelkroppa på gammelkroppa.se

Blivande jägmästare?

SLU i Umeå är det enda universitetet i Sverige som erbjuder utbildning till jägmästare. För att vara behörig krävs en treårig utbildning, exempelvis skogsvetare eller skogsmästare. Nytt för i år är att studenten själv kan bygga ihop sin examen och välja kurser efter intresseområde och mål. Som jägmästare kan du jobba på skogsföretag, myndigheter eller kanske driva eget företag.

Foto: Gammelkroppa

SKOGSMÄSTARSKOLAN I SKINNSKATTEBERG

Drömutbildningen för skogskarriärister

Mitt i Bergslagens skogar i gränslandet mellan barr- och blandskogsområden ligger landets enda skogsmästarskola. Till SLU i Skinnskatteberg kommer studenter från hela Sverige för att fortsätta sin karriär inom skogen.

De allra flesta som söker sig till skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har någon slags skoglig bakgrund. För att bli behörig till skogsmästarprogrammet har de antingen gått ett skogligt basår i Uppsala eller Värnamo, eller så har de kommit hit från något av Sveriges alla naturbruksgymnasier. Kravet, förutom grundläggande skogliga kurser, är att ha minst sex månaders praktik som erfarenhet, berättar universitetslektorn Torgny Söderman.

– Vi driver en väldigt praktisk universitetsutbildning. Studenterna är ute i skogen hela eller delar av dagen nästan varje dag under barmarkssäsongen. Kombinationen av teori och praktik är vad som gör att många söker sig hit. Studenterna gör också resor i Skogssverige både norrut och söderut och om det inte är pandemi gör de även en Europaresa för att se något annat skogsbruk än vårt eget.

BRED UTBILDNING MED LJUS FRAMTID

Framtiden som skogsmästare är ljus och jobb finns i hela landet. Rådgivare, inspektor, virkesinköpare, fastighetsmäklare, planerare, produktionsledare... Yrkesutgångarna är många och de allra flesta får jobb omedelbart efter examen.

– Här går det att välja inriktning efter intresse. Vi har forskare och lärare inom olika områden som till exempel biologisk mångfald, skogsförvaltning och så vidare. Kopplingen till branschen är stor, vi har många gästföreläsare som jobbar i näringen men också forskare från SLU:s andra orter och andra universitet.

NY TREND ÖKAR MÅNGFALDEN

Sedan 1945 har SLU i Skinnskatteberg utbildat ungefär 2 000 skogsmästare. De allra flesta har varit män. Men nu vänder trenden och allt fler kvinnor söker sig till SLU i Skinnskatteberg. Bland de som antagits under hösten är 41 procent kvinnor vilket är ett nytt rekord.

– Vi har gjort insatser som till exempel ett separat tjejspår runt millennieskiftet, där vi bara antog kvinnor. Detta utvecklades sedan till basåren, som också attraherar många kvinnor. Sedan har vi varje år ett läger enbart för tjejer som funderar på att läsa skog. Vi har sett en stadig ökning senaste åren och är glada att vi närmar oss målet, säger Torgny och fortsätter:

– Det är bra att det blir mångfald i branschen även på detta plan. När det kommer ut fler kvinnor med spännande jobb i branschen skapas också fler förebilder för de yngre, avslutar han. c

Elin bytte från vård till skog

Elin Larsson kände sig nyfiken på att prova något nytt efter fem år inom vårdyrket, och när hon fick nys om utbildningen till skogsmästare kändes den rätt.

– Jag är uppvuxen på en mindre skogsgård och känner mig hemma i den miljön. Eftersom jag inte hade den skogliga arbetslivserfarenhet som krävdes gick jag först ett skogligt basår på ett naturbruksgymnasium. Nu är jag inne på mitt tredje och sista år på högskolan. Utbildningen har varit bra och vi får god hjälp att ta oss igenom den. Många av lektionerna är förlagda ute i fält.

Skogsmästarutbildningen är bred och ger många valmöjligheter när det gäller yrkesval.

– För mig är det viktigast att få arbeta med hållbart skogsbruk där det är balans mellan produktion och miljö, i vilken roll har mindre betydelse. Det en väldig lyx att få arbeta ute i skogen. Där har man frihet under ansvar och bra arbetstider.

De skogliga yrkena lockar fortfarande mest män. Ungefär en fjärdedel av Elins kurskamrater är kvinnor.

– Det kan nog grunda sig i att det är fler killar som väljer att läsa på naturbruksgymnasier, vilket är ett av kriterierna för att kunna söka in till skogsmästarprogrammet. Men jag tror att det skogliga basåret har bidragit till att fler tjejer velat söka sig till utbildningen den senaste tiden. Man kan, liksom jag, vilja ändra riktning i livet.

Torgny Söderman

Foto: privat

Foto: privat

Röster från branschen

Hej Peder Letell

på Träfrakt Götaland AB! Hur skulle du beskriva behovet av arbetskraft i skogen?

– Skogstransportföretagen står inför en stor, framtida arbetskraftsutmaning. Det finns ett allmänt underskott av förare, konkurrensen från övriga transportslag är hög och den höga kompetensen hos våra befintliga förare är eftertraktad.

Vad gör branschen för att utbilda fler skogsförare?

– Ansträngningar görs från många håll, bland annat i att vara pådrivande gentemot utbildarna för såväl våra ungdomar som på vuxenutbildningssidan. Delaktighet i projekt med skolorna, som kan ta form i olika stödåtgärder förekommer. Samtidigt kan alltid mer göras. Underskottet av utbildningsplatser och skapandet av intresse hos våra ungdomar är två stora frågor som söker lösningar.

Vad tror ni är viktigt för att locka unga till branschen?

– Att visa att skogsföraryrket är spännande! Det är idag så mycket mer än att ”bara” ratta ett fordon och hantera

kranen, ett nog så avancerat uppdrag förvisso, men det omfattar så mycket fler uppgifter. För våra åkerier är exempelvis skiftgången en allt större stötesten. Det behövs personal som accepterar udda tider och har en livssituation där det fungerar. Skogsföraryrket erbjuder annars en fantastisk frihet, självklart kopplat till ett stort eget ansvars tagande! Med ett öppet sinne och en vilja och förmåga att jobba i ett yrke där den ena dagen sällan är den andra lik och där utveckling är ständigt närvarande – vad kan vara mer spännande och utmanade?

Vad krävs för att vara anställningsbar?

– Det är i mångt och mycket ett serviceyrke vilket så klart kräver sitt. Du ska ha det tekniska fordonskunnandet, skogliga baskunskaper och en hyfsad datorkompetens för att klara av ITstöden som används, bara för att räkna upp en del av ”kravspecen” för anställbarhet.

Vad kan branschen göra mer framöver?

– Erbjuda och skapa goda möjligheter för nya engagerade företagare, nya generationers åkeriägare. Inte sällan förare som efter några år i hytten kanske skulle våga ta klivet att också leda åkerier. De kommer behövas framöver!

» Maskinförare och plantörer behövs i hela branschen och behovet fortsätter att öka. För första gången på länge är skolplatserna fyllda så nu behöver vi jobba aktivt för att behålla de unga i branschen. Skogsentreprenörerna jobbar för att skogen ska vara världens bästa arbetsplats, men vi behöver öka jämställdheten och lönsamheten. Det måste vara lika enkelt att ta ut föräldraledighet i vår bransch som i övriga branscher. Nyckeln är att hitta jämställdhet, inte bara mellan man och kvinna, utan mellan alla människor som till exempel kunder och leverantörer. När vi har bra affärsrelationer ökar lönsamheten och jämställdheten.

Derome söker ständigt

fler medarbetare

Derome är en expansiv koncern i ständig rörelse framåt. Chansen att du hittar ditt drömjobb på Derome är stor. Du kan jobba med skog, byggnation, miljö, ekonomi, marknadsföring, bostadsutveckling, projektledning, försäljning, IT, administration, logistik, transport och mycket mer. Derome har verksamhet på över 70 orter i hela landet, från Skellefteå i norr till Ystad i söder.

» Du hittar de lediga tjänsterna på derome.se.

Fyll i en intresseanmälan eller prenumerera på lediga jobb, så missar du ingen intressant tjänst som kommer ut.

Linda Chaufför Johan Platschef Kajsa Konstruktör Carl Säljare Selvete Lagermedarbetare

ERIK HAR ETT UNIKT ARBETE SOM SKOGSSKÖTARE »

» Jag vet ingen annan som har motsvarande arbete som jag, men jag tror det är ett framtidsyrke. Allt fler markägare har andra huvudsysslor och behöver hjälp med det dagliga underhållsarbetet på sina skogsfastigheter. För mig är det rena drömjobbet.«

Erik ser fram emot att kunna sitta i Malwan när vädret blir sämre.

Foto: Örjan Karlsson

Ta i Trä har styrt av från riksväg 40 i höjd med Ulricehamn och åkt en bit söderut för att möta upp Erik Karlsson på hans arbetsplats i skogen. Han kommer med spån i håret som avslöjar att han nyss varit i full gång med motorsågen.

– Här gör jag allt från fasanskötsel till maskinkörning, säger han med ett smittande skratt.

Erik är uppvuxen på en skogsgård och har tidigare arbetat som manuell huggare. Det ledde till att han i våras fick anställning av markägarna Mikael och Magnus Karlsson. De har investerat i skog på senare tid och äger för närvarande tre fastigheter på totalt cirka 800 hektar. Det är Haghult, Dannike och Finnekulla.

– Vi har inte satt någon egentlig titel på min tjänst, men skogsskötare tycker jag passar bra. Jag gör många av de sysslorna som en markägare ofta utför själv, om personen i fråga har möjlighet. Ägarna till de här fastigheterna driver även andra företag som kräver deras tid,

vilket gör att de behöver ta hjälp med det grundläggande skogsarbetet. Andra skogsägare kanske bor på annan ort och kan behöva hjälp av den anledningen.

SKOGSKOLLEN UNDERLÄTTAR

Frihet under ansvar är en passande beskrivning av Eriks arbete. Till sin hjälp har han skogsbruksplanerna som han har tillgång till digitalt i mobilen via Deromes applikation Skogskollen.

– Jag har en basversion av appen än så länge, och det jag framför allt har nytta av är att se var gränserna går och hur de olika klassificeringarna är fördelade. En del av gränserna på fastigheterna är otydligt utmärkta i markerna. Det har vi inte hunnit åtgärda ännu.

RÖJNING OCH ANNAT ARBETE

Hittills har mycket av Eriks arbete bestått av röjning samt underröjning inför några större avverkningar.

– På Haghult finns några områden i stora behov av röjning och just nu

genomför vi även en större slutavverkning i samarbete med Derome. Där kommer det bli en hel del plantering, men även självföryngring av tall, samt röjning framöver. Ledstjärnan är ståndortsanpassning och jag anser att en blandskog är bäst både för tillväxt och miljövård. Det är inte bra att ha alla ägg i samma korg. Även om gårdarna har hög bonitet som passar för granskog, så sparar vi till exempel självföryngrade björkbestånd där det passar. Björk ska inte underskattas. Massaveden är glödhet nu och även efter frågan på ved är stor. Vi har också genomfört en naturvårdshuggning i en gammal ekskog runt gårdscentrat där vi har rensat från framför allt gran och friställt ekarna.

Ägarna har införskaffat en begagnad Malwa 560C, vilket är en mindre maskin som både kan användas som beståndsgående skördare och skotare.

– Jag håller som bäst på med att sätta i gång den och jag ska gå en kurs för att kunna använda den i gallringar

» Här gör jag allt från fasanskötsel till maskinkörning.«

Derome utför slutavverkning.

framöver. Det blir skönt att sitta i en maskin som omväxling när vädret blir sämre. För större uppdrag av olika slag tar vi in entreprenörer, till exempel vid slutavverkningar.

Erik har också tillgång till en traktor och en väghyvel och han ska även sköta vägunderhållet på skogsbilvägarna. Dessutom finns en ganska stor grävmaskin, men den körs av inhyrd maskinist när den används.

FASANERNA

För en tid sedan hämtades 200 fasankycklingar från en uppfödare i Skåne.

– Det är en kul erfarenhet att få vara fasanskötare. Syftet är främst att berika eklandskapet. De är väldigt känsliga och kräver mycket tillsyn och skötsel. Vi utfodrar dem vid ett grotupplag där de gärna tar skydd. Tyvärr har räven ändå lyckats knipa några, och jag måste erkänna att det känns lite i hjärtat eftersom vi har lagt ned så stor omsorg om dem. c

Skogskollen – koll på din skog i mobilen

Skogskollen är en digital plats där information om ditt skogsägande finns samlad. Här får du snabbt och säkert tillgång till allt som du kommit överens om tillsammans med din lokala virkesinköpare, till exempel:

pågående och avslutade kontrakt, • viktiga dokument, din digitala skogsbruksplan.

Du ser även: status på ditt uppdrag, • notiser när uppdateringar sker kring ditt uppdrag inmätta volymer i tabell och diagram, • dokument och avräkningar. artiklar med matnyttig information.

Erik utför den dagliga skötseln, vilket inte skall förväxlas med ett förvaltningsuppdrag, där förvaltaren ansvarar för helheten, strategier och att målbilden uppfylls. Förvaltaren initierar åtgärder som krävs och tecknar avtal med entreprenörerna. Med ett förvaltningsavtal hjälper Derome dig att få maximal avkastning utifrån dina mål med ditt skogsägande.

Något för dig?

Kontakta Patrik Tellnor, 0320-18132 eller mejla till patrik.tellnor@derome.se

Skanna QR-koden och läs mer om hur vi kan förvalta din skogsfastighet.

– Vår förhoppning är att markägarna ska känna att de får en ökad insyn och att tekniken kommer att bli en tillgång i dialogen mellan dem och inköparna, berättar Linus Jonsson, verksamhetsutvecklare på Derome Skog, som har varit med och tagit fram Skogskollen. Skogskollens kartfunktion finns också som en app. Här visas en karta över din fastighet med markeringar för planerade åtgärder enligt din skogsbruksplan. Även upplysningar från Skogsstyrelsen gällande till exempel nyckelbiotoper, fornlämningar etcetera är markerade i kartan. Nu finns även den senaste inventeringen av skogsbilvägar i Götaland med. Tydligt och användarvänligt direkt i mobilen när du är ute i skogen.

Erik har tillgång till skogsbruksplanerna digitalt i Deromes applikation Skogskollen.

» Halland och Västkusten är naturligt goda granmarker med mycket nederbörd och ”feta” jordar. Det innebär att det självklara har varit att plantera gran och då har det hamnat gran även på de svagare markerna där det borde föryngrats med tall. Detta i kombination med några årtionden med väldigt högt viltbetningstryck har minskat tallandelen i ungskogarna. «

Andreas Johnsson, råvaruchef Derome

MERA TALL – dialog för bra balans mellan skog och vilt

Mera tall är en arbetsmetod som syftar till att uppnå en god balans mellan skog, det vill säga fodertillgång, och vilt. Det går ut på att skapa samsyn mellan jägare och markägare om hur en sådan balans kan uppnås.

Magnus Gunnarsson är skogskonsulent och samordnare på Skogsstyrelsen för Mera tall i södra Sverige:

– Vi har sannolikt för stora klövviltpopulationer, med lokala variationer, i kombination med för mycket granskog i vår del av landet, vilket har skapat foderbrist. På senare tid har man förstått att klövviltet äter mycket mer bärris som stapelföda än man tidigare trott, och det hittar vi inte i granskogarna. När det blir konkurrens om bärriset har älgen tvingats äta mer tall, och i kombination med att det finns för lite tall på många håll blir det ett högt och koncentrerat betestryck där tallen finns.

Att komma till rätta med bekymret är ett långsiktigt arbete. Magnus jobbar för att markägare och jägare skall träffas i dialog­ och informationsmöten för att öka förståelsen för varandra och höja kunskapen om hur vilt och skog hänger samman.

– Vi vill både ha en livskraftig klövviltstam och en skog som producerar bra virke. Nycklarna är att ståndortsanpassa nyplanteringar så att vi ökar andelen tall, men också att sänka klövviltstammen genom jakt på vissa håll. Det kan ta så lång tid som till första gallringen innan bärriset etableras ordentligt i en ny tallskog. Det kommer när ljuset kan tränga ned, och till dess behöver plantorna skyddas på olika sätt. Det är också viktigt att spara sly av rönn, asp, sälg och ek (RASE). Det är kvalitetsföda för viltet, men även viktigt för biologisk mångfald. RASE konkurrerar oftast inte med produktionsstammarna. Vi jobbar för att sprida kunskap om hur skog och vilt hänger samman och för att skapa samsyn mellan jägarna och skogsägarna. Det känns som om förståelsen ökar, men vi måste alla hjälpas åt att sprida kunskapen. c

Magnus Gunnarsson

NY FÖRESKRIFT I SKOGSVÅRDSLAGEN

Endast föryngring med tall på typisk tallmark

Sedan den 1 april 2022 gäller en ny föreskrift i Skogsvårdslagen som innebär att du inte längre får föryngra med gran på typiska tallmarker. Vad är då en typisk tallmark och vad händer om du ändå skulle välja gran? Vi har frågat Anders Hejnebo, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Halland.

Den nya föreskriften skall förhindra att det planteras gran på fel mark, vilket minskar tillväxten och ökar risken för skador från exempelvis insektsangrepp och stormar. Skogsstyrelsen menar också att den nya förordningen är bra för naturvården och de arter som är beroende av tallskog.

Vad menas då med vad som är typisk tallmark, och vem avgör det?

Det finns en matris i skogsvårdslagen för att bedöma det. Enligt denna ska man föryngra med tall på svag mark som är torr och på mycket svag mark som är torr eller frisk. Definitionen på svag mark är ”lingontyp eller sämre” och på mycket svag mark är ”lavtyper”. Vi har inte så mycket av den typen i sydvästra Sverige. Men även grund mark räknas som olämplig för gran, till exempel där det finns mycket berg och hällar, och det har vi mer av i våra trakter. Den som till syvende och sist avgör om föryngringen är felaktig är Skogsstyrelsen när vi inspekterar att föryngringen är godkänd. All avverkning skall ju följas av en godkänd föryngring.

Vad händer om man valt fel?

Det stora problemet för den enskilde är att man inte kommer få en vital och produktiv skog. Skogsstyrelsen agerar om det kommer till vår kännedom att det inte finns en godkänd föryngring på området. Är det mark som enligt föreskriften skulle föryngras med tall kommer vi att förelägga om det. Den enskilde skogsägaren måste också beakta att det kan bli problem med försäkringsersättningar om det uppstår skada på skog av annat trädslag, som enligt föreskriften ha borde föryngrats med tall. Det gäller alltså skog som är planterad efter den 1 april i år. c

Olika sätt att skydda dina plantor

Det finns flera sätt att skydda dina plantor från betning. Här listar vi några:

Mekaniska toppskydd

Tallskydd från Viskadalens Produktion. Ett metallskydd för toppskotten som du monterar på plantan och sedan flyttar upp efterhand som tallen växer.

Tallskydd.se

Ecotall från Plastinjekt. Ett skydd för toppskott som är tillverkat av majsstärkelse och sågspån, vilket gör att det bryts ned naturligt när det gjort sitt jobb. Skyddet följer med efterhand som plantan växer.

Ecotall.se

Hägn i trä eller stålnät

Svenska Viltstängsel i Trä skyddar nyplanteringar. Stängslet byggs av obehandlad träråvara och obehandlad skruv och spik, vilket innebär att det bryts ned naturligt när plantorna är tillräckligt stora för att vara utom fara för betesskador. Svitab.se

Viltstängsel i stål finns från en rad olika leverantörer. Enklast är att göra en sökning på internet.

Skyddsmedel

Skyddsmedel som smakar illa: Till exempel Trico, Arbinol, Cevarkol, Hate2 och Gyllebo plantskydd. Medlen kräver att man behandlar toppen varje år.

Annat

Det finns de som menar att fårull på topparna har en skyddande effekt. Andra använder blodmjöl i vatten, som även ingår i Gyllebo plantskydd för den som vill köpa färdig produkt.

» Diskutera gärna vilket viltskydd som passar bäst för din plantering med din inköpare på Derome.

Anders Hejnebo

Fr. v. metallskydd från Viskadalens Produktion och Ecotall från Plastinjekt.

I detta nummer av Ta­i­trä har du chans att vinna Kalle Bäcks bok ”Sverigebilden. En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader.” Vi drar tre vinnare av de som löser korsordet och skickar in rätt svar på ordflätan.

FRÄMST SLÄT BERGMANFILM

LITET ANTAL SPANSK GRUPP

NOCK SKRIVER SISTA VILJAN

Kryssa

och vinn

ROTA DRAG I TYROLEN

MUSKETÖR

I BESTICK

FALSK UTSAGA

PLUMPA HELIGT LOVAD

AC/DCHIT TALAT TAL

SANDALETT DRIVMEDEL

MÅL FÖR EN PERSON

KOBROR? STÅR MOT KREDIT PÅ KONTOT

OFFRA MÖTTE RONJA STILBROTT

SCENDEKOR

STÖRDE SESSAN TÄTA BUSKAR

TA BORT OGRÄS KAFFEKOPP

KRUKVÄXTEN KAN VARA VASS

LÅDA I FORS PRIMAT

GÖRS DET UNDER PAUSEN?

KAN MAN BADRUM HANDELSBRUK

RÖD FISK TVÅ LIKA

EJ VÅRA MUSIKSTIL

GER SIRAP

PASCAL KORT ÄSSET RAJGRÄS KOLVÄTE KÄNGA SAGOSPEL

ORT VID E FRÅN NYA ZEELAND VERKTYG ÅTET AVYTTRA GÖR STÅL

HUSGAS ÄR VÄL INDRAS DOTTER SÖDERTÄLJEKLUBB TÄNKER PÅ SIG PUCKELOXEN

/ GES KÄNNT PÅ SIG ÄR IDAG GOLDA I ISRAEL

PILLERBURK SÄNKT D

ERAN FÖR TOR OCH ODEN SÄREGEN FORNA DANSKAR KAN GLAD

BLECKBLÅSET TENNISTERM

ANTIMON LITEN STORLEK

FAST GREPP STORKFÅGELN STOR MÅNE

SIAMES LED SOM GO I KANADA GOD TON FÖR TV I ITALIEN SLUMRAT TILL

RADEN SOM VÄNTAR VARAKTIGHET

Lösningen på ordflätan mailas till: info@derome.se I mailets ämnesrad skriver du ”Korsord Ta-i-Trä” och i mailet anger du: ➔ Namn, adress, postnr + ort, mobilnr, skogs fastighetens beteckning.

Skicka in ditt svar senast 31 oktober. Glöm inte att motivera varför just du ska vinna.

Vinnare av de tre böckerna av Annika Bergman i förra numret var Anders Mellgren i Trollhättan, Annelie Hermansson i Värnamo och Inger Gustafsson i Ullared.

300 besökte skogsdagen i Ullared

Trots regnigt väder kom cirka 300 besökare till Deromes skogsdag i Ullared i slutet av augusti. Där kunde de ta del av produkter och tjänster från över 20 utställare med anknytning till skog. Såväl utställare som gäster var nöjda med dagen som bjöd på många nya möten och givande samtal.

Vi vill rikta ett stort tack till alla besökare som kom! Det är också gott att se all positiv samverkan mellan våra utställare som tillsammans lyfte skogsdagen och gjorde den till ett lyckat event, säger Magnus Wallin, virkesinköpare på Derome i Ullared.

Besökarna kunde delta i en utlottning om åtta timmars röjning, och priset vanns av Anders Eriksson Hulegård som blev jätteglad för vinsten. c

SUCCÉ PÅ BYGGLOPPIS

Derome anordnade byggloppis på byggplatsen i Fjärås i april, när första kvarteren i det nya bostadsområdet Vallbyn byggts klart. Regelvirke, isolering, fönster och panelbrädor som blivit över såldes ut för en billig peng till förmån för flyktingkrisen i Ukraina.

Idén till byggloppis kom från snickarna på plats tillsammans med biträdande projektledaren Vanessa Dubar.

Det blir ju en del överblivet byggmaterial och spill under vår produktion och det här var ett sätt att kunna återbruka det, säger Vanessa.

Intäkterna blev 23 000 kronor som gick till UNHCR och flyktingkrisen i Ukraina.

Redan när grindarna öppnades var intresset stort och under första timman var det drygt hundra personer på plats som fyndade regelvirke, isolering, fönster, dörrar, golv och panelbrädor. För material som inte var prissatt fick köparna själva bestämma vad de ville betala. Många bidrog dessutom med pengar eftersom det gick till välgörenhet. c

Juristspalten

Krävs anställningsavtal för tillfällig arbetskraft?

Fråga: Har jag arbetsgivaransvar om jag ber grannen om hjälp?

Svar: Mycket av det arbete som utförs på en gård är säsongsbetonat eller tillfälligt. Det kan då finnas anledning att leja in arbetskraft vid behov, antingen genom att ha del­ eller visstidsanställda, ett företag som leverantör av tjänster, eller be en granne, vän eller bekant om hjälp. I det sistnämnda fallet kan det, som ägare av en lantbruksfastighet och näringsidkare, vara bra att känna till att det under vissa förutsättningar kan uppstå ett faktiskt anställningsförhållande.

Anställningsförhållande finns inte rättsligt definierat. Det finns inga formkrav som måste uppfyllas som exempelvis ett skriftligt anställningsavtal. Ett anställningsförhållande kan relativt formlöst uppstå under vissa förutsättningar. Det har i domstolspraxis utarbetats ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att ett anställningsförhållande ska anses ha uppstått; det ska vara fråga om en fysisk person och alltså inte ett bolag som frivilligt har åtagit sig att arbeta för någon annan. Huruvida den fysiska personen får betalt för arbetet och ersättning för utlägg etcetera är inte avgörande, men kan få betydelse för helhetsbedömningen, liksom sedvana i branschen och en rad andra omständigheter i det enskilda fallet. Av detta följer att det rättsligt skulle kunna uppstå ett anställningsförhållande när en granne eller bekant tillfälligt utför arbete på gården, särskilt om det sker återkommande och mot betalning. Det skulle i så fall medföra ett ansvar för bland annat arbetsmiljö, skatter och avgifter för gårdsägaren som arbetsgivare i förhållandet, om den arbetande skulle nå framgång i att göra gällande ett anställningsförhållande. Frågan kan ställas på sin spets i samband med en skada, eller om det är fråga om arbetslöshetsersättning eller andra stödmedel som förutsätter att man haft en anställning.

Utanför anställningsförhållande hamnar rena väntjänster och om den fysiska personen ingår i samma familj i samma hushåll. Om den arbetande inte är beroende av det ekonomiska utbytet för det arbete som utförs, talar det också snarare för att det är fråga om en väntjänst. Ett rent utbyte av tjänster skulle också falla utanför anställningsbegreppet. c

Fredrik Skogberg, jur kand på Argum svarar på dina frågor.

Vanessa Dubar

Din hjälp i skogliga frågor

Kontakta din inköpare i alla frågor som rör din skog.

g Bollebygd Per Franzén Virkesinköpare 0320-181 33 per.franzen@derome.se

g Horred Anna Johansson Virkesinköpare 0320-20 98 59 anna.e.johansson@derome.se

g Bollebygd Julia Gustafsson (Föräldraledig, åter höst 2023) Virkesinköpare 0320-180 28 julia.gustafsson@derome.se

g Kinnared Simon Eriksson Heige Virkesinköpare 0345-58 58 22 simon.eriksson-heige@derome.se

g Bollebygd Erik Arvidsson (vikarie för Julia) Virkesinköpare 0320-180 28 erik.arvidsson@derome.se

g Horred Mikael Karlsson

Virkesinköpare 0320-181 39 mikael.karlsson@derome.se

g Simlångsdalen

Stefan Samuelsson Virkesinköpare 035-280 51 14 stefan.samuelsson@derome.se

g Svenljunga

Lars-Erik Svensson Biobränsle - produktion & logistik 0340-58 25 66 frasse@derome.se

g Markaryd Patrik Johansson Virkesinköpare 035-280 51 13 patrik.k.johansson@derome.se

g Simlångsdalen

Dan Karlsson

Virkesinköpare 035-280 51 12 dan.karlsson@derome.se

g Svenljunga Patrik Tellnor Skogsförvaltare 0320-181 32 patrik.tellnor@derome.se

g Svenljunga Anders Olofsson Virkesinköpare 0320-181 37 anders.olofsson@derome.se

g Svenljunga

Mathias Svalin Virkesinköpare 0320-181 30 mathias.svalin@derome.se

g Tanumshede Roger Jodensvi Virkesinköpare 0525-48 03 52 roger.jodensvi@derome.se

g Tanumshede Patrik Älgemon Virkesinköpare 0525-48 03 51 patrik.algemon@derome.se

g Uddevalla

Roger Bohm

Virkesinköpare 0522-44 26 45 roger.bohm@derome.se

g Uddevalla

Martin Johansson

g Uddevalla

Anders Källén Virkesinköpare 0522-44 99 80 anders.kallen@derome.se

g Uddevalla

Fredrik Johansson

Virkesinköpare 0522-44 26 44 fredrik.f.johansson@derome.se

g Ullared

Christian Bengtsson Virkesinköpare 0340-66 65 09 christian.bengtsson@derome.se

TANUMSHEDE KONTAKT

UDDEVALLA HORRED SVENLJUNGA VÄRNAMO

ULRICEHAMN ULLARED KINNARED SIMLÅNGSDALEN

BOLLEBYGD MARKARYD MALMÖ

Derome

Bjurumsvägen 14

432 68 Veddige 0340­66 65 00

Rävlandavägen 21

517 91 Bollebygd

Varbergsvägen 438 519 31 Horred

g Ullared Magnus Wallin Virkesinköpare 0340-66 65 84 magnus.wallin@derome.se

g Ulricehamn

Jon Wallin Virkesinköpare 0321-34 01 51 jon.wallin@derome.se

Kinnared Markaryd

Simlångsdalen

Marknadsvägen 13 314 95 Kinnared

Hannabadsvägen 10

285 32 Markaryd

Gästgivarevägen 14

313 96 Simlångsdalen

g Värnamo

Urban Alkeberg

Virkesinköpare

0370-34 39 49 urban.alkeberg@derome.se

g Värnamo

Håkan Karlsson

Virkesinköpare 0370-34 39 48

hakan.karlsson@derome.se

Tanumshede

Svenljunga Uddevalla

Ullared

Ulricehamn

Vävaregatan 7 512 53 Svenljunga

Industrivägen 3D 457 31 Tanumshede

Spikvägen 1

451 50 Uddevalla

Mjöshult 105

311 62 Ullared

Storgatan 61B, 523 30 Ulricehamn

Värnamo Silkesvägen 14

331 53 Värnamo

Höga elpriser

ökar intresset för pellets

Elpriserna har blivit ett hett diskussionsämne såväl på fikarasten som hemma vid middagsbordet.

Hur kommer vintern att bli? Vilka alternativ finns? Deromes kundansvariga säljare Stefan Lyrevall reder ut begreppen.

Hur märker ni av oron för ökade elpriser hos era kunder?

– Självklart gör alla vad de kan för att hålla elförbrukningen nere. De som har pelletspanna har eldat mer och undvikit att pannan använder sin elpatron. Många som historiskt sett har stängt sin pelletspanna under sommaren har låtit den brinna. Flera kunder installerar även en pelletskamin, ett bra komplement i eluppvärmda villor. En pelletskamin sköter sig själv med termostat och det enda man behöver göra är att fylla på pellets och ibland tömma ur aska.

På vilket sätt kan pellets vara ett alternativ?

– Pellets är ett mer prisvärt alternativ, speciellt om man sitter med ett rörligt elavtal.

Hur mycket kostar pellets i jämförelse med el?

– Pelletspriset är cirka 3 gånger lägre än jämfört med elpriset i södra Sverige just nu.

Hur ser tillgången på pellets ut?

– Sedan priset på el har ökat och även sedan kriget startade i Ukraina, har flödena på biobränsle kastats om. Europa gör allt för att bli fria från ett gasberonde och intresset för biobränslen och främst pellets har ökat dramatiskt. Exporten från Ryssland, Belarus och Ukraina har stoppats, vilket innebär ett tapp på cirka 3 miljoner ton. Vi på Derome har en stabil produktion och kan förse

våra befintliga och kontrakterade kunder med pellets under kommande vinter.

Vilka andra fördelar har pellets?

– Pellets är relativt underhållsfritt. Det är också ett klimatneutralt biobränsle som inte släpper ut mer koldioxid än vad trädet tog upp under sin livstid. Med andra ord, det bidrar inte till växthuseffekten. Pellets är också ett lokalt producerat bränsle som ger oss korta transporter från fabrik till slutanvändare vilket också är bra för miljön.

Derome Skog 432 87 Veddige

Stefan Lyrevall