Fria Företagare nr 3 - 2010 by Sölve Dahlgren

Glöm inte frisk- och sjukvård

Sommarjobbare – att tänka på

Småföretagare jobbar ofta även om de är sjuka. Dessutom slarvar de inte sällan med att vårda sin kropp. De drabbas extra hårt om något händer. Vi träffar en småföretagare som ﬁck en felaktig diagnos och sjukdomen förändrade hans liv för alltid. Han ﬁck också erfara att skyddsnätet inte alltid fångar upp företagare. Det kan vara hög tid att se över ditt försäkringsskydd så att du inte drabbas vid sjukdom. Men varför vänta tills dess, förebyggande friskvård är ännu viktigare.

Snart är det sommar och för vissa semester. Har du anställt sommarvikarier eller hjälper ungdomar med sommarjobb? Alla arbetsgivare, även småföretagare har mycket att tänka på när man plockar in extra personal tillfälligt. Hur många timmar får egentligen en 15-åring jobba i vecksidan 25 an?

FöretagareF sidan 28-29

Nr 3/10 - Juni 2010

TEMA: Innovation

Uppfinningar engagerar Innovation är nästan lika inne att säga som entreprenörskap. Allra bäst blir det förstås de gånger de båda kan kombineras, gärna hos en och samma person. Så är det dock sällan. Många uppfinningar och innovationer försvinner på vägen till marknaden, antingen för att det inte går att få ekonomi i dem eller för att uppfinnaren själv inte är tillräckligt bra på att sälja den. På temasidorna träffar vi både dem som gjort succé och dem som kämpar på i det tysta. Vi möter också Mats Gabrielsson, känd från Draknästet som avslöjar vad han helst letar efter när det gäller investeringar i innovation. Snilleblixtarna visar att det finns hopp om svenska uppfinnare även på 2000-talet. sidan 19-24

35.000 30.000 medlemmar! medlemmar

FöretagarFörbundet

A TUNGA SVENSK INNOVATIONER A GENOM TIDERN

Hon var pionjär inom turismen Wilhelmina Skogh gjorde succé inom hotellbranschen på 1800-talet och lockade rika engelska turister till Sverige. sidan 43

Myten om storföretagen

sidan 33

FF-studieresa till Shanghai sidan 30

Fakturaskojare förstörde hans företagsnamn sidan 11

Han gick från Monikas garaget till uppﬁnning över 400 fastnade på anställda vägen sidan 22

Martina startade ett eget sjukhus

Mats Assarsson ny ordförande Politikerna Tomas och Tomas längre intervjuer med politiker i detpå uppskattad förbundsstämma Två ta nummer: båda med förnamnet ToMats Asssarsson valdes till ny ordförande, efter Per Lidström som avgick efter fem år, vid förbundsstämman i april. Han och resten av styrelsen kunde redovisa ett framgångsrikt år. Förutom alla val ﬁck deltagarna också lyssna till näringsminister Maud Olofsson som bland annat varnade småföretagarna för att Lars Ohly kan bli näringsminister efter valet vid en rödgrön seger. sidan 4-7

Nu vi Nu är över

På studenternas önskelistor över drömarbetsplatser dominerar storföretag som IKEA, HM och Ernst & Young. Varför glöms småföretag bort?

Mats Gabrielsson är en av drakarna i SVT:s Draknästet. Foto: Carl-Johan Söder/SVT

sidan 17

1 Foto © Goran Majstorovic, Fotolia.com

Fria Oktober 2007

mas men med hemvist i varsitt block. – Det känns skönt att gå till val på sänkt arbetsgivaravgift. Den utsmetning den borgerliga regeringen gjort har inte gett effekt. Och regelkrånglet har inte minskat, säger Tomas Eneroth (s). – Vi vill tillsätta en utredning, som ser över hela beskattningen av företag. Vi tror det skulle vara väldigt bra. Vilka stora skatter ska eller behöver förändras, och hur ska det ﬁnansieras, säger Tomas sidan 3 och 16 Tobé (m).

Redan under utbildningen till sjuksköterska i början av 2000-talet drömde Martina Ullman om att starta en privat barnavårdscentral. 2008 drog hon tillsammans med ett gäng investerare igång Sveriges första barnsjukhus utan vårdavtal med landstinget. sidan 41

Sju meter långt kvitto mitt i kön Det nya kassaregistret spottade plötsligt ur sig ett sju meter sidan 12 långt kvitto.

Minister på momspromenad Unge Simon Restaurant- och cateringföretagaren Mats Eriksson har tagit ett annorTomas lunda grepp för att få uppTobé märksamhet kring all de problem olika momssatser ställer till. Han utmanar ministrar och ledande politiker på momspromenader. Häromdagen ﬁck han med sig jordbruksminissidan 10 tern.

satsar på ﬁske sidan 39

I skuggan av biltillverkaren Hur står det till med småföretagarna som lever i Trollhättan – i skuggan av biltillverkasidan 14-15 ren Saab?

LEDARE

Fria

Företagare Nr 3/10 Juni 2010 Ansvarig utgivare & chefred: Mats Assarsson Redaktionsrådet består utav: Mats Assarsson, Kerstin Nilsson, Camilla Littorin e-post info@ff.se Säljansvarig Vendator Layout/original & redaktionella delar Media Center NVS AB, Redaktör Sölve Dahlgren info@dahlgren.net Tryckeri Bold Printing Artiklar insändes lämpligast i elektronisk form till kerstin.nilsson@ff.se Åsikter uttryckta i denna publikation är antingen skribenternas eller de intervjuades och speglar nödvändigtvis inte den ansvarige utgivararens eller FöretagarFörbundets åsikter. Det är fritt att citera Fria Företagare, källan skall dock alltid uppges.

DET HÄR MEDIET ÄR RS-KONTROLLERAT Chansa inte. Annonsera i kontrollerade medier.

Tidningsstatistik AB Tel 08-507 424 00

Fria Företagare är organ för FöretagarFörbundet Box 1132 262 22 Ängelholm www.ff.se Kansli Tfn: 020-760 761 Fax 0431-831 85 Sommarstängt på kansliet vecka 27-30 Kontor i Stockholm: Vasagatan 46, 2 tr. 111 20 Stockholm Tel: 08-280 620 Fax: 08 - 240 220

Vill ni bli medlem, kontakta vårt kansli på 020-760 761

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Ge småföretagarna ett riktigt vallöfte idag knuten till universitet/ högskolor. Om man nyttjade kraften hos alla våra kreativa småföretagare skulle vi kanske få fram ännu ﬂer bra innovationer som dessutom kommersialiseras bättre. Kanske är det så att några av våra småföretag idag bär på idéer som kan göra dem till framtidens motsvarighet till SKF eller ABB?

När du läser detta är det drygt tre månader kvar till riksdagsvalet i september. Dessförinnan ska vi förstås hinna med lite skön semester, även om småföretagare är den grupp i samhället som tar ut minst ledighet. Just småföretagarnas villkor har inte fått så stort utrymme i den politiska debatten utöver några pliktskyldiga utspel här och där. Fokus ligger mycket på de anställda,

Stimulera entreprenörskap

Det känns inspirerande att läsa om hur satsningar på att stimulera barnens kreativitet faktiskt ger resultat. Innovation och entreprenörskap ska prägla vår skola och jag tror det är viktigt att även sprida kunskapen om företagandet bland eleverna. Att jobba i mindre företag och kanske rentav starta ett eget företag kan faktiskt vara ett lika spännande alternativ som att ta anställning hos ett större företag.

LEDAREN att folk ska få jobb. Just därför borde politikerna vara intresserade av de små företagens villkor - det är ju trots allt där som den största potentialen för att skapa ﬂer nya jobb är störst. Sverige är ju till stor del organiserat för att passa stora arbetsgivare, oavsett om detta är statliga/kommunala eller storföretag. Men allt tyder på att vi i framtiden inte kommer att ha särskilt många stora företag med tiotusentals anställda, tvärtom får vi ﬂer mindre företag. Då gäller det att anpassa systemet för att passa även denna nya verklighet. Sjuklöneansvaret

Trygghetssystemen är ett bra exempel som inte är anpassat för de allra minsta företagen. Sjuklöneansvaret där företagen tvingas betala de anställdas sjuklön de första två veckorna slår mycket hårdare mot ett företag med tre anställda än ett företag med 3000 anställda. Då ska vi inte tala om hur absurt det slår mot ett aktiebolag där bara ägaren själv

Jag vill slutligen passa på att tacka för förtroendet att ta över ordförandeklubban i givaravgiften motsvarande FöretagarFörbundet efter Per hälften av arbetsgivaravgif- Lidström som gjort ett fanten på årslönesummor upp tastiskt jobb. till en miljon kronor. På lång sikt bör arbetsgivaravgiften sänkas till 20 procent för alla arbetsgivare. Det motsvarar genomsnittet inom OECD.”

Småföretagare är den grupp i samhället som tar ut minst semester i snitt. Men kanske kan man i alla fall ﬂytta ut kontoret under sommaren? Foto: © runzelkorn - Fotolia.com

jobbar. Han eller hon ska själv betala sin egen lön även om han/hon ligger däckad av inﬂuensa och inte kan utföra några uppdrag och därmed dra in pengar till företaget. Ändå betalar dessa små företag samma arbetsgivaravgift för varje anställd som de större. Den sänkning med 1 procent som gjordes har framför allt gynnat de allra största företagen - och kommunerna. De små företagen har bara gynnats om alla anställda hållit sig friska. Vi fortsätter jobba med att föra fram småföretagarnas vardag till politikerna och

hoppas att våra frågor kan få mer utrymme i valrörelsen när valdagen närmar sig. Dessutom hoppas jag att vi inte får höra ﬂer förslag om att riva upp och ta ett steg tillbaks när det gäller vissa beslut som faktiskt tagits de senare åren. Ett exempel är förmögenhetsskatten som ingen entreprenör vill ha tillbaka. Vilket parti blir först med ett riktigt hett vallöfte till småföretagarna? Ni får gärna låna FöretagarFörbundets förslag om sänkta arbetsgivaravgifter: ”Ett grundavdrag i arbets-

Tema Innovation

Temat i detta nummer är innovation. Olika svenska uppfinningar ligger bakom flera av våra allra största företag. Tyvärr så missgynnas fria uppfinnare, inte sällan småföretagare, när det gäller stöd för utveckling av sina idéer. Mycket innovation är

MATS ASSARSSON ORDFÖRANDE FF

Den ljusnande framtid är vår Jag känner mig lite som studenten på lastbilsﬂaket vid den här tiden på året. Glad, förväntansfull och helt slut. Hösten och vintern som har varit och våren som nyss passerat har varit en hektisk och aktiv tid vilket också lett till betydande resultat.

Vi har lyckats påverka i ett ﬂertal frågor, bland annat har revisionsplikten för de minsta företagen slopats och trygghetssystemen för företagare har blivit tryggare. I vår har vi slagit rekord i mediegenomslag och aldrig har vi fått så många inbjudningar till den politiska debatten som vi får nu. Vi är idag en

naturlig referenspunkt för de allra minsta företagen. Vår senaste undersökning, Vårundersökning 2010, visar att Sveriges småföretagare ser allt ljusare på tillvaron. Många tror att lönsamheten ökar och tre av tio uppger att de kommer att nyanställa under 2010. Dessutom får Alliansregeringen det högsta betyget på tre år. Men även Miljöpartiet har ökat sitt förtroende bland småföretagen, främst bland nyetablerade företagare. Lördagen den 24 april hade förbundet sin årsstämma på Clarion Hotel i Stockholm. Förutom att motioner behandlades, nya ledamö-

ter valdes in i styrelsen och hederspriset Kläppen delades ut till Ölandsföretagaren Anders Nilsson, hade Maud Olofsson på sin enda lediga dag den veckan prioriterat att träffa våra medlemmar. Hon fick chans att berätta vad regeringen gjort för landets småföretagare under mandatperioden och vilka frågor hon kommer att kämpa för om Alliansen vinner valet i september. Dessutom fick hon träffa vår småföretagarpanel som ställde frågor till ministern utifrån sina egna erfarenheter. Som tack för att hon kom fick hon i inbundet material 685 frågor och funderingar

om det som ligger Sveriges småföretagare varmast om hjärtat. Frågorna kommer från vår senaste undersökning då småföretagarna själva, helt fritt, ﬁck ställa frågor till Maud Olofsson. Som ett sista ryck innan semestervilan, hägrar årets största politikeraktivitet – Almedalen. Naturligtvis kommer jag och mina kollegor att medverka genom att aktivt bygga relationer med viktiga nyckelpersoner i politiken. Vi CAMILLA LITTORIN kommer också att synas i oliF ÖRBUNDSSEKRETERARE ka aktiviteter och sprida småföretagarnas budskap. Den Du når mig på: ljusnande framtid är vår! camilla.littorin@ff.se eller 0705 – 53 66 70 alt 08 – 280 620

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

POLTIKERINTERVJU 20-lappen blir kvar efter att Finansutskottet avslagit Riksbankens begäran om att slopa sedeln. Utskottet säger däremot ja till Riksbankens förslag om ett 2-kronorsmynt och en 200-kronorssedel. Skälen är främst att de kommer att ersätta en betydande mängd enkronor och 100-kronorssedlar. Antalet sedlar och mynt i cirkulation kommer därmed att minska vilket i sin tur kan minska kostnaderna för hantering och inköp men också belastningen på miljön, skriver ﬁnansutskottet i ett pressmeddelande.

59 597

Fjärde kvartalet 2009 startades 15 415 nya företag, en ökning med 17 procent jämfört med fjärde kvartalet 2008. Ökningen var kraftigast, 40 procent, inom branschgruppen Byggverksamhet (SNI 2002). Sett över hela året startades 59 597 nya företag. Antalet nystartade företag 2009 ökade därmed med 3 procent jämfört med 2008.

Önskvärt men svårt modernisera LAS Tomas Eneroth (s) lovar sänkt arbetsgivaravgift – Det känns skönt att gå till val på sänkt arbetsgivaravgift. Den utsmetning den borgerliga regeringen gjort har inte gett effekt. Och regelkrånglet har inte minskat. De skulle minska reglerna med 25 procent. Med all respekt för att det är svårt; jag tror vi måste vara mer precisa och i samråd med småföretagen plocka ut de 50 - 100 frågor som de upplever som besvärligast, säger Tomas Eneroth

Han härstammar från Kosta i det företagsamma Småland. Morfar var småföretagare, frisör och pappa musiker. Men Tomas Eneroth valde inget av dessa yrken inte. Han blev i stället metallarbetare och politiskt aktiv. Idag är han socialdemokraternas näringspolitiske talesman. Han tycker att regeringen har gjort några bra saker: – Det tog vår stafettpinne och förbättrade trygghetssystem för företagare. I er rödgröna vårmotion sänker ni arbetsgivareavgiften med totalt 6 miljarder. Två procentenheter på en lönesumma upp till 900 000 under 2011 och med ytterligare fyra procentenheter 2012, totalt sex procentenheter. Gäller det även egenavgiften för de företagare som har enskild ﬁrma?

– Vi gör samma konstruktion som före 2006. Det är ju en rolig politisk vinkel att Maud Olofsson inledde med att höja arbetsgivaravgiften för småföretagen. Då, före 2006, var sänkningen fem procent. Jag vet inte var det landar nu men det betyder 40-50 000 för ett litet företag med upp till 900 000 i lönesumma. – Det är ett glädjande besked till företagen, liksom att vi inför en riskkapitalfond och ett riskkapitalavdrag. Avdraget gör det möjligt att sätta in pengar i vänners och släktingars företag, säger Tomas Eneroth. Vilken är den vanligaste frågan du får från småföretagare och vad svarar du?

– Arbetsgivareavgifter och

Kan ni tänka er att förlänga inbetalningstiden för moms, källskatt med ﬂera? FöretagarFörbundet vill ha 18 dagar till.

– När krisen kom fick företagen skjuta på inbetalningarna. Det har vi välkomnat. Vi har inte diskuterat andra förlängningar. Det får vi återkomma till. Jag ser inte det som en blockskiljande fråga. Lösningen ligger i att hitta bättre förutsättningar för att driva företag. Där har vi flera förslag säger Tomas Eneroth – Vi tycker inte att det bara de som är arbetslösa som ska få starta eget-bidrag. Det kanske inte är då man är som mest lämplig, när man är som mest sårbar. Vi vill även de som är anställd kunna få ett starta eget-stöd, ett slags småföretagsstipendium. Din riksdagskollega Tomas Tobé (M) vill rensa i floran av företagsstöd. Vad vill du?

med ökad ﬂexibilitet. 30 år tyder på att det inte är alldeles enkelt. Jag kan konstatera att varken denna eller tidigare regeringar infört någon lagstiftning. – Jag tycker att sjuklöneperioden är ett större problem för småföretagen. Och när det gäller anställningsskyddet så är nog vissa bemanningsföretags agerande ett större problem på arbetsmarknaden. Att bemanningsföretagen är en del av företagens LASproblematik håller han inte med om.

– Jag har själv varit ordförande i ett bemanningsföretag. Det är inte problem med LAS utan utvecklingen med kortare ledtider som lett till behovet att öka och minska bemanningen. Den strukturen tror jag kommer hålla i sig. Finns en risk att mindre seriösa bemanningsföretag förstör ryktet. Bemanningsföretagen kan vara väldigt viktiga och de är en lyckad integrationssatsning.

– Jag kan dela den uppfattningen men jag kan också konstatera att den floran ökat under hans regerings mandatperiod. Det finns skäl att se över strukturen för att Vill ni avskaffa eller behålla stödja nyföretagande. IFS visstidsanställningen på 24 med flera har fått ägna myck- månader? et tid hitta finansiering. – Vi är måna om att hitta stabila överenskommelser 30 år med LAS. Borde det inte för anställningsformer. Det gå att hitta en modern lösning var faktiskt vi som under förra mandatperioden rensade som alla kan enas om? Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth vill i samråd med småföre– Det vore naturligtvis i floran och införde ”övertagare plocka ut de 50-100 frågor de upplever som mest besvärliga och därigenom minska önskvärt. Men det har ju visat enskommen visstidsanställregelkrånglet. Foto © micha - Fotolia.com sig vara svårt. Det är så mot- ning”, säger Tomas Eneroth. grann uppföljning. Det är stridiga viljor. Handlar om regelkrångel. I min egen val- år på er själva att minska TEXT: IRÉNE FORSMARK lite underligt att regeringen att kombinera ökad trygghet krets, Kronoberg, handlar det regelkrånglet, men inte räknar med ett skattebortfall om infrastruktur. lyckats, Simplex blev ju ingen på 1,3 miljarder, säger Tomas – Det känns skönt att gå framgång. TOMAS ENEROTH till val på sänkt arbetsgivar– Den erfarenheten tar vi Eneroth. Ansvarsområden: Riksdagsledaavgift. Den utsmetning den nu med oss. Vi och den numot, näringspolitisk talesperson borgerliga regeringen gjort varande regeringen har inte Vill ni förenkla aktiebo(S), vice ordförande i näringshar inte gett effekt. Och re- varit tillräckligt precisa. Och lagslagen för de mindre utskottet, ledamot krigsdelegagelkrånglet har inte minskat. det är inte bara EU regler som företagen? tionen. Regeringen skulle minska ställer krav. Vi har varit dåli– Generellt finns alltid själ Född: i Eskilstuna1966, uppvuxen reglerna med 25 procent. Det ga på att identifiera de regler att hitta förenklingar. Men vi i Kosta blev två procent, mest inom som småföretagen upplever giller inte utvecklingen med Utbildning: Högskolestudier livsmedel och så den slopade som krångliga. ES- bolag, de s.k. enkronebostatskunskap och sociologi revisionsplikten. Med all reslagen. Nu är aktiekapitalet Karriär: Riksdagsledamot 16 år, pekt för att det är svårt. Jag Kommer ni att bevara den sänkt till 50 000 kr. Jag tror statssekreterare och pol.sak. tror vi måste vara mer precisa slopade revisionsplikten? det kan få negativa effekter på utbildningsdepartementet, och i samråd med småföreta– Ja. Vi har inte lagt någon om man säker till fem eller fd Ordförande i Lernia AB, fd gen plocka ut de 50-100 frå- motion om dess avskaffande. tiotusen. Ordförande i Competens AB. Familj: Fru och en son gor som de upplever som be- Den får vara kvar men måste – Det får negativa effekter Fritidsintressen: Musik, friluftsliv svärligast. följas upp noggrant. Skatte- då kunder och leverantörer Dold talang: En hyfsat bra verket och Ekobrottmyndig- kräver helt andra riskpremitrumpetare er. heterna måste göra en nogNi har ju haft ganska många

STÄMMAN 2010

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Mats Assarsson ny förbundsordförande Lyckad förbundsstämma med uppslupen stämning Det blev en lyckad stämma med ordförandeskifte och besök av näringsminister Maud Olofsson. Mats Assarsson, Helsingborg, valdes enhälligt till ny ordförande i FöretagarFörbundet efter Per Lidström, som avgår efter fem framgångrika år.

Som traditionen bjuder sken solen, och våren visade sig från sin bästa sida, när FöretagarFörbundet höll sin årsstämma på Clarion Hotell på söder i Stockholm den 24 april. Förbundsordförande Per Lidström och Förbundssekreterare Camilla Littorin hälsade alla medlemmar välkomna till 2010 års Förbundsstämma. Per Lidström gjorde sedan en exposé över det, inte minst massmedialt, mycket framgångsrika verksamhetsåret 2009. Förmiddagen ägnades åt interna frågor, där stämmans

Glada skratt under förbundsstämman. På bild ses bland annat Joyce Kimwaga Lundin, Mikroﬁnansinstitutet samt styrelseledamot i Arbetsförmedlingen. Foto: Johanna Frenkel

viktigaste beslut var val av ny ordförande. Per Lidström, Skellefteå hade avböjt omval: – Det har varit en jättekul resa och det vi har åstadkommit har varit ett lagarbete, sa

Per Lidström och överlämnade ordförandeklubban till Mats Assarsson, Helsingborg. – Det känns hedersamt att axla manteln och tillsammans med styrelsen driva Fö-

retagarFörbundet, sa förbundets nyvalde ordförande. På förmiddagen delades också förbundets pris ”KLÄPPEN 2010” ut. Det går i år till egenföretagaren Anders Nils-

son, Eltec Systemkonsult KB, Därefter följde panelsamfrån Löttorp Öland (se annan tal med näringsministern, tre artikel). småföretagare och med Niklas Ekdal, Affärsvärlden, som moderator. Det blev en lång Tacktal Förbundssekreterare Camilla frågestund. Många företagaLittorin höll ett trevligt tack- re ville passa på och ställa fråtal till den avgående ordfö- gor direkt till näringsministern, som för ovanlighetens randen: – Du har varit envis som skull inte behövde jaga iväg en fjällbjörk och rak som en denna lördagseftermiddag. Nästa punkt på programnorrlandsfura. Av dig får man aldrig en kniv i ryggen. Du met var Valåret 2010, vilket har gott anseende och rykte, inte alls var någon valgenomär ärlig och har stor kunskap. gång utan en satir av Mattias Därefter var det dags för Konnebäck, Public Service. På kvällen var det återsamvårinspirerad lunch, varefter den publika delen av stäm- ling med cocktail, middag man inleddes, då även en rad och dans till TimeMachine. Kvällens artist Jessica Andersinbjudna gäster närvarade. Höjdpunkten var förstås son stod för ett mycket uppnäringsminister Maud Olofs- skattat framträdande och ﬁck son. Hennes tal innehöll göra ﬂera extranummer. En lyckad stämma avslubåde sådant som regeringen gjort för småföretagen under tade ett framgångsrikt verkmandatperioden, och vad samhetsår. hennes eget parti, Centern, TEXT: IRÉNE FORSMARK och regeringen vill göra om de får förnyat förtroende.

50 000 medlemmar om fem år Nyvalde ordförandens vision för FöretagarFörbundet Glad och lättsam med nära till skratt. Den beskrivningen är ingen överdrift, när man talar om Mats Assarsson. Alla som varit med på förbundets evenemang vet, att han också är en underhållande talare och toastmaster. Nu axlar han ett tyngre ansvar.

ett välmående förbund. Det förpliktar och är ett stort ansvar. Det känns hedersamt att driva det vidare för medlemmarna och den näringspolitiska verksamheten. Vi har en riktigt bra grund att stå på, säger Mats Assarsson.

första åren. De får t.ex. inte ta med sig sin SGI och får då ingen sjukpenning. – Jag vill också fokusera mer på medlemsnyttan, öka kommunikationen med medlemmarna och bygga upp medlemsförmåner genom bättre avtal, säger Mats Assarsson.

Vad har du för visioner?

– Jag vill ”förmera” styrelsen, ha en aktiv styrelse som lägger strategin. Att synas – Det känns bra. Jag tar över mer är viktigt och att öka medlemsantalet. Min vision är att om fem år ska vi vara MATS ASSARSSON 50 000 medlemmar, dvs. en Född: 1956 ännu större organisation Bor i: Helsingborg som makthavarna lyssnar på, Familj: Hustru, tre utﬂugna och göra ett ännu hårdare arbarn, fem barnbarn bete gentemot maktens korUtbildning: Elingenjör samt ridorer. en mängd fortbildningar i försäkringsbranschen Vilka näringspolitiska frågor Företag: Max Mathiessen tycker du är viktigast att driva? AB – Arbetsgivaravgiften, sjukRoligast i skolan: Inget löneansvaret samt att utvecksärskilt ämne. Jag trivdes la trygghetssystemen. i skolan – Trygghetssystemen för föFritidsintressen: Åka MC, retagare behöver bli mer lika driver litet musikbolag dem som gäller, när man är tillsammans med min son Dold talang: Laga rätt anställd. Det är många som avancerad mat inte vågar starta eget. Många Önskar mest: Att jag och nystartade företagare driver min familj får vara friska sitt företag med minus de

Gratulerar! Hur känns det att bli ordförande för nära 35 000 småföretagare?

Vad förväntar du dig av uppdraget som ordförande?

– Jag vill driva arbetet tillsammans med styrelsen. Att bygga förbundet ännu starkare blir det självklara valet. Få ut varumärket och hitta vägar att komma ut mer i media. Styrelsens arbete är att lägga upp strategier, som näringslivskontoret i Stockholm kan arbeta operativt med. Det är valår. Hur märks det på förbundets arbete?

– Vi kommer att ge ut ett Valextra, där vi informerar våra medlemmar, och vi fortsätter att arbeta med opinionsbildning. Under året har vi haft medlemsmöten i Stockholm, där alla riksdagspartiernas näringspolitiska talespersoner besökt oss och berättat, hur de ser på små-

företagande och vad de vill göra för småföretagen. Hur länge har du varit medlem i förbundet?

– Det är länge, sedan 2000. Har du något företagarpåbrå?

– Ja, min far var lantbrukare, så han har varit företagare hela sitt liv. Varför startade du eget?

– Just nu är jag faktiskt anställd, men jag drev tidigare ett bolag som franchisetagare i Max Matthiessen, där jag arbetade med försäkringsfrågor. Sedan 2007 är jag anställd som ﬁnansiell rådgivare i Max Matthiessen AB. Vad är det bästa med att vara egen företagare?

– Friheten att styra sin egen tid och sin egen resultaträkning. Även om jag för tillfället inte är min egen, så vet ingen vad det blir i framtiden. Jag kan absolut tänka mig att starta eget igen, säger Mats Assarsson med eftertryck. Vad är det sämsta med företagandet?

FöretagarFörbundets nye ordförande Mats Assarsson vill öka medlemsantalet de kommande åren. Foto: Johanna Frenkel

– Jag vet inte vad det skulle vara? Möjligen att man, trots att man sliter så hårt, får ut rätt så lite. Men det är ju skatterna som gör att det är så. Det ﬁnns förstås ett risktagande, men det är också det som triggar en. Det är lite fel att enmansaktiebolag får ta ut så lite lågbeskattad utdelning. De har inte det löneun-

derlaget, så det blir bara 80100 000 kr med 20 procent skatt. Vilken företagarfråga engagerar dig mest personligen?

– Att förenkla 3:12-reglerna.

TEXT: IRÉNE FORSMARK

STÄMMAN 2010

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

”Ni kan få Lars Ohly som näringsminister” – Nu är det val. Ni kan få Lars Ohly som näringsminister. Partiledarna tar de tyngsta posterna. Vi kunde ha gjort mer, men se till alternativet. Jag tror inte Lars Ohly kommer att säga: Ja, det är bra att ni tjänar pengar på ert företagande.

Som näst sista punkt på stämman stod näringsminister Maud Olofsson. – Jag brukar försöka hålla lördagarna lediga. Men vem kan avstå detta? smickrar Maud Olofsson och sveper armen över auditoriet av småföretagare. Därmed har hon lagt ribban. Det blir en glad och nästan ”cosy” stämning. Näringsministern vet att hon är bland väljare som sätter sitt hopp till henne och regeringen. – Jag har velat uppfylla de löften jag gav inför valet och uppmuntra entreprenörer. Förstår att ni vill se mer. Man hinner inte allt på 3,5 år. Ni måste lita på att vi fortsätter på den inslagna vägen, sa Maud Olofsson. – Det spelar roll vilken regering vi har, vilka attityder en regering har. Fler måste arbeta. För er är det inte konstigt. Men det ﬁnns politiska partier som tror att pengar ramlar ner från himlen. Starka ﬁnanser

– Vi har tagit oss igenom ﬁnanskrisen bättre än många andra länder. Ordning och reda i statens ﬁnanser är viktigt för att hålla räntan nere. Sverige har en regering som klarar av det och vågar ta debatten om att det ska löna sig att arbeta och komma tillbaka.

– Vi har kunnat göra infrastruktursatsningar just när de behövts. Vi har tillfört utbildningsplatser, låneresurser till Almi, och mött fordonssektorn med FOU. Det är åtgärder vi klarat av tack vare ordning på statsfinanserna. – Se på andra partier: Det är era pengar de lovar ut! De säger att vi sprätter ut pengar på skattesänkningar. Men vi vet att vi får låna en del av era pengar till välfärd. Det handlar om synen på skattebetalarnas pengar, vem som äger vad! – Det är de små företagen som skapar jobb. Där finns en stor sysselsättningspotential. Helt avgörande är om var och en av er anställer. Det är 50 000 fler anställda idag i Sverige, trots finanskrisen.

varavgift. Gå hem och fundera på om inte ni kan ﬁxa ett sommarjobb. Hjälp en ungdom att få sitt första jobb, uppmanade Maud Olofsson. – Sammantaget har vi sänkt egenavgifterna med 7 procent. Och återställt Förmånsrätten. En stor eloge till FöretagarFörbundet och Per Lidström. Ni har varit pålästa och drivande.

En åtgärd i veckan

– Den undersökning ni gjort bland era medlemmar visar, att ni tycker att regeringen skött sig. Vi har tagit fram en broschyr ”172 åtgärder för ett bättre företagsklimat”. Det är en åtgärd per vecka. Problemet är att många inte vet om det. Vi har fått kritik mot oss för att vi inte talat om vad vi gjort. – Regelkrångel, där har vi inte uppnått målet. Men vi mäter dubbelt så många områden som förut. Det är inte bara regelförenklingar som behövs utan också förbättring. Myndigheterna ska ha en effektiv service till er. EU jobbar också kraftfullare för regelförenklingar.

Näringsminister Maud Olofsson talade på förbundsstämman inför cirka 100 medlemmar. Foto: Johanna Frenkel

Vi utreder havandeskapspenning. Vet ni att det ﬁnns inget som heter havandeskapspenning för företagare. Vad säger det? Jo, man ska inte vara kvinna och företagare. Rot och Rutfönster

– Vi har stärkt konkurrensen. Företagare kan nu överklaga om kommunen driver ett hotell. Vi delar stora upphandlingar. Vi har avskaffat Apoteksmonopolet. Det var bara Sverige, Cuba och Nordkorea kvar. – Vi öppnar upp den offentliga sektorn, så att ﬂer kan driva företag. Vi har en Tryggare företagare – Vi har ökat anslagen till inn- konstig debatt: ska man få ovation och trygghetssystem. tjäna pengar på barn? Verk-

samheter som drivs av kvinnor ska man inte kunna tjäna pengar på. Rut är en fantastisk reform, som möter ett modernt samhälle. Vem får betala priset annars? Kvinnor! Därför är det så viktigt att ha ﬂer kvinnor på arbetsmarknaden. Så de inte ska vara hemma och städa. Kvinnors företagande har ökat med 13 000. Det spelar roll! Det skulle skapas 300 000 nya jobb, om lika många kvinnor som män var företagare. Sänkta avgifter

– Vi har sänkt arbetsgivaravgiften en procent generellt plus riktade sänkningar för ungas 15 procent i arbetsgi-

tagsamma röst. Vi hyllar de företagsamma entreprenörerna. Måste tala om när det är allvar; Regeringsmakten står på spel på riktigt.

Utökad LAS – Jag tillhör ett parti som vill ha lägre ingångslöner för unga. Vi ska öka innovationsgraden i företagen, så vi kan ta ut högre priser. Företagen tycker inte det har blivit enklare att anställa. Vi är inte Flammande valtal – Oppositionen vill införa färdiga där. Första personen rätt till heltid. Se vad ni har framför er. Det är ni som ska ”Vi måste gå skapa nya jobb och anställa. från matade För mig är arbetsgivaravgiften prioriterad. Tror också vi fågelungar till ska gå vidare med sänkt mativriga bävrar. moms, bredda Rut och fortsätta med regelförenklingar. Tillväxt och jobb Jag kommer att arbeta för ska ju ske av att sänka skatterna. Det ökar människor. konsumtion och handel. – Tjänstesektorn är en vikTänk vad vi tig del i framtiden. Den sekskulle kunna torn har inte gått ner som produktion. Det finns myckåstadkomma, om et vi kan exportera över hela vi vågade mer.” världen; Äldreomsorg och barnomsorg. Turistnäringen sysselsätter 160 000 personer. är den svåraste att anställa. Jag vill stödja de små tjänste- LAS, om centerpartiet fick beföretagen, och jag vill att fler stämma, undantas upp till unga, kvinnor och invandra- tio anställda. LAS stänger ute re, ska vara företagare. ungdomar och invandrare. – Det återstår ju jättemyck- Behöver skapa trygghet för et att göra. Nu är det val. Ni individen i ett föränderligt kan få Lars Ohly som närings- system. Se på Danmark som minister. Partiledarna tar de lyckats kombinera flexibilitet tyngsta posterna. Vi kunde och trygghet. ha gjort mer, men se till alterJobbskatteavdraget ger 80 nativet. Jag tror inte Lars Ohly – 100 000 jobb. Ökar drivkommer att säga: kraften för folk att jobba. – Ja det är bra att ni tjänar Också för företagare och det pengar på ert företagande. ökar efterfrågan. – Ni måste fundera på ert engagemang. Centerpartiet TEXT: IRÉNE FORSMARK är alliansens gröna och före-

Idog kamp mot stat och myndigheter prisades FöretagarFörbundets pris ”KLÄPPEN” tilldelas 2010 egenföretagaren Anders Nilsson, Eltec Systemkonsult KB, I Löttorp, Öland, med motiveringen: ”Anders Nilsson, har genom sin envisa kamp vunnit mot staten och Naturvårdsverket och fått till stånd en ändring av miljösanktionsavgiften då den slår orimligt hårt mot små företag”.

Han kunde inte själv ta emot priset. Det gjorde hans samarbetspartner Helén von Sandor, som vidarebefordrade en hälsning från Anders, som tackar för det stöd han fått från FöretagarFörbun-

det genom hela processen och det nätverk han fått, inte minst sitt juridiska ombud. Bakgrund:

Anders Nilsson är en typisk representant för de småföretagare som omfattas av samma regler som storföretagen. När det nya EE-registret infördes i december 2006, där alla företag skulle anmäla sig senast 31 mars 2007, missade han att anmäla sig. När han då, direkt efter att ha upptäckt misstaget, kontaktade Naturvårdsverket (NVV) för att höra hur han skulle göra, drabbades han omedelbart av en miljösanktionsavgift på 120 000 kr, trots att han

Årets hederspris Kläppen gick till Ölandsföretagaren Anders Nilsson, men eftersom han inte kunde närvara mottogs priset för hans räkning av Helén von Sandor (t v). Foto: Johanna Frenkel

Anders enträgna kamp för frivilligt försökt rätta till sitt en förändring av reglerna misstag. De höga sanktionsavgifter- resulterade i att regeringen i maj 2008 sänkte den kritina ﬁck massiv kritik

serade avgiften till 10 000 kr och införde en straffsanktion för de företag som inte anmäler sig till NVV:s register. Någon lindring för de ca 150 företag som drabbats av den höga avgiften medgav däremot inte regeringen, trots att möjligheten ﬁnns i regeringsformen 11 kap. 13 §. Enda möjligheten för dessa företag var att överklaga NVV:s beslut till miljödomstolen. Det gjorde Anders Nilsson. Han vann och ﬁck tillbaka 100 000 kr. – Det här var också en seger för FöretagarFörbundets enträgna arbete för mindre företagares rättsäkerhet gentemot staten. Självklart ska vi

värna om miljön och följa lagar och regler. Men småföretagarna måste informeras om vad som gäller och inte straffas när de som Anders försöker göra rätt för sig, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare FöretagarFörbundet.

TEXT: IRÉNE FORSMARK Fotnot. Kläppen instiftades 2007 och tilldelas den eller de som genom en god opinionsbildning, eller på annat sätt, mycket förtjänstfullt varit eller är till gagn för småföretagandet och småföretagaren.

STÄMMAN 2010

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

”Nu är vi en respekterad organisation” Per Lidström ser tillbaks på fem framgångsrika år

– Vi har utvecklat organisationen, etablerat Stockholmskontoret, vi är framgångsrika i media och vi har stärkt upp vår ekonomi så att vi har handlingsfrihet och oberoende. Sammantaget ser det väldigt bra ut för framtiden. Allt det här har vi skapat tillsammans: styrelsen, anställ- Per Lidström avtackades med blommor på stämman. da och aktiva medlemmar.

Per Lidström avgår efter fem framgångrika år som förbundsordförande. Han går med ﬂaggan i topp, även om han aldrig skulle uttrycka det så själv. Han vill istället trycka på att det är resultatet av många människors arbete: medarbetare, styrelse och aktiva medlemmar. Du avgår efter fem år som förbundsordförande, hur känns det?

– Det känns bra, men lite upp och ner kommer det nog att kännas i början. Vad är du mest nöjd med?

– Jag tycker det har varit fem mycket givande år. Vi har lyckats utveckla verksamheten och organisationen att bli en nationell aktör som respekteras. Idag bjuds vi in tillsammans med andra eta-

Vilka utmaningar har funnits i den här utvecklingen?

– Att alla ska vara med i förändringsarbetet, ha målet klart för sin del och att alla våra medlemmar känner sig delaktiga. Att stärka den ekonomiska plattformen för att Per Lidström avgick som förbundsordförande efter fem fram- stärka handlingsfriheten. Exgångsrika år. Foto: Johanna Frenkel ternt har det varit trögheten blerade organisationer. Vi månsrätten. Vi har fått bort i det politiska systemet. Det har lyckats åstadkomma en medﬁnansieringen, en delvis gäller inte bara att ha bra förhel del näringspolitiskt som sänkt arbetsgivaravgift samt slag, det gäller också att komt.ex. återställandet av för- förbättrade trygghetssystem. ma igenom med dem.

Vad har varit roligast?

att säga till din efterträdare?

– Potentialen och behovet av FöretagarFörbundet är stort. FF:s arbete är väldigt viktigt för småföretagen. Det ﬁnns en enorm potential att utveckla det vidare. Du har arbetat väldigt mycket med näringspolitik i förbundet. Läser du tidningar på ett annat sätt nu än innan du blev ordförande?

– Förbundets utveckling. – Ja, jag läser mer på riksDet är jättekul att se den res- planet och det kommer jag pekt vi möts med nu. att fortsätta med. Finns det något som varit tråkigt?

– Förbundet har ett antal äldre funktionärer, som har haft svårt med förbundets framgångar. Man ska ju akta sig för att ge goda råd, men har du något

Vad ska du göra nu?

– Jag ska ersätta förbundsarbetet med ett par mer typiska styrelseuppdrag, men först ska jag ha en skön sommar, säger Per Lidström.

TEXT: IRÉNE FORSMARK

Stämmobeslut 2010 i korthet

Stämman inleddes med stämmoförhandlingar med bland annat nyval till förbundsstyrelsen och motionsbehandling. Årsmötet öppnades av förbundsordföranden Per Lidström. Till presidium att leda årsmötesförhandlingarna valdes Tobias Peedu, ordförande och till mötessekreterare Ingrid Thelin. Till justeringsmän valdes Mats Assarsson och Per-Olle Ekberg, varefter dagordning, röstlängd och stämmans stadgeenliga utlysande godkändes. Stämman beslutade sedan enhälligt att godkänna verksamhets- ekonomi- och revisionsberättelserna samt att fastställa balans- och resultaträkningen varefter styrelsen beviljades ansvarsfrihet. Stämman beslutade också om oförändrad medlemsavgift. Från stämman 2009 fanns ett beslut att valberedningen skulle ta fram förslag till

övervägande ta upp dessa frågor med ansvariga politiker. Förbundsstyrelsen: Frågan finns med i utredningen ”Ett samlat insolvensförfarande” som ännu inte skickats på remiss. FS föreslår och stämMotioner Från medlemmarna hade tre man beslutar att motionen motioner inkommit i före- därmed ska anses besvarad. skriven tid, samtliga från Bo GT Jansson, Åkersberga. Motion 3: Att företagare vid fakturering redovisar alla Motion 1: Om solo- och små- skatter som ingår i fakturans företagares rätt till det socia- eller kvittots slutsumma Motionären yrkar att Föla skyddsnätet. Motionären yrkar att FF ska retagarförbundet ska utreda kartlägga hur ansvariga myn- vilka dolda skatter som meddigheter handlägger försörj- lemmarna kan redovisa till ningsstöd till företagare samt kund och att FF tar upp denverka för att egenföretagare na fråga med ansvariga poliska kunna omfattas av den tiker. statliga lönegarantin och att Förbundsstyrelsen: Det står FF tar upp dessa frågor med var och en fritt att skriva hur ansvariga politiker. mycket som helst på sina fakFörbundsstyrelsen (FS) de- turor. Efter samtal med molar i princip motionärens tionären beslutade stämman synpunkt. FF arbetar redan att frågan anses besvarad. med detta, finns också med i handlingsprogrammet. FS Avtackningar förslår att motionen ska an- Mats Assarsson tackade för ses besvarad vilket också blev förtroendet. Per Lidström stämmans beslut. tackade alla för ett fantastiskt fint arbete under året. VarefMotion 2: Frågan om vad ter stämmoförhandlingarna som gäller skattemässigt vid avslutades. start av enkel firma. Motionären yrkar att för- Mer information, t.ex. den bundet ska arbeta för att un- kompletta verksamhetsberätderlätta för företagare som telsen mm finns på www.ff.se vill starta om samt ta tillvara Ett kortare referat av den finns evighetsgäldenärernas erfa- här intill. stadgar ska göras. Den är nu lar och förelades stämman. De nya stadgarna fastställdes efter genomgång, utan frågor eller inlägg, av årets stämma.

Stämman valde enhälligt Mats Assarsson till ny ordförande efter Per Lidström som avböjt omval. Gunilla Carlstedt-Vestberg valdes till ny ordinarie styrelseledamot efter Mats Assarsson. Till ny suppleant efter henne valdes Mats Eriksson, MEC Mats Eriksson Catering, Nacka.

FöretagarFörbundets nya styrelse. Bakre raden fr v: Gunvor Anderson, Håkan Engberg, Gunilla Carlstedt Vestberg, Hans Hermansson, Per-Olov Norlander, Mats Assarsson, Mikael Wokander, Ritva Alaniemi, Mats Eriksson, Agneta Moquist och Elias Melki. Sittande fr v: Kristofer von Beetzen, Gina Setréus och Magnus Hedenberg. Foto: Johanna Frenkel.

arvoden. Deras förslag var oförändrade belopp för 2010 plus en förtydligande text, vilket stämman godkände. Personval

Därefter övergick stämman till att förrätta personval. Efter 2010 års stämma har förbundsstyrelsen följande sammansättning:

Carlstedt-Vestberg, (fyllnadsval efter Mats Assarsson), Vällingby, Håkan Engberg, Stockholm, Magnus Hedenberg, Göteborg, Hans Hermansson, Åhus, Elias Melki, Arlandastad, Per-Olov Norlander, Jönköping, Gina Setréus, Stockholm, Mikael Wokander, Lund.

Revisorer:

Suppleanter nyval:

styrelsen

Per-Olof Nordström, Glumslöv, och Jan Wahlström, Helsingborg, ordinarie samt Roland Björk, Huddinge och Per-Olle Ekberg, Kattarp, suppleanter. Valberedning:

Per Lidström, Skellefteå (sammankallande), Elisabeth Thorburn och Nils Lindh, Suppleanter omval: Stockholm. Ordförande nyval: Kristofer von Beetzen, StockMats Assarsson, Helsingborg. holm, Agneta Moquist, Ödskölt Ärenden från FörbundsOrdinarie styrelseledamöter omval:

Mats Eriksson, MEC Mats Er- Föregående års stämma beslutade att en översyn och Ritva Alaniemi, Täby, Gun- iksson Catering, Nacka modernisering av förbundets renheter och efter noggrant vor Anderson, Kinda, Gunilla

STÄMMAN 2010

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Ett framgångrikt år där FF synts mycket Verksamhetsberättelsen för 2010 i sammanfattning – Vi har synts mer, vi har åstadkommit mer och vi har två nya medarbetare. När näringsdepartementet kallar till möte är vi med tillsammans med Svenskt Näringsliv och Företagarna. Det visar att vi har ﬂyttat fram våra positioner och fått ett erkännande för vår verksamhet, summerade förbundets ordförande Per Lidström.

– Vi har också ett nytt avtal med ett nytt företag, Vendator, som ansvarar för medlemsrekryteringen. Det fungerar mycket bra. Stort genomslag i media

– Exponeringen i Media har varit enorm. 2004 var förbundet citerade i 50 artiklar. 2009 hade det ökat till 750 artiklar. Förbundet har varit mest citerat på webben, följt av tryckta medier, radio/TV och blogg. Framgångsrik näringspolitik

Det näringspolitiska arbetet har varit omfattande med bland annat sammankomster, arbetsgrupper och personliga kontakter med riksdagsledamöter/partier. Förbundet har också bjudits in till möten med statminister, näringsminister och departement.

Många av förbundets konkreta förslag har mottagits väl och ingår i arbetet kring förbättrade villkor för företagandet. De enskilda frågor förbundet engagerat sig i via media och lobbyarbete är främst: sänkta arbetsgivargifter, slopad sjuklöneperiod och införande av enklare regler för småföretagare. I början av valåret 2010 presenterades förbundets nya uppdaterade handlingsprogram. Förbundet är remissorgan och har under året lämnat ett antal remissvar till social-, ﬁnans-, miljö-, närings och justitiedepartementen. Den näringspolitiska kommittén har under 2009 bestått av: Per Lidström, FöretagarFörbundets ordförande samt VD för Crenor AB, Skellefteå, Gunvor Anderson, bankdirektör Kinda-Ydre Sparbank, Mikael Wokander, skatteexpert, Lund, Håkan Engberg, Sofus Card Solutions AB, Stockholm, Kristofer von Beetzen, Da Vinci Promotion, Stockholm och Agneta Moquist, Ödskölt.

Företagarförbundets Panel – medlemmar som tillfrågas och svarar via hemsidan – är dels ett verktyg att stämma av deras åsikter och dels ett bra redskap i opinionsbildningen. Medlemmar

Näringsministern antar utmaningen att gå matmomspromenaden med Mats Eriksson (nyvald styrelsesuppleant och grundare till Momsbloggen.se) Foto: Johanna Frenkel

pressmeddelanden, debattinlägg och kommentarer på FF:s egen hemsida samt en viss annonsering. Det har resulterat i ett mycket stort mediagenomslag (se ovan). Förbundet har också genomfört ett antal egna undersökningar, som fått mycket bra uppmärksamhet i media. Nyhetsbrev mejlas löpande till riksdagsledamöter, opiniOpinionsbildning Förbundets opinionsbildan- onsbildare och medlemmar. de arbete har, förutom mö- Efterfrågan på att förbunten med politiker, bestått av det ska delta i andra arrang-

emang ökar alltmer. Förbundet har också utvecklat sin närvaro i nya sociala medier. Blogg, Facebook och Twitter används dagligen. Tidningen och hemsidan

Förbundets egna opinionsbildande kanaler, tidningen Fria Företagare och hemsidan, har utvecklats och kommer fortsatt att prioriteras. Fria Företagare kom under 2009 ut med fem nummer i en upplaga på 50 000 exemplar per nummer.

Antalet medlemmar ökade under början av 2009. Medlemsantalet sjönk sedan p.g.a. minskad arbetsinsats från det kontrakterade telemarketingbolaget. Förbundet anser att det var helt i strid med gällande avtal, som därmed sades upp. I början av 2010 tecknade Förbundet ett samarbetsavtal med ett nytt telemarketingbolag för förbundets medlemstjänst. Styrelsens bedömning är att förutsättningarna har ökat för en långsiktigt stark utveckling av antalet medlemmar. Bytet har medfört att förbundets oberoende stärkts och säkerställs framgent. God ekonomi

Förbundet har stabil ekonomi och de fasta kostnaderna för administration är fortsatt låga. Sedan länge köper förbundet tjänster av uppdragstagare och samarbetspartners, vilket ger en god ﬂexibi-

litet att hantera kostnaderna. Förmånliga avtal

Förbundets allt starkare ställning ger ökade möjligheter att teckna ﬂer och allt bättre förmånsavtal för medlemmarna. Avtalen utökas och förnyas eller omförhandlas löpande med bättre villkor. Rådgivningspanelen

Den uppskattade och efterfrågade rådgivningspanelen, där medlemmar kan få svar om juridiska spörsmål, hyreskontrakt, försäkringar mm, tog under 2009 emot 1 200 samtal, vilket är en ökning med 10 procent. Kansliet och Stockholmskontoret

Kansliet i Ängelholm svarar främst för medlemsservice kring förmåner, rådgivningspanelen mm. Stockholmkontoret utgör bas för det näringspolitiska arbetet, opinionsbildning och kontakter med media. Den verksamheten har också prioriterats resursmässigt. Stockholmskontoret är plattform i arbetet att göra förbundet mer etablerat och efterfrågat. Samarbetet mellan kontoren fungerar mycket bra.

Fler bilder från förbundsstämman i Stockholm...

Ewa Nilsson (administratör), Julija Kaljevic Edström (medlem), Marcus Gränsmark (näringspolitisk sekreterare), Per Lidström (avgående förbundsordförande), Per-Olof Norlander (styrelseledamot).

Mattias Konnebäck, programledare i Sveriges Radios satirserie Public Service, underhåller på hög nivå.

Medlemmarna Elisabeth Thorburn och Paula Ternström är nöjda med årets förbundsstämma. Foto: Johanna Frenkel

Vill du läsa våra 21 konkreta förslag? Vi har samlat 21 konkreta förslag till ett bättre företagsklimat i ett överskådligt häfte. Det här är frågor som är viktiga för alla Sveriges småföretagare. Ladda direkt ner från vår hemsida på www.ﬀ.se/vara-fragor/ Vill du ha ett exemplar på papper? Kontakta kansliet så skickar vi med posten. E-post: info@ﬀ.se eller ring 020-760 761

AKTUELLT

Mer än 4,2 miljoner personer skickade in sin deklaration elektroniskt. Det är nytt rekord och nästan 300.000 personer ﬂer än förra året. Flitigast var Oxelösundsborna där över 70 procent valde den elektroniska vägen. – Vi är nöjda med resultatet och gläds särskilt åt att så många äldre valt att deklarera elektroniskt, säger Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket. Totalt var det cirka 57 procent som skickade in sin deklaration elektroniskt. Jämfört med i fjol ökade antalet elektroniska deklarationer med drygt 4 procentenheter. Foto: Michael Stavbäck

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

10-7

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att reglerna om redovisning ska bli enklare. Bland annat föreslår man att arkiveringstiden för räkenskapsinformation sänks från tio år till sju år.

SmåKom varnar: Sämre postservice kan utarma landsbygden Postens aviserade nedläggning av landets 337 företagscentra kommer att leda till stora problem för småföretagarna, befarar det nationella nätverket SmåKom. De menar att dels ﬁnns det en risk att servicen försämras, men sen kan nedläggningen även bidra till att förstärka negativa stämningar och andra nedläggningstankar på utﬂyttningsdrabbade orter.

När Posten bestämde sig för att lägga ned samtliga företagscenter i hela landet kom beslutet från en klar himmel. Inte ens de anställda

hade blivit förvarnade innan pressmeddelandet kablades ut i massmedia. Hos det nationella nätverket SmåKom som engagerar landets mindre kommuner blev man mer eller mindre tagna på sängen. – Att genomföra en sådan här stor förändring utan någon som helst dialog med kunderna eller de anställda tyder på att man inom Posten har en mycket gammeldags uppfattning om hur man vårdar och förbättrar sitt varumärke, säger Ronny Svensson som är sekreterare i SmåKom.

SÅ HÄR VILL POSTEN ERSÄTTA DAGENS 337 FÖRETAGSCENTER:

Under de närmaste tre åren ska alla brev- och pakettjänster som idag erbjuds på företagscenter ﬂyttas till 1700 postombud landet över. Samtidigt ska Posten utveckla sin Internetkanal och kommer där att erbjuda ett bredare utbud av produkter, tjänster och funktioner. Företagscenter kommer successivt att avvecklas fram till 1 januari 2013. De som har postbox kommer att få denna ﬂyttad till ett postombud.

Han menar att Postens ledning inte alls tagit till sig de synpunkter och erfarenheter som man fått under de senaste årens stora strukturella förändringar i Postens verksamhet, snarare tvärtom. – Det verkar som om Postens ledning enbart tänker i stora system utan att förstå att förutsättningarna och behoven är vitt skilda på landsbygden och i tätorterna, säger Ronny Svensson som menar att just bristen på lyhördhet gör att kunderna blir besvikna och i möjligaste mån försöker hitta andra sätt att lösa sina behov av posttjänster. Långa köer

Om beslutet att avveckla samtliga företagscenter blir verklighet kan det få stora negativa konsekvenser för de småföretag som fortfarande inte har några andra alternativ än Postens tjänster. – Ska de skicka stora försändelser med paket tvingas

Snart är landets alla företagscenter ett minne blott.

de kanske stå i en lång livsmedelskö där en stressad kassörska har fullt upp med att betjäna de vanliga kun-

derna. Det säger sig självt att servicen och bemötandet blir sämre jämfört med den som ﬁnns på dagens företagscen-

ter, säger Ronny Svensson som menar att de förestående förändringarna inte bara handlar om försämrad service. På de ﬂesta mindre orter tolkas varje beslut om nedläggning som negativt och kan på så sätt förstärka en redan nedåtgående spiral. Om Posten drar ned på servicen kan det bli ett tecken på att man bor i ett område där servicen sakta men säkert håller på att försvinna. – Det här leder i sin tur till att framtidstron minskar, vilket påverkar viljan att etablera och utveckla verksamheter på orten. Varför inte integrera företagscentrumen med de av den statlige utredaren Lars Högdahls föreslagna kommunala och statliga servicekontoren istället, undrar Ronny Svensson.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Han tvingades låna ut pengar räntefritt till staten Svenska företag får agera bank åt staten när det blir fel vid ansökningarna om ROTavdraget. Det är helt uppåt väggarna, menar egenföretagaren Patrik Thuresson i Lima. – Det var drygt en halv miljon kronor som jag inte ﬁck tillbaka i tid, trots att jag samtidigt krävdes på moms och arbetsgivareavgifter, säger han.

Det nya ROT-avdraget har gjort att hans företag expanderat kraftigt. Under sina 20 år som företagare har han aldrig haft så mycket att göra som under hösten 2009, trots lågkonjunktur och allmänt bistra tider. – Jag har jobb upp över öronen och bitvis har jag fått leja in underentreprenörer för att hinna med, säger han men tillägger att just återbetalningen av ROT-pengarna inte fungerat som han hoppats på.

När han i slutet skickade in en begäran om utbetalning av 550 000 kronor gjorde han ett misstag genom att fylla i blanketten för HUS istället för ROT, vilket Skatteverket inte upptäckte förrän efter en dryg månad. – Visst var det mitt fel, men nog är det märkligt att det ska ta en hel månad innan det upptäcks. I samma veva skulle jag betala in moms och arbetsgivareavgifter, och då saknades det en hel del pengar, säger han och tillägger att det inte blev bättre av att det blev ytterligare ett fel när han fyllde i rätt blankett. Två månaders väntan

– En av kunderna hade förväxlat en siffra i sitt personnummer, vilket gjorde att det dröjde ytterligare en månad innan Skatteverket handlagt ansökan och betalat ut pengarna. Men då hade jag redan

lan återbetalning och den månadsvisa inbetalningen av moms och arbetsgivareavgifter skapa allvarliga likviditetsproblem. – Annars är jag jättenöjd med ROT-avdraget. Men alla kan vi göra fel i pappershanteringen, så det borde klarläggas hur lång handläggningstider som är rimliga i sådana fall som detta. Nog tycker jag att en månad för varje fel är orimligt, speciellt när det handlar om så stora belopp, säger han.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON ROT-avdraget har gynnat många byggbolag. Men samtidigt kan Skatteverkets långa handläggningstider ställa till med problem.

fått en straffavgift på 1600 kronor från Skatteverket på grund av för sen inbetalning av moms och arbetsgivareavgifter, säger Patrik Thuresson som är irriterad över att de

långa handläggningstiderna gjort att han inte bara fått ligga ute med stora belopp utan även betala en straffavgift. Patrik Thuresson menar att det vore rimligare att Skat-

teverket gav en snabb feedback om det är något som är fel ifyllt i ansökningarna för att företagarna ska kunna rätta till det omedelbart. I annat fall kan glappet mel-

PATRIK THURESSONS BYGGSERVICE AB

Anställda: 3 Omsättning: 3 milj kronor Bolagsform: Aktiebolag Ort: Lima

XXXXXXXXX Bästa IT-lösningarna för dig som vill ha mer tid för affärerna

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

! s p i t s n ka

Lägg ”servern” i molnet!

Vecrka din server

Nu ﬁnns det alternativ för dig som vill spara pengar och minska kostnaderna för din IT-administration – lägg din IT i molnet. Ta reda på vad Microsoft Online Services kan göra för dig och testa gratis i 30 dagar.

Spa ngar! e p a r a och sp

olnet! er om M smb m ig d ch lär rosoft lmen o m/miicc o c Se ﬁlm .c k o cebo www..ffa

Detta ingår i Microsoft Online Services:

Testa gratis i 30 dagar eller köp från ca 17:-/användare och månad direkt på www.microsoft.se/molnet www. ww w mi w. m crrosso offt. t.se t.se se/m e/m /m mol o ne ol et

= Microsoft Exchange Online för e-post, kalendrar och arkivering = Microsoft SharePoint Online för samarbete och hantering av arbetsflöden = Microsoft Office Live Meeting för webbkonferenser, utbildning och evenemang = Microsoft Office Communication Online för enkel kommunikation med andra kontor

Du D u kan köpa hela paketet eller delar.

Windows 7 gör din PC bättre och enklare! Operativsystemet Windows 7 har fått ett fantastiskt mottagande. För dig som är mån att ha den senaste och säkraste tekniken för ett smidigt arbete vid datorn ﬁnns alla skäl att går över till Windows 7. Du får en bra grund för allt du vill göra med datorn både på kontoret och på resan – ett verktyg som du kan lita på och ger dig mer tid för dina viktiga affärer. Word Excel® PowerPoint® OneNote® Outlook® Publisher Access®

På kontoret: PC med Windows 7 och Microsoft Ofﬁce

I molnet: Microsoft® Online Services från ca 17:-/användare och månad

Ligg före med Microsoft Office Office-paketen ce-p för företag innehåller mer än Word och Excel. Du har t ex PowerPoint för att göra fina presentationer och Publisher för att skapa eget marknadsföringsmaterial med professionellt utseende. I Outlook ligger ett mini-CRM (Business Contact Manager) som hjälper dig att hålla reda på dina kunder och andra kontakter. Köp Office Small Business 2007 i dag så får du uppgradera till Office Professional 2010 utan extra kostnad* när det blir tillgängligt. Perfekt tillsammans med Windows 7.

*Du får ladda ner Microsoft Office 2010 2010 utan att betala något extra om du köper Office 2007 nu. Gäller enbart enanvändarlicenser i box (FPP) eller förinstallerade versioner (MLK). För mer information besök www.office.com/techg.

MOMS OCH ANDRA SKATTER

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Momspromenad med matministern Restaurant- och cateringföretagaren Mats Eriksson har tagit ett annorlunda grepp för att få uppmärksamhet kring de problem olika momssatser ställer till. Han utmanar ministrar och ledande politiker på momspromenader. Häromdagen ﬁck han med sig jordbruksministern.

Majsolen skiner i Gamla stan när Mats Eriksson och jordbruksminister Eskil Erlandsson besöker restaurant Rudolﬁno och da Peppe Ristorante. Mats argumenterar och berättar för ministern om bristande lönsamhet och om hur de olika momssatserna slår: – På mat som avhämtas utgår 12 procents moms. På den som serveras är det 25 procent plus att jag har högre kostnader för serveringspersonal, disk mm säger Mats Eriksson. Lönsamheten – Sänkt restaurangmoms är ett överlevnadsvillkor, säger i branschen är 0,6 procent. Mats Eriksson (t v) på promenad med Eskil Erlandssson.

Den borde vara 4-5 procent. Om vi seriösa ska överleva måste restaurangmomsen sänkas nu! – Vi vill sänka tjänstemomsen och jämställa momssatserna, inte minst av sysselsättningsskäl, säger Eskil Erlandsson som omedelbart sa ja till Mats utmaning och snabbt hittade ett hål i sin späckade kalender. – Jag är otroligt glad. Att få det här engagemanget, att en minister tar sig tid, säger Mats Eriksson. Fler politiker

Häromveckan momspromenerade Mats med Tomas Eneroth, socialdemokraternas näringspolitiske talesman. – Han ﬁck sig nog en tankeställare när han träffade krögare som berättade om sin vardag säger Mats Eriksson som har ﬂera politiker på tur: – Maud Olofsson antog utmaningen på Företagarför-

– Med lägre moms kan vi köpa bättre råvaror och anställa, säger Anna Foglietta som driver familjeföretaget Rudolﬁno i Gamla stan.

bundets stämma, men hon är i Kina med kungen nu. Maria Wetterstrand och Per Bolund (MP) promenerar den 10 juni. Tomas Tobé (M) har också sagt ja. Det är bra, men jag ger mig inte; målsättningen är att promenera med Rein-

feldt också, säger Mats Eriksson.

TEXT: IRENE FORSMARK FOTO: FREDRIK LUNDH Mer info ﬁnns på www.momsbloggen .se

Svenska skatter har sjunkit – men är fortfarande bland de högsta Den totala skattebelastningen för svenska företagare har minskat, men fortfarande är skattetrycket bland det högsta i EU. Det visar Svenskt Näringslivs och Deloittes rapport ”Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder”. – Man kan på goda grunder säga att detta hämmar nyföretagandet, säger Johan Fall.

I studien framfår det att de senaste årens skattesänkningar för arbetsinkomster bidragit till att minska skattebelastningen för det svenska företagarkollektivet. Men samtidigt är den svenska kapitalbeskattningen på 30 procent betydligt högre än i andra länder. Generellt ökar den procentuella beskattningen ju högre vinsterna är. Men i Baltikum och Ryssland är det snarare tvärtom, där sjunker det procentuella skatteuttaget ju bättre det går för företaget. Johan Fall konstaterar att en viss progressivitet är ett vanligt inslag i de ﬂesta länder, trots att det ﬁnns studier på att detta är skadligt och kan leda till en lägre tillväxt. – Den svenska progressi-

Här är en jämförelse av skattetrycket i olika länder. Källa: Svenskt Näringsliv

viteten för beskattningen av arbetsinkomster är bland de kraftigaste i världen och utgör därmed ett allvarligt och skadligt inslag i vårt regelverk. Men å andra sidan kan bland annat lönesummeregeln innebära låg eller ingen progressivitet, så det skattemässiga utfallet kan bli ganska olika beroende på förutsättningar. I studien tittade man närmare på fyra typföretag i 21

länder där vinsten före skatt uppgick till motsvarande 30 000, 50 000, 100 000 och 200 000 euro. Sverige placerade sig då på mellan andra och femte plats sett till hur högt skattetrycket är. – Det svenska regelverket innebär att beskattningen inträder redan från första kronan, medan andra länder kan ha olika typer av fribelopp, grundavdrag eller liknande. Detta kan vara bidragande

till att Sverige kommer ut högt i rankingen av beskattning i lägre inkomstskikt, säger Johan Fall men tillägger att man i Sverige genom lönesummeregeln ändå kan uppnå förhållandevis förmånlig beskattning av högre vinster, vilket kan bidra till den lägre rankingen i de högre inkomstskikten. Johan Fall bedömer att skillnaderna mellan Sverige och övriga länder kan kom-

ma att jämnas ut. Den inhemska trenden visar på sjunkande skatter, men i spåren av den senaste tidens ekonomiska kris har en del länder höjt sina skatter.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Den totala skattebelastningen för polska företagare är cirka 35 procent.

VI GRANSKAR SKOJARNA

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Han fick ta smällen för bluffarna Här är den hederlige företagaren som fått lida för Svenska Kontorsgrossistens bluffmakeri. – När det var som värst ﬁck jag 700–800 mejl och samtal, berättar Benny Håkansson.

Han var först med att ha namnet Kontorsgrossisten, men han hade inte bundit ﬁrmanamnet juridiskt. Dock ägde han domänen kontorsgrossisten.se. Blufföretaget Svenska Kontorsgrossisten skaffade sig webbadressen kontorsgrossisten.com. Strulet för Benny Håkansson startade på våren förra året. – De kom först med ett ”vårerbjudande”. Första gången när samtalen och mejlen med missnöjda kunder strömmade in förstod jag ingenting. Sen fortsatte de med ett som-

ARGA MEJL

Fria Företagare kan ge ett exempel på ett argt mejl som vi ﬁck ta del av: ”Idiot Detta var väl det mest sanslöst dåliga reklamutskick jag sett. Var har du gått i skola och lärt dig affärsmoral? Att du dessutom har mage att påstå att det inte är du som skickar ut det, och i samma mening skriver att det är ett erbjudande är ett lågvattenmärke av sällan skådat slag. Lägg ner det, annars riskerar du nog att stå i teve och ha ett kanske inte så trevligt samtal med ’Sverkan’”.

Benny Håkansson drabbades hårt när en skojarﬁrma bestämde sig för att använda ett bolagsnamn och domännamn som var snarlikt hans eget. Lurade kunder till det andra företaget ringde och skällde ut Benny som till slut tvingades byta domännamn. Foto: Tobias Sandblom

marerbjudande och sedan med ett nytt vårerbjudande ett hösterbjudande, berättar ﬁck Benny Håkansson nog. Benny Håkansson. Han bytte namn på sitt företag till Tooner.se. – Jag försökte att hålla ut, Bytte namn men det kändes meningslöst. När det sedan i år började om

Jag förstod att han inte skulle sluta nere i Lund. Fria Företagare träffar honom i ett anspråkslöst kontorshotell i Partille utanför Göteborg. Byggnaden är från

60- eller möjligen 70-talet och i det lilla kontoret trängs skrivare och annat kontorsmaterial. – När det var som värst ﬁck jag 700–800 mejl och samtal. Det var folk från hela landet. Jag kunde precis lägga på luren och så ringde det igen. Det tog väldigt mycket tid i anspråk. Och kraft. Jag hade ett standardsvar på mejlen som jag skickade ut.

Vad ﬁck du för respons?

– Oftast väldigt bra. De förstod att jag inte hade med fuffensgrejerna att göra. Bluffmakeriet har naturligtvis varit väldigt negativt för mig. Men nu har det lugnat ner sig ordentligt. Jag ﬁck något argt mejl häromdagen, men det är ingen större fara, säger Benny Håkansson.

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

Blufföretaget på ruinens brant? Svenska kontorsgrossisten har lurat ﬂera småföretagare. Nu jagas företaget själv av kronofogden. Anledningen är en skatteskuld på 18 000 kronor.

I omgångar har FF skrivit och varnat för Svenska kontorsgrossisten. Nu är det dags att åter höja ett varningens ﬁnger. Sommartid är nämligen högtid för bluffmakare och fakturaskojare. Oturligt har

det hederliga företaget Kontorsgrossisten i Partille fått ta kritiken för Svenska kontorsgrossisten ﬁffel. Svensk Handel har fått in hundratals anmälningar mot Svenska kontorsgrossisten. Bara på en dag kom 150 stycken. Nu visar det sig att företaget själv tycks vara på fallrepet. FF har granskat lurendrejarnas ﬁnanser. Det är en mörk läsning. Eller hur man nu ser det.

Skatteskuld

Enligt senaste bokslutet, som sträcker sig från juli 2008 till juli 2009 har företaget gjort en förlust på 134 000 kronor trots en omsättning på 3,5 miljon kronor. Värre är att SK har en skuld till Kronofogdemyndigheten från den 3 maj. Svenska kontorsgrossisten har inte betalat in skatt på 18 120 kronor. Dessutom har revisorn, som är utsedd av länsstyrelsen, avstyrkt årsredovisning-

en eftersom företaget haft brister i den interna kontrollen. VD för Svenska kontorsgrossisten är en 39-årig man från Malmö. Han jagas också av fogden. Hos honom har Ökänd avsändare. det även gjorts utmätnings- ner sig över hela världen och i försök. många skepnader. Företaget använder sig av många olika namn. Sex personer knutna Skatteparadis Det andra fallet som FF skri- till verksamheten har gripits ver om nedan, World Com- i Schweiz, men skojeriet fortpany Register, är en mycket sätter. World Company Register soﬁstikerad bluff. Den spän-

har två adresser: en i Holland och en i Spanien. Företaget är dock numer skrivit i Brittiska Jungfruöarna. Där är samtliga bolag skyddad av mycket stark sekretess och behöver inte lämna ut några uppgifter. Fria Företagare har försökt få tag på representanter från både Svenska Kontorsgrossisten och World Company Register, men utan framgång.

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

Faktauppgifter kan kosta stora pengar 10 000 kronor för att vara med i ett företagsregister – i ett år. World Company Register har bluffat till sig stora pengar. – Vi trodde bara det var något som skulle uppdateras, säger Mattias Johansson på Be:son Gross AB i Varberg.

något som skulle uppdateras, för så stod det, att man skulle uppdatera kontaktuppgifterna. Vi läste inte det ﬁnstilta så noga, berättar Mattias Johansson på Be:son Gross AB som ﬁck i uppdrag att utreda kontraktet.

world company register To update your company profile, please print, complete and return this form . Updating is free of charge. Only sign if you want to place an insertion.

Contact person:

Det ﬁnstilta blev dyrt

We thank you for your cooperation. City:

Country:

Please ﬁll in the form and return it WORLD COMPANY P.O. BOX 3079 · 3502 G THE NETHERL

Phone:

Fax:

E-mail:

Web address: ands Fax: +31 20 203 1129

World Company Register hette då något annat och i de små, knappt märkbara bokstäverna, stod det att det skulle kosta motsvarande 30 000 kronor att vara med i registret under tre år. – Jag ringde till företaget i Holland och blev direkt kopplad till Spanien. Det kändes som om de låg på solstolarna och spenderade våra

Postal Code:

Dear Sirs, We are compiling information for the W We wish to be able to inform othe activities, as well as the languages sp organization. In order to list your com World Company Register, just fill in additional material of your company tha to date is very welcome.

Name of your company:

Address:

FF har tidigare varnat för företaget World Company Register. Företaget, som har sitt säte i Holland, har lurat många småföretagare att skriva på deras kontrakt. Det är minst sagt kostsamt. Att få stå med i företagsregistret, som dessutom få tycks läsa, kostar 995 euro per år och man binder sig i tre år. – När vår chef skrev under avtalet trodde han att det var

CONTINENT(S) WHERE YOUR COMPANY IS ACTIVE: North America

South America

pengar vid poolen, säger Mat- Men jag kände igen upplägget och vissa saker i utskicket Be:son vägrade att betala var det samma, därför rev vi och World Company Register pappret den här gången. Tydkom då med flera hot. Räk- ligen går det att livnära sig på ningen skulle betalas inom sådan här bluff och båg. Det 14 dagar annars aviserade de är för tråkigt, säger Mattias om rättsliga följder. Johansson. – Till slut tröttnade vi på Han säger att sådant här dem och betalade för ett år, lurendrejeri är vanligast i se995 euro i en engångssum- mestertider. ma. Då fick vi en klausul där – Svensk Handels varningsde lovade att inte kontakta lista är väldigt bra, den följer oss igen. vi. Det är trist att behöva hålla på med sådant, det tar också mycket tid. Men det tycks väl Tidsödande Men så bytte företaget namn vara en del av det hela med till nuvarande World Compa- att vara företagare nu för tiny Register och Be:son fick en den, säger Johansson. ny uppmaning om ”uppdatering”. TEXT: TOBIAS SANDBLOM – Det var ganska nyligen.

DATA CO tias Johansson.

BRANCH(ES) IN WHICH YOUR COMPANY OPER

Africa Specify Branch(es)

Så här ser den ut, World Company Registers formulär som lurat många företagare att teckna ett avtal på 3 x 995 euro. Fria uppdateringar står det tydligt, men det gäller bara när du väl betalt.

NYA REGLER - NYA PROBLEM

”Nya säkerhetsregler från EU riskerar att stoppa ökad e-fakturering”, skrev Visma Spcs vd Rolf Dahlberg i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Enligt Rolf Dahlberg kan de nya reglerna komma att innebära krav på e-signatur varje gång en faktura ska skickas elektroniskt. Vilket han menar skulle öka krånglet och skapa merarbete för både avsändare och mottagare.

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

När man pratar om skattetrycket i ett land så ﬁnns det två delar, de direkta skatterna och alla osynliga skatter. De sistnämnda är exempelvis Arbetsgivaravgift (för närvarande 31,42 procent). Indirekta skatter är moms och olika varuskatter så som punktskatter med mera. År 2009 var det totala skattetrycket i Sverige 47,1 procent. De direkta skatterna var på 19,5 procent och de osynliga på 27,6 procent. (Källa: Ekonomifakta)

27,6 Krav på nödutgång kan stänga gammal turistattraktion

Foto: © drubig-photo - Fotolia.com

Tykarpsgrottan är en av norra Skånes mest välbesökta turistmål, men kan tvingas stänga till hösten. Orsaken är att räddningstjänsten kräver att det installeras en nödutgång. – Det kommer att kosta mig minst 1,5 miljoner kronor, säger ägaren Bengt Svensson som konstaterar att när moderna krav kolliderar med gamla anläggningar kommer den enskilde företagaren i kläm.

I år kan det vara sista säsongen för de guidade ﬂaddermössturerna.

Fria Företagare har tidigare skrivit om Tykarpsgrottan som med sina 40 000 besökare om året inte bara lockar en hel del turister till norra Skåne, grottan sysselsätter dessDet är trångt och mörkt i Tykarpsgrottan som saknar nödutgång. – I värsta fall får jag lägga utom sex personer på deltid. ned hela verksamheten, säger Bengt Svensson. – I och med att räddningstjänsten kräver att grottan byggs ut med en nödutgång det är ju inte det lättaste i des- samheten eftersom de höga är framtiden mycket oviss för sa tider, konstaterar han och initialkostnaderna för en ny verksamheten, säger Bengt tillägger att han i värsta fall ägare gör att det skulle dröja TYKARPSGROTTAN Svensson som dock ansökt får bomma igen grottan med lång tid innan verksamheten Anställda: 6 säsongsom landsbygdsstöd som ska ﬂaddermössen för gott. ger något överskott att tala anställda på 75 procent täcka 40 procent av kostnaom. Omsättning: 1,5 miljoner den. Samtidigt tycker han att Går inte att sälja Bolagsform: Enskild ﬁrma – Resten får jag försöka det känns vemodigt att behöBengt Svensson tror inte att Ort: Hässleholm låna upp på egen hand. Och det är möjligt att sälja verk- va lägga ner turismverksam-

heten som är en av de viktigaste på orten. – Det är inte bara mitt företag som drabbas utan alla de feriejobbande ungdomar som vi engagerat och planerat att engagera. Jobben växer knappast på träd här i trakten, säger han. Nödutgången ska vara klar och inspekterad senast den 31 oktober i år, vilket innebär att det är bråda dagar för Bengt Svensson. I sommar kör man dock som vanligt med olika typer av aktiviteter där bland annat ärtsoppemiddagarna i

den stora salen är välbesökta. Till det kommer sedan guidade vandringar inne i grottans labyrinter. Den 20 000 kvadratmeter stora före detta saltgrottan öppnades på 1700-talet och lades ned i slutet av 1800-talet. Sedan 1950-talet har den varit en turistattraktion, men även tjänstgjort som kuliss åt Mattisborgens ölkällare i ﬁlmen Ronja Rövardotter.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Nytt kassaregister skrev ut sju meter långt kvitto – kunder fick vänta Mitt under en kundrusch ﬁck Eva Engström ett sju meter (!) långt kvitto i handen. Den nya kassaapparaten, som är ett krav från Skatteverket, hade spelat henne ett spratt. – Det tog ju extremt lång tid och är ett slöseri med resurser, anser hon.

Mycket papper blir det även med kortbetalningar och elektroniska kassaregister. Men ett sju meter långt kvitto mitt i rusningen tyckte Eva Engström var väl magstarkt. Foto © South12th - Fotolia.com

i Skåne, drabbades möjligen av en barnsjukdom. – Jag hade ﬂera busslaster och många besökare. Då började plötsligt maskinen att mata fram ett sju meter långt kvitto, jag mätte det, med 3 200 rader. Det kvittot ska jag även spara i tio år. Känns ju absurt att jag ska tvingas hålla lager med det. Sen är det ju inte miljövänligt och det känns ju inte heller nödvändigt eftersom kassan ligger online.

Den nya kassaregisterlagen trädde i kraft från årsskiftet. Den innebär kortfattat att alla butikers kassaapparater ska ligga online mot Skatteverket, så att det lätt ska gå att kolla verksamhetens resultat. Kunder ﬁck vänta Men Eva Engström, som Eva Engström är mycket kridriver företaget Evas strutsar tisk till det som drabbat hen-

ne. Och en lunchrestaurang mitt i rusningstid hade nog drabbats ännu värre. – Det tog ganska lång tid när ett sju meter långt kvitto skulle skrivas ut, kunderna ﬁck stå och vänta och var lagom glada, säger Eva Engström. Lars Lundh på Skatteverket tror inte att det beror på en barnsjukdom för det nya systemet:

vara kopplad till en kontrollenhet och att kunden ska få ett kvitto. Ska Eva behöva spara kvittot i tio år?

– Man ska spara all räkenskapsinfo i tio år, det ska ﬁnnas i bokföringen. Finns det några barnsjukdomar inom kassaregisterlagen?

– Nej, det är i så fall barnsjukdomar inom kassaappa– Det här är någonting som raterna, säger Lars Lundh. företagaren får ta med den som tillverkat kassaapparaTEXT: TOBIAS SANDBLOM ten. Problemet ligger där. Vårt krav är bara att den ska

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

XXXXXXXXX

Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på!

d a n å m / kr 1 8 1 t f i g av s em l d Me Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig i Sveriges största a-kassa för företagare. Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i verksamheten kan bli medlemmar i SmåA. Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

Dunbar Direct

Så för din trygghets skull, ring SmåA på 08-723 44 00 eller besök www.smakassa.se och bli medlem.

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 32 Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1 Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se

I SKUGGAN AV SAAB

Under det senaste året har det skrivits spaltmeter om Saab. De anställda har kastats mellan hopp och förtvivlan, liksom invånarna i Trollhättan där den stora Saab-fabriken ligger. Men hur är det att vara småföretagare på en ort där så mycket fokus hamnar på det stora dominerande företaget. Och vad händer när jätten hotas av nedläggning? Fria Företagare åkte till Trollhättan för att prata med några som vet.

1947

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Personbilarna började tillverkas av Svenska Aeroplan Aktiebolaget (SAAB) 1947 i Linköping, men tillverkas sedan 1990 av Saab Automobile AB i Trollhättan. Biltillverkaren köptes 1990 gemensamt upp av det svenska investmentbolaget Investor AB och amerikanska General Motors, varefter det sistnämda köpte upp hela bolaget 2000. Företaget ägs sedan 2010 av den nederländska sportbilstillverkaren Spyker Cars. (Källa: Wikipedia)

Trollhättan satsar på nya entreprenörer En ny satsning tillsammans med Saab ska ge en mängd nya entreprenörer i Trollhättan. – Vi behöver stå på ﬂer ben än bara bilindustrins, säger näringslivschefen Pär Löwenlid.

I Trollhättan vimlar det av småföretag. Staden har 3 800 företag av dessa har 3 600 under 20 anställda. – Det är intressant. Vi har några jättar, exempelvis Saab, Volvo Aero och Lear. Men de små företagen är beroende av att de stora går bra. Vi har kartlagt det och kommit fram till att 62 småföretag är beroende av att det ska gå bra för Saab och de andra stora företagen, säger Pär Löwenlid. Varje år startas omkring 240 nya företag i Trollhättan. – Något positivt har hänt med entreprenörskapet på den här gamla bruksorten. Vi ligger lite under riksgenomsnittet vad gäller entreprenörskap, men det blir bättre

– Som mest var det 42 prooch bättre. Att vi ligger lite efter beror nog på arvet från de cent av alla anställda som arstorföretagen, säger Löwen- betade inom tillverkningsindustrin, idag är den siffran 28 lid. procent. Vi har minskat sårbarheten, säger Pär LöwenOptimistisk stad Han beskriver Trollhättan lid. som en optimistisk stad även om en del siffror gör en utom- Värre på 90-talet stående tämligen mörkrädd. Tjänstesektorn har vuxit Staden har 4 000 arbetslösa starkt de senaste åren i Trolloch bland ungdomar i åld- hättan, exempelvis besöksnärarna 18-24 år är 20 procent ring, konsulttjänster och deutan jobb – alltså var femte. taljhandeln. – Det är väldigt allvarligt. Vi Saabkrisen år 2009-2010 jobbar intensivt för att få ut var inte den värsta, enligt unga i arbetslivet, gärna via Löwenlid. praktikplatser. Många unga vill starta egna företag. Vi har – Jag skulle säga att det var Högskolan väst här. Glädjan- värre i början på 1990-tade är att där startades 27 så let. Då halverades Saab från kallade studentföretag under 10 000 anställda till 5 000. förra året. Jag pratar aldrig kris, men De senaste tio åren har det är klart att det var ett allTrollhättans stad arbetat med varligt läge. Innan det blev att minska beroendet av till- klart med Spyker var det ett verkningsindustrin. Men det slags vänteläge, nu vågar folk är fortfarande en mycket hög satsa igen. faktor. Trollhättans stad har till-

Motvind har blivit medvind. Direkt när det vände för Saab så vände det för hela staden. Det kan näringslivschefen i Trollhättan, Pär Löwenlid, glatt konstatera. Foto: Clas-Göran Sandblom

sammans med Saab och några andra företag sökt och fått pengar från Europeiska socialfonden till ett stort projekt. – Tanken är att utbilda 4 000 personer i entreprenör-

skap. Det är rätt sensationellt. het att utveckla det, säger Pär I GM:s bok fanns inga möjlig- Löwenlid. heter att växa. Men Saab har alltid varit först med mycket TEXT: TOBIAS SANDBLOM vad gäller motorer och andra lösningar. Nu har de möjlig-

Saab-krisen gav henne nytt uppdrag vit ett jobb. Vi ska bland annat hitta andra branscher som ska kunna etablera sig i Trollhättan och Fyrbodalsområdet.

Mitt i den värsta oron bytte Ann Palmnäs från handelsbolag till aktiebolag. Men Saabkrisen gav henne mer att göra. – Visst var det skarpt läge ett tag, men jag ﬁck mer jobb, säger hon.

Få ner arbetslösheten

Det kanske kan uppfattas som kaxigt, men Ann Palmnäs deklarerade tidigt att hon inte tänkte vara med på ﬁnanskrisen. – Man kan inte vara med överallt, jag är med i så mycket annat. Så jag sa att jag inte tänkte vara med i lågkonjunkturen. Det kanske kan uppfattas som stötande, men jag tror att den mentala inställningen är viktig. Småföretagartänk

Hon hade länge lekt med tanken att starta ett aktiebolag och på så sätt utveckla sitt HB. Ann Palmnäs hade innan hon började driva bolag arbetat som informationschef på Västtraﬁk och som affärsutvecklare på Almi. – Jag kände att vi var tvungna att ställa om i hela västra Götalandsregionen och hit-

Krisen för Saab kom av sig. Den gav också Ann Palmnäs mer att göra, en god skjuts för en nybliven företagare. Foto: ClasGöran Sandblom.

ta nya branscher att rikta in oss på. Det går inte enbart att förlita sig till bilindustrin, då blir man sårbar, säger Ann Palmnäs. Hon känner inte igen eländesbilden som har målats upp av Trollhättan. Ann sitter i ett företagshotell på Innova-

tum teknikpark tillsammans blir ett litet småföretagarmed en rad andra småföreta- tänk kring affärerna. gare. Här har tonen alltid varit god. PALMNÄS & CO AB – Att nu ett förhållandevis Grundat: 2009 litet företag, Spyker, tar över Anställda: 1 Saab känns väldigt spännanOmsättning: nystartad de. Då blir det inte stora GM Bolagsform: Aktiebolag i USA som ska styra utan det

När det var som värst satte sig Västra Götalandsregionen och Trollhättans stad ner tillsammans. Planen var då att bygga ett omställningskontor på Saab. Men när bilfabriken räddades fortsatte det projektet ändå. – För mig har det direkt gi-

Målen är att få ner arbetslösheten till under riksgenomsnittet, att antalet arbetstillfällen ska öka med fem procent och att skapa ﬂer företag i ﬂer branscher. – Det här hade inte tagits fram om Saab inte hade hamnat i kris. 2009 var ett tufft år där många var oroliga. Det vill vi inte vara med om igen. Vi ska vara bättre rustade inför framtiden vad gäller näringslivsstrukturen, säger Palmnäs. Steget från HB till AB beskriver hon som ”pirrigt”. – Det blir lite mer på allvar, men jag visste vad jag kan och att det behövdes en näringslivskonsult i regionen. Krisen på Saab har gett mig ett uppdrag i upp till tre år framöver. Det känns annorlunda, men kul.

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

I SKUGGAN AV SAAB

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

En riktigt rolig Norgehistoria Efter tio år som anställd i Norge ﬂyttade Ole Prestvik till Sverige och Trollhättan. Och startade eget. – Nu är tongångarna väldigt positiva. Allt är uppåt i staden, säger den glade norrmannen.

Ole Prestvik tröttnade på pendlandet från Trollhättan till norska Fredrikstad och Oslo. Till slut hittade han en lokal i Trollhättan som passade ändamålet perfekt. – Och det går verkligen jättebra. Just nu står det fyra bilar där jag ska byta vindrutor, men jag lagar givetvis också stenskott, berättar Ole Prestvik. I snitt lagar han tre bilglas om dagen, vilket är mer än

blad till olika företag och på stan. Han är något av en pionjär inom området i annars så bilfixerade Trollhättan. – Det finns en mängd glasmästerier, men det är inte riktigt samma sak. De gör inte så många biljobb. Jag kände att om jag är först så skulle det ge mig ett stort försprång. Djungeltelegrafen tycks ha gjort stor nytta tillsammans med mina flygblad, säger Ole Prestvik.

vad han hade räknat med. Än så länge är han ensam i företaget. – Jag har en kille som har arbetat på Saab som hjälper mig när det är väldigt hektiskt, han är timanställd och jag ringer honom vid behov. Negativ stämning

Men även om det är uppåt nu så var det inte likadant när Ole bestämde sig för att slå upp portarna i Trollhättan. Då låg ett mörkt moln över bilstaden. – Man märkte att det var en väldigt negativ stämning i hela staden. Jag gick många ronder med mig själv innan jag bestämde mig för att starta eget. Men det var ändå inte

Glädje i stan

Han anser att Saabs uppgång Skinande nytt fönster på väg in. Ole Prestvik har fått bra snurr har gett en positiv spinoff för på verksamheten. Foto: Clas-Göran Sandblom. hela Trollhättan. så jättenervöst. Jag tänkte att med en gång ﬁck ett positivt – Det känns som att det jag skulle hålla mig till det gensvar. vänt för alla och att alla tjäPrestvik gick runt med ﬂyg- nar på att Saab får leva kvar. jag kan och jag märkte att jag

Dessutom känner jag en del som arbetar där och jag kan glädjas med dem. Tror du det är någon skillnad på att starta företag i Sverige jämfört med Norge? – Det är nog mycket samma. Jag hade inget företag där, men jag var anläggningschef och känner igen uppbyggnaden, säger Ole Prestvik.

TEXT: TOBIAS SANDBLOM BILGLAS EXPRESS SVERIGE AB

Grundat: 2009 Anställda: 1 Omsättning: Oklart Bolagsform: Aktiebolag

Arbetsförmedlingen kan dra ner – det glädjer Trollhättan möjligheterna till att få pengar från fonder för effekterna av varslen inom fordonsindustrin.

Bo Carlssons jobb behövs snart inte längre. Det är både han och hela Trollhättan glada för. – Nu ﬂyter det på igen för Saab och hela staden, säger chefen för Arbetsförmedlingen Industri i Trollhättan.

I höstas var läget värre än på mycket länge. 3 000 personer såg ut att stå utan jobb om Saab skulle krascha. 700 personer varslades under 2009 enbart från Saab. Av dessa är i dagsläget 330-400 av utan jobb. – Men nu går Saab in och erbjuder 200 av dessa nytt jobb när produktionen ska ökas. Trots att företrädesrätten har gått ut så väljer man ändå samma personer. Det här är personal som har en mycket god kompetens som företaget inte vill gå miste om, säger Bo Carlsson.

Har ni på Arbetsförmedlingen fått nyanställa?

Ser bra ut. Bosse Carlsson, chef för Arbetsförmedlingen Industri i Trollhättan, tycker att framtiden ser ljus ut för staden efter att Saab räddats. Foto: Clas-Göran Sandblom

Arbetsförmedlingen i Trollhättan håller just nu på att upphandla en arbetsmarknadsutbildning som ska igång till hösten. – Den är på tre veckor och vänder sig till hela fordonsindustrin. Vi ska ge dem en förberedande kurs sen får

företagen själva introducera via praktik. Anledningen är att vi snart har slut på dem som har erfarenhet av bilindustrin. Därför går vi in och hjälper till. Är det några av de som varslats som valt att starta eget?

– Nja, inte i någon större omfattning. Det ﬁnns de som gjort det, men det är ganska många kvar utan jobb. Alla väntade på att Saab skulle räddas, nu är det gjort då väntar folk på återanställningar. Det är inte så lätt att byta bransch, det krävs ju

bland annat nya utbildningar, säger Bo Carlsson. Volvo däremot hade enklare eftersom de kunde söka pengar via globaliseringsfonden. Där fanns det andra möjligheter med yrkesutbildningar och liknande. – Vi har tyvärr inte haft de

– Ja, jag leder ju ett industrikontor som startades under hösten förra året. Det kommer att vara igång året ut. Vi har med hjälp av centrala medel kunnat låna in personal från övriga landet som en tillfällig personalförstärkning till AMO Trollhättan. Bo Carlsson menar att Saabs återuppståndelse har gett en spin off-effekt. – I och med att Saab är igång igen så sätter det snurr på ﬂera underleverantörer, det blir en dragkraft, en kedjereaktion, säger Bo Carlsson.

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

Johannes chansning gick hem nes Hiding på Trollhättans hårdsvetsteknik. Företaget levererar inte direkt till Saab, men påverkades ändå av bilfabrikens kraftiga nedgång. – Visst kände vi av lågkonjunkturen också, ingen tvekan om det. Vi ﬁck varsla en Till vardags arbetar Johan- eller två personer mycket beroende av det som hände på Saab, berättar Johannes HiSJH SPORTS TRADING ding. Grundat: 2009 Då, i december förra året, Anställda: 1 bestämde han sig för att starOmsättning: Nystartad ta eget vid sidan av det ordiBolagsform: Enskild ﬁrma narie arbetet. Ort: Trollhättan – Jag kollade med chefen så

Hela Trollhättan var i gungning. Även Johannes Hidings arbetsplats. Då valde han att starta eget. – Jag valde att chansa. Det måste man göra ibland, säger han.

att det inte var aktuellt med ﬂer varsel. Det hade varit väldigt jobbigt att leva på A-kassa och samtidigt försöka starta företag. Johannes har specialiserat sig på att sälja prylar till hockeysupportrar. Det innefattar kepsar, tröjor, t-shirts, samlarbilder och mycket annat. – Det känns som att jag har hittat en egen nisch. Konkurrenter har antingen det ena eller det andra, jag säljer rubbet. Det började som en hobby för mig, jag har själv alltid

varit en samlare och jag har alltid gillat hockey.

– Jag kände att jag ville prova vingarna. Visst hade jag kunnat vänta ett eller två år, men då hade man ju tappat den tiden. Ibland får man chansa och det har gått bra. Jag funderar på att utöka med fotbollsprylar också, men det gäller att gå varsamt fram också. Nu känns det mycket mer stabilt än tidigare, säger Johannes Hiding.

Hur var det att starta företag i Trollhättan vid den tidpunkten?

– Klart att jag tänkte mig för noga. Stämningen på stan var ju inte rolig. Det var fullt med folk på möten och allmänt låg stämning. Försäljningen har kommit igång under våren för Johannes. Han har ganska hektiskt med att jaga leverantörer och hålla hemsidan hockeyfreak. se i ﬁnt skick.

Komplett. Johannes Hiding säljer alla de supporterprylar du kan vilja ha. Foto: Daniel Johansson

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

POLITIKERINTERVJU

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Tobé: Moderaterna bästa skattegaranten – De höga skatterna ställer till en rad problem för företagen. Vi vill tillsätta en utredning, som ser över hela beskattningen av företag. Vilka stora skatter ska eller behöver förändras, och hur ska det ﬁnansieras? Företagsskatterna är avgörande för hur vi ska få Sverige konkurrenskraftigt och få företagen i Sverige att växa.

Tomas Tobé är sedan januari i år moderaternas nye näringspolitiske talesman och sitt partis representant i al-

”Var ska jobben skapas? Lösningen ﬁnns inte i den offentliga sektorn.” liansens valarbetsgrupp för ”Entreprenörskap och hållbar tillväxt”. Privat har han en bakgrund som egen företagare. Han är också den som ska återupprätta moderaternas engagemang i företagarfrågor. Vi enas om att den här intervjun inte ska handla om vad alliansen gjort, utan om vad moderaterna vill göra för landets företagare, vilka frågor de prioriterar och vill driva, om alliansen får förnyat förtroende i höstens val. Vad är ett företagsklimat i världsklass? Det låter ganska pretentiöst.

– Vi ser detta som en inställning. Politikerna har länge haft en ganska skev syn på

företag och företagande och inte talat om dem som hjältar. Vi menar en näringspolitik som gör det så bra som möjligt för företagen.

arbetsgivaravgiften för ungdomar. Men vi hoppas att det här gör att företagen gärna ta in en 19-åring.

utvecklingspotential... Här har vi anledning att vara lite självkritiska. Vi har varit lite frånvarande, när det gäller småföretagens villkor. Det är ”Förr” var moderaterna företa- troligtvis därför som Fredrik Vilken är den vanligaste garnas parti nummer ett, men valt att ge mig detta förtrofrågan du får från småföretani känns inte särskilt småföre- ende. Tanken är att höja ambitionen. Jag lovar att förvalta gande och vad svarar du? tagarvänliga längre, mer som Efter en lång tankepaus sä- ett VD-parti för DI:s läsare? Det det. ger Tomas Tobé; står väldigt lite om företag på – Det är nog ändå varför er hemsida, medan t.ex. cenKan ni tänka er att förlänga man inte sänker olika skat- tern har väldigt många förslag, betalningstiden för moms, ter, och jag svarar att mode- och FP gjort en imponerande källskatt och arbetsgivaravgift raterna är bästa garanten för företagarrapport under Karin med t.ex. 18 dagar, som Föreatt man ska få sänkta skatter Pilsäters ledning. tagarFörbundet föreslår? som företagare. – Att vi är kortfattade gäller – Vi, alliansregeringen, har nog hela hemsigjort en förlängning av skatdan, den har teinbetalningen under Är det inte dags att modernikrisen, Här finns en insera arbetsrätten (LAS) efter tensiv diskussion. Det 30 år? är möjligt man skulle Tomas Tobé tycker inte arkunna... betsmarknadslagstiftnigen, den svenska modellen eller Tomas Tobé är turordningsreglerna är det sedan januari i år största problemet. moderaternas nye näringspolitiske – Vi vill inte göra kraftiga talesman, han har förändringar. Problemet är själv en bakgrund som att ungdomar överhuvudtaegenföretagare. Foto: get inte kommer in på arbetsEmilia Öije marknaden och att ingångslönerna är för höga. Arbetsgivarna anställer hellre en 29-åring än en 19-åring för nästan samma kostnad. – Jag har en liten nyhet. För att skapa flexibilitet och bota ungdomsarbetslösheten vill vi gärna se fler lärlingsanställningar, där företagen ska kunna anställa en ungdom direkt efter skolan med lägre lön och inte fullt så rigorösa regler. Vi har ju halverat

Vill ditt parti sänka arbetsgivaravgiften och i så fall hur mycket?

bra. Vilka stora skatter ska eller behöver förändras, och hur ska det ﬁnansieras.

– Vi kan absolut tänka oss att sänka arbetsgivaravgif- Kanske dags se över hela skatten. Men det är viktigt att det tesystemet? bidrar till att öka sysselsätt– Nej, störst behov är att se ningen. över företagsskatterna. De är avgörande för hur vi ska få Sverige konkurrenskraftigt Vill ni ta bort arbetsgivarnas och få företagen i Sverige att sjuklöneansvar de första 14 växa. dagarna? – Vi diskuterar den frågan men har inte landat i något ”Sänkt skatt är besked. Vi tog ju bort medﬁden fråga som nansieringen. Avgörande är om det är ekonomiskt motivi anser allra verat, vi diskuterar det i alliviktigast” ansen. Vilken är den största skillnaden mellan alliansens småföretagarpolitik och moderaternas?

– Vi är de största ivrarna för jobbskatteavdraget. Det betyder mycket för de mindre företagen. Det är bra för alla som jobbar, men också bra för soloföretagen. Företagsbeskattningen är ett lappverk. Vad vill ni göra?

– Vi vill tillsätta en utredning, som ser över hela beskattningen av företag. Vi tror det skulle vara väldigt

Kan ni tänka er ett kostnadstak för regelkrånglet?

– Det är inget som vi har lagt något förslag om. Men vi skulle gärna vilja förlänga Regelrådet till 2012. Vi ser gärna att det blir kvar. Vi har inte levt upp till vallöftet att minska regelbördan med 25 procent. Men det är inte helt enkelt – bakom varje regel ﬁnns en byråkrat som försvarar den, säger Tomas Tobé.

TEXT: IRÉNE FORSMARK

TOMAS TOBÉ

Ansvarsområden: Riksdagsledamot, näringspolitisk talesperson (M). Ledamot i arbetsmarknadsutskottet, suppleant i näringsutskottet och EU-nämnden. Född: i Gävle 1978 Utbildning: Gymnasium och ett antal högskolepoäng i kommunikation Karriär: Egen företagare Familj: Sambo Fritidsintressen: Äta goda middagar med vänner Dold talang: Jag brukar inte dölja mina talanger

Företagen behöver alla förslagen I april presenterade regeringen sin vårproposition och i början av maj kom så oppositionens första gemensamma vårmotion. För företagare innehåller förslagen både vin och vatten.

Anders Borgs presskonferens blev i vilket fall mest dramatisk med tjutande brandlarm, som endast kunde stoppas av brandkåren. Så eldfängda var nu inte regeringens ekonomiska förslag, som inte innehöll något nytt för företagen. Slopad revisionsplikt och enklare momsredovisning är kända förslag men inte desto mindre välkomna. Men, utan välskötta ﬁnanser, stiger räntan och det på-

Anders Borg. Foto: Pawel Flato

verkar företagen i högsta grad. Bäst i klassen

– Återhämtningen i ekonomin ser ut att komma tidigare och bli starkare, än vad re-

geringen förutspådde i budgetpropositionen. Tillväxten väntas bli 2,5 procent i år och 3,9 procent 2011. Åtskilligt pekar på att Sverige klarat krisen bättre än många andra länder tack vare en ansvarsfull finanspolitik, sa Anders Borg. Ekonomin är fortfarande bräcklig, varför regeringen vidtar åtgärder för att minska krisens effekter och ”vårda återhämtningen”. Det sker främst genom sänkt inkomstskatt för pensionärer och höjda flerbarnstillägg. För att säkra jobben och förhindra flaskhalsar förkortas kvalificeringstiden för äldre till nystartsjobb, tillfällig sommarsatsning för unga

och ﬂer utbildningsplatser i Västra Götaland. Proppfullt

Då var ju faktiskt de rödgrönas presskonferens med Tomas Östros (S), Mikaela Valtersson (MP) och Ulla Andersson (V) mer rödglödgat het, i dubbel bemärkelse. Även om förslagen om sänkt arbetsgivaravgift hade läckt ut dagen innan. Det var så proppfullt i lilla rummet utanför riksdagsfoajén, att KG Bergström med ﬂera satt på golvet. För de rödgröna är det mycket upp till bevis i småföretagarfrågor. Utöver sänkt arbetsgivaravgift är förslaget om riskkapitalavdrag det mest efterlängtat för de

Thomas Östros.

mindre företagen. Huruvida den föreslagna riskkapitalfonden, där fem miljarder tas av Vattenfalls vinst, blir framgångsrik och stimulerar nyföretagandet återstår att se. 50 miljoner till Sveriges hetaste bransch, turistnäring-

en, är välkommet men förslår inte långt när man talar marknadsföring, event, utbildningsprogram och strategiprogram. Sammantaget kan man konstatera att ur företagarnas synvinkel behövs alla förslagen. Mer om vad (S) och (M) vill göra för småföretagen kan du läsa i intervjuerna med ”Två gånger Tomas” – Eneroth (på sid 3 och 30) och Tobé (ovan). FöretagarFörbundets betyg av alla förslag ﬁnns på hemsidan: www.ff.se

TEXT: IRÉNE FORSMARK

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

TEMA: INNOVATION

Innovationer var det som byggde Sverige I detta nummer lyfter vi fram idéerna och framför allt uppfinnarna och innovatörerna. Ofta hamnar de i bakgrunden och det vi ser är resultatet av deras arbete. Ibland lägger vi inte ens märke till produkterna, de bara finns där som en alldeles självklar del av vår vardag och vi vänjer oss snabbt vid att de finns. Utan uppfinnare stannar inte bara Sverige utan hela världen. Men för varje idé som når marknaden finns det tusen som stannar på ritbordet eller bara inte lyckas kommersiellt. Ibland beror det på att marknaden är för liten, ibland är det snarare så att uppfinnaren inte lyckas sälja sin produkt till dem som borde vilja köpa den. Småföretagare som uppfinnare

- Tekniken med Multidiameter är både enkel och kostnadseffektiv, menar Peter Bäckström.

Enkla gummibitar lönsam innovation uppsättning av olika moduler för att klara alla de olika kablar med varierande kabeldimensioner som förekommer vid installationsarbeten. Inte sällan tvingades man ha ett lager med kanske ett hundratal olika moduler för att snabbt kunna lösa sina arbetsuppgifter. De ökande kraven på flexibilitet och snabbhet gjorde att den som Det har sedan länge fun- skulle göra jobbet fick släpa nits olika modulbaserade lös- med sig ett rejält lager för att ningar för att täta runt kablar vara på den säkra sidan, en siTack vare de anpassningsbara modulerna får slutkunden en och rör. Genom att använda tuation som inte var speciellt ökad handlingsfrihet i framtiden. sig av standardöppningar avundsvärd vid jobb i till exsom antingen gjutits eller empel marina miljöer. modul var det som att upp- och tillägger att tätningarna svetsats fast har man tätat gefinna hjulet på nytt. Istället används i renrumsmiljöer nomföringar med en mängd Uppfann hjulet för att ha en modul till varje inom läkemedels- och keolika modulstorlekar. När så Roxtecs grundare Mi- diameter skulle man istället mindustrin samt inom teleEtt stort problem som kael Blomqvist började skissa kunna skala av tätningen så kom, kraftproduktion, oljemånga installatörer klagade på hur man skulle kunna ta att den passade exakt. Där- riggar, fartyg och höghastigpå var att det krävdes en rejäl fram en ny form av tätnings- med kunde det tidigare så hetståg. omfattande lagret krympa Företaget som sedan startill endast sex artiklar, något ten haft en kraftfull tillväxt som även minskade lager- har idag bolag i bland annat hållningskostnaderna. USA, Spanien, Tyskland, För– En av våra grundtankar enade Arabemiraten, Kina, var att vi skulle se till att kun- Finland, Korea, Indien, Japan den slapp köpa fel dimen- och Italien och är totalt represioner. I dag tycker jag att vi senterade på 70 marknader. lyckats förträffligt, säger PeTEXT & FOTO: ter Bäckström, Director Market Development på Roxtec. PETER FREDRIKSSON – Vår stabila tillväxt är en ständig bekräftelse från våra ROXTEC AB kunder och att vi i våras även Anställda: 439 vann Exportrådets Stora ExOmsättning: 933 milj kronor portpris 2010 är naturligtvis Bolagsform: Aktiebolag ytterligare ett erkännande Ort: Lyckeby Systemet påminner lite om lego. från marknaden, säger han Små gummibitar från Karlskrona har erövrat hela världen. De till synes enkla men samtidigt geniala tätningsmodulerna används i dag på alla kontinenter. Men vägen från de första skisserna som utvecklades i ett enmansföretag i ett garage på 1990-talet till marknadsledande inom flera byggsegment har varit lång.

I detta nummer av Fria Företagare möter vi både uppfinnare som lyckats och de som inte lyckats fullt ut. Småföretagaren Mikael Blomqvist fick en idé som visade sig så bra att företaget växte ur garaget och idag har över 400 anställda. Den artikeln läser du här bredvid. Ett problem som möter många småföretagare med idéer är möjligheten att finansiera den vidare utvecklingen. Svensk forskning idag sker ofta på storföretagens forskningsavdelningar eller i anslutning till universitet och högskolor. Mindre företag måste finansiera sin utveckling på egen hand och tvingas därför inte sällan att sälja till ett större företag när pengarna tar slut. Det här vill Svenska Uppfinnareföreningen ändra på och de hoppas att politikerna ser möjligheterna i att engagera alla fria uppfinnare runtom i Sverige och låta även dessa få tillgång till riskkapital eller olika former av stöd. Tradition av stora innovationer

Tittar man tillbaks på Sveriges historia så vimlar det av stora uppfinnare och uppfinningar. Dynamiten, kullagret och mjölkseparatorn är några av de mest kända svenska uppfinningarna. Men listan över nya produkter och tjänster är betydligt längre än så. I en artikel och ett antal notiser tittar vi tillbaks på alla de innovationer som gjort Sverige till ett industriland. Men hur går det med framtidens innovatörer? Kanske är det projekt som Snilleblixtarna och Finn Upp som kommer att tända våra nya uppfinnarljus? Vi möter också en småföretagare som drivit UF-företag baserat på en innovation som idag har sålts i mer än 500 000 exemplar. Det är viktigt att vi satsar på att stimulera uppfinningsrikedomen i skolan. Tänk om vi fick fler barn och ungdomar som drömde om att bli ingenjörer och designers än fotbollsproffs och artister? Vilka svenskar blir 2000-talets svar på Alfred Nobel? Enkelt och genialt

En del uppfinningar är enkla, så enkla och genialiska att man frågar sig varför ingen kommit på det tidigare. Andra innovationer är mer komplexa och kräver åratal av experiment och tester innan det finns en fungerande produkt. Sådan utveckling kostar stora pengar. Innovation behöver inte innebära att man uppfinner något helt nytt. Det kan lika gärna handla om att man gör små justeringar för att förbättra en befintlig produkt. Ingenting är så bra att det inte går att göra lite bättre. Så resonerade exempelvis Magnus Lagerkvist som tröttnade på att yxan fastnade när han högg ved. Då uppfann han en tudelad klyvyxa som kan spräcka de mest motsträviga vedbitar. Han har inte blivit miljonär på sin uppfinning men den har sannolikt underlättat för både honom själv och andra. För samhället är sådana små innovationer guld värda. Ta de följande sidorna som inspiration och fundera över hur du kan förbättra ditt eget företags verksamhet genom innovation. Och ta hjälp av de anställdas kreativitet. Och för den delen kundernas. Är det något vi kan vara säkra på så är det att utvecklingen inte står still.

SÖLVE DAHLGREN REDAKTÖR

TEMA: INNOVATION

18 21 tunga innovationer

Svenska uppfinnare ligger bakom flera revolutionerande uppfinningar. Fria Företagare har listat 21 av de främsta, med historierna om framgångssagor och rikedom. Men också om en ständig strid för rättigheterna till uppfinningar och om innovationer som inte slagit igenom som väntat.

1. Dynamiten Uppfinnare: Alfred Nobel (18331896) Alfred Nobels studiekamrat i Paris, italienaren Ascanio Sobrero, upptäckte nitroglycerinet. Nobel och hans far såg möjligheterna och utvecklade det till dynamit. 1867 fick han patent på dynamit, som fick stor positiv effekt på bland annat byggarbeten och utvinning ur gruvor. Alfred Nobel hade när han dog 1896 tagit över 350 patent.

Foto: © Michael Pettigrew - Fotolia.com

2. Kylskåpet Uppﬁnnare: Carl Munters (18971989) och Baltzar von Platen (1898-1984)

Carl Munters och Baltzar von Platen gjorde examensarbete tillsammans och presenterade där ett nytt kylsystem som Electrolux snabbt snappade upp och använde till sina kylskåp. Nyheten, som kom 1923, var att kylskåpet inte hade några rörliga delar.

Foto: © gunnar3000 - Fotolia.com

3. Trepunktsbältet Uppfinnare: Nils Bohlin (19202002) Volvo värvade Nils Bohlin från Saabs flygavdelning. Volvo skulle hårdlanseras i USA med säkerheten som säljargument och Bohlin skulle utveckla säkerheten, precis som han gjort på Saab. Bohlin uppfann då en ny bättre och bekvämare version av trepunktssäkerhetsbältet. 1958 fick han patent på sin uppfinning som nu är standard.

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Marcus gick från innovation till lansering på mindre än ett halvår Efter att ha spenderat många timmar varje dag vid datorn, ﬁck reklamfotografen Marcus Carlsson problem med musarm och värk i axlarna. En kväll när han satt och redigerade bilder, provade han att sätta snusdosor under armbågarna för att avlasta handlederna. Det blev början på en innovation.

att branschen behövde förnyas, och att de ﬂesta produkter dels har en liknande design och funktion och dels vänder sig till arbetsgivare. Han bestämde sig för att lägga fotografkarriären på is och satsa på att få riskkapital, knyta kontakter med producenter och skaffa sig ett nätverk av distributörer.

Marcus märkte att snusdosan avlastade armbågar och handleder förvånansvärt bra. Det födde idén till en ny innovation, ett nyskapande handledsstöd, som inspirerats av snusdosans karakteristiska form. Ergopucken, som produkten heter, är mobil och har en lägre prisnivå än många andra ergonomiprodukter. Med hjälp av målmedvetet arbete och en stor portion envishet lyckades Marcus gå från idé till ﬁnansierad och lanserad produkt på mindre än ett halvår. Efter att ha designat en prototyp, undersökte Marcus marknaden för ergonomiska hjälpmedel. Han såg snabbt

Nätverk snabbade upp

– Det stora nätverk, som jag byggt upp under åren som fotograf, har varit en stor fördel när jag utvecklat Ergopucken. I bagaget har jag också en utbildning på komplementärmedicinska högskolan i Malmö, och kunskapen om ergonomi och anatomi har bidragit till att snabba upp kommersialiseringsprocessen, säger Marcus Carlsson. Hans vision är att förebygga musarm hos så många svenskar som möjligt och att kunna erbjuda ergonomiska produkter, som är överkomliga och tillgängliga även för privatmarknaden. Marcus lyckades också få riskkapital

läste mig till den kunskap jag behövde på nätet och genom att ha en dialog med olika tillverkare, säger Marcus. Mobilt handledsstöd

Marcus Carlsson ﬁck en idé för att lösa ett eget problem med musarm. Det blev till en innovation som han nu säljer.

på ett tidigt stadium, från investmentbolaget Backahill. Med hjälp av ett stort nätverk och en rejäl portion envishet lyckades Marcus hantera allt från design till leverantörskontakter på egen hand. Just nu bygger Marcus Carlsson upp ett nätverk av distributörer och återförsäljare runtom i Europa. Han hoppas att Ergopucken ska

bli tillgänglig i butiker runtom i Europa framöver, och produkten har fått ett positivt mottagande. – Jag kände mig motiverad att utveckla och marknadsföra Ergopuck direkt, och sedan jag bestämde mig för att satsa på heltid, har utvecklingen gått snabbt. Jag har ingen tidigare erfarenhet av design och formgivning, men

Hittills har Marcus bland annat fått tillfälle att vässa sina förhandlingskunskaper, fördjupa sig i prissättningsteorier och knutit många kontakter i produktionsledet. Just nu jobbar han med att bygga upp ett nätverk av distributörer och återförsäljare runtom i landet. – Jag ville utveckla ett mobilt handledsstöd, som man enkelt kan bära med sig i väskan och använda var som helst, oavsett vilken dator man jobbar vid. Det unika med just Ergopucken är att man kan röra sig fritt mellan tangentbordet och musen utan att lyfta händerna. Det sparar många små rörelser, som på sikt kan orsaka musarm, säger Marcus Carlsson.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

Klurig pluring blev bärkraftig affärsidé Camilla Ljunggrens kluriga Pluring gjorde först succé som produkt i ett UF-företag. Nu är den Designtorgets mest sålda produkt genom tiderna. – Den har sålt otroligt bra. Jag är helt klart överraskad över det positiva mottagandet, säger uppﬁnnaren.

Camilla Ljunggren kom på den enkla men geniala handduks- och disktrasehållaren när hon var på landet tillsammans med sina småkusiner som ständigt lyckades förstöra krokarna när de skulle dra ned sina badhanddukar. – Då började jag fundera på om det inte kunde gå att lösa upphängningen så att även den småväxta kusinerna skulle kunna plocka ned handdukarna, säger hon och tillägger att samma sommar irriterades hon över att det alltid hängde en ofräsch diskhandduk över vattenkranen. Gjorde skisser

Väl hemma skissade hon på en lösning som även skulle göra det möjligt att hänga upp disktrasan i. Sakta men säkert började hängaren ta

Handduks- och disktrasehållaren Pluring har sålts i drygt en halv miljon exemplar.

– Enkla idéer är oftast de bästa, säger Camilla Ljunggren som är kvinnan bakom Pluring. (Foto: Privat)

form, från en konformad till rund design. – När jag ﬁck möjlighet att starta UF-företag i gymnasiet valde jag tillsammans med några klasskamrater att marknadsföra idén, vilket visade sig vara ett lyckokast. När det var dags att avveckla

UF-företaget fortsatte jag att sälja Pluring i en enskild ﬁrma. Drivs vidare

Under årens lopp har produktionen lagts över i egen regi och man har för längs sedan passerat en halv miljon

sålda exemplar. Pluring har produktutvecklats och finns idag i fyra olika modeller. – I dag finns verksamheten i en enskild firma som drivs av hela familjen eftersom jag numera arbetar som vd på SIFE, Students in free enterprise, säger Camilla Ljunggren som sannolikt är den enda före detta UF-företagaren som har sin produkt utställd på museum. – Det finns ett exemplar av Pluring på Arbetets Muse-

um i Norrköping, säger hon och tillägger att i dag känner hon sig väldigt nöjd med hur marknaden tog emot den enkla men samtidigt mycket användarvänliga hängaren.

TEXT: PETER FREDRIKSSON BUMBLEBEE CONSULTING

Anställda: 1 Omsättning: 250 000 kronor Bolagsform: Enskild ﬁrma Ort: Huddinge

TEMA: INNOVATION

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Snilleblixtarna stimulerar morgondagens innovatörer Både entreprenörskap och förmågan att uppﬁnna stimuleras genom Snilleblixtarna. Barn från förskola upp till årskurs fem får chansen att prova sina idéer. Och när man ser vilka idéer som föds inser man att ibland är det snarast en fördel att vara ung och opåverkad.

– Det är helt fantastiska idéer de får. De ser inga hinder som vi vuxna ofta gör. Snilleblixtarna sprider sig hela tiden till nya skolor och det är väldigt roligt, säger AnnaKarin Cardell som är ensam anställd på Snilleblixtarna i Sverige. Snilleblixtarnas upphovsman, uppﬁnnaren och entreprenören Anders Rosén började testa arbetssättet till-

Anna-Karin Cardell besöker några barn som tack vare Snilleblixtarna får chans att jobba med egna uppﬁnningar. Foto: Anders Eklund/Nationalencyklopedin.

sammans med en lärare på de egna barnens skola i början av 90-talet. Efter Anders följde sedan ett antal entusiastiska eldsjä-

2009 ÅRS VINNARE AV KUNSKAPSPRISET

År 2009 ﬁck föreningen Snilleblixtarna i Sverige det stora och ärofulla Kunskapspriset i kategorin föreningar/organisationer. Priset delas ut varje år till: ”de som på ett nyskapande, lustfyllt och framgångsrikt sätt förmedlar kunskap till andra. Kunskapspriset vill göra nyskapande kunskapsspridare till Sveriges kunskapshjältar. Pristagarna ska vara goda förebilder och våga tänka i nya banor. På så sätt kan priset bidra till att göra Sverige lite klokare.” Ur Kronprinsessan Victorias hand ﬁck Snilleblixtarna i Sverige motta priset på 250 000 kronor vid en fantastisk tillställning i Blå Hallen i Stockholms Stadshus.

lar som spred Snilleblixtarna till skolor på olika platser i landet. Snilleblixtarna blev en vildvuxen men livskraftig historia som ﬁck en riktig struktur först år 2006 då den ideella föreningen Snilleblixtarna i Sverige bildades. Anna-Karin överraskas ständigt av vad barnen kan hitta på. – Förra året i Göteborg var det en kille som visade upp en modell på ett paraply med små kanaler i spröten där vatten kunde rinna ner och sedan alstra ström som drev hans iPod. Jag frågade vad som hände om det inte

regnade och då svarade han ”självklart ﬁnns det solceller över hela paraplyskärmen”. De är underbara. 800 lärare

kul att se vilket intresse det finns för vardagsteknik, säger Anna-Karin. Målet med Snilleblixtarna är att stimulera barns intresse för teknik, uppfinningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Syftet är också att kunna erbjuda pedagoger, som arbetar i förskola och skola upp t.o.m. årskurs fem, en arbetsmodell som stimulerar elevernas nyfikenhet, lust att lära och förmåga att kritiskt reflektera. Men också att skapa nytt och agera på olika sätt. Allt enligt läroplanens uppsatta mål. – Skolan har i uppdrag att jobba med vardagsteknik men eftersom många lärare saknar utbildning i teknik är Snilleblixtarnas material välkommet. I slutet av maj hölls också den nationella Snilleblixtmässan i Katrineholm där ett stort antal elever från hela Sverige är inbjudna (se separat artikel). Kanske såg man där några av Sveriges framtida stora innovatörer?

Idag ﬁnns det 800 diplomerade Snilleblixtarna-lärare runtom i Sverige från Ystad i Söder till Luleå i norr och ytterligare ett stort antal i Stockholm som satsat hårt på konceptet. Vid en regional mässa på Tekniska museet deltog över 2000 barn. – De hade tänkt ha en dag TEXT: SÖLVE DAHLGREN men ﬁck dela upp det på fyra dagar för att det kom så Fotnot: Läs mer om Snilleblixmånga anmälningar. Det är tarna på www.snilleblixtarna.se

Succé för Snilleblixtmässan i Katrineholm Den nationella Snilleblixtmässan genomfördes i år i Katrineholm i slutet av maj. Som vanligt fanns det mängder av kreativa snilleblixtar på plats. Fria Företagare kan bjuda på några smakprov av kreativiteten hos nästa generation innovatörer. Det är en bred spridning, från praktiska hushållshjälpredor till fritidsutrustning.

Valdemar-roboten. Den kan städa på samma gång som den spelar musik Uppﬁnnare: Klara, Ebba, Frida och Steff. Klass 4A Skogsängsskolan

19 21 tunga innovationer

Foto: © Marek Kosmal - Fotolia.com

4. Celsiustermometern Uppﬁnnare: Anders Celsius (1701 - 1744)

Celsius dog av tuberkulos vid 42 års ålder men hade redan hunnit göra stora insatser. Efter ﬂera år på resande fot började Celsius ägna sig åt temperaturmätning när han kom hem till Uppsala 1737. Hans termometerskala, med nollpunkten vid vattnets kokpunkt och 100 grader vid snöns smältpunkt används än i dag (i omvänd form dock).

Foto: © Nikolai Sorokin - Fotolia.com

5. Trefassystemet Uppﬁnnare: Jonas Wenström (1855-1893) Wenström kunde varit världskändis. 1880 var han nära att komma före Thomas Edison med glödlampan. Istället är det för trefassystemet Wenström blivit känd. Systemet är än i dag det som försörjer kunderna med el och idén var startskottet för ASEA som i dag är jättekoncernen ABB.

Foto: © alphosyle - Fotolia.com

6. Respiratorn

Tvillingpulkan. Med tvillingpulkan kan man åka på samma gång som sin kompis och behöver inte vänta på sin tur. Uppﬁnnare: Leo och Jakob. Klass 3B Skogsborgsskolan

Uppfinnare: Carl Gunnar Engström 1940-talets polioepedemi i Sverige gjorde att Carl Gunnar Engström började skissa på en ny typ av andnings300 utställande i röda Snilleblixttröjor. Det var elever från Katrineholm, Vingåker och hjälp. 1950 var en prototyp Eskilstuna. för respiratorn färdig. Den var mycket mindre än sin föregångare, och än viktigare var att den kunde bestämma Fotnot: Deltagarna kommer som alltid i första hur mycket luft patienterna Bubbelflaskan. Man kan ta med sig balsam och schampo hand från den arrangerande kommunens/regioi samma flaska när man går till simhallen. Ett vardagsfick i sig. Apparaten gjorde nens skolor men mässan får i alla fall nationell problem som lösts genom att sätt ihop två flaskor till en. status. (Penningbrist gör att det är svårt för skolor det möjligt att hålla männisUppfinnare: Jennifer, Felicia, Izabelle och Adina-Li. Klass att resa till mässan). kor vid liv betydligt längre. 4A Valla skola.

TEMA: INNOVATION

20 21 tunga innovationer

Foto: © pd - Fotolia.com

7. Hasselblad Uppfinnare: Victor Hasselblad (1906-1978) Under andra världskriget fick Hasselblad i uppdrag att ta fram en militär spaningskamera, liknande som hittats i ett nedskjutet tyskt flyg. Hasselblad svarade: ”Nej, men jag bygga en bättre” och började tillverkningen. Den 6 oktober 1948 släpptes Hasselblad 1600F till den civila marknaden, och kameran slog snabbt igenom. Än idag är Hasselblad det främsta av statusmärken inom området.

Foto: © Ramona Heim - Fotolia.com

8. Kullager Uppfinnare: Sven Wingquist (1876-1953) Den 6 juni 1907 meddelade Patent- och registreringsverket att de godkänt SKF:s patentansökan för den sfäriska kullagret, en utveckling av kullagret som funnits sedan mitten av 1800-talet. Sven Wingquist var uppfinnaren, tillika teknisk chef, medgrundare och vd på SKF som i kullagret fick en storsäljare.

Foto: © miklav - Fotolia.com

9. Fyrbelysning Uppfinnare: Gustaf Dalén (1869-1937) 1909 blev Gustaf Dalén vd på AGA. Dalén utvecklade där många framgångsrika produkter. Den mest framgångsrika var AGA-fyren, som drevs med gas (där en solventil styrde tillförseln) och fyren därmed blev betydligt bräslesnålare än tidigare fyrar. För uppfinningen fick Dalén Nobelpriset i fysik 1912.

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Regeringen vill främja de innovationsrika företagen Regeringen vill att den rådgivningsverksamhet för uppﬁnnare som i dag erbjuds via Almi i större utsträckning ska upphandlas. Vidare vill man skapa ett råd som ska vara rådgivande till Tillväxtanalys, för att på så sätt hålla koll på kapitalmarknadens påverkan på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning.

I propositionen ”Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning” vill regeringen öka effektiviteten i de befintliga stödsystemen. Catrin Mattsson som är politisk sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson menar att det behövs en ökad mångfald i rådgivningsutbudet som riktar sig till företagare. – Vid sidan av Almi finns idag flera andra kunniga privata och ideella rådgivningsaktörer som tillsammans kan öka bredden i rådgivningsutbudet. En ytterligare möjlighet är att i större utsträck-

– Statliga ﬁnansieringsinsatser ska riktas till de områden och skeden där marknaden misslyckats eller är frånvarande i företagsﬁnansieringen, säger Catrin Mattsson på Näringsdepartementet.

finanskrisen och här betonar regeringen att det först och främst är den privata marknaden som ska stå för tillflödet av kapital. – En av utmaningarna är därför att med större precision rikta statliga finansieringsinsatser till de områden och skeden där marknaden misslyckats eller är frånvarande i företagsfinansieringen, säger Catrin Mattsson som menar att det är viktigt att statliga företagsfrämjande insatser följs upp och utvärderas mer systematiskt än tidigare. Det här ska ske genom att bland annat Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) får uppdraget att utvärdera det företagsfrämjande systemet.

ning utveckla system med mentorskap där företagare erbjuds rådgivning av andra företagare, säger hon och tillägger att just mentorskapet visat sig vara ett effektivt redskap för att nyblivna företagare ska kunna slussas in i Bland svenska fristående uppnäringslivet. ﬁnnare ﬁnns det generellt ett Brist på kapital

Tillgången på riskkapital har varit ett stort problem under

mycket stort missnöje med att de innovationer som kommer från universitetsvärlden har betydligt mer medel att tillgå

Fristående uppﬁnnare har generellt svårare att få in riskkapital än de som är knutna till universitetsvärlden. än de innovationer som kommer från enskilda personer/ småföretag. Hur vill ni skapa mer jämnlika spelregler?

– De marknadsmisslyckanden som i dag är mest framträdande gäller finansiering av nya företag och tidiga utvecklingsskeden, men det finns också regionala skillnader med allmänt större finansieringssvårigheter för företag i vissa delar av landet.

Genom att tydligare deﬁniera statens marknadskompletterade roll och ansvarsfördelningen mellan olika statliga aktörer som tillhandahåller ﬁnansiering, kan insatserna bättre anpassas till företagens olika behov, säger Catrin Mattsson.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Uppsägningen motiverade Monica att gå från webbdesigner till innovatör När Monica Gustafsson ﬁck sparken från sitt jobb som webbdesigner på läkemedelsteknikföretaget Gambro, satsade hon på att spinna vidare på sitt intresse för kläder och design genom att utveckla ett multifunktionellt plagg för barn och satsa på ett eget designföretag.

När Monica Gustafsson blev av med jobbet, blev det början på en helt ny karriär som kläddesigner. Hon började med att åka på långsemester till Thailand. Där föddes idén om multiplagget Moncho. På vägen hem köpte Monica med sig 300 meter tyg, och snart var tillverkningen i full gång. – Jag hade jobbat på Gambro i sju år, och uppsägningen gav mig en knuff i rätt riktning, som gjorde att jag vågade byta spår och förverkliga min dröm om att bli kläddesigner. Jag hade varit trött på mitt jobb ganska länge och ville ersätta den trögjob-

bade organisationen med en snabbare och mer ﬂexibel verksamhet i egen regi. Om jag inte hade blivit uppsagd, så hade jag nog aldrig vågat göra verklighet av min dröm, säger Monica.

tog längre tid än väntat och för att få ekonomin att gå runt under lågkonjunkturen, har Monica valt att även ta uppdrag som IT-konsult vid sidan av. Låt innovation ta sin tid

Fick hjälp av Trygghetsrådet

Monica fick hjälp av Trygghetsrådet, som hjälpte henne att sadla om och hitta en ny riktning i karriären. Ett av Monicas största intressen är att sy kläder till sina två barn. Hon lyckades också få ett utvecklingslån från Almi och patenterade sin innovation. Hon valde att spinna vidare på sitt intresse genom att uppfinna Monchon, ett egendesignat multiplagg för barn som kan användas som både pläd, amningsfilt, sovpåse och solskydd till barnvagnen. I framtiden siktar hon på exportmarknaden, eftersom hon inte tror att den svenska marknaden är tillräckligt stor på sikt. Att designa, tillverka och marknadsföra monchon

– Jag hade jobbat på Gambro i sju år, och uppsägningen gav mig en knuff i rätt riktning, som gjorde att jag vågade byta spår och förverkliga min dröm om att bli kläddesigner, säger Monica Gustafsson.

Förra året testade hon produkten i butik för att se, vilket pris kunderna är villiga att betala. Det avgör var hon förlägger tillverkningen, Estland eller Asien. – Mitt tips till andra som vill sadla om och lyckas med sin egen innovation är att låta det ta tid och ha ﬂera olika alternativa vägar att välja mellan. Allt kanske inte går som du har tänkt, saker och ting kan ta längre tid än väntat, och du kanske stöter på oväntade hinder. Ge inte upp, satsa på att göra något annat vid sidan av och träna din uthållighet, säger Monica Gustafsson.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

TEMA: INNOVATION

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Enkla lösningar tilltalar drakarna start-ups, säger han och tillägger att många uppﬁnnare inte är medvetna om att deras idéer har ett litet värde om de inte är materialiserade i en fysisk produkt, marknad och eventuellt patent.

Draknästet har blivit en tvsuccé där innovatörer från hela landet har chansen att få in riskkapital. För draken Mats Gabrielsson handlar det om att hitta enkla men geniala lösningar som går att kommersialisera. – Komplexa produkter är ofta svåra att få ut på marknaden, säger han.

Produktionsvärdet 15-20%

Till vardags driver han investmentföretaget Gabrielsson Invest AB och allt som allt är han majoritets- eller helägare i 36 bolag. När han ﬁck förfrågan om han ville vara med i Draknästet 2009 och 2010 tvekade han inte många sekunder. – Visst tar det mycket tid och energi. Men jag tycker att det är värt uppoffringen. Dels har jag fått många goda vänner tack vare inspelningarna. Men sen kommer jag även i kontakt med en hel del riktigt bra idéer, säger han och tillägger att han letar främst efter innovationer som är enkla att förstå. Som ett exempel tar han Mats Gabrielsson är en av drakarna i SVT:s Draknästet. Foto: Carl-Johan Söder/SVT distanspluggen som presenterades i Draknästet och som var så enkel att alla förstod Det är en ordentlig förbätt- den av de fem drakarna som den, vilket även Gabrielssons ring av en redan beprövad är mest intresserad av innoprodukt där man har gjort vationer, vilket han förklarar meddrakar gjorde. GABRIELSSON INVEST AB – Tyvärr var det så, men en- tekniska innovationer som med att han har en bred erAnställda: 466 kelheten i sig gör att produk- löser BabyBjörns tillkorta- farenhet av industri och proOmsättning: 448 milj kronor duktion. ten blir mycket enkel att få ut kommanden. Bolagsform: Aktiebolag – Jag har ju också en strukMånga tittare rankar tropå marknaden. Babyviking Ort: Stockholm är en motsvarande enkel idé. ligen Mats Gabrielsson som tur som fungerar med små

21 tunga innovationer

Foto: © Kirsty Pargeter - Fotolia.com

10. Blixtlåset Uppﬁnnare: Gideon Sundbäck (1880-1954) Sundbäck föddes i Småland men ﬂyttade till USA i 25-årsåldern efter ett par år i Tyskland. Där träffade han Peter Aronsson, som arbetade med att tillverka blixtlås. De fungerade dock dåligt, så Aronsson anställde sin landsman som 1913 tog patent på en ny konstuktion som slog igenom efter en beställning av det amerikanska försvaret.

Han uppskattar att produktionsvärdet av en produkt är 15 till 20 procent av det slutliga konsumentpriset, vilket kan vara svårt för många idékläckare att ta till sig. – Det är högst en av 50 bra idéer som blir riktigt lönsamma i slutändan, säger Mats Gabrielsson som ännu inte vet om det blir några fortsatta framträdanden i Draknästet för hans egen del. Att avsätta tid till inspelningarna och därefter svara och hjälpa de entreprenörer som tillkommit kräver att en redan fulltecknad agenda får ännu fler uppbokade tider. – Men jag ser mötena i tvstudion som ett sätt att lära mig mer om människor och teknik. Jag brukar säga till mina medarbetare när vi kommer ut från ett möte. ”Nu Foto: © alexonline - Fotolia.com har vi lärt oss något om den här tekniken och om människorna”. Det är det som för ut- Uppfinnare: Rune Elmqvist (1906-1996) vecklingen framåt. 1958 tog läkaren, ingenTEXT: PETER FREDRIKSSON jören och uppfinnaren Rune Elmqvist fram den första pacemakern. Uppdraget kom från hjärtkirurgen Åke Senning, som sedan samma år opererade in pacemakern på en patient med hjärtrytmrubbning.

11. Pacemakern

Bajspåsehållare från Piteå ska erövra Europa De ﬂesta goda idéer stannar på skisstadiet. Men när Monica Bäckman uppfann en bajspåsehållare för hundägare bestämde hon sig för att satsa. I dag är den första serien tillverkad och klar och nu söker hon med ljus och lykta efter en grossist.

När hunden bajsat på trottoaren är det varje hundägares plikt att plocka upp efter den, vilket de ﬂesta också gör. Men samtidigt kan de ﬂesta hundägare skriva under på att det inte är särskilt trevligt att gå runt med en påse ljummet bajs. När Monica Bäckman som tidigare själv haft hund plötsligt kom på hur man skulle kunna lösa dilemmat var det GORETTO

Anställda: 0 Omsättning: Nystartad Bolagsform: Enskild ﬁrma Ort: Blåsmark

Hållaren gör att hundägaren slipper bära runt på bajspåsarna. Uppopo består av en skruvad plasttråd som fästs på kopplet och rymmer två bajspåsar.

lika enkelt som genialt. Genom att sätta en spiralformad hållare på kopplet nära handen slipper hundägaren hålla i påsen. – Det var så enkelt att jag inte kunde släppa idén. Men samtidigt hade jag ingen aning om hur jag skulle göra för att omsätta idén till en färdig produkt, säger hon och berättar att hon i alla fall tog fram en enkel prototyp med

persarbete som krävs för att skydda sina idéer, konstaterar hon och tillägger att den hjälp av piprensare. Efter att ha kontaktat Almi, första serien tillverkades i en som blev eld och lågor över begränsad upplaga i Kina. hållaren, ﬁck hon hjälp med att komma vidare. En kon- Svårt få lån struktör anlitades som ﬁck i Att ta fram en helt ny prouppdrag att omsätta proto- dukt är ingen billig process typen till en tillverkningsbar och Monica Bäckman konprodukt och därefter sökte staterar att hon lagt ut myckhon mönsterskydd i EU och et pengar. Samtidigt har det i Norge. varit svårt att få lån eftersom – Det är en hel vetenskap bankerna menar att de inte och otroligt mycket pap- kan bedöma framtidsutsik-

terna för den här typen av produkter. – Det hade nog varit enklare att låna till aktieköp, vilket är märkligt. I båda fallen handlar det om förhoppningar om framtida vinster, säger hon. Marknadsföringen har annars varit den svåra biten när det gäller att få ut produkten på marknaden. Grossisten Pet Food som inledningsvis visade stort intresse har dragit sig ur och nu söker Monica Bäckman med ljus och lykta efter en annan grossist. – Jag har ett heltidsjobb i en butik här i Piteå så jag har vare sig tid eller resurser att själv sälja in hållaren till enskilda butiker eller kedjor. Därför hoppas jag hitta en grossist som är etablerad på marknaden, säger hon.

Foto: © Eisenhans - Fotolia.com

12. Xylocain Uppﬁnnare: Nils Löfgren (19131967) och Bengt Lundqvist (1906-1952)

1943 sålde Löfgren och Lundqvist, båda aktiva vid Stockholms högskola, rättigheterna till det nyutvecklade lokalbedövningsmedlet Xylocain till Astra för 15 000 kronor plus en royalty på fyra procent av försäljningen under 17 år. Den senare punkten i avtalet genererade beTEXT & FOTO: tydligt mer pengar då XyloPETER FREDRIKSSON cain blev en braksuccé.

TEMA: INNOVATION

22 21 tunga innovationer

Foto: © Lidiya - Fotolia.com

13. Färggrafiken Uppfinnare: Håkan Lans (1947-) Den ständigt aktuelle Håkan Lans har fått kämpa hårt för att behålla rättigheterna till – och få betalt för – sina uppfinningar. Ett exempel är det system för färggrafik till datorskärmar som Lans utvecklade. Tillverkarna Hitachi och IBM tvingades betala, medan tvister med andra tillverkare fallit på teknikaliteter. Lans stämde sedan sina egna advokater för misstag som de gjort.

Ny experimentsverkstad för matuppfinnare Nya produkter till livsmedelsmarknaden stannar ofta på idéstadiet eftersom det är svårt och dyrt att lansera nyheterna. I Karlshamn har entreprenören Marc Ljungström öppnat Sveriges första centrum för livsmedelsutveckling.

CLUK, Centrum för livsmedelsutveckling i Karlshamn, är ett avancerat provkök där innovatörer inom livsmedelsbranschen kan få hjälp med allt från att utveckla processer till maskiner. Här ska de upphovsmän som saknar kompetens och utrustning för att testa och utvärdera nya produkter få hjälp med att avgöra om affärsidéerna håller. – Det ﬁnns ett uppdämt behov av testmöjligheter, säger Marc Ljungström när han visar upp anläggningen som står redo för att bli Sveriges ledande experimentverkstad

Foto: © Riccardo Arata - Fotolia.com

14. Navigation Uppﬁnnare: Håkan Lans (1947-) Håkan Lans har också utvecklat ett system som använder GPS-uppgifter och radiokommunikation för att stärka säkerheten på vattnet och i luften. Systemet är standard över hela världen för både sjö- och luftfarten.

CASTELLET BRUK I BLEKINGE AB

Anställda: 1 Omsättning: 8,7 milj kr Bolagsform: Aktiebolag Ort: Karlshamn

MASECO AB

Anställda: 17 Omsättning: 28,7 milj kr Bolagsform: Aktiebolag Ort: Karlshamn

Marc Ljungström belönades nyligen med Postens pris som ”Årets nytänkare”.

för både små och stora aktörer i branschen. På verkstadsgolvet råder det full fart där de anställda arbetar för fullt med att ta fram nya maskiner för olika processer som till exempel sylttillverkning. Bakom CLUK står förutom Marc Ljungström även Karlshamns kommun som sökt och beviljats EU-bidrag för

satsningen samt stiftelsen Ideon Agro Food i Lund som är en nätverksorganisation med tillgång till erfarna projektledare. – Min roll i det hela är att Castellet Bruk AB äger fastigheten medan mitt andra bolag Maseco AB tillverkar och tillhandahåller den utrustning som krävs, säger han och tillägger att själva ﬁnes-

15. Bakåtvända bilbarnstolen Uppﬁnnare: Bertil Aldman (1925-1998)

När Bertil Aldman såg hur astronauter satt fastspända i en uppskjutning började han skissa på en ny bilbarnstol som var vänd så att barnet satt med ryggen mot färdriktningen. 1963 kom barnstolen, som senare backades upp av Volvo och räddade många liv.

sen med experimentverkstaden är att livsmedelsföretagen kan testa olika idéer och produkter till en låg kostnad. Helt fristående

De testlaboratorium som ﬁnns i andra länder är ofta knutna till stora aktörer och deras nätverk, vilket gör att mindre och oberoende leverantörer stängs ute. CLUK är

istället en neutral arena där de tilltänkta affärsvolymerna inte ska vara i fokus. Marc Ljungström menar att det viktigaste är att anläggningen är så ﬂexibel som möjligt. Därför kommer en stor del av den tekniska utrustningen att hyras in. Den önskade processlinjen byggs sedan upp efter kundens behov och kan varieras från en försöksomgång till en annan. Lämpliga produkter att testa och utveckla är drycker, sylter, såser och olika sorters glass. I anläggningen ska man också kunna förpacka och försluta produkterna. – På så sätt kan man göra konsumenttester på ett tidigt stadium. Vi ska med andra ord ge både ris och ros innan leverantörerna lanserar sina produkter i full skala.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Monikas uppﬁnningar fastnade hos storföretagen Har du en riktig bra idé? Se till att den kommer ut på marknaden så snabbt som möjligt. Före detta narkossköterskan Monika Dahlstrand uppfann en narkosmask för spädbarn samt en röksug anpassad för laseroperationer. I dag samlar de båda uppﬁnningarna damm hos de nuvarande patentägarna.

Foto: © Tomasz Trojanowski - Fotolia.com

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Ett spädbarn skulle sövas inför en operation men hur personalen än försökte var det omöjligt att fånga ansiktet. Den lille sög på allt han kunde och hade inte alls lust att få en mask över ansiktet. – Det var då jag kom på att allt som behövdes var en napp inuti masken, säger Monika Dahlstrand som började skissa på hur den borde se ut. Den måste vara tät så att narkosgaserna går upp i näsan samtidigt som konstruktionen skulle vara så enkel som möjligt. Snart hade hon en prototyp klar och tog kontakt med Utvecklingsfonden (nuvaran-

Narkosmasken för spädbarn är hittills den enda i sitt slag.

de Almi) för att få hjälp med att få produkten patent- och mönsterskyddad så snabbt som möjligt. – Affärsvärlden är tuff och det är många som vill roffa åt sig pengar, säger Monika Dahlstrand som tvingades jaga sponsorer för att betala alla utgifter. Att uppﬁnna saker är allt annat än gratis. Bara att skydda idén kostade runt 40 000 kronor och var en tidsödande procedur som tog ett och ett halvt år. Först efter en omfattande nyhetsgranskning, det vill säga en kontroll att

det inte ﬁnns några liknande uppﬁnningar beviljades hon patent. – Det var en byråkrati som gick utanpå det mesta, suckar hon och berättar att med patentet i sin hand började hon leta efter en tillverkare.

kom produkten aldrig ut på marknaden eftersom återförsäljaren aldrig marknadsförde produkten tillräckligt intensivt. När bolaget sedan köptes upp i flera omgångar kom den unika narkosmasken till slut att glömmas bort av de nuvarande patentägarna. – Det känns trist att det aldrig blev något av det hela, eftersom jag fortfarande får förfrågningar från vården om var man kan finna masken, säger Monica Dahlstrand som numera är pensionär men arbetar för att främja uppfinnare.

Numera är hon aktiv i MentorRing som är ett riksomfattande nätverk som ska stödja kvinnliga uppfinnare så att de ska kunna förverkliga sina idéer till marknadsanpassade produkter. – Som uppfinnare måste man kunna tänka i helt nya banor. En uppfinning består av lika delar idé, teknik och ekonomi. Först när allt stämmer finns förutsättningen för att lyckas, säger hon.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Utlovades royalty

Efter tre år hade hon med hjälp av en inhyrd juridisk specialist tecknat ett avtal med en återförsäljare som skulle ge henne en royalty på fem procent. En lönsam uppgörelse kan tyckas, men med facit i hand

Monika Dahlstrands rökgassug skulle kunna förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen samtidigt som den sparat pengar. Sugen gör att man kan minska bemanningen vid en laseroperation.

TEMA: INNOVATION

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Uppfinnare vill ha mer statligt stöd Det är nästan omöjligt för små och fristående uppﬁnnare att hitta kapital för forskning och utveckling. Det här vill Svenska Uppﬁnnareföreningen ändra på. – Staten måste i betydligt högre grad än i dag gynna de icke universitetsnära projekten, säger Peter A Jörgensen.

Han menar att under de senaste åren har förutsättningarna för de uppfinnare som inte är knutna till universitetsvärlden försämrats i betydande grad. I dag ligger allt fokus på de forskningsbaserade projekten, vilket innebär en snedvridning på marknaden. – Det finns inget som säger att de affärsidéer som kommer från universiteten skulle vara bättre än de som uppstår när enskilda företagare tar fram nya produkter, snarare tvärtom. Den absoluta majoriteten av de uppfinningar som kommersialiseras härstammar från fria uppfinnare

SKILLNADER UNIVERSITET VS FRIA UPPFINNARE

Universitet

Fria uppﬁnnare

20 %

80 %

500 000 kr

15 000 kr

Upp till 5 milj kr

Nej, däremot lån

15 000 kr

3000 kr

Andel teknikbaserade nya företag: Veriﬁeringsstöd Bidrag i senare skeden Stöd till patentgranskning

bjuder likvärdiga villkor vid exploatering utanför universitetssfären blir spelreglerna mer likvärdiga. Skattefördelar viktiga

- Fria uppﬁnnare och andra entreprenörer måste få tillgång till samma stöd som de forskningsbaserade projekten, säger Peter A Jörgensen, styrelseordförande i Svenska Uppﬁnnareföreningen.

och personer som hoppat av anställningar från andra företag, säger Peter A Jörgensen som arbetar med att lobba för lika villkor. Vid ett möte med ﬁnansmarknadsminister Mats Odell framförde han fem konkreta förslag på hur sta-

ten skulle kunna agera för att främja företagsamheten i landet. – Ett stort problem är ﬁnansieringen, och här anser vi att det offentliga stödet i tidiga skeden bör trefaldigas. Genom att inrätta ett nionde innovationskontor som er-

Ett annan reform som skulle kunna öka tillflödet av kapital är att ge skattefördelar för uppfinnare genom att låta dessa dra av sina utvecklingskostnader mot befintliga tjänsteinkomster. Även skattesubventioner vid investeringar i unga företag samt en översyn av 3:12-reglernas inlåsande effekter skulle underlätta finansieringen. – Vi vill även se en förstärkt kapitalbas för affärsänglar, vilket kan ske genom att sta-

ten lånar ut pengar till förmånliga villkor. Här kan vi ta efter den amerikanska modellen Small Business Investment Corporations, säger Peter A Jörgensen som även menar att det krävs åtgärder för att få till en blocköverskridande överenskommelse om förmögenhetsskattens avskaffade. Först när det ﬁnns en långsiktig överenskommelse som är trovärdig kommer delar av de cirka 1000 miljarder kronor som svenskar förvaltar i andra länder investeras i till exempel unga och innovativa företag.

Magnus Lagerkvist tröttnade på att yxan fastnade när han högg ved. Då uppfann han en tudelad klyvyxa som kan spräcka de mest motsträviga vedbitar. Men trots att yxan säljs av bland andra Jula och Järnia har det inte blivit någon lönsam idé. – Jag har väl i stort sett fått tillbaka det som jag lagt ut, säger han.

Magnus Lagerkvist jobbar till vardags som reparatör på Kockums Maskin. Men på fritiden är det uppﬁnningar som den tudelade klyvyxan gäller.

– Det blev många returer innan jag kunde godkänna produkten, säger Magnus Lagerkvist som omgående ﬁck en beställning på sammanlagt 4000 yxor från Jula och Järnia och var övertygad om att nu skulle pengarna rulla in. Svårt marknadsföra

Försäljningen har dock gått trögt vilket kan bero på att produkten varit svår att marknadsföra. Kunderna vet

hur en yxa ser ut, men få kan föreställa sig vilken nytta en tudelad klyvyxa med utväxling kan göra. – Marknadsföring är svårt och dyrt. Tyvärr tror jag att det är så för de ﬂesta uppﬁnnare. Det är enkelt att komma på nya idéer och att tillverka produkterna. Men att få ut dem på marknaden, det är där det stupar, säger Magnus Lagerkvist som även tagit fram en mindre variant som

främst är avsedd för dem som bor i lägenhet. Med tubyxan går det att på ett säkert sätt hugga loss mindre bitar för att kunna tända brasan. Även denna ﬁnns hos Jula och Järnia, men för en tynande tillvaro. – Ett problem med de här två uppﬁnnarna är att de innehåller rörliga delar, vilket gör att de bör marknadsföras med rörlig bild. Men att köpa reklamtid i tv är inte att

16. Konstgjord njure Uppﬁnnare: Nils Alwall (1904-1986) Efter att ha testast på kaniner användes dialysmaskinen för första gången på en patient i september 1946. Resultatet var en stor framgång för Nils Alwall, som konstruerat maskinen. Tillsammans med Holger Crafoord (tidigare partner med Ruben Rausing i Tetra Pak) byggde Alwall upp företaget Gambro kring det som kallades ”Gambronjuren” och som lanserades 1967.

Foto: © IKO - Fotolia.com

TEXT: PETER FREDRIKSSON

Han uppfann yxan på nytt

Alla som hugger ved råkar ut för att yxan förr eller senare fastnar i knotiga vedbitar. Magnus Lagerkvist testade att slå i en extra yxa så att yxskallarna hamnade mot varandra. – Då var det hur enkelt som helst att bända isär bitarna, säger han och tillägger att han snart började skissa på en prototyp. Efter att ha säkrat ett patent visade han upp klyvyxan på teknikmässan i Älvsjö för fyra år sedan. Intresset var större än han någonsin vågat hoppas på och det mesta tydde på att uppﬁnningen skulle bli en riktig god affär. Tillsammans med en samarbetspartner lades tillverkningen ut på ett kinesiskt gjuteri, som dock hade problem med att uppfylla kvalitetskraven.

21 tunga innovationer

17. Skiftnyckeln Uppfinnare: Johan Petter Johansson (1853-1943) Efter värnplikten började Johan Petter Johansson sin bana som skulle leda fram till flera stora uppfinningar. Efter praktik och senare jobb på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna flyttade Johansson till Enköping och startade 33 år gammal eget företag. Inom några år hade han konstruerat och fått patent på en ställbar rörtång (patent 1888) och den stora succén: skiftnyckeln (1891 och 1892).

18. Blåslampan

tänka på, däremot finns de med på Youtube. Det är bara Uppfinnare: Carl Richard att söka på yxmannen så hit- Nyberg (1858-1939) tar man mig, säger han. 1881 patenterade Nyberg blåslampan, en uppföljare till TEXT & FOTO: lödlampan. Konstruktionen PETER FREDRIKSSON bestod av en behållare med sprit som antändes och tryckluft som skapade en svetslåga MEJJNTEK som användes till lödning. Anställda: 0 Året efter startade han eget Omsättning: 0 kronor företag och sålde lamporna Bolagsform: Enskild firma för 12 kronor styck. Ort: Johannishus

TEMA: INNOVATION

24 21 tunga innovationer

19. Separatorn Uppﬁnnare: Gustaf de Laval (1845-1913) Gustaf de Laval tog över 90 svenska patent under sin livstid. Den största framgången var separatorn, maskinen som skiljde mjölken och grädden. Kunderna var främst lantbruken som då, i slutet på 1870-talet, var de som hanterade avskiljningen. Senare tog mejerierna över hanteringen. De Lavals uppﬁnning utvecklades och än i dag ingår separatorer, dock av mer modern art, i produktlistan.

Bengt-Åkes uppfinning underlättar för rullstolsbundna

Behovet av olika typer av hjälpmedel blir allt större i takt med att 40-talisterna blir äldre. Det här har uppﬁnnaren Bengt-Åke Henriksson i Svängsta tagit fasta på. Hans rullstolsprototyp som inte rullar bakåt av misstag är en innovation som rönt stort intresse. – Jag har utvecklat ett i och urkopplingsbart frinav med tre lägen som underlättar

Anställda: 0 Omsättning: 0 kronor Bolagsform: Enskild ﬁrma Ort: Svängsta

20. Tetrapak Uppﬁnnare: Erik Wallenberg (1915-1999) Hur mjölken skulle paketeras var 10 000-kronorsfrågan i början av 1940-talet. Tetra Pak spanade intensivt på USA där en engångsförpackning var modellen, till skillnad från i Sverige där glas gällde. Medarbetaren Erik Wallenberg uppfann tetraedern 1944. Det blev ingen omedelbar succé, men så småningom Tetra Paks kassako.

21. Läspennan Uppﬁnnare: Christer Fåhraeus (1965-) Läspennan, kallad C-pen, ströks över en text och digitaliserade den. Från pennan gick det att ta texten in i datorn och redigera den eller få ord översatta direkt i pennan. Christer Fåhraeus uppfann pennan som hade stora förväntningar på sig men aldrig riktigt slog igenom.

siga redaktionen var när det gällde att sålla bland ansökningarna.

Drakarna på teve gav tummen ned för Bengt-Åke Henrikssons rullstol, som inte kan rulla bakåt av misstag. Men trots det uteblivna ﬁnansiella stödet hoppas han att hans uppﬁnning ska erövra marknaden. – Det är svårt att lansera nya produkter. Men uppmärksamheten från teve kommer att ge en hel del draghjälp, säger han.

SVÄNGSTA INNOVATION

Illustration: © piai - Fotolia.com

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Fjärilar i magen

Rullstolen med det i och urkopplingsbara frinavet uppmärksammades i Draknästet den 28 april.

körning uppför backar, ramper och trottoarkanter, säger han när han demonstrerar den smått geniala uppﬁnningen som gör det enklare för rullstolsbundna att ta sig fram i besvärliga miljöer. Bakom prototypen ligger en hel del arbete och pengar, som bland annat kommer från Hjälpmedelsinstitutet

i Stockholm och olika typer av villkorade lån. När han fick möjlighet att vara med i Draknästet bestämde han sig för att ta chansen. – Uppmärksamheten i teve var guld värd eftersom det finns många framtida finansiärer i tevepubliken, säger Bengt-Åke Henriksson som är imponerad över hur proff-

– Vi mailade intensivt fram och tillbaka i en veckas tid, sen var de klara med det första urvalet. Vid den första sittningen i Malmö sållade man ytterligare och sen blev jag inbjuden till inspelningen i Stockholm, säger han och tillägger att han hade en hel del fjärilar i magen innan det var dags. De tuffa frågorna till trots tyckte han att han gjorde bra ifrån sig, men så hade han också förberett sig så långt som möjligt. – Vi fick inte veta frågorna innan, så det gällde att verkligen fundera igenom vad de skulle kunna tänkas fråga om, säger han och tillägger att han är övertygad om uppfinningen ”Powerstop” kommer att bli vanlig på rullstolarna framöver, trots att drakarna inte föll för idén. Bengt-Åke Henriksson har dock fler produkter på lager där han visar upp bland an-

– Det ﬁnns ett stort behov av hjälpmedel för äldre och funktionshindrade, säger uppﬁnnaren Bengt-Åke Henriksson.

nat den patentsökta Rehabstolen Back Relax för avlastning av rygg, nacke och axlar samt två varianter av spöhållare för båt respektive rullstol. – Jag har en hel del idéer som ännu inte kommit så långt. Men att ta fram nya produkter är både tufft och svårt. Det är egentligen inget jag rekommenderar någon att hålla på med, säger han.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

Svenska uppfinningar i täten och på så sätt få fram den nya produkten dynamit. Men i den digra pantentlistan ﬁnns även spränggummit, spränggelatinet och det röksvaga nobelkrutet. En nästan samtida uppﬁnnare, som för övrigt kammade hem ett av de första nobelprisen i fysik, är Gustaf Dalén som konstruerade AGA-fyren som fungerade utan tillsyn i upp till ett år. Fyrarna var inte beroende av elektricitet eftersom den enda drivkällan var acetylengas, där en automatisk solventil ströp förbrukningen under dagtid då det inte behövdes ljus. Den numera receptfria magmedicinen Losec från AstraZeneca räddar vardagen för många.

fred Nobels entreprenörskap i samband med utdelningen av de olika Nobelpriserna, men vad få känner till är att han lyckades ro hem cirka 350 patent under sin livstid. Mest känd är han för att lyckats tygla den oerhört stötkänsliga och därmed farliga nitroglycerinen genom att mixa denna med bland Varje år påminns vi om Al- annat kiselgur och kromatol

Dynamiten, kullagret och mjölkseparatorn är några av de mest kända svenska uppﬁnningarna. Men listan över nya produkter och tjänster är betydligt längre än så. En snabb historisk tillbakablick visar åtskilliga lyckade idéer som alla hittat ut på marknaden.

Svenskt blixtlås

I samma veva lyckades svenskamerikanen Gideon Sundbäck utveckla och förbättra ett gammal amerikanskt patent på draglås. Sundbäcks nya blixtlås blev omedelbart en succé på marknaden och används fortfarande i hela världen. I dag ﬁnns det en dammsugare i de ﬂesta hem, men få känner till att det var den

svenske uppfinnaren Eberhardt Seger som tog fram den första hushållsdammsugaren, som från och med 1912 serietillverkades av AB Lux (Electrolux). I takt med att antalet bilar ökade under 1900-talet så började även trafikolyckorna uppmärksammas. Det här fick Nils Bohlin att vidareutveckla ett amerikanskt patent på trepunktsbältet, som sitter fast i två punkter och spänns fast i en tredje. 1958 fick han patent på sin variant och året efter utrustades

Volvo Amazon och Volvo PV 544 med bältet. I och med att Hans Karlson utvecklade rullbältet 1962 ökade säkerheten ytterligare. Losec, som är en medicin mot magsår togs fram av svenska forskare på Astra. Medicinen patenterades 1979 och släpptes ut på marknaden 1988.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

HÄR ÄR FLER KÄNDA SVENSKA UPPFINNINGAR

Konstgjorda diamanter Används för industriellt bruk. Anders Kämpe och Baltzar von Platen kom 1953 på hur man kunde framställa artiﬁciella diamanter. Tändstickan År 1844 presenterade svensken Gustaf Erik Pasch den första tändstickan som brann utan giftig gul fosfor. Den förbättrades av bröderna Lundström som grundade Jönköpings tändsticksfabrik. Missa inte heller 21 tunga innovationer som vi presenterat på sid 18-24 i detta nummer. Några av dem nämns även i artikeln här bredvid.

'3*" 'Â˝3&5"("3& t +6/*

SOMMARVIKARIER & UTBILDNING

Ny utbildning fĂśr tillvĂ¤xtfĂśretagare ka fĂśretag som har goda och lĂśnsamma affĂ¤rsidĂŠer, men som av olika anledningar stannat i vĂ¤xten. De kommer kanske upp i en omsĂ¤ttning pĂĽ tre-fyra miljoner kronor, men sen kommer de inte vidare. Det Ă¤r just de fĂśretagarna vi riktar vĂĽra utbildningar till, sĂ¤ger han och tillĂ¤gger att den fĂśrsta utbildningsomgĂĽngen kommer att Ă¤ga rum i Stockholm.

Academy of Excellence vill fĂĽ de svenska entreprenĂśrerna att sĂ¤tta sig i skolbĂ¤nken. Under hĂśsten startar den fĂśrsta terminen av skrĂ¤ddarsydda utbildningar som riktar sig till Ă¤gare av tillvĂ¤xtfĂśretag. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽlgruppen Ă¤r fĂśretagare som har en omsĂ¤ttning frĂĽn cirka tre miljoner kronor och som har en affĂ¤rsidĂŠ som Ă¤r skalbar, sĂ¤ger Gustaf Oscarson.

Alla fĂśretagare kommer fĂśrr eller senare till ett vĂ¤gskĂ¤l. Ska man fortsĂ¤tta att expandera verksamheten eller ska man luta sig tillbaka och kĂ¤nna sig nĂśjd med det som man uppnĂĽtt? FĂśr Gustaf Oscarson rĂĽder det ingen tvekan om att det bĂ¤sta valet Ă¤r att fortsĂ¤tta att expandera. Gustaf Oscarson och Therese Albrechtson driver nystartade â&#x20AC;&#x201C; Det ďŹ nns mĂĽnga svens- Academy of Excellence AB. Foto: privat.

â&#x20AC;&#x201C; Alla deltagare fĂĽr tillgĂĽng till en egen mentor. Mentorerna har sjĂ¤lva bĂśrjat som smĂĽfĂśretagare, men lyckats bygga upp sin verksamhet sĂĽ att den omfattar minst 50 miljoner kronor i omsĂ¤ttning. Just mentorskapet tror vi Ă¤r ett vĂ¤rdefullt stĂśd, sĂ¤ger Gustaf Oscarson som till vardags driver webbsajten nyttforetag.com och fĂśrfattar bĂścker om entreprenĂśrskap och fĂśretagande.

serien under hĂśsten Ă¤r tvĂĽ events inplanerade i september och slutet av november dĂ¤r deltagarna och sĂ¤rskilt inbjudna gĂ¤ster kan mingla och knyta nya kontakter. â&#x20AC;&#x201C; Vi ligger Ă¤ven i startgroparna fĂśr att erbjuda utbildningarna i MalmĂś/Lund samt GĂśteborg.

TEXT: PETER FREDRIKSSON

Experter fĂśrelĂ¤ser

HĂ¤r fĂĽr upp till 75 deltagare trĂ¤ffa nĂĽgra av Sveriges frĂ¤msta experter och fĂśrelĂ¤sare inom Ă¤mnen som fĂśrsĂ¤ljning, kommunikation och ledarskap. Under nio veckor trĂ¤ffas man fyra timmar i veckan fĂśr att fĂĽ inspiration och kunskap fĂśr att vidareutveckla det egna fĂśretaget.

Nystartad verksamhet

Bakom utbildningssatsningen stĂĽr det nystartade bolaget Academy of Excellence AB som drivs tillsammans med Therese Albrechtson, som bland annat utsetts till EU-ambassadĂśr fĂśr kvinnligt fĂśretagande. Parallellt med fĂśrelĂ¤snings-

ACADEMY OF EXCELLENCE

AnstĂ¤llda: 0 OmsĂ¤ttning: Nystartad Bolagsform: Aktiebolag Ort: Stockholm Hemsida: www.academyofexcellence.se

Sommartider - sommarvikarier hej, hej! Mycket att tĂ¤nka pĂĽ nĂ¤r det Ă¤r dags fĂśr tillfĂ¤llig personal Snart Ă¤r det sommar och fĂśr vissa semester. Har du anstĂ¤llt sommarvikarier eller hjĂ¤lper ungdomar med sommarjobb? Alla arbetsgivare, Ă¤ven smĂĽfĂśretagare har mycket att tĂ¤nka pĂĽ nĂ¤r man plockar in extra personal tillfĂ¤lligt.

TvĂĽ sorters extrapersonal dominerar ute pĂĽ fĂśretagen under sommaren - vikarier och sommarjobbare. Vikarier ersĂ¤tter ordinarie personal som har semester och utfĂśr samma arbetsuppgifter. DĂĽ handlar det om ungdomar som fyllt 18 ĂĽr. MinderĂĽriga kan man frĂ¤mst se som extra resurser. Sommarjobbet Ă¤r ett sĂ¤tt att fĂśrstĂ¤rka under hĂśgsĂ¤song eller att fĂĽ gjort uppgifter som blivit liggande och som den vanliga personalen inte hinner med. Vi har sammanstĂ¤llt ett antal saker att tĂ¤nka pĂĽ nĂ¤r det gĂ¤ller extra personal under sommaren. Mycket Ă¤r regleLO:S CHECKLISTA TILL UNGDOMAR:

t "OTUĂ&#x160;MMOJOHTCFWJT t 'Ă&#x161;STĂ&#x160;LSJOHBS t 3Ă&#x160;UU Ă&#x152;MEFS SĂ&#x160;UU QMBUT t 4LBUU PDI KĂ&#x160;NLOJOH t 4FNFTUFSFSTĂ&#x160;UUOJOH t -Ă&#x161;OFCFTLFE t "SCFUTJOUZH 'VOLBS -*," CSB GĂ&#x161;S PTT BSCFUTHJWBSF FMMFS IVS

rat i lag medan annat Ă¤r tips fĂśr den kommun dĂ¤r arbetsom man vill vara en bra ar- tagaren bor. FĂśre sommaren bĂśr du betsgivare. dĂ¤rfĂśr begĂ¤ra att fĂĽ nĂĽgot av AnstĂ¤llningsbevis/arbetsintyg de tre intygen fĂśr att undvika Den som jobbat har rĂ¤tt till problem senare: Â&#x2026; *OUZH GzS VUCFUBMOJOH BW ett anstĂ¤llningsbevis dĂ¤r uppgifter om arbetsgiva- lĂśn utan skatteavdrag Â&#x2026; +jNLOJOHTCFTLFE ren, arbetsuppgifter, anstĂ¤llÂ&#x2026; " TLBUUTFEFM ningstid och lĂśn ďŹ nns med. Ett kort skriftligt arbetsintyg med vilka arbetsuppgifter Billigare med unga som utfĂśrts och ett omdĂśme Arbetsgivaravgifterna fĂśr om personens insatser bĂśr 2010 Ă¤r 15,49 procent och du skriva. Dessa intyg har du egenavgifterna fĂśr 2010 Ă¤r sjĂ¤lv nytta av nĂ¤r ungdomar 15,06 procent fĂśr alla som sĂśker sommarjobb hos dig. vid ĂĽrets bĂśrjan inte har fyllt 26 ĂĽr. Det Ă¤r hĂ¤lften av vad det kostar fĂśr dem som Ă¤r 26 Skatt eller inte Den som Ă¤r bosatt i Sverige ĂĽr eller Ă¤ldre (och Ă¤r fĂśdd ef- Det ďŹ nns mycket att tĂ¤nka pĂĽ nĂ¤r du har yngre sommarjobbare pĂĽ fĂśretaget. HĂĽll koll pĂĽ arbetstider och uppgifter. Samt och gĂĽr i skolan eller stude- ter 1944). en del annat. Foto ÂŠ Goran Majstorovic - Fotolia.com rar och vars sammanlagda last att betala ut i samband om det var inkluderat i lĂśnen inkomst under 2010 kom- SemesterersĂ¤ttning mer att bli mindre Ă¤n 18 000 Alla har rĂ¤tt till semesterer- med slutlĂśnen eller lĂśpande eller ej. kr behĂśver inte betala nĂĽgon sĂ¤ttning pĂĽ den lĂśn de tjĂ¤nar, pĂĽ varje lĂśn. TĂ¤nk bara pĂĽ skatt. FĂśr att slippa skatte- oavsett om de jobbar under att speciďŹ cera det tydligt pĂĽ LĂśnebesked avdrag mĂĽste den anstĂ¤llde sommaren eller bara kvĂ¤llar lĂśnebeskedet sĂĽ att det inte Arbetstagaren ska fĂĽ ett lĂśneskriva under ett intyg och och helger. Minst 12 procent kommer nĂĽgra krav i efter- besked varje mĂĽnad pĂĽ utbelĂ¤mna innan han/hon bĂśrjar av den intjĂ¤nade lĂśnen. Enk- hand eller diskussioner kring tald lĂśn och vilken skatt som jobba hos dig. dragits av och betalts in till Om lĂśnen passerar 18 000 Skatteverket. Dessutom ska MER LĂ&#x201E;SNING: kronor sĂĽ utlĂśses skatten. det framgĂĽ hur mĂĽnga timLO:s webbplats fĂśr sommarjobbare (riktad till ungdomar men TĂ¤nka Ă¤ven pĂĽ att den som mar man jobbat och vilken bra info Ă¤ven fĂśr smĂĽfĂśretagare) jobbar hos dig i tvĂĽ mĂĽnader semesterersĂ¤ttning som gĂ¤lwww.lo.se/ung och tjĂ¤nar 18 000 kronor per ler. Viktigt fĂśr bĂĽde dig och mĂĽnad men inte tjĂ¤nar mer sommarjobbare. TĂ¤nk pĂĽ att Skatteverket har gjort en broschyr som heter â&#x20AC;?Sommar- och under ĂĽret bĂśr skicka in ansĂśdu ska skicka in kontrolluppextrajobb - Information till skolungdom och studerandeâ&#x20AC;? (SKV kan om jĂ¤mkning till Skattegifter till Skatteverket i ja430) som gĂĽr att ladda ner frĂĽn skatteverket.se verket fĂśr att fĂĽ en lĂ¤gre prenuari. AnvĂ¤nder man ett lĂśliminĂ¤rskatt. Annars Ă¤r du neprogram sĂĽ samlas dessa ArbetsmiljĂśverket regler fĂśr sommarjobb som arbetsgivare skyldig att uppgifter oftast automatiskt www.av.se/teman/minderariga/sommarjobb/ dra skatt enligt skattetabell sĂĽ lĂ¤nge den ekonomiansva-

rige har fĂĽtt information (dĂ¤r anstĂ¤llningsbeviset Ă¤r ett bra underlag). Ă&#x2026;ldersgrĂ¤nser

MinderĂĽriga fĂĽr inte jobba hur som helst. De under 13 ĂĽr ska egentligen inte jobba alls men det ďŹ nns vissa undantag fĂśr lĂ¤ttare arbetsuppgifter som t ex bĂ¤rplockning i familjefĂśretaget eller sĂ¤lja majblommor och liknande. Mellan 13 och 15 ĂĽr fĂĽr man utfĂśra enklare arbeten som exempelvis att assistera i kiosk, dock ej ansvara fĂśr kassan. TĂ¤nk pĂĽ: det krĂ¤vs intyg frĂĽn fĂśrĂ¤ldern som godkĂ¤nner att barnet arbetar hos dig. Arbetstid max 35 tim/ vecka. FrĂĽn 15 ĂĽr hĂśgst 40 tim/vecka. Mellan 16 och 18 ĂĽr ďŹ nns det inte lika mycket lagar som begrĂ¤nsar. De kan ta i princip alla jobb, utom sĂĽdana som Ă¤r direkt farliga (kemikalier, maskiner). De fĂĽr dock inte jobba natt (22-06). LĂ¤s mer detaljerat pĂĽ ArbetsmiljĂśverkets hemsida (se Mer lĂ¤sning) FĂśrsĂ¤kringar

Kolla gĂ¤rna upp sĂĽ att din fĂśretagsfĂśrsĂ¤kring tĂ¤cker Ă¤ven de tillfĂ¤lligt anstĂ¤llda sommarjobbarna.

TEXT: SĂ&#x2013;LVE DAHLGREN

DAVID MOT GOLIAT Antalet nya företag i relation till befolkningen 16-64 år uppgick för hela landet till 10,0 företag per 1000 invånare. Efter län återfanns den högsta etableringsfrekvensen i Stockholms län med 13,5 företag per 1000 invånare. Antalet nya företag ökade med 11 procent i Skåne län och med 4 procent i Västra Götalands län, medan antalet var så gott som oförändrat i Stockholms län. Källa: Tillväxtanalys

Foto: © Andres Rodriguez - Fotolia.com

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

936

Förra året fanns det 936 företag i Sverige som hade mer än 250 anställda. Det utgör 0,1 procent av det totala antalet företag i landet som uppgick till hela 910 028 stycken. Nästan 75 procent är enmansföretag utan anställda.

Förhandling om omtvistad skogsregel ket riskerar att knäcka många småföretag. – Företagen från öst sveper över skogen på några dagar och åker hem igen. Men skogsföretagen vill även ha en lokal entreprenör från trakten som de kan ringa in för mindre jobb. Att ta in hjälp från andra läder lönar sig inte när det gäller små, korta jobb. Christer Karlsson säger själv att han kan skogarna i Uppland så gott som innan och utan. Gallringen för de stora bolagen skulle han klara ﬁnt. – Det är bara att maila mig en karta, så hade jag löst jobbet. Jag tycker att fri företagsamhet borde råda.

En regel från 1950-talet stoppar Christer Karlsson. Den innebär att han som enmansföretagare inte får arbeta för stora skogsbolag. – Utan tvekan ﬁnns det jobb för mig, säger han.

Paragraf tre i skogsavtalet innebär att Christer Karlsson och andra ensamföretagare inte får arbeta för stora skogsföretag som är anslutna till SLA, Skogs- och lantbruksarbetsgivarna. – Jag var tidigare anställd i ett stort skogsföretag i 22 år, Korsnäs. Det ﬁnns utan tvekan en marknad. Det är inte många som vill röja i skogen, men de få som vill kommer inte in på marknaden på grund av den här regeln, säger Christer Karlsson och suckar.

Istället kommer företag från Det är inte lätt för småföretagare som vill jobba i skogen. Stora skogsföretag hindras att anbaltländerna in och rensar lita dem av facket som lyckats få in en paragraf i skogsavtalet som stoppar ensamföretagare. både marknad och skog, vil- Personen på bilden har ingen koppling till artikeln. Foto © Hemeroskopion - Fotolia.com

Istället för arbetsgivare som Stora Enso och Holmen får Christer Karlsson förlita sig till privata uppdragsgivare och stiftelser med liten verksamhet.

Kvinnligt nätverk agerar mot bankernas avgifter Andelen kvinnliga företagare i Perstorp är den högsta i Sverige, räknat på antal invånare. Det kvinnliga småföretagandet stimuleras också av ett lokalt nätverk med driftiga kvinnor som samarbetar på olika sätt, bl a inköp och marknadsföring, och som dessutom gör roliga saker tillsammans på fritiden. – Nätverket är värdefullt. Exempelvis gjorde vi som driver butiker en gemensam upphandling och ﬁck ned priset på de nya påtvingade

TEXT: TOBIAS SANDBLOM

Facket bromsar

Utländska företag

Den kvinnliga företagsamheten i lilla skånska Perstorp frodas. Här ﬁnns ett starkt nätverk som hjälps åt, bl a med gemensamma inköp. – Nu ska vi gå samman mot bankerna och agera mot Babsavgifterna, förklarar fotterapeuten Monica Persson.

– Jag är övertygad om att exempelvis min tidigare arbetsgivare hade hittat gott om jobb för mig. Det ﬁnns fullt tillräckligt att göra, säger Christer Karlsson. Skogsavtalet håller på att förhandlas. Christer hoppas på att regeln i paragraf tre görs om eller tas bort. – Utan tvekan så hade det varit det mest rättvisa. GS-fackets ombudsman, Jan-Åke Johansson håller inte med: – Den här paragrafen har vi haft väldigt länge. Den är ett skydd för våra medlemmar. Vi håller på att förhandla om avtalet just nu. Arbetsgivaren vill ha bort paragrafen, men vi säger nej.

kassaregistren, berättar MoParfyrmeriet innebär också nica Persson. omväxling i sexdagarsveckan för Monica. Hon undviker att ha anställda, hon väljer istälLämnade vården För drygt tio år sedan trött- let att hyra ut sin fotvårdsstol nade Monica på den dåliga till andra ”F-skattare”. organisationen i arbetet som undersköterska i hemsjuk- Avgifter retar vården. Istället utbildade hon I det kvinnliga nätverket är sig till fotterapeut. Den verk- Babs-avgifterna ett ämne som samheten kompletterade engagerar – och retar. Reprehon för två år sedan när hon sentanter för gruppen agerar övertog en parfymbutik. Fot- nu mot banken för att få ned vården och butiken ryms nu i de avgifter som butikerna får samma lokaler. betala varje gång kunden be– Huvudsysslan för mig är talar med kort. fortfarande den medicinska – Vi vänder oss mot orättvifotvården, men affären är ett san. Avgiften kan variera melbra komplement, säger Mo- lan 99 öre och tre kronor per nica. avi mellan olika företagare, konstaterar Monica. – Har kunden ett kreditFOTHÄLSAN I PERSTORP kort får vi dessutom betala Ort: Perstorp procent på summan. Grundat år: 2000 Monica tar ett exempel från Anställda: 1 sin egen verksamhet: Bolagsform: Enskild ﬁrma Kunden betalar en fot-

Fotnot: Fria Företagare skrev i nr 5/09 om skogsavtalet. Läs den och andra gamla nummer av tidningen på www.ff.se/medlem/tidning-fria-foretagare/

”Systemet med avgifter på korthantering är ju fel eftersom det är kontanthanteringen som kostar! Och det är i dagsläget du och jag som får betala och bankerna som tjänar en massa pengar på att vi använder kort.”

Monica Persson driver en kombination av fotvård och parfyrmeri.

vårdsbehandling på 370 kronor. Då försvinner 7:80 (kreditkortsprocent) plus 1:95 (Babsavgift) - totalt nästan tio kronor av förtjänsten.

– Dels betalar kunden en årsavgift för kortet och butiken får köpa eller hyra terminalen. Dessutom vill bankerna att kunderna ska använda kortbetalning så mycket som möjligt p g a att kontanthan”Systemet är fel” Hon tycker egentligen att det teringen kostar och att råninte borde vara några avgif- risken ökar. Systemet med avgifter på korthantering är ju ter alls.

fel eftersom det är kontanthanteringen som kostar! Och det är i dagsläget du och jag som får betala och bankerna som tjänar en massa pengar på att vi använder kortbetalning.

TEXT: STAFFAN JOHANSSON

FRÅGA EXPERTERNA

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Rådgivningspanelen Medlemmar i FöretagarFörbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på ﬂera gånger eller frågor som är aktuella och intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du en fråga till rådgivningspanelen eller vill ha råd av dem, kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre x 15 min per år och medlem.

Xxxxx ADVOKATER

Lars Andersson Rosenberg Advokatbyrå, Helsingborg Thorbjörn Hilleskog Advokatﬁrman Nova, Malmö Bertil Strid Amber Advokatbyrå, Värnamo Magnus Hedenberg Advokaterna Bring & Bergkvist HB, Göteborg Lars Halldin Advokatﬁrman Halldin AB, Göteborg

xxxxx

Johan Engborg Advokatﬁrman Nova, Stockholm Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje Lars-Håkan Lindberg Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå

FÖRSÄKRINGAR

PATENT OCH VARUMÄRKEN

KREDITFRÅGOR

Lars Göransson Groth & Co, Stockholm Monika Colak Groth & Co KB, Malmö

Robert Neufeld Neufelds Credit Information AB Hägersten

Mats Assarsson Max Matthiessen AB Helsingborg Lennart Berg Advise Risk & Försäkring AB Malmö

LOKALER Lona Forslid Auktoriserad fastighetsmäklare Stockholm

Anställd från konkurrent Vi har nyligen anställt en person, som efter sedvanlig uppsägningstid hos sin gamla arbetsgivare började med försäljningsarbete för oss. Till saken hör, att den nyanställde kom från ett med oss konkurrerande företag och att vi har få men mycket stora kunder inom vårt segment. Vårt problem är att den gamla arbetsgivaren har tillskrivit oss och påstår, att vi gör intrång i deras affärshemligheter, när vi kontaktar kunder som vi bägge försöker lägga beslag

da av er båda, eftersom de produkter ni har är så speciella. Den åtgärd er konkurrent gör, genom att dels tillställa er intrångsbrev med påstående att ni begår övertramp, dels möjligen framöver tillställer era kunder eller potentiella kunder dessa påståenden, kan man faktiskt angripa med Marknadsföringslagens hjälp. Det finns nämligen flera avgöranden, Svar: Jag utgår från att det i där Marknadsdomstolen själva verket inte handlar om har betraktat denna typ av affärshemligheter i den me- skrivelser som marknadsföning som anges i lagen om ringsåtgärder, samt uttalat affärshemligheter. att oavsett sanningshalten Jag förstår det istället som i påståendena, kan alltför att de kunder ni har är kän- långtgående och onyansepå. Affärshemligheterna skulle då bestå i deras kunddatabas, som vår nyanställde är väl förtrogen med, eftersom det är han som har bearbetat kunderna under många år. Nu befarar vi att den gamla arbetsgivaren kan börja smutskasta oss inför våra kunder. Hur bemöter vi detta? Anton

rade påståenden i varningsbrev betraktas som otillbörliga och stå i strid med god affärssed enligt Marknadsföringslagen. Mitt förslag till dig är därför att ”hota” med att stämma konkurrenten med en förbudstalan i Marknadsdomstolen, om inte påhoppen omedelbart upphör.

ADVOKAT JOHAN ENGBORG ADVOKATFIRMAN NOVA

Kan vi kräva bilkörkort av våra cykelbud? Vi är ett företag med 15 anställda bud. Vi genomför budtjänsterna både med bil och cykel. Vissa av våra cykelbud har inte körkort och detta ställer till problem för oss ibland, när uppdragen som kräver bil blir för många samtidigt. Frågan är därför, om vi nu kan kräva att även cykelbuden skall ha körkort. De skulle öka vår ﬂexibilitet enormt. Gertrud

Är det rimligt att kräva att ett cykelbud även har körkort för bil om företaget har både bil- och cykelbud? Foto © Jan Schuler - Fotolia.com

Svar: Arbetsdomstolen, AD, har faktiskt nyligen avgjort en liknande frågeställning. I det målet var det fråga om ett städföretag, i vilket alla städare inte hade körkort, och

När en anställd byter till ett företag i samma bransch uppstår lätt anklagelser om att han eller hon tar kunder med sig till det nya företaget. Foto © Kay Ransom - Fotolia.com

där en av dessa hade sagts upp i strid med turordningsreglerna till förmån för en som hade körkort. Den uppsagdes mening var, att hon hade tagit sig till uppdragen utan bil tidigare, och att hon även fortsättningsvis kunde göra det, utan att det drabbade företaget. Företaget menade å sin sida, att förutsättningarna för arbetet hade förändrats på så sätt att det ställde till problem för dem att ﬂera städare inte hade körkort. De menade därför, att de inte var skyldiga att omorganisera arbetet så att den aktuella kvinnan kunnat utföra arbetat utan körkort och inte heller skulle behöva betala för hennes körkortsutbildning.

Visste du att du kan läsa gamla nummer av Fria Företagare på webben? Surfa in på www.ff.se/medlem/tidning-fria-foretagare/ Där hittar du både det senaste numret och tidigare års. Bra om du ska rekommendera en artikel till en kund eller kollega. Trevlig läsning!

AD gick på företagets linje och angav, att kravet på körkort var motiverat och inte kunde anses vara riktat mot kvinnan eller hennes kollegor för att frångå turordningsreglerna. Vidare menade AD att företaget inte heller var tvingat att betala en körkortsutbildning för kvinnan, eftersom ett körkort anses vara en grundläggande kvaliﬁkation, som inte arbetsgivaren ska betala för. Min uppfattning är därför, att du med gott samvete kan argumentera i dessa banor i dina fortsatta kontakter med cykelbuden och deras fackförbund.

ADVOKAT JOHAN ENGBORG ADVOKATFIRMAN NOVA

FRISKVĂ&#x2026;RD

verksamt.se IFUFS FO XFCCQMBUT TPN JOOFIĂ&#x152;MMFS NBTTPS BW UJQT GĂ&#x161;S BUU CĂ&#x152;EF TUBSUB PDI ESJWB GĂ&#x161;SFUBH %FO IBS UJMMLPNNJU TPN FUU TBNBSCFUF NFMMBO 4LBUUFWFSLFU #PMBHTWFSLFU PDI 5JMMWĂ&#x160;YUWFSLFU %Ă&#x160;S HĂ&#x152;S EFU FYFNQFMWJT BUU IJUUB LPOUBLUVQQHJGUFS UJMM PMJLB PSHBOJTBUJPOFS TPN TZTTMBS NFE SĂ&#x152;EHJWOJOH PDI BGGĂ&#x160;STVUWFDLMJOH 'VOLUJPOFO .JOB TJEPS mOOT EPDL UZWĂ&#x160;SS CBSB GĂ&#x161;S FOTLJMEB mSNPS Ă&#x160;O TĂ&#x152; MĂ&#x160;OHF o NFO XFCCQMBUTFO Ă&#x160;S VOEFS VUWFDLMJOH

'3*" 'Â˝3&5"("3& t +6/*

6899

6OEFS HJDL GĂ&#x161;SFUBH J LPOLVST %FU WBS FO Ă&#x161;LOJOH KĂ&#x160;NGĂ&#x161;SU NFE Ă&#x152;SFU JOOBO NFE QSPDFOU EĂ&#x152; GĂ&#x161;SFUBH HJDL J LPOLVST %FU Ă&#x160;S EPDL GPSUGBSBOEF NZDLFU GĂ&#x160;SSF Ă&#x160;O VOEFS LSJTĂ&#x152;SFO J CĂ&#x161;SKBO BW UBMFU EĂ&#x152; Ă&#x161;WFS GĂ&#x161;SFUBH HJDL J LPOLVST JOPN MPQQFU BW USF Ă&#x152;S -Ă&#x160;HTU BOUBM WBS EFU NFE wCBSBw LPOLVSTFS

FĂśrebyggande hĂ¤lsoarbete Ă¤r lĂśnsamt fĂśr fĂśretaget FĂśrebyggande hĂ¤lsoarbete handlar inte bara om att hĂĽlla personalen frisk och alert. Ett genomtĂ¤nkt program kan Ă¤ven minska personalomsĂ¤ttningen genom att gĂśra fĂśretaget till en mer attraktiv arbetsgivare.

Under de senaste ĂĽren har nĂ¤ringslivets intresse fĂśr att investera i fĂśrebyggande hĂ¤lsoarbete Ăśkat. Men nu handlar det inte bara om stora koncerner utan Ă¤ven mindre fĂśretag med en handfull anstĂ¤llda. Att minimera antalet sjukdagar Ă¤r i sig ett lockande incitament, men lika viktigt Ă¤r det att skapa en god stĂ¤mning pĂĽ arbetsplatsen. ArbetsmiljĂśkonsulten Inger Malmberg pĂĽ FriSikt menar att de ďŹ&#x201A;esta ĂĽtgĂ¤rder som syftar till att minska sjuktalen Ă¤r lĂśnsamma. â&#x20AC;&#x201C; Den som Ă¤r frisk arbetar

en avsaknad av insikt vad man sjĂ¤lv kan bidra med i w%FO TPN Ă&#x160;S form av vald livsGSJTL BSCFUBS stil Ă¤r riskfaktoFGGFLUJWBSF rer. En vanlig lĂśsPDI TFS IFMMSF ning pĂĽ den hĂ¤r NĂ&#x161;KMJHIFUFS typen av problem Ă¤r att chefen och Ă&#x160;O QSPCMFN w de anstĂ¤llda fĂĽr handfasta rĂĽd om hur de kan samverka pĂĽ ett bĂ¤ttre sĂ¤tt. â&#x20AC;&#x201C; Att ge sig tid att inventera, diskutera och fĂśrverkliga de faktorer som bidrar till en Ăśkad glĂ¤dje i arbetslivet och fritiden Ă¤r vĂ¤l anvĂ¤nd tid, sĂ¤â&#x20AC;&#x201C; FriskvĂĽrdssatsningar Ă¤r nĂ¤stan alltid lĂśnsamma, sĂ¤ger arbetsmiljĂśkonsulten Inger Malmger hon.

man ska anvĂ¤nda, utan att fĂĽ medarbetarna att bĂśrja gĂśra nĂĽgot fĂśr att frĂ¤mja sin egen hĂ¤lsa. Det handlar om att tĂ¤nda gnistan hos var och en fĂśr att ĂĽtgĂ¤rderna ska ge Ăśnskad effekt. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga har svĂĽrt att komma igĂĽng med att till exempel motionera, Ă¤ta bĂ¤ttre eller jobba med sitt fokus. Genom att ge dem stĂśd med fĂśrelĂ¤sningar och coachning gĂĽr det att nĂĽ verkliga och varaktiga resultat.

TEXT: PETER FREDRIKSSON

berg pĂĽ FriSikt.

effektivare och ser hellre mĂśjligheter Ă¤n problem. Det hĂ¤r kan skapa helt nya affĂ¤rsmĂśjligheter fĂśr fĂśretaget, sĂ¤ger hon och tillĂ¤gger att ett lyckat program fĂśr fĂśrebyggande hĂ¤lsoarbete bĂśrjar med en

analys av eventuella problem platsen. Speciellt Ăśvertid i som fĂśljs upp med konkreta kombination med ett dĂĽligt ĂĽtgĂ¤rder. ledarskap brukar ge negativa effekter. Men Ă¤ven dĂĽlig kunskap Olika problem Problemen kan bestĂĽ av ett om vad fĂśrebyggande insatfĂśr hĂśgt tempo pĂĽ arbets- ser betyder ekonomiskt och

Mest lĂśnsamt

De mest lĂśnsamma satsningarna pĂĽ fĂśrebyggande hĂ¤lsoarbete utgĂĽr alltid frĂĽn individens behov. Det svĂĽra Ă¤r inte att veta vad som behĂśver gĂśras eller vilka ĂĽtgĂ¤rder

FRISIKT

AnstĂ¤llda: OmsĂ¤ttning: Bolagsform: &OTLJME mSNB Ort: 7BSCFSH

SĂĽ hĂĽller du dina anstĂ¤llda friska eller ďŹ&#x201A;era anstĂ¤llda. Men delning av hur arbetstagare i olitagarna i undersĂśkningen ka lĂ¤nder uppfattar sitt jobb. gav en betydligt De menar att det Ă¤r viktigt att DET HĂ&#x201E;R VILL mer negativ bild chefen verkligen ger berĂśm DE ANSTĂ&#x201E;LLDA HA: av hur det Ă¤r i och uppmuntran fĂśr att de t #FSĂ&#x161;N verkligheten. anstĂ¤llda ska trivas pĂĽ jobbet, t 'MFYJCMB BSCFUTUJEFS oavsett om det handlar om t .JOTLBE TUSFTT fĂśretag med en enda anstĂ¤lld Viktigt uppt 5JMMHĂ&#x152;OH UJMM GSJTLWĂ&#x152;SET En bra chef Ă¤r inte en tuf- eller stora koncerner. muntra BLUJWJUFUFS ďŹ ng som pekar med hela FrĂ¤mst var det handen, menar rekryterings- FriskvĂĽrd avgĂśrande Ăśvertid, fĂśr hĂśga fĂśretaget Kelly Services som Av de 1000 tillfrĂĽgade svenskfĂśrvĂ¤ntningar frĂĽn chefens gjort en global undersĂśk- arna menade 85 procent att sida samt brist pĂĽ erkĂ¤nnande som bidrog till att man det Ă¤r viktigt att arbetsgivaUNDERSĂ&#x2013;KNINGEN drabbades av sjukdom, stress ren aktivt bidrar till att fĂśrI KORTHET: och sĂśmnproblem. PĂĽ ĂśnskebĂ¤ttra arbetstagarnas hĂ¤lsa listan till fĂśrbĂ¤ttringar stod genom bland annat friskt 19 procent NFOBS BUU EFfĂśrutom mer berĂśm och uppvĂĽrdssatsningar. SBT BSCFUF HĂ&#x161;S EFN TKVLB muntran frĂĽn chefen Ă¤ven FMMFS PTVOEB En tiondel erkĂ¤nde att de t 21 procent IBS TLVMELĂ&#x160;OTtillgĂĽng till gym, ďŹ&#x201A;exibla arvarit hemma frĂĽn jobbet utan MPS OĂ&#x160;S EF TUBOOBS IFNNB betstider och mindre stress att ha varit sjuka medan var GSĂ&#x152;O BSCFUFU QĂ&#x152; HSVOE BW pĂĽ arbetsplatsen. femte ďŹ ck skuldkĂ¤nslor om TKVLEPN â&#x20AC;&#x201C; Arbetsgivarna mĂĽste bli de var hemma frĂĽn jobbet t 85 procent BOTFS BUU mycket bĂ¤ttre pĂĽ att inteoch var sjuka pĂĽ riktigt. DIFGFO CĂ&#x161;S BOTWBSB GĂ&#x161;S grera arbete och hĂ¤lsa. Sunda Med tanke pĂĽ att nĂ¤stan var EF BOTUĂ&#x160;MMEBT IĂ&#x160;MTB PDI medarbetare Ă¤r mer produkfemte av de tillfrĂĽgade menar WĂ&#x160;MNĂ&#x152;FOEF att deras arbete gĂśr dem sjutiva, har hĂśgre arbetsmoral t 10 procent IBS WBSJU ka eller osunda borde detta och lĂ¤gre frĂĽnvaro, menar IFNNB GSĂ&#x152;O KPCCFU USPUT BUU Louise Kjellberg, regionchef vara ett prioriterat omrĂĽde Tungt fysiskt arbete Ă¤r inte farligt, betydligt vĂ¤rre Ă¤r stress EF JOUF WBSJU TKVLB pĂĽ Kelly Services och tillĂ¤gger bland de fĂśretag som har en och Ăśvertid. Vart femte svensk mĂĽr dĂĽligt av att arbeta. Och lika mĂĽnga uppger att de fĂĽr skuldkĂ¤nslor nĂ¤r de mĂĽste sjukskriva sig. En orsak till de anstĂ¤lldas ohĂ¤lsa Ă¤r att chefen Ă¤r alldeles fĂśr dĂĽlig pĂĽ att ge berĂśm.

FriskvĂĽrd stĂĽr hĂśgt pĂĽ Ăśnskelistan bland dem som Ă¤r anstĂ¤llda i svenska fĂśretag.

att de lĂ¤nder som enligt undersĂśkningen har stĂśrst arbetsrelaterade hĂ¤lsoproblem Ă¤r Japan, Kanada, Ukraina och Finland. Sverige hamnade pĂĽ en fĂśga hedrande 17:e plats av 33 lĂ¤nder.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

FRISKVÅRD

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

En feldiagnos sänkte Arne

– Om läkarna trott på mig hade jag haft ett bättre liv En feldiagnos från en läkare kan förstöra ett liv totalt. – Och jag har också fått klart för mig hur dåligt skyddsnät vi småföretagare har, säger Arne, som drabbats hårt i livet, men ändå fått livsglädjen tillbaka.

Arne (ﬁngerat namn) bor på en liten ort och vill därför berätta sin historia anonymt. Arne har i många år arbetat som hantverkare med en lite ovanlig nisch. För att komma närmare naturen lämnade han Stockholm för 20 år sedan och etablerade sin verksamhet i en liten Norrlandskommun. – Jag levde ett fantastiskt liv, med ett yrke jag älskade och en fritid som passade mig perfekt. Jakt och fjällvandringar är två stora intressen, berättar Arne. Orken försämrades

Helt plötsligt upptäckte Arne att orken försämrades. De

långa fjällvandringarna blev tröttsammare än tidigare. – Jag sökte läkarhjälp. Det visade sig att jag hade sämre värden än jag förtjänade med tanke på att jag höll igång och även var känd som renlevnadsmänniska. Jag har aldrig rökt och dricker sällan alkohol. Direktiven till Arne blev att motionera mera och ändra kost. – Det kändes konstigt, men jag lyssnade på läkaren och började träna hårt och samtidigt vara ännu noggrannare med maten. När responsen på träningen uteblev tränade jag ännu mera, både kondition och styrka. Arne skaffade sig också en personlig tränare på ett gym, men kroppen svarade inte. – Det gick så långt att jag köpte anabola steroider. Jag var desperat. Månaderna gick och Arne var på återbesök hos läkare.

– Det kändes som de inte trodde att jag levde ett sunt liv. Cancern upptäcktes

Nu hade Arne fått problem med blod i avföringen. Något som läkarna hävdade berodde på hemorrojder. Arne kände att något var fel. Efter åtskilliga turer med sjukvården lyckades han få igenom en ordentlig undersökning av tarmarna. Då kom dråpslaget – han hade cancer i tarmarna. Då hade det gått mer än ett år sedan första sjukhusbesöket. – Jag hade haft det så länge att risken var stor att jag inte skulle klara mig. Operationen gick bra och efter en tid kunde Arne börja jobba lite smått, orken fanns inte för full tid. Nu kom nästa problem. Båda knäna visade sig vara slut, en följd av den hårda träningen som Arne bedrivit

Arne gillar fjällvandringar. En feldiagnos har dock gjort att hans liv förändrats radikalt. © Bluerain - Fotolia.com

tidigare. Nya operationer och naden i form av ett 3/4 sjukproteser insatta i knäna. bidrag, beräknat på ett minimibelopp. – Försäkringskassan hänOrkar arbeta två tim/dag visade till den låga inkomst Idag kan Arne arbeta ett par timmar per dag, sedan stel- jag haft innan canceroperationen. Under den tid jag var nar knäna. Han får 4000 kronor i må- fokuserad på träning arbe-

tade jag mindre och levde på pengar jag tjänat tidigare. – Jag vädjade, förgäves, att de skulle titta på de relativt höga inkomst jag haft tidigare år. Det har nu gått åtta år sedan Arne canceropererades. Han har passerat 60 år och försöker se livets ljusa sidor, men bitterheten ﬁnns där: – Hade jag blivit korrekt bemött och trodd av läkarna från början hade inte min livssituation behövt vara så dyster. Det makabra är att jag hela tiden följde läkarnas råd. Arne har pratat med patientombudsmannen för att försöka få upprättelse, men känner att han inte har ork att driva frågan. – Rimligen borde jag fått skadestånd och en normal pension.

TEXT: STAFFAN JOHANSSON

Sjukvårdsförsäkringen skyddar både dig och ditt företag täcker upp för uteblivna intäkter om man blir långtidssjukskriven eller råkar ut för en allvarlig olycka, säger han men tillägger att det är lika viktigt att få snabb vård och slippa hamna i en lång vårdkö. Mats Assarsson tror att det ﬁnns många orsaker till varför det är förhållandevis så få småföretagare som har ett skydd som även omfattar dem själva. – Troligen är det så att man många gånger inte prioriterar försäkringsfrågorna när man startar företaget, dels av ekonomiska skäl men även av en ren okunskap om vad som behövs, säger han.

”Många småföretagare har inte sett till att skaffa sig ett bra försäkringsskydd som täcker upp för uteblivna intäkter om man blir långtidssjukskriven eller råkar ut för en allvarlig olycka.” Svenska småföretagare är sämre på att försäkra sig själva än företagets inventarier. Samtidigt är samhällets sociala skyddsnät nästan obeﬁntligt för näringsidkare. Det här kan äventyra hela verksamheten, eftersom skador eller en längre tids sjukdom kan göra att intäkterna helt uteblir.

Prosit. Har du råd att bli sjuk?

påstå att försäkringsmarknaden är en djungel. Inte nog med att det är svårt att få en snabb överblick över vilka försäkringar som är viktiga och vilka som kan väljas bort. Även priserna och självriskerna varierar oerhört mycket mellan olika bolag. Den hårda konkurrensen mellan försäkringsbolagen Det är ingen överdrift att

borde gynna försäkringstagarna, men det är inte säkert att det blir så i verkligheten. För vem har tid och energi att plöja igenom tjocka broschyrer med snårig text och sen jämföra de olika alternativen?

grepp om försäkringsbiten gör att det är alldeles för få småföretagare som försäkrar sig själva, tror Mats Assarsson, ordförande i FöretagarFörbundet och till vardags ﬁnansiell rådgivare på Max Matthiessen AB. – Många småföretagare har inte sett till att skaffa sig Dålig kunskap ett bra försäkringsskydd som Just svårigheterna med att få

Snabb vård

I grupperbjudandet från Partner Hälsa som är tillgängligt för FöretagarFörbundets medlemmar ingår bland annat en sjukvårdsförsäkring, som ger tillgång till snabb privat specialistläkarvård. – I regel har du en bokad tid hos en specialist inom tre

DET HÄR INGÅR I PARTNER HÄLSA

Livförsäkring Olycksfallsförsäkring Sjukvårdsförsäkring Samtliga delmoment är Kklassade. Det här innebär att utbetald ersättning är skattefri för mottagaren. Däremot är premierna inte avdragsgilla vare sig i näringsverksamheten eller under inkomst av tjänst.

dagar samt operation utförd inom 14 dagar. Det blir med andra ord inga långa väntetider, säger Fredric Janssen på Max Matthiessen AB. Han tillägger att åtgärderna inom sjukvårdsförsäkringens vårdgaranti fungerar även om man bor i glesbygd där det inte ﬁnns några specialister. – Försäkringen täcker resa och logi om specialist inte ﬁnns på den ort där man bor.

TEXT & FOTO: PETER FREDRIKSSON

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM

Vill du ha en extra tidning hem? Många medlemmar vill ha ett exemplar av Fria Företagare till arbetsplatsen och ett extra hem till bostaden. Det är bara att höra av sig till vårt kansli på info@ff.se så ordnar vi det till dig. Glöm inte uppge medlemsnummer och företagsnamnet så att vi enkelt hittar dig i registret. Glöm ej uppdatera dina uppgifter i medlemsregistret ifall du eller ditt företag ﬂyttar. Lämna gärna e-postadress så får du vårt nyhetsbrev och annan information löpande.

725

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Vi tycker det är viktigt att alla som vill ska kunna vara medlemmar hos oss. Därför har vi valt att vara en partipolitiskt obunden organisation samt erbjuda ett medlemskap till en låg avgift. Medlemsavgiften är enbart 100 kronor per år samt en serviceavgift på 500 kronor plus moms per år. Det vill säga 725 kronor totalt. Utöver det kan våra medlemmar stödja vårt opinionsbildande arbete genom våra olika kampanjer. Vill du bli medlem, läs mer på www.ff.se.

Knyt nya kontakter på Expo Shanghai 2010! FöretagarFörbundet arrangerar studieresa till Kina Som medlem i FöretagarFörbundet har vi ett specialerbjudande till dig som vill vidga vyerna och bredda ditt affärsnätverk.

Tillsammans med Lotus Travel har vi satt ihop ett ambitiöst och inspirerande program för en resa till världsutställningen i Shanghai. Mellan den 23 och 30 september besöker vi utställningen, besöker kinesiska företag, träffar företagare från andra delar av världen samt njuter av Kinas fantastiska historia och kultur.

Du kan välja att resa från Arlanda, Landvetter eller Kastrup. Lotus Travel är ofﬁciell researrangör för Kommittén Sveriges deltagande i världsutställningen. Du hittar allt om resan på www.ff.se under Medlemsinformation. Sista anmälningsdag den 15 juni! Vid frågor kontakta Lotus Travel avdelning för Grupp & Företagsresor på tel: 08-545 188 40

Det händer mycket i det stora landet, Kinga. FöretagarFörbundet ger dig som medlem chansen att följa med på en resa till Shanghai där världsutställningen äger rum.

Program (smakprov) 23 september : Avresa från Arlanda/Landvetter/Kastrup. 24 september: Idag anländer gruppen till Shanghai och blir mötta på ﬂygplatsen av vår engelsktalande guide. Vi kliver direkt på Maglevtåget, världens snabbaste tåg, som avverkar de tre milen mellan ﬂygplatsen och den ultramoderna stadsdelen Pudong på bara några minuter. Vi tar hissen upp i det spektakulära Shanghai World Financial Center och blickar ut över denna gigantiska stad med sina tusentals skyskrapor.

Långt där nere ser vi de koloniala byggnaderna längs The Bund, gyttret av bilar och de tunga pråmarna som trafikerar floden. Vi avnjuter vår första kinesiska lunch och installerar oss sedan på vårt 4-stjärniga hotell. På eftermiddagen finns möjlighet för studiebesök till kinesiska företag. På kvällen samlas vi för en gemensam välkomstmiddag. 25 september: Efter frukost transfer från hotellet till världsutställningen Expo Shanghai 2010. Resten av programmet på hemsidan...

Unga dalslänningar ställde frågor till Maud Olofsson Fyra småföretagare från Bengtsfors och Ed var av styrelseledamot Agneta Moquist inbjudna till stämman. De unga medföljande ställde frågor till Maud Olofsson utifrån att vara ung i glesbygd.

De inbjudna, med medföljande var Jan-Åke Gustavsson, snickare från Ödskölt, med dotter Amanda Berglund. Emma Stahre, smyckeskonstnär, nu bosatt i Ed, med god vän och branchkollega Therese Samuelsson. MarieTherese Harfouche, restaurangägare från Bengtsfors och Suzana Cargonja, frisör från Billingsfors med salong Beauty i Dals Långed och som båda tagit med sig sina dött-

rar Arabella Harfouche och Diana Cargonja. Arabella och Amanda som båda går i åk 9 hade tillsammans med Agneta Moquist och Camilla Littorin ordnat ett kort möte efter debatten med Maud Olofsson där de bl a talade om de fyra frågor till Näringsdepartementet som de sammanställt tillsammans med sina SO-lärare utifrån sitt perspektiv att vara ung på landsbygden. Nöjda tjejer

Arabellas och Amandas kommentarer efter vistelsen var ”Wow! Det var jättefräscht, modernt och ﬁnt på hotellet. I entrén var det en DJ som spela musik och folk stod och

Olofsson. Hon var jättehäftig och väldigt intressant att lyssna på, hon pratade på ett sätt så att även vi unga förstod vad hon menade. Senare på kvällen var det en ﬁn trerättersmiddag. Vi åt maträtter som vi inte visste hur man åt och pratade om saker som vi inte visste vad det handlade om. Maten var väldigt speciell, men god och Jessica Andersson sjöng fantastiskt. Den här resan var väldigt lärorik, rolig, intressant och Maud Olofsson talade på oförglömlig! Vi har lärt oss stämman och träffade ett par mer om politik och båda har unga dalslänningar. blivit mer intresserade av ämminglade. Sängarna var gör- net och att det är väldigt vikgoa och vi sov som stockar. tigt för samhället.” Det var spännande att lyssTvå av deras frågor handna på och att få träffa Maud

lade i huvudsak om företagande. Svaren var långa, informativa men kanske lite för krångliga, tyckte två tjejer som nu slutar högstadiet och som just har valt sin första inriktning till yrkeslivet. Fråga 2: Finns det några speciella proﬁlområden som ni vill satsa på som skulle gynna oss som bor på landsbygden. Vi har t ex turismen som skulle kunna utvecklas mer och även arbetsområden som kan utgå från internet. Hur mycket tänker ni på den här typen av små samhällen när ni planerar för var nya jobb kommer att skapas?

Fem frågor till Tomas Eneroth FöretagarFörbundet fortsätter politikerutfrågningarna inför valet. I mars gästades förbundet av socialdemokraternas ekonomiske talesman Tomas Eneroth. Viktigaste frågorna är att underlätta för småföretagen att anställa och riskkapitalavdrag 1. Vilken betydelse har småföretagen för Sverige?

de små företagen som framtida möjligheter till tjänsteoch teknikutveckling ﬁnns. Småföretagandet är också en del av samhällets ökade individualisering. För allt ﬂer är företagande en livsstil. De kanske inte tjänar så mycket pengar. Det handlar mer om att få makt över sin egen vardag och sitt eget liv, säger Tomas Eneroth.

– De har en avgörande betydelse för tillväxt och syssel- 2. Hur vill ni öka lönsamheten sättning. Det är framför allt i för småföretagare?

2) Sänkta kostnader för att 5. Hur vill ditt parti underlätta anställa för småföretagare att våga 3) Minskat regelkrångel anställa? – Fram för allt vill vi underlätta för företagen att anstäl4. Vad anser du om slopandet la, särskilt för den först anav sjuklöneansvaret? – Vi är beredda att överväga ställde, säger Tomas Eneroth. borttagande av sjuklöneperioden. Vi vet att ﬂer personer med sjukhistorik kommer ut 3. Vilka är de tre viktigaste på arbetsmarknaden, och att åtgärderna ditt parti vill vidta de har svårt att få arbete. Att för att stärka småföretagens Tomas Eneroth, ta bort sjuklöneansvaret kan konkurrenskraft? socialdemokraternas 1) Riskkapitalavdrag för att vara en väg att gå. ekonomiske talesman. kunna växa och investera – Vi vill förbättra tillgången på riskkapital. Vi tycker också att staten ska föregå med gott exempel och betala på 10 dagar. Vi vill också ändra upphandlingsreglerna till mer innovations- och funktionsupphandling.

Fråga 3: Vi har ju väldigt dåliga vägar som nu är så dåliga för att man inte gjort något åt dem under väldigt lång tid så nu får man bara köra i 80 på dem. Det gör ju att det är svårt att få företag som behöver transportera varor att etablera sig i Bengtsfors. Ni satsar mycket pengar på vägar i storstäderna med t ex Förbifart Stockholm. Där handlar det om mycket stora kostnader som det inte verkar vara några problem att ﬁnansiera. Men vi lappar och lagar våra vägar och får ibland lite pengar att bygga nytt men det är en väldig skillnad mot i storstäderna. Prioriterar ni storstäder framför landsbygd?

ALLTID SENASTE NYTT PÅ FF.SE

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Sommarstängt på kansliet v 27-30. Även personalen på vårt kansli behöver ha ledigt emellanåt. Därför stänger vi ner under några veckor, närmare bestämt 5-30 juli. Alltså är vi tillbaks och har öppet som vanligt igen den 2 augusti. Under vecka 27 har du dock möjlighet att träffa oss om du har vägarna förbi Visby. FöretagarFörbundet kommer som vanligt att ﬁnnas på plats under Almedalsveckan.

900 000

”Ekonomifakta visar idag lite skrämmande siffror på hur sysselsättningen har utvecklats, eller snarare inte utvecklats, från 1950 och framåt. Trots att befolkningen har ökat med ca 2 miljoner är antalet privatanställda identiskt idag med antalet privatanställda 1950. Antalet offentliganställda har däremot ökat med drygt 900 000 fram till 2005.” Marcus Gränsmark på www.ff.se/blogg/camilla-littorin/

Som medlem i FöretagarFörbundet har man rabatterade priser hos följande leverantörer. Gå in på vår hemsida: www.ff.se för att läsa om villkor och hur man ansöker om dessa.

Mobiltelefoni

Kraftiga rabatter på det mesta - hjälper företag utvecklas för kontoret, 25-33%

Partner +älsa är 3 försäkringar i ett Liv-, Olycksfalls- och Sjukvårdsförsäkring med riktigt bra villkor

Bensin 32 34 öre öre Etanol 32 34 öre öre Diesel 60 64 öre öre Tvätt 15% 15% Traﬁ 15% Tra¿kprodukter kprodukter 15% Tankbilsleveranser Tankbilsleveranser

Dataprogram

Kraftiga rabatter på det mesta för kontoret, 25-33%

En hotellkedMa med tradition, kvalitet och Àärd )rån Malmö i söder till /uleå i norr

Hos oss erbjuds du möjligheten att få ekonomin presenterad på ett nytt unikt sätt i EC Report med en rabatt på 50% ZZZ odenresor se Securitas Direct skyddar små & medelstora företag mot inbrott, brand och överfall

Hos oss erbjuds du möjligheten att få ekonomin presenterad på ett nytt unikt sätt i EC Report med en rabatt på 50%

Dokumentmallar

Partner Företag ger dig ett försäkringsskydd utöver det vanliga Den är speciellt utformad för dig som driver mindre företag och som vill kunna lita på sin försäkring

En hotellkedMa med tradition, kvalitet och Àärd )rån Malmö i söder till /uleå i norr Vi erbjuder ditt företag våra tjänster utifrån era behov

Partner Företag ger dig ett försäkringsskydd utöver det vanliga Den är speciellt utformad för till dig10% somrabatt driverpå mindre företag Upp och som nio vill kunna lita på sin försäkring nybilsmärken

Skydda dina stulna eller borttappade värdehandlingar

Vi erbjuder ditt företag våra tjänster utifrån era behov

Prenumerera på Anders Anderssons tidning Driva Eget med 25% rabatt

Autocash AB hjälper dig med kassaregister, vågar, betalkortsystem och kvittorullar till rätt pris 0771 - 82 31 00 - www.autocash.se

Upp till 10% rabatt på nio nybilsmärken 9% på nybilspriset, BMW 8% på Mini

Bensin 30 öre Diesel 55 öre Tra¿kprodukter 10%

DEBATT

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

INSÄNDARE/DEBATT Vad tycker du? Har du synpunkter på småföretagarpolitiken? Tips och idéer om livet som småföretagare? Dela med dig till andra FF-läsare genom en insändare. Skicka ett mail till kerstin.nilsson@ff.se och skriv tydligt att det är en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta insända inlägg. Max 2000 tecken.

Skatteverkets ekonomiska kris öppnar för skattefusk Den ekonomiska krisen på Skatteverket blir värre och värre för varje dag som går. Samtidigt har vi en ﬁnansminister, som inte verkar ha någon som helst vilja eller ambition att göra något åt saken. Det är djupt oroande, skriver tre rödgröna riksdagsledamöter i skatteutskottet.

Efter det att uppgifterna om krisen presenterats av Skatteverket, såg vi till att Ingemar Hansson, verkets nye generaldirektör, kallades till skatteutskottet för att redovisa situationen. Han bekräftade den bild som vi har anat. Situationen är långtifrån bra. Och den är på väg att bli sämre. Färre anställda

Antalet anställda vid Skatteverket har under de två senaste åren minskat, och nya neddragningar planeras. Finansminister Anders Borg har hitintills varit kallsinnig inför detta faktum, och

den borgerliga majoriteten i Skatteutskottet har inte heller reagerat eller agerat. Det här kan få katastrofala konsekvenser. Skatteverket hinner inte med det man ska göra. Effekterna påverkar hela samhällsekonomin. Bortfallet i skatteinkomster genom fel eller fusk beräknas av Skatteverket till 130-140 miljarder. Har man inte personal för att täppa igen dessa hål, så försvinner stora resurser som kunde ha satsats på till exempel välfärden. Regeringens tillkrånglade skatteregler, skatteavdrag och andra åtgärder på skatteområdet har dessutom ökat kontrollbehoven, men ﬁnansministern har inte matchat upp detta med nya resurser. Den kritik och de krav på ökade resurser, som oppositionen har framfört, har viftats bort. Den ekonomiska situationen på myndigheten påverkar även andra områden. Tillämpningen av informations-

utbytesavtalen med olika skatteparadis uteblir, liksom kontrollen av utlandstransaktioner. Vad gäller ekonomisk brottslighet bedömer Skatteverket, att verket inte längre kan uppfylla sina åtaganden mot de rättsvårdande myndigheterna. Även nivån på utredning av annan grov ekonomisk brottslighet faller.

effektivt komma igång med programmet föreslog vi i vår budgetmotion, att Skatteverkets resurser skulle stärkas med 50 miljoner kronor per år. Vi förväntar oss att ﬁnansministern nu tar sitt förvaltningsuppdrag på allvar. Det innebär att uppmärksamma Skatteverkets kris och tillföra nödvändiga resurser till dess viktiga arbete med skattekontroll och mot skattefusk.

Osund konkurrens

Många hederliga företagare kommer dessutom att få det svårare att värja sig mot osund konkurrens från dem som bygger sin företagsamhet på svartarbete och skattefusk. Men framförallt minskar folks tillit till det svenska skattesystemet, när staten inte kan se till att alla skatteregler tillämpas fullt ut. I den dåvarande socialdemokratiska regeringens sista statsbudget för 2006, utformad i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, drogs riktlinjerna för ett

Skatteverket måste få mer resurser att jaga skattefuskare, menar Lars Johansson (s), Marie Engström (v) och Helena Leander (mp). Foto: © Iosif Szasz-Fabian - Fotolia.com

kraftfullt arbete mot bidragsoch skattefusk upp. Skatteverket fick ökade resurser. Arbetet med att ta fram en lagstiftning för certifiering av kassaregister inleddes. En delegation mot felaktiga utbetalningar bildades. Skatteverket fick också rätt att kräva personalliggare av restaurang- och frisörsbranscherna

och göra oannonserade kontroller. Den borgerliga regeringens initiativ på området har däremot varit lätträknade. Socialdemokraterna tog i höstas tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram ett nytt offensivt program mot skattefusk och ekobrott. För att snabbt och

LARS JOHANSSON (S) RIKSDAGSLEDAMOT, VICE ORDFÖRANDE

SKATTEUTSKOTTET MARIE ENGSTRÖM (V) RIKSDAGSLEDAMOT, SKATTEUTSKOTTET HELENA LEANDER (MP) RIKSDAGSLEDAMOT, SKATTEUTSKOTTET

Pumplagen ses över – en seger för landsbygden serna av pumplagen för mindre mackar på landsbygden. Det är en stor seger för landsbygden, att bifall ges till vår motion.

För att landsbygden ska kunna både locka nya människor – samt få de som redan bor där att stanna kvar – är samhällsservice som post, bank, lanthandel och inte minst en bensinmack avgörande. Livet på landsbygden förutsätter, att mackar ﬁnns på inte alltför långt avstånd.

Men när den lokala macken lägger ned, försvinner oftast även den övriga samhällsservicen som livs, post/apoteks/ systemombud och café, eftersom allt kvarvarande samlats till just macken. Mackdöden har därför många gånger inneburit, att byns sista sociala samlingsplats försvunnit. Pumplagen som infördes av den förra rödgröna regeringen syftade till att både användningen och tillgängligheten till bioenergi skulle öka. På många håll, främst på landsbygden, har kostnaderna för att installera bioenergi dock varit för höga. Över 500 mackar bedöms ha försvunnit. Tvärtemot syftet att göra

Stoppar mackdöden

En undersökning från Riksdagens Utredningstjänst (RUT) avslöjar, att endast 0,2% av motionerna i riksdagen bifalles. Det är därför extra glädjande, att kampen för en levande landsbygd och dess befolkning nu erkänns genom att pumplagen omgående får en översyn. Pumplagen skulle annars ytterligare hota ännu ﬂer samhällen på landsbygden. Nu sätter Alliansen stopp för mackdöden och landsbygdens utarmning! Det är inte alla mackar som har den här storleken. Små mackar i glesbygd betyder mycket för samhället och pumplagen har gjort det svårare att driva de mindre mackarna. Pumplagen ska därför ses över, skriver Jan R Andersson (m) och Anna Tenje (m). Foto © erikdegraaf - Fotolia.com

mer förnybart bränsle tillgängligt och därmed minska utsläppen, så har avståndet till närmsta mack för människor på landsbygden istället ökat markant. Pumplagen

har inneburit att mackdöden spridit sig som en löpeld på den svenska landsbygden. När både privat och offentlig service utarmas, försämras förutsättningarna för

livet på landsbygden markant. Jobb och företagande försvåras, och hela trakters aktiva samhällsliv kan komma att förintas. Mot denna bakgrund lämnade vi därför

under riksdagens motionsperiod in en motion för att se över pumplagen. Alliansen i riksdagens Traﬁkutskott har nu kommit fram till att regeringen ska se över konsekven-

JAN R ANDERSSON (M) RIKSDAGSLEDAMOT, KALMAR LÄN ANNA TENJE (M) RIKSDAGSLEDAMOT, KRONOBERGS

DEBATT

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Hur skall vi som nya företagare klara oss? Har avslutat en anställning, där jag har fått ett avgångsvederlag. Har därför inte rätt till någon A-kassa. Har använt mitt avgångsvederlag till att satsa på att starta ett nytt företag.

Min son var dessutom vid denna tid utan arbete sedan ca fyra månader. Vi undersökte på arbetsförmedlingen, om det fanns något stöd att få för honom och mig. Svaret blev att jag och min son inte kan få någon form

av stöd under den tid vi skulle bygga upp vårt nya företag (han måste ha varit arbetslös under minst sex månader, jag hade fått ett avgångsvederlag). Måste man gå hemma och ”dra” för att kunna få stöd under en uppbyggnadsfas? Jag har nu med stöd från släkt och vänner arbetat upp en verksamhet, som idag kan försörja tre personer, varav en kille som har invandrarbakgrund med mycket vilja, god talang och utbildning

som inte lyckats få en anställning under ett helt år. I hans fall började det med praktik och därefter ett nystartsbidrag på bruttolönekostnaderna (ca 31%).

det som nystartare?). Det räcker inte att man har fasta tillgångar, lågt belånat hus, betald bil och husvagn. Alla politiker pratar om att backa upp oss småföretagare, men är det verkligen sanning? Hur vill ni politiker Satsat allt Jag och min familj har satsat och andra som bestämmer, allt vi har på det nya vi har att jag och andra nystartande startat, men har inte på nå- skall göra? got sätt fått något stöd från samhället, ej heller från banLASSE GUSTAVSSON, ker. För att få kredit eller lån krävs att man bevisar att man DELIKATESSHANDLARE SEDAN Även om man handlar med delikatesser är livet som nystartad småföretagare ingen lyx. Foto: © Tomasz Wojnarowicz SJU MÅNADER I MÖLNLYCKE har en inkomst (hur kan man - Fotolia.com

Myten om den goda arbetsplatsen Jag insåg att jag kan utvecklas på många olika sätt och att jag kanske inte känner till namnet på mitt drömföretag, men det kan vara det företaget som kommer att göra mitt egna namn känt. Men vad händer med de studenter som olikt mig inte har läst en utbildning som har ena foten in i näringslivet? Varifrån skall de få tillgång till informationen som ger den fullständiga bilden? På alla arbetsmarknadsdagar återﬁnns oftast samma bolag år efter år. Hur skulle det se ut, om det fanns en hörna med representanter från företag, vars logga få känner igen.

Hur kan det komma sig att IKEA, Ericsson, Hennes & Mauritz, Ernst & Young och ett gäng andra storbolag återkommer år efter år på studenternas önskelistor över framtida arbetsgivare? Svaret är ganska enkelt – det är dessa företag ekonomistudenterna känner till. Resursrika bolag arbetar målmedvetet med att bygga starka varumärken och långsiktiga relationer med studenterna på landets högskolor och universitet.

Ekonomistudenterna från Lunds Universitet berättar om att stora bolag är oftast väldigt duktiga på att presentera sig, och att varumärkets framtoning väger tungt vid val av arbetsgivare (Sydsvenskan den 18:e mars). Det som behövs är alltså, att även de mindre företagen exponerar sig på högskolorna runtom i landet. Det är dags för dessa företag att förtydliga sin framtoning och komma fram. Och jag ser gärna, att bilden av arbetsmarknaden inne på lärosäten vore lite mer verklighetsförankrad. Den offentliga statistiken har de senaste åren visat, att det är små och medelstora företag i Sverige som står för jobbtillväxten. Det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. Om man tittar på företag med 0-249 anställda, så är

Fullständig bild

Studenter lockas ofta av storföretagen och inte minst möjligheter att jobba utomlands. En karriär på eller som småföretagare är något många inte tänker på – trots alla möjligheter att där forma sin egen tjänst. Foto © Edyta Pawlowska - Fotolia.com

detta 99,9 procent av hela företagsstocken. Dessutom är andelen företag med 0-49 anställda 99,4 procent av alla företag i det svenska näringslivet. Småföretag okända

För att lyckas och vara lönsamma så behöver dessa bolag kompetent arbetskraft. Jag undrar varför småföretag upplevs som mindre attraktiva arbetsplatser för nyutexaminerade ekonomer. Min åsikt i frågan är att de

helt enkelt är okända för studenterna. Okända i olika bemärkelser, dels för att dessa inte proﬁlerar sig mot skolorna och dels för att studenterna inte känner till utvecklingsmöjligheterna för den här typen av företag. Först på magisternivån på Handelshögskolan ﬁck jag upp ögonen för alla tillväxtbolag och enskilda entreprenörer, som driver fram näringslivet. Helt plötsligt kände jag inte något större behov av att

hamna på en stor koncern eller konsultbolag med femton hundra anställda. Inget emot storföretagen, det ﬁnns fördelar och nackdelar med alla företag, och i slutändan beror inte framgången på storleken. Vad jag eftersträvar är att alla ska kunna ha tillräckligt med kunskap om näringslivets sammansättning, innan de går ut i arbetslivet. Mitt sista år som student läste jag Entreprenörsutbildningen på Handelshögskolan och därigenom ﬁck

möta ett brett spektrum av bolag. Olika storlekar, typer och branscher. Det som hände var att jag insåg, att det fanns så många ﬂer möjligheter än vad jag hade anat. Det var som att tända lampan i ett rum, som enbart är belyst med stearinljus: jag såg så mycket mer runt omkring mig. Jag träffade en mängd personer, som har eller har haft fantastiska karriärer och har fått uppleva saker i sitt arbetsliv, som är otroligt spännande och lärorika.

Jag tycker att det vore underbart, om studenterna kunde få den fullständiga bilden så tidigt som möjligt under sin utbildning. Det handlar inte om att det ena alternativet är bättre än det andra, båda behövs. Jag ser fram emot att se en undersökning över studenternas drömföretag, som inkluderar alla typer av bolag. Till dess ska jag göra mitt bästa för att det ska bli verklighet.

ALEXANDRA MARGOULIS PROJEKTLEDARE

TILLVÄXTAKADEMIN

DEBATT

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Vem bryr sig om personalen i tjänstesektorn? RUT-avdraget för hushållsnära tjänster är en klart bidragande orsak till en ny framväxande tjänstesektor. Dessvärre berör alltför få debattörer den mest centrala punkten. Det gäller alla dem som fått sitt första jobb, och som riskerar att bli de stora förlorarna vid en rödgrön valseger. Vem tar strid för dem, som kommer att tvingas lämna sina jobb inom hemservicebranschen, om de rödgröna vinner valet?

Många hemserviceföretag har kunnat glädja sig åt en kraftig expansion, sedan avdraget för hushållsnära tjänster infördes 2007. Många nya företag har startats, och beﬁntliga företag har fördubblat sin personalstyrka för att möta upp

RUT-avdraget har gjort att ﬂer har råd att unna sig service i hemmet, med exempelvis städning. Vad händer med alla småföretagare i sektorn om avdraget avskaffas? Den frågan ställer två moderata riksdagsledamöter. Foto © Andrey Ushakov - Fotolia.com

mot den ökade efterfrågan. terfrågan på tjänsterna skulle Om avdraget skulle försvin- minska kraftigt. Arbetstagarna inom hemna, skulle troligtvis personalstyrkan halveras igen, då ef- serviceföretagen känner ofta

både stolthet och glädje i sitt arbete, tack vare den uppskattning som kunderna ofta visar. Många hemserviceföretag har tecknat kollektivavtal med Kommunal, vilket berättigar de anställda till regelrätta förmåner som pensionspoäng, semesterersättning och andra fördelar, som ett vitt arbete medför. Frågan är emellertid, var fackförbundet Kommunal ﬁnns i debatten. Vem för arbetstagarnas inom hemservicebranschen intressen, och är facket beredda att ta strid för sina medlemmar? Den rödgröna oppositionen säger sig vara emot RUTavdraget av fördelningspolitiska skäl. För att stödja sina argument förvillar sig många

debattörer i en krånglig sifferexercis. Personalen inom hemserviceföretagen utgörs många gånger av nysvenskar, som haft svårigheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Många har funnit sin allra första regelrätta anställning tack vare reformen med RUT-avdraget och är inte längre hänvisade till att jobba svart, med allt vad det innebär. Vi moderater konstaterar, att hemservicebranschen har öppnat dörrarna för dessa människor som tidigare varit i utanförskap, men som nu getts en chans på den vita arbetsmarknaden.

pas efter valet i september, kommer hemserviceföretagen att tvingas dra ner och säga upp personal. I hela Sverige skulle cirka 5 000 personer inom hemservicebranschen mista jobbet. Sverige är i ett läge, där vi inte har råd att säga nej till nya jobb i en framtidsbransch. Vem tar strid för personalen?

MARIE WEIBULL KORNIAS (M)

RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN HELSINGBORG MARIA PLASS (M) RIKSDAGSLEDAMOT FRÅN UDDEVALLA

5000 arbetslösa?

Om RUT-avdraget skulle slo-

Glöm inte de gamla småföretagen Det är stort fokus på nyföretagande i Sverige. Det pratas väldigt mycket om hur många nya företag det startas, ofta utan att egentligen analysera vilka företag och varför. Om det är samma personer som startar ett bolag till, vilka branscher etc.

Samtidigt vet vi att det läggs ner väldigt många företag. Läste om en undersökning som sa att 7 av 10 företag fanns kvar tre år efter starten. Alltså läggs nästan vart tredje företag ner inom tre år. En väldigt intressant siffra i

undersökningen var dock att bland dem som tidigare varit anställda i samma bransch eller tidigare varit företagare var överlevnaden 75 procent. Bland dem som startade företag efter att ha varit arbetslösa eller studerat var samma siffra 55 procent. Men var lägger vi fokus på att få folk att starta företag? Jo, arbetslösa och studenter. Borde vi inte istället få ﬂer som är riktigt duktiga att säga upp sig från sitt jobb och starta företag? Mer resurser borde ock- Att utveckla sitt företag är lika viktigt när man varit igång i sju så satsas på att få företag att år som när man är nystartad. Foto © pressmaster - Fotolia.com

överleva genom att utveckla. Det känns som om vi i Sverige gärna hjälper folk igång men när de väl har startat så är det bara ”okej, nu får du klara dig på egen hand. Här är förresten inbetalningskorten för skatten.” Vidarutveckla oss själva

Visst, vi småföretagare bör ta eget ansvar och gå kurser, skaffa en mentor och se till att vidareutveckla både oss själva och vårt företag. Men det är väldigt lätt att fastna i att driva sitt företag så som man alltid gjort. Ända tills

det en dag inte går längre och man ger upp. Vad vi behöver är kanske ett Företagarcentrum, på samma sätt som det finns Nyföretagarcentrum. Någonstans dit man kan vända sig med alla möjliga frågor och de kan sätta dig i kontakt med experter. Om vi utöver fler nya företag också kan få fler gamla företag att överleva och kanske växa, då kanske vi snabbare får fler företag totalt, eller hur?

SVEN I GÖTEBORG

Äntligen är debatten om företagens villkor här vem vågar starta företag? Det måste ﬁnnas en morot att våga starta och framför allt driva företag. Men att driva företag idag innebär risker, då man har ett dåligt skyddsnät. Blir man sjuk, kan det kosta hela företaget existens. Vi kan också se tydligt, att Men den kluriga frågan är -

Äntligen är debatten här, som jag som företagare längtat efter. Det har äntligen gått upp ett ljus för samtliga politiska partier att företagen behövs. Det är där jobben ska skapas, och vi behövs mer än någonsin. Småföretagarna villkor verkar äntligen ha väckt politikernas intresse på bred front. Foto © Pavel Losevsky - Fotolia.com

mindre företag inte vågar lönsamt att ta uppdrag för de lägga anbud på offentliga mindre företagen. sektorn. UpphandlingsanbuTack för ordet! den är krångliga och vilseledande, och oftast är priset JENNIFER LIND det avgörande. Företagaren FÖRETAGARE OCH KANDIDAT kan inte fylla på med skatTILL RIKSDAGEN OCH tepengar varje år, som de ofHUDDINGE KOMMUN 2010 fentliga verksamheterna kan NYA MODERATERNA äska om. Det måste även vara

Missa inte FöretagarFörbundets kommentarer i den näringspolitiska debatten. Följ oss på hemsidan www.ff.se

DEBATT

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Vem är det som betalar välfärden? Småföretagarna. I år är det valår och man hör politikerna prata om hur det ska satsas på välfärden: skola, vård och omsorg.

Äldreomsorg är viktigt, det är vi nog alla ense om. Men skattepengarna som ska betala för bland annat detta måste komma någonstans ifrån, och en viktig källa är småföretagen och dess anställda, påpekar insändarskribenten. Foto © deanm1974 - Fotolia.com

Exakt vad det innebär med dessa satsningar framgår inte. Det kommer pressmeddelanden om kraftfulla satsningar på 30 miljoner kronor över tre år på ett projekt, 1 miljard till kommunerna i ett annat. Men det talas väldigt lite om hur man ska öka de där skatteintäkterna. De allra vänstraste partierna har sin lösning: det är bara att höja skatterna så får man mer pengar att fördela och arbetslösheten löser vi helt enkelt genom att kommuner och landsting får mer pengar så att de kan anställa alla ar-

betslösa. Problemet löst med några snabba beslut. De har bara glömt bort en detalj. Vem det är som betalar för välfärden via de där skatterna. Det är inte de offentliganställda i alla fall. Nej, det är alla privatanställda som faktiskt betalar alla kommunanställdas löner. Dessutom såklart vi företagare via arbetsgivaravgifterna. Därför borde all fokus ligga på att få ﬂer anställda i det privata näringslivet eftersom varje anställd där innebär en skatteintäkt. Tittar man sedan på vilka det är som har bäst möjligheter att leverera de där jobben är svaret givet – småföretagen. Hur de stora företagen agerar har vi läst om i tidningarna de senaste åren. De

skär ner personalen i Sverige. Tusentals varslas och blir av med jobben. Men politikerna har fortfarande mest fokus på de där stora, stora företagen som sysselsätter så många. Det verkar aldrig ha slagit dem att även dagens storföretag har varit små en gång i tiden. Nej, politiker nu är det dags att börja lägga lite konkreta förslag som visar att ni menar allvar med allt snack om att ni vill främja företagandet i Sverige. Det är mycket snack och lite verkstad på den fronten tycker vi gräsrötter.

ANNA SMÅFÖRETAGARE SEDAN 1984

Vi skapar trygghet för företagare! Socialförsäkringssystemet är avsett att vara till för alla men har hittills helt varit anpassat till anställda och inte för företagare. Jag välkomnar att även företagare nu kommer att kunna ta del av de trygghetssystem, som de är med och betalar till.

Tillväxtverkets årliga Entreprenörskapsbarometer visar, att andelen företagare i Sverige är lägre än EU-genomsnittet. Vi har dessutom färre kvinnliga företagare än andra EU-länder. Undersökningen visar också, att den ekonomiska osäkerheten och den minskade tryggheten, som är förknippad med företagande, avskräcker kvinnor i större utsträckning än män från att bli företagare. Nyföretagandet har ökat i Sverige, vilket är glädjande, men att svenska kvinnor i lägre grad vågar starta eget är oroväckande. Småföretagare också sjuka

Vi behöver en lagstiftning, som är anpassad till alla typer av företagande. För visst blir även en småföretagares småbarn sjuka, och visst kan även en företagare behöva A-kassa utan att för den skull tvingas avveckla

företaget. I beslutet att våga lämna en anställning för att starta eget, kan sådana frågor väga tungt. Företagare bidrar med mycket pengar till socialförsäkringssystemen, så det är rimligt att de får möjlighet att utnyttja dem under villkor, som passar dem. Alliansregeringen inför nu tio reformer i de sociala trygghetssystemen, som förstärker den sociala tryggheten för företagare. De ändringar vi gör i arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkring och i reglerna för sjuklön skapar större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, ger ökad likabehandling av företagare och anställda, samt ökar valfriheten för företagare. Behålla sgi i två år

För att ﬂer ska våga starta eget vill Alliansregeringen, att företagaren ska få behålla sin gamla sjukpenning- och a-kassegrundade inkomst i två år. Det blir också en förmånligare beräkning av akasseersättning för alla företagare. Förändringen innebär, att det blir mer lönsamt att driva företaget vidare även vid tillfälliga nedgångar och inte som idag en högre arbetslöshetsersättning, om man läg-

ger ner verksamheten på ett tidigare stadium. Dessutom ökas möjligheterna att fortsätta driva ett företag som bisyssla under arbetslöshet. Regeringen föreslår också att egenföretagare ska kunna välja sju dagar eller mer i karenstid vid sjukdom och motsvarande lägre egenavgifter. Vi inför också ett högkostnadsskydd för anställdas sjuklön, vilket ger trygghet för företagaren och ökar möjligheterna till anställning för andra. Få ﬂer starta företag

Att starta ett företag innebär Även en småföretagares småbarn blir sjuka, och visst kan även en företagare behöva A-kassa självklart alltid en viss risk. utan att för den skull tvingas avveckla företaget. Regeringen föreslår förbättringar i trygghetsSocialförsäkringarna är av- systemen för företagare. Foto © Sean Prior - Fotolia.com sedda att vara en trygghet och ska inte innebära ytterligare ovisshet för dem som väljer att starta företag. Alliansregeringens förändringar gör det möjligt för ﬂer att Har funderat en del hur det Vad som förundrar mig än våga starta företag. mer är, hur pressen behandegentligen står till. Har tidigare undrat över varför lar informationen. Knappast en artikel om transaktioCECILIA MAGNUSSON (M) storföretagen har speciella nen, en företeelse som borde regler, nu blir jag åter funderRIKSDAGSLEDAMOT väcka frågor. GÖTEBORG sam? Hur är det möjligt, att ett problembolag ändå har så Hur kan Saab England gå så bra, så att det kan låna ut mycket pengar, och hur kan pengar till köparen? En an- någon få köpa samma föresenlig summa kan lånas ut, tag för dess egna pengar? Saab-affären berörde och samtidigt som Saab Sverige upprörde. Läs även reportagår back år efter år? BO SÄÄF get på sid 14-15.

Funderingar om Saab

BOKTIPS

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Hemligheten bakom Drivkraft Samt uttryck som Google, YCDBRALAI och Insiders

Google-koden av Andreas Ekström 252 sidor Förlag: Svante Weyler Bokförlag AB (2010) www.weylerforlag.se

Google är spännande av två anledningar. Ja, flera naturligtvis. Men två stora, dels att det är ett företag som inte existerade för 12 år sedan och som idag omsätter nästan 24 miljarder dollar (180 miljarder kronor) och dels att det påverkar alla företagare oerhört mycket. Om någon kommer i kontakt med ett företag så är ofta det första man gör att googla (göra en sökning i Google) på företagsnamnet för att se om det finns något skrivet om dem. Och självklart googlar man för att hitta till ett företags hemsida. Idag är Google så mycket mer än bara en sökmotor. De spottar ur sig olika tjänster på löpande band, det är alltifrån ordbehandlare online till operativsystem för mobiltelefoner. Så gott som alla tjänster är gratis, eller rättare sagt oftast annonsfinansierade. Det här är en reportagebok som ger en lite bättre bakgrund till fenomenet Google, hur det gick till när två studenter med en idé byggde ett av världens mest inflytelserika företag på bara några års tid. De var dessutom inte först på marknaden med en sökmotor för internet, men de var bäst.

Boktrender Den ekonomiska krisen präglar fortfarande listorna över bästsäljande böcker i USA. Rader av författare har hittat egna vinklar och teorier om orsaken och uppkomsten till krisen.

Uppdrag arbete av Sven-Otto Littorin 200 sidor Förlag: Ekerlids (2010) www.ekerlids.com

I dagens upphetsade medieklimat där politikerna sällan får chans att utveckla sina tankar så är det kanske logiskt att man tar steget att skriva en bok om man vill få tala till punkt. När en debattartikel inte är tillräckligt. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin berättar i Uppdrag arbete om arbetslinjen och varför han tror att det är en framtidslinje för Sverige. Som väljare (inte minst som småföretagare) kan man bli frustrerad över att det tar sådan tid att ändra på saker som känns självklara att rätta till. I boken försöker Littorin också förklara varför saker och ting tar så lång tid samt varför resultatet av en reform ofta inte syns förrän efter ﬂera år. Beslut delas upp i etapper av praktiska skäl eftersom dagens samhällssystem är så komplext. Det här är en bok för den som vill fördjupa sig lite i näringspolitik och samtidigt få en liten inblick i spelet bakom kulisserna. Michael Lewis ”The Big Short” skrev vi om i förra numret av Fria Företagare. En annan bok i samma genre är ”The end of Wall Street” av Roger Lowenstein. Delvis tar Lowensteins bok över där Lewis slutar, de kompletterar alltså varandra. Malcom Gladwells bok Outliers har vi nämnt tidigare, den ligger fortfarande högt på topplistorna i USA. En bok som kom ut i slutet av april och sägs likna Gladwells

på aktiemarknaden. Det blir nästan som en deckare. Med hjälp av 10 000 sidor förundersökning och ett stort antal egna intervjuer har författarna skapat tre reportage. Det är en spännande berättelse som ger en inblick i en värld för oss utanför. Det görs vinster på miljontals kronor, utan att något produceras. När man läst den här boken blir man än mer Insiders övertygad om att idén med av Per Agerman och Annelie aktiebörser försvunnit nåÖstlund gonstans på vägen. Kapital350 sidor Förlag: Bokförlaget Atlas (2010) försörjning för bolagen har hamnat i skuggan av spekuwww.bokforlagetatlas.se lationer och rena bedrägeAktietorgskungen, Cevian- rier. mannen, Nordeamannen och Pokerproffset. Det låter som karaktärer i en modern saga men det är faktiskt hämtat ur verkligheten, Insiders är en reportagebok som handlar om aktiemarknadens sämre sidor. Aktiemarknaden är något som de ﬂesta småföretagare aldrig kommer i kontakt med förutom när det gäller att placera sina eller företaYCDBRALAI : you can´t do gets pengar. Småföretagabusiness running around like rens aktiebolags aktier byter an idiot sällan ägare och när de gör av Klas Hallberg det så sker det efter en nog- 168 sidor grann värdering från köpa- Förlag: Natur & Kultur rens sida. www.nok.se Men på den stora globala aktiemarknaden byter akKlas Hallberg har gjort över tier ägare i en ständig kedja. 1500 föreläsningar både i SveAtt köpa en aktie billigt och rige och utomlands och har sedan sälja den dyrare, helst med sina fyra tidigare böcker kort tid efter köpet för att (Hångla mer, Varför växer gräkunna ”ta hem vinsten” blir set 1-3) sålt sammanlagt mer viktigare än vad som egent- än 150 000 exemplar. ligen sker i de bolag vars akBokens titel är också titeln tier man handlar med. Det på ett föredrag som författaär stora summor pengar det ren erbjuder, då med underhandlar om. Då den svenska titeln ”ett föredrag om att arbörsen toppade 2007 var om- beta mindre och få mer gjort”. sättningen 6526 miljarder, När man läser boken får man samtidigt som landets BNP också känslan av föreläsning. låg på 2728 miljarder. Det är ingen traditionell beInsiders är en bok där man rättelse sida upp och sida ner får möta några av de skrupelfria aktörer som verkar överlägsna snabbhet och uthållighet. Men i efterhand bok en del är ”Bounce: Mozart, insåg han att förutsättningar Federer, Picasso, Beckham, som en mentor, bra träningsand the Science of Success” möjligheter och massor av tid att utveckla sina färdigheter av sportsjournalisten Matthew gjorde att han blev en stjärna. Syed. Han var som 24-åring I sin bok tar han därför upp Storbritanniens bäste bordtenmyten om underbarnet genom nisspelare. Från början trodde att framhäva hur Mozart, systhan att det berodde på hans

utan mer en samling kortare berättelser som bildar en helhet. Dessutom formgiven med ﬂera olika typsnitt och i olika textgrad. När Hallberg vill poängtera något så ökar han graden (storleken) på texten. Eller som när det plötsligt kommer ett uppslag med två svarta sidor med vit text. En röd tråd i berättelsen är behovet av pauser i arbetet, att stanna upp och fundera över om det som du håller på med verkligen för dig närmre målet eller om du bara gör det för att det förväntas och för att du alltid har gjort så. Likaså behövs det tid för återhämtning. För att vila upp hjärnan så att du fattar rätt beslut. En sådan paus skulle kunna ägnas åt att läsa den här boken. Vilket är gjort på några timmar.

er? Daniel Pink har tidigare skrivit bästsäljande böcker som Free Agent Nation, En helt ny värld och The Adventues of Johnny Bunko. Han skriver åt stora tidningar som New York Times, Harvard Business Review, Fast Company och Wired. I alla tider har vi talat om piska och morot som två sätt att motivera människor i olika sammanhang. Antingen hotar vi med straff om man inte gör något, eller också lockar vi med en belöning. Det sistnämnda har allt oftare kommit att handla om högre lön, bonus eller kanske lyxiga middagar. Men det finns en tredje drivkraft. Inre motivation. Att vi gör något för att det skänker oss tillfredsställelse. Vi har alla känt glädjen och stoltheten när vi lyckas lösa ett problem eller gör något på ett sätt som andra imponeras av. Det är till och med så att användning av de klassiska morötterna och piskorna kan ha negativ inverkan på den inre motivationen. Vi kan bli distraherade helt enkelt. Det är en inspirerande bok med mängder av stora och små exempel. Intressant att läsa om forskning som gjordes redan för 40-50 år sedan Drivkraft men vars resultat glömts bort av Daniel H Pink eller förträngts trots att de är 212 sidor Förlag: BookHouse Editions AB lika relevanta idag. Och kul att läsa om exempelvis desig(2010) nern Stefan Sagmeister som www.bookhouse.se vart 7:e år stänger sitt företag Vad är det som driver dig? i 365 dagar för att resa, bo på Är det att tjäna mer pengar nya platser och ägna sig åt eller är det att förverkliga idé- nya projekt och idéer. Drivkraft är en bok du derarna Williams, Tiger Woods finitivt ska läsa i sommar om och flera andra som lyckats du vill skaffa ny energi och – alla hade samboende coach samtidigt lära dig något nytt i form av föräldrar som gav om hur du kan motivera dina dem massor av tidig träning. medarbetare. Dessutom går han in på neurovetenskapliga effekter som SÖLVE DAHLGREN irrationell optimisim, självtvivel och vidskeplighet. Fotnot: Fler boktips hittar du Outliers (som kom ut i på boktips.biz november 2008) ligger dock fortfarande högre upp på topplistorna än sin brittiska 37signals.com/svn/ och en kollega. recensent på Amazon menade En annan populär titel, inte att boken til stora delar bygger minst bland småföretagare på blogginlägg mellan 2007 är Rework av Jason Fried och 2009. Så för den som är och David Heinmeier Hansintresserad kan ett besök där son. Författarna bloggar på tjäna som smakprov.

Följ den näringspolitiska debatten på FöretagarFörbundets hemsida. www.ff.se

HÄLSOTIPS

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Hälsotips: Använd sommaren för att ladda wernap på 15-30 minuter kan kompensera för två timmars utebliven sömn vid enstaka tillfällen.

Sommaren är här. För de ﬂesta en tid då man äntligen får några semesterveckor, för andra är det årets högsäsong utan en ledig dag. Vi har i alla fall samlat några hälsotips för alla småföretagare.

3) Ha roligt

Människan behöver skratta. Förutom att se komedier och läsa roliga historier så kan du unna dig att skratta åt dig själv. Om man välter ut en tallrik med gröt på golvet i köket kan man välja att bli förbannad och rasande och negativ, eller så kan man reagera som man hade gjort om man sett det på ﬁlm. Skratta åt eländet.

Alla vet att man behöver ta hand om kropp och själ för att må bra. Men samtidigt rusar livet på i 110 med fullbokade kalendrar både på dag- och kvällstid. Ibland är det bra att stanna upp och lyssna på kroppen. Vilken tid är bättre att göra detta på än sommaren? Fria Företagare har samlat upp några hälsotips från olika källor.

4) Gå 10.000 steg om dagen

1) Ät bättre

Att ha roligt och unna sig att ta ledigt är två av tipsen för en bättre hälsa. Två bra tips inför sommaren dessutom. Foto © Freeﬂy - Fotolia.com

Egentligen ska det inte behöva sägas, vi vet det alla. Men fortfarande: ät alltid en ordentlig frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål. Ät regelbundet och varierat. Undvik att äta för mycket efter kl 18 på kvällen (om du nu inte jobbar natt förstås). Grönsaker är nyttigt, ett enkelt tips är dock att

se till att tallriken är färgglad – av naturliga råvaror. Färgglada molekyler sägs skydda mot fria radikaler som bryter ner kroppen. Det blåa i blåbär, det röda i rödbetor eller tomater, det orange i morötter för att bara ta några exempel. Ät en frukt eller grönsak till varje mål.

2) Sov, sov och sov

Se till att sova ut ordentligt på nätterna. I grund och botten ska vi sova när det är mörkt ute, alltså ett lite mindre sömnbehov under sommarhalvåret. Men det ﬁnns också en biologisk klocka som i snitt innebär att man bör sova vid 22

på kvällen för att hinna ner i djupsömn och få en ordentlig sömn innan man ska stiga upp vid 6-7-tiden. Lär känna din individuella klocka. Lägger man sig vid rätt tidpunkt är det enklare att somna än om man lägger sig 30 minuter senare. Har du sovit för lite: en po-

Förr i världen, för riktigt länge sedan när människan vandrade på savannerna, gick vi mycket mer. Människor går ofta mycket även i unga åldrar, ända tills cyklar, mopeder och slutligen bilar ersätter fotarbetet. Om du inte spelar tennis, joggar eller tränar på gym så unna dig vardagsmotion. Promenader är nyttigt. Köp en stegräknare och se till att

du passerar 10.000 steg innan du går och lägger dig. Ett extra plus är att en lång promenad rensar tankarna, det blir som en sorts meditation. En del väljer att använda tiden till att lyssna på en bra ljudbok. Ut och gå i sommar och sluta inte bara för att hösten kommer! 5) Ta ledigt

Som småföretagare är det svårt att släppa jobbet. Jag vet av egen erfarenhet. Men vi måste koppla bort jobbet ibland. Även om du inte kan ta de där fyra veckorna så se till att vara helt ledig en eller helst ﬂera dagar i sträck. Ta en minisemester och åk bort från vardagen. Stäng av mobilen och mailen en hel dag och gör något som du tycker är kul. Alltifrån en heldag med barnen på nöjesparken eller en weekend på hotell med din älskade. Eller en golfrunda med kompisarna.

TEXT: SÖLVE DAHLGREN

Lär dig ta kritik så utvecklar du både dig själv och företaget Vi har svårt att ta kritik. Instinktivt intar vi försvarsposition och försöker blockera attacken. Men om vi kan motstå den reﬂexen och hålla oss kyliga och lyssna så går det bättre både för oss som människor och företagare. Det menar i alla fall Annika R Malmberg - föreläsare, författare och småföretagare.

– Man ska inte skämmas när man försvarar sig mot kritik. Det är något vi gör instinktivt, en försvarsmekanism. Men om man istället försöker lyssna, möjligen ställa frågor för att få veta vad personen vill och sedan be att få återkomma med svar så har vi större möjligheter att utvecklas, säger Annika R Malmberg som kallar sig Framgångsexpert och skrivit boken ”Ta skit! Och gör det till guld”. Fullbokad vår

Hon är själv småföretagare och en ﬂitigt anlitad föredragshållare – våren 2010 har varit extremt fullbokad för henne.

”Man ska inte skämmas när man försvarar sig mot kritik. Det är något vi gör instinktivt, en försvarsmekanism.” – April månad var helt hysterisk. Egentligen skulle jag ha börjat skriva på nästa bok men jag har inte hunnit. Men samtidigt gör det att jag nu har råd att tacka nej till vissa förfrågningar och kan ta det lite lugnare framåt sommaren. Boken ska vara klar i höst och handla om butiksförsäljning, framför allt säljtekniker och hur man bemöter kunder exempelvis vid klagomål, säger Annika. Just hantering av klagomål tar hon upp redan i första boken. – Om en kund kommer med klagomål ska man försöka tänka ”det här är en unik chans att få en bra relation till

kunden”. Företag som hante- ta. Som småföretagare överrar klagomål på ett bra sätt öses man ibland av goda råd får mer trogna kunder. från vänner och bekanta som tipsar om kunder eller idéer som man kan satsa på. Ge och ta kritik – Ofta blir reaktionen denVår ovilja att få kritik har en annan sidoeffekt. Vi blir oer- samma som vid kritik. Inhört rädda för att ge ärlig kri- stinktivt så svarar vi att ”nej, tik till framför allt kollegor det går inte tyvärr” och försvarar hur vi jobbar, vi tar och familj. – Jag märkte det när jag idéer som kritik. Istället för kom ut som verksamhets- att vara positiva. Som författare har hon förkonsult till företag där det var dålig stämning. Efter att stås också blivit recenserad. ha pratat med alla förstod jag Och jag undrar om hon fått vad problemet var. De prata- någon kritik och hur hon de inte med varandra. Istället hanterat den. – Ha ha, nej det har fakför att säga till när något var fel så gick folk och höll inne tiskt varit övervägande posimed det för att ”när jag sä- tiva reaktioner. Jag googlar ger något blir han eller hon mig själv och boktiteln med bara sur och man vill ju inte jämna mellanrum för att se ha dålig stämning”, berättar vad som skrivs. Vi hade några språkliga missar i första Annika. För övrigt är det inte bara boken som någon påpekade kritik som kan vara svårt att men dem har vi rättat. Nu trycker vi ju tredje upplagan, vilket är fantastiskt kul, säger TEAMDESIGN SVERIGE AB Annika. Grundat: 2000 Anställda: 1 TEXT: SÖLVE DAHLGREN Omsättning: 3,2 milj Bolagsform: Aktiebolag Fotnot: Läs mer på Ort: Segeltorp www.annikarmalmberg.se

Framgångsexperten Annika R Malmberg är eftertraktad som föredragshållare efter att hon släppte sin bok ”Ta skit! Och gör det till guld” i höstas. Nu skriver hon på en ny bok som ska handla om butiksförsäljning.

REPORTAGE

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Vd-coachen tog över företaget utan att satsa en krona De fyra kompisarna och delägarna plockade in ett externt ”proffs” för att utveckla företaget. Allt såg lovande ut i början, men historien slutade med splittring mellan kompanjonerna och att den rekryterade VD-coachen tog makten över företaget – utan att ha satsat en krona. – Vi blev utmanövrerade av en karismatisk person som visade sig vara en maktlysen dubbelnatur, konstaterar Stefan, f d delägare.

Historien handlar om ett vanligt småföretag där vi valt att använda ﬁngerade namn med hänsyn till de inblandade. – Jag har mått väldigt dåligt av alla turer och hur det slutade för min del. Idag har jag kommit över det och vill berätta historien för att varna andra från att råka för något liknande, förklarar Stefan. För tio år sedan startade fyra ingenjörer ett framtidsinriktat företag inom miljöteknik. Alla fyra delägarna hade andra sysselsättningar i grunden, men satsade pengar och mycket obetald tid på att utveckla företaget och dess teknik. Försäljningen kom igång, men lönsamheten var svag och de enades om att försöka ta extern hjälp för ökad ﬁnansiering och affärsutveckling.

oss andra och splittrat den kompisanda vi hade mellan oss. Helt plötsligt var det han som styrde företaget. Stefan har nu, efter ”Han hade utflera år, lagt historien manövrerat oss bakom sig och med andra och splitt- distans till fått distans till händelserna konrat den kompisstaterar han: anda vi hade – Den första stora tabben vi gjorde var att mellan oss. Helt inte bättre kolla upp plötsligt var det Hasse, innan vi släppte in honom i företaget. han som styrde Vi frågade inte ens efföretaget.” ter ett CV. Han duperade oss från början. – Vi lät oss imponeras av hans verbala och kraftfulla utstrålning. Det tog ett par år VD-coachen Hasse imponerade alla till en början. Men ju längre tiden gick, desto mer visade han andra sidor. Det slutade med att han manövrerade ut de tidigare ägarna och tog över föreinnan vi förstod vad det var taget. Foto © svlumagraphica - Fotolia.com för en person – och då var för sent! Hasse skulle arbeta fram för delägarna skrivit sattes ur för att ordna en finansiär. En annan lärdom Stefan – Idag förstår jag inte hur vi att marknadsföra företaget spel. I avtalet stod bl a att alla mot finansiärer, aldrig tyck- viktiga beslut skulle fattas i kunde gå med det på det, sä- gärna delar med sig av är att vara noggranna med avtal consensus, dvs i full enighet. ger Stefan. tes bli klar. – Nu började Hasse visa en Den nya affärsplanen pre- och styrelseprotokoll. – Det hände en del saker – Det mesta skedde muntsom vi, sett så här i efterhand, annan sida av sig själv. Han senterades för delägarna som borde ha sett som tydliga var- tålde inte att någon sade fick några timmar på sig att ligt, saker hamnade i en gråningsklockor. Men vi blunda- emot honom och den verbala godkänna den. Där stod Has- zon och det utnyttjade Hasse i sin strävan att ta över makde nog, vi var så fascinerade förmåga han charmerat med se som VD. Stefan valde i det här läget ten i företaget. över att en så duktig person använde han nu till att kuva Stefan arbetar idag som att lämna företaget, bl a på ville jobba med vår produkt ”motståndare”. grund av att säkerhetsproble- konsult i ett annat företag utan krav på ersättning. och har inte någon kontakt men nonchalerades. Med tiden började det kna- Drev igenom beslut med sina f d kompanjoner. ka i fogarna i företaget, delvis Hasse drev igenom ett beslut Det företag han lämnade på grund av att man upptäckt om att delägarna skulle stry- ”Splittrat kompisandan” säkerhetsbrister i konstruk- ka alla ersättningskrav för de Hasse blev nu delägare till lever vidare – numera utan tionen som behövde rättas timmar de lagt ned på att ut- en fjärdedel, utan att lägga Hasse, som avled för ett par till. Där ville Hasse bromsa på veckla produkten. Något som en krona och utan att ordnat år sedan. Varningsklockor totalt rörde sig flera arbetsår. nya finansiärer. Allt var frid och fröjd, frånsett grund av kostnaderna. TEXT: STAFFAN JOHANSSON Det kompanjonsavtal som Han ställde det som villkor – Han hade utmanövrerat att den nya affärsplanen, som Fick coach rekommenderad

Via ett etablerat nätverk för näringslivsutveckling, som stöds av både myndigheter och stora företag, blev de rekommenderade en VD-coach – Hasse. Delägarna fick ett proffsigt intryck av Hasse. Problemet var att hans arvode låg på mer än 10 000 kronor/dag, vilket var en utopi för det lilla företaget att betala. – Då erbjöd sig Hasse att arbeta gratis i företaget och ordna finansiering mot att han fick bli en femte delägare i bolaget. Ett förslag som vi tyckte var fantastiskt – vi nappade direkt, berättar Stefan Hasse imponerade med sin arbetskapacitet och med sin förmåga att snabbt sätta sig in i företagets teknik. Dessutom hade en både kraftfull och charmig utstrålning. Han engagerade sig starkt och blev ganska snart den som i praktiken fungerade som VD i företaget. Den riktiga VD:n, en av delägarna, hade heller inget emot att ta ett steg tillbaka. Finansieringen dröjde men företaget rullade på. Hasse tog fram avtal, förhandlade med både kunder och leverantörer, på ett övertygade sätt.

Ersatte djuren med maskiner – bättre lönsamhet – Jag har provat nya, men de gräver inte bättre. Volvos gamla grävare håller hög kvalitet. Ove har idag två traktorgrävare, båda från 1990-talet. Ömt vårdade. – Den jag använder mest har gått 31 500 timmar och fungerar fortfarande utmärkt. Den andra grävaren Hallänningen tröttnade på använder grabben när han är att vara bonde, åtminstone hemma från sin utbildning och hjälper mig. på den dåliga lönsamheten. Efter 20 år som företagare har han receptet klart för sig: Undviker att anställa – Jag har alltid varit för- En stor del av företagets måsiktig och undvikit att dra nadsdebitering sker till en på mig skulder i möjligaste ﬁrma i Halmstad som han mån. Jag har exempelvis ald- hjälper att gräva grunder av rig köpt nya traktorer. olika slag. En ny traktorgrävare hand– De egna jobben får jag lar i runda tal om en investe- försöka hinna med på kvällar ring på 1,5 miljoner. och helger. Ove Danielsson sålde djuren och satsade istället hårdare på arbetet med sina traktorgrävare. Ett lyckat beslut, även om arbetsdagarna fortfarande är långa. Idag strömmar jobben in och med två i stort sett betalda maskiner ser framtiden ljus ut.

Ove Danielsson satsade på sina traktorgrävare och sålde djuren. (Traktorgrävaren på bilden är inte Oves) Foto © uwimages - Fotolia.com

Ibland är det så mycket jobb att det skulle behövas en anställd, men de tankarna har Ove slagit bort. – Jag har provat med inhyrt folk, men det är svårt att hitta personer som är självgående. Dessutom blir de sjuka och då får man göra jobbet själv ändå... Ove har ett förﬂutet som anställd på en betongfabrik, men föredrar ett liv som egen företagare – trots att arbetstimmarna blir många under en vecka.

det slår ofta fel. Nyföretagaren vill förstås ha jobb och använder indirekt stödet till att dumpa priser. Det innebär de både binder ris åt egen rygg och att de skapar oseriös konkurrens. – Jag har inte själv haft ont av det, men jag känner företagare i andra branscher som tappat jobb till ”bidragsföretag”.

TEXT: STAFFAN JOHANSSON

”Nystartare dumpar priser”

OVES GRÄV & LANTBRUK

Han är i stort sett nöjd med företagsklimatet. Något han vill ifrågasätta är dock hanteringen av bidragen till nystartade företag. – Jag förstår tanken, men

Ort: Falkenberg Grundat år: 1990 Anställda: 1 Årsomsättning: ca 2 milj kr Bolagsform: Enskild ﬁrma

UNGA ENTREPRENÖRER

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Simon köpte sin första fiskebåt när han var 16 år gammal innan det hjälpte hans farfar Karl-Axel Brorsson honom, som idag är pensionerad ﬁskare. Men han kommer ändå till sjöboden varje dag när hans barnbarn kommer in med båten, för att prata om dagen och hjälpa till att koka kräftor. – Han kan inte hålla sig härifrån, säger Simon Brorsson. Sjöboden byggde hans farfar med sin far för 40 år sedan. – Det kom en och ville köpa den för en miljon kronor. Men då sade jag ”du har inte så mycket pengar att du kan köpa den här” och sedan gav

Simon Brorsson har alltid vetat vad han ville bli. Som 16-åring köpte han sin första båt och började jobba som yrkesﬁskare. Idag, tre år senare, har han redan expanderat och anställt en person i företaget.

Klockan är ett på eftermiddagen när Simon Brorssons båt Wailet, en träjulle på 34 fot tuffar in mot Fisketången i Kungshamn. Ombord på båten ﬁnns 30 kilo havskräftor som nu ska kokas i ett stort gaseldat kärl i sjöboden. På bryggan i Fisketången ligger långa rader av nya kräftburar staplade på varandra. Simon Brorsson har nyligen köpt nästan 1000 nya kräftburar som ska göras i ordning genom att knytas på lina i länkar om 50 stycken. – Ja, det ﬁnns allt att göra, säger han. 1400 kräftburar

När han började ﬁska hade han 650 burar. Nu är han uppe i över 1400. Kräftburarna ligger på linor i långa längor i vattnet och hålls nere med en grävmaskinstand som väger 25 kilo och dras upp av en lindragare. Kräftorna plockar sedan Simon ut för hand. För att köpa Wailet tog

jag bort den till Simon och hans pappa, säger Karl-Axel Brorsson. Yrket har gått i släkten i många generationer och Simon har alltid vetat vad han vill arbeta med. Han följde med sin farfar på havet redan som treåring. Hans jämnåriga kamrater går snart ut gymnasiet. Men han trivs bättre med att arbeta och driva eget företag. – Det är mycket bättre än skolan, säger han.

TEXT & FOTO: LOUISE WINBERG

Simon Brorsson visste att han ville bli ﬁskare när han var sex år gammal. Hans huvudfångst är havskräfta som han ﬁskar med bur.

han med hjälp av sin farfar ett lån på en halv miljon kronor. Men med de nya burarna är det snart dags för en större båt, en investering på mellan två och tre miljoner kronor, berättar han. Under året beräknar han att öka sin omsättning med omkring 50 procent, från förra årets 470 000 till mellan 600 000 och 700 000 kronor. Kräfta ﬁskar han i stort sett året om med uppehåll för hummerﬁsket på hösten. Un-

der sommaren drar han även mycket makrill. Burfiske är idag det mest miljövänliga alternativet för fiske av havskräfta, till skillnad från trålning som förstör havsbotten och får stora bifångster av andra arter. Han går ut fyra till fem dagar i veckan innan solen går upp och kommer tillbaka på eftermiddagen. Fångsten säljer han till fiskauktionen på Smögen och till privatpersoner. Vid bra förhållanden kan

han dra in omkring 20 000 kronor i veckan. Det är viktigt att inte vara ensam på havet, berättar Simon Brorsson. Att vara ﬁskare är ett riskfyllt yrke och olyckor händer. Det mest kritiska momentet är när burarna ska tillbaka ner i havet. Det händer att ﬁskare dragits med ner i djupet. Anställde en person

Sjöboden byggde Simons farfar tillsammans med sin far.

Förra året anställde Simon Den är fylld av ﬁskeredskap och här kokar de dagens fångst Brorsson en person. Men av kräftor.

Satsning på entreprenörskap i skolan i Åtvidaberg Regeringen vill stimulera utvecklingen av entreprenörskap i skolan En av de kommuner som ligger långt framme i arbetet är lilla Åtvidaberg. – Mycket tack vare att vi har ett gott samarbete med det lokala näringslivet, säger Hans Grimsell, rektor för en högstadieskola i Åtvidaberg.

Hans leder projektet ”Från bruksanda till framåtanda” där både elever och lärare från årskurs 1 till och med gymansiet deltar. Skolan i Åtvidaberg har fått totalt 3,8 milj ur EU:s socialfond för att arbeta med entreprenörskap i skolan under fyra år (2008-11). Pengarna ska till stor del användas till att kompetensutveckla personalen. – Vi vill bidra till att skapa framåtanda och initiativkraft

Hundratals elever i olika åldrar medverkade och skapade program i en radiodag som skolorna i Åtvidaberg genomförde. Satsningen ingick i ett projekt som syftar till att uppmuntra kreativitet och entreprenörskap.

hos eleverna, vilket är grunden i entreprenörsskap, säger Hans Grimsell. Det är samma förmåga som en arbetsgivare söker om han ska anställa.

tivera eleverna att skaffa sig kunskaper och färdigheter som gör dem attraktiva på framtidens arbetsmarknad Det lilla östgötasamhället – kanske mest känt för sitt fotbollslag – består av många Känt för fotbollslaget Skolan vill inspirera och mo- små företag. De har en nyck-

elroll i skolans utvecklingsarbete inom entreprenörskap. Både lärare och elever är beroende av att småföretagarna ställer upp och tar sig tid. – De har svårt med tiden, men fördelen med ett litet samhälle är att alla känner för bygden och gör vad de kan för att dra åt samma håll, menar Hans Grimsell. Ett exempel är att alla elever i årskurs sju går ut gruppvis och träffar en företagare under en halv dag.

göra Entreprenörskap till ett fast ämne på skolschemat. – Nej, det är bättre att se det som ett arbetssätt i alla ämnen. Det ska genomsyra allt arbete på skolan. Inom gymnasiet har Åtvidaberg fått snurr på UF-företagandet, även utanför de teoretiska inriktningarna. Det har lett till att kommunens gymnasieskola ligger i länstopp över andelen deltagande elever. En av de lokala stödjarna

av projektet är Åtvidabergs Sparbank. Vd Ronny Mårtensson anser att framtidens samhälle ställer krav på ett ökat entreprenörskap: – Vi behöver ﬂer företag, bättre företag och en effektivare offentlig förvaltning. Därför måste vi börja tidigt i skolan med att stimulera barnen till kreativitet och se alternativa lösningar, säger Mårtensson.

TEXT: STAFFAN JOHANSSON

ENTREPRENÖRSKAP PÅ ALLA NIVÅER Inte som eget ämne

Hans Grimsell betonar ﬂexibiliteten och bredden i projektarbetet. – Vi vill fånga upp olika olika sätt att jobba med en entreprenörskap och se till att det kommer alla elever till godo. Däremot tror inte Hans att

Regeringen har i en nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet fattat beslut om insatser som stödjer utvecklingen av entreprenörskap inom skolan. Åtgärderna ska syfta till att stimulera entreprenörskap i utbildningen på alla nivåer. Skolverket har fått i uppdrag stimulera och genomföra kompetensinsatser inom området Entreprenörskap i skolan. I år har Skolverket delat ut 2,3 miljoner till 35 skolor för att arbeta med Entreprenörskap i skolan. Utöver det har ett antal skolor sökt och fått EU-bidrag.

TEKNISKA PRYLAR

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Nya trenden: tangentbord och skärm i ett – iPad vs Adam FAKTAJÄMFÖRELSE IPAD VS ADAM

Namn: Processor:

Apples iPad ställs mot... Den stora trenden på datorsidan under 2010 är utan tvekan tablets. Störst uppmärksamhet har Apples iPad fått men de var varken först eller sist att lansera datorer där tangentbordet ersatts av en pekskärm. Mest spännande: Adam från Notion Ink.

Ingen har väl missat den hysteriska lanseringen av Apples iPad som lovordats av dem som testat den. En och annan blev besviken över att den var såpass tung (0,680,73 kg beroende på modell) och den ﬁck även kritik för att 3G-modem inte var inbyggt från start. Men överlag var det lyriska användare.

iPad kommer inte att ersätta alla bärbara datorer. Ett riktigt tangentbord är fortfarande överlägset om man ska skriva längre texter. Men plattor fyller mellanrummet mellan mobiltelefoner och datorer. En del kallar dem surfplattor eftersom nästan allt man gör där kommer att handla om webben. Men eftersom man numera kan köra alla Ofﬁceprogram i sin webbläsare så kan man också jobba en hel del med sin platta. Det har även spekulerats i om iPad blir dödsstöten för de renodlade läsplattor med e-ink (e-boksläsare) som funnits på marknaden i några år.

iPad 1 GHz Apple A4

Adam nVidia Tegra 2 Dual Core 1 GHz Skärm: 9,7 tum LCD 1024x768 10,1 tum Transﬂective LCD Pixel Qi 1024x600 Batteritid: 10 timmar 16 tim (160 tim utan bakgrundsbelysning) Vikt: 681 gram 612 gram Lagring: nej SD-kortläsare Tjocklek: 13,4 mm 12,9 mm Kamera: nej 3 MP autofokus (vridbar) Trådlös uppk: WiFi, 3G, Bluetooth WiFi, 3G, Bluetooth Utgångar: VGA, docka (extra) HDMI, 3 x USB Video ut: 720p 1080p Operativsyst: iPhone OS 3.2 Android, Ubuntu, Chromium Webbläsare: Safari Firefox, Chrome (med reservation för ändringar, främst Adam som inte lanserats ännu).

Helt enkelt för att dessa inte kan visa färg och rörliga bilder. Fördelen med e-inkbaserade läsare är dock batteritiden. De drar bara ström när man byter sida och du kan läsa tusentals sidor utan att behöva ladda upp den, alltså hundratals timmars användning. En iPad har visserligen imponerande batteritid men efter 10 aktiva timmar behöver den laddas.

Pryltips

Leksak eller arbetsredskap? Ibland är det svårt att dra gränsen. Vi på redaktionen tänkte i alla fall tipsa om lite prylar som kan förgylla ditt liv som småföretagare. Sedan får du själv avgöra om det är lek eller allvar.

Just därför är Notion Inks Adam extra spännande. Den har i stort sett allt som iPad har - men den har även en helt unik skärm som kombinerar LCD och e-ink. Plus kamera och lite andra ﬁnesser. Det går alltså att surfa, se på video och göra allt som du kan med en iPad - men du kan även använda den i strömsparläge för mer statiska sidor som exempelvis böcker. Den utlovar

upp till 160 timmars användning i detta läge - och 16 timmar i normalläge. Adam ska ﬁnnas till försäljning till sommaren (i USA) med en prislapp på 327-800 dollar. Som jämförelse kostar iPad 499 dollar med 3G. iPad har ännu inte kommit till Sverige och det har talats om lansering först i höst, men många har direktimporterat den från USA. När Adam kommer hit är än mer osäkert. Notion Ink använder Googles operativsystem Android, vilket även en del andra surfplattor gör. Det har även ryk-

tats att Google själva skulle släppa en iPad-konkurrent och det har halvt bekräftats av företaget. Dock inga speciﬁkationer i skrivande stund. Sommaren och hösten blir onekligen spännande. Även om iPad och många av de andra plattorna helt klart har hemanvändare i fokus kan det vara en intressant dator även för småföretagare som vill kolla mailen, köra videosamtal hemifrån eller på resande fot.

TEXT: SÖLVE DAHLGREN

Dator, tangentbord och pekskärm i ett Trenden bland bärbara är att tangentbordet ersätts av en touchscreen (se annan artikel om iPad vs Adam). Asus har gått en annan väg och presenterar nu EeeKeyboard PC tangentbord med inbyggd 5-tums tryckkänslig skärm. Inte nog med det, det är en komplett PC som kan kopplas till en projektor, HD-TV eller datorskärm. Förutom att den gör sig bra på soffbordet i tv-rummet så kan man tänka sig att EeeKeyboard PC är perfekt i konferensrummet på jobbet. Den lilla displayen kan användas för menyer eller ifall man vill använda den lilla datorn som mediespelare. www.asus.com

Extrabatteri runt handleden Visst är det retligt när batteriet på mobiltelefonen dör? Även om moderna mobiltelefoner har passningstid på ﬂera hundra timmar så är det ju ändå så att man snabbt laddar ur dem när man snackar eller surfar på den. En laddare i bilen är smidigt. Men det är ju inte alltid man kör bil. Då har vi lösningen – ett klockarmband innehållande uppladdningsbart batteri på 1500 mAh och 5,5 V. Det väger endast 82 gram. Det funkar som strömkälla för alla apparater som har mini-usb: mobiltelefoner, MP3-spelare och dessutom ﬁnns anslutningar för bland annat iPhone, Nokia och Sony Ericsson. www.thinkgeek.com

Adam vs iPad

...indiska utmanaren Adam från NotionInk.

Ljud med ljusets hastighet

Powermat - ladda mobilen utan sladd

Alla har vi väl någon gång svurit över laddsladdar till mobilGlödlampan var en produkt där det inte telefonen. När den ligger på laddning och det ringer. Därför hände så mycket under många lanseras nu Powermat för trådlös laddning. år. Nu är den gamla traditionella Powermat är en matta som kopplas in i eluttaget och glödlampan på väg ut, ett EUdärefter är det bara att lägga sin telefon ovanpå så ladbeslut har satt stopp för den och das den. vi får istället nya varianter på Det är inte bara för telefoner utan alla små elektronislågenergilampor. Men samtika enheter som handhållna tv-spel eller ebokläsare. För digt har lamptillverkarna börjat exempelvis iPhone och Blackberry byter man ut batteriproduktutveckla på allvar och nu locket på baksidan. För andra ﬁnns en något klumpigapresenterar Osram en sladdlös högtalare/ re universalplugg som inte känns direkt sladdlös... Powermat kostar från 99 dollar (750 kronor) i USA. glödlampa i samarbete med Artison. www.powermat.com En 10 watts LED-lampa (motsvarande 65 watt med gamla typen) kombineras Ibland pratar man om hur dyra möten är, speciellt om de med en högtalare som nås tårdlöst via inte leder till något. Men om du verkligen vill se - i realtid WiFi. Den ska kunna användas med - vad mötet kostar så är lösningen Bring TIM! (Tim står allehanda musikspelare exempelvis såklart för Time Is Money). nyare mobiltelefoner. På det lilla uret ställer man in timpris, antal Ljud- och ljusnivå regleras sedan med deltagare och trycker på start. Sedan ser man hjälp av en fjärrkontroll. MusicLites hur pengarna tickar iväg. Kanske är det ett bra ska ﬁnnas till försäljning i höst. Kanske sätt att hålla företagets interna veckomöten perfekt för det lilla kontoret? lite kortare? Den lilla glädjespridaren (?) kostar 25 dollar (ca 190 kr). www.bringtim.com

Mötestidsskostnadskalkylator

NYTÄNKANDE

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Martina startade eget sjukhus Redan under utbildningen till sjuksköterska i början av 2000-talet drömde Martina Ullman om att starta en privat barnavårdscentral. 2008 drog hon tillsammans med ett gäng investerare igång Sveriges första barnsjukhus utan vårdavtal med landstinget.

Sedan starten i september 2008 har patienttillströmningen ökat vecka för vecka. Idag är Barnsjukhuset Martina uppe i omkring 700 unika besök i månaden och Martina är den tredje svenska kvinnan i historien som gett namn åt ett eget barnsjukhus. De två andra är Astrid Lindgren och drottning Silvia. Även om många sjuksköterskor och läkare drömmer om en egen mottagning är det få som skrider till verket och verkligen öppnar upp en privat mottagning i offentlighetens Sverige. Martina Ullman däremot var aldrig tveksam och under arbetet på Astrid Lindgrens barnsjukhus smidde hon planer som blev grunden till en egen klinik. – Jag tog kontakt med en läkare som är bekant med familjen och diskuterade möjligheten med att öppna ett privat barnsjukhus i Stockholm. Idén formades under ett antal kvällsmöten med berörda parter och övergick i ett 20 månader långt projekt innan vi kunde öppna upp verksamheten i Sofiahemmets lokaler i centrala Stockholm. Via ett försäkringsbolag fick vi kontakt med Sofi-

I starten baserades affärsidén på ett samarbete med ett tiotal försäkringsbolag och deras barnsjukvårdsförsäkringar, men redan efter ett knappt halvår kompletterades försäkringsalternativet med en produkt som sjukhuset själv tagit fram och som, till skillnad från försäkringsprodukten, har en pristrappa som faller med antalet syskon eller kusiner. – Vi har ett årsabonnemang som innebär att det första barnet kostar 206 kronor i månaden eller 2350 kronor om året. Två barn kostar 302 kronor i månaden och tre barn 385kr/mån eller 4500 kronor om året”. Därutöver Martina Ullman är den tredje svenska kvinnan i historien som gett namn åt ett eget barnsjuktillkommer en besöksavgift hus. De två andra är Astrid Lindgren och drottning Silvia. på 200 kronor och i det priset ahemmet och presenterade slutsvägar och korta avstånd och umgås med barn. Redan ingår all specialistvård som vår idé. Den visade sig ligga mellan en önskan att få träf- under utbildningen till sjuk- finns inom sjukhusets väghelt rätt i tiden och genom fa en specialistläkare och att sköterska visste jag att jag gar, säger Jan Buckhöj. en gemensam lokalisation verkligen få till ett sådant be- ville arbeta med en barnrelakan vi dra nytta av varandras sök. På vår akutmottagning terad sjukvård och att driva Trygghet som affärsidé kompetens. Vi använder de- har vi drop in för att träffa en barnsjukhus är på något sätt Det kanske låter självklart, ras labb, röntgen och opera- barnläkare och för barnme- det bästa som gick att kom- att hela sjukvården borde artionssalar och Sofiahemmet dicinska utredningar hand- binera. beta med ett större och mer har plötsligt en ”egen” barn- lar det om en till två veckors På Barnsjukhuset Martina omfattande trygghetspaket. avdelning på sjukhusområ- väntan, men det händer ofta arbetar fyra specialistläkare, Många vet, inte minst vårddet, säger Martina Ullman. att familjen får träffa specia- alla barnläkare, och sju sjuk- centraler och den landstingslisten redan samma dag som sköterskor plus ett antal tim- anslutna primärvården som det första samtalet kommer vikarier. De flesta barn som har den övergripande konSpecialistvård första besöket – Vi har en mycket bra offent- till mottagningen, säger Jan kommer på besök har abon- takten med vårdsökande i nemang på sjukhuset eller ett första skede, att trygghet lig sjukvård i Sverige, men Buckhöj. För Martina Ullman som är en barnsjukvårdsförsäkring. och tillgänglighet minskar problemet är väntetiderna är vårdbehovet och frekvenlånga både på akutmottag- delägare i bolaget och samsen av samtal till vårdinrättningar och för att få träffa en tidigt arbetar 100 procent BARNSJUKHUSET ningen. Ändå är det få klinispecialist. Det senare beror som sjuksköterska är engageMARTINA I STOCKHOLM AB ker och mottagningar som främst på att den skattefinan- manget för barnen och deras Grundat: 2008 erbjuder kvälls- och helgöpsierade sjukvården grundar föräldrar en självklarhet. Anställda: cirka 20 – Jag ville få möjlighet att pet, kontaktmöjligheter och sig på ett remisstvång, säger Omsättning: 8-10 milj 2010 bokningsförfrågan via e-post Jan Buckhöj, marknadschef ge ett större engagemang. Jag Bolagsform: Aktiebolag har alltid älskat barn och har och internet och kommunipå Martina Barnsjukhus. Ort: Stockholm kationssystem via SMS. – Hos oss är det snabba be- alltid haft lätt att få kontakt

– Vi avsätter 45 minuter för det första läkarbesöket vid vår mottagning. Det innebär att det ﬁnns tid att ställa frågor och få ett ordenligt svar tillbaks. Genom att ha tid bygger vi förtroende vilket också ger trygghet och ett minskat behov av att söka sjukvård igen, säger Jan Buckhöj. Majoriteten av kunderna (patienterna) kommer från området runt sjukhuset, men det ﬁnns exempel på familjer som söker sig till Stockholm ändå från Örebro och Västerås. Expansion i landet

Även om hälso- och sjukvården är en svår bransch med långsiktiga och kostsamma investeringar räknar Martina Ullman och Jan Buckhöj med att nå nollresultat inom 1-2 år. – Antalet patienter ökar varje månad och vi räknar med att nå break even inom ett till två år. Med nuvarande personaltäthet ligger kapacitetstaket på cirka 950 till 1 000 patienter i månaden, som vi enkelt kan öka genom mer personal. Allt sedan starten har vi talat om att ta vårt koncept till andra städer, som Göteborg och Malmö, men i dagsläget fokuserar vi på att fullt ut utveckla verksamheten i Stockholm, säger Martina Ullman.

TEXT & FOTO: NIKLAS KÄMPARGÅRD

”Lagen om offentlig upphandling mardröm för småföretag” – Lagen om offentlig upphandling är fantastisk på papperet, men i praktiken har den blivit en mardröm för oss småföretagare. Arkitekten Arthur Sundqvist är upprörd över regler som utestänger alla små företag från ”halva marknaden”.

Arthur, 58, är Stockholmsbaserad soloföretagare sedan många år. Kundkretsen består av allt från stora byggföretag till privatpersoner. – Jag har ett roligt jobb. ARTHUR SUNDQVIST ARKITEKTER AB

Ort: Stockholm Grundat år: 1987 Anställda: 1 Årsomsättning: ca 1 milj kr Bolagsform: Aktiebolag

Det är stimulerande att träffa många olika människor och att hela tiden lära sig nytt och utvecklas. Som arkitekt är du en del av samhällsutvecklingen, konstaterar Arthur. Sveriges arkitekter består till dominerande delen av små byråer med upp till fyra anställda. – Vi är kanske 1500-2000 byråer som ska leva på den privata marknaden. Den offentliga marknaden är vi i princip utestängda ifrån eftersom Lagen om offentlig upphandling hanteras som Arkitekten Arthur Sundqvist är upprörd över Lagen om den gör, säger Arthur. Krav på leverantörer

offentlig upphandling som han menar utestänger småföretag.

Anledningen är de krav som – Det är vanligt att det krävs exempelvis kommuner ställer på den tilltänkta leveran- fyra-fem miljoner i årsomsättning för att få ett uppdrag tören.

som passar alldeles utmärkt för ett enmansföretag. Arthur förstår själva grundtanken med LOU – att använda offentliga medel på bästa sätt och att ge leverantörer möjlighet att öppet tävla mot varandra – men han är uppretad på hur lagen praktiseras när det gäller: – Det har slagit helt fel mot alla små företag. Kraven är anpassade för större företag. Jag tror inte regeringen är medveten om hur orättvist det fungerar. Arthur har svårt att förstå exempelvis kommuners motiv att ställa villkor i upphandlingen som utesluter mindre leverantörer. – Är det för att slippa få så många ansökningar? undrar han.

Små missgynnas

Arthur får stöd av Konkurrensverket som vid upprepade tillfällen konstaterat att mindre företag missgynnas i upphandlingar. Myndigheten efterlyser en bättre praktisk anpassning av reglerna. – På många områden är det en hög marknadskoncentration med ett begränsat antal företag som svarar för en stor eller dominerande del av

det totala utbudet på marknaden. Genom att öka förutsättningarna för ﬂer företag att delta i upphandlingar minskar risken för att någon leverantör sätter konkurrensen ur spel, skriver Konkurrensverket på sin hemsida.

TEXT: STAFFAN JOHANSSON

LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING

LOU gäller för myndigheter och annan verksamhet som ﬁnansieras med allmänna medel. Syftet med offentlig upphandling är att offentlig sektor ska använda skattemedlen på bästa sätt genom att konkurrensutsätta sina inköp av varor och tjänster. Regelverket ska också ge leverantörerna möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. LOU har förändrats en hel del sedan lagen först introducerades 1994.

BOLAGSFORM & FÖRSÄLJNING

Strejkhotet hängde i luften när hotell- och restaurangfacket slutligen kom överens med Sveriges hotell- och restaurangföretagare. Det 2-åriga avtalet ger 980 kronor på två år, 400 kronor i månaden från den 1 maj i år och ytterligare 580 kronor den 1 maj 2011. Hälften garanteras alla, resten ska förhandlas lokalt. Den genomsnittliga löneökningen är 4,8 procent. Foto: © Kablonk Micro - Fotolia.com

-4

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat visar att antalet företagare minskade med nästan 4 procent i Sverige mellan 1995 och 2008. Snittet för EU-15 är istället en ökning med 13 procent. I Irland och Nederländerna har antalet företagare ökat med över 35 procent under perioden (den siffran gäller fram till 2007). Även exempelvis Spanien, Tyskland och Österrike har upplevt stora ökningar under perioden. Det är endast i Portugal och Luxemburg som antalet företagare har minskat mer än i Sverige. Källa: Ekonomifakta

Bolag i utlandet – en onödig omväg? Du har säkert sett annonserna för hur du kan starta ett aktiebolag utomlands utan aktiekapital. Kanske rentav få lägre skatt än i Sverige. Men det ﬁnns många olika fallgropar att se upp för och oftast blir det bara en dyr omväg jämfört med att själv registrera ett svenskt bolag på vanligt sätt.

– Jag har själv inte kommit i kontakt med något SUF-bolag ännu och skulle nog vara tveksam till att göra affärer med ett sådant. För mig som kund är ju det personliga ansvaret en viktig försäkring, säger Mikael Wokander, ledamot i FöretagarFörbundets styrelse och med lång erfarenhet av skattefrågor. – Samma sak gäller avsaknaden av aktiekapital. Aktiekapitalet är ju en liten säkerhet för att bolaget ska ha ett rörelsekapital. Även den svenska sänkningen till 50 000 kronor har ju en bak-

sida men det talas det inte så att du kan lita på den rådgivare du valt, inte bara nu utan mycket om. flera år framöver. – Risken finns ju dessutom Annonserar flitigt att SUF-bolagen får dåligt Flera olika konsulter annonserar om SUF-bolag (SUF = SZLUF Ql TBNNB TjUU TPN (JSvensk Utlandsregistrerad braltarbolagen som skulle Filial) som i korthet går ut på vara så fiffiga för några deatt man registrerar ett eng- cennier sedan, säger Mikael FMTLU BLUJFCPMBH -UE PDI TF- Wokander. dan registreras en svensk filial till detta bolag. De flesta av Inte så många SUF dessa konsulter är utländska Tack vare etableringsfrihebolag med enbart hemsidan ten inom EU kan inte svenska på svenska. myndigheter missgynna SUFDen stora fördelen med bolagen gentemot svenska SUF-bolag är att man slipper AB. Men man råder svenska det svenska kravet på aktie- företagare att tänka efter en kapital, i England räcker det extra gång innan man anmed 1 pund (just nu ca 12 kr) vänder filialer till utländska och då får man namnskydd i bolag. hela landet. – Bolagsverkets erfarenhet Men samtidigt får man be- är att många av de företagare tala en viss extra administra- som har startat limited-bolag tionskostnad eftersom det får problem med höga kostengelska bolaget måste läm- nader och med affärspartners na in redovisningar varje år som är misstänksamma mot till de brittiska myndigheter- att göra affärer via filialer. Det na - annars kan du drabbas visar sig också att hela 20 proav straffavgifter. Då gäller det cent av filialerna är restförda

Huvudkontor i London och ﬁlial i Sverige, i alla fall på pappret. Det är hemligheten bakom att slippa aktiekapital via SUFbolag. Men det ﬁnns fallgropar. Foto © sg - Fotolia.com

för olika skulder hos Kronofogden. En mycket högre siffra än för de vanliga svenska aktiebolagen, skriver Bolagsverket på sin hemsida. När man läser reklamen för SUF-bolag får man lätt intrycket att tiotusentals svenska företagare valt denna bolagsform. Men i Bolagsverkets

register ﬁnns bara drygt 2000 ﬁlialer registrerade fram till och med 2009. Under 2009 nyregistrerades 473 stycken – samtidigt avvecklades 334 stycken.

pital så bör man överväga om det inte är bättre att starta som enskild ﬁrma och efter några år, spara vinsterna till eget kapital och sedan omvandla det ansamlade egna kapitalet till aktiekapital i ett aktiebolag. – Jag är en av dem som tycker att aktiebolagsformens fördelar är överdrivna jämfört med enskild ﬁrma. Som kund tycker jag inte att det är en fördel att ett AB lätt kan packas ihop genom en konkurs och så står man där med lång näsa - sorry det var gamla bolaget som ställde ut garantin, säger Mikael Wokander. – Jag tror inte heller att en etablerad företagare som tänker sig en framtid bildar SUFbolag för att slippa aktiekapital och personligt ansvar.

TEXT: SÖLVE DAHLGREN Ombilda till AB

Även om det kan verka lock- Läs mer om SUF-bolag på ande att helt slippa aktieka- bolagsverket.se

Bättre målgruppsarbete ger bättre försäljning Alla kan kommunicera med alla till nästan ingen kostnad. Samtidigt blir det svårare och svårare att bryta igenom bruset då vi dagligen möts av 1000-tals budskap. Budskapet blir av största vikt för att nå fram. Du behöver känna dina potentiella kunder för att skapa rätt budskap. Ju bättre du känner dem desto större möjlighet har du att sälja till dem. Målgruppsarbete gör att du lär du känna dina kunder och kan anpassa kundkommunikationen.

I Sverige har vi unika möjligheter att göra urval med många kriterier. Alla företag och privatpersoner finns registrerade. Det finns påhängd data, såsom inkomst eller antal anställda. All denna information gör det lättare att hitta relevanta målgrupper. Samtidigt ställer det ökade krav på att du vet vilka kriterier du skall använda för urvalet. Det finns flera sätt att ta fram till vilka målgrup-

Både män och kvinnor äter ute, alltså tillhör båda målgruppen. Äter man ute i alla åldrar? Troligtvis kan du välja ut de i spannet 20-65 år. Du antar att man inte kommer att åka från andra delar av staden, fokus blir därför det närliggande bostadsområdet. Med denna analys som grund kan du förfina urvalet Utgå från produkten Med ett nystartat företag el- med undermålgrupper, exler en ny produkt har du inte empelvis gäster på vardagar Att lära känna sina kunder och målgruppsanpassa reklam ger några kunder att utgå ifrån respektive helger. stor effekt. Foto © Pavel Losevsky - Fotolia.com utan får utgå från produkDu kan dock på egen hand sig . Sammanställt ger dessa ten. Inled med att ta fram en Utgå från befintliga kunder profil på din ideala kund. Du De flesta som har drivit sin komma en bit på vägen ge- resultatet av en enkel tvillingkan beskriva kunderna uti- verksamhet en tid står in- nom att ta fram vad som ut- analys. Du kan nu använda detta underlag för att leta från var de bor, hur gamla de för utmaningen att hitta nya märker dina kunder. Exempel: Du driver en re- nya potentiella kunder som är, vilken livsstil de har, vad kunder. Den tidigare målde tjänar mm. Ställ frågor så- gruppsdefinitionen kan ha visionsbyrå. Du börjar med stämmer in på de kriterier du som: Vad påverkar deras köp- blivit förlegad när verksam- de branscher dina kunder är tagit fram. verksamma inom, de flesta är beslut? Hur priskänsliga är heten utvecklats. de? Hur ofta köper de? Hur Ett angreppssätt är då att tjänsteföretag. Därefter tittar Generella råd mycket köper de vid varje till- utgå från sina befintliga kun- du på företagens omsättning, i målgruppsarbetet fälle? der eller ännu hellre de mest där ser du att en majoritet (zS EFU FOLFMU PDI MjHH Vanligtvis finner man vissa lönsamma kunderna. Du kan har 50 till 100 miljoner i om- inte till för många faktorer. utmärkande faktorer efter att hitta nya potentiella kunder sättning. Slutligen finner du Fler faktorer ger visserligen att alla kunderna finns í din en tydligare målgrupp, men ha tagit fram profilen. genom en tvillinganalys. Exempel: Din produkt, Har du många kunder be- stad. Du går sedan igenom också färre potentiella kunen restaurang i ett bostads- höver du oftast ta extern flera kriterier tills du har en der. område utanför citykärnan. hjälp med att göra analysen. lista med de som utmärker -jHH SjUU BNCJUJPOTOJper ditt företag skall vända sig mot. Jag skall nedan ge en grundläggande genomgång av två vanliga sätt. Målgruppsarbetet nedan fungerar vare sig du säljer tjänster eller produkter. Av praktiska skäl använder jag produkt för båda.

vå. I början är det bra att gå bredare för att se var och hur din produkt efterfrågas. När du är etablerad och har mer kunskap kan du förfina målgruppsarbetet. %V LBO EJO NBSLOBE bäst. Ibland kan det vara bra att gå på känsla och prova en målgrupp även om analysen säger annat. 4UjN BW BMM LPNNVOJLBtion mot potentiella kunder utifrån din målgruppsdefinition. 7JMM EV UB QSPGFTTJPOFMM hjälp kan du exempelvis kontakta PAR, Experian eller Action Base. 7BSF TJH EV HzS EFU TKjMW eller tar hjälp - att definiera din målgrupp kommer att öka möjligheterna för bättre försäljningsresultat. -ZDLB UJMM NFE EJO GzSTjMKning!

PATRIK NORDKVIST FÖRSÄLJNINGS- OCH MARKNADSCHEF VENDATOR AB

LEGENDEN + HUMOR

'3*" '½3&5"("3& t +6/*

Wilhelmina blev landets rikaste kvinna Det fanns faktiskt kvinnliga entreprenörer redan på 1800-talet. Gotländskan Wilhelmina Skogh var en av dem. Med sitt nytänkande revolutionerade hon hotellbranschen och såg potentialen i upplevelseindustrin innan det var ett begrepp. Dessutom blev hon rik.

Lorentina Wilhelmina Skogh, född Wahlgren den 14 december 1849 i Rute socken på Gotland, längtade tidigt ut i världen. Hon växte upp vid Fårösund där många lastfartyg sökte skydd i hamnen under stormar. Hon bestämde sig för att söka jobb på fastlandet och som 14-åring kom hon ensam med ångbåten till Stockholm. Hon ﬁck en tuff start då en okänd man erbjöd sig att bära hennes tungt lastade resväska. Men istället försvann han i vimlet. Wilhelmina ﬁck jobb i en leksaksaffär och senare på en restaurang. Hon studerade språk och bokföring på kvällarna och satte målet att få ansvar för en rörelse. Köpte hotell

Vid 26 års ålder då hon ﬂyttat till Gävle ﬁck hon jobb hos SJ som föreståndare med uppdrag att bygga upp och driva en restaurang i Stor-

Vinterträdgården i Grand Hôtel Royal som den såg ut i januari 1909. Förebilden fanns i Paris.

viks järnvägsstation, utanför Sandviken. Hon hade utöver lön även provision på försäljningen som gick så bra att hon redan ett år senare, 1876, kunde ta ett banklån och bygga ett eget hotell i anslutning till stationshuset. Det fortsatte med köp av järnvägshotell i Bollnäs, Lingbo och Rättvik. Hon var tidigt ute med marknadsföring via annonser och ny teknik. Eftersom det var långt mellan hotellen ansökte hon om tillstånd hos kungen att uppföra privata telefonlinjer mellan hotellen. Detta var innan det rikstäckande telefonnätet var utbyggt.

En bonde står och passar en stor flock får, som betar på fjället. Då kommer plötsligt en splitter ny Lexus på vägen nedanför. En ung man i Bosskostym, Lloydskor, Ray Ban-solglasögon och YSL-slips sticker ut huvudet ur bilen och ropar till bonden: – Om jag räknar ut hur många får du har på betet, kan jag ta med mig ett av fåren då? Bonden tittar på killen och på den spridda flocken med får och svarar: – Det verkar rimligt. Okej för mej. Killen kör fram sin Lexus RX 400h till bonden och tar fram en Dell Notebook, slänger upp den på motorhuven och öppnar laptopen. Med hjälp av sin nya SonyEricsson X10 Androidtelefon kopplar han upp sig mot en Nasasida på Internet. Han kontaktar ett GPS-satellitnavigationssystem, hämtar den exakta positionen och matar in den i en annan Nasasatellit. Denna skannar betesområdet med ultrahögupplösningskamera. Så öppnar han den digitala bilden i Adobe Photoshop och exporterar den till ett annat ställe på Internet, Image Processing Facility i Hamburg. Inom några sekunder få han ett e-postsvar i retur till sin X10 och där står det: Picture processed and data stored. Så loggar han in på en SPSS databas via ODBC och kopplar upp ett dokument med flera hundra avancerade formler. När detta är gjort kör han alla data genom e-posten till en Xircom och på ett ögonblick får han respons. Avslutningsvis skriver han ut en flersidig fyrfärgs-

– För mig var anläggningen till ofantlig nytta då jag nu kunde ge mina order per telefon till min betjäning om inköp etc. och de resande kunde personligen få tala med mig på vilket kontor jag än var, skriver hon i sina memoarer. Nyheter från utlandet

Wilhelmina var en äkta entreprenör. Genom att servera mer grönsaker drog hon ner på det dyra köttet samtidigt som måltiderna blev nyttigare. Grönsakerna kunde hon dessutom odla i egna växthus. Det här var nyheter på svenska hotell som hon tog

med sig från sina många resor utomlands i framför allt Tyskland, Frankrike och Italien. Hon såg också potentialen i utländska turister som kunde besöka Sverige tack vare järnvägens utbyggnad. Med hjälp av Thomas Cooks resebyrå i London erbjöd hon paketresor med boende i högsta klass och jakt och ﬁske (vars rättigheter hon arrenderade av markägare i trakten). Hon blev därmed en pionjär inom den svenska turistnäringen genom att locka rika engelsmän (och andra nationers välbärgade) till Sverige. 1902 utsågs hon till VD för Grand Hôtel i Stockholm. Där satte hon sin prägel genom uppförandet av Grand Hôtel Royal med Vinterträdgården som hade 15 meter i takhöjd och plats för 800 sittande gäster. En unik festlokal som överträffade förebilden i Paris. Hotellets ekonomi blev dock hårt ansträngd genom bygget av Royal och samtidigt sjönk beläggningen på svenska hotell. Wilhelmina avgick som VD för Grand i december 2010, inte helt frivilligt.

Wilhelminas hem, Villa Foresta på Lidingö, som hon tvingades lämna. Bygget var inspirerat av medeltida riddarborgar.

behov kostnadsfritt få disponera en mindre våning på hotellet så länge hon levde, inklusive fri mat. Det var något som kom till pass mot slutet av hennes liv då hon tvingades sälja Villa Foresta som hon byggt på Lidingö. Villan byggdes efter förebilder från medeltida riddarborgar som hon hade sett på sina många resor till Italien via Rehndalen i Tyskland. Och namnet kom från hennes eget efternamn (skog på italienska är foresta). Villa Foresta användes som hennes privata bostad fram Villa Foresta När hon sålde sina aktier i ho- till 1922. Under de sista åren tellet ﬁck hon inskrivet att vid kombinerade hon det med

rapport på sin miniatyr-hitech HP Color Laser Jet och kastar ett öga på sista sidan: – Du har exakt 1586 djur, säger han. – Fan, det stämmer. Du kan ta med ett av fåren. Så tittar han på killen som går runt för att välja ut ett får. Han får jobba lite för att få ner vinsten i bagageluckan på sin Lexus. Då säger bonden: – Du, om jag kan säga exakt vad du jobbar med, kan jag då få tillbaka fåret? Killen tänker en stund och säger sen att det verkar fair och okej. – Du är konsult, säger bonden. – Stämmer säger killen. Hur sjutton kunde du veta det? – Det var inga problem. Du kom hit utan att någon hade bett dej. Sedan skulle du ha betalt för något, som jag redan visste. Du erbjöd dej att jobba med en fråga som ingen hade ställt. Dessutom vet du inte ett skit om den här branschen, så jag vore tacksam om du ville öppna bagageluckan och ge tillbaka min hund.

en restaurangrörelse vars intäkter dock inte räckte för att täcka kostnaderna för den stora fastigheten. Pengarna hon ﬁck gick till att betala av lånen. De resterande fyra åren av sitt liv bodde hon i en våning på två rum och kök i Bolinderska palatset, tack vare avtalet med Grand Hôtel. Den 18 juni 1926 avled Wilhelmina Skogh.

TEXT: SÖLVE DAHLGREN Källa: Wikipedia

Det ringde på dörren hemma hos den äldre damen som öppnade och möttes av en ung man i skjorta och slips som bar på en skinande dammsugare. – Godmorgon, sa den unge mannen. Kan jag få några minuter av din tid, jag skulle vilja demonstrera det allra senaste inom hypereffektiva dammsugare som även tvättar mattor på djupet. – Nej, tack. Försvinn, sa den gamla damen. Jag har inga pengar! Hon skulle just stänga dörren när den unge mannen snabbt ﬁck in sin fot och tryckte upp den. – Ha inte så bråttom, sa han. Vänta i alla fall tills du har sett min demonstration. Samtidigt som han sa detta tömde han en hink med kletiga matrester, dammråttor och några hårda kulor som såg ut att vara kaninavföring på hennes hallmatta. – Om den här dammsugaren inte tar bort alla spår av den här sörjan från din matta, frun, så ska jag personligen äta upp resterna. Den gamla damen tog ett steg tillbaks och sa: – Varsågod, jag hoppas att du har en väldigt god aptit. De stängde nämligen av strömmen för mig i morse.

En ung man som hade fått jobb på lagret på det lilla företaget kom till jobbet på sin första dag. Chefen välkomnade honom med ett leende, gav honom en sopkvast och sa: – Ditt allra första jobb blir att sopa rent här inne på lagret. – Men, jag är ju faktiskt högskolestudent, sa den unge mannen närmast förolämpad. – Åh, förlåt. Det hade jag missat, svarade chefen. Ge mig kvasten så ska jag visa hur du använder den.

December 2008

SDKD RD ATRHMDRR

) ÌQ G@Q UH EÌSS QDIÊKS OÌ OÊKRDM

-NAHKS )MSDQMDS EQÌM 4DKD G@Q TSRDSSR SHKK AÊRS H SDRS DESDQ SDRS DESDQ SDRS DESDQ SDRS $DS ÊQ JTK EÚQ NRR EÚQ UÌQ@ JTMCDQ NBG RODBHDKKS EÚQ CHF RNL ÊQ LDCKDL H &ÚQDS@F@QEÚQATMCDS 6H G@Q MÊLKHFDM NQCDMSKHFS AQ@ DQAITC@MCDM EÚQ @KK@ %Q LDCKDLL@Q OÌ -NAHK NBG &@RSSDKDENMH R@LS -NAHKS )MSDQMDS %WDLODKUHR EQH LÌM@CR@UFHES NBG R@LS@KRONSS "@Q@ DM RÌM R@J ,ÊR LDQ NL UÌQ@ DQAITC@MCDM OÌ VVV EE RD LDCKDL NBG JKHBJ@ CHF UHC@QD TMCDQ LDCKDLRQ@A@SSDQ SHKK 4DKD 2HMF +TMCRDQUHBD OÌ EÚQ @SS ADRSÊKK@ DKKDQ JNMS@JS@ MÊQL@RSD ÌSDQEÚQRÊKI@QD 'KÚL HMSD @SS TOOFD @US@KRMTLLDQ 4 UHC ADRSÊKKMHMF

)S`R BGD@O )S`R E@RS