Digital litteratur i Sverige

Page 1

<!DOCTYPE html PUBLIC ”-//W3C//DTD XHTML 1.0 Transitional//EN” ”http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1transitional.dtd”>

<html xmlns=”http://www.w3.org/1999/xhtml”> <head profile=”http://gmpg.org/xfn/11”>

<title>LITTERATUR I DIGITALA MEDIER</title> <author>DANIEL WAHLSTROEM</author>

<meta http-equiv=”Content-Type” content=”text/ html; charset=UTF-8” /> <meta name=”generator” content=”WordPress 3.2.1” /> <!-- leave this for stats please -->

<style type=”text/css” media=”screen”>

@import url( http://eliterature.org/wp-content/themes/elo-zen-min/style.css );

</style>

<link rel=”alternate” type=”application/rss+xml” title=”RSS 2.0” href=”http://eliterature.org/feed” /> <link rel=”alternate” type=”text/xml” title=”RSS .92” href=”http://eliterature.org/feed/rss” /> <link rel=”alternate” type=”application/atom+xml” title=”Atom 0.3” href=”http://eliterature.org/feed/ atom” /> <link rel=”pingback” href=”http://eliterature. org/xmlrpc.php” /> <link rel=’archives’ title=’October 2011’ href=’http://eliterature.org/2011/10’ />


Stockholms universitet Historiska institutionen Förlagsvetenskap 2010/2011 Projektarbete 10 hp

Litteratur i digitala medier – en översikt av svensk digital multimedialitteratur

Av : Daniel Wahlström Handledare : Lennart Palmqvist


Inledning 4 Den digitala utvecklingens två vågor 9

Digital litteratur i Sverige 9 Läromedel 9 Den digitala utvecklingens två vågor 9 Inkomstproblemet och betalningsviljan 10 De digitala produkternas värde 11 Efterfrågan 12 Barn- och ungdomsböcker 13 Ekonomiska konsekvenser av den digitala utvecklingen 15 Skönlitteratur 18 Den svenska utvecklingen 20 Mindre förlag 21 Alternativa publiceringskanaler 24 Frågan om tillgång och kvalitet 28

Avslutning 30 Referenser 33


Inledning Sedan början av 2000-talet har en mängd olika evenemang och händelser ägt rum inom bokbranschen som kan ses som uttryck för digitaliserings utveckling. 1999 lanserades den första e-boksläsaren i Sverige på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och senare på hösten presenterades den på bokmässan i Frankfurt.1 2001 var Michael Joyce, författaren till en av de första hypertextromanerna inbjuden att hålla ett föredrag på Adam Helms Lecture. I Frankfurt 2007 var ljudboken och e-boken ett omdebatterat ämne på bokmässan, även om de fortfarande utgjorde en blygsam andel av de utställda produkterna, cirka två procent. Året efter slog mässan besöksrekord vilket, enligt Juergen Boos som är chef för mässan till stor del berodde på digitaliseringens inverkan på bokbranschen.2 2007 hade man digitaliseringen som ett tema på bokmässan i Paris, och det har sedan dess blivit ett permanent tema på mässan. På bokmässan i Göteborg 2010 blev det också tydligt att den digitala utvecklingen har blivit en högst angelägen fråga i branschen. Här anordnades det seminarium med namn som » Läget på den svenska e-boksmarknaden «, » Strategier och möjligheter för en digitaliserad värld «, » Boken i det digitala samhället «, och » Branschröster om e-boken «. Dessutom anordnades en halvdagskonferens om Google och deras förhållande till bokbranschen i anslutning till mässan. Detta pågick samtidigt som rykten cirkulerade om Apples lansering av Ipad i Sverige. I början av 2010 spekulerades det att den skulle släppas i slutet av sommaren. Så blev det emellertid inte utan lansering sköts upp. Det var till slut den 30 november 2010 som Ipad lanserades. Utanför landets återförsäljare ringlade köerna långa, som vanligt när Apple lanserar nya produkter. Ipad skiljde sig mycket från tidigare produkter, som Kindle, eller distributörernas egna produkter som Letto från Adlibris och Cybook Opus från Bokus, framförallt eftersom dessa endast var avsedda för läsning av traditionella böcker, medan Ipad också tillät användaren att surfa på internet, lyssna på musik och se på film bland annat. I bokbranschen såg många lanseringen av Ipad som en viktig faktor som skulle öka intresset för e-boken. Nu skulle e-boksförsäljningen ta fart på allvar och förlagen, bland annat Bonniers började släppa e-böcker tillsammans med 1Örjan Abrahamsson : » En ny sida av litteraturen. I vår lanseras e-boken i Europa « i Expressen 2/2, 1999, s. 4. 2 » Digitisation [sic] draws the industry to Frankfurt «, pressrelease från 19/10, 2008, hämtad den 10/2, 2011, kl.13.44, https ://en.book-fair.com/fbf/journalists/press_releases/ fbf/detail.aspx ?PageRequestId=f276aff1-f77d-4a3a-baf7-96c1c4c19021&c20f058785d5-44d3-a9a4-eb75d0c6143b=4b4867bd-1748-4432-9ed7-1a08cc3710fa. » A book is an e-book is a computer game is a film is a website «, hämtad den 10/2 2011, kl. 13.55, https ://en.book-fair.com/fbf/journalists/press_releases/fbf/ detail.aspx ?c20f0587-85d5-44d3-a9a4-eb75d0c6143b=540db9cc-e868-4101-90336f998f823a8e

4


mobiltelefoner inför julhandeln.3 Bokus lanserade en e-boksapplikation till Ipad, från vilken det var möjligt att köpa och ladda ner böcker direkt. Också landets största dagstidningar, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet lanserade versioner av sina tidningar i format anpassade för Ipad. Det är alltså nu det händer. Eller ? Den tidigare skepsisen tycks ha avtagit och förbytts mot ett större intresse av många olika anledningar.4 Men vilka förutsättningar finns det för att en digital litteratur ska kunna slå igenom ? » I dag är e-boken en digital kopia av pappersboken. Men förpackningen är inte färdigutvecklad och bör nog inte vara beroende av hur vi föreställer oss att en bok ska se ut «, sa Elibs marknadschef Py Söderström 2009.5 Man kan då fråga sig i vilken utsträckning en ny gränsöverskridande litteratur kan tänkas ta form. En litteratur som produceras och distribueras digitalt och som är multimedial i sitt innehåll. Dessa är de frågor jag kommer att ägna mitt projekt arbete åt.

3 Lasse Winkler : » Förlagen laddar inför Ipad-lansering « i Svensk Bokhandel, 2010 :19, s. 6-7. 4  Dåvarande vd för distributionstjänsten Elib, Py Söderström påpekade 2009 att orsaken till e-bokens uteblivna genomslag var att utbudet av e-böcker varit så begränsat. Ett annan orsak som Katarina Renman Claesson ser är att det har saknats tydliga e-rättigheter som har reglerats genom avtal. Norstedt var först med underteckna ett sådant avtal med Författarförbundet 2009. Sofia Curman : » Ingen e-boksboom utan läsplattor « i Dagens Nyheter 29/12 2009, s. 2. Också Pär Svärdson, tidigare vd för Adlibris, sa med anledning av lanseringen av Letto att Sverige är ett litet språkområde och därför är också marknaden relativt liten. Detta har inneburit att det inte funnits någon vilja i att investera i utvecklandet av läsplattor. Samtidigt har man dock märkt att ett stort uppdämt behov har tagit form under de senaste tio åren. Josefin Elfström, Mia Karlsson : » Bokmalarnas framtid är här « i Expressen, 11/2 2010, s. 12. 5  Sofia Curman : » Ingen e-boksboom utan läsplattor « i Dagens Nyheter, 29/12 2009, s. 2.

5


Vad är digital litteratur ? – en presentation Efter varje stor medieteknologisk förändrig kommer en period av » inkunabla artefakter «, skriver Janet Murray, forskare och ledare för PAINT (Program in Advanced Interactive Narrative Technology) vid Massachusetts Institute of Technology. Dessa artefakter utmärker sig på så sätt att de försöker efterlikna de huvudsakliga kvaliteterna och egenskaperna hos det mediet det efterträder. Så sökte tillexempel man med tryckkonsten göra en perfekt avbildning av de tidigare handskrifterna och deras illuminationer, liksom de första filmskaparna endast visade upp bilder i så kallade fotospel. Murray påminner oss härmed att en konstnärlig genre eller produkt inte uppstår i samma stund som en teknologisk förändring. Det krävs att man använder den nya tekniken och hittar dess särpräglade egenskaper som skiljer ut den från tidigare tekniker.6 Vad är då den digitala miljöns särpräglade egenskaper ? Enligt Murray är det framförallt : 1) en processuell förmåga, 2) en förmåga att skapa deltagande, 3) en förmåga att rumsliggöra och 4) en encyklopedisk förmåga. Dessa är de egenskaper som urskiljer digitala tekniker från tidigare tekniker och det är utifrån dessa som nya konstnärliga former kan produceras. När man har klart för sig vad som präglar den digitala miljön kan man se närmare på det konstnärliga området. En bra utgångspunkt är boken Electronic Literature - New Horizons for the Literary skriven av N. Katherine Hayles, professor vid Duke University. Hayles har skrivit många böcker och artiklar inom området, den första boken kom redan 1984, och har etablerat sig som en av de viktigaste forskarna när det gäller elektronisk litteratur, som hon vill kalla det.7 Hon är dessutom en av de ansvariga för samlingen Electronic Literature Collection (ELC) som jag återkommer till längre fram. För Hayles är digital litteratur » texter « vars primära medium är digitalt. Tryckta texter som har digitaliserats tillhör alltså inte denna kategori. Fältet för digital litteratur är mycket heterogent och omfattar allt från enklare generativa texter, där själv slutprodukten är en vanlig text, men där författaren när hon skapar texten använder en dator för att generera ord och meningar, via hypertexter till avancerad interaktiv litteratur och virtual reality verk som 6  Janet Murray : Hamlet on the Holodeck. The Future of Narrative in Cyperspace, 2000, s. 65f. Ser man till de indelningar som görs av digital litteratur av bland annat ELO, förlitar man sig dock ofta på litteraturhistoriens traditionella genreindelningar med lyrik, dramatik och prosa. Ett uttryck för reflexivitet som hjälper till att positionera fältet och dess utövare i relation till det övriga litterära fältet. Samtidigt har man inte lyckats slå sig helt fri och Scott Rettberg, som bland annat forskar inom ämnet » new media «, önskar att man kunde åstadkomma en mer horisontell klassificering än de traditionella genrernas hierarkier. Maria Engberg : Born Digital : Writing Poetry in the Age of New Media, 2007, s. 23. 7  Jag kommer i arbetet använda mig av ordet digital istället för elektronisk. Enligt Maria Engberg som också väljer att använda sig av ordet digital, lyfter det fram det huvudsakliga materiella ramverket för den här typen av konst. Elektrisk pekar inte på miljön eller dess egenskaper utan snarare på vad som gör den digitala tekniken möjlig.

6


kräver exklusiva resurser som endast finns på vissa universitet och konstmuseer.8 En svensk forskare på området som arbetar i Hayles efterföljd är Maria Engberg, lektor i engelska och digitala medier vid Blekinge Tekniska Högskola. Hon menar att man inom den digitala litteraturens utveckling kan prata om två större vågor. Den första vågen utgjordes av huvudsakligen textbaserade (inkunabla) litterära verk som till exempel afternoon, a story (1986) av Michael Joyce och Victory Garden av Stuart Moulthrop. Den andra vågen bröt fram efter mitten av 90-talet, tack vare Internets genomslag mellan åren 1992 till 1994 och framåt, samt de olika programmeringsspråk som växte fram och standardiserades. Med den andra vågen blev den digitala konsten mer avancerad och multimedial.9 Den digitala konsten har alltså blivit mer och mer av en hybridform, med anledning av den digitala teknologin i sig, som möjliggör en sådan konvertering och sammanslagning, men också det faktum att personerna bakom konstverkan har en bred eller varierande bakgrund. Det är ett dynamiskt område där en mängd olika discipliner och fält möts, och det händer inte sällan att det i denna » aktivitetszon «, som Engberg kallar det, uppstår olika konstnärliga grupper. Därför krävs det att man som kritiker börjar » tänka digitalt «. En digital text är aldrig bara en tryckt text digitaliserad utan blir i den digitala miljön ett helt nytt verk, påpekar Hayles. Hon skriver : » Förhållandena under vilket ett verk är skapat, producerat, distribuerat, och framfört lämnar alltid sitt särpräglade spår «.10 Liksom romanen på 1800-talet erbjöd ett rum för människor att reflektera över sin egen subjektivitet och klasstillhörighet, åstadkommer den digitala litteraturen ett rum där vi kan reflektera och framföra en ny subjektivitet, för det tjugoförsta århundradet. En subjektivitet som med Hayles ord karakteriseras av » ett distribuerat medvetande, en nätverksbaserad agens som inkluderar mänskliga och icke-mänskliga aktörer, [och] flytande gränser som är utspridda över verkliga och virtuella platser «.11 Engberg introducerar en rad nya begrepp för att beskriva och förklara läsarens roll i relation till den digitala diktens egenskaper, som också säger någonting om den digitala litteraturen i allmänhet. Bland annat vill hon kalla läsaren för en » läsare/användare « för att understryka den interaktiva aspekten av många digitala verk, där läsaren inte bara läser utan också ibland bokstavligen rör sig i texten. Hon beskriver också vissa verk som » dikthändelser «, som kräver att man både läser, utforskar, navigerar och manipulerar verkets rumsliga och temporala dimensioner.12 Den digitala litteraturen betraktas ibland alltför snävt som en utveckling av modernismens och postmodernismens konstnärliga idéer, även om den 8  Se framförallt kapitel ett i N. Katherine Hayles : Electronic Literature – New Horizons for the Literary, 2008. 9  Maria Engberg, 2007, s. 19f. 10  Hayles, 2008, s. 27ff. 11  » [D]istributed cognition, networked agency that includes human and non-human actors, fluid boundaries dispersed over actual and virtual locations «. Ibid., s. 37. 12  Engberg, 2007, s. 44f.

7


tendensen finns. Ett sådant perspektiv intar professor Georg P. Landow vid Brown University, som i sin bok Hypertext 3.0 bygger större delen av sin analys på postmodernistiska tänkare som Barthes, Derrida, Baudrillard med flera. Många texter, såväl hypertexter som andra former av digital litteratur, bryter ner berättarens auktoritet och fokaliseringens positioner, på ett sätt som liknar modernismens formexperiment men som tack vare nya förutsättningar kan gå längre och operationaliseras på andra sätt. Den här tendensen inom digital litteratur har givit upphov till frågan om denna form av litteratur över huvud taget kan vara narrativ. Landow själv landar i slutsatsen att hypertexter kanske trots allt passar bättre för poetiska texter än för längre berättande. Länkarna och uppbrytandet av lineariteten får samma främmandegörande funktion som frasens syntax och bildspråket hos en dikt, menar han.13 Litteraturprofessorn Jay David Bolter instämmer till stor del och påpekar att hypertexter på olika sätt problematiserar den traditionella romankonstens form så som den har kommit att bli känd och omtyckt sedan 1800-talet av en större del av konsumenterna. Boken och även texten ska helst försvinna i läsningen och berättelsen ska framträda som en illusion. Samtidigt ser han andra områden där dess kvaliteter kan vara en fördel, som till exempel i undervisnings­sammanhang, där hypertexten skulle kunna uppmuntrar till en kognitiv flexibilitet.14

13  George P. Landow : Hypertext 3.0. Critical Theory and New Media in an Era of Globalization, 2006, s 264ff. 14  Jay David Bolter : Writing Space : Computers, hypertext and the remedation of print, 2001, s. 117. Också Landow påpekar att hypertext har många pedagogiska fördelar. I boken Hypertex 3.0 ägnar han ett helt kapitel åt att lyfta fram hypertextens inverkan på elever och lärare. Han menar bland annat att hypertexter aktiverar studenter att lära sig själva, till exempel genom att bokstavligen utforska ett okänt område för att lära känna det bättre. Lärarna får en stödjande roll istället för en strikt undervisande roll. Landow, 2006, s. 272-320.

8


Digital litteratur i Sverige Läromedel Det är inte bara forskare som Landow och Bolter som lyfter fram digital litteratur i pedagogiska sammanhang. Under hela den period då digital litteratur har växt fram har läromedel, liksom barn- och ungdomsböcker betraktats som de primära områdena för vilken digitalisering varit relevant och användbar. Detta framgår tydligt i de intervjuer som Camilla Smith och Annika Zachrisson genomförde med olika svenska förlag under 1999 och presenterade i sin magisteruppsats Skönlitteraturens nya kläder ?. Den tekniska produkten vid den här tiden saknade egenskaper och värde utifrån vilka man skulle kunna bygga en marknad. E-boken spelade för många endast en roll som komplement till tryckt skönlitteratur. Däremot var tilltron större till dess värde vid en mer instrumentell läsning, som i fallet med fack- och kurslitteratur till exempel.15 Dåvarande vd för Bonnier Multimedia, Peter Levin pekade 1996 på fem områden som man satsade på, » lek och lär, fakta och fritid, utbildning, uppslagsverk och dataspel med innehåll «.16 Med detta som bakgrund är det därför inte förvånande att de digitala produkterna är flest inom dessa områden. Bonnier Utbildning, Bonnier Carlsen, Liber, Natur och Kultur och Rabén och Sjögren är så gott som de enda förlag som i dag erbjuder digitala multimedia produkter, och alla är verksamma på barn- och ungdomssidan samt läromedelssidan. Liber är en av branschens största aktörer när det gäller läromedel. 2009 var omsättning 506 miljoner kronor. Sedan 2007 ägs hela Liberkoncernen av det brittiska riskkapitalbolaget Bridgepoint Capital, genom ett uppköp av det nederländska företaget Wolter Kluwers. Utöver sin förlagsverksamhet, har Liber också en egen distributionskanal, Liber distribution. I dagsläget profilerar man sig framförallt med olika nätbaserade digitala tjänster inriktade på olika åldrar. Dessa är » Espresso « (f-6), » Plusweb « (7-9) och » eLabb « (vuxna). Utöver dessa tillkommer onlineböcker i olika skepnader, samt mer traditionella e-böcker. Jag kommer här främst fokusera på de nätbaserade tjänsterna. Den digitala utvecklingens två vågor Libers förlagschef, Marie Carlsson tycker inte att det går att se en rak linje i den digitala utvecklingen. Utvecklingen är infrastrukturberoende och strategin anpassas efter förutsättningarna som finns. Utvecklingen har snarare gått i vågor, där cd-rom och lokalt installerade program utgjorde den första vågen i mitten av 90-talet. Cd-rom förutsatte persondatorns spridning, och när den hade etablerats visade det sig på marknaden. En av de största kommersiella framgångarna 15  Camilla Smith, Annika Zachrisson : Skönlitteraturens nya kläder ? Elektronisk publicering av skönlitteratur : en kvalitativ intervjustudie med nio svenska förlag och fyra övriga aktörer på det litterära fältet, 1999, s. 54 och s. 74. 16  Ricki Neuman : » Rätt tidpunkt att satsa på cd-rom « i Svenska Dagbladet, 13/2 1996, s. 33

9


från den här tiden var uppslagsverken. Norstedts Focus dominerade marknaden och 1999 skrev man ett avtal med IBM som innebar att alla ny IBM datorer levererades med Focus 99.17 De större förlagens entusiasm kom dock att bli kostsamma när man investerade i cd-rom och nya avdelningar med kompetens inom teknik och multimedia. Vid sekelskiftet hade entusiasmen förbytts mot skepsis.18 För Liber var tiden fram till den andra vågen en period då man ännu inte hade hittat sin affärsmodell för de digitala produkterna, menar Carlsson. Intresset var stort och initiativen många, men helhetslösningar saknades, vilket bara gjorde marknaden förvirrad. Produkten, innehållet och konceptet skiftade med varje utvecklare och med exempelvis mobilapplikationer från olika håll får man till slut endast » en påse sopor, inte för att varje grej var för sig är dålig utan för att det är fullständigt omöjligt att kommunicera till kunden «, som Carlsson uttrycker det.19 Den andra vågen som bröt fram någon gång runt 2005 var framförallt nät­ baserad. Återigen gjorde den tekniska utvecklingen att förutsättningar fanns för att lämna cd-rom och övergå till friare digitala lösningar. Nätet innebar en enorm fördel och så snart det blev möjligt övergav man de tidigare digitala tjänsterna. Internetpenetrationen i svenska skolor är väldigt god och dessutom finns det i dag interaktiva skrivtavlor i många av klassrummen runt om i landet, vilket naturligtvis har en stor påverkan på de digitala produkternas och tjänster­ nas efterfrågan.20 Inkomstproblemet och betalningsviljan Liksom för de flesta andra förlag i Sverige utgör de digitala produkterna en liten del av den totala omsättningen för Liber. Marie Carlsson uppskattar dock att läromedelsbranschens omsättning kan vara något högre än vad den är på allmänutgivningssidan. 21 Det är tunga investeringskostnaderna i de digitala produkterna då en stor mängd personer arbetar med produktionen. Dessutom är läromedel överlag ett komplex av delar som bildar innehållet, vilket gör det 17  Svensk bokhandel 3/99. Hämtat 14/2 2011, kl. 15.37. http ://www.svb.se/nyheter/ focus-i-alla-nya-ibm-datorer ?page=306 18  Camilla Smith, Annika Zachrisson : Skönlitteraturens nya kläder ? Elektronisk publicering av skönlitteratur : en kvalitativ intervjustudie med nio svenska förlag och fyra övriga aktörer på det litterära fältet, 1999, s. 68 och s. 84. 19  Marie Carlsson, intervju, 20/2 2011. 20  De interaktiva skrivtavlorna fungerar som en touch skärm av den typ som finns på de senaste mobiltelefonerna och pekdatorerna och tillåter också uppkoppling mot Internet. Ett utmärkt gränssnitt för pluswebben till exempel, påpekar Marie Carlsson. Enligt smartboard.se har 1 200 skolor smartbords. Enligt interaktivskrivtavla.se har 1000 skolor smartboards. http ://www.smartboard.se/Smartaskolor.htm och http ://www.interaktivskrivtavla.se/ guide-interaktivskrivtavla.pdf, hämtat den 8/2 2010 kl 16.07. 21  E-böcker utgjorde 0,04 procent av förlagens totala försäljning 2009. För läromedel står den digital försäljningen för 2 procent av omsättningen och 10 procent av kurslitteraturen. Kjell Bohlund : Bokmarknaden 2010, 2010, s, 9 och s. 26.

10


svårt att plocka bort en bild, text eller annat material utan att påverka helheten. Därför är väl fungerande avtal viktiga, eftersom det hade varit för dyrt att ha varje rättighetshavare som en individuell avtalsförhandling. Innan man går in i ett projekt måste man ställa sig frågor som vilka rättigheter man har och hur man kan få dem man inte har. Det har nämligen stor påverkan på vilka projekt man kan fullfölja. Alltför många enskilda avtalsförhandlingar är resurskrävande och samtidigt kan allting falla med en upphovsman. Framförallt inledningsfasen är kritisk och ett projekt med till exempel en onlinebok kan ibland initialt vara en förlustaffär. Den främsta kostnaden ligger i att utveckla plattformar eller betala royalty till en utvecklare, lagring av materialet som tar mycket plats samt löpande uppdateringarna. Att ha en större ägare bakom sig möjliggör investeringar som annars inte hade varit möjliga. Det gäller framförallt plattformar för de digitala produkterna, då produkter själva sällan färdas mellan länder. Synergieffekten finns i dag men kan bli större, säger Carlsson. Det är ett problem att Sverige är ett litet språkområde. Produktions­ kostnaderna är lika höga som i till exempel England men marknaden är mycket mindre. Även om det förekommer att man översätter läromedel mellan de nordiska länderna, har man i princip den spelplan man har, säger Marie Carlsson. Man har heller inte råd att lansera produkter och testa. Provkörning och test av produkten sker internt under utvecklingsstadiet. De digitala produkternas värde I dag när Liber har sin affärsmodell klar, uppdelad på tre kategorier vet såväl kunder som upphovsmän vilka koncept som gäller. Utgivningsinitiativ, som till 80-90 procent kommer från förlaget på grund av utgivningsplaner etc., är när det gäller de digitala produkterna hårt knutna till förlaget. Skickliga författare utvecklar utifrån de etablerade modellerna. Det krävs av dem att ta hänsyn till en rad olika faktorer som plattformslösning, funktionalitet och affärsmodell. Dock kvarstår ett kommunikativt arbete riktat mot kunden, för att visa på de digitala produkternas värde. Boken har sedan lång tid en etablerad roll och därtill knutna värden, som är avgörande för kundens vilja att betala för produkten. För de digitala produkterna är dessa värden än så länge relativt okända, menar Carlsson. Den låga betalningsviljan som hon ser i dag har etablerats successivt beroende av en rad faktorer. Dels genom att de tidiga e-böcker som har givits ut har varit backlist-titlar, och ibland så gamla att upphovsrättigheterna har gått ut. I stor utsträckning beror det på marknadsstrategier, där aktörer som Amazon, så kallade non-content providers, sänker priserna för att öka efterfrågan på den

11


egna plattformen.22 Dels har förlagen inte lyckats kommunicera att besparingarna för tryck och lagerhållning inte påverkar produktionskostnaderna i den utsträckning som man kan tro. Svårigheterna blir större för de produkter som endast är digitaliserade böcker med svart text på en vit skärm, det vill säga större delen av dagens e-böcker. Marie Carlsson är dock övertygad om att extravärden finns i de digitala produkterna och det är naturligtvis därför man väljer att satsa på dem. Under lång tid har digital litteratur betraktats som ett komplement till den tryckta boken, men inom läromedelsbranschen har den digitala litteraturen flyttat fram sina positioner rejält och dessa produkter står för en allt större del av omsättningen. Det mest uppenbara värdet med digitala produkter är möjligheten att lagra ett stort antal texter i en och samma produkt, men det finns många fler och mer intrikata värden. Ett exempel är Libers egna produkt » Bygg Plus «, som är en del av deras pluswebb. Produkten som riktar sig till gymnasiets byggprogram erbjuder elever att svara på frågor och lösa individuellt anpassade uppgifter som de sedan får en direkt återkoppling på, med resultat och utvärdering av arbetet. Detta är en helhetslösning med alla moment i en produkt som underlättar för både elever och lärare. Läromedel har en mer uppenbar potential att utnyttja i dagsläget, än vad allmänförlagen har, tycker Carlsson. Den traditionella föreställningen om vad en bok är, är till nackdel för läsplattan, just därför att den är någonting annat. Så länge som e-böckerna är en ren kopia av den tryckta boken, blir det kanske främsta argumentet för e-boken de stora lagringsmöjligheterna som de olika medierna erbjuder, säger hon, vilket är ett ganska svagt argument. Bland läromedel, som redan i tryckt form inte sällan blandar text och bild, finns det således möjligheter att utnyttja den digitala tekniken för att göra produkterna mer pedagogiska och kvalitativa. Som Liber är ett uttryck för finns det möjligeter att kombinera text, bild, ljud och animationer till gränsöverskridande verk som på ett mer uppenbart sätt har ett extra värde. Vilket användarvärde en 22  En ofta framförd anledning till prisnormen för digitala produkter är Amazons kampanj med nya titlar, så kallade frontlist-titlar, för 9.99 dollar. Enligt en uppskattning som Neil De Young har gjort skulle ett så lågt pris innebära en förlust på omkring fyra dollar per titel för Amazon. Anledningarna till varför man ändå valde att sätta ett så lågt pris berodde på den marknadsandel man därigenom lyckades tillskansa. Genom att kontrollera två av de viktigaste marknadsdrivkrafterna, nämligen läsmediet och kunden (endast kontrollen över produkten saknades) kunde man försäkra sig om att förlagen inte hade råd att stå utanför denna distributionskanal. Satsningen faller i grunden tillbaka på de omfattande uppköp som Amazon gjorde 2005 av en rad olika företag, så som förlag (såväl print-on-demand förlag som ljudboksförlag), återförsäljare, plattformsutvecklare med mera, vilket garanterade dem inflytande över andra aktörer samt gav dem möjlighet att växa horisontalt och vertikalt. Neil De Young : » How Digital Content Resellers are Impacting Trade Publishing « i Publishing Research Quarterly, 2009, s. 139-146. Se också John B. Thompson : Merchants of culture : the publishing industry in the twenty-first century, 2010, s. 368.

12


produkt har är dock inte objektivt, och man bör inte förutsätta att den multimediala digitala litteraturen med nödvändighet har ett högre värde för kunden än den enkla textboken. Efterfrågan Varför vill Liber gå över till digitala läromedel ? Dels tycks kunderna se ett värde i helhetslösningar som Byggplus till exempel, men i botten finns också ett mer praktiskt resonemang som utgår ifrån att fler och fler skolor väljer att ge datorer till sina elever och samtidigt behöver något att fylla dem med. Powerpointpresentationer och word-dokument är bara en liten del av det innehållet, där ett mer kvalificerat innehåll skulle kunna vara digitala läromedel. Förvånansvärt många elever och lärare är skeptiska till digitala medier, men jämfört med första vågen kan man ändå känna av attitydförändring. Fortfarande finns det dem som inte känner till att de här produkterna och tjänsterna existera, samtidigt som många kunder blir alltmer orienterade. Det tar tid att sälja in de digitala produkterna till en kritisk massa men efter att ha passerat denna punkt sprider produkten sig nästan själv. Vad man framförallt känner av på Liber är de positiva reaktionerna från eleverna som upplever dessa verktyg som självklara. För det pedagogiska arbetet och för eleverna är den motivationsfaktorn inte att underskatta, understryker Marie Carlsson. Anledningen till att eleverna uppskattar de digitala läromedelslösningarna tycks inte bero på en bländande teknik. Faktum är att många bland kunderna uppskattar det som ändå kan betraktas som ganska grundläggande teknik. Med tiden kommer kunderna däremot att bli bättre på att bedöma och kritisera de digitala produkterna, tror Carlsson. Det finns i dag än så länge inte mycket att välja mellan, men det kommer naturligtvis utvecklas. I nästa våg kommer valet inte längre stå mellan analog eller digital lösning, utan alltmer kommer att bli digitalt. Marie Carlsson anser att Liber både vill och bör satsa på digitala produkter. Som läromedelsförlag måste man hela tiden fråga sig vad ens roll är, och ett sjunkande resultat indikerar att något måste göras. Barn- och ungdomsböcker En annan sida som också har betraktats som potentiell för större digitala satsningar är området för barn- och ungdomsböcker. Rabén och Sjögren var ett av de tidigaste förlagen att utveckla en applikation till Ipad och Iphone. Appen som lanserades på bokmässan i Göteborg 2010 har fått mycket publicitet och bygger på böckerna om Megakillen, en serie böcker som förlaget har givit ut sedan 2006. Versionen som finns att köpa via Itunes kostar 49 kronor och består av fem olika spel och pyssel. Rabén och Sjögren har längre fram planer på att utöka appen och lägga till en hel bok med Megakillen, men i dagsläget kan man bara provläsa delar av de sju utgivna böckerna. Appen utvecklades främst för att visa på vilka möjligheter som finns inom det digitala området, eftersom det vid den här tidpunkten av flera anledningar inte fanns någon större marknad att tala om. En orsak var läsplat13


torna, där visserligen Iphone fanns, men den var förhållandevis dyr och hade inte uppnått en större etablering på marknaden.23 Ipad, med en större skärm som tillför ett ytterligare värde i produkten, hade ännu inte lanserats, även om förväntningarna var stora inför den omtalade lanseringen på den svenska marknaden. Ann Sköld Nilsson, förlagschef och publicistiskt ansvarig för bilderböckerna (0-6 år) på Rabén och Sjögren, säger att den svaga marknaden har inneburit att man har slagit av på takten när det gäller utgivning av e-böcker. Försäljning är nästintill obefintlig bland barnböckerna. E-böcker tycks vara något för den vuxna allmänlitteraturen där också den största mängden e-böcker generellt ges ut, med Albert Bonniers och Norstedt i täten. Ett uppenbart skäl till den låga försäljningen av barnböcker är att de flesta verktyg i dag är för dyra för att barn ska läsa böcker på dem. Samtidigt är de telefoner som finns inte tillräckligt användarvänliga, utifrån ett läsarperspektiv och den lilla skärmen inverka alltför negativt på läsupplevelsen. Den uteblivna framgången kan också bero på traditioner, vilka är mycket starka inom bokbranschen liksom hela den litterära praktiken. Läsarna är helt enkelt inte vana vid att läsa böcker på en skärm. När det gäller barnböcker finns det mycket känslor och nostalgi som påverkar konsumtionen. Många föräldrar går tillbaka till sin egen barndom och minns de barnböcker de själva läste då, vilka de nu vill föra vidare till sina egna barn. För barnen i åldrarna 0-6 är läsningen inte något man gör själv utan tillsammans med sina föräldrar. Det är i dag fortfarande ett intimt förhållande mellan barn och förälder där man tillsammans upplever boken. Man läser, tittar på bilder, barnet pekar och frågar, man stannar upp och reflekterar över berättelsen. Läsningen är i den situationen på ett sätt mer komplex än den situation vuxna vanligtvis tillgodogör sig text på. Frågan är om de digitala produkterna kan lyckas i den miljön. Bland annat har Alfabetas vd Dag Hernried ifrågasatt läsplattans narrativa förmåga.24 Också Sköld Nilsson ser att det finns en problematik här. På sätt och vis, därför att i boken har du en större yta där bild och text samspelar, och det blir lite mer långsamhet i boken där du kan sjunka in. Jag kan tänka mig att det här mediet [det digitala] tillför någon iver. Därför tror hon också att det kommer uppstå olika läsbeteenden, med hänsyn till de situationer där läsningen äger rum. För samtidigt som barnboken är inlemmad i en stark historisk tradition, vilket gör den till en stabil produkt, innebär det inte att det alltid kommer se ut på samma sätt. Återigen sker det en växelverkan där också tekniken kommer att påverka beteende och behov. I dag kan vi se, säger Sköld Nilsson, » att små barn som blir bekanta med Ipad 23  Enligt det amerikanska mobilreklam företaget Admobs siffror hade 281 622 svenskar en Iphone, i april 2010. Den gruppen utgör 3,52 procent av den totala befolkningen. Admob Country Data April 2010. Läst 24/2 2011 kl 09.20. http ://metrics.admob. com/2010/05/unique-android-and-iphone-device-data-by-country/ 24  Sara Djurberg : » Luren lyfter barnboken « publicerad 20/11 2009, hämtad 3/3 2011 kl. 20.26. http ://www.svb.se/nyheter/luren-lyfter-barnboken

14


eller liknande, de vill att det händer saker. De nöjer sig inte bara med att sitta och titta och bläddra som i en tryckt bok. « En strategi för att hantera utvecklingen med olika läsbeteenden är att istället för renodlade e-böcker låta de digitala produkterna fungera som kringprodukter baserade på den tryckta boken, vilket är fallet med Megakillen. På så sätt ökar man marknaden istället för att låta de tryckta och digitala produkterna konkurrera med varandra. Oftast väljer man att utveckla en redan etablerad karaktär för att underlätta marknadsföringen, då man slipper introducera en ny karaktär eller berättelse och en ny teknik samtidigt, i en miljö som dessutom ofta redan är svår att synas i. En traditionell och folkkär karaktär som Pippi Långstrump eller Alfons säljer sig delvis själv, när kunderna söker på dessa namn i de digitala försäljningskanalerna därför att de förväntar sig att det mycket väl kan finnas sådana produkter. Även om Rabén och Sjögren inte behöver eller kan ha svaren på hur det här behovet kommer att ta form, är det viktigt att man är lyhörd inför vad kunderna vill ha. Att göra experiment som Megakillen-appen och hela tiden utveckla verksamheten är en viktig del i detta arbete. Också Thompson påpekar att förlagen befinner sig i en position där de inte behöver har några svar på hur framtidens distribution kommer att se ut. Det viktiga är att de står redo att förse kunderna med de produkterna de vill ha i de format och kanaler som passar kunden bäst.25 För att klara av den tekniska utvecklingen ställs det krav på nya kunskaper. Det är inte samma sak att producera digitalt som att producera tryckt, och skillnaden blir än större när det gäller digital multimedia. För Marie Carlsson är det halvvägs till att lyckas att besvara den frågan. Liber och Rabén och Sjögren har dock valt att lösa det här problemet på lite olika sätt. Istället för att lyfta kompetensen hos de redan anställda har Liber valt att rekrytera ny kompetens, framförallt personer med kunskap inom digitalt lärande och digital teknik. På Rabén och Sjögren har man valt att samarbeta med externa partners. På det här sättet får man tillgång till tekniskt kunnande och programmering som man inte kan ha inom förlaget. Eftersom man inte vet hur utvecklingen kommer se ut vill man i dagsläget vara flexibla tills man vet vilken kompetens som behövs när det är dags att göra det i större skala. Ekonomiska konsekvenser av den digitala utvecklingen Många av de större internationella förlagshusen har under de senaste 20 åren genomgått en utveckling som har inneburit att man har blivit multimediaföretag. Framförallt har det varit europeiska bolag som Berthelsman och Lagerdère som har köpt andelar eller hela företag på den engelskspråkiga marknaden, men också amerikanska medieföretag. Genom att expandera på den globala marknaden har man försökt uppnå synergieffekter och ökad tillväxt. Trots vissa svårigheter och besvikelser, är detta en utveckling som inte tycks avta. På den anglosaxiska marknaden har insatserna blivit högre, liksom riskerna, tack vare de stora återförsäljarkedjorna och agenternas inflytande i USA. Därför blir förlagshusens expandering nödvändig, då den möjliggör övertag i budgivningar 25  Thompson, 2010, s. 345.

15


om författare och rabatter till bokhandeln, tillgång till nya marknader och försäljningskanaler såväl nationellt som internationellt.26 De tryckta böckerna utgör därmed bara en del av verksamheten, om än det viktigaste, som också kan bestå av ljudböcker, digitala produkter och tjänster, filmrättigheter och distribution med mera. Som en del i denna strukturomvandling blir digitala produkter och tjänster en självklar verksamhet. Där tillåts man kombinera produkter i ett större koncept. Digitaliseringen öppnar också upp för möjligheten att själv distribuera digitala produkter och på så sätt förbigå mellanhänder som tar andelar av försäljningen. Dock erbjuder etablerade fysiska och digitala återförsäljare fortfarande en överlägsen tillgång till kunderna. Enligt Ann Sköld Nilsson var det ett självklart beslut att välja Apple som distributör. Android, som har många likheter med Iphone OS och som dessutom inte är låst till någon enskild tillverkare, tillåter inte betalapplikationer. Android må vara en intressant plattform för framtiden, men i dagsläget är den inte aktuell, menar hon. Andra lösningar med epub, produkter för Internet, eller ett eget utvecklat datorprogram var inte heller intressant för Megakillen. Kvarstår då Apple med sina försäljningskanaler som Itunes som erbjuder en bra plattform med ett tydligt och säkert format för upphovsmän och förlag, en stor marknad där många kunder är, och där 70 procent av priset går till förlaget. Som Klas Fjärstedt, ansvarig för digitala medier på Norstedts förlagen, framhäver tar den digitala boken aldrig slut, eller den behöver i alla fall aldrig göra det. Den utgör en möjlighet för förlagen att utveckla ett koncept som sedan kan utnyttjas på olika produkter. Det uppstår ett merchandisevärde där konsumenten lockas till att konsumera flera olika produkter under samma koncept, som den tryckt boken, den digitala boken, spel, med mera.27 Synen på de digitala produkterna som kringprodukter återfinner man hos många förlag och är ett uttryck för en osäkerhet kring hur marknaden utvecklar sig. Det rapporteras fortfarande låga resultat för digitala produkter men man vill samtidigt inte överge detta segmentet helt, och det handlar lika mycket om att pröva marknaden som att visa att man hänger med i utvecklingen. Att den digitala marknaden har potential och kan erbjuda förlagen att expandera har Forum d’Avignon visat i en rapport från hösten 2010. Forum d’Avignon är en organisation som arbetar med ekonomiska frågor inom kultursektorn, både internationellt och lokalt och anordnar seminarier med branschaktörer och publicerar med jämna mellan rum studier som berör kulturområdet på olika sätt. I deras studie Publishing in the Digital Era som släpptes under hösten 2010 kan man se tendenser som tyder på att läsplattor och surfplattor kan bidra till att öka intresset för att läsa.28 De olika läsbeteenden som kan tänkas utvecklas i samband med den tekniska utvecklingen kan också leda till att den totala mark26  Thompson, 2010, s. 100-145. 27  Lars Schmidt : » En bok som aldrig tar slut « i Svensk Bokhandel Nr. 15, 2010, s. 37. 28  Patrick Béhar, Laurent Colombani, Sophie Krishnan : Publishing in the Digital Era, 2010, s. 7. Undersökningen är gjord på 3000 konsumenter i USA, Japan, Syd Korea, Frankrike, och Tyskland.

16


naden ökar, precis som den gjorde i samband med ljudbokens genombrott, konstaterar Sköld Nilsson. Genom ljudboken nådde man konsumenter som annars inte kunde läsa böcker, som till exempel yrkesförare av olika slag. Med differentierade digitala lösningar för olika situationer kan man göra boken till ett kulturellt föremål som konsumeras oftare. På Rabén och Sjögren är prissättningen också en fråga som diskuteras mycket. Det har etablerats en norm för de digitala produkterna, menar Sköld Nilsson, som innebär att man inte kan sätta högre priser än 15-25 kronor för en app. Det här är en norm som har utvecklats av de globala aktörerna vars marknad är mycket större än de svenska aktörernas, vilka drabbas hårdare av den låga prissättningen. Samtidigt är inte prissättningen lika fast som den är för de tryckta böckerna som säljs i bokhandlarna. På Internet kan man justera priserna upp och ner beroende på hur marknaden reagerar. Ett lågt pris kan vara en viktig strategi initialt för att få upp produkten på topplistorna som finns i de digitala försäljnings­ kanalerna och på så sätt få en marknadsföringseffekt där människor får upp ögonen för produkten. Ett annat sätt är att möta de internationella kunderna på marknaden med egna översatta produkter. Spel eller pekböcker för de mindre åldrarna har sällan mycket text och kräver därför inte mycket arbete för att göras tillgänglig på andra språk. Någon sådan produkt har inte Rabén och Sjögren i dag, men det är en åtgärd man håller på att diskutera. Men prisbilden är mer komplex än så. För samtidigt som det å ena sidan finns en uppsjö av gratisapplikationer som etablerar en låg betalningsvilja hos kunderna, säljer Norstedts ordboksappar för 349 kronor, vilket går överraskande bra, påpekar Sköld Nilsson. Det visar att om produkten är rätt och har ett värde för kunderna är de också beredda att betala för den. I utvecklingen gäller det dock att inte urholka värdet på produkterna. Det totala överflödet tenderar att föra med sig en värdeminskning, och både Ann Sköld Nilsson och Marie Carlsson tar upp detta. Inom båda branscherna är det stora produktionskostnader vilket innebär att man omsorgsfullt måste välja titlar och hur de ska utformas. Ett för stort utbud gör att det blir svårare att synas och gynnar ingen av aktörerna. Ett exempel som Marie Carlsson tar upp är förhållandet med biblioteken. För Liber har ett problem länge varit att det inte har gått att hindra biblioteken från att låna ut ett obegränsat antal e-böcker av en titel. I en sådan miljö finns det ingen marknad och inga aktörer som vill utveckla nya produkter, säger C ­ arlsson. För Rabén och Sjögren fortsätter således den trycka boken att vara den huvud­ sakliga produkten, säger Sköld Nilsson, trots att många förutsättningar finns. Exempelvis blir gränssnitten allt bättre, penetrationen allt högre och provisoriska avtal har utformats som visar hur frågor kring rättigheter och ersättningar skulle kunna lösas. Hon menar att man kommer se en » catch-up «-effekt 2011 och 2012 där läsplattorna kommer öka i försäljning och fler och fler kommer att använda dem.29 Dock kommer det dröja långt tid innan digitala barnböcker 29  Enligt Forum d’Avignons studie kommer en stor ökning ske de närmaste åren vad

17


ersätter tryckta. » Det finns en känsla och en nostalgi i den här upplevelsen «, konstaterar Sköld Nilsson, som garanterar barnboken en lång livslängd.30 Skönlitteratur 2001 var författaren Michael Joyce inbjuden till Adam Helms Lecture, en årlig föreläsning som anordnas av Stockholms universitetsbibliotek och Svenska Förläggareföreningen. Joyce som sedan slutet av 1980-talet har arbetat med digital litteratur, både som författare och kritiker, har kommit att betraktas som en av förgrundsgestalterna för den digitala litteraturen. Hans mest kända verk är afternoon, a story som släpptes 1987. Den fick ett förhållandevis stort genomslag som följdes av en rad andra amerikanska författare som också började skriva hypertexter, som till exempel Deena Larsen, Stuart Moulthrop, Shelly Jackson och Caitlin Fisher. I sitt föredrag i Stockholm talade Joyce om den digitala litteraturen som konstform, definierad av ickelinearitet och spatiotemporala miljöer, och sin poetik. Han spårade också den digitala traditionens utvecklingslinjer från James Joyce och Gertrude Stein via tidiga datorspel som Zork.31 Vad som blir uppenbart i Joyce föreläsning är det faktum att digitaliseringen som teknologisk utveckling och som förutsättning för nya former av litteratur, har berört en förhållandevis liten och i viss mån isolerad grupp konstnärer, kritiker och akademiker på det litterära fältet.32 Den här gruppen har under nästan hela sin framväxt på ett eller annat sätt varit knuten till forskare, programmerar och andra som har behärskat programmeringsspråk och kodning. Den historiska utvecklingen av digital litteratur var långt innan Internets genombrott en global rörelse. I USA hade Vannevar Bush idéer som liknade Internets egenskaper redan 1945 i och med sin Memex, en maskin som var gäller penetrationen av surf- och läsplattor, men eftersom vi samtidigt i dag befinner oss på så låga nivåer är det ändå inget större genomslag. Till 2012 spår man att penetrationen i de undersökta länderna kommer vara 7 procent. Utvecklingen är dock beroende av teknologiska framsteg vilka är svåra att förutse. Patrick Béhar, Laurent Colombani, Sophie Krishnan, 2010, s. 4. 30  Ann Sköld Nilsson, Intervju, 23/2 2011. 31  Michael Joyce : A web of caring. The book as it were to us, 2001. 32  Som ett exempel kan man nämna att vid tiden för Joyce besök i Sverige hade 60 procent av Sveriges befolkning tillgång till Internet i hemmet med en uppkoppling som var dyr och långsam och därmed också begränsade användandet. En genomsnittlig dag använde 35 procent av befolkningen Internet. Man kan notera en stor spridning när det gäller befolkningens utbildningsgrad. 36 procent av befolkningen med förgymnasial utbildning hade tillgång till Internet jämfört med 74 procent av de med längst utbildning. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1995-2009. Att tekniken assimilerades långsammare i Europa än i USA innebar samtidigt att det genererades ett kritiskt tänkande kring den nya tekniken. Enligt Lev Manovich är detta anledningen till att digital eller ny media kom att bli så blomstrande på den europeiska konstscenen, tillsammans med högre offentligt stöd till konstinstitutioner jämfört med i USA. Lev Manovich : » Nya medier från Borges till HTML « i OEI nummer 22/23 2005, s. 59.

18


tänkt att förvara böcker, tidningar, bilder, med mera på mikrofilm som sedan skulle byggas ut till en omfattande samling, i vilket allt material skulle vara sökbart.33 Ungefär då började en rörelse ta form som under 60-talet likt en våg skulle komma att skölja in över USA och Europa. På kammen av denna våg stod Theo Lutz från Tyskland som 1959 skrev de första datorproducerade dikterna. » Stokastiska texter « som dikterna har kommit att kallas, producerades genom att Lutz samlade ihop ord (16 subjekt och 16 titlar och namn) från Franz Kafkas roman Slottet till en databas. Han lät därefter en dator (Zuse Z22 från 1955 som var en av de första kommersiella datorerna) slumpmässigt generera ord från databasen som sedan infogades i meningar beroende på olika konstanter som kön och konjunktiver, för att bilda en logisk syntax.34 Under samma tid, 1960, grundades i Frankrike gruppen OuLiPo (» Ouvrir de littérature potentielle «) Medlemmarna i OuLiPo använde emellertid inte några datorer för att skriva sina dikter, men kan stå som ett exempel på de uttryck den ovan beskrivna vågen kom att få på det litterära fältet, där man blandade matematik, och vetenskap med en konstnärlig kreativitet. De matematiskt strukturerade texterna producerades utifrån ett slags analoga algoritmer, det mest kända är » s-7 « där varje substantiv byts ut mot det sjunde efterföljande substantivet i ordlistan. På 1980-talet utvecklades i samröre med OuLiPo en annan organisation vid namn A.L.A.M.O (» Atelier de Littérature Assistée par la Mathématique et les Ordinateurs «) som just arbetade med datorn för att framställa olika former av text. Ett exempel är programmet Stéphimalarm som genererade sonetter i Stéphen Mallarmes stil. Delar av A.L.A.M.O gruppen bildade senare en forskningsgrupp kallade L.A.I.R.E (» Lecture, Art, Innovation, Recherce, Écriture «) och en av de första digitala tidskrifterna Alire. Tidskriften som i början distribuerades via diskett fokuserade inte längre främst på textgeneratorer utan började alltmer presentera kinetiska och grafiskt animerade verk.35 Alire uppmärksammades också på bokmässan i Paris år 2000 med anledning av att tidskriftens elfte nummer gavs ut och man tog därmed ett steg ut i allmänhetens ljus. Understöd av dessa konsekrationsinstanser har en ny poetisk generation kunnat växa fram med namn som Anne-James Chaton, Éric Sadin, Jean-René Etienne, Christophe Fiat, Olivier Quintyn, Christophe Hanna och Joachim Montessuis.36 USA har dock dominerat fältet, åtminstone kvantitativt. Mycket forskning har bedrivits på institutioner som har haft pengar att satsa på den nya tekniken, experimentera och utveckla den. Tack vare de akademiska arbeten som har gjorts och som har publicerats av förlag i USA och Storbritannien har fältet och 33  Vannevar Bush : » As we may think « i Atlantic Monthly [1945] läst den 21/2 2011, kl. 13.45. http ://www.theatlantic.com/magazine/archive/1945/07/as-we-maythink/3881/ 34  C.T. Funkhouser : Prehistoric digital poetry. An Archaeology of forms 1959-1995, 2007, s. 37. 35  Funkhouser, 2007, s. 77f. 36  Jacques Donguy : » Terminal zone – manifest för en digital poesi « och Alain Vuillemin : » Poesi, informatik… « båda i OEI nummer 22/23, 2005.

19


framförallt de amerikanska författarna fått ökade uppmärksamhet. Självklara referenser i den digitala litteraturkanonen är i dag Michael Joyce, Shelley Jackson, Stuart Moulthrop, John Cayley och Talan Memmott. Vidare har Electronic Literature Organization (ELO), Electronic Poetry Center (EPC) och den digitala tidskriften Electronic Book Review (EBR) haft stort inflytande för fältet och des utveckling. EPC och ELO är en av de största och viktigaste publiceringskanalerna för digitala verk och akademiska artiklar. EPC innehåller omkring 100 namn på poeter och forskare inom området. EPC är också ansvariga för konferensen E-poetry Festival som anordnas vartannat år. ELO startade 1999 för att stödja och organisera den digitala litteraturen. Bland annat har man ordnat ett arkiv, » Electronic Literature Collection «, för att samla verk och säkra tillgången till dessa. Man anordnar också uppläsningar, seminarier och prisutdelningar. En viktig del är inte minst deras arbete för att sprida information om hållbar och säker produktion. Det handlar till exempel om hur man på bästa sätt bevarar, sparar och sprider digitala verk. Än så länge har två texter publicerats Acid-Free Bits (2004) och Born-Again Bits (2005). En bra överblick över de senaste årens produktion ger ELO :s samling Electronic Literature Collection, där den andra delen publicerades den nionde februari 2011. Därmed inkluderades ytterligare 63 verk till samlingen från länder som Österrike, Australien, Katalonien, Kanada, Colombia, Frankrike, Tyskland, Israel, Nederländerna, Portugal, Peru, Spanien, Storbritannien och USA. Sverige finns än så länge inte representerad i samlingen. Däremot pågick ett samarbete mellan ELO och den nordiska organisationen ELINOR (Elektronisk Litteratur i Norden), som jag återkommer till längre fram. Den svenska utvecklingen I Sverige finns det författare som arbetar inom digitala litterära praktiker, men denna litteratur fortsätter trots allt att vara en obskyr verksamhet för ett fåtal personer, inte sällan konstnärer inom andra fält än det litterära, som till exempel bild, musik, performance etc. Anledningarna till detta är naturligtvis inte enkla att peka på. Allmänförlagen har satsat på nya medier i ett förhållandevis tidigt stadium. Redan 1992 hade Norstedts långtgående planer på att ge ut romaner på diskett vilket dock aldrig förverkligades. Däremot gav man ut Malin Lindroths diktsamling Skitunge på cd-rom 1995. Detta är ett år som i kan betraktas som en brytpunkt för cd-rom utvecklingen då allt fler aktörer gav sig in detta segment.37 Cd-romens tid blev dock kort och förlagen förhöll sig därefter avvaktande till nya digitala satsningar. När Rocket eBook kom till Sverige ansågs den inte kunna konkurrera med den tryckta boken, och få skönlitterära titlar publicerades som e-böcker. Den lilla skärmen och det ogästvänliga gränssnittet betraktades som bättre lämpad för kurs- och facklitteratur, som man ändå inte läste för nöjes skull. Av de initiativ som dock har gjorts inom det skönlitterära området kan man nämna Albert Bonniers förlag som i samband med Gabriella Håkanssons roman Operation b samt Aase Bergs diktsamling Mörk Materia några år senare, släppte 37  » Rätt tidpunkt att satsa på CD-ROM « i Svenska Dagbladet, 13/2 1996, s. 33. 20


extramaterial på förlagets hemsida. I Bergs fall handlade det om att skapa fler ingångar till Mörk Materia genom att skriva om olika referenser och alternativa associativa sätt att läsa dikterna på. När det gäller Håkanssons digitala text var det en fortsättning på historien i den tryckta texten. Dessa texter finns inte kvar i dag, men idén lever vidare och man har gjort en ny sida som heter bonnierlyrik. se. Där har bland annat konstnären och författaren Johannes Heldén publicerat ett digitalt verk vid namn Väljarna.38 Det är en flash-animerad dikt där en tät dimma täcker skärmen, genom vilken en mörk gran framträder och några ­svarta fåglar. Hela tiden hörs ett monotont melankoliskt ljud. Det är användaren/läsaren som själv genererar diktens text, som består av 50 fragment, uppdelade i ord, fraser och meningar, vilka framträder genom att man klickar på skärmen. På så sätt tar dikten stegvis form i skärmens underkant. Varje textfragment eller » lexia « motsvaras av en siffra mellan ett till femtio i skärmens underkant och när användaren/läsaren för muspekaren över bilden lyser de olika siffrorna. Det här lockar läsaren till att leta efter området på bilden som motsvarar nummer ett först och sedan leta efter nummer två, i tron att det finns en rätt början och ett slut. Man upptäcker då att textfragmentet tycks framträda helt slumpmässigt när ett, två och tre inte ställs efter varandra. Den multimediala texten gör narr av läsarens strävan efter en tydlig början och slut. Mindre förlag Sedan 2000 har förlag efter förlag börjat med någon form av digital verksamhet och nästan alla förlag erbjuder i dag texter i epub, pdf eller andra format. Samtidigt har nästan alla de multimediala digitala texterna som har nämnts tidigare gjorts i syfte att skapa ett mervärde kring den tryckta boken, på så sätt att läsupplevelsen kan fortsätta på Internet. Det här är en form av konvergens som söker expandera bokmarknaden till nya segment. De marknadsekonomiska övervägningar är styrande för verksamheten och satsningar tar form som experiment för förlagen att undersöka marknadens attityder till den digitala miljön. De konstnärliga verksamheterna, de få gånger de understöds av ett förlag, representeras av mindre förlag. Med en mindre organisation blir de ekonomiska riskerna mindre och även om ekonomin naturligtvis är en viktig faktor för såväl stora som små företag är de externa förbindelserna färre, det ekonomiska ansvaret annorlunda och oftast är drivkraften snarare konstnärliga ambitioner än ekonomisk vinst. Ett tidigt exempel är Kerstin Ekman och hennes digitala verk Rymdresa. Rymdresa gavs ut på två 5,25 tums disketter och två 3,5 tums disketter av Walters Lexikon, ett förlag som tidigt satsade på det digitala formatet.39 Från Ekmans 38  http ://www.johanneshelden.com/elect.html hämtat den 28/2 2011 kl. 15.25. 39  Redan 1988 gav man ut den första svenska cd-rom skivan tillsammans med Terminologicentrum (TMC). Skivan innehöll 27 000 svenska termer med svenska definitioner och deras motsvarighet på en rad andra språk. Göran Walter som driver förlaget är en tidigare anställd på TMC. Läst den 22/2 2011 kl. 16.10. http ://www.tnc.se/ tnc-19791987.html

21


sida fanns det en uttalad ambition att intressera nya läsare både unga och gamla till digitala litteraturformer. 40 Ekmans intresse för medier och medialrepresentation är stort, men inte så omtalat. Cecilia Lindhé, doktor i litteraturvetenskap, har uppmärksammat denna sida hos Ekman i sin avhandling Visuella vändningar. Bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Här tar hon bland annat upp produktioner som Ekman gjorde på och för datorn. Det första digitala verket var just Rymdresa och publicerades i början av 90-talet. Enligt omslaget är det ett » litterärt datorprogram «, baserat på Stanislaw Lems science-fiction bok Segraren. Användaren rörde sig fram i berättelsen genom att svara rätt på ett antal frågor. I den första nivån handlade frågorna om rymden. Fel svar på en fråga innebar att man hamnade i » Tomma rymden «. För att komma tillbaka måste man först identifiera en stjärnbild. Om användaren fortsatte att svara fel sju gånger avslutades programmet. Svarade man istället rätt på alla frågor på den första nivån gick man vidare till » Världarna « där ytterligare frågor väntade. Denna gång handlade det om Lems bok, men också mer allmänna frågor om rymden, nutidshistoria och filosofiska frågor som » Vad är ett med­ vetande ? «.41 Ett annat mindre förlag är webbförlaget Serum som grundades 1999. Thomas Lindblad valde att starta förlaget då han såg en möjlighet att utnyttja webben som en ny publiceringskanal som etablerade förlag helt hade förbigått.42 Förlaget har sedan starten främst publicerat texter i pdf format, men tidigt fanns det ambitioner om att eventuellt ge ut litterära verk som var mer än bara text. Man gav uttryck för en förändrad litteratur syn och skrev att » [e]n bok behöver inte längre betyda skriven text utan kan även vara ljud, delvis musik och/eller verbal uppläsning «.43 Även om det i dag inte märks av så mycket digital multimedial litteratur på Serums hemsida, bortsett från någon enstaka » bildnovell «, har tilltron till digitala texter i allmänhet inte minskat från Lindblads sida. Det finns för många fördelar när det gäller läsbarhet, distribution och möjligheter 40  Ambitionen kan sägas återkomma, då Ekman några år senare gjorde hemsidan Hotagens minne 2006, som är en hemsida om den jämländska bygden Hotagen. På hemsidan kan man läsa om » Bykulturen «, » Historia «, » Skogen «, » Skogsbruket «, » Fjället «, » Vattnet «, » Jakten «, » Fisket « och om filmer som har spelats in i området. Det finns på de olika sidorna olika skönlitterära texter av Gunnar Ekelöf, Gustav HedenvindEriksson och Pelle Molin, samt Ekman själv. Lindhé väljer att kalla Hotagens minne för en hypertext. I en bemärkelse är den också det, det vill säga som en webbsida på Internet som struktureras av hypertexter. Däremot är det inte något skönlitterärt verk, som en hypertextroman, hypertextnovell etc. Det finns en poäng med att skilje på hypertext som textteknologi och hypertexts som litterär genre, för att inte urholka ordets innebörd. Lindhé, 2008, s. 53. 41  Cecilia Lindhé : Visuelle vändningar. Bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst, 2008, s. 54ff. 42  Smith och Zachrisson, 2000, s. 48. 43  Från informationsbladet » Serum bokförlag – författare med attityd «, utdelat vid Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg 1999 citerat i Smith och Zachrisson, 2000, s. 49f.

22


att uppdatera texter, menar han. Vad som dock förhindrar att en utveckling verkligen tar fart, ligger delvis i de större förlagens och författarnas motvilja att övergå till digitala texter i större skala, då de inte minst har ekonomiska och upphovsrättliga frågor att ta hänsyn till. En övergång är osäker eftersom det i dagsläget inte finns några välfungerande betalningsmodeller samtidigt som betalningsviljan framstår som låg. Något som han delvis också anser ligger i de stora aktörernas ointresse för att det faktiskt ska fungera. Ett specifikt svenskt problem som Lindblad ser det är att Sverige hela tiden har legat i framkant när det gäller den illegala fildelningen. I USA finns inte samma gratiskultur och det kommer att ta lång tid att förändra attityder och beteende kring denna fråga i Sverige.44 Ett annat liknande förlag är Pupill förlag, som startade 2010, med en ambition att ge ut debutanter till ett lågt pris i digital form. Priserna sätts efter böckernas omfång, vilka ofta är korta och därmed är priset mycket lågt. Från fem kronor för de billigaste novellerna till 40-50 kronor för de dyraste texterna. Isabell D ­ ahlberg, redaktör på förlaget förklarar : » Tanken är att de ska passa för att läsa till exempel på mobil, och att det ska vara enkelt att köpa och ladda ner dem – ­ungefär som att köpa en låt på Itunes «.45 Samtidigt tror hon inte heller att kunderna är beredda att betala så mycket mer för en digital fil, i alla fall inte i dagsläget. När det gäller det ekonomiska läget påpekar Dahlberg att uteblivna tryck- och distributionskostnader innebär att de slipper garantera en viss försäljning på varje titel. Liksom Serum säger de själva att de har varit ett mycket stor efterfrågan på deras böcker. Dock märks efterfrågan mest i utlåningen på biblioteken, medan färre väljer att betala för produkterna. Enligt Malin Norlander som är ansvarig utgivare på Pupill finns det en stark ambition att ge ut multimedia verk. Framförallt tänker man sig då pedagogiskt material, animerade barnböcker och serier, men ännu finns det inga sådana produkter till försäljning.46 2010 startade också förlaget Aglaktuq som består utav Karin Ström, Anna Vogel och Agens Stenqvist. I förlaget förenas erfarenheter från teater, film, tv, radio, dagspress och musik och de är ett tydligt exempel på hur den digitala litteraturens område, med Maria Engbergs ord är ett vitt fält av praktiker, med personer som inte bara befinner sig på gränsen till olika kulturella områden utan fullt ut korsar dem.47 Deras målsättning är att sprida litteraturen i så många medier som möjligt. De två romaner som har publicerats hittills, Våld av Karin Ström och Den 44  Thomas Lindblad [thomas@forlaget.se] » Re : Två frågor om förlaget - Examensarbete, Förlagskunskap « [e-post]. Personligtbrev till uppsatsförfattaren 28/2 2011. 45  Johanna Westlund : » Nytt Förlag ger bara ut e-böcker « i Svensk Bokhandel, 2010 :17, s. 6. 46  Malin Norlander [malin@pupill.se] » Re : Litteratur i digitala medier - Förlagskunskap, examensarbete (några frågor) « [e-post]. Personligt brev till uppsatsförfattaren 24/2 2011. 47  Engberg, 2007, s. 16.

23


ryska sjalen av Anna Vogel är tillgängliga som e-bok och ljudbok utöver den tryckta boken. Våld finns också om app till Apples produkter som Iphone och Ipad. Den digitala utvecklingen har inneburit enbart fördelar, menar Ström, både vad gäller produkten och produktionsprocessen. Produktionen är billigare och mer miljövänlig, distributionen är enklare och snabbare samt att det skapas nya konstnärliga möjligheter. Dessutom underlättas kontakten med läsarna när man kan kommunicera via sociala medier eller lägga upp filmer på Youtube. Innan Aglaktuq startade hade Ström försökt att få ut sitt manus på etablerade förlag, men det blev snart påtagligt hur svårt det var att förena konstnärliga drivkrafter med marknadens drivkrafter. Förlagen som refuserade hennes text ansåg att den höll hög kvalitet men avböjde på grund av ekonomiska skäl. Ström menar själv att den sortens litteratur som hon skriver inte bär sig ekonomiskt och hon har en viss förståelse för förlagens beslut. Våld som är Ströms tredje roman, finns som sagt tillgänglig i en rad olika format, men särskilt intressant i sammanhanget är den app som finns som ut­ över själva romanen också består av olika ljudspår som bildar ett soundtrack till berättelsen. Ström fick idén från sångaren och musikern Nick Caves roman The Death of Bunny Monroe, vilken också innehåller ett soundtrack. Responsen från läsarna har varit uppskattande och hon valde också att läsa in delar av texten till musiken, och släppte en ny version av appen. När Ström skrev Våld skiljde sig arbetet åt från de tidigare romanerna. Inte minst var det arbetet med skivan En saga om en sten som kom ut 2007, som fanns kvar och satte spår i hennes skrivande. Ström förklarar det som att det var » kroppens egna oskrivna musikaliska grammatik « som efter tiden i studion också sipprade in i skrivandet och språket framstod som något lika mycket verbalt som auditivt. På ett sätt är det en mycket konkret relation där klanger, ackord, melodier också låter sig uttrycks i konsonanternas hårdhet och vokalernas mjukhet. Språket måste alltid förhålla sig till sina referenter och koncept och har därför inte samma logiska frihet som musiken. Men språket kan också upplevas i andra dimensioner än just det verbala och Ström arbetar med dessa » betydelselösa hjälpmedel « för att försöka få språket att omfatta mer än vad det traditionellt gör och tillåts göra. Våld är på många sätt en uppgörelse med våra medierade villkor att kommunicera och tänka, som hos Ström inte sällan blir just våldsam och aggressiv. Det finns också ett uppbrott med den temporala framställningen som påminner om tematiken och estetiken i inte minst hypertexter, och därmed sätts romanen in i ett förhållande med andra digitala texter på fältet. Någon anledning till varför det är förhållandevis få personer som skriver eller producerar multimedial digital litteratur, kan inte Ström se. Digitaliseringen av musik och litteratur har varit en viktig förutsättning för hennes egna konstnärliga verksamhet och hon hoppas att en fortsatt teknisk utveckling ska bidra till att det blir fler konstnärer som överstiger konstarternas gränser.48

48  Karin Ström [karin@aglaktuq.se] » Re :Två frågor om Våld och ny litteratur i digitala

24


Alternativa publiceringskanaler Serum, Pupill och Aglaktuq tillhör en liten skara förlag som har en ambition att ge ut multimedial digital litteratur. Även om större delen av utgivningen faller utanför vad många forskare skulle definiera som digital litteratur utgör deras verksamhet ändå en avvikelse gentemot andra förlag, då man som aktörer inom två motsatta ekonomiska logiker låter den ekonomiska falla tillbaka till förmån för den konstnärliga. Vill man hitta svenska författare av digital litteratur måst man söka sig utanför de etablerade publicerings- och distributionskanalerna, som förlag, bokhandlar, tidskrifter etc. utgör. Så gott som all digital litteratur publiceras direkt på Internet, via fristående grupper eller via författarens egen hemsida, ofta gratis för läsaren att ta del av. Utöver egna hemsidor är de enskilt viktigaste publiceringskanalerna för svenska författare ELINOR och Afsnit P. ELINOR (Elektronisk litteratur i Norden) presenterar olika författare från de nordiska länderna, förutom Island, som är eller har varit aktiva i syfte att öka medvetenhet om digital litteratur och bevara den för framtiden. När man startade hemsidan hoppades man också att i ett längre perspektiv kunna inspirera nya författare att skriva digital litteratur. Aktiviteterna med hemsidan varade bara ett år från 2005 till 2006, då man fick ett ekonomsikt bidrag för att komma igång med verksamheten. I november 2006 lanserade man ett arkiv med 64 verk ifrån de olika nordiska länderna. Sverige representerades av sju » verk «, minst bland de nordiska länderna, och då inkluderades dessutom två tidskrifter, OEI och den nu nerlagda tidskriften Stalker Magazine. I dag är tyvärr vissa sidor oåtkomliga. Den danska webbsidan Afsnitp.dk startade 1999 av Christian Yde Frostholm, Charlotte Hansen och Karen Wagner. Sidan fungerar som ett galleri för att visa upp digitala konstverk från olika länder, framförallt Danmark. Verksamheten drivs genom ideellt arbete även om man fick ekonomiskt stöd från Kultur­ departementet i Danmark för att starta sin verksamhet och sedan dess också har fått ekonomiska bidrag för olika projekt. Karl Erik Tallmo som publicerad sin och Sveriges första hypertextroman Iakttagarens förmåga att ingripa, 1992, tillhör den grupp av författare som väljer att ge ut sina verk utanför den etablerade bokmarknaden. Romanen gavs först ut på tre disketter och innehöll också en bruksanvisning på fyra sidor. Verket, som producerades med hjälp av Apples hypertext program Hypercard, innehåller förutom text också bilder och ljud, men utan » några spektakulära effekter «, som Tallmo själv skriver. 49 Inslagen av bilder och medier « [e-post]. Personligt brev till uppsatsförfattaren, 4/2 2011. 49  Redan fyra år tidigare, 1988 hade han skrivit och publicerat Hamnen, en mindre text bestående av 52 meningar som slumpmässigt kombinerades. Detta var altså bara ett år efter Michael Joyce hade släppt afternoon : a story. Hämtad : 28/1 2011 kl. 17.51 http :// www.nisus.se/archive/iakttaga.html#dit Hypercard var ett program från Apple som lanserades 1987. Programmet tillät användaren att skriva text, lägga till bilder, ljud och animationer som sedan kunde länkas till varandra. Ett program som i mindre skala möjligjorde vad Internet sedan skulle komma att göra. Program som Hypercard var på inget sätt ovanligt, också Joyce hade lanserat

25


ljud gör Tallmos roman också till den tidigaste multimediala romanen i Norden. Hans sätt att använda hypertextens egenskaper är kreativa och samtidigt överraskande för ett sådant tidigt verk, menar Hans Kristian Rustad, som forskar om bland annat digital litteratur och estetik vid Hedmarks högskola i Norge.50 Att ta del av romanen i dag är dock förbundet med många svårigheter. Den går visserligen att låna från Kungliga Biblioteket i Stockholm och Lunds universitetsbibliotek liksom att köpa från författaren själv, men för att läsa filen krävs dels ett äldre Macintosh operativsystem och dels programmet Hypercard. Konstnären Johannes Heldén som är utbildad på Valands konsthögskola i Göteborg och har publicerat sammanlagt sex tryckta böcker på OEI Editör och Albert Bonniers förlag, har också valt att publicera sina verk genom egna hemsidor och fria konstnärliga grupper. Tre av hans verk har distribuerats via ELINOR, varav två av dem primärt publicerades på en egen hemsida och inte längre finns tillgängliga. Det tredje verket Primärdirektivet publicerades den 1 december 2006 på Afsnit P :s hemsida som en del i antologin ord i øjet – ny nordisk visuel poesi.51 Samtidigt som Heldén inte vill vara en konstnär som skriver böcker eller en författare som gör konstutställningar, så är han fascinerad av de olika konstarternas inblandning och påverkan på varandra. Det är både en förlust och vinst som sker. Såväl bildens magi som textens magi försvinner, säger Heldén. Istället uppstår något nytt som inte riktigt går att sätta fingret på. En bakgrund till Heldéns poetik är graffiti, som han sysslade med i sin ungdom och som också var en viktig del i hans första diktsamling Burner. Just graffitin är en konstform som blandar det visuella och det verbala i verkets helhet. Text och bild sprider ut sig i ett territorium utan infrastruktur, på ett sätt som liknar texten i den digitala miljön.52 En annan konstnär i som också var med i antologin ord i øjet var den finlandssvenska konstnären Cia Rinne. Hon har en master i filosofi och har arbetat konstnärligt inom många olika områden, bland annat i samarbete med fotografen Joakim Eskildsen i olika dokumentära arbeten. Dessutom har hon get ut två diktsamlingar, zaroum (2001) på eget förlag och notes for soloists (2009) på OEI Editör. Archives zaroum som hennes bidrag till ord i øjet heter är liksom Heldéns verk gjort i flash och består av sju delar, illustrerade som flikar på en mapp. Klickar man på en flik kommer man till en avskalad sida med några få dikter eller aforismer i form av animerad text och enklare illustrationer. För att dikterna ska bli till måste man återigen klicka på ord eller illustrationerna, som gör att de förändras och genererar nya ord. På det här sättet lyckas Rinne tematisera betraktarens perspektiv sin hypertext i ett liknande program, vid namn Storyspace. 50  Videoinspelning av Hans Kristiand Rustad föreläsning på ELMCIP hämtad 27/2 2011 kl. 17.59 http ://vimeo.com/album/1338243/video/15662502 51  http ://www.afsnitp.dk/galleri/ordiojet/ 52  Johannes Heldén i en intervju för Afsnit P. http ://www.afsnitp.dk/galleri/konkretpoesi/helden/interview/home.html Hämtat den 1/3 2011 kl. 14.29.

26


som styr vad som ses och upplevs. Genom ett klick förbyts perspektivet och objektet förändras. Sverige är det enda land som än så länge inte har någon egen organisation likt Afsnit P som kan samla och tillgängliggöra digitala verk. Danmark, Norge och Finland har alla olika mer eller mindre formella nationella organisationer för digital litteratur. I Finland var det länge tyst kring den digitala litteraturen, säger Raine Koskimaa professor i digital kultur vid universitet i Jyväskylän.53 Men 2005 startade hemsidan Nokturno som sedan dess kommit att bli det främsta organet för att publicera och sprida olika former av digital litteratur. Främst rör det sig om finska författare men man översättar också utländska författare. Nokturno är också en del av Nordic Poetry Center (NPC) som publicerar översatt poesi från norden och Ryssland bland annat. Från Sverige finns bland annat två dikter av Ulf Karl Olov Nilsson översatta och en dikt av Lars Mikael Raattamaa. NPC har i dagsläget få multimedia verk eller verk som är skapta för en digital miljö. Oftast är det överförda texter från tryckta källor. 2007 grundades bloggen och printon-demand förlaget Ntamo, som i dag är det förlag som publicerar mest lyrik i Finland. Båda dessa organisationer är centrala aktörer på det litterära fältet och man har ett stort nätverk som sträcker sig till grupper i andra länder. På samma gång är det små organisationer som består av ideellt arbetande personer. En mer professionell organisation är norska PNEK (Produksjonsnettverk for elektronisk kunst) som är offentligt finansierat av norska kulturrådet. Det etablerades 2007 som ett nätverk av norska organisationer för att arbeta med att producera och förmedla digital och interdisciplinär konst. En nod i detta nätverk är förlaget Gasspedal, som grundades av Audun Lindholm 1999. Förlaget ger ut nyskriven litteratur på olika nordiska språk och samarbetar också med andra aktörer som till exempel svenska OEI. Andra organisationer som är med i samarbetet är Bergen Senter for elektronisk kunst (BEK) och Piksel. Det är ingen slump att alla dessa grupper är centrerade till Bergen. Vid sidan av de etablerade allmänförlagen och de större kulturella institutionerna som finns i Oslo, har Bergen framträtt som en alternativ scen, påpekar Lindholm, som själv är en central gestalt här.54 Genom institutionen för lingvistik, litteratur och estetik vid universitet i Bergen och Skrivekunstakademiet har det funnits en kreativ miljö där unga författare, konstnärer och teoretiker har möts. Gasspedal har etablerats som ett förlag där dessa nya författarskap förvaltas och vartannat år hålls Auditurfestivalen i Bergen där ny poesi från olika länder presenteras. Den danske multimedia konstnären Michael Valeur intar en unik position i detta sammanhang, då hans två verk Black Out (1997) och Engelen (1999) har blivit en del av katalogen på det Kungliga Biblioteket i Köpenhamn. De båda verken har definierats som datorspel, men det är framförallt ett viktigt steg i 53 Raine Koskimaa : » Publishing and other venues for Electronic Literature – The Cases of Finland and Italy « fördrag vid Electronic literature Comunities Seminar i Bergen 21/09 2010. http ://vimeo.com/15735613 54  Audun Lindholm, Gisle Frøysland, Trond Lossius, Jeremy Welsh : » Electronic Arts and Experimental Literature Communities « föredrag vid Electronic Literature Communities Seminar i Bergen 20/9 2010.

27


etablerandet av den digitala litteraturens legitimitet. Det här innebär ändå bara en marginellt ökad säkerhet för dessa verk, påpekar Rustad, då varken företaget som publicerade Valeurs verk finns kvar och Valeur själv har ingen kontroll över filerna. Dessutom är det inte självklart att användaren kan köra programmet på sin dator då det förutsätter äldre hårdvaror. 55 Frågan om tillgång och kvalitet Att den digitala litteraturen för ett undanskymt liv djupt inne i Internets djungellika vegetation utgör självklart ett hinder för dess utbredning och möjligheter att utvecklas. Inte minst blir uppmärksamheten i media och bokhandlar låg. Några undantag som bekräftar regeln kan dock nämnas, som en krönika i Dagens Nyheter där Jonas Thente skriver om Johannes Heldéns verk Primärdirektivet samt en artikel om Maria Engbergs avhandling i Svenska Dagbladet.56 Annars är den digitala litteraturen en anomali bland svensk kulturjournalistik, och som när den uppmärksammas, som i Karl Erik Tallmos fall, är svår att förhålla sig till.57 Det pågår dock forskning för att kartlägga vilka publiceringskanaler som författare använder i dag, vilket också kan bidra med kunskap om hur man kan främja spridning av digital litteratur.58 Problemen med den digitala litteraturens tillvaro är samtidigt större än att bara gälla uppmärksamhet i media. Framförallt två problem avtecknar sig. För det första finns det ett problem med tekniken som reser frågan om hur man på bästa sätt kan bevara digitala verk. Det här har blivit en fråga som har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren. I en artikel i Dagens Nyheter säger Östen 55  Enligt Hans Kristan Rustad ska även dessa två verk ha blivit invalda som en del i den danska kulturkanonen, men några belägg för detta påstående har dock inte kunnat hittas. Däremot finns det uppgifter om att Valeurs texter är en del av danskämnet och läses på skolorna i Danmark i dag. Hämtad : 28/2 2011 kl 13 :32. http ://www.statensnet. dk/pligtarkiv/fremvis.pl ?vaerkid=35800&reprid=0&filid=21&iarkiv=1 56  Jonas Thente : » Konstnärliga korsformer. Litteraturen hittar bort på nätet « i Dagens Nyheter 5/12 2006, s. 4 och Magnus Bremmer : » Poesin banar ny väg bland ettor och nollor « i Svenska Dagbladet 1/12 2007, s. 4. 57  Som Tallmo själv påpekar var det bara Lars Gustafsson i Svenska Dagbladet, utav sammanlagt fem artiklar som bemödade sig med att kritisera texten som konstnärligt verk. 58  Just nu genomförs en studie som ser närmare på hur den elektroniska litteraturen publiceras. Studien som genomförs av Markku Eskelinen och Giovanna Di Rosario, fokuserar på organiserade former av publicering via elektroniska tidskrifter, tävlingar, hemsidor, museer och gallerier. Syftet är att » identifiera nationella och internationella kontaktnätverk, genom vilka innovativa verk och praktiker inom elektronisk litteratur distribueras «. Två seminariedagar kommer äga rum den 28-29 mars på universitet i Jyväskylä med anledning av studien, där författare och förlag kommer att medverka. Bland annat kan nämnas att stora förlag som Penguine UK, Gallimard och Suhrkamp, och MIT press. I studien kommer man presentera en förteckning över arenor där den elektroniska litteraturen publiceras, beskrivning över de bästa exemplen samt råd till hur man kan utveckla möjligheterna för publicering.

28


Jonsson, som är verksamhetsledare för Centrum för långsiktigt digitalt bevarande (LDB), att de arkiv som finns i dag är undermåliga, men att medvetenhet om detta också blir allt större. Det pågår en rad olika projekt runt om i landet för att utveckla de digitala arkiven. En viktig aspekt på den digitala litteraturens område är att etablera tydliga hemvister som läsarna känner till och enkelt kan hitta. Det förutsätter centralt organiserade instanser som kontinuerligt arbetar med att hålla de digitala verken tillgängliga. Som det är i dag kan det ta lång tid att leta sig fram till de många verk som finns utspridda på Internet. Framförallt lagring på Internet är i behov av underhåll och utveckling då man med en historisk återblick ser hur mycket material som försvinner på ganska kort tid. Det här låter sig tyvärr inte enkelt göras eftersom det kostar mycket pengar, något som de flesta ovannämnda organisationer saknar. Faktum är att ett digitalt arkiv är dyrare att sköta än ett fysiskt arkiv. Enligt Harvard University Library är det upptill sexton gånger dyrare att lagra en digital fil än en bok.59 För det andra blir det ett problem att det saknas verktyg och kompetens att bedöma den konstnärliga kvalitén på dessa verk, vilket skjuter upp och även förhindrar ett genomslag på det litterära fältet. Problemet är naturligtvis större i Sverige än i till exempel USA där mycket forskning har bedrivits sedan 1980-­talet. N. Katherine Hayles är den som mest har betonat vikten av en mediespecifik analys.60 I Sverige har Maria Engberg verkat i Hayles efterföljd men dock med ett internationellt perspektiv som förbigår svenska författare. Hon påpekar att det är förvånande att uppmärksamheten och intresset för digital litteratur fortfarande är så lågt. Som ett nytt framväxande fält torde det intressera litteraturvetenskapen som brukar intressera sig för olika avantgardistiska strömningar.61 Hans Kristian Rustad föregår med gott exempel och har bidragit genom sina analyser av rad nordiska digitala verk.62 59  Håkan Lindgren : » Söker digital slutförvaring « i Dagens Nyheter 17/8 2008, s. 12-13. Det här är inte bara ett problem för digital litteratur utan det berör alla former av digitalt arkiverande. Efter regeringens beslut 2000 tillsattes den så kallade Arkivutredning som fick till uppdrag att undersöka frågan om digitala arkiv för statliga myndigheter och liknande. Ett utlåtande publicerades två år senare, Arkiv för alla – nu och i framtiden (SOU 2002 :78), där man menade att det bör inrättas en samordnings- och utvecklingsfunktion för digitala arkiv och en övergång till dessa, inom Arkivverket, som är den myndighet som bär ansvaret för att det nationella kulturarvet bevaras och hålls tillgängligt. Ekonomiskt krävs det också regelbundna nya investeringar i hård- och mjukvara vars medellivslängd är mellan tre till sju år. Arkiv för alla – nu och i framtiden (SOU 2002 :78), s. 153ff. 60  N. Katherine Hayles : » Print Is Flat, Code Is Deep : The Importance of Media-Specific Analysis « i Poetics Today, 2004, 25 :1, s. 67-90. 61  Engberg, 2007, s. 17f.. 62  Se bland annat » Når litteratur går fra skjerm til papir. Lys/Mørke som remodalisert tekst « i Skrift/bilde/lyd, 2010 och » Elektronisk Litteratur i Norden. Nordisk hyperteksttradisjon i lys av internasjonal hypertekstfiksjonshistorikk « i K&K (Kultur och klasse), 2008 :2, s. 190-216.

29


Avslutning Michael Joyce hävdade under sitt föredrag i Stockholm 2001 att den digitala litteraturen i någon utsträckning faktiskt hade etablerat sig kulturellt och kommersiellt.63 Och visst, i någon utsträckning hade den också det, och än mer i dag. Ändå får man nog erkänna att det som Thompson säger snarare är förlagsprocessen än produkten som har påverkats mest av den digitala utvecklingen.64 Den digitala produktionen och antalet författare har däremot inte vuxit i omfattning på motsvarande sätt. Den franska sociologen Pierre Bourdieus arbeten om litterära fält är sedan länge omskrivna och kända, men förtjänar att luftas upp igen för att i det här sammanhanget ge ett perspektiv på hur man kan betrakta utvecklingen av den digitala litteraturen. Den konstnärliga status som en författare får är en produkt och uppstår som ett kollektivt socialt kapital som bildar en norm för utövarna på fältet, enligt Bourdieu. Det finns alltså en etablerad norm som författarna måste förhålla sig till på ett eller annat sätt, och kanske kan den här normen vara en anledning till att de flesta författare väljer att skriva för tryckta medier. Viljan att skriva och att bli författare hänger också ihop med läsningen. Fortfarande gäller det för de flesta som växer upp att de bygger sig ett förhållande till litteraturen utifrån » boken «. Kanske är den romantiska idén om författaren som geni och som så starkt kopplas till » skriften « och » boken «, död till sin gestalt men dess ande vilar fortfarande över fältet. Man kan också kalla det konservatism, som hänger ihop med en drivkraft att bli läst, men faktum är att de litterära författarna har förblivit trogna den tryckta boken. Inte ens de språkmaterialistiska poeterna som Lars Mikael Raattamaa eller gruppen kring OEI (med några få undantag) har lockats av digitaliseringens potential. De har, som den amerikanska professorn Jay David Bolter påpekar angripit och kritiserat den litterära traditionen från insidan.65 Istället är många av författarna inom den digitala litteraturen konstnärer verksamma inom en rad olika fält, och kanske är det i deras egenskap av no63  Joyce, 2001, s. 17. 64  Alla de mindre förlagen och grupperna är exempel på hur den digitala utvecklingen har underlättat och gjort det möjligt för personer utan stora ekonomiska resurser att exempelvis starta förlag. Digitaliseringen är dock inte begränsad till de mindre förlagen, utan naturligtvis har också de större förlagen i stor utsträckning påverkats. De mest uppenbara ekonomiska värdena som den digitala tekniken har bidragit med för alla aktörer gäller driftsformer, innehållsskötsel, försäljning och marknadsföring, samt produktleverering. Thompson, 2010, s. 321. 65  Bolter, 2001, s. 139. Jesper Olsson, som tillsammans med Jonas (J) Magnusson är redaktör och ansvarig utgivare för OEI, menar att digital poesi och litteratur förvisso är ett intressant område, vilket inte minst nummer 22/23 är tecken på, men att både resurser och framförallt intresse saknas i dagsläget. » OEI, som den har sett och ser ut, [bygger] i hög grad på trycket och det pappersbaserade mediet – dess omfång, typografi och form, liksom de teoretiska intressen som omsätts, och de estetiska arbeten som publiceras, konfronteras

30


mader som de kan ifrågasätta de etablerade positionernas legitimitet. Enligt Maria Engberg kommer » digital poesi att fortsätta vara ett avgränsat fält. Men på samma sätt som med många avantgardistiska uttrycksformer får den en betydelse för konst- och litteraturarter och deras utveckling. «66 Författarna bär naturligtvis inte ensamt ansvaret för att den digitala litt­ eraturen ännu inte har kunnat skapa ett eget fält. Konstverket måste vara känt och erkänt som sådant, påpekar Bourdieu. Det krävs att en estetisk disposition och kompetens etableras. Det är alltså därför inte enbart konstnärernas ointresse som har betydelse utan närmast är det ett nätverk av inblandade aktörer och instanser som inverkar på produktionen av digital litteratur i sin helhet, så som universiteten, förlagen, kritiken etc.67 Som arbetet har visat är det dock få digitala » texter « som publiceras av några förlag på allmänsidan. För barnboksförlag ses de snarare som ett tillskott till förlagets » none-books «-segment, med spel, pyssel, memo etc.68 Det är egentligen bara läromedelsförlagen som genom digitaliseringen har kunnat utveckla sina produkter så att de har fått ett högre värde. Här har man kunnat utnyttja den digitala produktens hypertextuella och multimediala förmåga, sökbarheten, lagringskapacitet, samt dess uppdaterings- och anpassningsförmåga. Kanske kan man se en förändring av den negativa trend som den instrumentella läsningen har uppvisat de senaste åren tack vare digitala produkter, som tidigare har nämnts sedan lång tid tillbaka har ansetts som väl avpassad för den sortens läsning.69 Kanske innebär digitaliseringen att konstnärerna inte längre anser sig behöva förlagen för publicering. Många konstnärer rör sig fritt mellan olika praktiker och för med sig skilda logiker som påverkar både produktionsprocessen som distributionen. Därför kan man säga att den traditionella logik som karakteriserar det litterära fältet utmanas. Karin Ström som också har arbetat mycket med musik, påpekar att det inom skivbranschen finns en positiv attityd till egna skivbolag som upplevs som » kreddigt «.70 Artister med egna skivbolag har en möjlighet att få en högre konstnärlig status genom inom en sådan ram och kan inte bara överföras eller översättas till ett annat medium. Det skulle bli en annan tidskrift, som vi inte är lockade av att göra (för tillfället, i alla fall). « Jesper Olsson [jjo@oei.nu] » Re : OEI och digital poesi – en fråga « [e-post] personligt brev till uppsatsförfattaren, 10/2 2011. 66  Martin Wallström : » Teknik gör poesin mer experimentell « i Computer Sweden, 21/09 2007, s. 26. 67  Pierre Bourdieu : Konstens regler : det litterära fältets uppkomst och struktur, 2000, s. 330ff. 68  Ett undantag är Sarah Sheppards bok Massor av dinousarier, där hela boken har släppts i en Ipad version med ljud och animationer. http ://itunes.apple.com/se/app/ massor-av-dinosaurier/id408894794 ?mt=8 hämtat den 22/2 2011 kl. 15.42. 69  Bohlund, 2010, s 35f. 70  Alberte Bremberg : » Författaren som förläggare « i Svensk Bokhandel 2010 :20, s. 28.

31


att producera och distribuera sin musik själv, jämfört med att bli släppta på stora skivbolag. Än så länge finns inte samma attityd inom bokbranschen, menar hon. Kanske har förlagen en tydligare position inom det konstnärliga fältet som har inneburit att deras värde som kvalitetssäkrare är mycket större än skivbolagens. Men när förlagen inte längre kan ställa författaren i kontakt med läsarna eller kontrollera och utforma mediet i vilken denna kontakt sker genom, blir de snart överflödiga. De flesta författare producerar sina verk självständigt eller tillsammans med programmerare, formgivare och liknande och känner inget behov av en redaktör i den delen av produktionen. Däremot skulle de kunna dra nytta av förlagen för att ge dem legitimitet och ett större genomslag, vilket återigen faller tillbaka på förlagens vilja eller ovilja att ta ekonomiska risker. Förlagen är intresserad av att vara med om det finns en marknad där man kan sälja produkterna, med förlagsnamnet som garant för produkternas värde. I dag finns det inga väl fungerande betalningsmodeller, och det är svårt att se hur sådana skulle se ut när det gäller verk liknande de som har diskuterats i det här arbetet. Kanske kan man tänka sig en framtida diktsamling som säljs som dagens datorspel. Emellertid är industrin för datorspel en bransch som har drabbats hårt av illegal fildelning och tjänar allt mindre pengar på produktförsäljning och istället har börjat ta betalt inuti spelet. Det här är en fråga för ett annat arbete. Bourdieu påpekar också att det i det initiala stadiet då ett nytt fält blir till, präglas av mer vilja och entusiasm än kunnande. Den efterföljande generationen förfinar och professionaliserar föregångarnas vilja till en konstnärligt legitim stil.71 Man måste nog inse att vi fortfarande inte har lämnat det stadiet då man jublade över läsarens slutliga befrielse från författarens despotism, i och med hypertexten. Ett exempel, för att återigen referera till Joyce fördrag är när han talar om den linjära berättelsens kopplingar till fascismen.72 Samtidigt finns det många välskrivna analyser som bidrar med nya och användbara verktyg i arbetet med skapandet av ett nytt litterärt fält.73 De här verktygen behövs för att bedöma den digitala litteraturens värde samtidigt som det är till hjälp för konsekrationsinstanser som försäkrar den konstnärliga legitimiteten. Vi har i dag, också i Sverige, ett antal aktörer och instanser som positionerar sig på gränsen till digital litteratur, och som i sin verksamhet kan förflytta maktfördelningen så att en plats också skapas för digital litteratur.

71  Bourdieu, 2000, s. 151. 72  » Yet longing for completion can give rise to fascism as often as it does to art, whether the fascism of Heidegger or the fascism och infotainment culture wich commodifies wholenesses in succesiv product lives, that is fashion of fascism. « Joyce, 2001, s. 16. 73  Inte minst Maria Engbergs avhandling Born Digital : Writing Poetry in the Age of New Media (2007) men också N. Katherine Hayles böcker varav man kan nämna My Mother Was a Computer : Digital Subjects and Literary Texts (2005) och Electronic Literature : New Horizons for the Literary (2008).

32


Referenser • Abrahamsson, Örjan : » En ny sida av litteraturen. I vår lanseras e-boken i Europa « i Expressen, 2/2 1999, s. 4 • Arkiv för alla – nu och i framtiden, SOU 2002 :78, Stockholm • Béhar, Patrick, Colombani, Laurent, Krishnan, Sophie : » Publishing in the Digital Era « en studie genomförd av Bain and Company för Forum d’Avignon, • Bohlund, Kjell : Bokmarknaden 2010, Rapport från Svenska Förläggareföreningen, 2010, Stockholm • Bolter, Jay David : Writing Space : Computers, Hypertext and the Remediation of Print, 2001, Mahwah • Bourdie, Pierre : Konstens regler. Om det litterära fältets uppkomst och struktur, 2000, Stehag • Bremberg, Alberte : » Författaren som förläggare « i Svensk Bokhandel, 2010 :20, s. 28 • Bremmer, Magnus : » Poesin banar ny väg bland ettor och nollor « i Svenska Dagbladet, 1/12 2007, s. 13 • Bush, Vannevar : » As we may think « i Atlantic Monthly, [1945] • Curman, Sofia : » Ingen e-boksboom utan läsplattor « i Dagens Nyheter, 29/12 2009, s. 12 • Djurberg, Sara : » Luren lyfter barnboken « i Svensk Bokhandel, 2009 :18, s. 7 • Donguy, Jacques : » Terminal zone : manifest för en digital poesi « i OEI, 2005 :22-23 • Elfström, Josefin, Karlsson, Mia : » Bokmalarnas framtid är här « i Expressen, 11/2 2010, s. 12 • Engberg, Maria : Born Digital : Writing Poetry in the Age of New Media, 2007, Uppsala • Funkhouser, C.T. : Prehistoric Digital Poetry : An Archeology of Forms 19591995, 2007, Tuscaloosa • Hayles, Katherine N. : Electronic literature : New Horizons for the Literary, 2008, Notre Dame – My Mother Was a Computer : Digital Subjects and Literary Texts, 2005, Chicago – » Print is Flat, Code is Deep : The Importance of Media-specific Analysis « i Poetics Today, 2004, 25 :1, s. 67-90 • Joyce, Michael : A Web of Caring. The Book As It Was to Us, 2001, Stockholm • Landow, George P. : Hypertext 3.0 : Critical Theory and New Media in an Era of Globalization, 2006, Baltimore • Lindgren, Håkan : » Söker digital slutförvaring « i Dagens Nyheter, 17/8 2008, s. 12-13 • Lindhé, Cecilia : Visuella vändningar : Bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst, 2008, Uppsala • Manovich, Lev : » Nya medier från Borges till HTML « i OEI, 2005 :22-23, s. 59 • Murray, Janet : Hamlet on the Holodack. The Future of Narrative in Cyberspace, 2000, Cambridge, Massachusetts 33


• Neuman, Ricki : » Rätt tidpunkt att satsa på cd-rom « i Svenska Dagbladet, 13/2 1996, s. 33 • Rustad, Hans Kristian : » Når litteratur går fra skjerm til papir. Lys/Mørke som remodalisert tekst « i Skrift/bilde/lyd : analyse av sammensatte tekster, Engebretsen, Martin (Red.), 2010 – » Elektronisk Litteratur i Norden. Nordisk hyperteksttradisjon i lys av internasjonal hypertekstfiksjonshistorikk « i K&K (Kultur och klasse), 2008 :2, s. 190-216. • Schmidt, Lars : » En bok som aldrig tar slut « i Svensk Bokhandel, 2010 :15, s. 37 • Smith, Camilla, Zachrisson, Annika  : Skönlitteraturens nya kläder  ? elektronisk publicering av skönlitteratur : en kvalitativ intervjustudie med nio svenska förlag och fyra övriga aktörer på det litterära fältet, 2000, Borås • Strandberg, Hans : » Focus i alla nya IBM datorer « i Svensk Bokhandel, 1999 :3, s. 8 • Thente, Jonas : » Konstnärliga korsformer. Litteraturen hittar bort på nätet « i Dagens Nyheter, 5/12 2006, s. 4 • Thompson, John B. : Merchants of Culture : The Publishing Industry in the Twenty-first Century, 2010, Cambridge • Young, Neil de : » How Digital Content Resellers are Impacting Trade Publishing « i Publishing Research Quarterly, 2009, s. 139-146 • Vuillemain, Alain : » Poesi, informatik… « i OEI, 2005 :22-23 • Wallström, Martin : » Teknik gör poesin mer experimentell « i Computer Sweden, 21/09 2007, s. 26 • Westlund, Johanna : » Nytt förlag ger bara ut e-böcker « i Svensk Bokhandel, 2010 :17, s. 6 • Winkler, Lasse : » Förlagen laddar inför Ipad-lansering « i Svensk Bokhandel 2010 :19, s. 6-7 Intervjuer • Marie Carlsson, förlagschef på Liber, samtalsintervju, 2/2 2011 • Thomas Lindblad, förlagschef på Serum, mailintervju, 28/2 2011 • Ann Sköld Nilsson, förlagschef på Rabén och Sjögren, samtalsintervju, 23/2 2011 • Malin Norlander, redaktör och ansvarig utgivare på Pupill, mailintervju, 24/2 2011 • Jesper Olsson, redaktör och ansvarig utgivare för OEI, mailintervju, 10/2 2011 • Karin Ström, författare, mailintervju, 28/1 och 4/2 2011

34


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.