CONSAT Context Nr 1

Page 96

CONTEXT / #1 / 2022 PASSIONATE ABOUT TECHNOLOGY CONSAT LANSERAR NY IOT-PLATTFORM: NEXT TEST SOM VERKLIGEN GÅR PÅ DJUPET Fleet Studio: EN STJÄRNAPP FÖDS

Tillsammans

FÖRETAGANDE HANDLAR OM ATT BYGGA

, och pÄ Consat brinner vi för att tillsammans skapa lösningar som bestÄr av flera olika delar, som med vÄrt arbetssÀtt kan kopplas ihop likt lego. Vi vÀxer med nya bitar men alla bitar Àr genuint viktiga.

Om man tar Engineering och IoT som exempel har vi nu byggt upp en förmÄga som utgÄr frÄn vÄr gedigna kompetens inom utveckling av specialmaskiner och framför allt vÄr djupa förstÄelse för kundens verksamhet. Till det adderar vi vÄrt IoT-kunnande för att med hjÀlp av digitalisering skapa ett ökat vÀrde för vÄra kunder. Ju fler kunder vi trÀffar desto mer förstÄr vi hur ovanligt det faktiskt Àr att kollegor i branschen tar detta breda ansvar.

Detta förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€ller alla vĂ„ra bolag. Consat Telematics leveransĂ„tagande spĂ€nner över allt ifrĂ„n installation av hĂ„rdvara, integration av subsystem kombinerat med vidareutveckling och anpassning i en stĂ€ndigt vĂ€xande produktportfölj. Kunderna mĂ„ ha krav och önskemĂ„l men ”at the end of the day” sĂ„ Ă€r det viktiga att fĂ„ en vĂ€l fungerande helhetsleverens. Consat SES styrka Ă€r förmĂ„gan att förstĂ„ systemperspektiv, sĂ„vĂ€l vilka tekniska Ă„tgĂ€rder som ger mest besparing som till hur vi ihop med installationspartners tar ansvar för sjĂ€lva byggentreprenaden baserat pĂ„ förtroende. SES kunder har i mĂ„nga fall en egen energieffektiviseringsorganisation och dĂ„ om inte tidigare blir det extra tydligt hur vĂ€rdeskapande vĂ„ra leveranser Ă€r. Consat Datas kunder vĂ€ljer i mĂ„nga fall att helt otusourca sin IT-support. Att de-

2 CONTEXT / #1 / 2022
LEDARE

för framtiden

taljstyra innebÀr mÄnga grÀnsdragningar som tar bÄde energi och tid, vilket fÄ har för mycket av.

Att tillhandahÄlla större Ätaganden Àr dock inte lÀtt och det stÀller krav pÄ sÄvÀl organisation, arbetssÀtt som varje medarbetare, vars egna insats i mÄnga fall fÄr en direkt pÄverkan pÄ helheten.

Om man stannar upp och blickar ut över vad vi Ästadkommit tillsammans sÄ kan man inte bli annat Àn oerhört stolt och glad. Att vi skapar nytta och framgÄng genom samverkan rÄder inget tvivel om - och mer Àr pÄ vÀg.

Consat Telematics har nyligen vunnit nya kontrakt i Australien till bland annat landets största privata bussoperatör Ventura med över 500 bussar i Melbourne. I Kanada har vi vunnit en affÀr till staden Fredricton i öster sÄ nu har vi ett avstÄnd pÄ mer Àn 5580 km mellan denna kund och British Columbia i VÀstra Kanada!

Consat Engineering vÀxer med fler medarbetare och nya projekt sÄvÀl i Sverige som i Indien. VÄrt team i Stockholm utvecklar och levererar montageutrust-

ningar till Scanias produktionsenheter i en imponerande takt och i Partille Àr vi i slutförhandlingarna kring ett av vÄra största maskinprojekt nÄgonsin! Till det kommer mjukvaruprojekt Ät allt ifrÄn telematiksystem till Actia, IoT system till EberspÀcher samt mjukvaruintegration till Lotus i England för att bara nÀmna nÄgot.

Consat Data vÀxer inte minst inom eventbranschen dÀr det finns mÄnga arrangörer men fÄ som ser till att lösa en stabil IT-miljö.

Alla vÄra bolag pÄverkas av försenade komponentleveranser och inte minst ökade kostnader. Consat SES som Àr verksamma inom fastigheter har pÄverkats negativt av branschens snabba inbromsning, vilket resulterat i att kunder pÄ kort varsel valt att senarelÀgga genomförandeprojekt. Samtidigt finns ett ökat behov av att energieffektivisera för att möta de skenande energipriserna. Vissa fastighetsbolag har muskler att fortsÀtta investera. SES har nu ocksÄ börjat bredda sin kundbas mot industri, bryggerier mm dÀr vi nu hjÀlper i

grunden lönsamma verksamheter som vill satsa för att minska sina energikostnader.

Att spÄ in i framtiden Àr alltid svÄrt men i tider som dessa sÄ handlar det om att vÄga hÄlla uppe tempot, sprida risker men sÄklart ocksÄ vara extra responsiv inför snabba förÀndringar.

Även om omstĂ€llningen behöver gĂ„ fortare driver den pĂ„ behovet av utveckling inom mĂ„nga av de omrĂ„den dĂ€r vi idag Ă€r verksamma. BĂ„de som företag och för mĂ€nskligheten i stort Ă€r det helt enkelt viktigt att vĂ„ga hĂ„lla uppe ett momentum Ă€ven nĂ€r det Ă€r svĂ„rt.

Eller som Mario Andretti, vinnaren av F1, Indycar och Indy 500, sa: ”If everything is under control you’re ®just not going fast enough.”

Tack för ett enastÄende bra arbete.

För flera Àr det kanske första gÄngen som ni lÀser ConText. ConText Àr tidskriften som tar sig tid att berÀtta mer i detalj om vÄra innovativa och utmanande projekt och inte minst hur det Àr att arbeta pÄ Consat. VÄr ambition Àr att med hjÀlp av intressanta artiklar och bra bildmaterial beskriva och lyfta fram i vilka sammanhang Consat verkar.

Ansvarig utgivare: Martin Wahlgren

Chefredaktör: Jenny Fredér

Textredaktör: Mattias Johnson

Redaktionssekreterare: Gabriella Wendt

Formgivning: Happy Camper ReklambyrÄ

Grafisk design: Andreas Eklöf

Tryck: Billes Tryckeri

www.consat.se info@consat.se
+46 31 340 00 00
LEDARE
CONTEXT / #1 / 2022 3
FRÅN KONSULT TILL TEKNIKOMRÅDESCHEF – Det har varit en lĂ€rorik resa 4 CONTEXT / #1 / 2021

Efter mÄnga Är som konsult pÄ Consat Engineering AB har Frida Williamsson tagit sig an ledarrollen som teknikomrÄdeschef inom Embedded Design. Hennes ambitioner Àr att stÀrka den fina företagskulturen som Consat redan har och se till att alla har förutsÀttningarna som krÀvs för att uppnÄ företagets och sina egna individuella mÄl.

I ELVA ÅR HAR FRIDA WILLIAMSSON ARBETAT SOM KONSULT pĂ„ Consat och hunnit ha uppdrag pĂ„ sĂ„vĂ€l storbolag som företag med startup-karaktĂ€r. Under de senaste Ă„ren har hon blivit alltmer involverad i arbetsgruppers olika arbetssĂ€tt och hennes intresse för ledarskap och gruppdynamiker har vuxit. NĂ€r hon tillfrĂ„gades om att ta sig an rollen som teknikomrĂ„deschef blev svaret sjĂ€lvklart ja.

– Som konsult pĂ„ Consat har jag hunnit se mĂ„nga sidor av arbetet. Det har varit en lĂ€rorik resa som har förberett mig för mina nya arbetsuppgifter. För mig Ă€r det viktigt att bevara och stĂ€rka vĂ„r kultur pĂ„ Consat. Den bygger pĂ„ att vi tycker om att samarbeta och att vi tar hand om och hjĂ€lper varandra. PĂ„ Consat har vi en innovationsĂ„dra och det kĂ€nns. Vi vĂ€lkomnar nya idĂ©er frĂ„n medarbetare och arbetar för att de i största mĂ„n ska förverkligas, sĂ€ger Frida Williamsson.

Hon har ansvar för omrÄdet Embedded Design dÀr drygt 20 mjukvaru- och elektronikingenjörer arbetar. I deras arbete ligger just nu fokus pÄ att utveckla produkter som exempelvis smart belysning, mÀtinstrument till kÀrnkraftverk och elektrifiering av framtidens fordon.

– Det Ă€r en viktig grupp för Consat och för vĂ„r verksamhet som jag Ă€r stolt över att fĂ„ arbeta tillsammans med. Det Ă€r en duktig grupp med ingenjörer.

I rollen som teknikomrÄdeschef har Frida Williamssons bÄde personalansvar och ansvar för att sÀlja in tjÀnster till nya och befintliga kunder. Eftersom majoriteten av hennes personal arbetar ute pÄ uppdrag och en mindre andel arbetar internt pÄ Consat sÄ Àr en av hennes största utmaningar att se till att alla kÀnner sig som en del av Consat.

– Consat ska vara en arbetsplats dĂ€r medarbetarna trivs och dĂ€r de kĂ€nner att de kan utvecklas och vara kreativa. För mig som teknikomrĂ„deschef gĂ€ller det att vara lyhörd för önskemĂ„l och inputs frĂ„n personalen, sĂ„ att de har bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att göra arbetet som ska utföras och att vi tillsammans nĂ„r de mĂ„len som har satts upp, sĂ€ger hon.

FRIDA WILLIAMSSON

CONSAT ENGINEERING
TEXT ANNA LARSSON [BORG O WILLI] FOTO MATTIAS JOHNSON
Bor:
CONTEXT / #1 / 2022 5
Ålder: 39 Ă„r Familj: Sambo och tvĂ„ döttrar
PÄvelund Fritidsintresse: Resa, vandra och fixa med huset Om

ATT ARBETA SOM KONSULT LÅSER UPP MÖJLIGHETER

I fem Är har Ingrid Bogdanovic arbetat som konsult pÄ Consat. Under hela den hÀr tiden har hon haft kunduppdrag pÄ företaget Volvo. Men, hur Àr det egentligen att som konsult arbeta ute hos kund?

NÄR INGRID BOGDANOVIC hade tagit sin examen pĂ„ Chalmers Ă„r 2017 och börjat sin anstĂ€llning pĂ„ Consat dröjde det inte mer Ă€n en mĂ„nad innan hon fick sitt första konsultuppdrag. Och kunden hon hamnade hos var ingen mindre Ă€n fordonsjĂ€tten Volvo Lastvagnar.

– Mitt uppdrag blev att som systemingenjör jobba med integrationstester och Volvos egna verktyg. Jag testade Volvos olika system, kollade regressionen och sĂ„g till sĂ„ att allt sĂ„g bra ut. Det var extra roligt eftersom jag dĂ„ fick tillfĂ€lle att lĂ€ra mig mer om att bygga systemriggar och allt vad det innebĂ€r, sĂ€ger hon.

Sedan dess har Ingrid hunnit med en förÀldraledighet och dÀrefter kommit tillbaka till Volvo Lastvagnar, numera med uppdrag inom cybersÀkerhet. Trots att hon har bytt arbetsomrÄde kÀnner hon flera i personalen eftersom de har arbetat tillsammans i tidigare uppdrag.

– Givetvis Ă€r det speciellt att vara ute pĂ„ lĂ€ngre konsultuppdrag eftersom mina nĂ€rmsta kollegor inte Ă€r de som jag jobbar tillsammans med pĂ„ Consat. Men Consat har blivit som en trygg plats att komma till-

baka till. Det Àr skönt att veta att jag alltid har dem i ryggen om en otydlig situation skulle uppstÄ nÀr jag Àr ute hos kund, sÀger Ingrid och tillÀgger:

– Trots att jag Ă€r en utomstĂ„ende konsult blir jag pĂ„ Volvo en sjĂ€lvklar del av teamet och bjuds in till bĂ„de after works och andra aktiviteter. De ser till att vi aldrig blir uppdelade i form av anstĂ€llda och konsulter. Alla Ă€r en del av organisationen eftersom vi alla arbetar mot samma mĂ„l – att leverera kvalitativa produkter.

Till 99 procent befinner sig Ingrid ute pÄ sitt kunduppdrag, men ibland hÀnder det att hon arbetar frÄn Consats kontor. I konsultrollen kÀnner hon frihet och valmöjligheter, vilket Àr tvÄ egenskaper som hon vÀrdesÀtter i en arbetsroll. Skulle hon vara intresserad av att byta arbetsomrÄde Àr vÀgarna som konsult mÄnga.

– Jag har valt att arbeta som konsult för att det lĂ„ser upp möjligheter. Just nu har jag hittat ett otroligt bra och givande uppdrag pĂ„ Volvo som utvecklar mig till max. Anledningen till att jag stannar som konsult pĂ„ Consat Ă€r tack vare möjligheterna att sĂ„ smĂ„ningom kunna byta arbetsomrĂ„de eller uppdragsgivare.

CONSAT ENGINEERING
6 CONTEXT / #1 / 2022

Om

INGRID BOGDANOVIC

Utbildning: Har 180 högskolepoÀng i elektroteknik vid Chalmers Tekniska Högskola.

Arbetsuppdrag under tiden pÄ Consat: Jobbat som systemintegratör, systemriggkonstruktör och Àr nu systemtestare inom cybersÀkerhet.

Det hÀr Àr viktigt för att göra jobbet roligt: Ett team dÀr det finns hög kompetens och god sammanhÄllning.

CONTEXT / #1/ 2022 7

30 ÅR INOM TELEMATIK – ROLAND MOBERG BERÄTTAR OM

KOLLEKTIVTRAFIKENS

RESA

ROLAND MOBERGS RESA inom telematiken började pÄ Göteborgs Energi. DÀr arbetade han pÄ avdelningen dÀr de konstruerade trafiksignaler till trafikkontoret. Efter ett par Är valde han att lÀsa vidare pÄ Chalmers, men nÀr det var dags att göra examensjobb kom han tillbaka till Göteborgs Energi. DÀr stannade han kvar inom kollektivtrafikens lösningar.

– De skulle precis pĂ„börja ett stort projekt för att förbĂ€ttra kollektivtrafikens framkomlighet i stan. PĂ„ den tiden fanns ingen datakommunikation i luften och vĂ„r uppgift blev dĂ€rför att leta reda pĂ„ tekniker som skulle möjliggöra kommunikation mellan bussar och spĂ„rvagnar, sĂ€ger Roland Moberg.

Lösningen blev slingor under marken som kunde detektera kollektivtrafiken samtidigt som den gjorde det möjligt för fordonen att kunna kommunicera.

VÄGEN TILL CONSAT

Att Roland till sist hamnade pÄ Consat Telematics innebar först ett stopp pÄ Volvo Bussar, efter att fordonsjÀtten köpte upp avdelningen pÄ Göteborg Energi dÀr han arbetade. PÄ Volvo Bussar fick han och hans kollegor i uppgift att utveckla en egen fordonsdator.

– 2004 tyckte Volvo att systemet var fĂ€rdigutvecklat och var en hyllprodukt och dĂ„ var det bara att börja sĂ€lja system. SĂ„ Volvo letade efter en partner att outsourca sjĂ€lva utvecklingen till. Vi trĂ€ffade bĂ„de Hogia och Wireless Car innan vi hittade en ingĂ„ng pĂ„ Consat. DĂ„ fick vi trĂ€ffa Consats grundare Jan-Bertil Johansson. Vi blev vĂ€ldigt förtjusta i Consat-gruppen och det kĂ€ndes som ett perfekt stĂ€lle för oss att vara pĂ„ eftersom vi fick fortsĂ€tta jobba med produkten. SĂ„ 1 april 2005 flyttade vi i utvecklingsgĂ€nget frĂ„n Volvo till Consat, sĂ€ger Roland.

I över 30 Är har Roland Moberg arbetat i telematikbranschen. FrÄn simpla system till högteknologiska lösningar har han sett kollektivtrafiken bli allt smartare. Sedan 2005 arbetar han pÄ Consat Telematics som utvecklingschef.

CONSAT TELEMATICS
CONTEXT / #1 / 2022 9

TELEMATIKENS UTVECKLING

NÀr han ser tillbaka pÄ sina 30 Är i branschen och telematikens utveckling pekar han pÄ allmÀnhetens och upphandlarnas ökade krav:

– FrĂ„n början handlade vĂ„rt arbete om att förbĂ€ttra kollektivtrafikens framkomlighet. SĂ„ smĂ„ningom blev det Ă€ven viktigt att ge resenĂ€rer realtidsinformation nĂ€r bussar och spĂ„rvagnar verkligen kommer. Idag har mer eller mindre alla en app i telefonen och skyltar pĂ„ hĂ„llplatserna som meddelar sĂ„ fort det sker en trafikförĂ€ndring. Samtidigt har det blivit viktigare för operatörerna att sköta trafiken enligt huvudmannens regler. Annars riskerar de höga böter.

Bussarnas utrustning ombord har blivit mer och mer avancerad och Àr idag en frÄga om hundratusentals kronor i utrustning, som bestÄr av biljettmaskiner, passagerarrÀknare, TV-skÀrmar och övervakningskameror förutom dÄ sjÀlva fordonsdatorn och förarskÀrmen. Utöver det styr dessutom systemet hÄllplatsskyltarna, utropen ombord och trafikledningsapplikationer med mera, med mera.

– Tekniken har bara blivit bĂ€ttre och bĂ€ttre. För cirka 10 Ă„r sedan var det alldeles för dyrt med exakta passagerarrĂ€kningar. DĂ„

utrustades enbart ett mindre antal fordon med passagerarrÀkning och man uppskattade totalen baserat pÄ resultatet av de fÄ fordon med utrustningen. Nu har tekniken kommit sÄ pass lÄngt att vi till och med kan klassificera resenÀrer utifrÄn om de Àr vuxna eller barn och om de har med sig resvÀskor, rullstolar, husdjur eller cyklar. Det gör att vi idag kan visa pÄ hÄllplatsskylten om bussen redan Àr fullsatt, sÀger han och tillÀgger:

– NĂ€r jag började arbeta med Trafikkontoret pĂ„ 80-talet hade vi inga riktlinjer att förhĂ„lla oss till och vi fick spĂ„na fritt. Idag har bĂ„de samhĂ€llet och upphandlarna tydliga krav pĂ„ hur kollektivtrafiken ska fungera. Att ha varit en del av den hĂ€r omstĂ€llningen har varit vĂ€ldigt spĂ€nnande.

10 CONTEXT / #1 / 2022
”Nu har tekniken kommit sĂ„ pass lĂ„ngt att vi till och med kan klassificera resenĂ€rer utifrĂ„n om de Ă€r vuxna eller barn och om de har med sig resvĂ€skor, rullstolar, husdjur eller cyklar.”
ROLAND MOBERG Ålder: 60 Ă„r Familj: Fru och en 22 Ă„rig son Bor: GrĂ„bo Det gör han gĂ€rna en söndag: Grillar gĂ€rna eller bakar pizza i egna pizzaugnen Om CONTEXT / #1 / 2022 11

CONSAT ENGINEERING

KONSULTERNA ÄR FÖRETAGETS BAS

Claes Sernevi:
12 CONTEXT / #1 / 2022

Med stor erfarenhet av modern fordonsteknik har Claes Sernevi tagit plats bredvid Lars Olsson, med delat ansvar för Engineering Services. Hans ambition Àr att hÄlla bolagets kompetens uppdaterad och samtidigt se efter medarbetarnas intressen.

ATT CLAES SERNEVI skulle bli ingenjör var i princip givet. Med en uppvÀxt i en ingenjörsfamilj i Karlshamn innebar det stÀndiga diskussioner om den senaste tekniken vid middagsbordet.

Och Claes var inget undantag: – Ända sedan jag var liten har jag plockat isĂ€r prylar – alltifrĂ„n hörlurar till cyklar och mopeder. Det finns inget som retar mig sĂ„ mycket som att inte förstĂ„ hur nĂ„got fungerar. Jag Ă€lskar att vrida och vĂ€nda pĂ„ problem och dyka ned i teknikens kaninhĂ„l, sĂ€ger han.

Efter att ha tagit examen i maskinteknik och produktutveckling vid Chalmers har Claes jobbat som konsult i olika organisationer och konstellationer. Framför allt har fokus varit pÄ tunga och lÀtta fordon pÄ bÄde koncept- och produktionssidan. Bland annat har han varit involverad i ett av Volvo Cars sjÀlvkörande pilotprojekt och utvecklingen av Volvos elektriska lastbilar.

– Jag har lyckats hĂ„lla mig i framkant inom tekniken, och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r jag vill befinna mig. Att vara med och blicka in i framtiden, styra vart samhĂ€llet Ă€r pĂ„ vĂ€g och samtidigt göra meningsfulla skillnader för en mer hĂ„llbar vĂ€rld Ă€r min drivkraft, sĂ€ger Claes.

I januari 2022 klev Claes in som Ma-

nager Engineering Services pĂ„ Consat Han beskriver rollen som att vara ett kompetensnav pĂ„ företagets mekaniksida. Hans arbetsuppgifter handlar om att tillgodose och tillföra resurser till bĂ„de kundprojekt och interna projekt. – Jag hade en liknande roll pĂ„ mitt förra jobb och trivs i kombinationen av personalutveckling, verksamhetsutveckling och kundrelationsbyggande. Vad som lockade mig till Consat Ă€r deras förstĂ„else av att kompetens och medarbetarna Ă€r vad som faktiskt bygger organisationen, sĂ€ger Claes och tilllĂ€gger:

– Som konsultchef handlar mitt arbete inte om vad jag vill göra, utan vad vĂ„ra anstĂ€llda vill göra och hur de vill utvecklas. Hela basen i vĂ„r verksamhet Ă€r vĂ„ra konsulter.

Just nu Àr det stort fokus pÄ rekrytering av ny personal. Flera maskinprojekt inom produktutveckling Àr pÄ vÀg in. Dessutom jobbar Claes med att vidareutveckla Consats kompetens inom maskinkonstruktion och stÀrka bolaget inom automation.

– Det hĂ€nder dessutom otroligt mycket inom electromobility och batteriteknik i Göteborgsregionen just nu. I den sfĂ€ren vill och bör vi ocksĂ„ röra oss, sĂ€ger Claes.

Om

CLAES SERNEVI

Ålder: 35 Ă„r

Familj: Gift och tvÄ barn Bosatt: Villa i Surte, strax norr om Göteborg Fritidsintressen: Mountainbike cykling, skidÄkning och klÀttring

CONSAT LANSERAR NY IOT-PLATTFORM: NEXT

– VI VILL STÖTTA VÅRA KUNDERS

DIGITALA TRANSFORMATIONSRESA

Den 1 mars presenterade Consat Engineering AB Next, en ny IoT-plattform framtagen i samarbete med indiska Orahi. – Genom Next kan vĂ„ra kunder börja sin digitala resa i lagom takt men med kortast möjliga startstrĂ€cka, sĂ€ger PĂ€r Forsberg, ansvarig för IoT och Elektrifiering pĂ„ Consat Engineering.

MED ÖVER 35 ÅRS ERFARENHET av inbĂ€ddad programvara, domĂ€n, IT, moln och IoT har Consat och Orahi (se annan artikel i denna tidning om samarbetet) konstruerat sin nya plattform för att kunna erbjuda precis det som den enskilde kunden behöver, nĂ€stan oavsett vem det Ă€r.

För behovet av en enkel övergÄng till en vÀrld dÀr nÀstan allt Àr uppkopplat och stÀndigt tillgÀngligt Àr enormt. Mycket snart kommer det att vara mer regel Àn undantag att varje pryl och varje maskin delar information, med bÄde anvÀndare och tillverkare.

Det behöver inte vara enormt komplicerat, Àven enkel realtidsinformation om hur en liten maskin eller hushÄllsprodukt fungerar, just nu och över tid, kan ge stort mervÀrde.

Next gör det möjligt för kunderna att koppla upp sina enheter och se inhÀmtad realtidsdata genom en enkel webb-dashboard. Sedan kan de bearbeta, sortera och förÀdla informationen, genom allt ifrÄn enkla regler till komplicerad artificiell intelligens.

– Med vĂ„r plattform behöver du som kund inte börja frĂ„n scratch. Vi kan snabbt bygga den funktionalitet du behöver för att lösa just dina olika verksamhetsproblem, sĂ€ger PĂ€r Forsberg och fortsĂ€tter:

CONSAT
ENGINEERING
14 CONTEXT / #1 / 2022
CONSAT ENGINEERING

– Och vad som gör vĂ„r plattform sĂ€rskilt unik Ă€r implementationshastigheten. Med Next kan du faktiskt digitalisera dina produkter och vara igĂ„ng med enkel funktionalitet inom fyra till sex veckor!

SMÅ ELLER STORA STEG MED KUNDEN I FOKUS

I framtagandet av Next har mÄlet varit att ha ett agilt förhÄllningssÀtt till kundernas utmaningar. Bland annat genom att erbjuda en snabb prototypframstÀllning, Minimal Viable Product scope, MVP, sÄ man Àr igÄng och kan leverera funktioner pÄ kortast möjliga tid.

NÀr enkel funktionalitet Àr pÄ plats och alla ser att det fungerar kan man fortsÀtta addera funktioner och verkligen öka mervÀrdet. Syftet Àr ocksÄ att hela tiden upprÀtthÄlla en transparens i kundkontakten och bygga en relation med ett lÄngsiktigt perspektiv frÄn början.

– VĂ„rt mĂ„l Ă€r att hela tiden ha ett tĂ€tt samarbete med vĂ„ra kunder och stötta dem lĂ€ngs vĂ€gen, förklarar PĂ€r.

REDAN IGÅNG

Trots att plattformen lanserades nyligen har den pilottestats pÄ klienter före lanseringen med goda resultat. Nu ser Consat fram emot att hjÀlpa fler kunder.

– Vi kan göra det pĂ„ ett enkelt sĂ€tt, vi har verktygen, förmĂ„gorna och erfarenheten. Genom att lĂ„ta oss stĂ„ för det digitala kan vĂ„ra kunder fokusera pĂ„ det som de gör bĂ€st, medan vi gör deras liv lite enklare, avslutar PĂ€r

”Med Next kan du faktiskt digitalisera dina produkter och vara igĂ„ng med enkel funktionalitet inom fyra till sex veckor!”
16 CONTEXT / #1 / 2022

GREAT PLACE TO WORK genomför vĂ€rldens största medarbetarundersökning. Detta ger organisationer datadrivna insikter kring sin företagskultur och erbjuder vĂ€rldens enda certifiering av riktigt bra arbetsplatser. SĂ„ mĂ„nga som 19,8 miljoner mĂ€nniskor fyllde i en av deras Trust Indexℱ-undersökningar förra Ă„ret.

För att leva upp till deras krav pÄ hur en god arbetsplats ska vara rÀcker det inte med att medarbetarna trivs. Det krÀvs att det rÄder en hög grad av rÀttvisa, respekt, stolthet och kamratskap i organisationen och att ledningen inspirerar, informerar, vi sar uppskattning och omtanke samt utvecklar sina medarbetare. De verksamheter som uppfyller kraven erhÄller Great Place to WorkŸ certifiering, som gÀller i 12 mÄnader.

SjÀlva genomförandet av medarbetarenkÀten utförs med hjÀlp av en lÀnk i ett e-mail dÀr medarbetare bes betygsÀtta sin upplevelse pÄ jobbet. Man fÄr ta stÀllning till 60 pÄstÄenden som delas in i fem dimensioner; trovÀrdighet, rÀttvisa, respekt, stolthet och kamratskap. Som avslutande frÄga fÄr medarbetarna Àven svara pÄ om de allt sammantaget ser sin arbetsplats som en mycket bra arbetsplats.

De 60 pĂ„stĂ„endena slĂ„s sedan samman för att mĂ€ta den grad av tillit som de anstĂ€llda upplever. Detta vĂ€rde blir vĂ„r Trust Index. För att bli Great Place to Work-certifierad mĂ„ste du ha ett Trust Indexℱ pĂ„ minst 70 (pĂ„ en skala mellan 0-100). Consat fick ett Trust Index pĂ„ 80%, nĂ„got som vi sĂ„klart blev mycket stolta över. Varje bolag kommer nu arbeta med resultatet och de frĂ„gor som vi behöver förbĂ€ttra men framför allt upprĂ€tthĂ„lla de omrĂ„den dĂ€r vi ocksĂ„ fick höga resultat.

Tillsammans gör vi Consat bÀttre och framgÄngsrikt!

CONTEXT / #1 / 2022 17

MINDRE PYS I FABRIKEN

Korta omstÀllningstider för smÄ serier, smÄ energiförluster. MÄnga av Consat Engineerings industrikunder efterfrÄgar elektriska stÀlldon istÀllet för traditionell pneumatik i sina produktionslinor och maskiner.

MATS BERNHARDSON OCH DANIEL CARLSSON har mĂ„nga Ă„r pĂ„ Consat och mĂ„nga konstruerade maskiner pĂ„ sina CV:n. En av de förĂ€ndringar de sett de senaste tio Ă„ren Ă€r en gradvis övergĂ„ng frĂ„n ”tryck och pys” pneumatik till elektriska stĂ€lldon i kundernas maskiner och produktionslinor. En övergĂ„ng som möjliggjorts av lĂ€mpliga elektriska stĂ€lldon pĂ„ marknaden och som krĂ€vts av kunderna som behöver effektivisera sin produktion.

CONSAT ENGINEERING
18 CONTEXT / #1 / 2021
CONTEXT / #1 / 2022 19

LUFT LÄTTAST

Det traditionella, ”typiska”, sĂ€ttet att flytta, hĂ„lla, lyfta, sortera och bromsa produkter i en produktionslina i en fabrik Ă€r att göra enkla rörelser med billiga och pĂ„litliga tryckluftscylindrar. Elektriska servomotorer har i princip bara anvĂ€nts i de fall dĂ€r tryckluften absolut inte kan lösa jobbet –dĂ€r det krĂ€vs exakt rörelse, eller positionering. Luft kan ju komprimeras sĂ„ exakt rörelse Ă€r inte möjlig, inte med enkla, billiga, cylindrar i alla fall. Tryckluft har alltsĂ„ varit det billigare, enklare, alternativet och elektriska servomotorer det dyrare, konstruktionsmĂ€ssigt mer komplicerade.

Och det trots att tryckluft alltid varit dyrt att tillverka och att en fabrik med stor tryckluftsanlÀggning förlorar mycket energi i alla de myriader smÄ lÀckage som hör tryckluften till. Fördelarna har helt enkelt övervÀgt.

– Luftcylindern Ă€r vĂ€ldigt liten, kompakt, driftsĂ€ker, och enkel, sĂ€ger Mats Bernhardson.

– Och trots att den Ă€r liten kan du fĂ„ ut en vĂ€ldigt stor kraft – och den gĂ„r med stĂ€llbar hastighet frĂ„n ett Ă€ndlĂ€ge till det andra, förklarar han.

– Ska du stoppa en pall i en pallbana anvĂ€nder du alltsĂ„ en luftcylinder: Antingen Ă€r den ute eller sĂ„ Ă€r den inne och du kan fĂ„ ut 200 kg tryck i en stor cylinder - och den Ă€r blixtsnabb om det behövs, förklarar han.

ELKRAFT JA TACK

Men tekniken gÄr framÄt. Elektriska stÀlldon/cylindrar blir nÀstan för varje Är bÄde bÀttre och billigare och allt oftare vÀger balansen mellan de tvÄ lösningarna över till de elektriska stÀlldonens fördel. Inte minst om kunderna fÄr bestÀmma. De löpande energikostnaderna runt tryckluft vÀger ofta tungt.

– Det finns ju Ă€ven enkla ”dumma elektriska cylindrar” som fungerar och styrs som de pneumatiska, och det finns mer avancerade som styrs exakt, - och det finns Ă€ven allt-i-ett-enheter som Ă€ven innehĂ„ller

20 CONTEXT / #1 / 2022

styrelektroniken, vilken ju annars sitter separat i ett elskÄp, förklarar Daniel Carlsson.

– Vad man vĂ€ljer Ă€r mycket beroende pĂ„ applikation, men att ha styrelektroniken samlad i ett elskĂ„p vill man ofta Ă€ndĂ„ ha, bĂ„de ur driftsmiljö- och servicesynvinkel, förklarar Daniel.

TRENDKÄNSLIGT

Det var nÀr vi jobbade med SKF, 2013-14, jag först kom i kontakt med den hÀr kundtrenden mot elektriska rörelser, berÀttar Mats.

– Det var dĂ„ vi fick höra frĂ„n kunden att ”vi vill inte ha pneumatik”, och de sa Ă€ven i ett maskinprojekt att de ville sĂ€nka trycket i tryckluften frĂ„n 6 till 4 bar i en maskin, för att minska lĂ€ckagen och spara energi, berĂ€ttar han.

– För att vi ska vĂ€lja elektriska stĂ€lldon/ cylindrar i en ny maskin krĂ€vs det nog fortfarande att det just Ă€r ett kundkrav, för det Ă€r trots allt enklare och billigare att köpa in ett luftsystem. Det Ă€r lĂ€tt att sĂ€tta dit men det mĂ„ste förstĂ„s finnas ett tryckluftssystem pĂ„ plats i fabriken, förklarar Daniel.

Ofta handlar det ocksĂ„ om hur mĂ„nga enkla rörelser som behövs i en maskin eller applikation. Ett tryckluftssystem behöver en luftkonditioneringsenhet för kanske fem tusen kronor, oavsett om det sitter en eller tjugofem luftcylindrar i maskinen. Är det bara en eller tvĂ„ rörelser som behövs Ă€r det inte sĂ€kert att pneumatik Ă€r billigast eller ens enklaste lösningen, berĂ€ttar Mats och Daniel.

– Och man fĂ„r ju mer konstruktionsmĂ€ssiga möjligheter med elektrisk drift, sĂ€ger Daniel.

– Behöver jag bara tvĂ„ positioner vĂ€ljer jag ju den enklaste, billigaste lösningen – oftast luft – men sĂ€ger kunden att jag inte fĂ„r vĂ€lja en luftcylinder fĂ„r jag hitta en elektrisk motsvarighet och det finns ju nu, sĂ€ger Mats.

– Men, Ă€ndĂ„, det finns nog inget elektriskt alternativ som Ă€r riktigt lika enkelt, billigt, starkt och snabbt som luftcylindern

för enkla rörelser, skulle jag sĂ€ga, sĂ€ger Mats. – Nej, man fĂ„r i alla fall inte riktigt samma maximala kraft eller hastighet i dagens elektriska ”cylindrar”, sĂ€ger Daniel.

LÄTT, ALLT FÖR LÄTT

Men ”enkelt” Ă€r inte alltid en fördel. Att man justerar gĂ„ngen i luftcylindrarna pĂ„ plats med strypventiler kan ju lĂ„ta som en enkel, praktisk lösning och nĂ„got positivt men dĂ€r hĂ„ller inte Mats och Daniel med.

–Nej, det kan vara en nackdel! Ute i verkstan, i ”verkligheten”, sĂ„ fĂ„r operatören i ena skiftlaget för sig att om jag skruvar dĂ€r pĂ„ den ventilen blir det bĂ€ttre, och sedan kommer nĂ€sta skift och skruvar tillbaks igen. Trots att vi har justerat in maskinen för att arbeta pĂ„ ett visst sĂ€tt. Att alla förstĂ„r hur en luftcylinder fungerar Ă€r alltsĂ„ ibland en nackdel, jĂ€mfört med den elektriska cylindern som justeras av en programmerare, sĂ€ger Mats och skrattar.

– Å andra sidan Ă€r luftcylindern lĂ€tt att byta nĂ€r den Ă€r trasig, det Ă€r bara att skruva dit en ny likadan, men har du en elektrisk cylinder kanske du mĂ„ste nolla den eller parametrisera den nĂ€r du bytt, det kan göra det hela mycket mer komplicerat, förklarar Mats.

– Det finns de som har minneskort med sparade parametrar, som man kan flytta till utbytesenheten, och dĂ„ Ă€r det lite enklare att byta, flikar Daniel in.

SLUTAR OFTA SOM MIX ÄNDÅ

Vi gjorde tio monteringsmaskiner till SKF för ett tag sedan och dÀr fanns ju Äter igen önskemÄlet att det inte skulle vara nÄgon tryckluft men det slutade med att det blev nÄgra cylindrar ÀndÄ, sÀger Mats.

– NĂ€r man har rullbanor och pallhantering blir det dyrt att lösa med el
 En liten luftcylinder med givare kanske kostar 1500 kr, medan en elektrisk motsvarighet kostar uppĂ„t 10 tusen eller sĂ„. Har du 6-8 smĂ„ cylindrar som ska sitta dĂ€r blir det jĂ€ttemycket pengar. Det blir en balans mellan inköp och driftskostnader, sĂ€ger Mats.

ELEKTRISKT FÖR KORT OMSTÄLLNING

Energibesparingar vĂ€ger tungt, men det troligtvis största och starkaste argumentet för elektriska stĂ€lldon Ă€r Ă€ndĂ„ oftast möjligheten till snabb omstĂ€llning av en produktionslina – just pĂ„ grund av stĂ€lldonens exakta positionering och elektroniska styrning. DĂ€r en lina med endast pneumatiska cylindrar krĂ€ver manuellt byte av verktyg, klotsar, justering, etc. för att hantera en viss produkt, vilket kanske tar en halvtimme, kan det i princip rĂ€cka med en knapptryckning för att den elektriskt styrda linan ska stĂ€lla om. Det Ă€r en enorm fördel nĂ€r man producerar smĂ„ serier av produkter ”just in time” och inte massproducerar för att lĂ€gga pĂ„ lager, förklarar Mats och Daniel.

CONSAT ENGINEERING
CONTEXT / #1 / 2022 21

RÄKNA MED CONSAT ÄVEN TILL SJÖSS

CONSAT TELEMATICS 22 CONTEXT / #1 / 2022

Kollektivtrafikoperatören Boreal SjÞ vann för ett par Är sedan upphandlingen av ny fÀrjetrafik i Oslofjorden. Deras fem helt nya elfÀrjor som trafikerar öarna i Oslofjorden, Àr ett steg pÄ vÀgen till mÄlet att Oslos kollektivtrafik ska vara helt emissionsfri Är 2028.

I modern kollektivtrafik Àr realtidsinformation en sjÀlvklarhet och Consat Telematics, som dominerar den norska marknaden för realtidssystem, fick jobbet att koppla upp de nya fÀrjorna, som byggts pÄ Sefine Shipyard i Turkiet.

De fem fĂ€rjorna, Oslofjord I – V, Ă€r som nĂ€mnts eldrivna. De laddar mellan turerna vid Aker brygge i Oslo med samma typ av ”pantograf” som blivit standard pĂ„ elbussar. DĂ„ batterierna Ă€r tömda har de Ă€ven dieselgeneratorer som backup.

FÀrjorna Àr designade av norska Multi Maritime A/S. De Àr 35 meter lÄnga och har en kapacitet pÄ 350 passagerare.

Joakim SÀllberg Àr projektledare pÄ Consat Telematics. Han hÄller i consatprojektet som utrustar fÀrjorna med en lösning för passagerarrÀkning, passagerarin-

formation och uppkoppling av fartygs- och vÀderdata till Boreals trafikledning och kontor i land, och till huvudmannen Ruter som upphandlar och följer upp kollektivtrafik Ät Oslo kommun.

Det Àr inte första gÄngen Consats system anvÀnds pÄ fÀrjor. I Göteborgs skÀrgÄrd har systemet varit i drift i mÄnga Är, men mycket Àr ÀndÄ nytt i Oslofjordsprojektet. Inte minst att sÄ mycket data frÄn fartyget samlas in och vidarebefordras i realtid.

– Varje bĂ„t har ett stort antal sensorer som övervakar drivlinorna, temperaturer osv. Den informationen kommer in till Consats system över ett protokoll kallat Modbus, som det Ă€r första gĂ„ngen vi anvĂ€nder, förklarar Joakim.

– Dessutom finns information frĂ„n en vĂ€derstation, utan rörliga delar, dĂ€r vindstyrkan mĂ€ts med ultraljud (ja, faktiskt). Sedan fĂ„r vi information frĂ„n landgĂ„ngarna, och fĂ€rjans körriktning – fartyget Ă€r symmetriskt utan specifik för och akter, förklarar han.

– Och sĂ„ har vi passagerarrĂ€kningssensorer som sitter över varje landgĂ„ng, berĂ€ttar Joakim.

CONSAT TELEMATICS
CONTEXT / #1 / 2022 23
”I modern kollektivtrafik Ă€r realtidsinformation en sjĂ€lvklarhet och Consat Telematics, som dominerar den norska marknaden för realtidssystem, fick jobbet att koppla upp de nya fĂ€rjorna.”

problematiken runt passagerarrĂ€kning i det hĂ€r fallet hĂ€nger mycket pĂ„ att ”ingĂ„ngen” Ă€r sĂ„ bred, mer Ă€n 2,5 meter, alltsĂ„ betydligt bredare Ă€n en busseller spĂ„rvagnsdörr.”

lÀnge Àr kraven att kunna skilja pÄ vuxna och barn men vi vill Àven kunna detektera barnvagnar och rullstolar, förklarar Joakim.

– Vi hade tidigare tĂ€nkt anvĂ€nda tvĂ„ sensorer som kommunicerar med varandra för att tĂ€cka hela landgĂ„ngens bredd, men tillverkaren vi jobbade med blev inte fĂ€rdig med funktionen i tid sĂ„ vi fick vĂ€nda oss till Hella, en annan tillverkare Ă€n de vi först planerat att anvĂ€nda, berĂ€ttar han.

– De verkar vĂ€ldigt bra och deras sensor klarar den större bredden. Vi kommer nog ha ett större samarbete framöver. De hĂ€r passagerarrĂ€kningssensorerna anvĂ€nder kameror/synligt ljus, inte IR som mĂ„nga andra passagerarrĂ€knarsensorer, berĂ€ttar Joakim.

All denna data vidarebefordras alltsÄ genom Consatsystemet till Ruter eller Boreal som kan hÄlla stÀndig koll pÄ sina fartygs status.

VARJE PASSAGERARE RÄKNAS

Även om Consat har stor erfarenhet av passagerarĂ€kning i bussar och spĂ„rvagnar, med sensorer frĂ„n olika tillverkare, visade det sig att den tuffa miljön och de större mĂ„tten pĂ„ fĂ€rjorna krĂ€vde vissa anpassningar.

– Just problematiken runt passagerarrĂ€kning i det hĂ€r fallet hĂ€nger mycket pĂ„ att ”ingĂ„ngen” Ă€r sĂ„ bred, mer Ă€n 2,5 meter, alltsĂ„ betydligt bredare Ă€n en buss- eller spĂ„rvagnsdörr, förklarar Joakim.

– Barnvagnar, cyklar etc. behöver ocksĂ„ kunna detekteras och klassificeras. Än sĂ„

Han förklarar att en av de viktigaste funktionerna knuten till den automatiska passagerarrÀkningen Àr att bÄde operatör och myndigheter hela tiden kan veta hur mÄnga mÀnniskor som Àr ombord. Det kan rÀdda liv i en nödsituation. Consat har anpassat sin webapplikation Fleet Studio (se artikeln om Fleet Studio i detta nummer av Context) med en vy som lÄter anvÀndarna ha stÀndig koll pÄ passagerarantalet i varje fÀrja.

Och Consat gör som sagt inte bara operatören och myndigheterna vÀlinformerade.

– Varje fĂ€rja har 12 st informationsskĂ€rmar och vi har faktiskt behövt anpassa vĂ„rt system för att hantera sĂ„ mĂ„nga skĂ€rmar i ett enda ”fordon”, vilket ju Ă€r betydligt fler Ă€n i en buss eller spĂ„rvagn, berĂ€ttar Joakim och skrattar.

LÄROTID

Även om det inte krĂ€vts jĂ€ttemycket nyutveckling för att anpassa Consatsystemet för de norska elfĂ€rjorna har mĂ„nga praktiska problem dykt upp under projektets gĂ„ng. Inte minst har detta berott pĂ„ att Ă€ven det turkiska varvet som byggt fĂ€rjorna inte varit vana vid att dra kablar och installera den typen av elektronisk utrustning som bygger upp Consats realtidssystem. BĂ„de Consat och Sefine Shipyard har alltsĂ„ fĂ„tt lĂ€ra nytt ”pĂ„ jobbet”, medan man byggt och installerat systemet.

– Kraven Ă€r annorlunda Ă€n i vĂ„ra ”landprojekt”, berĂ€ttar Joakim.

CONSAT TELEMATICS
24 CONTEXT / #1 / 2022
”Just

”En av de viktigaste funktionerna knuten till den automatiska passagerarrĂ€kningen Ă€r att bĂ„de operatör och myndigheter hela tiden kan veta hur mĂ„nga mĂ€nniskor som Ă€r ombord. Det kan rĂ€dda liv i en nödsituation.”

CONTEXT / #1 / 2022 25

”Jordfel fĂ„r till exempel större konsekvenser i en bĂ„t eftersom de orsakar korrosion, och vissa av kablarna Ă€r ovanligt lĂ„nga – uppĂ„t 80 meter, sĂ„ kabelresistansen mĂ„ste vi hĂ„lla lite koll pĂ„, pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n i Ă€ven de största spĂ„rvagnarna.”

– Jordfel fĂ„r till exempel större konsekvenser i en bĂ„t eftersom de orsakar korrosion, och vissa av kablarna Ă€r ovanligt lĂ„nga –uppĂ„t 80 meter, sĂ„ kabelresistansen mĂ„ste vi hĂ„lla lite koll pĂ„, pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n i Ă€ven de största spĂ„rvagnarna, berĂ€ttar han.

– Att installera vĂ„r utrustning pĂ„ ett bĂ„tvarv Ă€r ocksĂ„ vĂ€ldigt annorlunda Ă€n att göra det i en ren och fin bussfabrik. Varvets personal var inte vana vid montering av de kontakter vi anvĂ€nder, sĂ„ vi har behövt göra om en del montage. Men det har varit vĂ€ldigt lĂ€rorikt, sĂ€ger Joakim.

Ibland har det ocksÄ varit lite motigt i projektet. FÀrjorna, som fraktats frÄn Turkiet till Norge pÄ dÀcket av stora lastfartyg, blev försenade.

– Vi har fĂ„tt slutföra installationer som inte blev fĂ€rdiga innan bĂ„tarna fraktades till Oslo, Ă€ven efter att bĂ„tarna togs i drift, berĂ€ttar Joakim.

BARA FÖR SJÖBUSSAR

Större delen av projektet Àr nÀr detta skrivs klart, men lite planerad funktionalitet ÄterstÄr att lÀgga till. Och det finns Àven önskemÄl om intressanta sjöspecifika funktioner som andra Consatkunder sÀkert kan vara intresserade av.

– Vi har planerat att addera manuell justering av passagerarrĂ€kningen, förklarar Joakim.

För att vara helt sÀkra rÀknar man fortfarande passagerarna för hand innan man vÄgar lÄta passagerarrÀknarsystemet ta över och man vet att det finns tillfÀllen dÄ siffrorna kommer behöva justeras lite.

– Även om sensorn Ă€r bra, den kanske har specificerad noggrannhet pĂ„ 99 procent, sĂ„ kan den rĂ€kna fel, om en vuxen bĂ€r ett barn, till exempel. En dĂ€cksman kan dĂ„ bara hĂ„lla utkik efter sĂ„dana situationer och be kaptenen korrigera i vĂ„rt grĂ€nssnitt, förklarar han.

– Dessutom har vi pratat om möjligheten att kontrollera sĂ„ fĂ€rjekaptenerna inte kör för fort nĂ€r de angör bryggan. Vi skulle ganska enkelt kunna kontrollera och Ă€ven varna om en viss hastighet överskrids pĂ„ vĂ€gen in mot bryggan, berĂ€ttar han.

26 CONTEXT / #1 / 2022

grattis! grattis! grattis!

‱ Daniel Carlsson som fick en dotter den 10/3

‱ Emanuel Lundqvist som fick en dotter den 4/5

‱ Victoria Peterson som fick en son den 10/6

‱ Kirill Kravtsov som fick en son den 6/9

‱ Dawid Johansson som fyllde 50 Ă„r den 21/3

‱ Ingemar Carlsson som fyllde 60 Ă„r den 29/3

‱ Patrik Bengtsson som fyllde 30 Ă„r den 4/4

‱ Daniel AlmestĂ„l som fyllde 40 Ă„r den 7/5

‱ Kenan Pacavar som fyllde 30 Ă„r den 26/5

‱ Emil Brandt som fyllde 50 Ă„r den 30/5

‱ Nicklas Reitz som fyllde 30 Ă„r den 17/9

‱ Martin Olsson som fyllde 50 Ă„r den 21/9

‱ Marika SĂ€rnblom som fyllde 50 Ă„r den 25/9

‱ Ian Hostetter som fyllde 50 Ă„r den 26/9

‱ Lulu Cui som fyllde 30 Ă„r den 1/12

CONSAT CONTEXT / #1 / 2022 27
JOINT VENTURE Consat stÀrker leveransförmÄgan genom MED DET INDISKA SPETSBOLAGET ORAHI 28 CONTEXT / #1 / 2022

TILLSAMMANS MED ORAHI stÀrker Consat sitt erbjudande till den svenska marknaden i en tid dÄ digitaliseringen möjliggör allt mer avancerade lösningar. Med joint venture-bolaget Consat Orahi kan Consat sÀkerstÀlla en stabil tillgÄng till kompetens som befÀster företagets position som ett av de ledande ingenjörsbolagen i Sverige.

– Orahi levererar viktiga kompetenser inom internet of things. Vi ser ocksĂ„ hur elektrifieringen och digitaliseringen krĂ€ver allt mer av bĂ„de embeddedutveckling och systemutveckling inom IT. Det Ă€r kompetenser som vi vill fĂ„ tillgĂ„ng till i Ă€nnu större utstrĂ€ckning för att kunna ta fler projektĂ„taganden pĂ„ omrĂ„det, sĂ€ger PĂ€r Forsberg, Manager IoT & Electrification pĂ„ Consat Engineering.

LÅNG ERFARENHET AV SVERIGE

Orahi, som har sin verksamhet i Gurgaon strax sydvĂ€st om huvudstadsregionen Delhi, har lĂ„ng erfarenhet av Sverige och svensk företagskultur. BĂ„de medarbetare och ledning har bakgrund pĂ„ svenska storföretag. Consat har haft ett projektbaserat samarbete med Orahi i över ett Ă„r. – Arbetet har innefattat utvecklingen av Consats nya IoT-plattform, Next. Med den kan kunderna enkelt pĂ„börja sin digitala resa, fokusera pĂ„ sina verksamhetsbehov och skapa sig insikter, medan vi hanterar de tekniska delarna kring uppkoppling av enheter, datahantering och smarta applikationer. Vi har byggt ett flertal kundlösningar pĂ„ plattformen. Bland annat ett system för drift och underhĂ„ll av fordonsladdare och ett för prediktivt underhĂ„ll pĂ„ mobila kylsystem, sĂ€ger PĂ€r Forsberg.

TRYGGAR KOMPETENSBEHOV

Med samgÄendet formaliseras samarbetet, nÄgot som borgar för kompletta leveranser till marknaden med bÄde trygghet och spetskompetens Àven i stora, utvecklingstunga projekt.

– Det hĂ€r Ă€r ett komplement för att vĂ„ra kunder ska kĂ€nna sig trygga i att kompetensbehovet Ă€r uppfyllt. KompetenslĂ€get Ă€r oerhört anstrĂ€ngt i Sverige. Genom Consat Orahi stĂ€rker vi vĂ„r leveransförmĂ„ga Ă€ven i de mest krĂ€vande projekten. Orahi har dessutom med sin kĂ€nnedom om den svenska marknaden en företagskultur som pĂ„minner om vĂ„r egen, sĂ€ger Ragnar Hallgren, vice vd för Consat Engineering.

KULTUR DÄR MÄNNISKOR KAN VÄXA

LÄngsiktighet och en arbetsmiljö dÀr kompetens kan vÀxa och tas tillvara Àr centralt för samgÄendet. Gemensamma kÀrnvÀrden har dÀrför redan frÄn start varit avgörande för ett fungerande samarbete, understryker Ragnar Hallgren.

– Consat har en tydlig företagskultur som vi Ă€r noga med. Det handlar om att ha en bra atmosfĂ€r, platt organisation och högt i tak sĂ„ att mĂ€nniskor kan utvecklas. Den kulturen kommer vi att fortsĂ€tta bygga pĂ„ Consat Orahi i Indien, sĂ€ger Ragnar Hallgren.

Consat Engineering och indiska Orahi bildar joint venture-bolaget Consat Orahi. DĂ€rmed stĂ€rker Engineering sitt erbjudande inom bland annat internet of things (IoT). – Det hĂ€r Ă€r ett samgĂ„ende dĂ€r spetskompetens och god företagskultur förenas, sĂ€ger Ragnar Hallgren, vice vd för Consat Engineering.

CONSAT ENGINEERING
CONTEXT / #1 / 2022 29
TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO MATTIAS JOHNSON, ANDREAS EKLÖF

FRÅN PENNA OCH PLANKA TILL MODELLER I 3D

NÀr Dan Gustafsson och Claes Ottosson pÄ 80-talet klev in genom Consats dörrar hade bolaget nÄgra fÄ anstÀllda, i lokaler fyllda av ritbord, ritningar och en hel del cigarettrök.Idag Àr Consat en internationell koncern och verktygen heter arbetsstationer, 3D-CAD och 3Dskrivare. Och de anstÀllda har rÀtt till friskvÄrdsbidrag. Det har varit en lÄng och spÀnnande resa!

CONSAT ENGINEERING TEXT ANNA LARSSON [BORG O WILLI] OMBEARBETNING MATTIAS JOHNSON
30 CONTEXT / #1 / 2021
FOTO MATTIAS JOHNSON EFTERBEARBETNING ANDREAS EKLÖF
CONTEXT / #1 / 2022 31

CONSAT ENGINEERING

1986, SAMMA ÅR som Consat grundades, steg Dan Gustafsson in pĂ„ företaget som bolagets fjĂ€rde anstĂ€llde. Ronald Reagan var inne pĂ„ sin andra presidentperiod i USA och medelsvensson körde Volvo 240, eller 740 om hen hade lite bĂ€ttre ekonomi. En dator kostade som just en bĂ€ttre begagnad 240.

Nu, 36 Är senare och med pensionen inom synhÄll, kan Dan se tillbaka pÄ ett yrkesliv till bredden fyllt av ingenjörserfarenhet, frÄn framför allt fordonsindustrin. Större delen av tiden har han jobbat som konsult pÄ Volvo, och den vÀgen stÀndigt fÄtt kÀnna pÄ ingenjörsyrkets tekniska framkant.

– Rent tekniskt har det varit en enorm utveckling, berĂ€ttar Dan.

– NĂ€r jag började pĂ„ Consat ritade vi pĂ„ planka (ritbord) med penna – blyertspenna var det som gĂ€llde pĂ„ Volvo, Ă€ven om andra stora företag, som Ericsson, hade ritningar i tusch. Att tuscha ritningar var till och med ett eget yrke, men tusch var redan dĂ„ pĂ„ vĂ€g ut, berĂ€ttar Dan.

En ritning Àr en ritning, Àven om det fanns olika standarder i olika branscher

och i olika företag – men de digitala verktygen som introducerades under den hĂ€r tiden har bytts ut och förĂ€ndrats rejĂ€lt genom Ă„ren. Cadam, CATIA, Autocad
 MĂ„nga, i början extremt dyra och specialiserade, lösningar har passerat. NĂ„gra tillhör historien medan andra lever kvar och uppdateras löpande.

– I slutet av 80-talet började vi med tvĂ„dimensionella ritningar pĂ„ datorn pĂ„ Consat, men dĂ„ kontrollerades, sparades och levererades allt fortfarande pĂ„ papper, sĂ€ger Dan.

– ÄndĂ„ kom jag faktiskt i kontakt med 3D CAD pĂ„ Volvo redan innan jag började pĂ„ Consat och -86 kom [CAD-programmet] CATIA med 3D in pĂ„ Volvo, sĂ„ allt var inte bara papper och penna, berĂ€ttar Dan.

– Men dĂ„ var det svartvitt pĂ„ stora tuber (monitorer med katodstrĂ„lerör) och jĂ€ttesvĂ„rt att jobba i. Svindyra UNIX-stationer – vi hade en enda CATIA-station att dela pĂ„, pĂ„ Consat ett tag, berĂ€ttar Dan.

TÄT RÖK, TÄTT MELLAN PLANKORNA

En annan ”consattare” som hör till de första som anstĂ€lldes pĂ„ Consat Ă€r Claes Ottosson. Det var en kollega pĂ„ hans tidigare jobb som talade gott om bolaget och kort dĂ€refter tog Claes ett jobb som en av Consats konstruktörer.

– NĂ€r jag kom in pĂ„ Consat 1987, eller om det var 1988, var vi tolv medarbetare och sysslade enbart med konstruktionslösningar till industrin. Kontoret lĂ„g pĂ„ Backa Bergögata vid Stigs Center. Vi hade sju ”plankor” – tvĂ„ inne i rökrummet och fem utanför, sĂ€ger Claes och skrattar.

32 CONTEXT / #1 / 2022

– Vi hade en medarbetare som rökte sĂ„ mycket att han fick sitta i ett eget rum, tillsammans med en annan storrökare, berĂ€ttar Claes.

De stora ritningarna kunde kopieras med en enorm elektrostatprinter och i mitten av lokalen stod ett stort ”spantrutebord”. Allt i fordonsindustrin ritades i skala 1:1, Ă€ven stora lastbilar. Chassiritningarna kunde vara enorma.

– Bilen sektionerades var hundrade millimeter och tvĂ€rsnitten ritades ut separat, som om man skivat bilen varje decimeter frĂ„n ena Ă€nden till andra. Modellbyggaren som skulle göra bilen i lera utgick ifrĂ„n varje sĂ„dant snitt pĂ„ ritningen för att lermodellen skulle bli exakt, förklarar Dan och Claes.

VARANER OCH LJUSPENNOR

Även Claes minns de tidiga CAD-arbetsstationerna.

– Idag kan du ju sitta framför en skĂ€rm utan att mĂ„ illa av det men dĂ„, de skĂ€rmarna var inte roliga, man fick ”svetsblĂ€nk” av en stor tjockskĂ€rm med vita linjer som lyste rakt i ansiktet. De som satt mycket framför datorn sĂ„g ut som varaner i ansiktet, de var helt nariga och fjĂ€lliga, sĂ€ger Claes och skrattar.

– De allra första stationerna hade ju dessutom ljuspenna som man klickade med pĂ„ sjĂ€lva skĂ€rmen sĂ„ man satt riktigt nĂ€ra, det var nog inte sĂ„ nyttigt, sĂ€ger Dan med ett leende.

SÄ att jobba pÄ planka var inte sÄ dumt ÀndÄ.

– NĂ€r man stĂ„r och ritar mitt emot varandra eller bredvid varandra kan man prata och hĂ„lla kontakt, det Ă€r inte lika lĂ€tt nĂ€r alla sitter och tittar pĂ„ sina skĂ€rmar, sĂ€ger Claes.

CONSAT ENGINEERING
”De stora ritningarna kunde kopieras med en enorm elektrostatprinter och i mitten av lokalen stod ett stort ”spantrutebord”. Allt i fordonsindustrin ritades i skala 1:1, Ă€ven stora lastbilar. Chassiritningarna kunde vara enorma.”
CONTEXT / #1 / 2022 33

LITE 3D, LITE PAPPER

– Volvo gick över till 3D CAD för vissa grejer i slutet av 80-talet men man kunde fortfarande inte skicka en 3D-modell till en leverantör. Man skapade 3D-modellen, valde sedan en vy för att skapa en viss ritning. Sedan mĂ„ttsatte man i ett annat program och skrev ut ritningen pĂ„ papper för att skicka till leverantören, berĂ€ttar Dan. – En bit in pĂ„ 90-talet gick vi pĂ„ Consat fullstĂ€ndigt över till att arbeta pĂ„ datorn. Volvo var förstĂ„s tidiga med 3D men nĂ€r jag satt pĂ„ FlexLink 1995 ritade vi vanlig 2D i Autocad pĂ„ vanlig pc, berĂ€ttar Claes.

RESA I TAKT MED TEKNIKEN

Tack vare de stora tekniska framstegen har förstÄs arbetet blivit mer exakt. Idag kan Consats ingenjörer enkelt över nÀtet skicka över en tredimensionell modell till sina kunder och leverantörer, och exakt visa hur produkten bÄde kommer se ut och hur den kommer att fungera.

Men samtidigt som arbetsverktygen har blivit bÀttre har det som konstrueras, som fordon, blivit allt mer komplexa.

Dans arbete gick efter hand över frÄn motorkonstruktion till batterikonstruktion för fordon. Han var inblandad i projektet

att undersöka lösningar för vad som dÄ var framtidens elbilar, nÀr Consat tillsammans med en annan konsultfirma 2009 anlitades av Volvo för att ta fram en helelektrisk C30.

Under det senaste decenniet har han allt mer gÄtt över till att arbeta som projektledare:

– Numera fungerar jag som en kommunikationslĂ€nk mellan kundens konstruktörer och vĂ„ra konstruktörer pĂ„ Consat, förklarar Dan.

– Arbetet Ă€r fortfarande tekniskt men rollen krĂ€ver Ă€ven att man Ă€r en ”people person” vilket jag verkligen Ă€r. SĂ„ man kan pĂ„stĂ„ att bĂ„de verktygen, bilarna och jag har utvecklats enormt mycket under dessa Ă„r, sĂ€ger Dan med ett leende.

Under sina decennier pÄ Consat har Claes framför allt arbetat med processutveckling, i rollen som bÄde konstruktör och projektledare. Problemlösning, sjÀlva hjÀrtat i arbetet, Àr det absolut roligaste i arbetet tycker han.

Även om mycket har hĂ€nt inom bĂ„de branschen och pĂ„ bolaget finns det fortfarande delar som Ă€r sig lika:

– VĂ„r nisch inom engineering Ă€r sig Ă€ndĂ„ relativt lik. Allt har visserligen förfinats – vi har bĂ€ttre motorer och styrning – men en skruv Ă€r en skruv och en mutter Ă€r en mutter, sĂ„ grunderna Ă€r sig Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt lika, berĂ€ttar Claes.

Trots att bolaget har vuxit frÄn ett litet, ungt konsultbolag till den koncernen Consat Àr idag menar bÄde Claes och Dan att bolaget har lyckats bibehÄlla kulturen som funnits dÀr Ànda sedan start.

– Den hjĂ€lpsamma, öppna och familjĂ€ra stĂ€mningen sitter i vĂ€ggarna. Även om vi Ă€r mĂ„nga som jobbar ute pĂ„ kunduppdrag sĂ„ har vi en Consatfamilj som vi alltid Ă„tervĂ€nder till, sĂ€ger Dan.

34 CONTEXT / #1 / 2022
”Samtidigt som arbetsverktygen har blivit bĂ€ttre har det som konstrueras, som fordon, blivit allt mer komplexa.”

Consat expanderar till Stockholm –CTS-LÖSNING ÅT TRANSDEV

Consat Telematics fördjupar partnerskapet med Stockholmsbaserade Transdev. Under sensommaren gick trafikoperatören live med Consats lösning, CTS, som har anpassats för att tĂ€cka kravstĂ€llning gĂ€llande ombordsystem och trafikledning. – Vi Ă€r otroligt glada över att Transdev valde oss som partner för trafikkontrakten i Stockholm och ser fram emot samarbetet, sĂ€ger Oscar Rosenstam, Product Manager för Consat Telematics.

TRANSPORTSEKTORN befinner sig i ett paradigmskifte. Vad som tidigare frÀmst handlade om att transportera personer frÄn A till B prÀglas idag av höga IT-krav. I samband med denna förÀndring har trafikoperatören Transdev sökt nya lösningar för att möta SL:s krav i Stockholm. Tidigare installerade SL egen utrustning i bussarna för att tÀcka sina behov, sÄ Àr det inte idag vilket gör att bussoperatörerna fÄr ansvara för leverans av motsvarande information frÄn bussarna. NÀr Consat Telematics presenterade sin innovativa lösning i november i fjol inleddes samarbetet mellan parterna kort dÀrefter och i augusti gick tjÀnsterna live. Leveransen blir den första av CTS nya webbaserade förargrÀnssnitt som kan visas i skÀrmar som kontrolleras av tredje part.

– I takt med att bestĂ€llare stĂ€ller högre tekniska krav behöver trafikoperatörer upprĂ€tthĂ„lla hög kvalitet; CTS Ă€r en del i kedjan som levererar den data som SL efterfrĂ„gar. Vi som leverantörer har jobbat med den typen av dataströmmar under Ă„rtionden, medan det Ă€r nya krav för bussoperatörerna, sĂ€ger Oscar Rosenstam.

Även om det Ă€r förĂ€ndrade tekniska krav Ă€r det alltid resenĂ€rsupplevelsen som Ă€r kĂ€rnan inom kollektivtrafiken.

– Det Ă€r otroligt viktigt för oss att ha full kontroll pĂ„ vĂ„ra tjĂ€nsteleveranser till bestĂ€llaren. HĂ€r ser vi bland annat att övervakningstjĂ€nsterna i CTS tillsammans med Transdevs realtidsplattform hjĂ€lper oss att fĂ„ mer information Ă€nda ner till komponentnivĂ„ i bussarna, samtidigt som de möjliggör en snabb och effektiv felsökning i hĂ€ndelse av driftstörning. Det kan ge oss en Ă€n bĂ€ttre service gentemot vĂ„ra resenĂ€rer, sĂ€ger Adam Fall, CIO pĂ„ Transdev.

EN INNOVATIV LÖSNING

Consat Telematics lösning passar aktörer bÄde pÄ bestÀllar- och operatörssidan. Den Àr skalbar i bÄde storlek och funktionalitet, med ett flertal olika grÀnssnitt som gör den anpassningsbar till kundens befintliga plattformar sÄvÀl ombord i fordonet som i backend. Att Transdev nu börjar anvÀnda Consats lösning Àr en milstolpe för telematikbolaget som tidigare inte har levererat sitt CTS-system till Stockholmsregionen.

– Vi Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nda pĂ„ hur leveransen ska tas emot av Transdev. Projektet innehĂ„ller Ă€ven anropsstyrd trafik, vilket Ă€r ett mycket spĂ€nnande omrĂ„de inom kollektivtrafik och nĂ„got som vi ser komma pĂ„ flera av vĂ„ra marknader. Vi ser verkligen fram emot att utveckla en lösning för det tillsammans med Transdev, sĂ€ger Oscar Rosenstam innan han avslutar:

– Det Ă€r fantastiskt kul att fĂ„ jobba med Transdev, det Ă€r mĂ„nga entusiastiska personer frĂ„n deras sida och det kĂ€nns verkligen som att vi bygger nĂ„got frĂ€ckt tillsammans.

CONTEXT / #1 / 2022 35

CONSAT BRASIL

CONSAT BIDRAR TILL RENARE OCH MER INTELLIGENT KOLLEKTIVTRAFIK I BRASILIEN

Under slutet av 2021 fortsatte Consat sin expansionsresa med etablering i Sydamerika genom att lansera Consat Brasil Ltda med sÀte i mÄngmiljonstaden São Paolo. Statistik frÄn Renavan (National Register of Motor Vehicles) visar att det finns över en miljon dieseldrivna bussar i landet, det hÀr vill Consat Àndra pÄ. Det Àr en enorm potential för förÀndring och en resa som vi pÄ Consat ser fram emot att vara med pÄ, sÀger Esbjörn Lif som Àr marknadsansvarig för Consat Brasil Ltda.

IDAG ÄR KOLLEKTIVTRAFIKEN högt prioriterad pĂ„ samhĂ€llsagendan och allt fler stĂ€der investerar i sin infrastruktur för att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten och miljön för medborgarna, bland annat genom att minska antalet dieselfordon pĂ„ vĂ€garna. Consats kĂ€rnverksamhet Ă€r att utveckla, införa och underhĂ„lla toppmoderna kollektivtrafiksystem för fordonstillverkare, kollektivtrafikoperatörer och kollektivtrafikmyndigheter.

– VĂ„r timing för etablering av Consat i Brasilien Ă€r perfekt dĂ„ landet nyligen startat resan mot elektrifiering av kollektivtrafiken. Consat blir, med sitt försprĂ„ng med innovativa och smarta lösningar för elektrifierade kollektivtrafiktransporter, en intressant partner för aktörerna pĂ„ den brasilianska persontrafikmarknaden. Vi ligger nĂ„gra Ă„r före lokala konkurrenter med vĂ„r erfarenhet frĂ„n installationer av smarta lösningar för elbussar i Skandinavien, Kanada och Australien, sĂ€ger Esbjörn Lif innan han fortsĂ€tter:

– En befolkning pĂ„ drygt 200 miljoner mĂ€nniskor och det stora antalet bussar medför naturligtvis en stor negativ klimatpĂ„verkan. Introduktionen av elbussar Ă€r ett bidragande sĂ€tt att minska CO2utslĂ€pp och samtidigt reducera buller och negativa hĂ€lsoeffekter för mĂ€nniskor.

VAR FEMTE BUSS SKA VARA ELEKTRIFIERAD

Kort efter att Consat inledde sin satsning i Brasilien kontrakterades Leandro SodrĂ© som har arbetat i landets bussbransch i över 20 Ă„r. Under första halvan av 2022 började Leandro och Esbjörn bearbeta marknaden, vilket bland annat resulterat i att bolaget nu sĂ€ljer sina system till busstillverkaren Eletra som tillverkar elbussar med 100 procent brasilianska komponenter. BorgmĂ€staren i SĂŁo Paolo satte nyligen upp mĂ„let att 20 procent av stadens bussar ska vara elektrifierade före 2024 – ett mĂ„l som Consat vill bidra till att nĂ„.

– Det hĂ€r Ă€r ett projekt som ligger helt rĂ€tt i tiden. Att gĂ„ ifrĂ„n fossildrivna fĂ€rdmedel Ă€r ett nödvĂ€ndigt steg för att bidra till ett lĂ„ngsiktigt hĂ„llbart klimat. Vi Ă€r otroligt glada över att vĂ„r lösning har tagits emot sĂ„ pass bra. Det kĂ€nns som att brasilianska myndigheter har insett nödvĂ€ndigheten av att omdana kollektivtrafiken för att bidra till ett bĂ€ttre klimat – elektrifieringen gĂ„r framĂ„t i hela vĂ€rlden och Brasilien mĂ„ste följa med i utvecklingen, sĂ€ger Esbjörn.

36 CONTEXT / #1 / 2022

BRASIL

CONTEXT / #1 / 2022 37
CONSAT
ESBJÖRN L

TEST SOM VERKLIGEN GÅR PÅ DJUPET

NĂ€r man placerar en serie stora elskĂ„p pĂ„ botten, 1000 meter under havsytan i ett enormt naturgasfĂ€lt, sĂ„ mĂ„ste man veta att de kommer att fungera, lĂ€nge. VĂ€l pĂ„ plats gĂ„r det inte att laga eller Ă€ndra nĂ„got och hundratals miljoner dollar stĂ„r pĂ„ spel. Consat Engineering har under flera veckor sommaren 2022 utfört ett pĂ„kostat test för att verifiera Netgroupkollegorna pĂ„ FS Dynamics berĂ€kningar av vĂ€rmeutvecklingen och miljön i sĂ„dana elskĂ„p. Ett arbete med krav pĂ„ ”NASA-nivĂ„â€.

CONSAT ENGINEERING
38 CONTEXT / #1 / 2021
TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON ILLUSTRATION ANDREAS EKLÖF

DETTA ÄR ÄNNU EN HISTORIA som bekrĂ€ftar hur Netgroup – en grupp teknikföretag som samarbetar för att kunna ta stora jobb för stora kunder – kan generera bra jobb till medlemmarna. Medlemmar som kompletterar varandra med olika kompetenser.

Den hÀr gÄngen var det Consat som fick ett spÀnnande jobb av kollegorna pÄ berÀkningsföretaget FS Dynamicssom i sin tur fÄtt ett spÀnnande uppdrag av norska Aker Solutions. Ett företag med miljardomsÀttning och 14 000 anstÀllda, som utvecklar och tillverkar bland annat oljeoch naturgasutvinningsteknik. Det Àr teknik som till stora delar Àr placerad pÄ havsbotten, en av de mest krÀvande och oförlÄtande miljöer man kan tÀnka sig.

Aker Solutions levererar i det hÀr projektet i sin tur utrustning till Chevron som bygger en kompressorstation i ett enormt naturgasfÀlt utanför Australiens kust.

En kompressorstation ”stor som Ullevi”, för att anvĂ€nda Consat Engineerings Martin Hoganders mĂ„lande ord.

Att kompressorstationen Àr placerad pÄ botten gör det möjligt att maximera effektiviteten i gasproduktionen. Den minimerar förlusterna vid transporten av gasen till ytan, vilket ger stora ekonomiska och miljömÀssiga vinster.

MODELLBYGGARE BEHÖVER PRAKTIK

Projektet har ur Consats synvinkel handlat om att verifiera FS Dynamics teoretiska modell av vÀrmeutvecklingen och

CONTEXT / #1 / 2022 39

den inre miljön i en serie flera vÄningar höga undervattens-elskÄp som ska stÄ pÄ drygt 1000 meters djup i naturgasfÀltets kompressorstationer.

I varje sĂ„dant elskĂ„p (eller kanske snarare ”eltank”) Ă€r kraftfull motorstyrningselektronik för naturgaskompressorerna monterad, utöver diverse annan styrelektronik.

Motorstyrning i den effektklassen medför betydande energiförluster i form av vĂ€rme, Ă€ven med dagens bĂ€sta teknik - och den vĂ€rmen mĂ„ste man ha full koll pĂ„ nĂ€r man stĂ€ller mĂ„ngmiljonkronorsteknik pĂ„ havsbotten. För, som sagt, nĂ€r de vĂ€l stĂ„r dĂ€r nere finns det inget man kan göra för att ”laga” bristande konstruktioner. VĂ€l pĂ„ plats kommer skĂ„pen varken öppnas eller lyftas till ytan igen, de mĂ„ste fungera hela sin planerade livstid. Det gör att hela projektet fĂ„r lite ”rymdteknik”-krav över sig.

Att skÄpen dessutom kommer vara fyllda med torr kvÀvgas gör förstÄs sitt till för att förstÀrka spetsteknikkÀnslan. Elektroniken kommer vÀrma kvÀvgasen som i sin tur överför vÀrmen till skÄpens kylflÀnsförsedda insida. SkÄpets kraftiga stÄlvÀgg transporterar sedan ut vÀrmen i det kalla djuphavet.

Med Consats praktiska tester i ryggen kan alltsÄ FS Dynamics verkligen bli sÀkra pÄ att deras teoretiska berÀkningsmodell stÀmmer och att de matematiskt kan modellera exakt vad som kommer hÀnda i de fullskaliga elskÄpen, under varierande belastning. Och det gör att FS Dynamics bestÀllare, Aker Solutions, kan bygga helt rÀtt dimensionerade elskÄp, vilket i sin tur förstÄs gör deras bestÀllare, Chevron, nöjda.

STORT TEST I LITEN SKALA

Consat Engineerings Martin Hogander och Lars-Åke Johansson Ă€r verkliga veteraner pĂ„ företaget och var de som fick pĂ„ sig att ro projektet i land.

Det var organisatoriskt lite rörigt i början innan det blev tydligt att det krĂ€vdes seniora konstruktörer som Martin och Lars-Åke i det lite ovĂ€ntat krĂ€vande projektet. Men nĂ€r de vĂ€l var pĂ„ plats och satte sig in i problemen blev det en rivstart.

– Det var vi mot vĂ€rlden. - Nu kör vi, sa vi, berĂ€ttar Martin.

– Det fanns ingen spec., tankens storlek, inmatad effekt
 Vi fick ta fram det hela efter hand, förklarar han.

Och det var brÄttom. FS Dynamics behövde resultat, fort.

– Jag har aldrig varit med om en liknande tidsplan, de kunde ringa varannan timme, kĂ€ndes det som, berĂ€ttar Martin.

Starten blev lite trevande under en period dÄ alla delar av testet fick diskuteras och bestÀmmas, och snart blev det tydligt att kraven var sÄ höga att projektets planerade budget behövde mÄngdubblas.

– Vi insĂ„g snart att vi inte kunde köra fastpris pĂ„ detta – ett miljardprojekt kunde bli lidande om vi snĂ„lade pĂ„ fel stĂ€lle, förklarar Lars-Åke.

CONSAT ENGINEERING
40 CONTEXT / #1 / 2022
”Det var vi mot vĂ€rlden. – Nu kör vi, sa vi.”
CONTEXT / #1/ 2022 41
Martin Hogander
42 CONTEXT / #1 / 2022
Lars-Åke Johansson

MYCKET MED DET TERMISKA

I en serie diskussioner med FS Dynamics definierade man exakt hur det nedskalade test-”elskĂ„pet” skulle konstrueras och kylas för att de teoretiska modellerna skulle fĂ„ precis rĂ€tt data för verifikationsprocessen. En konstant temperatur i ytterskalet var absolut nödvĂ€ndig.

En vattenmantel med iskallt vatten fick dÀrför simulera det omgivande havet (se bilderna hÀr bredvid).

– Vi funderade Ă€ven ett tag över en lösning för att fĂ„ till en stabil temperatur med aktiva komponenter men det skulle bli alldeles för dyrt, Ă€ven för det hĂ€r projektet, berĂ€ttar Lars-Åke. Vattnet till vattenmanteln - eller rĂ€ttare sagt vattenmantlarna, dĂ„ skĂ„pet var tvĂ„delat, hölls konstant genom att man hela tiden lĂ€t is smĂ€lta i stora öppna tankar. En enkel fysikalisk sjĂ€lvreglerande temperaturstyrning.

Vanliga drÀnkbara pumpar gav ett kontrollerat flöde av iskallt vatten frÄn tankarna, genom mantlarna och tillbaka igen. Noga specificerad isole-

ring runt tankarna minimerade yttre temperaturpÄverkan.

– För att berĂ€kna hur mĂ„nga liter i minuten varje pump levererade i verklig applikation testade vi dem individuellt genom att pumpa upp vatten i ett 200L oljefat upphĂ€ngt i en hĂ€ngvĂ„g pĂ„ samma höjd som de kĂ€rl vi anvĂ€nde i testet, under en halv minut. Det resulterade i ett realistiskt och exakt flödesvĂ€rde, berĂ€ttar Martin och Lars-Åke.

De tvÄ pumparna visade sig dessutom leverera nÀstan exakt samma vattenflöde.

IssmĂ€ltningen fungerade mycket bra, Ă€ven om det gick Ă„t stora mĂ€ngder is under testperioden – hela 5 ton (!). Martin och Lars-Åke bar isen i sĂ€ckar frĂ„n en fryscontainer utanför verkstaden och fyllde pĂ„ tankarna vartefter isen smĂ€lte i sommarvĂ€rmen.

– Den smĂ€ltande isen i tankarna gör vattentemperaturen i systemet sjĂ€lvreglerande, sĂ„ lĂ€nge det finns is kvar i tankarna, förklarar Lars-Åke. Vattnet i mantlarna lĂ„g stabilt pĂ„ 0,5 grader Celcius.

– Det behöver inte vara exakt samma temperatur som i den verkliga havsmiljön för att testet ska fungera men det mĂ„ste vara stabilt, inflikar Martin.

– Vi loggade förstĂ„s temperaturerna och vi var aldrig över 0,7 grader, berĂ€ttar Lars-Åke.

PRECIS RÄTT FÄRG

Tanken behövde av praktiska skĂ€l vara tvĂ„delad. Den tillverkades i rostfritt stĂ„l precis som det fullskaliga ”elskĂ„pet”. Den fick samma kylflĂ€nsar pĂ„ insidan och den mĂ„lades med en fĂ€rg med noggrant anpassade egenskaper. Allt för att göra testet sĂ„ realistiskt som möjligt.

– Vi satte tankens tvĂ„ halvor pĂ„ skenor för att underlĂ€tta montage och hantering – det Ă€r vi som designat tanken. Det fanns diskussioner om att ha öppningen som en kassavalvsdörr men vi valde att stĂ€lla delarna pĂ„ skenor och det fungerade mycket bra, berĂ€ttar Martin Hogander.

– FĂ€rgen i tanken mĂ„ste ha specifik

CONTEXT / #1 / 2022 43
”För att berĂ€kna hur mĂ„nga liter i minuten varje pump levererade i verklig applikation testade vi dem individuellt genom att pumpa upp vatten i ett 200L oljefat upphĂ€ngt i en hĂ€ngvĂ„g pĂ„ samma höjd som de kĂ€rl vi anvĂ€nde i testet, under en halv minut. Det resulterade i ett realistiskt och exakt flödesvĂ€rde.”

konduktivitet, emissivitet – sĂ„ vi fick skicka den till [forskningsinstitutet] Rise för test, berĂ€ttar Martin.

Och de mÄste dessutom veta exakt hur tjockt fÀrglager som sprutats pÄ tankens insida.

– FĂ€rgtjockleksmĂ€tare som fungerar med fĂ€rg pĂ„ rostfritt [stĂ„l] Ă€r ovanliga men de som hade mĂ„lat tanken uppe i Tidaholm hade en sĂ„dan mĂ€tare sĂ„ de fick Ă„ka hit och mĂ€ta, nĂ€r fĂ€rgen hade torkat ordentligt, berĂ€ttar Martin.

– Jag gjorde en ritning pĂ„ exakt var vi mĂ€tt fĂ€rgtjockleken
 vi har verkligen behövt dokumentera allt, sĂ€ger han.

LUFT ISTÄLLET FÖR KVÄVGAS

I de inledande diskussionerna med FS Dynamics planerade man för en verklighetstrogen kvĂ€vgasfylld testtank. Men sĂ€kerhetsaspekterna – kvĂ€vgas Ă€r ju osynlig och har ju en tendens att just kvĂ€va mĂ€nniskor som tror att de andas luft – skulle krĂ€va ombyggnad av Consats verkstad, och andra rent praktiska skĂ€l, gjorde att man i stĂ€llet valde att lĂ„ta tanken vara fylld med torr luft – vilket visade sig fungera utmĂ€rkt.

– Vi hade stora pĂ„sar med kisel för att torka luften i tanken, vilket ger motsvarande gascirkulation och egenskaper som den torra kvĂ€vgasen i de riktiga elskĂ„pen, förklarar Martin.

– Och vi mĂ€tte hela tiden luftmiljön i tanken – luftfuktigheten och temperaturen, berĂ€ttar Lars-Åke.

Vi hanterade över eller undertryck i

tanken med tvÄ motriktade backventiler, berÀttar Martin.

ARTIFICIELLA VÄRMEFÖRLUSTER

För att simulera effektförlusterna i de fullskaliga elskÄpen monterades specialtillverkade aluminiumkuber i olika storlekar med vÀrmeelement i, pÄ sex olika nivÄer i tanken.

FS Dynamics specificerade exakt hur kuberna skulle utformas och placeras. Kuberna tillverkades i aluminium som svarteloxerades för att avge sin vÀrme pÄ ett strikt kontrollerat sÀtt. VÀrmeledande pasta mellan vÀrmeelementen i kuberna och sjÀlva aluminiumkuberna sÀkerstÀllde kontrollerad vÀrmeemission.

Martin och Lars-Åke var tvungna att bestĂ€lla en viss typ av vĂ€rmetĂ„lig men isolerande plast frĂ„n England för att kunna tillverka distanser och montera vĂ€rmekuberna termiskt isolerade frĂ„n de utskurna plĂ„tar som anvĂ€nts för montering av bĂ„de vĂ€rmeelement och givare i tanken. En nödvĂ€ndighet för att inte ”smutsa ner” testresultaten med vĂ€rmepĂ„verkan frĂ„n sjĂ€lva montageplĂ„tarna.

– Vi gav FS Dynamics ritningen pĂ„ distansen och de kunde berĂ€kna hur mycket vĂ€rme som leddes genom plasten och det var en faktor hundra, ingen fara, berĂ€ttar Lars-Åke.

För noggrann, stabil, styrning av den avgivna effekten i var och en av de sex nivĂ„erna vĂ€rmeelement i tanken valde Lars-Åke att anvĂ€nda traditionella reostater (lindade variabla

CONSAT ENGINEERING
44 CONTEXT / #1 / 2022
”VĂ€l pĂ„ plats kommer skĂ„pen varken öppnas eller lyftas till ytan igen, de mĂ„ste fungera hela sin planerade livstid. Det gör att hela projektet fĂ„r lite ”rymdteknik”-krav över sig.”
CONTEXT / #1 / 2022 45
CONSAT ENGINEERING

motstÄnd). De gav en jÀmn, exakt styrbar ström.

– För att veta exakt vilken effekt vi stoppade in kunde vi inte styra den med triac (halvledarstyrning), det fick bli med gammaldags reostater, förklarar han.

VÀrmeelementen pÄ varje nivÄ var parallellkopplade och en rejÀl ratt för varje nivÄ anvÀndes för manuell justering av effekten.

– Den analoga styrningen blev förvĂ„nansvĂ€rt exakt. Det Ă€r ju en resistor vars resistans Ă€ndras nĂ€r den blir varm sĂ„ vi behövde finjustera reostaterna nĂ€r de vĂ€rmts upp [av strömmen]. InsvĂ€ngningstiden för varje enskilt test var 3,5 timmar, berĂ€ttar Lars-Åke.

ATT MÄTA LAGOM NOGGRANT

Att temperaturgivarna som anvĂ€ndes för testet var pĂ„litliga var förstĂ„s viktigt. Lars-Åke och Martin valde i det

tidspressade lÀget att ta det sÀkra före det osÀkra.

– Temperaturgivarna vi valde Ă€r sĂ€rskilt utvalda för extrem precision, berĂ€ttar Martin.

Givarna monterades först med strÄlningsskydd i metall, vilka var tÀnkta att förhindra att vÀrmestrÄlning gav fel mÀtvÀrden (det Àr de slitsade hylsorna du ser i mÄnga av artikelbilderna hÀr) men det visade sig snart vara en dÄlig idé.

– Vi började med strĂ„lningsskydd, men det fungerade inte eftersom strĂ„lningsskydden sjĂ€lva vĂ€rmdes upp och strĂ„lade vĂ€rme mot givarna, och dessutom hindrade luftflödet runt givarna – vi var tvungna att ta av skydden, berĂ€ttar Lars-Åke.

FS Dynamics gjorde berÀkningar pÄ luftflödet runt strÄlningsskydden och kunde bekrÀfta att varmluften rörde sig runt strÄlningsskydden, trots att de var slitsade nÀra givarspetsarna

(se bilderna) och alltsÄ inte vÀrmde givarna som tÀnkt.

Utan strÄlningsskydd och med givarna termiskt isolerade frÄn monteringsplÄten blev mÀtvÀrdena mycket bÀttre, men Ànnu var överensstÀmmelsen mellan teori och praktik inte fullstÀndig.

Vad som saknades var de exakta positionerna för varje givare i tanken.

– Jag mĂ€tte upp exakta positioner för alla givarna och dĂ„ kunde de se att överensstĂ€mmelsen blev bĂ€ttre mot deras modell, berĂ€ttar Lars-Åke.

– Teori och praktik möttes helt enkelt, förklarar han.

Testserien visade sedan att de utvalda och dyra givarna med eftertankens kranka blekhet var onödigt bra.

– De utvalda kalibrerade givarna var egentligen lite onödiga, eftersom fluktuationerna i systemet var en faktor tio större Ă€n givarprecisionen, berĂ€ttar Lars-Åke.

46 CONTEXT / #1 / 2022
”De förvĂ€ntade sig att det hĂ€r var ett normalt sĂ€tt att arbeta, men vi hade aldrig varit med om nĂ„got liknande. De sa, stopp! vart Ă€r riskanalysen!? 
 Men vi ska bara starta en vattenpump? Sa vi. Vi fick inte starta innan vi gjort riskanalys som beskrev allt som kunde hĂ€nda nĂ€r vi körde pumpen.”

– Vi mĂ€tte exakt pĂ„ tiondelen medan det fluktuerade pĂ„ hela grader, sĂ€ger Lars-Åke

Alla givare – noggrant numrerade med exakt position och riktning i tanken, kopplades till inhyrda dataloggrar för de följande testserierna.

– Vi hyrde loggrarna för det hade blivit allt för dyrt att köpa in nya, berĂ€ttar Martin.

Äntligen var allt klart för testerna.

TIO NYANSER AV TEST

FS Dynamics hade specificerat tio separata test-”case” – olika effektinstĂ€llningar pĂ„ de sex nivĂ„erna vĂ€rmeelement.

– Ett test kunde vara: Kör maxeffekt lĂ€ngst ner och avstĂ€ngt pĂ„ alla nivĂ„er ovanför, eller medeleffekt pĂ„ alla
 etc, berĂ€ttar Lars-Åke.

– Det tog tre och en halv timme innan systemet var stabilt och resultatet i varje test kunde loggas, berĂ€ttar han.

Hela tiden höll Lars-Åke och Martin koll pĂ„ mĂ€ngden is i tankarna, manteltemperaturen och luftfuktigheten i tanken.

Martin och Lars-Åke skickade över all mĂ€tdata i de tio olika testerna, vilka de jĂ€mförde med sin teoretiska modell. Verkligheten överensstĂ€mde fantastiskt bra med den teoretiska modellen och visade att den var helt korrekt.

DOKUMENTATION PÅ EN HÖGRE NIVÅ

En del av projektet som Martin och Lars-Åke inte var riktigt förberedda pĂ„ var de extrema kraven pĂ„ dokumentation av varje liten del och riskanalyser av varje moment i arbetet. Det blev lite av en chock. Aker Solutions med sin verksamhet offshore har, av förklarliga skĂ€l, stort fokus pĂ„ HSE (Health and Safety Environment), frĂ„n första idĂ© till leverans av produkterna. HSE finns med i allt som görs för att undvika att

personer far illa hos sig sjÀlva, sina kunder och sina leverantörer.

Martin och Lars-Åke fick dokumentera inte bara ritningar och hĂ„rdvaruspecifikationer. Provtryckning och materialcertifikat, datablad som visade kablarnas isolering och vĂ€rmeledning. Backventilerna som begrĂ€nsade trycket i tanken behövde vara klassade och exakta sĂ„ det kunde verifieras att de fungerade.

– De förvĂ€ntade sig att det hĂ€r var ett normalt sĂ€tt att arbeta, men vi hade aldrig varit med om nĂ„got liknande. De sa, stopp! vart Ă€r riskanalysen!? 
 Men vi ska bara starta en vattenpump? Sa vi. Vi fick inte starta innan vi gjort riskanalys som beskrev allt som kunde hĂ€nda nĂ€r vi körde pumpen.

Varje del av arbetet krĂ€vde riskanalys – som momentet att bĂ€ra sĂ€ckar med is uppför en trappa till vattentankarna, sĂ€ger Martin.

CONTEXT / #1 / 2022 47
48 CONTEXT / #1 / 2022

– De fick ge oss mallar och dokument och tyckte att vi var ett riktigt kĂ€llarföretag
 men nĂ€r de sĂ„g att vi hade ordning och reda och till och med lĂ„g före tidplanen gick det bĂ€ttre, berĂ€ttar han.

– Vilken frĂ„ga de Ă€n stĂ€llde kunde vi svara direkt, berĂ€ttar Martin.

PENGAR ÄR TID

Den kanske tuffaste delen av hela projektet var den tajta tidplanen.

– Vi var faktiskt riktigt stressade, berĂ€ttar Martin.

– De sa â€Ă€r ni inte klara, sĂ„ fĂ„r ni jobba pĂ„ er semester!”, det gav ju lite extra tryck, förklarar Martin.

– Kontakten med underleverantörerna blev vĂ€ldigt intensiv. De fick köra tvĂ„skift nĂ€r det var brĂ„ttom, berĂ€ttar Martin.

Martin och Lars-Åke fick flera gĂ„nger betala extra för att fĂ„ sina jobb prioriterade men det var det vĂ€rt.

– Aker Solutions och FS Dynamics uppskattade att vi var snabba – de ville ha en liten hĂ€tta av plast att sĂ€tta pĂ„ givarna. Vi stack ivĂ€g till en underleverantör som sa att nja, det Ă€r ju fredag och vi har att göra
 - Men om det inte spelar nĂ„n roll vad det kostar? Sa vi, och dĂ„ löste det sig. Vi hade ett nytt test klart mĂ„ndagen efter! Det var de imponerade av, berĂ€ttar Martin.

– Det Ă€r ju vĂ€ldigt roligt att jobba i ett projekt som sĂ„ tydligt prioriterar kvalitet före kostnader, sĂ€ger Martin.

– Men att jobba utan spec var mindre kul, flikar Lars-Åke in.

– HĂ„rdvaran blev dyrare Ă€n de [Aker Solutions] trodde, men analysen billigare – och till slut blev de ju översvallande nöjda! NĂ€r vi hade ett fysiskt möte sa de, inför representanterna frĂ„n Chevron, att vi gjort ett fantastiskt bra jobb och att de var sĂ„ nöjda, berĂ€ttar Martin med mer Ă€n en gnutta stolthet.

– De sa att ”det hĂ€r Ă€r samma kvalitet pĂ„ komponenter och konstruktion som de elskĂ„pen vi sĂ€nker ner pĂ„ botten”, berĂ€ttar han stolt.

– Och det Ă€r ju egentligen samma kvalitet vi levererar till SKF och andra kunder – det Ă€r bara dokumentationen och alla riskanalyser som skiljer, sĂ€ger Lars-Åke med ett leende.

CONSAT ENGINEERING
CONTEXT / #1 / 2022 49
”NĂ€r vi hade ett fysiskt möte sa de, inför representanterna frĂ„n Chevron, att vi gjort ett fantastiskt bra jobb och att de var sĂ„ nöjda.”
50 CONTEXT / #1 / 2021

Lindholmen Open Day 2022 Open2022 Days

LINDHOLMEN OPEN DAY var ett fantastiskt evenemang i Ă„r. Efter tvĂ„ Ă„r som digitalt event var GĂ„gatan pĂ„ Lindholmen Science Park Ă„terigen full av liv och i Älvrummet var det fantastiska seminarier pĂ„ gĂ„ng hela dagen. Temat för eventet var Innovation – vĂ€gen till ett hĂ„llbart samhĂ€lle!

Orvar Hurtig, Amir Skangic och Ulrika Lin höll ett seminarium om DATABASERAD DEPÅLADDNING - Den smarta hĂ„llbara staden som beskrivs i ett litet sammanhang.

I vÄr monter visade vi vÄr Geiser - grÄvattenvÀrmevÀxlare, som vÀckte stort intresse.

Vi hade ocksÄ CDE med oss som visade framtidens arbetsplats. Vi visade hur en trafikledare kan sitta och arbeta med rÀtt ergonomi, ljud och ljus som anpassar sig efter ditt vÀlbefinnande. PÄ skÀrmarna pÄ arbetsplatsen visades Consat Telematics system för kollektivtrafik.

Martin Wahlgren delade Àven ut priset för Ärets samverkare som gick till Fredrik Sandblom frÄn Zenseact.

CONSAT
ENGINEERING / SES / TELEMATICS
TEXT JENNY FREDÉR FOTO ANDREAS EKLÖF
CONTEXT / #1 / 2022 51

Consats Axel Ă€r med i DRAKBÅTS EM Banyoles 2022

FLERA AV ER HAR SÄKERT hört om, och kanske deltagit, i DrakbĂ„tsfestivalen som förr hölls i Göteborg dĂ€r lag/företag gjorde upp mot varandra i en stor tĂ€vling i kanalen utanför Feskekyrkan. Tro det eller ej sĂ„ finns det Ă€ven en mer seriös del av sporten. HĂ€r tĂ€vlar man i antingen 20-manna eller 10-manna drakbĂ„tar pĂ„ olika distanser.

1:e – 4:e september gick drakbĂ„ts EM i Banyoles – Spanien. 10 lĂ€nder gjorde upp om titlar i olika klasser. TĂ€vlingsdistanserna som kördes var 200m, 500m och 2000m. Loppen körs pĂ„ en bojad bana pĂ„ vattnet. 200 och 500 Ă€r fullt ös rak fram medan pĂ„ 2000m-lopp kör bĂ„tarna pĂ„ en oval bana med bojar som man skall svĂ€nga runt.

Det gick bra för Sverige och totalt blev det 5 medaljer. Ett silver och ett brons i U24 klassen, tvÄ brons och Sverige lyckades Àven försvara EM guldet i 200m mix!

Jag har sjÀlv utövat sporten DrakbÄt sedan hösten 2018 och detta var mitt första internationella mÀsterskap. TrÀningen bestÄr bÄde av trÀning pÄ vattnet och pÄ gym.

Vi har trĂ€ningslĂ€ger pĂ„ olika platser i Sverige ca 6-7 gĂ„nger per Ă„r. I Sverige Ă€r det en vĂ€ldigt liten sport med ca 200–300 aktiva utövare, men i omvĂ€rlden Ă€r sporten stor.

CONSAT ENGINEERING
52 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1/ 2022 53

CONSAT TELEMATICS

Fleet Studio:

EN STJÄRNAPP FÖDS

FrÄn hobbyprojekt till funktionsfylld men ÀndÄ modern och lÀttanvÀnd webbapplikation. Fleet Studio Àr Consat Telematics schweiziska armékniv, som kan anvÀndas i allt frÄn mobiltelefoner till vÀgghÀngda jÀtteskÀrmar.

SOM DEN GRÅ EMINENSEN Mr. Dryden sĂ€ger i mastodontfilmen Lawrence of Arabia: ”Big things have small beginnings”. Det Ă€r en truism som ofta gĂ€ller pĂ„ produktbolaget Consat Telematics, dĂ€r ett otal smarta funktioner och lösningar genom Ă„ren fötts i form av smĂ„ tankeövningar och privata projekt skapade utanför arbetstid, av utvecklare som verkligen brinner för sitt jobb.

För dig som inte kÀnner till det hÀr Consatbolaget: Consat Telematics utvecklar och levererar system för fordonshantering, passagerarinformation och trafikledning för kollektivtrafik, till ett stort antal kunder runt om i vÀrlden.

Jo, nÀr en av veteranerna pÄ Consat Telematics, Torbjörn BÀckström, nÄgon gÄng i maj 2017, som ett rent hobbyprojekt, började snickra pÄ en modulÀr mjukvaruplattform för applikationer med webbgrÀnssnitt, sÄ sÄdde han det första lilla frö som idag vÀxt till Consat Telematics senaste applikation, Fleet Studio.

Torbjörn tÀnkte sig dÄ det hela som ett kul open source-projekt, nÄgot alla

54 CONTEXT / #1 / 2021
CONTEXT / #1 / 2022 55

kunde anvÀnda för att bygga större och modulÀra egna webbapplikationer, dÀr Torbjörn redan levererat de grundlÀggande byggstenarna.

PÄ lediga stunder kodade han vidare pÄ sitt lilla projekt, tills en dag dÄ en av Telematics kunder efterfrÄgade en webb-baserad variant av Trafikinformationsfunktionen i företagets stora trafikledningsapplikation, Traffic Studio. Hade kanske Consat nÄgon sÄdan funktion pÄ lager?

Torbjörn hörde detta, tĂ€nkte ”hm - hur svĂ„rt kan det vara?” och gick hem pĂ„ kammaren för att bygga just en sĂ„dan funktion, pĂ„ den plattform han redan pĂ„börjat. Han hade faktiskt redan skissat lite pĂ„ en lösning sĂ„ det blev lite som ett matlagningsprogram dĂ€r man redan förberett saker som ska grĂ€ddas i ugnen
 och vips Ă€r det klart och ser gott ut.

NÀr Torbjörn en kort tid senare visade re-

sultatet pÄ kontoret, blev det succé och steget var inte lÄngt till att göra det hela till en offentlig Telematics-produkt, eller Ätminstone till en offentlig, kundspecifik produkt.

Företaget plockade upp stafettpinnen för att göra applikationen, som Tobbe valt att kalla A.T.O.M (Advanced Traffic Operations Management), till ett blad i produktkatalogen och en plattform för framtida funktionalitet.

Telematics UX designer Karl Bane slipade pĂ„ anvĂ€ndarupplevelsen och det grafiska och Magnus Janbro, en annan Telematicsutvecklare, byggde klart och ”produktifierade” det hela. Det började likna nĂ„got, med andra ord.

REALTID I VÄGGFORMAT

En sak som faller sig naturligt att lösa med relativt enkla webbapplikationer Ă€r sĂ„ kallade ”dashboards”, alltsĂ„ mĂ€tartavlor som visar viktig information och vĂ€rden i ett format som, ofta, lĂ€mpar sig att visa i vĂ€ggformat. TĂ€nk NASA:s stora displayvĂ€gg i Houston, fast kanske lite enklare och mindre.

Torbjörn snickrade dĂ€rför pĂ„ Ă€nnu ett litet hobbyprojekt vid sidan av sina vanliga Telematicsuppdrag: Att visa realtidsinformation frĂ„n ett kollektivtrafiksystem i A.T.O.M., pĂ„ en ”dashboard”, alltsĂ„ att med stora grafer visa hur mĂ„nga bussar som just nu Ă€r ute och kör, hur mĂ„nga som kör enligt tidtabellen, hur mĂ„nga som just nu Ă€r sena osv. Och dĂ€refter, att visa passagerarrĂ€knardata pĂ„ samma grafiska sĂ€tt.

Karl vĂ€ssade grafiken och ”APC Dashboard” (Automatic Passenger Counting) blev snart ocksĂ„ en officiell Telematics-produkt, som levererades till en av företagets norska kunder.

Telematics byggde Ă€ven – denna gĂ„ng som ett rent officiellt projekt – en liknande A.T.O.M.-dashboard för att övervaka statistik runt trafikinformationsdata skickat över standardformatet SIRI Ă„t en kund i Australien.

A.T.O.M.-KRAFT JA TACK

En bra mjukvaruutvecklare Àr nyfiken och driftig och Torbjörn visste att A.T.O.M. kunde mer Àn att göra trafikinformation och visa enkla grafer pÄ dashboards. Han ville ocksÄ lÀra sig WebGL, ett sÀtt att anvÀnda en websurfande enhets egna grafikprocessor för bÄde berÀkningar och för att snabbt rita upp saker i browsern, teknik som anvÀnds av mÄnga webbspel. Skulle man inte kunna se en tra-

CONSAT TELEMATICS
56 CONTEXT / #1 / 2022
”Telematics skapade dĂ€rför ett speciellt team som fokuserade bara pĂ„ A.T.O.M
 Som snart fick byta namn till ”Fleet Studio”, för att passa in bredvid företagets etablerade applikation Traffic Studio.”

CONSAT TELEMATICS

Ett av de första jobben den nya webbapplikationen fick axla var att visa passagerarrĂ€kningsinformation i realtid i en vy som passar för stora vĂ€ggmonterade bildskĂ€rmar. Med ”APC Dashboard” kan Consatkunder med passagerarrĂ€knare i sina fordon hĂ„lla stĂ€ndig koll pĂ„ hur mĂ„nga som reser i trafiksystemet
 och inte minst, hur mĂ„nga som just nu reser med fordon som följer sin tidtabell.

fikledningsapplikation, dÀr man har realtidsuppdaterade kartor med fordonssymboler som flyttar sig och förÀnderliga listvyer etc., som ett dataspel och anvÀnda WebGL?

Torbjörn och Karl, som hela tiden var inblandad i utvecklingen av de grafiska och anvÀndarrelaterade delarna, byggde sÄ, del för del, upp en viktig hörnsten i de verktyg som Àr nödvÀndiga för att kunna skapa funktioner för realtids trafikövervakning och trafikledning.

Torbjörn fick ocksÄ bygga om mÄnga av de underliggande funktioner som Telematics vanliga trafikledningsapplikation, Traffic Studio, anvÀnder, i ny skepnad för att fungera i A.T.O.M. Sommaren 2020 kunde han och Karl sÄ visa upp en snygg, tydlig och kraftfull kartfunktion och en realtidsuppda-

terad lista över alla fordon i drift i ett stort kollektivtrafiksystem. En imponerande bedrift i en webbapplikation.

Ännu en succĂ©, och precis som nĂ€r en talangletande manager hittar ett lovande band med en potentiell hit fick nu A.T.O.M. Ă€n mer resurser frĂ„n ”skivbolaget” Telematics och allt fler spelningar. Kanske borde Ă€ven namnet vĂ€ssas lite för att passa Telematics övriga applikationer?

Telematics skapade dĂ€rför ett speciellt team som fokuserade bara pĂ„ A.T.O.M
 Som snart fick byta namn till ”Fleet Studio”, för att passa in bredvid företagets etablerade applikation Traffic Studio.

Markus Ingvarsson, som studerat pÄ Chalmers och arbetat deltid pÄ Telematics sedan 3 Är tillbaka, blev nÀstan direkt en del av teamet och erfarne

kollegan Lars Larsson, som bland annat jobbat mycket med Traffic Studioutvecklingen genom Ă„ren, tillkom. Karl omarbetade sĂ„ hela anvĂ€ndargrĂ€nssnittet, med menyer, sökfunktioner, listor, detaljvisningar
 Fleet Studio blev en allt mer ”fĂ€rdig” plattform, Ă€ven pĂ„ utsidan, redo för utveckling av de flesta former av funktionalitet Telematics kunder kan tĂ€nkas önska sig – i webbformat.

Mer och mer arbete lades ocksÄ pÄ att ge de anvÀndare som kör applikationen pÄ en liten telefonskÀrm en sÄ bra upplevelse som möjligt.

LIVET EFTER SILVERLIGHT

SÄ, vad skulle bli Fleet Studios huvuduppgift? HÀndelser pÄ andra sidan Atlanten skulle snart göra frÄgan enkel att besvara, Ätminstone i det korta per-

CONTEXT / #1 / 2022 57

FLEET MANAGEMENT

”Fleet Management” beskriver allt som en operatör, ett företag som i det hĂ€r fallet oftast kör bussar i ett kollektivtrafiksystem, behöver ha koll pĂ„ i det dagliga arbetet: Fordonens anvĂ€ndning, förslitning, förbrukning, fel, service och annat praktiskt. Med Consat Telematics-uppkopplade fordon kan en bussoperatör stĂ€ndigt övervaka allt detta, utan att behöva springa runt i varje fordon. Consats ”Fleet Management”-applikation ger anvĂ€ndarna enkla, flexibla grĂ€nssnitt för alla sĂ„dana funktioner.

spektivet: Microsoft beslutade att sluta utveckla och stödja webblÀsartillÀgget Silverlight. Sedan oktober 2021 stöds inte Silverlight av moderna webblÀsare. Det medförde ett snabbt vÀxande problem för Telematics, som mÄnga Är tidigare utvecklat den omfattade Silverlight-webbapplikationen Consat Fleet Management. All den funktionalitet de mÄnga Consat Fleet Management-anvÀndarna runt om i vÀrlden vant sig vid skulle nu gÄ upp i rök.

En ersÀttare mÄste hittas, och du vinner inga priser om du redan gissat namnet pÄ denna.

FLEET MANAGEMENT I FOKUS

Amir Skangic Àr produktÀgare pÄ Consat Telematics. Han avgrÀnsar och bestÀller av de olika utvecklingsteamen mycket av den funktionalitet som

– styrt av kundernas behov – stĂ€ndigt utökas i Telematics olika system och lösningar:

– Ja, det hĂ€r började ju som ett ”Tobbe-projekt”, dĂ€r han tittade pĂ„ nya tekniker, berĂ€ttar Amir.

– Tobbe (Torbjörn) och andra utvecklare har gjort sĂ„ förut, de har testat att bygga saker vid sidan av och sĂ„ blir det funktioner och produkter av det, berĂ€ttar han.

– Det Ă€r ju bra att fĂ„ in sĂ„dana idĂ©er. Ofta snickrar ju en utvecklare pĂ„ saker av en god anledning, nĂ„gon kund har frĂ„gat om det eller sĂ„ har vi diskuterat behovet, sĂ€ger Amir.

– Vi hade framför allt ett problem vi behövde lösa, fort: Det var, och Ă€r, brĂ„ttom att ta fram en fullvĂ€rdig ersĂ€ttningsapplikation till gamla Consat Fleet Management, förklarar han.

– SĂ„, för lite mer Ă€n ett Ă„r sedan tog vi in det hĂ€r ”Tobbe-projektet” pĂ„ Telematics för att applicera de saker som behövde ”flyttas” frĂ„n den gamla till den nya plattformen. Och det var nĂ„gon gĂ„ng i den processen som namnet Fleet Studio kom till, förklarar Amir.

– Det blir ju vĂ„r applikation nĂ€r den tas in i Telematics kĂ€llkod. Sedan har hela teamet spenderat mycket tid pĂ„ att göra detta till en riktigt anvĂ€ndbar plattform, sĂ€ger Amir.

Namnet med ”fleet” i valdes mycket för att betona för gamla Fleet Management-kunder att den nya applikationen skulle fungera som ersĂ€ttare, Ă€ven om Fleet Studio redan frĂ„n början Ă€r tĂ€nkt att kunna göra annat ocksĂ„, berĂ€ttar Amir.

– Vi ville ju inte bara flytta den gamla funktionaliteten rakt av – den Ă€r ju

58 CONTEXT / #1 / 2022

8-10 Är gammal, men det fanns mycket bra lösningar runt hanteringen av fordonsdata som vi har kunnat ÄteranvÀnda, sÀger Amir.

Befintliga kunder som framför allt anvÀnt Consat Fleet Management för kontroll av fordonssystem och service, som STM (Société de transport de Montréal), önskar sig inte sÄ mycket nytt, de vill att Fleet Studio i princip kopierar innehÄllet i gamla Consat Fleet Management-applikationen, berÀttar Amir.

Vad som ”kopieras”, vad som skapas nytt och vad som förbĂ€ttras blir dĂ€rför en avvĂ€gningsfrĂ„ga för att göra sĂ„ mĂ„nga som möjligt glada.

Fleet Studio har till exempel redan fÄtt en vy/rapport för övervakning av fordonsdata och sensorer som alla anvÀndare av gamla applikationen kan kÀnna igen sig i. En rapport som

uppskattats mycket av mÄnga bussoperatörer.

– Vi har plockat allt som vi tyckt varit bra i den gamla applikationen och fört över till Fleet Studio (Ă€ven om den processen inte Ă€r klar Ă€n), men Consat Fleet Management kunde inte hantera elbussar och det mĂ„ste vi ju förstĂ„s ha i Fleet Studio, sĂ€ger Amir.

Med ny elbuss-funktionalitet kommer ett problem som inte var okÀnt i de gamla dieselbussarna heller: Busstillverkarna Àr inte sÄ intresserade av att lÀmna ut realtidsinformation om fordonens drivlinor, vilket ju Àr centralt för en bra övervakning.

– Men det som kommer mer och mer i samband med övergĂ„ng till elbussar Ă€r ju krav pĂ„ sĂ„dant som ”charging management”, hantering av buss-laddarna, vilket ocksĂ„ ger oss möjlighe-

ter. Vi fÄr data frÄn laddarna över hur mycket bussarna laddar varje gÄng, och vi vet ju var de kör. SÄ den vÀgen kan vi ju faktiskt rÀkna ut förbrukningen, oavsett hur mycket busstillverkaren vill berÀtta för externa system om sin energiförbrukning, berÀttar Amir med ett leende.

KUNDKRAV BLIR KUNDNYTTA

– Det intressanta, och ofta problematiska, nĂ€r det gĂ€ller Fleet Management, Ă€r ofta just vilken data vi kan fĂ„ tillgĂ„ng till – vilket förstĂ„s bestĂ€mmer vilka funktioner vi kan erbjuda, förklarar Amir.

– Busstillverkarna vill, som sagt, ofta inte dela med sig av drivlineinformationen, men med rĂ€tt pĂ„tryckningar frĂ„n rĂ€tt hĂ„ll kan det Ă€ndĂ„ gĂ„, sĂ€ger han.

CONSAT TELEMATICS
CONTEXT / #1 / 2022 59

TEAM FLEET STUDIO

AMIR SKANGIC

Consat Telematics produktÀgare har arbetet i varierande roller pÄ företaget sedan vÄren 2005.

TORBJÖRN BÄCKSTRÖM

Torbjörn Ă€r en av Consat Telematics verkliga veteraner, han har jobbat med nĂ€stan alla delar av systemet, sedan 1991, lĂ„ngt innan Telematics blev ”Telematics”.

KARL BANE

Karl Àr Consat Telematics mest seniora UX designer, han började pÄ företaget 2006. Han har bland annat utvecklat Telematics förargrÀnssnitt och informationsskyltvyerna för hÄllplatser och alla typer av fordon.

MARKUS INGVARSSON

Markus Àr i den hÀr gruppen relativt ny pÄ Consat Telematics, men redan en driven och pÄdrivande utvecklare. LÀs gÀrna hans reseberÀttese frÄn Angular-utvecklarkonferensen i Salt Lake City i det hÀr numret av Context.

LARS LARSSON

Lars har varit anstÀlld pÄ Telematics sedan 2010 och har med sig stor erfarenhet av företagets trafikledningsapplikation, Traffic Studio och den Àldre Fleet Management-applikationen Consat Fleet Management, in i Fleet Studio-teamet.

CONSAT TELEMATICS
60 CONTEXT / #1 / 2022

CONSAT TELEMATICS

– Om kunderna – vĂ„ra kunder, som ocksĂ„ Ă€r busstillverkarnas kunder - stĂ€ller krav pĂ„ busstillverkarna att de lĂ€mnar ut realtidsinformation om förbrukning, batteristatus och sĂ„dant, sĂ„ kan vi fĂ„ data som lĂ„ter oss göra sĂ„ mycket mer för de kunderna – och det tjĂ€nar alla pĂ„, sĂ€ger Amir.

MER ÄN FLOTTOR

Namnet till trots Ă€r Fleet Studio en mycket flexibel applikation och det finns planer pĂ„ att addera en hel del av de funktioner som idag krĂ€ver att kunderna installerar Consats ”stora” trafikledningsapplikation, Traffic Studio i sina arbetsstationer.

Inte minst mindre bussoperatörer, en viktig kundgrupp för Consat Telematics, kan ha stor nytta av en webb-trafikledningsapplikation som faktiskt gÄr att köra i telefonen, om det kniper.

– Vi har tĂ€nkt att vi vill ha vissa funktioner och verktyg, som bussladdning och sĂ„dant, i bĂ„de Traffic Studio och Fleet Studio, sĂ„ anvĂ€ndare av bĂ„da applikationerna kan komma Ă„t dem, förklarar Amir.

Utöver merjobbet att utveckla funktioner parallellt i tvÄ olika applikationer stÀller sÄdan duplicering extra krav pÄ bÄde de bakomliggande grundfunktionerna och anvÀndargrÀnssnitten i de tvÄ applikationerna.

– Att ha samma funktionalitet i tvĂ„ applikationer Ă€r förstĂ„s nĂ„got som [utvecklings-] teamen mĂ„ste hantera, sĂ„ funktionerna blir desamma, sĂ€ger Amir.

– MĂ„let Ă€r ju inte att helt ersĂ€tta Traffic Studio. Man ska kunna göra vissa Traffic Studio-saker i Fleet Studio, men inte allt. Vissa kunder vill kunna göra vissa specifika saker i telefonen, sĂ€ger Amir.

– Men det Ă€r i slutĂ€ndan vad som efterfrĂ„gas av kunderna som styr vad vi kommer addera i Fleet Studio framöver, sĂ€ger han.

JÄMKA KUNDÖNSKEMÅL

NĂ€r detta skrivs har de första ”skarpa” Fleet Studio-versionerna nĂ„tt kunderna och teamet vĂ€ntar med spĂ€nning pĂ„ den anvĂ€ndarfeedback som Ă€r sĂ„ avgörande för produktutvecklingen pĂ„ Telematics.

– Vi har det ute för test hos vissa kunder, och vi har fĂ„tt feedback frĂ„n kunder som STM i Kanada och Boreal i Norge. Vi börjar sĂ„ smĂ„tt visa applikationen för anvĂ€ndarna, berĂ€ttar Amir.

STÄNDIG FÖRBÄTTRING

Även om ”ramverket” nu Ă€r relativt fĂ€rdigt – Ă„tminstone pĂ„ utsidan, adderar teamet en relativt jĂ€mn ström av nya funktionsvyer, rapporter och finesser till Fleet Studio.

Precis som för ”storebror” Traffic Studio kan olika kunder och olika anvĂ€ndare ha varierande uppsĂ€ttning funktioner tillgĂ€ngliga i programmet. Det gör att Fleet Studio kan vara relativt komplext för en anvĂ€ndare men extremt enkelt och avskalat för en annan.

Normalt sett produceras en ny realtidsvy eller rapport i en ”produktionscykel”, frĂ„n funktionsspec. till grafisk mock/”skiss” - till fungerande del av applikationen. Sedan gĂ„r man vidare till nĂ€sta funktion (Ă€ven om en hel del finslipande och smĂ„förbĂ€ttringar stĂ€ndigt pĂ„gĂ„r lite överallt i Fleet Studio).

Processen att ta fram en ny funktion eller vy kan sÀllan beskrivas som ett rakt streck utan oftast innebÀr det flera omarbetningar och diskussioner runt detaljer innan allt Àr finslipat och fÀrdigt för kunderna. Och nÀr kunderna Äterkommer med synpunkter och önskemÄl Àr man alltid redo att förbÀttra.

Consat Telematics arbetar med sĂ„ kallad Agil utveckling i korta ”sprintar” – treveckorsperioder – ett arbetssĂ€tt dĂ€r stĂ€ndig och frekvent förbĂ€ttring Ă€r vardag och en sjĂ€lvklarhet.

Att befintliga kunders historiska anvÀndning av databasinformationen Àr tillgÀnglig för utvecklarna ger ocksÄ möjlighet att se vilken data som anvÀnds mest. Det har varit ett viktigt verktyg för att se vilka funktioner som först bör lyftas över frÄn den gamla Fleet Management-applikationen till nya Fleet Studio.

CONTEXT / #1 / 2022 61
62 CONTEXT / #1 / 2022
Markus Ingvarsson och Karl Bane

CONSAT TELEMATICS

UTVECKLINGSPROCESSEN

Markus Ingvarsson, som jobbat med Fleet Studio pÄ heltid senaste Äret, beskriver hur det brukar gÄ till nÀr teamet tar fram en ny funktion:

– Oftast sĂ„ brukar Kalle (Karl Bane) först göra en mock som visar hur det ska fungera för anvĂ€ndaren. EfterĂ„t sĂ„ diskuterar vi i teamet (med mocken som utgĂ„ngspunkt) vad vi vill lĂ€gga till eller ta bort, vilka funktioner som bör finnas i en första version, och vad som kan tillkomma i senare versioner, berĂ€ttar Markus.

– Vi ser till att kundbehoven Ă€r mötta, att anvĂ€ndarupplevelsen Ă€r bra, och att utvecklarupplevelsen ocksĂ„ Ă€r bra sĂ„ [program-]arkitekturen hĂ„ller pĂ„ sikt, förklarar han.

– Vi ser helt enkelt till att utveckla sĂ„ vi fyller funktionaliteten i Kalles mock, samtidigt som vi försöker utöka vĂ„ra plattformsbibliotek sĂ„ att vi kan leverera en bra webbapplikation med schysst design.

– Vi gör ocksĂ„ relativt mycket app-funktioner hĂ€r, inhouse, istĂ€llet för att köpa in fĂ€rdiga delar – det har mĂ„nga fördelar men det tar tid och det styr ju förstĂ„s hur snabbt vi kan utveckla saker, förklarar Markus.

EN APPFUNKTION FRÅN AX TILL LIMPA:

DRIVER COACHING

En vy/rapport som kan vara lite extra intressant om man vill fĂ„ en inblick i utvecklingsprocessen Ă€r den relativt nya ”Driver Coaching”-rapporten i Fleet Studio. Den har nĂ€mligen en lite bristfĂ€llig föregĂ„ngare i gamla Consat Fleet Management-appen och förbĂ€ttringsprocessen i sig blir lite extra tydlig.

I denna rapport Ă€r det tĂ€nkt att anvĂ€ndare ska kunna se och jĂ€mföra körstil och resulterande brĂ€nsle/energiförbrukning för alla bussförare i organisationen. Den ska Ă€ven ge indikationer pĂ„ vad det Ă€r i en avvikande förares körstil som kan behöva ”coachas”/förbĂ€ttras.

– NĂ€r det gĂ€ller Driver Coaching fanns det mycket förbĂ€ttringspotential frĂ„n den gamla lösningen, sĂ€ger Amir Skangic.

– Den gamla rapporten var svĂ„rtolkad med mycket siffror och röriga tabeller, och dessutom var den relativt fokuserad pĂ„ brĂ€nsleförbrukning – diesel alltsĂ„, berĂ€ttar han. Men att veta vad som inte fungerar sĂ„ bra betyder inte att man vet vad som Ă€r rĂ€tt och hur ett bra verktyg för att fĂ„ bussförare att köra mjukt och energisnĂ„lt ska se ut, och det Ă€r kruxet med den hĂ€r ofta efterfrĂ„gade funktionen. Det finns nĂ€stan lika mĂ„nga varianter av ”Driver Coaching” som det finns leverantörer i branschen.

– Pratar man med kunderna, vilket vi försöker göra sĂ„ mycket vi kan, sĂ„ fĂ„r man fem olika svar om man frĂ„gar fem kunder om hur Driver Coaching bör fungera, sĂ„ det Ă€r inte enkelt, sĂ€ger Amir och suckar.

– Till och med frĂ„n en och samma kund kan olika personer vilja ha olika saker, berĂ€ttar han.

– SĂ„ vi har försökt bygga pĂ„ det som vi Ă€r riktigt bra pĂ„ – att veta var och nĂ€r fordonen kört en viss rutt sĂ„ jĂ€mförelsen av förarna verkligen blir rĂ€ttvis, berĂ€ttar Amir. Grundinformationen man har tillgĂ„ng till Ă€r ett antal ”hĂ€ndelser” i fordonen som triggas nĂ€r föraren bromsar, gasar eller svĂ€nger vĂ„ldsamt – plus den stĂ€ndigt övervakade energiförbrukningen, numer oavsett drivmedlet i fordonet. Fordonssystemen sparar och rapporterar all sĂ„dan

CONTEXT / #1 / 2022 63
”Consat Telematics arbetar med sĂ„ kallad Agil utveckling i korta ”sprintar” – treveckorsperioder – ett arbetsĂ€tt dĂ€r stĂ€ndig och frekvent förbĂ€ttring Ă€r vardag och en sjĂ€lvklarhet.”
CONSAT TELEMATICS 64 CONTEXT / #1 / 2022

information och rÀknar Àven ut referensvÀrden (medelvÀrden) för varje rutt och varje tidsperiod pÄ dygnet.

Förarens körning jĂ€mförs med referensvĂ€rdena, vilka visar hur andra förare kört precis samma strĂ€cka, under motsvarande trafikförhĂ„llanden. SĂ„ om alla förare tvĂ€rbromsar tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ en viss strĂ€cka Ă€r det antagligen inte förarnas fel utan trafiksituationens, och dĂ„ kommer jĂ€mförelsen med medelvĂ€rdet inte att ”straffa” en förare som gör som alla andra.

Utvecklaren Markus Ingvarsson och grÀnssnittsdesignern Karl Bane har jobbat sÀrskilt tÀtt i utvecklingen av den hÀr funktionen.

Sommaren 2022 satt Markus och gick igenom stora mÀngder verklig data frÄn olika kundsystem för att se hur driver coaching-informationen borde behandlas och presenteras.

– Jag tittade pĂ„ hur ofta hĂ€ndelser som hĂ„rd inbromsning, eller kurvtagning, uppstĂ„r i praktiken. Var sker det? Och vad innebĂ€r det utifrĂ„n detta att köra bra eller dĂ„ligt? Förklarar Markus.

För att göra informationen lĂ€ttsmĂ€lt och lĂ€ttanvĂ€nd beslutade man att presentera det hela som tvĂ„ enkla numeriska vĂ€rden: Ett vĂ€rde för energiförbrukning och ett för passagerarkomfort, tvĂ„ vĂ€rden som ofta hĂ€nger ihop –kör man vĂ€ldigt ryckigt Ă€r risken stor att man gör av med mycket energi.

I bÄda fallen rÀknades vÀrdena ut genom att man jÀmförde med referensvÀrdena (medelvÀrdena) för varje strÀcka.

– Det finns sĂ„ enormt mycket data att den stora utmaningen Ă€r hur man ska kunna presentera den pĂ„ ett trevligt och effektivt sĂ€tt. Det handlar ofta lika mycket om vad man inte ska visa som vad som ska lyftas fram och visas i varje enskild vy, sĂ€ger Markus.

– Det pratade Amir mycket om i början: Vi ska inte ha en rapport med massor av siffror som inte Ă€r tydliga – det ska vara relativt fĂ„ kolumner med siffror man kan greppa, berĂ€ttar Markus.

– Men det finns ju olika sĂ€tt att anvĂ€nda referensvĂ€rdena och att ”poĂ€ngsĂ€tta” förarna sĂ„ det blir tydligt. FrĂ„n början tĂ€nkte vi oss en mer komplicerad poĂ€ngsĂ€ttning, berĂ€ttar han.

CONSAT TELEMATICS

MOCK –MELLAN SKISS OCH

FÄRDIGT

Nya funktioner i mjukvaruapplikationer startar oftast med en ”mock”, eller mock-up - en eller en serie icke-fĂ€rdiga applikationsvyer som ger bra bild av hur den fĂ€rdiga applikationen kommer att fungera, men inte nödvĂ€ndigtvis hur den kommer se ut. Mocken fungerar som ett diskussionsunderlag, bĂ„de för utvecklarna sjĂ€lva och inför kunder och ledning.

Kalle producerade mockar och Markus byggde funktionen utifrÄn dessa sÄ man kunde testa hur det skulle fungera i praktiken. Men efter lite praktisk anvÀndning sÄg man att poÀngsÀttningen, som dÄ kunde resultera i bÄde positiva och negativa vÀrden, blev svÄr att förstÄ. Det var lÀge att tÀnka om.

– Vi diskuterade igenom det hela igen och kom fram till en relativt enkel lĂ€ttförstĂ„elig modell: Kör man bĂ€ttre Ă€n eller lika bra som referensvĂ€rdet (medelvĂ€rdet för rutten vid aktuell tid) sĂ„ rĂ€knas det som en ok tur och kör man sĂ€mre Ă€n referensvĂ€rdet sĂ„ rĂ€knas det som en ej ok tur, sĂ€ger Markus.

PoĂ€ngsĂ€ttningen för en förare blir sedan helt enkelt hur ofta hen Ă€r lika bra som, eller bĂ€ttre, Ă€n medelvĂ€rdet – ett procentvĂ€rde av dennes totala antal körda turer, förklarar han.

– Vi har antagit att ambitionen Ă€r att gruppen ska strĂ€va att köra pĂ„ liknande sĂ€tt, inte att alla ska köra perfekt, och fĂ„ minuspoĂ€ng för allt som inte Ă€r perfekt, utan att funktionen ska hjĂ€lpa alla köra ungefĂ€r likadant, sĂ€ger Markus.

CONTEXT / #1 / 2022 65
66 CONTEXT / #1 / 2022

CONSAT TELEMATICS

– Vi tyckte att det nya sĂ€ttet att ge poĂ€ng gav en bra överblick för att enkelt fĂ„ en bild av hur föraren ligger till gentemot övriga förare. Och sedan har vi ju Ă€ven lagt till en detalj-vy för att man ska kunna gĂ„ in mer pĂ„ djupet och granska hur föraren kört, och se antal körhĂ€ndelser som hĂ„rda inbromsningar och sĂ„, för att kunna ge mer detaljerad feedback, berĂ€ttar han.

Ett intressant krav pÄ vyn/rapporten i applikationen Àr att driver coaching frÄn början Àr planerat för att Àven en enskild förare ska kunna logga in och se hur hen kört, det har förstÄs pÄverkat utformningen.

– Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det ju svĂ„rt att sĂ€ga hur vi lyckats eftersom kunderna bara hunnit leka lite med funktionen, vi invĂ€ntar deras feedback med spĂ€nning, sĂ€ger Markus.

DESIGN – FRÅN MOCK TILL ANVÄNDARUPPLEVELSE

AnvĂ€ndargrĂ€nssnittet har en central plats i Fleet Studio-applikationen, inte minst eftersom de förvĂ€ntade anvĂ€ndarna Ă€r sĂ„ varierande. Fleet Studio mĂ„ste i grunden vara sĂ„ enkelt som möjligt att anvĂ€nda. Det kravet Ă€r lite lĂ€gre pĂ„ mĂ„nga andra av Telematics grĂ€nssnitt som ofta anvĂ€nds av utbildade ”experter”.

Karl Bane har i över femton Är arbetat med utformningen av de grÀnssnitt som förare, passagerare och andra systemanvÀndare behöver för att utnyttja kraften i systemet pÄ bÀsta sÀtt. Hans jobb i Fleet Studio-teamet har mÄnga sidor: Att ta fram nya funktioner och koncept med grunden i anvÀndarupplevelsen, att visuellt och interaktivt förenkla och förfina de funktioner teamet gemensamt utvecklar, och att programmera sjÀlva grÀnssnittet i applikationen.

CONTEXT / #1 / 2022 67

Karl Àr nÀstan alltid med frÄn början till slut nÀr en funktion tas fram och han Àr ofta drivande i utvecklingsprocessen.

– Det kan vara flera olika anledningar till att jag tar fram en ny mock för en Fleet Studio-funktion. Det kan vara ett funktionskrav i en upphandling pĂ„ nĂ„got vi inte har, en vidareutveckling av en existerande funktion – kanske pĂ„ begĂ€ran av en kund, eller en ny funktion som jag vill ”sĂ€lja in” till teamet och företaget, berĂ€ttar Karl.

– De trender vi kĂ€nner av pĂ„ marknaden styr ocksĂ„ vĂ„r utveckling, vi kan behöva Ă€ndra inriktningen pĂ„ en funktion. Ett bra exempel pĂ„ det Ă€r den snabba övergĂ„ngen till elbussar som gjort att vi mĂ„ste omarbeta funktioner och rapporter för att trĂ€ffa rĂ€tt, sĂ€ger Karl.

De stÀndiga tankarna pÄ hur saker kan göras bÀttre och smartare Àr en del av jobbet, sÀger han.

– NĂ€r man jobbar i ett kreativt yrke stannar [tanke]processen aldrig av, oavsett om det Ă€r pĂ„ arbetstid eller man stĂ„r i duschen pĂ„ morgonen. Mockande, analyser och funktionstest pĂ„gĂ„r parallellt med det ”bestĂ€llda” arbetet. Lösningar genomgĂ„r ocksĂ„ ofta flera olika stadier som inte syns i slutprodukten men som resulterar i ett stort ”tankebibliotek”. Det kanske inte Ă€r sĂ„ sorterat i det dĂ€r biblioteket men nĂ€r vĂ€l ”rĂ€tt index” trĂ€ffar i ett annat sammanhang sĂ„ vet man, sĂ€ger Karl med ett leende.

– Och det kommer ju löpande upp nya kreativa lösningar och idĂ©er pĂ„ saker man bara mĂ„ste fĂ„ ur sig, sĂ€ger han.

– SjĂ€lvklart Ă€r funktionsutvecklingen ett samarbete dĂ€r de tekniska förutsĂ€ttningarna ofta styr vad man i praktiken kan göra, om det sĂ„ Ă€r skĂ€rmstorlek, betraktningsvinklar, miljö etc. Vi diskuterar, bygger och

68 CONTEXT / #1 / 2022
CONSAT TELEMATICS

testar och ofta fÄr man Àndra pÄ visioner och ambitionsnivÄ för att nÄ bÀsta resultat, förklarar Karl.

– De egna ambitionerna och att alltid hĂ„lla sig Ă  jour med ”whats hot” Ă€r nĂ„got man alltid brottas med Ă€ven om man Ă€r tidigt i en produkts utveckling och man fĂ„r aldrig glömma att befintliga produkter skall hĂ„lla samma snitt och ”feel” överallt, förklarar Karl.

– För att vara konsekventa i Fleet Studio jobbar vi med ett egenutvecklat ramverk som hanterar menyer och dynamiskt innehĂ„ll. SĂ„ en ny rapport eller funktion hĂ„ller samma snitt som de befintliga eftersom ramverket i sig bestĂ€mmer hur det skall se ut och fungera, berĂ€ttar Karl.

Det Àr en stor utmaning att designa för sÄ extremt skilda visnings- och interaktionsmiljöer som en liten telefonskÀrm och stora vÀggskÀrmar, berÀttar Karl.

– Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som tillkommit i samband med HTML-konverteringen av vĂ„ra produkter. Tidigare har nĂ€stan allt vi gjort varit skapat för en ”specifik” skĂ€rmstorlek eller hĂ„rdvara, men det Ă€r en klar trend att saker skall vara dynamiska och funka sömlöst oavsett var man Ă€r och vilken enhet man vĂ€ljer att anvĂ€nda: Ipad, telefon, dator etc. Det finns vedertagna metoder dĂ€r man jobbar enligt ”mobile-first”-principer och dĂ€refter utvecklar för större ytor, för att alla funktioner skall fungera pĂ„ alla plattformar, sĂ€ger han.

De funktioner som redan tagits fram i Fleet Studio Àr, som sagt, mycket drivna av behovet att ersÀtta en gammal applikation. Och dÀrför finns det en kundbas att stÄ pÄ nÀr de funktionerna ska lyftas över och förbÀttras i Fleet Studio.

– Det flesta förbĂ€ttringar vi infört Ă€r baserade pĂ„ feedback frĂ„n vĂ„ra Fleet Management-anvĂ€ndare. Vi vĂ€ger ju ocksĂ„ in att Fleet Studio som HTML-applikation fĂ„tt möjlighet att anvĂ€ndas av en större mĂ„lgrupp Ă€n tidigare Fleet Management-produkter, förklarar Karl.

Det finns universella mÄl och krav att uppfylla i en applikation sÄ flexibel som Fleet Studio.

– KPI vĂ€rden (viktiga ”mĂ€tvĂ€rden”) skall vara lĂ€ttöverskĂ„dliga, du skall ha full funktion med dig ner i din mobiltelefon eller platta, datamĂ€ngden skall vara slimmad och Ă€ven en icke-expertanvĂ€ndare, som en busschaufför, skall enkelt kunna logga in och analysera sina körningar, berĂ€ttar Karl.

BEGRÄNSNINGAR DRIVER SYSTEMFÖRBÄTTRING

Consat Telematics kundfunktioner, utanför fordonen, kan ur ett perspektiv delas upp i sĂ„dant som behandlas av ”backend”/cen-

tralsystemet, som snurrar pÄ servrar i nÄgot bergrum, och sÄdant som görs av applikationen i anvÀndarens dator, eller telefon. En specifik anvÀndarfunktion kan utnyttja de hÀr delarna olika mycket beroende pÄ hur den utformas. En intressant detalj om man jÀmför datorapplikationen Traffic Studio och webbapplikationen Fleet Studio, Àr att Fleet Studio-utvecklarna, pÄ grund av att det Àr jobbigare att lÀgga tunga funktioner i webbapplikationen, driver utvecklingen av backend-delen av systemet mer.

– I Traffic Studio kan det vara lite för lĂ€tt att göra saker i applikationen och dĂ„ blir det ofta sĂ„ att funktionerna hamnar dĂ€r, nĂ€r de egentligen kanske borde ligga i backend, förklarar produktĂ€garen Amir Skangic.

– NĂ€r en befintlig funktion i Traffic Studio sedan ska dupliceras i Fleet Studio blir det problem om backend-delen inte Ă€r anpassad för att fungera bra med den mer begrĂ€nsade webbapplikationen, förklarar han. Resultatet av att Telematics satsar pĂ„ Fleet Studio blir dĂ€rför att mycket av förbĂ€ttringsarbetet som sker ”under huven” och ibland dĂ€rför förr prioriterats ned, nu fĂ„r en extra knuff framĂ„t, vilket Ă€r en vinst för hela systemet.

CONSAT TELEMATICS
CONTEXT / #1 / 2022 69

CONSAT ENGINEERING

VARDE (RÄTT) LJUS!

Svenska Heliospectra Àr experter pÄ LEDljus för odling. Consat Àr experter pÄ projekt, produktutveckling och produktionsanpassning. Genom att lÀgga ut hela utvecklingsarbetet pÄ Consat kan Heliospectra fÄ de produkter de behöver för att erövra nya, tuffa, marknader.

DET HELA BÖRJADE, som sĂ„ ofta, som ett relativt begrĂ€nsat konsultuppdrag.

Consat AB:s VD Martin Wahlgren och Consat Engineerings Vice VD Ragnar Hallgren besökte sommaren 2020 göteborgsföretaget Heliospectra, som behövde hjÀlp med produktutveckling. Ett helt vanligt möte med en potentiell kund.

TEXT MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON / HELIOSPECTRA
70 CONTEXT / #1 / 2021
Christoffer Lindvall

Heliospectra förde redan samtal med ett par andra ingenjörsbolag men Consats renommé och uttalade innovationsinriktning vann över företagsledningen. Consat fick jobbet att assistera Heliospectras utvecklingsavdelning för att ro ett par problematiska utvecklingsprojekt i hamn.

– Vi satte i gĂ„ng arbetet under hösten 2020. Vi jobbade ihop med Heliospectras utvecklingsavdelning i början, men de hade omstĂ€llningar i organisationen. Flera av deras utvecklare slutade ganska snart, berĂ€ttar Ragnar.

– Det var ett komplicerat arbete att ta tag i, vi behövde fĂ„ in seniora mĂ€nniskor [i projektet] för det var en stor omstĂ€llning, berĂ€ttar han.

– NĂ€r vi kom in i bilden pĂ„gick det ett par projekt som vi var med och slutförde, och sedan dess har vi ocksĂ„ startat nya projekt, berĂ€ttar Ragnar.

Jobbet inkluderade sÄvÀl projektledning, produktutveckling som produktionsutveckling. Mekanik, elektronik och mjukvaruutveckling. HÀr gav Consats breda kompetensbas utdelning. Av olika skÀl valde ledningen att efter hand avveckla sin egen utvecklingsavdelning för att till slut helt lÄta Consat sköta utvecklingsarbetet. En samarbetsmodell som kan vara nÀrmast optimal för mindre företag som Heliospectra.

WIN-WIN

– Heliospectra har nu egen personal pĂ„ ca 15 personer, bara produktĂ€gare, företagsledning och marknadsföring, medan vi frĂ„n Consat varierar frĂ„n tvĂ„, tre till upp till Ă„tta

CONSAT ENGINEERING
CONTEXT / #1 / 2022 71
Ragnar Hallgren
72 CONTEXT / #1 / 2022

medarbetare, beroende pÄ utvecklingsbehoven för stunden, förklarar Ragnar.

– Just möjligheten att minska eller öka resurserna beroende pĂ„ behov gör den hĂ€r typen av samarbeten mycket effektiva. Och Consats lĂ„nga erfarenhet av projektledning, vĂ„r kunniga personal och resurser sĂ€tter muskler bakom insatsen, sĂ€ger Ragnar.

ETT STARKT, FLEXIBELT TEAM

Consat kan alltsÄ variera bÄde insats och resurser för att passa utvecklingsbehoven.

– NĂ€r jag kom in var det mycket fokus pĂ„ mjukvaran i styrsystemet men nu Ă€r fokus mer pĂ„ embedded och hĂ„rdvara, berĂ€ttar Christoffer Lindvall, Consats ”huvudprojektledare” för Heliospectra.

– Just nu Ă€r det jag, Aron [Lander] och Claes [Filander] som utgör Consatteamet, berĂ€ttar Christoffer.

Heliospectra ligger, nÀr detta skrivs, i planeringsfasen för nya utvecklingsprojekt och satsar istÀllet pÄ sÀljarbete och att testa de nya produkterna ute hos odlarna.

– Vi har en massa tester och pilotprojekt i Centraleuropa och Danmark pĂ„ gĂ„ng. Det Ă€r Heliospectra som valt leverantörer, kunder och producenter för de hĂ€r testerna, berĂ€ttar Christoffer.

KUNSKAP OM LJUS OCH VÄXTER

Heliospectra, som startades 2006 i Göteborg, skiljer sig frÄn nÀstan alla andra tillverkare av ljusarmaturer för odling, berÀttar Ragnar Hallgren.

– Övriga tillverkare kommer frĂ„n ”lamp–industrin” medan Heliospectra startade som ett Chalmersprojekt som undersökte vilket ljus olika vĂ€xthusplantor behövde för att vĂ€xa optimalt, framför allt sett till övergĂ„ngen frĂ„n traditionella glödtrĂ„dslampor till LED-ljus. Projektet tittade pĂ„ hur olika LED-ljus pĂ„verkade tillvĂ€xten och vĂ€xtkvaliteten. Möjligheten att styra LED-ljuset pĂ„ olika sĂ€tt har ocksĂ„ öppnat upp möjligheter att skrĂ€ddarsy och optimera ljuset över tid, berĂ€ttar han.

CONTEXT / #1 / 2022 73

– Företagets styrka ligger alltsĂ„ inte i sjĂ€lva lampan – dĂ€r Ă€r det smĂ„ skillnader mellan produkterna pĂ„ marknaden, utan i styrningen av lamporna. Det Ă€r inte bara av och pĂ„ utan massor av parametrar, förklarar Ragnar.

– Det handlar om hur olika vĂ„glĂ€ngder pĂ„verkar vĂ€xterna. Till exempel kan mer rött ljus i slutet av dagen göra sallad lite rödare. Och man kan förĂ€ndra tillvĂ€xten. Mer blĂ„tt ljus under vissa perioder kan göra vĂ€xterna lĂ€ngre, berĂ€ttar Christoffer.

– Och man behöver tillverka egna LED-armaturer för att kunna styra ljuset pĂ„ precis rĂ€tt sĂ€tt, med dioder som ger rĂ€tt vĂ„glĂ€ngder, berĂ€ttar han.

PRATANDE LAMPOR

Med traditionella HPS-lampor styr man enkelt ljusnivĂ„erna med varierande spĂ€nning – men den hĂ€r typen av LED-belysning behöver separat styrning, vid sidan av strömförsörjningen. Det kan bli betydande kostnader i kablage och installation. TrĂ„dlös uppkoppling Ă€r lösningen.

– Consats utvecklingsteam har tagit fram trĂ„dlös styrning av armaturerna – driftsĂ€kra radiomoduler i varje ar-

matur bygger upp ett nÀtverk dÀr en central styrdator kan styra hundratals separata armaturer i ett stort vÀxthus, förklarar Christoffer.

– Odlaren kan sedan med en enkel app justera in rĂ€tt nivĂ„ och vĂ„glĂ€ngder, över dygnet och vĂ€xtcykeln, förklarar han.

Sensorer kÀnner av infallande solljus sÄ belysningen automatiskt kan dras upp dÄ solen gÄr i moln.

– Det Ă€r en industri-PC som kör Linux som Ă€r ”hjĂ€rnan” i systemet. De hade sjĂ€lva tagit fram en första generation av lösningen. Consat kom sedan in med ett team som tog fram andra generation av ”HelioCORE”, dagens styrsystem.

– Vi har alltsĂ„ olika produkter dĂ€r vi i de mest avancerade kan mixa olika lysdioder för att balansera ljusets vĂ„glĂ€ngder, schemalĂ€gga ljusförĂ€ndringar osv. I andra produkter kan kunden i stĂ€llet vĂ€lja lysdiodtyp för anpassning till en viss vĂ€xt, som till exempel tomatodling. Den armaturen Ă€r förstĂ„s billigare, sĂ€ger Christoffer.

Dagens produktutbud Àr en blandning av nya och gamla produkter. Och det Àr en blandning mellan hÄrdvara och mjukvara.

– Produktionen av armaturerna och

74 CONTEXT / #1 / 2022
”Vi hade ett case nu med en kund dĂ€r vi kunde visa pĂ„ en berĂ€knad energibesparing pĂ„ ungefĂ€r 70% – och det Ă€r utan smart styrning dĂ€r man anpassar belysningen efter lĂ€gre elpris och realtidsjustering mot varierande solljus.”

styrutrustning sker i Sverige, Polen och Kina. Heliospectra hade byggt upp ett ganska stort komponentlager före pandemin sÄ de kunde hÄlla i gÄng produktionen av de mer avancerade lamporna som byggs i Sverige, Àven dÄ mÄnga andra producenter hade försörjningsproblem, berÀttar Christoffer.

TURBULENT MARKNAD

Det Àr alltsÄ just kunskapen om ljus och odling som Àr företagets starkaste kort. Och det Àr den kunskapen som idag gjort dem ledande inom avancerade armaturer vars ljussammansÀttning (spektralfördelning) och intensitet kan styras exakt, framför allt för undervisning och forskning runt odling dÀr kraven Àr höga. Heliospectras grundidé Àr att bÄde kunna förstÄ och anpassa odlingsmiljön hos den specifika kunden, och att producera ljusprodukterna som Àr helt rÀtt för jobbet.

– Det finns förstĂ„s andra företag som optimerar vĂ€xtmiljö men de Ă€r ju konsulter som inte har egna produkter, förklarar Ragnar.

Företaget har kunder runt om i vÀrlden men satsar nu Àven hÄrt pÄ den mer kostnadspressade matproduk-

tionsindustrin. Och dÄ behövs produkter som inte bara Àr tekniskt bÀst utan Àven praktiska och prisvÀrda.

– Heliospectra började som ett typiskt innovationsföretag, dĂ€r ”praktiska” aspekter inte alltid stod i centrum. De första produkterna de tog fram utvecklade de troligen utan nĂ„gon större tanke pĂ„ produktion, kan man sĂ€ga, berĂ€ttar Ragnar.

En del av vĂ„rt jobb – utöver att ta fram produkter – har just varit att produktionsanpassa produkterna, sĂ€ger han.

– Det Ă€r alltsĂ„ viktigt för Heliospectra att positionera sig pĂ„ marknaden nu i omstĂ€llningen till LED, och med de höga elpriserna blir det en vĂ€ldig brĂ„dska, förklarar Ragnar och Christoffer.

Priset pĂ„ el Ă€r högt och de gammaldags HPS (High Pressure Sodium) glödtrĂ„dslamporna de flesta odlare anvĂ€nder drar mycket ström. Samtidigt Ă€r marginalerna smĂ„ för odlarna. Att köpa in tusentals moderna LEDarmaturer för flera tusenlappar styck Ă€r ingen sjĂ€lvklarhet, ett it-system för styrning av ljuset Ă€n mindre. ÄndĂ„ Ă€r det dit utvecklingen mĂ„ste gĂ„ om vi i norra Europa ska kunna odla saker som krĂ€ver mycket ljus. Korta trans-

portstrÀckor talar ju ocksÄ starkt för lokal odling, bÄde pÄ grund av höga transportkostnader och försörjningssÀkring i kristider, förklarar Ragnar.

Det hela Ă€r lite av ett ”moment 22” för branschen.

– Nu Ă€r marknaden lite tumultartad, vi har till och med hört av tomatodlare i Danmark att ”vi har inte rĂ„d att odla i vinter”, pĂ„ grund av elpriserna och elförbrukningen, berĂ€ttar Christoffer.

– Odlare med traditionella glödtrĂ„dslampor har alltsĂ„ stora behov av att byta till energisnĂ„l LED-belysning, men samtidigt Ă€r mĂ„nga finansiellt pressade och kan inte investera för mycket, Ă€ven om LED-belysningen Ă€r bĂ„de energisnĂ„l och effektiv för tillvĂ€xten, sĂ€ger han.

– Det Ă€r vĂ€ldigt enkelt att visa effektivitetshöjningen gentemot gamla HPS-lampor. Vi hade ett case nu med en kund dĂ€r vi kunde visa pĂ„ en berĂ€knad energibesparing pĂ„ ungefĂ€r 70% - och det Ă€r utan smart styrning dĂ€r man anpassar belysningen efter lĂ€gre elpris och realtidsjustering mot varierande solljus, sĂ€ger Christoffer.

CONTEXT / #1 / 2022 75
CONSAT
I HUVUDSTADEN CONSAT EXPANDERAR 76 CONTEXT / #1 / 2021
TEXT ANNA LARSSON [BORG O WILLI] FOTO MATTIAS JOHNSON

HUVUDSTADEN

lÀs mer pÄ nÀsta sida...

CONSAT
CONTEXT / #1 / 2022 77

Ända sedan 2006 har Consat arbetat frĂ„n Stockholm. Med en vĂ€xande verksamhet Ă€r tre av koncernens dotterbolag nu nĂ€rvarande i huvudstaden. HĂ„kan Kroksmyr frĂ„n Engineering, Jörgen Svensson frĂ„n Data, och Ian Hostetter frĂ„n SES,berĂ€ttar om vad som försiggĂ„r i regionen.

NÄR HÅKAN KROKSMYR BÖRJADE som affĂ€rsansvarig pĂ„ Consat Engineerings Stockholmskontor 2008 var han regionens tredje anstĂ€llda. Han beskriver hur verksamheten stĂ„r pĂ„ tvĂ„ ben – traditionellt konsultarbete och deras inhouse-verksamhet.

– VĂ„ra konsulter hĂ€r i Stockholm arbetar med mekanik och mjukvara mot industrierna som vi har i omrĂ„det. Internt har vi Ă€ven en verkstad dĂ€r vi bygger ihop produktionsutrustningar, som driftsverktyg, automatiska monteringslinor och andra typer av tillverkande verktyg. Under Ă„ren har vi bland annat levererat drygt 450 verktyg till Scania. Det Ă€r vĂ„r absolut största kund, sĂ€ger HĂ„kan Kroksmyr.

Förutom Consat Engineering har Ă€ven Consat SES och Consat Data etablerats i huvudstaden. PĂ„ Consat SES sysslar de med samma typ av uppdrag som de arbetar med i Göteborg – fast med fokus pĂ„ kunderna placerade pĂ„ östkusten.

– Just nu hĂ„ller vi pĂ„ att energieffektivisera Farsta Centrum. Nyligen blev vi klara med köpcentrumet Kringlan i SödertĂ€lje dĂ€r vi lyckades minska energiĂ„tgĂ„ngen med 61 procent, berĂ€ttar Ian Hostetter, vd pĂ„ Consat SES.

PÄ Consat Data ingick man fusion med ett redan Stockholmsetablerat it-bolag. Detta för att möta behov och önskemÄl för bÄde nya och befintliga kunder.

– Tack vare mitt gamla bolag hade vi redan en ”ongoing business” och kunder i Stockholmsregionen som vi nu har

adderat in i Consat Datats kundbas, sÀger Jörgen Svensson, regionchef pÄ Consat Data och fortsÀtter:

– Vi levererar it-stöd för daglig drift, nĂ€tverk och molntjĂ€nster, för att nĂ€mna nĂ„gra omrĂ„den. Med denna expandering över regionerna bygger vi för mer stabilitet för vĂ„ra kunder och hoppas kunna fĂ„ visa oss pĂ„ styva linan för nya kommande. Vi kan det hĂ€r med it-stöd, frĂ„ga bara nĂ„gon av vĂ„ra nuvarande kunder.

Förutom att de alla delar kontor ute i Solna, stöttar de tre dotterbolagen Àven varandra i olika projekt.

– VĂ„r tanke Ă€r att vi pĂ„ Consat Data skall kunna stötta andra Consatbolag i de projekt dĂ€r det finns behov av it-stöd, sĂ€ger Jörgen Svensson.

Men samarbete sker inte bara mellan bolagen, utan Àven mellan Göteborgskontoret och Stockholmskontoret. Genom att samverka och hjÀlpa varandra i olika kundprojekt kan kontoren överbrygga kompetenser och hitta nya affÀrsmöjligheter.

– Behoven Ă€r stora och det finns enormt mycket att göra hos vĂ„ra kunder. DĂ€rför satsar vi alla pĂ„ att nyrekrytera och bredda vĂ„ra kunskaper. Vi pĂ„ Consat Engineering behöver bli fler inom mekanik och produktion, men ocksĂ„ bli starkare inom mjukvara och elektrifiering. Vi söker alltifrĂ„n mekanikutvecklare och processingenjörer till projektledare och UX-designers. Även Consat SES och Consat Data behöver bli större och letar personal. Ambitionen Ă€r att sĂ„ smĂ„ningom spegla kontoret i Göteborg till sĂ„ hög grad som möjligt, sĂ€ger HĂ„kan Kroksmyr.

CONSAT
EXPANDERAR I HUVUDSTADEN
forts...CONSAT
78 CONTEXT / #1 / 2022
”Genom att samverka och hjĂ€lpa varandra i olika kundprojekt kan kontoren överbrygga kompetenser och hitta nya affĂ€rsmöjligheter.”

KORT OM CONSATS STOCKHOLMSKONTOR:

Consat Engineering har haft kontor i Stockholm sedan 2006. Sedan 2021 finns Àven Consat SES och Consat Data i staden. De tre bolagen har kontor tillsammans i Arenastaden i Solna.

CONSAT IAN H . JÖRGEN S . HÅKAN K .
CONTEXT / #1 / 2022 79
CONSAT ENGINEERING 80 CONTEXT / #1 / 2022

PALLPLATS

I EMOB

OMSTÄLLNINGEN MOT elektrifierade fordon krĂ€ver mycket utveckling och i en tid dĂ„ alla i branschen har samma utmaning blir det sĂ„klart svĂ„rt att finna rĂ€tt kompetens.

Under tidig vÄr 2022 gick Volvo Group Inköp ut med en förfrÄgan om att hitta tre leverantörer som skulle kunna hjÀlpa till att genomföra större projektÄtaganden med fokus pÄ elektrifiering, benÀmnt EMOB.

Inom Netgroup har vi som ett led i vÄrt strategiarbete insett vikten av att ha medlemmar med kvalificerad leveransförmÄga ifrÄn lÀnder sÄsom t.ex. Indien. VÄr uppstart av vÄrt Consat Orahi Joint Venture kunde inte fÄtt en bÀttre timing.

Efter en utdragen utvÀrderingsprocess valdes före sommaren Netgroup ut som det enda svenska bolaget av tre leverantörer, vilket Àr otroligt hedrande!

Ragnar Hallgren och Orvar Hurtig gjorde ett grymt jobb i att tillsammans med ledningen pĂ„ Netgroup trovĂ€rdigt presentera och visa pĂ„ vĂ„r förmĂ„ga under urvals–processen.

De första projekten har nu börjat komma i gÄng och Claes Sernevi ihop med Ragnar har erhÄllit rollen att koordinera och utveckla denna projektaffÀr som spÀnner över hela omrÄdet frÄn mekanik, inbyggda system och IT.

TEXT MARTIN WAHLGREN FOTO MATTIAS JOHNSON EFTERBEARBETNING ANDREAS EKLÖF
CONTEXT / #1/ 2022 81
CONSAT ENGINEERING

CONSAT ENGINEERING

Möt Consat Telematics nya vd PÄR THURESSON

I början av maj introducerades

Consat Telematics nya vd, PÀr Thuresson. Med sin tunga tekniska erfarenhet frÄn flera olika industrier och fallenhet för logiskt tÀnkande Àr PÀr ett vÀlkommet tillskott i Consat-koncernen.

– Det kĂ€nns jĂ€tteroligt att bli en del av Consat. Med den basen som vi har i bolaget har vi en oerhört god potential att fortsĂ€tta vĂ„r tillvĂ€xtresa, sĂ€ger PĂ€r Thuresson.

P

Om

PÄR THURESSON

Ålder: 58 Ă„r

Familj: Sönder Rickard 27 och Wilmer 22 och sambo Marie

Bor: Redbergsplatsen och i Lund

Fritidsintressen: Springer och cyklar för mycket enligt Marie, friluftsliv pÄ alla former av vatten (varmt, kallt och fruset)

ÄR

THURESSON

AXLAR ROLLEN som Consat Telematics nya vd. Under sitt arbetsliv har han haft flera seniora ledande positioner inom globala organisationer, senast som Senior Vice President pÄ GN Hearing, och förvÀntas nu bidra till utvecklingen av Consat Telematics erbjudande. Med en civilingenjörsutbildning inom elektronik som grund inledde han sin karriÀr pÄ Saab Combitech 1988. Efter 12 Är pÄ Saab var det inte bara dags för milleniumskifte utan Àven dags för skifte av arbetsplats; PÀr började dÄ arbeta pÄ Sony Ericsson (Sony) dÀr han bland annat var med pÄ framgÄngsresan nÀr bolaget gick frÄn att sÀlja tio miljoner telefoner till hundra miljoner mellan 2008-2009. PÀrs drivkrafter under karriÀren har varit att lÀra sig mer om ny teknik och affÀrsmodeller samtidigt som intresset för ledarskap vÀxt fram redan sedan hans första projektledarjobb pÄ Saab.

– Jag har inte bytt jobb sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger, men pĂ„ de arbetsplatserna jag varit har jag varit verksam inom flera olika avdelningar och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt lĂ€rt mig otroligt mycket. Det Ă€r vĂ€ldigt stimulerande att lĂ€ra sig nya industrier och affĂ€rsmodeller, sĂ€ger PĂ€r Thuresson och fortsĂ€tter:

– Genom alla dessa Ă„r nĂ€r jag varit med och tagit fram innovativa lösningar till olika marknader har jag insett vikten av att hĂ„lla fokus och att förstĂ„ sina kunder. Det Ă€r nĂ„got som jag tar med mig i min nya roll pĂ„ Consat.

ETT ERBJUDANDE SOM LIGGER RÄTT I TIDEN

Varje vecka pendlar PÀr frÄn SkÄne till kontoret i Göteborg. Sin lediga tid spenderar han tillsammans med familj och vÀnner. Dessutom har han en förkÀrlek för motion och att vara ute i naturen, bÄde i skogen och pÄ havet. PÄ frÄgan om vad det var som tilltalade honom med Consat svarar PÀr att Consat Telematics erbjudande med effektiv och miljövÀnlig kollektivtrafik för att utveckla den smarta staden Àr nÄgot som han ser fram emot att arbeta vidare med i sin nya roll som vd.

– Vi har ett erbjudande som ligger helt rĂ€tt i tiden. Telematics Ă€r ett vĂ€ldigt innovations- och teknikdrivet bolag, precis som hela koncernen. Det Ă€r det som har tagit Consat till den starka position som vi har, sĂ€ger PĂ€r Thuresson innan han avslutar: – Det kommer att bli otroligt spĂ€nnande att fĂ„ vara med pĂ„ den hĂ€r resan. Det jag mest ser fram emot Ă€r att, tillsammans med teamet och mina kollegor, fortsĂ€tta att vĂ€xa bolaget, och fortsĂ€tta att utveckla innovativa lösningar som gör att vi behĂ„ller vĂ„r marknadsledande position inom branschen.

82 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1 / 2022 83

ENConsatSESomenergiförsörjning: FRÅGAOM FRIHET

SESGenomtekniskaÄtgÀrderserConsat tillattreduceraenergiförbrukningenHostetter,isvenskafastigheter.Bolagetsvd,Ian berÀttarhurhanochhans kollegorhjÀlpertillattfördeladensvenska elförbrukningendÀrdenfaktisktbehövs.

84 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1/ 2022 85

VISSTE DU ATT


avConsatSustainableEnergySystems(SES)bestĂ„r ett team pĂ„ nio personer med stark vilja att förbĂ€ttra vĂ€rlden. De arbetar med att energieffektivisera befintliga byggnader genom tekniska lösningar. De har utvecklat en egen grĂ„vatten- vĂ€rmevĂ€xlare, Geiserℱ. De bygger framtidens proteinfabriker i form av insektsodlingar. Mellan januari 2015 och november 2021 har Consat SES sparat 24 966 391 kWh.

forts...EN FRÅGA OM FRIHET

”Med tekniska lösningar som skapar en effektivare energianvĂ€ndning – med en bibehĂ„llen nytta – gör Consat SES det möjligt för fastighetsĂ€gare att hĂ€mta hem ekonomiska vinster samtidigt som de gör nĂ„got gott för bĂ„de klimatet och Sveriges energifördelning.”

EN OROLIG OMVÄRLD, en klimatkris och ett alltmer elektrifierat samhĂ€lle. Det Ă€r nĂ„gra av anledningarna till att Sveriges energianvĂ€ndning behöver effektiviseras. År 2009 grundades Consats dotterbolag Consat Sustainable Energy Systems (SES). Tre Ă„r senare klev Ian Hostetter in och satte fastigheters energireducering i fokus. 2017 tog han över VD-skapet dĂ„ affĂ€rsomrĂ„det blev huvudfokus för SES. Med tekniska lösningar som skapar en effektivare energianvĂ€ndning – med en bibehĂ„llen nytta – gör Consat SES det möjligt för fastighetsĂ€gare att hĂ€mta hem ekonomiska vinster samtidigt som de gör nĂ„got gott för bĂ„de klimatet och Sveriges energifördelning.

– Man kan nog se energitillgĂ„ngen som en enda stor pott. Om vi kan effektivisera energiförbrukningen i ena Ă€ndan sĂ„ kommer det avlasta totalen oavsett vilket energislag som Ă€r besparat. Det Ă€r ingen tillfĂ€llighet att oljepris, elpris och fjĂ€rrvĂ€rmepris följs Ă„t, sĂ€ger Ian Hostetter.

ARBETAR MED ETT SYSTEMPERSPEKTIV

Consat SES mÄl Àr att skapa förÀndringar som kan skapa mer nytta med mindre resurser. Men eftersom alla fastigheter Àr unika, finns det inte en samlad lösning som fungerar för alla.

– Vi arbetar utifrĂ„n ett systemperspektiv och ser över alla de discipliner som pĂ„verkar fastighetens driftnetto för att sĂ€kra att vi nĂ„r fastighetens fulla potential, berĂ€ttar han.

För att optimera fastigheternas energianvÀndning följer Ian och hans kollegor ett antal arbetssteg nÀr de pÄbörjar ett nytt projekt. Första steget Àr en förstudie. DÀr ÄskÄdliggör de byggnadernas befintliga installationer, tar fram ÄtgÀrdsplan, energiprognos och investeringsbudget, det vill sÀga ett konkret beslutsunderlag. DÀrefter agerar man sjÀlv entreprenör och genomför de ÄtgÀrder som rekommenderats i förstudien. Slutligen gör de uppföljningar under tvÄ Ärs tid efter genomförda installationer för att optimera fastigheterna.

– Vi övervakar energianvĂ€ndningen och tar ansvar för vĂ„ra systemlösningar. PĂ„ sĂ„ vis fĂ„r vi sjĂ€lva verklighetsförankrad Ă„terkoppling pĂ„ vĂ„ra idĂ©er och installationer. PĂ„ samma gĂ„ng fĂ„r driftspersonalen en mjuk överlĂ€m-

CONSAT
SES
86 CONTEXT / #1 / 2022

ning frÄn oss, vilket i sin tur gör att de kan driva vidare fastigheterna sjÀlva pÄ ett kompetent sÀtt Àven efter att vi lÀmnat över.

ETT MENINGSFULLT ARBETE

Genom sin arbetsmetod har projekten som Consat SES genomfört, lett till en genomsnittlig energireduktion pÄ 50 procent. Det innebÀr bÄde minskade kostnader och mindre underhÄll för fastighetsÀgarna. Det betyder Àven en avlastning för de svenska elkraftnÀten.

– Att fokusera pĂ„ vinstmaximering gör faktiskt bolaget mindre benĂ€get att lyckas med att maximera vinsten. Det Ă€r demoraliserande, kortsiktigt och flyttar hela tiden fokus frĂ„n kĂ€rnverksamheten. Jag skulle vilja gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt som att sĂ€ga att det faktiskt Ă€r innovations- och framstegshĂ€mmande. Det Ă€r ett sĂ€tt att driva bolag som mer hör hemma pĂ„ 80-talet Ă€n i nutid, sĂ€ger Ian och fortsĂ€tter:

– PĂ„ Consat SES Ă€r vĂ„r drivkraft och fokus att göra nytta. Energieffektivisering har alltid varit nĂ„got positivt och ett steg i rĂ€tt riktning, men idag har frĂ„gan om energi Ă€ven fĂ„tt ett moraliskt och sĂ€kerhetspolitiskt vĂ€rde. Att strĂ€va efter att Sverige ska bli mer sjĂ€lvförsörjande pĂ„ el har nu inte bara ett hĂ„llbarhetsmotiv utan Ă€ven en karaktĂ€r av soldattramp. Vi har aldrig varit sĂ„ motiverade som just nu i det vi gör.

CONTEXT / #1/ 2022 87

Examensarbete visar: DÄRFÖR BÖR MEDICINSK UTRUSTNING

KOPPLAS UPP

Vilka vĂ€rden kan IoT skapa inom Life Science? Det har ingenjörsstudenterna Kristoffer Wallin och John Mikael Randelin frĂ„n Chalmers Tekniska Högskola undersökt i sitt examensarbete hos Consat under vĂ„ren 2022. Resultatet visar att det finns stora vĂ€rden i att implementera IoT inom Life Science – men det finns utmaningar som först mĂ„ste överbryggas.

VAD HANDLAR ERT EXAMENSARBETE OM?

Consat har utvecklat en IoT-plattform som redan anvĂ€nds av ett flertal branscher och vĂ„rt mĂ„l var att bidra med kunskap om vilka vĂ€rden, och utmaningar, som skulle kunna skapas nĂ€r den anvĂ€nds inom Life Science. I det arbetet utgick vi frĂ„n frĂ„gorna ”Vilka ekonomiska och sociala vĂ€rden kan erhĂ„llas till följd av IoT-integration inom Life Science?” och ”Vilka utmaningar stĂ„r IoT inför inom just Life Science?”. IoT inom Life Science Ă€r ganska brett, det kan handla om alltifrĂ„n att koppla upp en pacemaker eller insulinpuck till röntgenapparater eller en morph-suit för att utvĂ€rdera rörelsemönster.

HUR KOMMER DET SIG ATT NI GJORDE EXAMENSARBETET HOS CONSAT?

Vi fick tag i Ulrika Lins kontaktuppgifter ur en katalog frÄn Chalmers arbetsmarknadsmÀssa som Consat deltagit i. Vi kontaktade henne och efter att hon hade berÀttat om Consat och möjligheterna att göra exa-

mensarbetet pÄ hennes avdelning var beslutet lÀtt att fatta. Ulrika hjÀlpte oss Àven att hitta ett bra Àmne för arbetet och blev vÄr handledare under vÄren.

HUR VAR DET ATT GÖRA EXAMENSARBETET HOS CONSAT?

Hela arbetet har gÄtt vÀldigt bra och vi har fÄtt mycket stöd av vÄr handledare och andra som jobbar pÄ Consat. Eftersom vi valde en kvalitativ analysmetod dÀr vi gjorde intervjuer har det varit ovÀrderligt att fÄ sÄ stor tillgÄng till mÀnniskor med rÀtt kompetenser inom Consat och i företagets nÀtverk. Consat ska verkligen ha en eloge för hur de hjÀlpte oss med att ta fram ett relevant uppsatsÀmne som var av intresse ifrÄn bÄda parter.

VAD HAR NI KOMMIT FRAM TILL –FINNS DET NÅGOT VÄRDE MED ATT IMPLEMENTERA IOT INOM LIFE SCIENCE?

IoT inom Life Science har potential att skapa vÀldigt stora vÀrden. Genom att koppla

CONSAT ENGINEERING
TEXT ESKIL BLOHMÉ [MY NEWS DESK] FOTO ANDREAS EKLÖF
88 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1/ 2022 89
Kristoffer till vÀnster och John till höger

CONSAT

upp medicinsk utrustning gÄr det att fÄ realtidsfeedback som kan vara en stor tillgÄng nÀr en diagnos ska stÀllas eller data utvÀrderas. Dessutom skapar det möjligheter för att stÀlla bÀttre diagnoser pÄ distans och kan dÀrigenom vara en vÀg till en mer jÀmlik vÄrd som inte Àr beroende av var du befinner dig pÄ samma sÀtt som idag. För patienter Àr det en trygghet att veta att utrustningen Àr uppkopplad och kommer att larma om ett fel upptÀcks i kroppen eller med sjÀlva hÄrdvaran.

VAD FINNS DET FÖR UTMANINGAR?

Det finns dels ett antal tekniska utmaningar. Först och frÀmst Àr Life Science en hÄrt reglerad sektor dÀr stora krav stÀlls pÄ aktörer. HÄrdvarumÀssigt stÀlls Àven krav pÄ batterier och sensorer som ofta mÄste vara ganska smÄ och alltid fungerande. Vidare mÄste internetuppkopplingen vara tillförlitlig och fungera i alla lÀgen. Om, till exempel, en diabetespatient förlorar uppkopplingen och inte kan följa sin blodsockernivÄ kan det vara livshotande. Sedan har vi all datahantering: all data mÄste lagras och hanteras pÄ ett sÀkert sÀtt utom rÀckhÄll för cyberattacker.

En annan typ av utmaning Àr att branschen Àr relativt konservativ; sjukvÄrden domineras av personal som ofta Àr ganska traditionella i sina arbetssÀtt och sena med att ta till sig tekniska landvinningar. Med det sagt sÄ Àr vi övertygade om att fördelarna med att koppla upp medicinsk utrustning vida överstiger nackdelarna, sÄ lÀnge som det görs med eftertanke.

90 CONTEXT / #1 / 2022
”Dessutom skapar det möjligheter för att stĂ€lla bĂ€ttre diagnoser pĂ„ distans och kan dĂ€rigenom vara en vĂ€g till en mer jĂ€mlik vĂ„rd som inte Ă€r beroende av var du befinner dig pĂ„ samma sĂ€tt som idag.”

MICHAEL .

Michael Klarin, 31 Är (Engineering Services)

Tidigare arbetat pÄ SKF och Volvo, som tekniker, industrielektriker, underhÄllsingenjör samt automationsingenjör. Bor i Bergsjön och har flickvÀn. Intressen: Musik och trÀning (bl a klÀttring, golf och discgolf).

Jobbar med autonoma logistikrobotar pÄ Flexqube.

Niklas Reitz, 30 Är (Telematics/Supply Chain)

Har tidigare jobbat pÄ Onemed AB. Bor i Hisings KÀrra med sambo och 3 barn. Intressen: Sport. Tittar mycket pÄ idrott (framför allt fotboll och padeltennis). Jobbar med logistik/lager (Supply Chain).

proudly present our new FRIENDS

NOOR .

Noor Ameen, 29 Är (Engineering /Stockholm)

Kommer frÄn Sigma Industry och Afry. SkÄning som numer bor i Sollentuna med sin fru. Intressen: Basket, natur, mat, styrketrÀning, programmering, tv-spel, rita. Jobbar som ingenjörskonsult och supporterar byggande av lifescience avdelning i Stockholm.

Första uppdraget var design av en kamera-laser anordning för avsyning av ytjÀmnhet. Siktet nu Àr pÄ en processingenjörstjÀnst.

Lars-Göran ”Lollen” JĂ€relöv, 59 Ă„r (Consat AB/Ekonomi)

Jobbat pÄ Göteborgs Orienthus, PF Concept Scandinavia AB, Cross Sportswear AB, Thomas Shirt Co AB, R Franchetti AB, och Bohusbanken (Danske Bank). Bor i Askim och har fru och tvÄ vuxna barn. Intressen: Sport (frÀmst rullskidor, lÀngdskidor och landsvÀgscykling) samt körsÄng. Inbiten Gaisare. Jobbar som stÀllföretrÀdande CFO.

Filip Strömgren, 36 Är (Sustainable Energy Systems)

Jobbat pÄ Riksbyggen, Viessmann och E.ON. Bosatt i HÀrryda med fru, katt och hund. Intressen: Fotboll, Golf, Fiske och Resor. Ansvarig för Geiser grÄvattenvÀrmevÀxlare.

NIKLAS . FILIP . DANIEL . LARS-GÖRAN. MAGNUS . SOFIE .

Daniel AlmestÄl, 40 Är (Engineering/Life Science)

Har arbetat pÄ DCG Nordic, Saybolt Sweden och Vitrolife. Bor i Bohus med fru och son. Intressen: Cykel, skidÄkning och elbilar. Jobbar som Associate Laboratory Specialist pÄ Mölnlycke Health Care.

Magnus Andersson, 51 Är (Engineering)

Jobbat pÄ Ericsson och Toyota Material Handling. Bor med sin fru och tvÄ tonÄrsbarn i LÄngedrag. Intressen: Hunden, utförsÄkning, bÄten, motorcykeln och matlagning. Jobbar frÀmst med försÀljning/ lösningsdesign inom vÄrt IoT-erbjudande.

Sofie Strand, 32 Är (Engineering, Stockholm)

Kommer frÄn Exeger Operations. Bosatt i Farsta. Intressen: LÀsa, mÄla, paddla kajak, spela brÀdspel, spendera tid med vÀnner och familj, mm. Mekanikkonstruktör pÄ Scania (Truck Chassis Development, RTLA).

CONSAT NYANSTÄLLDA
WE
PRAVEEN KUMAR CONTEXT / #1 / 2022 91
TEXT EGEN/MATTIAS JOHNSON FOTO MATTIAS JOHNSON,

proudly present our new FRIENDS

FRIDA .

Frida Grothérus, 26 Är (Engineering Services)

Nyexaminerad frÄn Industrial Design Engineering pÄ Chalmers. Bor i Guldheden. Intressen: KlÀttring, dans, skidÄkning och friluftsliv. Jobbar med konstruktion i uppdrag för SKF och Tebrito.

NIKLAS .

Niklas Görrel, 27 Är (Engineering/Testutveckling, System & Projektledning)

Kommer frÄn SAAB Surveillance dÀr han jobbat som Quality Assurance and Testing engineer. Bor i Lunden, Göteborg. Intressen: Löpning och Àventyr. Uppdrag pÄ Micropower i KrokslÀtt som en del i test- och verifieringsteamet. Företaget skapar modulÀra litiumjonbatterier samt laddare och systemlösningar för dessa.

JOHAN .

Johan Kinell, 28 Är (Sustainable Energy Systems)

Nyexaminerad civilingenjör inom Maskinteknik med masterexamen inom hÄllbara energisystem. Jobbat pÄ SKF och Volvo Cars. Bor i BagaregÄrden. Intressen: Spela gitarr, friluftsliv och badminton. Jobbar som Energisystemingenjör.

OSCAR .

Oscar Nilsson, 28 Är (Engineering/Stockholm)

Kommer frÄn Exeger dÀr han ritade och konstruerade industriella produktionsmaskiner. Bor med sin sambo pÄ Södermalm i Stockholm. Intressen: Bouldering, MTB, slalom, gitarr och gym. Har flera uppdrag dÀr han utvecklar olika konstruktioner Ät olika kunder.

ALFRED . ERIK . ELENA.

Alfred Lundin, 25 Är (Sustainable Energy Systems)

Consat Àr första heltidsjobbet. Bor i Gamlestaden. Intressen: Schack, idrott och matlagning. Jobbar som Energisystemingenjör.

Erik Åström, 29 Ă„r (Engineering Services)

Arbetat pÄ Etteplan Sweden AB. Bor i Gamlestaden. Intressen: CAD-a & 3D-printa diverse stora och smÄ saker, sÄng & musik, umgÄs med vÀnner & familj. Första uppdraget blir pÄ FlexLink.

Elena Gorciacov, 21 Är (Engineering/Stockholm)

Tidigare jobbat pĂ„ OKQ8, ABB och Infocare. Bosatt i Nacka, Jarlaberg. Intressen: Datorspel och musik. Första uppdraget var ett examensarbete; ”SĂ„ranalys och detektering mha kamera och python”.

PIA . JENNY . SOFIE .

Pia Roy, 51 Är (Engineering/Life Science)

Har jobbat pÄ Semcon, Inuheat och Mölnlycke Health Care. Bor i Kungsbacka med man och 2 döttrar. Intressen: TrÀdgÄrden, vÀxthuset, god mat & dryck, vara ute i naturen (vandra och plocka svamp).Har uppdrag som R&D lead pÄ Wellspect Health Care.

Jenny Pettersson, 40 Är (Engineering Services)

Kommer frÄn LUE Engineering. Bor i Majorna. Intressen: MÄla om möbler. Sitter pÄ Partille-kontoret i vÀntan pÄ uppdrag.

Sofie BÀverstrand, 40 Är (Engineering/IT & Mobilitet)

Tidigare jobbat som kvalitetstekniker pÄ Andrénplast. Bosatt i Olofstorp med man, tvÄ barn och en vuxen bonus. Intressen: Att skapa saker. NÀr ocksÄ en dröm att göra nÄgon sorts comeback i styrkelyft i mastersklassen. Sitter pÄ Lindholmen-kontoret i vÀntan pÄ uppdrag.

92 CONTEXT / #1 / 2022

SELENA .

Selena van der Horst, 24 Är (Engineering/Testutveckling, System & Projektledning)

Nyexad frÄn Chalmers. Mekatronik högskoleingejör och en master inom Biomedical Engineering. Examensarbete inom utveckling av en benprotes. Bor i Göteborg. Intressen: UmgÄs med vÀnner, löpning, cykling, simning, klÀttring och mycket mer. Jobbar med EXPRO.

ADMIRA . JOAKIM .

Admira Kajdic, 38 Är (Engineering)

Har jobbat pÄ Manpower, Intenso Teknikrekrytering och ABF jobb. Bor pÄ Hisingen, Gbg. Intressen: TrÀna, fotografera och cykla. Jobbar med rekrytering och försöker hitta de vassaste och trevligaste ingenjörerna pÄ marknaden.

Joakim Widell, 30 Är (Engineering/IT & Mobilitet)

Gjorde sitt exjobb/praktik pÄ Consat. Bosatt i Högsbo, Gbg, och har flickvÀn. Intressen: Spela musik, tennis, esport, lÀsa och brÀdspel. Har haft en del inhouse-arbeten och vÀntar pÄ uppdrag hos kund.

JESPER .

Jesper Nihlén, 50 Är (Telematics/Research & Development)

Kommer frĂ„n Saab Group IT, tidigare VĂ€sttrafik och innan dess Else. Bor i Örgryte, gift och har 3 tonĂ„rsbarn. Intressen: Segling, löpning, mountainbiking och lĂ€sa böcker. Jobbar som Support and Service Manager.

DANIEL .

Daniel Tench, 31 Är (Consat Australien)

Tidigare jobbat pÄ Luminator som support engineer. Bor i Brisbane, Australien med fru och son. Intressen: Fotboll och tv-spel. Jobbar just nu med systemleveranser sÄsom setup och testning av hÄrdvara.

MOHAMED .

Mohamed Nasik Shafi, 24 Är (Consat Orahi/Indien)

Har tidigare haft ett internship at Moving Walls. Bor i Gurugram, Indien. Intressen: Badminton. Jobbar just nu med Wennström projektet, uppkopplade laddstationer för att underlÀtta service.

Virkin Malla, 48 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat som konsult pÄ diverse uppdrag. Bor i New Delhi, Indien med man och son. Intresse: resa, sitta pÄ series och lÀsa böcker. Jobbar med att sÀtta upp kontoret i Gurgaon för att kunna leverera IT-tjÀnster.

HARISH.

Harish Singh, 28 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare arbetat som data ingenjör pÄ LTI Pune India. Bor i Gurugram, Indien. Intressen: lÀsa och spela tv-spel. Jobbar just nu med att hjÀlpa EberspÀcher i deras digitala transformation.

NIVEDITA.

Nivedita Katheria, 32 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat som HCL pÄ Home Credit. Bor i New Delhi, Indien. Intressen: resa, laga mat och titta pÄ film. Jobbar nu som hr ansvarig pÄ Consat Orahi.

RAVI .

Ravi Kumar Verma, 33 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ Milton Exhibits Private Ltd inom ekonomi. Bor i Faridabad, Indien med fru och tvÄ söner. Intressen: musik och att resa. Arbetar just nu med redovisning och ekonomi pÄ Consat Orahi.

ANDERS .

Anders Eriksson, 56 Är (Engineering/Embedded Design)

Tredje gÄngen som anstÀlld pÄ Consat. Har Àven jobbat pÄ Roj Electrotex i Biella Italien (utlÄnad frÄn Aros Electronics), pÄ Alps Electric, Mecel, Arcam och Evolabel. Bor i Mölnlycke med sin fru, tonÄrsson och hund. Intressen: Cykling, lÄngfÀrdsskridskor, Äka husbil, vandra i italienska alperna. Uppdrag pÄ Volvo Powertrain, BC1, dÀr han jobbar med plattformsmjukvaran som anvÀnds i alla Ecu:er.

CONTEXT / #1 / 2022 93
VIRKIN .

proudly present our new FRIENDS

AMIT .

Amit Kumar, 34 Är (Consat Orahi/Indien)

Har tidigare jobbat som QA lead pÄ VVDN Technologies. 10 Ärs erfarenhet som mjukvaruutvecklare. Bor i Gurgaon, Indien med sin fru och tvÄ barn. Intressen: cricket, fotboll och spendera tid med familjen. Jobbar just nu med EberspÀcher projektet med thermal management.

RAVIJA .

Ravija Arora, 31 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat inom elektronik och inbyggda system. Bor i Gurugram, Indien med sin man och dotter.

Intressen: leka med sin dotter och husdjur. Sjunga och titta pÄ film. Jobbar i EberspÀcher-projektet, dÀr de arbetar med en gateway som har förmÄgan att samla in CAN-data frÄn ett fordon och överföra densamma till servern via NATS-teknik.

GAURAV .

Gaurav Nattanmai Ganesh, 25 Är (Engineering/Embedded Design)

Tidigare jobbat med mjukvara och elektronik pÄ Qrtech AB. Bor i Göteborg. Intressen: vandra, trÀna, titta pÄ och spela fotboll och cricket med vÀnner. Spelar schack i en klubb sÄ brukar medverka i distriktsturneringar. Jobbar just nu med att synkronisera signaler till kundens nya lösning

SAKSHAM .

Saksham Arora, 28 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ KVH Media Group i Indien samt Mass General Brigham i Boston, USA. Bor i New Delhi, Indien. Intressen: lyssna pÄ musik och spela tv-spel. Jobbar just nu som front-end mjukvaruutvecklare.

HEMANT . JEAN-FRANCOIS . MANIRAJ.

Hemant Kumar, 34 Är (Consat Orahi/Indien)

Har tidigare jobbat hos Plabro, Times Internet, Dineout, Infosys. Bor med sin fru i New Delhi, Indien. Intressen: titta pÄ Netflix och skriva poesi. Jobbar just nu med IoT och hjÀlper kunder att ta dem till nÀsta nivÄ.

Jean-Francois Audet, 52 Är (Consat Canada)

Tidigare jobbat som bussförsĂ€ljare. Bor i LĂ©vis, QC tillsammans med sin fru. Har tre döttrar och tre barnbarn. Intressen: föder upp boxerhundar, dykning dĂ€r vattnet Ă€r varmt. Är just nu i lĂ€roprocess i sin nya roll som projektledare.

Maniraj Singh Ranawat, 24 Är (Consat Orahi/Indien)

Kommer direkt frÄn studierna. Bor i Gurugram, Indien men kommer frÄn Udaipur. Intressen: cykla och att utforska okÀnda platser. Spela spel med vÀnner. Jobbar nu som QA ingenjör med laddhanteringssystemet för Wennström-projektet.

ADHIRAJ . ALI . MELANIE .

Adhiraj Elley, 44 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat med SAAS produkt start ups, frĂ„n idĂ© till lösning. Bor i Gurgaon, Indien. Intressen: utforska olika kulturer genom mat, böcker och musik. Älskar att resa sĂ„ ofta jag kan. Involverad i utvecklingen av Thermal Management-plattformen för Eberspaecher och EV Charging management-systemet för Wennstrom.

Ali Salik, 26 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat hos Tata Consulting Services som mjukvaruutvecklare. Bor i Lucknow, Indien. Intressen: sjunga, basket och att rita. Tar hand om backend-delen av WeSenseapplikationen som t.ex. Ticket Management system för laddare vid fel eller för att meddela servicetekniker vad som gick fel och pÄ vilken laddare/kontakt.

Melanie Sanchez, 38

Är

(Engineering/Testutveckling, System & Projektledning)

Tidigare jobbat som teknisk lead hos Nokia pÄ Filippinerna. Gift och bor bÄde i Manila och i Göteborg. Intressen: Resor och att fota nya stÀder och platser. Jobbar just nu som testingenjör pÄ Ascom. Manuell och automatisk testning av androida enheter.

94 CONTEXT / #1 / 2022

SUJIT . SMRITI .

Steve Smith, 57 Är (Consat Canada)

Tidigare jobbat som projektledare inom industri, bÄde kommersiella och bostadsbyggnation. Bor i Sudbury, Ontario med fru. Har fyra barn, tre pojkar och en tjej samt tre barnbarn. Intressen: sporta, campa, Äka bÄt och resa. Arbetar nu som projektledare för Ontario kunderna.

VARUN .

Varun Arora, 49 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat inom IoT pÄ NIIT, Mangalam Ventures. Bor i Faridabad, Indien med sin fru och son. Intressen: sport, musik och att resa. Jobbar med att bygga upp Consat Orahis verksamhet med att leverera IoT och IT-tjÀnster. ARUN.

Arun Bhati, 47 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ Phonon och Ericsson. Bor i Gurgaon, Indien med sin fru och dotter. Intressen: lÀsa historua och vÀrldens sprÄk. Att bygga CONSAT ORAHIs-verksamhet med förmÄga att leverera IOT- och IT-tjÀnster för CONSAT-kunder.

Sujit Kumar Singh, 37 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ Q3 Technologies. Bor i Gurgaon, Indien med sin fru. Intressen: laga mat, spela cricket och lyssna pÄ musik. Jobbar nu inom EberspÀcher och Wennström projekten.

STEVE . ANJALI .

VASU .

Vasu Sharma, 33 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ SAS Institute Pvt. Ltd. Bor i Gurugram, Indien med sin fru. Intressen: lÀsa, teknik och bilar. Arbetar just nu med att sÀtta upp ett team för data analytics för Consat Orahi kunder.

Smriti Sharma, 26 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ Flack India. Bor i Gurugram, Indien. Intressen: dansa och mÄla. Arbetar just nu i EberspÀcher projektet.

Anjali Sharma, 29 Är (Consat Orahi/Indien)

Tidigare jobbat pÄ MyLoanCare Ventures. Bor i Gurugram, Indien. Intressen: resa, internet explorer och lyssna pÄ musik. Arbetar just nu med rekrytering inom projekt.

MICHELLE .

Michelle Tradle, 22Är (Consat Orahi/Indien)

Har fÄtt sitt första jobb inom arbetslivet i och med jobbet pÄ Consat Orahi. Bor i New Delhi, Indien. Intressen: musik och att sjunga. Jobbar nu med HR frÄgor och rekrytering för Consat Orahi.

SAMEER .

Sameer Khanna, 42 Är (Consat Orahi/Indien)

Grundare och COO av Orahi, tidigare jobbat pÄ Ericsson, Huawei och Cisco TAC. Bor i New Delhi med fru och tre mÄnaders bebis. Intressen: förutom IoT, passionerad av fotografering och super foods. Jobbar nu med det övergripande ansvaret för IoT projekt inom Consat Orahi.

VINAY.

Vinay Dhar, 52 Är (Consat Engineering - IoT)

Tidigare jobbat pÄ bl.a. Ericsson. ICT-professionell med över 20 Ärs framgÄngsrik internationell erfarenhet av ledarskap. Bor i Stockholm med sin fru. Har tvÄ döttrar som nu studerar i London samt Cypern. Intressen: laga traditionell Kashmiri mat, sport (cricket, badminton, squash och golf) samt resa och utforska nya kulturer. Arbetar med att sÀtta upp JV Consat Orahi och bygga teamet. AffÀrsutveckling för att bygga en tratt för IoT och digital transformation.

CONTEXT / #1 / 2022 95

Sedan januari har Hampus Martinsson arbetat med sitt examensarbete hos oss pÄ Consat. Hampus lÀser en master i Communication Engineering pÄ Chalmers och examensarbetet fokuserar pÄ att utvÀrdera sÀkerhetssystem för IoT-plattformar.

– Stödet frĂ„n Consat har varit extremt bra. Jag har lĂ€rt mig otroligt mycket och Ă€r vĂ€ldigt nöjd med mitt examensarbete, sĂ€ger Hampus Martinsson.

96 CONTEXT / #1 / 2022
”Om nĂ„gon har tillrĂ€ckligt med tid och vilja sĂ„ Ă€r all information som ligger pĂ„ en plattform Ă„tkomlig, helt enkelt.”

Studenten Hampus Martinsson OM EXAMENSARBETET PÅ CONSAT

VAD HANDLAR DITT EXAMENSARBETE OM?

Jag har undersökt hÄrdvaran för en IoT-plattform som Consat planerar att börja anvÀnda. I undersökningen letar jag efter möjliga vÀgar in i hÄrdvaran med syftet att hacka den och pÄ sÄ sÀtt exponera kÀnslig information och fÄ kontroll över plattformen. Det jag har kommit fram till Àr att all hÄrdvara pÄ nÄgot sÀtt Àr sÄrbar om hackaren Àr tillrÀckligt uthÄllig. Man bör dÀrför fundera pÄ vad för information som finns pÄ enheten och hur stor skadan blir om den sprids. IngÄr det kÀnslig information sÄsom lÀkarjournaler, kontonummer eller lösenord, bör man fundera pÄ vart man placerar dem.

HUR KOM DET SIG ATT DU VALDE CONSAT FÖR DITT EXAMENSARBETE?

NÀr jag lÀste min kandidat inom elektroteknik gjorde jag mitt kandidatarbete pÄ Consat och fick ett vÀldigt bra intryck av företaget. Jag och min uppsatspartner hade dÄ en grundidé om att man skulle kunna spela in en GPS-rutt som sedan en traktor körde sjÀlv. Vi byggde en prototyp med en radiostyrd bil och spelade in GPS-koordinater och sedan körde den sjÀlv, det var vÀldigt lÀrorikt och roligt. Under hela projektets gÄng fick vi vÀldigt bra stöttning och handledning frÄn Consat.

VAD HAR DU LÄRT DIG UNDER VÅREN PÅ CONSAT?

I mitt examensarbete har jag arbetat mycket med cyber security och en lÀrdom som jag har fÄtt Àr att all slags hÄrdvara gÄr att ta sig in i pÄ ett eller annat sÀtt. Om nÄgon har tillrÀckligt med tid och vilja sÄ Àr all information som ligger pÄ en plattform Ätkomlig, helt enkelt.

BERÄTTA OM DEN STÖRSTA UTMANINGEN UNDER EXAMENSARBETET?

Att jag har gjort examensarbetet sjÀlv har varit bland de största utmaningarna och det absolut svÄraste. Jag var tvungen att lÀra mig otroligt mÄnga saker vÀldigt snabbt, det blir rÀtt mycket pÄ en gÄng, men jag var tvungen att göra det för att fÄ ihop ett bra examensarbete.

VART BÄR DET AV EFTER EXAMEN?

Först ska jag opponera pÄ Chalmers i juni och göra en presentation om mitt arbete. Jag kommer Àven att visa upp mitt examensarbete pÄ Consat. DÀrefter Àr studierna klara och jag börjar dÄ jobba pÄ Volvo Cars som Developer, det ska bli vÀldigt skönt att Àntligen fÄ gÄ in i arbetslivet och lÀmna studietiden bakom sig.

VAD KOMMER DU ATT TA MED DIG FRÅN DIN TID PÅ CONSAT?

Framför allt alla nya lĂ€rdomar. FrĂ€mst inom programmering, vilket Ă€r nĂ„got som jag kommer att fortsĂ€tta arbeta med i min nya roll pĂ„ Volvo Cars. Överlag har jag lĂ€rt mig otroligt mycket och trĂ€ffat otroligt duktiga och kompetenta mĂ€nniskor, det bĂ€r jag med mig.

CONTEXT / #1 / 2022 97

Consat blir samarbetspartner till Stiftelsen IFS

Consat kan stolt presentera att bolaget inleder samarbete med Stiftelsen IFS. Tanken Ă€r att samarbetet ska bidra till det viktiga arbetet som stiftelsen gör och dĂ€rmed frĂ€mja entreprenörskap och innovation bland utlĂ€ndska individer som Ă€r verksamma i Sverige. – Vi Ă€r oerhört glada över att ett bolag som Consat gĂ„r in och jobbar med oss, det ska bli vĂ€ldigt spĂ€nnande att se vart samarbetet tar oss i framtiden, sĂ€ger Rafael Bermejo, grundare av Stiftelsen IFS.

FFÖR 23 ÅR SEDAN introducerade Stiftelsen IFS priset Årets nybyggare. Syftet med priset Ă€r att lyfta framstĂ„ende entreprenörer med utlĂ€ndsk bakgrund som verkar i Sverige och bidrar till vĂ€lfĂ€rden. Nomineringarna bedöms efter kriterierna ekonomisk utveckling, strategisk inriktning, entreprenörsanda, inverkan pĂ„ omvĂ€rlden, personligt inflytande och innovation. Under hösten 2021 bjöd IFS in Consat till en nomineringsmiddag dĂ€r bolaget fick lĂ€ra sig mer om stiftelsen och vad den gör, dĂ€refter dröjde det inte lĂ€nge förrĂ€n samarbetet inleddes.

– Consat Ă€r vĂ€ldigt bra att ha att göra med och kommer bland annat att hjĂ€lpa oss med vĂ„r marknadsföring. Vi har talat om lite olika alternativ för hur samarbetet kommer att se ut, det kommer att materialisera sig efter hand, sĂ€ger Rafael Bermejo och fortsĂ€tter:

– Det Ă€r otroligt viktigt att visa för omvĂ€rlden att entreprenörer med utlĂ€ndsk bakgrund, om man tĂ€nker i rent finansiella termer, Ă€r enormt positivt för Sverige. Den hĂ€r gruppen rekryterar ungefĂ€r fem gĂ„nger mer mĂ„ngfaldigt Ă€n deras branschkollegor, detta handlar alltsĂ„ inte bara om arbetsmarknadspolitik utan Ă€ven nĂ€ringslivspolitik.

ETT PRIS BESKYDDAT AV KUNGEN

NĂ€r Årets nybyggare infördes 1999 var det drottning Silvia som delade ut det. Året efter beslutades det att Konung Carl XVI Gustaf skulle bli beskyddare av priset och det har han varit sedan dess. Med priset vill IFS visa att det gĂ„r att lyckas i Sverige, minska upplevelsen av utanförskap och belysa det vĂ€rde som de bidrar med till vĂ„rt samhĂ€lle, nĂ„got som Consat stĂ„r bakom.

– Det kĂ€nns sĂ€rskilt roligt att Consat blir vĂ„r partner eftersom det Ă€r ett bolag som ligger i framkant vad gĂ€ller innovation och utveckling. Deras vĂ€rderingar Ă€r vĂ€ldigt lika vĂ„ra, inom teknik sĂ„ finns det inga grĂ€nser egentligen, sĂ€ger Rafael Bermejo innan han avslutar:

– Vi ser fram emot att jobba vidare med bĂ„de stiftelsen och priset. Det Ă€r ett viktigt arbete som handlar om hur Sverige ska se ut i framtiden. Genom att visa upp förebilder inom entreprenörskap kan vi bekĂ€mpa fördomar och utanförskap.

TEXT AMY-LEE THOMAS FOTO MATTIAS JOHNSON
CONSAT
98 CONTEXT / #1 / 2021
CONSAT CONTEXT / #1 / 2022 99

PÅ VALLFÄRD TILL UTAH

FÖR ATT BESVARA DENNA FRÅGA sĂ„ bör vi gĂ„ tillbaka nĂ„gra Ă„r. Det Ă€r ungefĂ€r ett och ett halvt Ă„r sedan jag blev klar med mina studier, men den 6 Februari 2018 sĂ„ var jag en andraĂ„rsstudent pĂ„ Chalmers och promenerade runt bland företagsbĂ„sen pĂ„ CHARM (Chalmers StudentkĂ„rs arbetsmarknadsdagar). PĂ„ karriĂ€rsmĂ€ssan sĂ„ stötte jag pĂ„ Magnus Ohlsson vid ett större bĂ„s i KĂ„rhuset. Vi hade utbytt nĂ„gra meningar under CHARM Ă„ret innan men hade inte pratat mer Ă€n sĂ„. Hur som helst sĂ„ kĂ€nde vi bĂ„da igen varandra och började diskutera lite om Consat och datateknik och allt dĂ€remellan. Jag nĂ€mnde att statistik och data var nĂ„got som intresserade mig, vilket ledde till att Magnus sa att det fanns en division pĂ„ Consat som byggde IT-lösningar inom kollektivtrafik. Han gav mig Roland Mobergs telefonnummer och sa att jag borde slĂ„ honom en signal och berĂ€tta om mina idĂ©er.

Innan jag visste ordet av sÄ blommade ÀppeltrÀden, mitt andra Är pÄ Chalmers var avklarat, och jag satt ute i Partille och sommarjobbade pÄ Consat Telematics som mjukvaruutvecklare. Robban, vÄr projektledare i Kanada, sa till mig under min första vecka att vilken jÀkla tur jag hade som fick jobba dÀr redan som andraÄrsstudent, och jag kunde inget annat Àn att instÀmma! Sommarjobbet ledde till ett deltidsarbete, som varade under mitt tredje, fjÀrde och femte Är pÄ Chalmers. Det var tre oerhört givande Är dÀr jag fick möjligheten att utvecklas och bidra som utvecklare. Detta hade aldrig varit möjligt utan alla mina fantastiska kollegor, och det orubbliga stödet frÄn min mentor, Lars Larsson, som jag har haft förmÄnen att fÄ jobba med under alla mina Är pÄ Consat.

Ansvar har aldrig varit en bristvara pÄ Consat för den som söker det. Det tog inte lÄng tid innan jag fick ingÄ i teamet som en av huvudutvecklarna för Fleet Studio, vÄr webbapplikation för trafik- och flott-hantering, dÀr jag fÄtt implementera en webbapplikation end-to-end och dÀr jag kunnat pÄverka utvecklingsprocessen och slutprodukten. Jag har deltagit i produktmöten, demat produkter som jag byggt, sÄ vÀl internt som externt, och framför allt har jag kodat!

Min uber kom fram till The Grand America Hotel kort efter lunchtid. Jag checkade in, tog USA:s snabbaste hiss till vÄning 20 och vandrade in pÄ mitt rum och satte mig i min viktorianskmönstrade soffa. Hur hade jag hamnat pÄ ng-conf 2022 i Salt Lake City?

CONSAT TELEMATICS
TEXT MARKUS INGVARSSON FOTO MARKUS INGVARSSON, DIEGO MENDOZA, THISISENGINEERING RAENG [ UNSPLASH]
CONTEXT / #1 / 2022 101

CONSAT TELEMATICS

Under vĂ„ren 2022 började samhĂ€llet öppna upp efter tvĂ„ Ă„r av pandemi. Jag hade dĂ„ jobbat heltid som full-stack utvecklare pĂ„ Consat Telematics i knappt ett Ă„r och utvecklade fleet management-funktioner i Fleet Studio. En dag nĂ€r jag promenerade förbi Rolands kontor sĂ„ fick jag hastigt frĂ„gan ”Vad hade du tyckt om att Ă„ka till ng-conf?”. För att ge de oinsatta lite bakgrund sĂ„ Ă€r detta vĂ€rldens största konferens för Angular, ett TypeScriptbaserat ramverk som anvĂ€nds för att bygga webbapplikationer, och som vi ocksĂ„ anvĂ€nder för att bygga vĂ„rt anvĂ€ndargrĂ€nssnitt i Fleet Studio. Min andra mentor, Tobbe, hade hört att de planerade att Ă„teruppta konferensen efter pandemins nedstĂ€ngningar och hade tipsat Roland om detta som en möjlighet för vĂ„rt team att fördjupa vĂ„ra Angularkunskaper. Det Ă€r inte mycket som slĂ„r att ingĂ„ i ett sĂ„dant team. Tillbaka till Salt Lake City: PĂ„ mĂ„ndagsmorgonen startade workshopsen. Under tvĂ„ dagar gick vi igenom allt ifrĂ„n att bygga enterprise-applikationer med micro frontends och module federation till avancerad reaktiv JavaScript. StĂ€mningen var pĂ„ topp och diskussionerna surrade i salarna och korridorerna, inte minst ifrĂ„n utvecklarna ifrĂ„n Angular-teamet sjĂ€lva som ocksĂ„ var pĂ„ plats. Jag kunde till och med personligen frĂ„ga Jessica Janiuk, ansvarig för animationer i Angular, om hur vi borde hantera reaktiva animationer i vĂ„ra tabeller (!).

PÄ onsdagen drog sÄ konferensen igÄng. Först ut pÄ scen var Angulars tre stora drakar, Sarah Drasner, Minko Gechev och Madleina Scheidegger med en Angular Team Keynote dÀr de gick igenom Angulars historia sÄvÀl som ramverkets nÀrmaste framtid. DÀrefter pratade Ciscos Lara Newsom om code smells, Auth0:s Alisa Duncan om sÀkerhet i Angular och ingen mindre Àn Shai Reznik om test-driven development. FörelÀsarna var lysande och levererade kunskap av högsta kvalité. MÄnga utvecklare frÄn NgRx-teamet var ocksÄ pÄ plats och höll förelÀsningar, vilket var mycket intressant och lÀrorikt dÄ vi sjÀlva pÄ Consat flitigt anvÀnder deras bibliotek för state management i Fleet Studio.

PÄ torsdagen pratade före detta Spotify-utvecklaren Craig Spence om avancerad typning i TypeScript, Miƥko Hevery om sitt nya webbframework Qwik, och Ciscos Eric Slack & Michael Madsen om Nx, ett avancerat byggsystem med support för Angular. Nx stora nÀrvaro pÄ konferensen fick mig sjÀlv att lÀsa pÄ och se möjligheter för oss som företag att kunna nyttja deras verktyg ocksÄ.

PÄ fredagen sÄ körde jag ett snabbt gympass före frukost innan den sista dagen av förelÀsningar drog igÄng. Angulars DevRels Mark Thompson och Emma Twersky inledde morgonen med en Community Keynote. DÀrefter pratade Mike Ryan frÄn NgRx teamet om Component Stores (nÄgot som vi nu har börjat anvÀnda oss av), och senare Dylan Hunn frÄn Angular teamet om strictly typed forms. Konferensen avslutades med en Angular Q&A session dÀr hela teamet satt och svarade pÄ frÄgor om Angular och potentiella framtida förbÀttringar för ramverket.

Det var verkligen en oerhört givande konferens dÀr jag fick möjligheten att trÀffa och snacka best practices med det mycket kompetenta och trevliga Angular communityt, men det har bara varit en förmÄn i mÀngden hÀr pÄ Consat. Det Àr lyx att fÄ ha chefer och mentorer som Àr sÄ investerade i företaget sÄvÀl som ens egna utveckling. Jag har aldrig blivit hindrad att ta mig an nya utmaningar pÄ Consat. TvÀrtom har jag blivit tillfrÄgad om jag behöver verktyg eller stöd för att lösa utmaningarna pÄ bÀsta sÀtt. Jag har haft friheten att vara kreativ i mina lösningar och att pröva metoder som densitetsbaserad klustring för fordonsgruppering och maskinlÀrning för förarcoachning. Om jag skulle försöka avsluta detta inlÀgg med nÄgra kloka ord till ingenjörsstudenter, det var ju inte lÀnge sedan jag var en sjÀlv,sÄ hade det varit att hitta ett företag som delar din entusiasm över vad det Àn mÄ vara som just du brinner för. Det kom nÀstan som en chock nÀr jag insÄg hur kul arbetslivet skulle bli. SÄ skriv klart tentorna nu och gÄ ut i vÀrlden och hitta ditt Consat!

” Jag kunde till och med personligen frĂ„ga Jessica Janiuk, ansvarig för animationer i Angular, om hur vi borde hantera reaktiva animationer i vĂ„ra tabeller (!)”
102 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1 / 2022 103

CONSAT VINNER PRIS

FÖR ÅRETS BÄSTA AKTIVITETER INOM EMPLOYER BRANDING

STORA KARRIÄRDAGEN 2022 gick av stapeln den 6:e oktober. KarriĂ€rföretagen bjöd in till mingel och efterföljande middag pĂ„ Norra Latin i Stockholm. Vi var nominerade till BĂ€sta Aktiviteter inom Employer Branding med motiveringen ”En arbetsgivare som genom sina nytĂ€nkande och kreativa aktiviteter inom employer branding-omrĂ„det skapat tydliga och starka resultat”.

SĂ„ vad Ă€r Employer Branding? Employer Branding Ă€r ett sĂ€tt att pĂ„verka hur mĂ€nniskor uppfattar ditt arbetsgivarvarumĂ€rke – ditt ”Employer Brand”. Ett Employer Brand speglar hur potentiella, nuvarande och tidigare anstĂ€llda uppfattar dig som arbetsgivare. Med andra ord vad du som arbetsgivare har för rykte, vare sig du vill det eller inte. Det finns fötsĂ„s möjlighet att pĂ„verka denna bild, och det Ă€r hĂ€r Employer Branding kommer in. Employer Branding Ă€r metoden du anvĂ€nder för att arbeta med ditt arbetsgivarvarumĂ€rke.

Employer Branding handlar om att arbeta med hela medarbetarresan – attrahera, rekrytera, utveckla, behĂ„lla och avsluta. Dessa steg innehĂ„ller olika komponenter som ”talent management”, medarbetarengagemang och företagskulturen. Alla delar Ă€r viktiga för att kunna skapa ett starkare employer brand, vilket förstĂ„s Ă€r mĂ„let med ett Employer Branding-arbete.

Martin Wahlgren, Andreas Eklöf och Mattias Johnson Ă„kte upp till eventet och vi var inte bara nominerade – vi tog hem vinsten! Martin och Andreas fick förmĂ„nen att ta emot priset pĂ„ stora scenen.

Consats framgÄng beror pÄ vÄra kompetenta och passionerade medarbetare, sÄ vinsten Àr verkligen en vinst för hela Consat!

Att vi blir uppmÀrksammade för bÀsta aktiviteter inom employer branding gör oss verkligt stolta, dÄ det Àr ett omrÄde som vi brinner lite extra mycket för.

104 CONTEXT / #1 / 2022
CONTEXT / #1/ 2022 105

Consat blir KarriĂ€rföretag 2023 - FÖR 11:e ÅRET I RAD!!

KARRIÄRFÖRETAGEN ÄR EN UTMÄRKELSE för arbetsgivare som erbjuder unika karriĂ€r- och utvecklingsmöjligheter bĂ„de för nyexaminerade studenter och för unga arbetstagare som redan har jobbat i nĂ„gra Ă„r. Syftet med KarriĂ€rföretagen Ă€r att förenkla för Sveriges studenter och young professionals att hitta sin nĂ€sta arbetsgivare och att belöna ett framgĂ„ngsrikt employer brandingarbete.

Motivationen lyder:

”Consats framgĂ„ngsresa fortsĂ€tter. Deras employer brand Ă€r unikt och det Ă€r ingen slump att Consat ligger i framkant inom sin bransch. Consat har en företagskultur utöver det vanliga vilket garanterar en trygg och spĂ€nnande karriĂ€r. Hos Consat fĂ„r kollegorna frihet, flexibilitet och oĂ€ndlig utveckling. Consat utmĂ€rker sig med sin höga nĂ€rvaro pĂ„ arbetsmarknadsdagar. Deras satsning pĂ„ unga talanger Ă€r imponerande och inspirerande..”

CONSAT
106 CONTEXT / #1 / 2022

MEDLEMSKAP I CSR VÄSTSVERIGE

SOM FINANSIERAS AV NÄRINGSLIVET

, Àr ett nÀtverk fokuserat pÄ hÄllbarhetsfrÄgor. De erbjuder ett brett utbud av kunskapsfördjupning och erfarenhetsutbyte och anordnar aktiviteter som fokuserar pÄ hur verksamheter kan arbeta strategiskt och systematiskt med hÄllbarhet.

CSR lÀr ut en process som verksamheter kan tillÀmpa för att göra arbetet hanterbart, samtidigt som metoden stödjer ett lÄngsiktigt och vÀrdeskapande hÄllbarhetsarbete.

Under vÄren genomförde vi en serie workshops under tre halvdagar. DÀr redde vi ut viktiga begrepp och identifierade hur vÄr egen verksamhet, utifrÄn vÄra specifika förutsÀttningar, kan arbeta strukturerat för att hitta kopplingar mellan affÀrer och samhÀllsansvar.

Syftet med CSR-verkstaden Àr att ge oss utökad kunskap och praktiska verktyg som underlÀttar utvecklingen av vÄr verksamhet. Med utgÄngspunkt i vÄr befintliga affÀrsmodell fÄr vi utforska hur vi kan skapa mervÀrde ur ett ekonomiskt, miljömÀssigt och socialt perspektiv.

Vi fick hemlÀxa mellan varje tillfÀlle och har efter dessa tillfÀllen fortsatt arbetet för att tillÀmpa hÄllbarhetsarbetet inom varje bolags strategiska plan.

Det var mycket vÀrdefullt att ha CSR, Karin Karedal och Anna Simmons, med oss för att stötta oss i processen att mer konkretisera arbetet och bena ut en rimlig vÀg framÄt.

Det Àr sÄklart ett brett omrÄde dÀr vi, Àven om vi önskar, inte kan ta oss an allt. Varje bolag har valt ut de globala mÄl dÀr de kan göra en reell skillnad.

CONSAT
CSR,
CONTEXT / #1 / 2022 107

MASSOR AV MÄSSOR...

108 CONTEXT / #1 / 2022
BUSEXPO CHARM CUTA DATE IT ELMIA FASTIGHETSMÄSSAN HARM INNOTRANS BERLIN IT TRANSIT LATBUS BRASILIEN LINDHOLMEN OPENDAY PERSONTRAFIKMÄSSAN 2022 CONTEXT / #1 / 2022 109
110 CONTEXT / #1 / 2022

...MASSOR AV MÄSSOR

CONTEXT / #1 / 2022 111

Spola inte bort energi!

Visste du att hÀlften av all energianvÀndning i nybyggda flerbostadshus gÄr Ät till att vÀrma upp tappvarmvatten? Energi som sedan spolas ut i avloppet helt utan vÀrmeÄtervinning. För miljön, plÄnboken och för framtida generationer Àr det pÄ tiden att vi slutar med det!

Kontakta oss för demo: Filip Strömgren 031-303 48 38 www.consat.se/sustainable-energy-systems/

Ätervinner vÀrmen ur duschvatten

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.