Gode man – engagerad men inte alltid god Förtroendeuppdraget gode man har inte sällan svårt att hålla måttet. Här finns kritik om alltför många uppdrag, ett svagt regelverk samt tids- och kunskapsbrist. Riksdagen och enskilda ledamöter vill se en ändring, men regeringsdirektiven visar ingen lyhördhet. TEXT: BJÖRN LENNESTIG
De allra flesta av landets 37 000 gode män och förvaltare utför en alldeles utmärkt insats. Gode man och förvaltare är en viktig samhällsfunktion, inte minst för ensamkommande flyktingbarn och för vissa med funktionshinder. Det handlar om personer som har svårt att bevaka sina rättigheter, att ta hand om sin egendom eller sig själva. För ensamkommande barn träder gode man in i föräldrarnas ställe innan socialtjänsten utser en ställföreträdande vårdnadshavare. Gode man gör således vardagen lättare för sin huvudman. Men det råder också brist på gode män, särskilt för ensamkommande barn. Konsekvensen för en gode man som endast gör det minimala är att en del ungdomar inte blir inskriva i skolan. Pengar som de desperat behöver sitter fast på ett konto, de är omedvetna om hur man går till väga för att byta ut sin gode man. Längtan till en vuxen kommer med starka besvikelser samt en maktlöshet i att påverka processen.
Vanskligt med många uppdrag En del gode män har alltför många uppdrag, flera tiotal förekommer, och ibland fler än så. Ungdomar klagar, ofta utan resultat. Kontrollen av gode män görs av kommunens överförmyndare eller av en överförmyndarnämnd. Uppgiften är att ha tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltares årliga redovisningar. Länsstyrelsen har i sin tur ansvaret för granskning av nämndens verksamhet. Det senaste året har godmanskapet blivit en debatterad fråga i riksdagen. Enskilda ledamöter har lämnat motioner och satt ämnet i medieljuset. Riksdagen har samtyckt med motionärerna, och vill att regeringen agerar. Gemensamt för ledamöterna är att de pekar på behovet av kvalitetssäkring samt en nationell grundutbildning av gode män och förvaltare, vilket saknas i dag. Godemanskapet kan lyftas om det regleras genom att begränsa antalet uppdrag, klargöra rättigheter och skyldigheter, insyn och en utomstående kontrollenhet.
Avhandling visar på brister Av ledamöternas motioner framgår att de också vill ha ett tak för hur många barn en god man maximalt kan företräda. Rapporter förekommer om oklarheter och dåligt agerande av gode män liksom okunskap om skyldigheter och befogenheter. Riksdagsledamöterna får stöd i en ny avhandling i socialt arbete av Lottie Giertz vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det är den första studien i Sverige av hur godmanskapet utövas i praktiken. Lottie Giertz visar att godmanskap är ett område i avsaknad av övergripande systematisk dokumentation. Studien visar på bristande kunskap om lagstiftning och funktionsnedsättningar i gruppen gode män. n
36
Artikeln om Gode man fortsätter på nästa uppslag.
HVB&LSS VÄRLDEN • NR 3 – 2012