Examensguiden HT 11 by Compro Media

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

} } } } Ē

Karriär Q Den

dolda arbetsmarknaden Q Arbetsgivarnas

bästa jobbintervjutips Q Så

anställer cheferna

Arbetsliv Q Profile

Analyzer säger dig vem du är Q Roliga

kontorsprylar Q Mingla

på rätt sätt

Karin Adelsköld:

ŷ ÐĊ } } } ŷ ~} Ċ ōŇ ŉńń } } Ņńń č } ~ } } Ņ ńńń č } Ð Ċ Ð Ċ ÐĊ ų } ď } } } } } } č ŷ } } Ċ } ~ } } } } Ċ } ~ } } } Ð Ð } } Ð Ðč

č} č

www.examensguiden.se

} ŷ } } ~ } } } } } } Ð č Ÿ Ð Ð } } } Ċ } Ð č Ð Ē Ð } } č

”Killar har ingen teknikgen” Läs om hur det är att jobba hos: • Alstom • FOI • HP • IKEA • ITT Water & Wastewater • KPMG • Lantmännen • MAQUET • NCC • OKG • Perstorp • Sandvik • Setra • SKB • Sveriges Ingenjörer • Tetra Pak • Trafikverket • Tria

la Täv inn en

och v

karjobbsö bok!

Var lugn, du fixar det! j a g s k r e v e n g å n g e n n o v e l l om en jobbintervju från hel-

vetet. Karaktären i berättelsen började svettas, fick tunnelseende, började svara alltmer osammanhängande och kollapsade till slut på kontorets toalett. Det är givetvis en ganska överdriven bild av nervositeten kring en intervju, men jag tror ändå att många av oss kan känna igen bitar av det. Det är helt enkelt ganska jobbigt att sitta mittemot ett, eller flera, par granskande ögon som ska bli övertygade om att just jag är den bästa för den lediga tjänsten. För att minska nervositeten, och framförallt för att ge er några insidertips, har vi kontaktat ett gäng populära arbetsgivare för att få svar på vad som är viktigt att tänka på inför och under en jobbintervju hos dem. Läs deras svar på sidorna 18–22! För att kunna använda tipsen behövs ju först och främst arbetsgivare som vill föra ett samtal, och ett annorlunda sätt att nå dem tipsar utbildaren och föreläsaren Carola Forssell om på sidorna 16–17. j a g h a r o c k s å g j o r t e n l ä n g r e intervju med komikern

Karin Adelsköld, som bland annat berättar om sitt teknikintresse, boken hon just givit ut och den stora förändring hon gjorde i sitt liv för några år sedan. v i b j u d e r d e s s u t o m på roliga prylar som piffar upp kontorslivet,

mingeltips från en expert, och intervjuer med anställda på företag i ett antal olika branscher.

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

God Jul och trevlig läsning! Matilda Andréasson

Chefredaktör: Matilda Andréasson, matilda@examensguiden.se

Annonsbokning: Veronica Högosta, 08-459 24 39, veronica.hogosta@compro.se

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Annonsmaterial/traffic: traffic@examensguiden.se

Medarbetare i detta nummer: Astrid Feldreich och Malin Svensson

Internet: www.examensguiden.se Tryckeri: Elanders Sverige AB

Grafisk form: Helena Wikström Omslagsbild: Theresia Köhlin

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

EXAMENSGUIDEN HT11

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN HT11

reportage

Ur innehållet:

8 14

Aktuellt

Den dolda arbetsmarknaden

Så hanterar du en arbetsintervju

24 26

Trainee

32 38

Arbetsliv

Nyheter om utbildning, arbete och mycket annat.

Möt en logistikchef Maria Jansson berättar om sitt arbete som logistikchef för affärsområdet Furu på Setra.

Föreläsaren och utbildaren Carola Forssell berättar om proaktiv jobbsökning. Ta chansen att vinna Carolas bok!

Några av Sveriges populäraste arbetsgivare bjuder på sina bästa tips inför arbetsintervjun.

Möt Alexander Eklöw som går NCCs traineeprogram.

Profilen: Karin Adelsköld Vi har träffat komikern Karin Adelsköld, som i höstas blev utsedd till årets bästa kvinnliga ståuppare. Bland mycket annat driver hon också teknikbloggen Lilla Gumman, och drömmer om att bli ingenjör.

Roliga kontorsprylar, en analyserande app och användbara mingeltips.

Vinter Låt inte vinter och kyla stoppa dig från löpningen.

EXAMENSGUIDEN HT11

Redaktionella

EXAMENSGUIDEN HT11

branschintervjuer Fackförbund Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer .......................................................... 40 Pia Snäcke, Tria ............................................................................................... 42 Energi & Kraft Annika Kindlund, Alstom ............................................................................... 46 Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 48 Läkemedel & Medicinsk Teknik Sanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 50 Ekonomi, Revision & Skatter Emma Zander, KPMG ...................................................................................... 54 Samhällsutveckling & Transport Madelene Falk, Trafikverket............................................................................ 56 Industri & Verkstad Magnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 60 Forskning, Teknik & Utveckling Amer Nezirovic, FOI ........................................................................................ 62 Sara Andersson, ITT Water & Wastewater .................................................... 64 David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 66 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 68 IT, Management & Telekom Rikard Utkovic, HP .......................................................................................... 72 Handel & Varumärken Oskar Lindkvist, IKEA ..................................................................................... 74 Louise Dahlberg, Lantmännen....................................................................... 76 Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 78

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt Årets… Samir El-Sabini, juridikstudent från Göteborgs universitet, vann Business Law Challenge – Sveriges största studenttävling i affärsjuridik. Han kan därmed titulera sig the Swedish Business Law Student of the Year. Dessutom ger vinsten ett stipendium till Novares Accelerator Business Skills Program. – Det känns otroligt kul. Det har varit både utvecklande och stimulerande att få prova något som är helt annorlunda än det vi lär oss på juristlinjen, och se att det finns egenskaper som uppskattas som inte annars kommer fram. Jag får mersmak av livet som affärsjurist, säger Samir El-Sabini.

FOTO: JONAS SVENSSON/LINDAHL

…affärsjuridikstudent

FOTO: CSN/OLLE MELKERHED

Färre studiemedelstagare förra läsåret

…teknikkvinna

Uppgången av antalet studiemedelstagare inom högskolor och universitet bröts under förra läsåret. Totalt fick 259 200 personer studiemedel för högskolestudier. CSN bedömer att det beror på att fler personer fått avslag på sina studiemedelsansökningar eftersom reglerna för studieresultat skärpts. Antalet personer som fick avslag ökade från 7 000 till 14 000 under det gångna läsåret. – Antalet personer med studiemedel minskade därmed något, trots att antalet personer som ansökte om studiemedel ökade med 1 700 personer, säger Carl-Johan Stolt vid CSN:s utvärderings- och statistikenhet. O

Anna Pernestål, projektledare på Scania, har utsetts till Årets teknikkvinna 2011. Hon tilldelas priset för sitt stora teknikintresse och för sin problemlösningsförmåga. Priset delas ut av försvarsoch säkerhetsföretaget Saab. – Det känns verkligen jättekul att vara Årets teknikkvinna! Det är ett väldigt viktigt och bra pris och det känns stort att få bli en förebild. Kan jag inspirera någon annan tjej att välja teknik så är det jättekul, säger årets vinnare Anna Pernestål. Priset har instiftats av Saab som ett led i satsningen på att främja teknikintresset och lyfta fram duktiga kvinnor inom teknikområdet. Priset kan sökas av kvinnor som har teknisk studiebakgrund och/eller arbetar med teknik och har varit ute i arbetslivet ett tag.

…idé Lunda-studenterna Mattias Andersson och Matilda Axelson har med idén om livsmedelsmärkningen ”SmartFood” utsetts till vinnare i LivsmedelsFöreningens tävling ”Årets Idé”. Tävlingen vänder sig till studenter vid universitet och högskolor med idéer som kan hjälpa till att utveckla Sverige – det nya matlandet. Priset är en check på 30 000 kronor.

…Uppsalastudent Årets Uppsalastudent är Johan Bengtsson som är inne på läkarprogrammets nionde termin. Han får priset för att han är en drivande kraft i Uppsala universitets breda studie- och kulturmiljö. Han har genom sin mångsidighet och kreativitet lyckats kombinera engagemang i utbildning och studentliv med framgångsrika studier. Utmärkelsen delas ut av Anders Walls stiftelse sedan år 2000. Utmärkelsen ges till den student vid Uppsala universitet som verkat ”i en anda av entreprenörskap och kreativt tänkande”. Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor.

Luleå bäst i test Luleå tekniska universitets nya webbplats rankas som en av landets bästa utbildningssajter av tidningen Internetworld. Av fem utvalda i kategorin utbildning fick universitetet en delad andra plats när tidningen i mitten av november utsåg landets 100 bästa webbplatser 2011. ”Ett innovativt grepp kring navigeringen och ett ärligt försök att göra informationen lätt att hitta och lätt att ta till sig gör ltu.se till en av landets bästa utbildningssajter”, skriver tidningen. O

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt 20 % av medarbetare i Sverige har gråtit inför chefen, enligt Manpowers rapport Work Life från 2011.

Flexibel studiemiljö i Umeå Inte bara tysta bokhyllor, utan sköna möbler som lätt kan flyttas efter studenternas egna behov. Det är tanken bakom nya ytan Learning Space UB som invigdes på universitetsbiblioteket på Umeå universitet i oktober. Lokalen kan fungera som en plats för grupparbeten, eget pluggande eller snabbt arrangeras för en föreläsning i någon del av rummet. En annan nyhet är en inspelningsstudio där både anställda och studenter ges möjlighet att träna på muntliga presentationer. Inspelningstekniken gör det möjligt att ta del av och analysera resultatet efteråt men även att skicka det vidare till andra. O

FOTO: LTU

EXAMENSGUIDEN HT11

Lunds universitet släpper kokbok I Lunds universitets kokbok ryms inte bara recept utan en skildring av hela universitetets kulinariska bredd i text och bild. Följ med till korridor- och nationskök, se hur det går till när man lagar mat till alla som arbetar med spex och karneval, se hur en promotionsmiddag eller en bal med 500 gäster förbereds eller vad som serveras när rektor tar emot utländska ambassadörer. Ett 30-tal skribenter med anknytning till universitetet medverkar i boken och ger sina speciella ingångar till mat och recept. O

aktuellt Undersökningar

& rapporter

Ericssons traineeprogram populärast TraineeGuiden.se har genomfört en undersökning om vilka företag studenter är mest intresserade av att gå traineeprogram hos. Populärast visade sig Ericssons program vara, följt av ABB, Volvo Group och H&M. Undersökningen genomfördes på Nordens första traineekonferens Traineedagen den 7 oktober då 250 sistaårsstudenter träffades för att mingla, gå på seminarier och träffa företag med traineeprogram. De deltagande studenterna hade ansökt om plats och var utvalda utifrån studieresultat och CV.

Extraknäck som springschas? Förra året insåg IT-konsulten Sara Ohlsson att det behövs en tjänst som hjälper folk att få saker gjorda. Hon startade HinnerDu.se som knyter ihop personer som behöver hjälp med något, med privatpersoner som gärna hjälper till. Man bestämmer själv hur mycket man vill betala för att få sitt uppdrag utfört. Nätverket växer stadigt, finns i de flesta svenska städer och redan har hundratals uppdrag blivit utförda. Vill du jobba extra med att skruva ihop IKEA-möbler, tvätta bilar eller köra skrot till tippen? Kolla in Hinnerdu.se O

Ett bra jobb lönar sig inte Gör man ett bra jobb så ska det märkas i plånboken – men i verkligheten är det inte så. Endast en av fyra chefer uppger att medarbetarna i hög grad kan påverka sin löneutveckling genom att kämpa, prestera och nå uppsatta mål. Det visar en undersökning från Ledarna, som presenteras i rapporten Lönlöst.

Ingenjörer jämställda

Bostadsbrist gör att unga avstår jobb Tolv procent av 18– 29-åringarna uppger att de har avstått jobb eller studieplats de senast tre åren på grund av bostadsbrist. Det visar en undersökning från försäkringsbolaget If. – Undersökningen visar att bostadsbristen har blivit ett samhällsproblem. Tusentals ungdomar tvingas varje år ge upp sin dröm om arbete eller studier på grund av bostadsbrist. Det kan bara kallas för ett gigantiskt resursslöseri, säger Daniel Claesson, pressansvarig på If. Undersökningen gjordes bland 3 554 svarande av YouGov på uppdrag av If i september 2011. O

Allt fler ingenjörer som blir pappor är hemma längre med barnen. Både män och kvinnor som varit föräldralediga upplever också att de blivit effektivare och bättre på jobbet. Det visar ”Kids och karriär”, en rapport och enkät om föräldraledighet från Sveriges Ingenjörer. – Att föräldraledighet är utvecklande har vi haft på känn länge. Nu får vi det bekräftat. Även arbetsgivarna kan glädjas åt att de anställda får ett lyft, säger Helene Sjöman, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer. Andelen ingenjörspappor som tog ut mer än sex månader har nästan fördubblats på sex år, från 15 procent 2005 till 29 procent 2011.

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt Populäraste jobben på film Filmsajten LOVEFiLM har gjort en undersökning om vilka arbetsplatser i filmens värld vi helst vill arbeta på. På första plats kom Skivaffären Championship Vinyl från filmen High Fidelity. 2. Springfields kärnkraftverk, The Simpsons 3. Modetidningen Runway, Djävulen bär Prada 4. Videobutiken Be Kind Rewind, Be Kind Rewind 5. Nyhetsredaktionen, Anchorman: Legenden om Ron Burgundy

7 av 10 svenskar har aldrig bjudit gäster på rester, de flesta för att de inte vill uppfattas som snåla eller tråkiga. Detta enligt en undersökning från Lantmännen. EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt Förhindra eldsvåda i jul

Undersökningar

Bostadsbränderna fyrdubblas i Sverige varje december, och inför årets högtid har Solid Försäkringar tillsammans med BUS Gruppen – Brandutredare i samverkan – tagit fram några tips, bland annat:

& rapporter Hänvisningar till nätet ännu ovanligt i CV

Tydliga mål gör arbetsgrupper ineffektiva I en avhandling om kollektiv förmåga har Philip Runsten vid Handelshögskolan i Stockholm studerat vad som gör kunskapsintensiva arbetsgrupper effektiva. Forskningen visar att arbetsgrupper vanligen presterar långt under sin potential. Att gruppen har tydliga och gemensamma mål anses ofta vara avgörande för framgång men så är inte fallet. − Framgångsrika grupper visar sig istället undvika entydiga mål. De förhåller sig till en mängd olika syften, mål och aspekter av uppgiften samtidigt. Det leder till ständigt pågående diskussioner om avvägningar, motsättningar och paradoxer. Detta kan tyckas motsägelsefullt, men effekten blir att bilden av gruppen och uppgiften hålls levande, något som alla förhåller sig till men också något som ständigt utvecklas, säger Philip Runsten.

FOTO: LASSE LYCHNELL

Över hälften av de högre cheferna i Sverige har googlat potentiella medarbetare i samband med rekryteringar och var tredje företagsledande chef har ett cv på nätet. Det visar en färsk undersökning bland 1 500 chefer från Sveriges chefsorganisation Ledarna. Det är fortfarande mindre vanligt att cv:n aktivt hänvisar till information som finns på nätet – endast en av tio chefer anger att de tagit emot sådana. Däremot säger var femte chef att ansökningar gärna får innehålla mer filmklipp, blogglänkar eller hänvisningar till annan information på nätet.

• Dra inte ut kontakten från dina elektriska apparater, då det ökar risken för slitage och därmed att fatta eld. • Utrota dammråttorna bakom datorn, kylen och frysen, vilket sekundärt kan leda till utvecklad brand. • Se till att ha ventilation runt laptopen.

En studie från KPMG visar att högskatteligan internationellt. EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt

De fyra deltagarna tillsammans med Eva Nordenhök, chefscoach på Kvinnokompetensen.

Program för kvinnliga ledare Företaget Kvinnokompetensens program Take the Lead vänder sig till unga kvinnor som ser ledarskap och chefspositioner som önskvärda steg i sina karriärer, men som vill vara väl förberedda när det är dags. Programmet är skräddarsytt efter sina deltagare och omfattar coachning individuellt och i grupp. De flesta som genomgår ledarskapsutbildningar är redan mitt i karriären, men Jan Furuvald, affärscoach på Kvinnokompetensen, ser stora fördelar med en ledarskapsutveckling för unga. – Det finns färre rädslor för det okända. Deras frågvishet är större. Personer med större erfarenhet frågar inte lika mycket. De är rädda för att göra bort sig eller verka okunniga. O

Handelsstudenter tänker långsiktigt En undersökning utförd vid Handelshögskolan i Stockholm visar att majoriteten av studenterna tror att de är kvar inom samma bransch fem år efter examen. Det tyder på att studenterna ser långsiktigt på sitt första karriärval. The Stockholm School of Economics Employer Image Barometer är en årlig undersökning där studenter vid Handelshögskolan tillfrågas bland annat om framtida drömarbetsgivare, olika branschers attraktivitet och intresset för eget företagande. Den populäraste arbetsgivaren i 2010 års undersökning är McKinsey & Company som behåller sin relativt ohotade förstaplats bland den samlade studentgruppen, följt av The Boston Consulting Group och Goldman Sachs. O

Sverige ligger på 25:e plats i

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär

Maria levererar

förnybar råvara

världen över Maria Jansson utbildade sig till ekonom vid Högskolan i Gävle, och hamnade ganska oväntat inom träindustrin, där hon idag arbetar som logistikchef för affärsområdet Furu på företaget Setra. Hon berättar om ett jobb som i allra högsta grad påverkas av världsläget. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

s e t r a b i l d a d e s å r 2 0 0 3 när Mellanskog Industri AB och AssiDomän Timber Holding AB gick samman, med syftet att driva den industriella utvecklingen av en modern träindustri. Företaget producerar träprodukter i sina sågverk och förädlingsenheter runtom i Sverige. Genom dotterbolaget Plusshus bygger Setra också egna hus, miljövänliga och helt i trä. Huvudkontoret finns i Solna utanför Stockholm, men flera av företagets funktioner finns samlade på kontoret i Gävle. Komplexa transportfrågor Där jobbar också Maria Jansson, som började på Setra hösten 2005 efter sin examen i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring. Från början jobbade hon med leveransplanering, något hon tycker var en bra ingång i företaget. – Jag fick verkligen se kopplingen mellan produktion och marknad och fick en överblick över helheten. Idag är hon logistikchef för Affärsområde Furu, samt ansvarig för alla sjötransporter oberoende av affärsområde. Maria arbetar med fraktupplägg och avtal med åkerier och rederier som transporterar trä till olika delar av världen. Den enskilt största marknaden är Sverige, men även i övriga Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Japan finns många av kunderna. Cirka 60 procent av omsättningen utgörs av export. Den mest komplexa delen av Marias arbete är sjötransporten, då det är betydligt fler yttre faktorer som kan påverka leveranser till sjöss än de som går landvägen.

Fakta Setra Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa. Setra erbjuder miljöcertifierade träprodukter för inredning och byggnation till kunder inom bygghandel och industri. Setra har 1 100 anställda och omsätter cirka 4, 6 miljarder kronor. Omkring 60 procent av omsättningen utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Japan.

– En sjötransport sker i flera steg. Det är många inblandade parter vid en sådan transport och risken för skador eller att varorna kommer bort är därmed större än vid en transport som sker med bil från punkt A till B. Medan en lastbil kan vara planerad att komma fram klockan 10.00 en fredag och anlända precis då, går det inte alls att beräkna så exakt med sjötransport, då yttre faktorer som till exempel vind, snö och is i större utsträckning påverkar. Nordafrika är en av våra stora marknader, och där har vi haft en del problem att lösa i och med oroligheterna där. Det har inte varit några större problem med de leveranser som hann gå iväg innan, men det är klart att vi har fått ställa in en del. I vattnen däromkring finns också problemet med pirater, berättar Maria. Blandade branscher Maria har inte själv så mycket kontakt med sågverken eller kontroll över hur leveranserna fungerar när de väl gått iväg, utan blir snarare kontaktad först när något gått fel. – För att trivas med att jobba här måste man inse att man inte kan kontrollera

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär

allting. Hur man än försöker så måste man släppa vissa saker, säger hon. Andra egenskaper hon tror är viktiga är att trivas med att göra många saker samtidigt, då det inte fungerar att avsluta en sak i taget i hennes arbete. Det Maria framförallt gillar med jobbet på Setra är att det är en annorlunda bransch i och med att de jobbar med förnybar råvara. Hon säger också att det blir alltmer blandat folk på Setra. – Det finns många här som har jobbat inom träindustrin hela sina liv, men sedan jag började har det verkligen förändrats. Numera är det mycket mer uppblandat med människor med erfarenhet från andra branscher också, vilket jag tror är viktigt, även om vi givetvis också är måna om all den branschspecifika erfarenhet som finns i företaget. Maria har med ungefär två års mellanrum fått en ny tjänst inom Setra, vilket har skett av naturliga skäl på grund av omorganisationer, och hon säger att hon inte har några klart uppställda mål för sin framtida karriär. – Jag lär mig fortfarande mycket nytt i den tjänst jag har nu, men man vet aldrig vad som sker i framtiden. Här händer saker hela tiden. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär

Ta initiativet på den arbetsmarknaden Med boken ”För dig som har tröttnat på att söka jobb som alla andra” lär föreläsaren och utbildaren Carola Forssell ut en lite annorlunda jobbsökarmetod, som baseras på att det är den arbetssökande som tar initiativet till en anställning.

Carolas tre jobbsökar-tips: 1.

Befria dig själv från föreställningen att efterfrågan på din kompetens är lika med antalet jobbannonser eller rekryteringsuppdrag. Den dolda arbetsmarknaden är otroligt mycket större än så – här finns nämligen arbetsgivarnas tidiga, nedprioriterade och omedvetna behov av dig.

Den dolda arbetsmarknaden förutsätter att du tar initiativet i dialogen. Lägger du över bollen på arbetsgivaren kan du räkna med att ingenting händer. Frågan är och förblir ofta nummer 101 på arbetsgivarens lista över de 100 viktigaste sakerna att ta tag i. Du måste bli projektledare i din egen rekryteringsprocess.

När du tar kontakt ska du vända på det traditionella resonemanget. Ditt cv är här av måttlig betydelse. Arbetsgivaren vet nämligen inte vad företaget ska ha dig till än och har inte tillräckligt stort fokus på frågan för att ta sig tid och ork att tänka ut det. Du behöver översätta det du vill arbeta med i termer av ett olöst problem hos arbetsgivaren, som då tvingas tänka: ”Har jag det här problemet? Kan jag få det?” Om svaret är ja på någon av frågorna, får du ditt möte.

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

carola

forssell

driver

f ö r e tag e t

Goda Råd, som jobbar med förändringsarbete i företag som behöver få fart på sina affärer. Hon pratar bland annat om att försäljning inte bara ska skötas av säljare utan av hela personalen, och lär ut ett tankesätt som ska göra det enklare att hitta nya kunder. Att söka jobb handlar delvis också om att sälja, och Carolas bok beskriver hur en arbetssökande kan bete sig vid spontankontakter med företag. Hon kallar detta tillvägagångssätt för att jobba på ”den dolda arbetsmarknaden”, därför att det är den arbetssökande som tar initiativet istället för arbetsgivaren. Hon har utbildat över 400 personer i metoden, och enligt hennes uppföljningar har alla som tagit fem kontakter fått till stånd ett möte med en potentiell arbetsgivare, och de som har genomfört tio möten har fått ett jobb inom ett halvår. Vi bad Carola berätta om boken och ge oss några bra tips. Varför skrev du en bok om detta? – De flesta uppmanas att ta den här typen av spontana kontakter, av Arbetsförmedlingen till exempel. Men instruktionerna är ofta luddiga, och av typen ”använd ditt nätverk”, och när vi får otydliga instruktioner så upplever vi det ofta som svårt. Jag brukar använda sockerkaks-exemplet i mina föreläsningar, där jag ber alla som tycker att det är en ganska enkel uppgift att baka en sockerkaka att räcka upp handen, vilket brukar vara de flesta. När jag sedan frågar hur många som skulle ge sig på att göra det utan ett recept så försvinner de flesta händer. Det visar hur mycket svårare vi plötsligt tycker att något är, om vi saknar en tydlig instruktion. Så jag skrev en bok om hur man faktiskt gör. Till vem riktar sig boken? – Till alla som inte tycker att drömjobbet finns bland jobbannonserna, eller den som alltid blir nummer två eller tre i rekryteringsprocesserna. Passar metoden för alla? – Man ska vara medveten om att det är en ganska tung process, men alla kan lära sig att göra det. Det är inte alltid man har modet, men vågar man så finns det goda chanser att lyckas. Q

Illustrationer av Niklas Eriksson

Tävla och vinn! Vi lottar ut tre exemplar av ”För dig som har tröttnat på att söka jobb som alla andra”. Svara på frågan: Vad heter Carolas företags? Mejla svaret tillsammans med namn och adress till redaktionen@examensguiden.se senast 15 januari för chansen att vinna en bok.

EXAMENSGUIDEN HT11

karri채r

dolda

Carola Forssell

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär

Arbetsgivarna tipsar: så I vårnumret av Examensguiden frågade vi några populära arbetsgivare om vad de värdesätter i CV:n och personliga brev. Den här gången tog vi nästa steg, och frågade hur en jobbsökande ska tänka inför och bete sig på en arbetsintervju.

Frågor: 1. Hur ser intervjuförfarandet ut hos er? 2. Vad ska den som söker en position hos er tänka på inför en intervju? 3. Exempel på bra/dåliga intervjuer som du har varit med om? 4. Har du några andra intervju-tips till nyutexaminerade som kommer på intervju till er?

ICA

Ericsson

Jenny Egeland, pressekreterare

Kristoffer Jaworska Persson, Employer Branding Specialist

1. ICA-butikerna är självständiga och anställer sin egen personal. Inom koncernen är det ansvarig chef som hanterar rekryteringen, oftast med stöd av HR. Ibland sköter vi processen själva och ibland tar vi hjälp av ett rekryteringsföretag. Det vanliga förfarandet är att ett antal kandidater kallas till intervju, och där har vi också riktlinjer för chefer att följa inför en anställningsintervju. Därefter gör man en bedömning av vilka kandidater man vill gå vidare med och ofta fattas ett beslut efter en andra intervju, ibland kan det bli ytterligare intervjuer beroende på omständigheter. Vi tillämpar enskilda intervjuer och tar alltid referenser. ICA arbetar för en så säker och bra arbetsplats som möjligt och därför tas alltid drogtester i samband med en nyanställning.

1. Det kan se olika ut beroende på vilken tjänst man söker till. Ericsson samarbetar med olika rekryteringsföretag, som till exempel Adecco eller Manpower, som oftast är de som gör den första granskningen av alla inkomna ansökningar och även gör den första intervjun med de personer som ser ut att ha en CV som passar tjänsten. Utifrån resultatet av den första intervjun går ett antal kandidater vidare och får göra online-tester, där man mäter till exempel problemlösning, kreativitet eller rationellt tänkande. Utifrån resultatet sammanställs några profiler som presenteras för den rekryterande chefen på Ericsson som väljer ut några för ytterligare en intervju. Därefter bestämmer rekryterande chef vem som får jobberbjudandet.

2. Ha en vårdad klädsel, men var för den skull inte överklädd. Passa tiden för intervjun och läs på fakta innan om företaget och förbered dig på möjliga intervjufrågor. 3.

Det är inte bra att flörta med chefen under intervjun, och att skicka med bikinibilder på sig själv med ansökan ökar inte heller chanserna till att få jobbet!

4. Fundera över vilka frågor som kan komma och framför allt varför du söker just det aktuella jobbet!

2. När man ska på en intervju bör man förstås vara väl förberedd. Hur man bäst förbereder sig är individuellt men vissa saker bör man tänka igenom för att kunna göra en bra presentation av sig själv. Tänk igenom vem du är, vad du har gjort och vad du vill göra samt varför. Leta efter konkreta exempel på just dessa saker hos dig själv. Försök att förutspå vilka frågor som kan tänkas komma och tänk utifrån det igenom de svar du vill ge. Frågor som ställs under en intervju kan vara vem man är i ett arbetssammanhang, vem man är privat, hur man fungerar i grupp samt vilka starka respektive svaga sidor man har. Ett bra tips är att be någon som känner dig ställa tänkbara frågor för att sedan återkoppla på hur du svarade. Det viktiga är att du här inte försöker vara något du inte är. Detta gäller inte minst dina dåliga sidor. Givetvis behöver du inte basunera ut varenda felsteg du tagit, men om du istället är öppen med vilka brister du har tenderar det att uppfattas som självinsikt. Om du dessutom kan berätta vad du gjort för att stärka dessa sidor kan det ge stora pluspoäng. Om du försöker vara något du inte är kommer det direkt att uppfattas av rekryteraren och då tappar dina svar i trovärdighet. Detsamma gäller klädsel, se till att se hel och ren ut samt att du klär dig utifrån sammanhanget. Men det viktiga är att du är bekväm i vad du har på dig och känner dig hemma i denna klädsel. 3. Var inte rädd för att säga fel. I en intervjusituation försöker rekryteraren eller chefen lära känna dig och förstå vem du är. Om du svarar för kort i rädsla av att svara ”fel” gör du det svårt för rekryteraren att förstå vem du är, och man ger sällan jobbet till någon man inte vet vem det är. Men det är självklart en balansgång i hur framåt man ska vara eller inte vara. Det handlar ju om vem du är, så försök att vara dig själv. 4. Försök att konkretisera med faktiska erfarenheter, men var inte överdrivet hård mot dig själv gällande vilka erfarenheter som kan lyftas fram. Om du är en stark ledare men kanske inte haft några faktiska chefstjänster eller andra ledande befattningar så kanske du ändå ofta är den informella ledaren i en grupp. Konkretisera hur detta drag i så fall tar sig uttryck.

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär

klarar du jobbintervjun Deloitte

SEB

Karin Andersson, rekryterare

Elin Jernberg, Talent Management

1. Första steget i vår rekryteringsprocess är en HR-intervju, vilket är en grundlig första intervju som fokuserar mycket på kandidaten, både vad gäller erfarenheter, egenskaper och tankar kring den framtida karriären. Som en del av första intervjun gör vi oftast också någon form av case-övning som är kopplad till det verksamhetsområde den aktuella tjänsten hör till. Självfallet ges också utrymme att ställa egna frågor, både om oss som arbetsgivare och om tjänstens innehåll. Vi återkopplar i regel snabbt efter första intervjun, och går man vidare är man välkommen tillbaka på en andra intervju. Det innefattar ett möte med ansvariga inom respektive affärsområde, och ofta får man vid samma tillfälle även träffa en junior medarbetare och gå en rundvandring på vårt kontor. I vissa rekryteringsprocesser håller vi istället rekryteringsdagar när en grupp av kandidater välkomnas hit för att under en hel dag få göra case, gruppövningar, individuella intervjuer och möta medarbetare från hela vår organisation. 2. En förberedd kandidat får alltid ut mer av sin intervju hos oss. Läs gärna på, men berätta inte för rekryteraren vad du vet. Det är för din egen skull som du ska vara påläst. Rekryteraren vet redan vad som står på hemsidan. Snarare handlar det om att fundera igenom sina egna förväntningar och frågeställningar. Varför söker jag den här tjänsten, på vilket sätt tror jag att den passar mig och vad har jag för förhoppningar eller farhågor? Genom att ställa frågor du faktiskt vill ha svar på får vi ofta en konstruktiv och givande diskussion som gör att både vi som arbetsgivare och du som kandidat får en rättvisande bild och bra beslutsunderlag. 3. Att uppvisa en ointresserad eller negativ attityd kommer troligen inte att leda till ett jobb här på Deloitte. Som rekryterare har vi hört många svar genom åren av olika karaktär. Några svar du bör undvika att säga är ”jag vill bara ha ett jobb” eller ”jag skulle hellre vilja jobba med…” eller ”det här är egentligen bara en inkörsport” – vi vill anställa personer som verkligen brinner för tjänsten i fråga och eftersom det ofta är hård konkurrens så vill vi givetvis anställa den mest intresserade. 4. De mest givande samtalen har vi ofta med kandidater som vi har byggt upp en relation till under en längre tid. Genom att delta vid våra studentaktiviteter och evenemang lär du känna vår kultur och får möjlighet att prata med medarbetare som kan beskriva hur de upplever sin anställning på Deloitte. Det är ett väldigt bra sätt att börja närma sig oss som bolag och ger en möjlighet att i lugn och ro undersöka vilket av våra affärsområden som kan passa just dig. Med den förberedelsen kommer du att kunna komma väldigt mycket längre på den timme som är avsatt för din första intervju.

EXAMENSGUIDEN HT11

1. Inom SEB sköter chefen det första urvalet bland de ansökningar som kommit in till en ledig tjänst. Ett antal kandidater kallas till intervju hos rekryterande chef som låter 2-3 slutkandidater komma till oss på HR. Vi utför en djupintervju och så får kandidaten göra ett personlighetstest. Slutkandidaterna får sedan en återkoppling av chefen. 2. Förbered dig genom att läsa på om tjänsten och SEB som företag och fundera över vilka frågor du skulle vilja ha svar på om tjänsten och företaget. Var beredd på att svara på frågor om dina starka och svaga sidor, hur du agerar och reagerar till exempel under stress, i en konflikt och i sociala situationer. Använd dig gärna av konkreta exempel när du beskriver dig själv och framhäv specifika tillfällen då du presterat extra bra. Klä dig för rollen du söker till, men överdriv inte – se till att vara hel och ren! 3. En vanlig reaktion på nervositet och stress är att man rusar genom intervjun och forcerar sina svar. Ta det lugnt – lyssna ordentligt på frågan och ha inte för bråttom med att svara, det är helt OK att fundera en stund. Försök att avgränsa ditt svar och sväva inte iväg för mycket. Alla har vi dåliga sidor och förbättringsområden. Undvik att uppge negativa sidor som egentligen är positiva. Att du är uppriktig visar på självinsikt och tillförlitlighet! 4. Var dig själv på intervjun! Undvik alla klyschor och fundera över vad som gör just dig till en bra medarbetare. Var ärlig – det är rekryterarens jobb att granska dina kompetenser och lämplighet för tjänsten. Har du något som är till din nackdel, till exempel ej slutförd examen (även om du endast har 3 poäng kvar) eller om du är straffad för något brott, var ärlig från början med dessa saker. Och självklart, kom i tid till intervjun.

karriär 1. Hur ser intervjuförfarandet ut hos er? 2. Vad ska den som söker en position hos er tänka på inför en intervju? 3. Exempel på bra/dåliga intervjuer som du har varit med om? 4. Har du några andra intervju-tips till nyutexaminerade som kommer på intervju till er?

Riksbanken

1. Rekryterande chef och HR deltar under första intervjun. Vi använder en kompetensbaserad intervjumetodik. Det innebär att intervjuerna är strukturerade och att vi undersöker samma frågeområden hos alla kandidater. Chefen har fokus på den specialistkompetens vi efterfrågar och vi på HR ansvarar för att vi får en bild av kandidatens personliga egenskaper och kan jämföra dem mot kravprofilen. Intervjun handlar också om att på ett realistiskt sätt informera om tjänsten och Riksbanken som arbetsgivare. Vi lägger en del tid på att stämma av förväntningar på tjänsten, både från Riksbankens sida och ur kandidatens perspektiv. En intervju på Riksbanken brukar ta ungefär en och en halv timme. På Riksbanken använder vi oss av arbetsprov och vi skräddarsyr ett upplägg inför varje rekrytering. Arbetsprovet ger oss en bättre uppfattning om dina kunskaper, hur du strukturerar en arbetsuppgift, hur du hanterar en stressig situation med mera. Det kan till exempel röra sig om att skriva en text, göra en presentation, lösa en uppgift eller redogöra för din syn på ett specifikt ämne. Senare i rekryteringsprocessen, när det är dags för oss att kontakta referenser, är mitt råd att i förväg stämma av hur dina referenter tänker beskriva dig. Det brukar vara ett bra tillfälle att få feedback från tidigare chefer/handledare om man inte fått det tidigare. Lika viktigt som att vi anställer rätt medarbetare är att du väljer en bra arbetsplats för dig. Jag brukar rekommendera våra kandidater att ta referenser på sin kommande chef. På Riksbanken brukar vi låta en eller två slutkandidater ta en fika med arbetsgruppen för att få en känsla för arbetsklimatet och chefen. Det är viktigt att det känns rätt när du tackar ja till jobbet!

Foto: Lars Trangius

Linda Palmqvist, Personalenheten

”Ha en vårdad klädsel, men var för den skull inte överklädd.” Jenny Egeland, Ica

”Var inte rädd för att säga fel.” Kristoffer Jaworska Persson, Ericsson

”En förberedd kandidat får alltid ut mer av sin intervju hos oss.” Karin Andersson, Deloitte

2. Det är en fördel att läsa på om organisationen i förväg, då samlar du information om arbetsplatsen och kan ställa kompletterande frågor under intervjun. Här på Riksbanken klär vi oss nästan alltid som vi vill. Det finns såklart tillfällen då en viss klädsel rekommenderas, men till vardags får vi vara precis som vi är. Vi förväntar oss att våra kandidater är välklädda men har inte krav på kostym eller dräkt.

”Var dig själv på intervjun! Undvik alla klyschor”

3. Var inte rädd att berätta om misstag eller tillkortakommanden och vad du lärt

Elin Jernberg, SEB

dig av dem. Det ger en nyanserad bild av dig som person. Alla har vi styrkor och svagheter och ett tips inför intervjun är att fundera över dessa. Personer som kan reflektera kring sitt eget beteende har större möjligheter att utveckla sitt samarbete med andra, vilket vi tycker är viktigt.

4. Vi kommer att fråga om exempel på verkliga situationer som ställt krav på de kunskaper och egenskaper vi efterfrågar i annonsen. Om du är duktig på att samarbeta kan du till exempel beskriva situationer som har ställt höga krav på din samarbetsförmåga, hur du hanterat dessa och vad det resulterat i. Har du inte så mycket arbetslivserfarenhet kan du berätta om engagemang i studentlivet eller i andra sammanhang.

”Jag brukar rekommendera våra kandidater att ta referenser på sin kommande chef” Linda Palmqvist, Riksbanken

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär Swedbank

Academic Work

Emma Larsson, rekryteringsspecialist

Josefin Jansson, rekryterare

1. På Swedbank håller vi i regel inte gruppintervjuer utan träffar varje kandidat enskilt. Antalet steg i rekryteringsprocessen varierar beroende på vilken roll du som kandidat har sökt men generellt kommer du att närvara vid en till tre intervjuer. När du kommer till en intervju på Swedbank informerar vi alltid dig som kandidat om hur rekryteringsprocessen kommer att gå till och när den beräknas vara klar. Därefter låter vi dig berätta med egna ord om dig själv, din bakgrund och dina erfarenheter. Vi tycker det är viktigt att få höra hur du framställer dig själv, eftersom att ett CV faktiskt inte alltid stämmer helt överens med verkligheten. När du har fått berätta om dig själv brukar vi gå in lite djupare på vad jobbet kräver och försöka koppla vissa aspekter av rollen till dina färdigheter och erfarenheter. Av den anledningen är det viktigt att du är påläst om företaget och den lediga rollen. Vi är måna om att anställa medarbetare som till fullo delar företagets värderingar – enkel, öppen och omtänksam – varför vi alltid ställer frågor kring detta under våra intervjuer.

1. På rekryteringssidan använder vi oss av enskilda intervjuer. Hos oss på Academic Work sker en intervju och går man vidare från detta steg sker en eller flera intervjuer hos vår kund. Under intervjun på Academic Work träffar du ansvarig rekryteringskonsult. Räkna med att intervjun tar cirka en till en och en halv timme.

2. Det är viktigt att du som kandidat är propert klädd på en intervju, däremot är kostym inget krav. Vi sätter stort värde på att du är väl förberedd när du träffar oss för en intervju. Se till att läsa på om Swedbank och om rollen som du söker, samt fundera på vad det är som gör att just du skulle bli erbjuden jobbet. Det är även viktigt att förbereda frågor som du kan ställa till oss vid intervjutillfället. Det viktigaste är inte vad frågorna handlar om utan snarare att du som kandidat visar ett genuint intresse för företaget och rollen. Vi på Swedbank tror att dina chanser att lyckas stärks om du har en öppen attityd. Vi förväntar oss att du som kandidat är initiativtagande och aktiv under intervjun. Det är alltid bättre att vara för framåt än för tillbakadragen under en intervju! 3. När du träffar oss för en intervju så ser vi gärna att du tydligt svarar på frågorna och är saklig i dina svar. Vi vill gärna att du ger exempel, drar paralleller och kopplingar till dina erfarenheter, men håll dig till ämnet. Det finns inga svar som är ”fel” under en intervju, däremot kommer vi att märka om svaren du ger inte kommer från hjärtat. Det är vårt ansvar vid en intervju att skapa en trevlig atmosfär så att du får möjlighet att visa oss vem du är och vad du kan tillföra Swedbank. Vi vill att du ska lämna en intervju med stark självkänsla och ett leende på läpparna – du får alltså skryta lite om dig själv! Vi tror på att du som kandidat kommer att lyckas om du har ett positivt sinnelag. Att få nej till en roll kan leda till någonting bättre, så försök istället se det som att en intervju i sig kan leda till andra möjligheter som i slutändan passar dig ännu bättre. Vi är av uppfattningen att det är viktigt att du hittar ett arbete som du verkligen passar för, då kommer du att trivas allra bäst.

2. På en intervju bör du som kandidat vara beredd att svara på frågor kring din utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet, vad du kan bidra med till den tjänst du sökt, varför du vill jobba på just detta företag och varför du skulle passa för tjänsten. Fundera också över dina styrkor och utvecklingspunkter. Vi jobbar med kompetensbaserad rekrytering där vi också går in djupare på frågor kring personliga egenskaper som är viktiga för den tjänst som du sökt, så även frågor kring dessa egenskaper bör du vara beredd på. Det är också viktigt att ha funderat kring ett ungefärligt löneanspråk för den tjänst som du sökt. Lyssna på den person som intervjuar, vad är det man frågar efter? Svara på detta utan att sväva ut alltför mycket. Klä dig vårdat. Tänk på att anpassa klädseln efter arbetet och företaget du ska träffa. 3. Angående frågan kring vad du kan utveckla eller bli bättre på när det kommer till dig som person, bör alla personer ha ett svar här, det vill säga det bör alltid finnas saker som du skulle vilja utveckla eller bli bättre på. Att säga att man inte har något som man behöver utveckla ger inte den positiva bild till en rekryterare som kandidaten kanske väntat sig, utan visar snarare att man inte har tillräcklig insikt kring dessa punkter. Att vara alltför framåt eller alltför tillbakadragen på en intervju är heller inte bra. Dock beror detta ofta till stor del på nervositet eller osäkerhet inför intervjusituationen. Ju mer förberedd du är inför en intervjusituation och ju fler intervjuer du går på, desto säkrare kommer du att känna dig. Tänk också på att lyssna på den person som intervjuar och vad det är denne frågar efter.

4. Se intervjusituationen som bra träning, ju fler intervjuer du går på, desto säkrare kommer du att känna dig under en intervju. Förbered eventuella frågor som du har inför intervjun, 4. Alla har någon gång varit nyutexaminerad – även detta visar på intresse och att du funderat igenom vad högt uppsatta chefer och företagsledare. Acceptjänsten kan komma att innebära. Förbered dig också getera detta faktum och fokusera istället på att nom att titta på företagets hemsida och se till att ha läst ”När du träffar kommunicera dina styrkor och ditt engageigenom annonsen innan intervjun. mang. Låt oss på Swedbank få veta Kom i tid till intervjun! Se till att ha namn och oss för en intervju varför vi bör satsa på dig och telefonnummer till den person du ska träffa så ser vi gärna att du göra dig till en del av vårt ifall något skulle inträffa. ”Lyssna tydligt svarar på företag! på den person

frågorna och är saklig i dina svar.” Emma Larsson, Swedbank

EXAMENSGUIDEN HT11

som intervjuar, vad är det man frågar efter?” Josefin Jansson, Academic Work 21

Accenture

Sweco

Jenny Isaksson, HR-avdelningen

Martin Berg, HR Business Partner

1. De kandidater som passerar vår första screeningprocess blir inbjudna till en intervjudag på vårt kontor. De kriterier vi har sett över då är betyg i kombination med ett starkt CV. I CV:t ser vi över kandidatens aktiviteter vid sidan av studierna, arbetserfarenheter och personliga egenskaper som kandidaten har lyft fram i sin ansökan. Vi kompletterar även med ett analytiskt test. Intervjudagen inleds med en företagspresentation följt av tre intervjuer – den första är inriktad på personliga egenskaper och om förväntningar på karriären. Den andra intervjun baseras på ett specifikt case som man Jenny Isaksson, får försöka att lösa och intervju tre är en uppföljningsinterAccenture vju av de två tidigare intervjuerna. I slutet av dagen får man även möjlighet att ställa frågor till våra rekryterare. Kandidaterna får besked om de gått vidare inom en vecka.

”Social kompetens och samarbetsförmåga är avgörande för att lyckas hos oss.”

2. Det viktigaste man ska tänka på är att vara sig själv och slappna av under intervjun och att inte vara rädd för att ställa frågor. Vi vill lära känna kandidaterna och få fram hur de är som personer. Intervjun är viktig för att ta reda på om de passar in i vår arbetsmiljö som bygger mycket på teamarbete och öppenhet. Social kompetens och samarbetsförmåga är avgörande för att lyckas hos oss. Eftersom minst en av våra intervjuer baseras på ett case kan det vara en fördel att fundera över sin presentationsteknik och hur man bäst demonstrerar problemlösning. När det gäller dresscode så är det viktigt att anpassa klädsel efter företaget men generellt ser jag hellre uppklätt framför nedklätt. Har man gjort sin läxa inför intervjun och läst på om organisationen brukar det ge en känsla för vad som gäller just hos oss. 3. Bra exempel är de individer som kommer väl förberedda till intervjun och som är sig själva och svarar ärligt på frågorna. En bra intervju är som ett samtal som känns äkta och där kandidaten har en bra känsla för företaget. Som intervjuare vill man ha ärliga svar, inte ”rätt” svar, för några sådana finns oftast inte. En bra intervju är när man efter intervjun känner att båda parter har fått en känsla för om det är intressant att gå vidare eller inte. Dåliga exempel är när kandidater kommer oförberedda och dåligt pålästa om företaget och besvarar frågor med svar som de tror att vi som intervjuare vill höra. 4. Precis som i ett CV handlar det om att kunna sälja in sig själv på ett bra sätt. Som intervjuare vill du höra det som är viktigt. Håll dig till en röd tråd och frågar intervjuaren om kortfattad information visa då gärna att du klarar av att hålla dig just kortfattad. Jag vill uppmana till kvalitet framför kvantitet. Välj ut de tjänster och de företag eller organisationer som du verkligen finner intressanta och lägg ner tid på både ansökan, research av företaget och förberedelse inför intervjun. Försök att redan innan du skickar in ansökan skapa dig en uppfattning om det företag du söker dig till stämmer överens med det du efterfrågar hos en arbetsgivare. Var tydlig med vad du efterfrågar och stäm av om vi som arbetsgivare kan erbjuda detta. I en ärlig dialog kan både rekryterare och den arbetssökande snabbt känna om det känns rätt. Det ger goda förutsättningar för en lyckad rekrytering.

1. Det är den rekryterande chefen ”Ett som intervjuar, ”big no-no” är oftast är det en gruppchef. Vi att svara i telefon har i regel två under intervjun” eller tre intervjuer. I första Martin Berg, intervjun går Sweco vi igenom CV, yrkeskvalifikationer och karriärplaner med mera. Vi berättar även om Sweco och tjänsten som kandidaten söker. I andra intervjun fokuserar vi mer på hur kandidaten är gällande affärsinriktning, kompetens, personlig effektivitet, samt kommunikation och samarbete. Vid en eventuell tredje intervju kan man få göra ett personlighetstest. 2. Vi vill att kandidaten funderat igenom vad hon eller han vill göra och arbeta med. Det är en klar fördel om man är lite påläst om Sweco. När det gäller klädsel så är det svårt att säga något allmängiltigt. Eftersom vi finns i olika länder och på olika marknader så får man anpassa sig efter var man söker jobb. Våra medarbetare är alltifrån arkitekter, naturvetare och teknikkonsulter inom samhällsbyggnad. 3. Det viktigaste är att vara sig själv. Det håller i längden. Det är ganska vanligt att man vill framstå i god dager. En god självinsikt är att föredra. Sedan gäller det att visa att man verkligen vill ha jobbet. Då är det viktigt att vara påläst och komma i tid med mera. Ett ”big nono” är att svara i telefon under intervjun. 4.

Ta reda på vad du vill göra. Kom med idéer. Ställ frågor.

EXAMENSGUIDEN HT11

karriär Chefer anställer efter

magkänsla Ingrid Tollgerdt-Andersson gav förra året ut boken Passion, nyckeln till framgång. Nu har hon givit ut sin andra bok, Attraktion & Kemi, som delvis handlar om hur social attraktion spelar in vid anställningsintervjuer. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

Detta tycker de intervjuade cheferna är viktigt vid rekrytering: • Magkänslan – ett känslomässigt beslut som fattas snabbt och ofta omedvetet • Lika värderingar • Personligheten • Kroppsspråket • Ögonkontakt • Leenden • En ömsesidig attraktion

i n g r i d t o l l g e r d t - a n d e r s s o n är doktor i ekonomisk psykologi, och intresserade sig för personkemi redan under sin utbildning. – Överallt i livet stöter man på det. Vad är det som gör att vissa tar sig fram i livet och andra först är för unga för att bli chefer och sedan för gamla? säger hon. I sin nya bok har Ingrid bland annat intervjuat tolv chefer i framgångsrika företag om vad de tycker är avgörande vid rekrytering. Hon blev förvånad över hur lika svaren var, och hur självklara. – De svarade alla samma sak: ”jag känner om det är rätt. Det går blixtsnabbt”. Intervjupersonerna menade att dessa känslostyrda beslut bland annat grundar sig i personens kroppsspråk, och hur ögonkontakten fungerar. Många av cheferna framhöll ärlighet som en viktig egenskap, och en god ögonkontakt gör det lättare att bedöma om en person är ärlig eller inte. En annan faktor är att vi människor attraheras av dem som liknar oss själva. Att bara gå på magkänsla vid rekrytering är kanske inte alltid tillräckligt, men Ingrid menar att det är dumt att gå emot den. – Vi fattar beslut känslomässigt. Vi tror att vi är rationella men det är vi inte. Man bör vara medveten om att alla påverkas av utseende och kroppsspråk, och att man kan öva upp sin attraktionskraft genom att lära sig hur det fungerar. Ingrid tipsar om hur man som arbetssökande kan öka chansen att rekryteraren känner en attraktion vid ett möte. Däremot ska man inte försöka förändra sin personlighet för att ”passa” den man möter. Lika väl som chefen ska välja vem som ska anställas ska den som söker jobbet välja sin chef. – Man är såklart i ett utsatt läge som arbetssökande och det är väldigt svårt att säga nej till ett jobb, men det blir sällan bra om det inte känns bra, säger Ingrid. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

• Drivkraft och att utstråla en hög energinivå • Intresse och omdöme • Handslaget

Ingrids råd inför jobbintervjun: • Var påläst • Visa intresse och energi • Ställ gärna kloka frågor • Prata inte om dig själv hela tiden • Prata aldrig negativt • Le och visa ett positivt och öppet kroppsspråk • Se den du talar med i ögonen • Kom i tid • En fräsch klädsel och framtoning är en självklarhet • Var dig själv – en kopia är aldrig lika bra som originalet

trainee NCC är ett av Nordens största bygg- och fastighetsutvecklingsföretag, som står för många av de stora byggen vi dagligen ser runtomkring oss. Varje år får en grupp ingenjörer chansen att gå ett 18–24 månader långt traineeprogram, som de själva får vara med och utforma. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

Alexander stormtrivs på NCC

a l e x a n d e r e k l ö w började på NCCs traineeprogram under hösten 2010, och det är uppenbart att han stormtrivs när jag träffar honom på huvudkontoret i Solna. Hans titel är trainee, men han har sin egen roll i företaget som alla andra anställda, och får redan ta mycket eget ansvar. – Jag sköter mig väldigt mycket själv och behöver inte fråga om allt. Jag upplever NCC som den typen av företag där man får ta mycket ansvar, och jag har aldrig hamnat i en situation där jag inte har någonting att göra. Man växer verkligen med uppgiften, säger han. Flexibelt traineeprogram Alexander är utbildad civilingenjör i industriell ekonomi vid KTH. Under studierna hade han inte formulerat tanken på att jobba inom byggbranschen, men kände sig lockad av den efter att som student ha gjort ett projektarbete på NCC. – Jag visste att jag ville gå ett traineeprogram, och NCCs program är väldigt bra eftersom det är mycket flexibilitet inbyggt i det. Det anpassas efter vad man själv är intresserad av och vad NCC har för behov. Jag och min chef har tillsammans lagt upp en plan för de 18 till 24 månaderna programmet pågår, berättar Alexander. Alexanders traineegrupp består av 13 personer, som jobbar på olika ställen runt om i landet. Tidigare har NCCs olika regionala delar haft sina egna traineeprogram, och detta är den första kullen som går det nya nationella programmet. Traineerna träffas regelbundet för gemensamma studiebesök, grupparbeten och utbildningar, även om de alla har olika inriktningar. Senast var gruppen i Hemavan tillsammans och arbetade bland annat med värderingar. – Träffarna är hur bra som helst då de ger oss en möjlighet att träffas och både lösa konkreta uppgifter och umgås. Jag tycker att det finns en enorm gemenskap inom gruppen, vilket är skönt när man rör sig inom företaget med ganska korta intervall, säger Alexander.

EXAMENSGUIDEN HT11

trainee

Avslappnad stämning Under de 18–24 månader programmet pågår får traineerna arbeta inom olika delar av NCCs verksamhet, för att skapa ett brett nätverk och lära känna så mycket av organisationen som möjligt. Alexander berättar att han bland annat arbetade med inköp på det stora bygget av en ny aula på Karolinska Institutet, och säger med ett skratt att det inte direkt handlar om att köpa in pennor och suddgummin. En av fördelarna med att vara trainee är att det går att ”hoppa” från ett projekt till ett annat. Alexander tror dock att han vill stanna lite längre på sitt nuvarande projekt (”det har ju blivit som min baby nu”) än vad som står inskrivet i hans plan. Han berättar att stämningen på arbetsplatsen är väldigt avslappnad och informell, och att han kan ha öppna diskussioner med sin närmsta chef, som också är hans handledare. – Det är ett högt tempo här, men avslappnat. Eftersom vi är en projektbaserad organisation så flyttar folk runt mellan olika projekt, och man jobbar tillsammans över avdelningsgränserna. Alexander säger att det är svårt att sia någonting om framtiden, då han fortfarande har mycket tid kvar av sin traineeperiod, men han vill fortsätta att ta mycket ansvar och gärna jobba mycket med människor. Någon gång under den resterande tiden som trainee ser han gärna sig själv i en roll ute i produktionen, kanske som arbetsledare för ett bygge. – Ute på projekten träffar man ofta kunden direkt, och får snabb och rak feedback. Det är också skönt att se ett konkret mål, vilket man ju verkligen gör i den här branschen. Vi har ju alltid en deadline, eftersom någon ska få nycklarna och flytta in. Q

Fakta NCCs traineeprogram Vad? Programmet är 18–24 månader långt och anpassas efter NCCs framtida rekryteringsbehov och traineens kompetens, erfarenheter och intresseområden. Programmet varvar praktik och teori: Traineen får arbeta på flera olika arbetsplatser och möta olika yrkesgrupper. I teoriblocken stärks kompetensen inom områden som till exempel juridik, ekonomi, verksamhetsstyrning samt individ- och grupputveckling. Vid programmets start tilldelas varje trainee en fadder som följer med genom hela programmet. För att stärka nätverket ytterligare anordnas nationella träffar med övriga trainees inom NCC.

EXAMENSGUIDEN HT11

För vem? Programmet är för civilingenjörer med studieinriktning Väg och Vatten, Samhällsbyggnad, Lantmäteri eller Industriell ekonomi. De sökande ska vara nyutexaminerade med högst ett par års kvalificerad arbetslivserfarenhet.

Årets bästa kvinnliga ståuppare:

”Jag ångrar att jag blev ingenjör” Karin Adelsköld är Sveriges roligaste teknikskribent, eller Sveriges mest teknikintresserade komiker. På bloggen Lilla Gumman och i flera radio- och tv-program tipsar Karin om teknik och prylar, parallellt med en lysande karriär som komiker. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

f r å n e t t l i v i r a d h u s t r ä s k e t s bitterhet förändrade Karin allt, och har nu en plats i rampljuset tillsammans med standup-Sveriges elit. Det finns få saker hon ångrar i livet. – Men jag hade velat läsa till ingenjör, berättar Karin över två koppar kaffe på ett konditori i Stockholm. Intresset för teknik har hon haft med sig genom hela livet, och för några år sedan hittade hon en likasinnad i Johanna Ögren, som då jobbade på samma kontor som Karin. När det lanserades en ny mobiltelefon med si och så många megapixlar undrade Karin vad det egentligen innebar för henne som konsument, och började googla. – Men jag hittade inte den informationen någonstans. Och sen upplevde vi att vi som tjejer blev hånade på forum där vi frågade. Var ska man kunna fråga om vad som helst om inte på forum på nätet? Och alla tekniksajter var så sjukt grabbiga. Då föddes idén att skapa en egen blogg om teknik och prylar, speciellt riktad till tjejer. Men Karin och Johanna tvekade och undrade vad folk skulle tycka, eftersom de egentligen inte kunde något om teknik. – Vad kommer folk att tycka, ”lilla gumman, ska du skriva om det där?”. Så då bestämde vi oss för att heta så.

EXAMENSGUIDEN HT11

inte

FOTO: THERESIA KÖHLIN

EXAMENSGUIDEN HT11

”Killar har ingen teknikgen” Teknikbloggen Lilla Gumman har nu funnits i över tre år, och har uppmärksammats stort av både läsare och i media. Nyligen utsågs den till årets teknikblogg på Blog Awards 2011. Namnet till trots har bloggen många manliga läsare också, och Karin säger att även killar kan vara små gummor. – Jag tycker att det är för mycket fokus på prylarnas prestanda och väldigt lite på deras funktion. Det finns en tekniksnobbism i Sverige, men någon måste ju vara den lilla gumman som räcker upp handen och säger ”jag förstår faktiskt inte”. Alla har älskat den här idén från början, och vi skriver väldigt enkelt och fokuserar på prylarnas funktion och lusten att lära sig nya saker. Efterhand som bloggen växte förstod Karin och Johanna att många kvinnor lämnar över ansvaret för allt tekniskt på sina män, pappor och pojkvänner. – Många sa ”jag läser er blogg men jag kan ju ingenting”. Men killar har ju ingen teknikgen som tjejer saknar, jag är övertygad om att killar och tjejer kan lika bra. Min kvinnokamp är väl att visa att allting går att göra om man provar. När jag upptäcker att det är så många tjejer som inte vågar så blir jag rent ut sagt förbannad. I september gavs boken Lilla Gummans gör-det-själv-guide ut, skriven av Karin och Johanna, även om Johanna numera har lämnat bloggen och gått vidare till nya teknikprojekt. Boken beskriver på ett enkelt sätt hur saker fungerar i hemmet, rum för rum. Där finns förklarat hur man rensar avloppet, kopplar in diskmaskinen, borrar i väggar och sköter om sin gräsklippare. Karin berättar att hon redan har hört killar säga ”den boken ska jag köpa till mig tjej, så att jag kan läsa den själv”. – Det är ju jobbigt för killar också, att de förväntas kunna allting bara för att de är killar, säger hon. Mycket tack vare succén med Lilla Gumman har Karin blivit en självklar tekniktipsare i både tv och radio, och när en svensk version av biltidningen Top Gear nu har startat är hon en av skribenterna. I varje nummer intervjuar Karin en känd person, medan hon åker med som passagerare i deras bil. I ett nummer liftar hon till exempel med komikerkollegan Magnus Betnér, och en drömförare skulle vara Carola. – Man undrar ju om hon kör så fort som det sägs, säger Karin, som är osäker på om hon har någon försäkring som täcker eventuella olyckor i samband med intervjuerna.

Karin Adelsköld Ålder: 38 Bor: Radhus utanför Stockholm Familj: Två barn, pojkvän. Aktuell: Bloggar om teknik på lillagumman.se och har nyligen givit ut boken Lilla Gummans gör-det-själv-guide. Skribent på nya tidningen Top Gear och magasinet Amelia, teknikexpert i TV4:s Nyhetsmorgon, och är återkommande gäst i P4 Radio Stockholm. Som komiker deltar hon bland annat i Parlamentet på TV4 och som MC på Raw Comedy Club. Nya skrivprojekt och en standup-turné på gång.

Komiker av en slump Mest känd är Karin såklart som komiker. I augusti vann hon pris som Årets bästa kvinnliga ståuppare på Svenska Standupgalan 2011, nästan på dagen tre år efter sin debut. I juryn sitter ett gäng erfarna standup-arrangörer, och

EXAMENSGUIDEN HT11

FOTO: MARIA ADELSKÖLD

EXAMENSGUIDEN HT11

FOTO: THERESIA KÖHLIN

priset baseras på hur väl komikern har presterat på landets scener under året. – Jag trodde kanske att jag skulle få nybörjarpriset någon gång snart, men att jag skulle få detta nu… man kan ju inte få ett större pris som komiker i Sverige. Det innebär ju att jag har slagit alla andra på fingrarna. Jag undrar vad hon tycker om att det finns ett pris för manliga och ett för kvinnliga komiker, och hon säger att den diskussionen kommer upp varje år när det är dags för gala. Hon tror att det trots allt behövs ett särskilt pris för kvinnliga komiker, eftersom de är så få. – Man behöver lyfta upp tjejer. Även om jag är sådär halvrolig en kväll så har jag gjort min kvinnokamp genom att visa att tjejer också kan. Att stå på scen och vara rolig var inte någon livslång dröm, utan något Karin hamnade i av en slump. Hon vantrivdes med livet, och jobbet som frilansande radiojournalist gav inte det där stora breaket hon hade hoppats på. – Jag satt i radhuset med barnen och tyckte att mitt liv var så jävla tråkigt. Hur blev det såhär? Då gick jag till en kbt-coach som frågade mig vad jag ville göra. Så hade jag inte ens tänkt, att jag kunde göra vad jag ville. Då hon och hennes dåvarande sambo bestämde sig för att ge varandra varsin barnledig vecka en sommar skulle hon gå en ak-

varellkurs, men då den blev fullbokad hamnade hon på en standup-kurs istället. – Jag hade aldrig varit på standup, aldrig funderat på standup innan. Jag hade spexat lite på middagar och sådär, men jag tror inte andra såg mig som rolig utan snarare någon som försökte vara rolig. Men nu kom jag in från ett annat håll, och var mer bitter och arg, och det skrattade folk åt. Kändisfester och radhus Efter kursen deltog Karin i en standup-tävling där hon kom tvåa, och bokningsbolaget där bland annat David Batra och Johan Glans ligger undrade om hon ville vara med i deras stall. – Jag sa nej då, för jag tänkte att jag inte kunde det här. Men sen ändrade jag mig, ringde upp igen och tackade ja. Mycket av Karins material kommer från hennes eget liv, och det hon tycker är jobbigt i vardagen skriver hon ner och använder på scen. – Hela det här livspusslet. Vad är det för namn förresten, livspussel? Som att livet ska passa ihop och bli en enhet. Det finns ju massor av bitar som man inte vill ha också. Fuck off liksom. Att gå upp på scen tycker hon är lika jobbigt varje gång, och säger att stressen och ångesten är priset hon får betala för kicken efter en lyckad show. Men att bli igenkänd i vardagen tycker hon är mestadels positivt. – Det har verkligen varit en resa för mig. Jag brukade ju sitta på din sida i princip, och inte gillat att bli igenkänd. Eller jag har trott att jag inte har velat synas. Men det finns egentligen inte något negativt med det, förutom när jag får arga brev från människor som inte gillar det jag gör. Men jag kan ju också åka in till stan och jobba, och sedan åka hem till mitt radhus på landet, där folk känner mig som mamman till mina barn. Om jag hade behövt bo i stan hade jag kanske tyckt att det var jobbigare. Jag får en del inbjudningar till Bindefeld-fester, men jag hinner ju i princip aldrig gå på sånt. Det är som två olika liv. Föreläser Sedan lite drygt ett år tillbaka jobbar Karin också som föreläsare. Det började med att ett företag bjöd in henne för att prata om hur hon vågat ta sig in i två nya branscher, och nu får hon bland annat ofta jobb som konferencier i tekniksammanhang. En av hennes föreläsningar handlar om våga göra det man inte kan.

– Tipset jag brukar ge till yngre människor är att låta passionen och vad de vill göra styra. Man måste börja någonstans, och att starta en blogg är ett jättebra sätt att ta reda på vad man vill. Du behöver inte ens berätta för någon att du gör det, men du har ändå pressen av vetskapen att någon kan läsa. En tjej sa till mig ”jag gillar korv” och jag sa att hon kunde börja blogga om det. Så gjorde hon det och efterhand började folk fråga var de kunde köpa korvarna hon tipsade om. Nu jobbar hon halvtid med att importera korv från andra länder. Man ska tänka på vad man vill göra, inte vad man kan göra. Att ge sig in i standup-världen som tvåbarnsmamma är inte enkelt, och det har varit slitigt och svårt att få ihop tiden. Men nu försörjer Karin sig på två saker som hon egentligen inte kan, som hon uttrycker det. Men drömmen finns kvar: – Det skulle vara jättekul att vara byggnadsingenjör. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

FOTO: MATILDA ANDRÉASSON

EXAMENSGUIDEN HT11

arbetsliv Världen svämmar över av smarta och användbara – eller helt onödiga – prylar för livets alla situationer. Här är några av de roliga och/eller snygga saker som gör ditt kommande arbetsliv lite piffigare.

Roliga jobbprylar Livslång ”pennskap” Har din penna en förmåga att försvinna, ha slut på bläck eller inte vara vässad när du behöver den? Beta Pen är en livslång lösning på problemet. Den är tillverkad helt i metall och avtrycket från pennan är nästan omöjligt att sudda bort. Den kan skriva på alla typer av papper, i alla temperaturer och i regn och rusk. Läcker eller kladdar aldrig, eftersom den inte innehåller bläck. Dessutom behöver den aldrig vässas eller fyllas på. 199 kronor på CoolStuff.se

Hejdå sladdtrassel! Hur många gånger i veckan dyker du ner på golvet för att hitta rätt sladd i trasslet under skrivbordet? Den snygga kabelhållaren Cable Drop ger dig möjligheten att kontrollera dina kablar. Finns i olika färger och du kan också använda den för att ploppa i pennor eller fästa hörlurar på skärmen. Finns att köpa på Lifestylestore.se för 119 kronor.

Viktiga dokument i retroförpackning Miss 50’s Rhubarb Red är väskmodellen för dig som vill ha en feminin, trendig och exklusiv business/datorväska. Väskan andas 50-talsglamour och matchar i alla sammanhang. Denna datorväska är givetvis försedd med alla nödvändiga fack vad det gäller iPad, dator, mobil, visitkort, plånbok osv. Kostar 2 495 kronor på Bitofsweden.se

EXAMENSGUIDEN HT11

arbetsliv

Stöd för paddan Surfa bekvämt på din iPad eller tablet med detta stöd. Du kan använda den både stående eller liggande. Kostar 249 kronor på smartasaker.se

Gilla dina kollegor Nu kan du gilla kollegans presentation i verkliga livet. En förpackning rymmer två stämplar med de välkända symbolerna och till skillnad mot på Facebook har du även möjlighet att ogilla saker. Säljs på Bluebox.se för 150 kronor.

Vantarna på! Behåll vantarna på när du pillar med din mobil eller dator med pekskärm. Alla som försökt skriva ett sms på sin iPhone en typisk svensk vinterdag vet att pekskärmar ignorerar dig om du bär vantar eller handskar. Men nu finns det vantar med särskilt pekskärmstyg på tumme och pekfinger. 195 kronor på CoolStuff.se

EXAMENSGUIDEN HT11

arbetsliv

Snabbt

personlighetstest i mobilen

EXAMENSGUIDEN HT11

arbetsliv Många företag använder sig av olika typer av personlighetstester, och DISC är ett av de vanligaste analysverktygen, skapat av William M. Marston redan 1928. I våras släpptes Profile Analyzer, en DISC-baserad app till iPhone och Android. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

a p p e n p r o f i l e a n a l y z e r kan användas som ett snabbare och lite mer lättsamt sätt att göra en analys. Genom att även be familj och vänner att göra testet om dig själv går det också att göra jämförelser mellan den bild du har av dig själv och hur andra uppfattar dig. Thomas Ahlsén är en av grundarna till företaget Profile Analyzer Sverige som skapat appen, och berät-

EXAMENSGUIDEN HT11

tar att han för några år sedan gick igenom en kris när han blev allvarligt sjuk. Efter att ha överlevt detta försöker han hela tiden påminna sig själv om att livet ska levas nu, och att inte skjuta upp saker till morgondagen. Att ta tag i sig själv och inse vem man egentligen är menar han kan vara ett steg i den riktningen. – Beteendeanalys är ju vanligt på företag, men man behöver kunna reflektera över detta även till vardags, säger Thomas. 360-bild av dig själv Testet beskriver ditt grundbeteende och ger dig svar på hur du beter dig i olika roller; som vän, partner, chef eller kollega. På max tio minuter besvarar du 25 frågor genom att ringa in det av fyra presenterade ord som stämmer in mest på dig, och stryka över det som stämmer minst. När du besvarat alla frågor presenteras din profil som en graf med beskrivande text. För att få en ”360-bild” av dig själv, som Thomas uttrycker det, kan dina familjemedlemmar och vänner också göra testet och de eventuella skillnaderna mellan ditt och deras resultat kan leda till tankeställare eller helt enkelt roliga samtal vid middagsbordet. Det finns heller ingen inbyggd begränsning för hur många profiler som kan göras. Testet passar både för privat och professionell användning, och enligt skaparna av appen kan man till exempel ha nytta av den inför en jobbintervju, en dejt eller i relationen kollegor eller vänner emellan. Appen kostar 28 kronor och finns att köpa via App Store och Android Market. Q

arbetsliv

Bli ett mingelproffs! Tycker du att det är obehagligt att prata med okända människor på en tillställning där du inte känner någon? Enligt mingelproffset Leena Männik Styren handlar att mingla i själva verket om att visa intresse för andra människor.

Här och nu-frågor Hur ska man då presentera sig? Leena ger tipset att ställa så kallade här och nufrågor. Gå fram och presentera dig och fråga exempelvis vem de känner på företaget, vad de tyckte om föreläsningen eller maten – helt enkelt någonting om det du har omkring dig. Det kan tyckas ytligt att ställa standardfrågor inledningsvis, men du måste börja med en ytlig fråga för att komma vidare i kontakten. Ställ inte personliga frågor i första stadiet utan håll dig till allmänna ämnen som alla kan delta i. Håll öppningsfraserna generella och gå eventuellt in på djupare frågor senare. Fråga om vad man har för anknytning till evenemanget.

TEXT: ASTRID FELDREICH

m i n g e l b e t y d e r a t t g å fram till en främmande person och börja prata. Något som många svenskar kan tycka är lite obehagligt. Ändå är det något vi måste klara av i en jobbvardag med konferenser, möten och middagar. Leena Männik Styren leder mingelkurser och har skrivit boken “Mingel – konsten att knyta kontakter”, samt driver sajten www.mingeltips.se. Här är hennes bästa tips för att bryta isen och skapa nya kontakter: Ge andra uppmärksamhet Leena arbetade som kommunikationskonsult och märkte att många tyckte att det var knepigt att starta en kontakt, både på jobbet och privat. Vi i Sverige är inte så tränade på att mingla, och är ofta blyga och försiktiga i vårt möte med nya människor. Därför umgås vi helst med dem vi redan känner. Vilket är synd, för då missar vi en massa bra kontakter som kan ta oss vidare i arbetslivet. Att mingla är som att bjuda upp till dans. Det är lätt att tankar som ”vill de verkligen prata med mig” gör oss osäkra. Svaret är nästan alltid ja. De flesta som kommer till en tillställning av något slag blir glada om någon visar intresse för dem på ett positivt sätt. Alla tycker om att bli sedda och uppmärksammade. Glöm alla tankar som ”de tycker nog att jag är besvärlig” eller ”vill hon verkligen prata med mig”? Ett tips är att inte börja prata med den tightaste gruppen på tillställningen, utan rikta in dig på dem som står lite på sidan av i stället.

Avsluta snyggt och ärligt Ofta ges tillfällen att mingla innan en middag eller i en paus. Enligt Leena är det synd att använda hela mingeltiden till en person. Samtidigt är det svårt att veta när det är dags att mingla vidare. Finns det några bra knep att ta till? Leena tipsar om att fråga personen om nummer eller byta visitkort och boka en lunch vid ett senare tillfälle om du känner att det är en person som du vill träffa igen. Säg: Det verkar som om vi har en del gemensamt, kan vi ses och ta en fika en eftermiddag? Då kan du snabbt knappa in ett telefonnummer och mingla vidare. Den andra personen kanske också tycker att det är skönt. Alla möten leder inte till någonting och då ska du heller inte låtsas att du vill ses igen. Avsluta ärligt, artigt och snyggt. Det är nämligen mycket värre att stå kvar och snegla över axeln på personen du pratar med. Undvik att hålla låda Avslutningsvis finns det några klassiska fällor alla mingelproffs bör undvika. Förutom att vara personlig inledningsvis ska du aldrig kommentera någonting negativt. Oavsett vad du tycker om arrangemanget, maten, föreställningen eller värdfolket bör du hålla det för dig själv. Du känner ju inte personen framför dig. Förutom att vara direkt sårande kan elaka kommentarer skapa en negativ stämning. Däremot kan du fråga hur någon annan tyckte att maten smakade eller liknande. Det är mycket trevligare att knyta an till en annan person genom att visa intresse för någonting på ett positivt sätt. Den allra största fällan du kan falla i är att bara prata om dig själv. Alla har vi väl råkat ut för de där personerna som håller låda och gör andra till sin publik. Mingelfester handlar om att du ska visa andra människor uppskattning och intresse istället för att fundera så mycket på dig själv och hur andra uppfattar dig. Om du visar intresse för andra så kommer de vilja visa samma intresse för dig. På så vis blir mingeltillfället vad det ska vara; ett sätt att träffa nya människor och knyta spännande kontakter. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

arbetsliv

Leena M채nnik Styren

EXAMENSGUIDEN HT11

vinter

Tips inför

vinterns Under höst och vinter kan det ta emot att ge sig ut på en löprunda. I Löplabbet och Novus Opinions Löparbarometer 2011 svarar fyra av tio att de löptränade mindre under förra säsongens långa vinter, på grund av kyla och/eller halka. Men det finns flera bra anledningar till att trotsa vinterkylan och förlänga säsongen. Därför ger Löplabbet sina bästa tips för en säker och behaglig vinterlöpning. Broddarna Slip Stopper.

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

l ö p l a b b e t s u n d e r s ö k n i n g Löparbarometern 2011 visar att två av tre av de som löptränar minst en gång i månaden fortsätter med löpning även under vintern, men att 37 procent väljer att bara springa inomhus på löpband. – Det finns goda anledningar till att fortsätta hålla igång med löpning utomhus även under vintern. Under mörka tider är det lätt att bli trött och hängig, kanske beroende på rubbad dygnsrytm, eftersom den mänskliga kroppen är byggd för att vara aktiv när det är ljust och vila när det är mörkt. En utomhusrunda under en vinterdag är därför att rekommendera för att ta del av dagsljuset och få frisk luft, säger Tom Kellheim, VD för Löplabbet. Förutom att vinterlöpning ökar välbefinnandet utgör den även en bra grund inför våren. Att springa i snö är en bra konditionshöjare utan att man behöver springa fort. Det är bra träning för musklerna och stabiliteten, men det är också roligt. Har man inte möjlighet att springa i dagsljus, men ändå känner för en utomhusrunda, kan en pannlampa vara att rekommendera – om man saknar tillgång till ett upplyst elljusspår eller promenadväg. Lätta steg i snön På hårt packad snö eller is är broddar eller dubbade skor en bra investering. Ett annat tips är att springa med lätta, korta steg med högre frekvens. Vill man springa i snön finns det vattentäta skor, men man kan även använda sina vanliga skor med extra varma strumpor i. Man bör klä sig varmare under vintern men det är dock viktigt att inte klä på sig alltför mycket. Det är ingen fara att frysa de första 5–10 minuterna av löprundan innan man blir varm. Om man har känsliga andningsvägar kan det vara en bra idé att använda en värmeväxlare, som tar tillvara på varm, fuktig utandningsluft och skyddar luftvägarna mot kyla när termometern börjar krypa ner mot -15 grader. Att andas genom näsan ger också luften chans att värmas upp, det kan vara bättre än att dra in kall luft direkt ner i lungorna genom munnen. Q

Tröja från Icebreaker.

EXAMENSGUIDEN HT11

vinter

löpning

Löplabbet tipsar inför vinterlöpningen • Tänk på klädseln och klä dig efter ”lager-på-lagerprincipen” • Klä dig inte för varmt, för mycket kläder kan slösa energi • Använd kläder i funktionsmaterial som transporterar bort svett och håller dig torr och varm • Skydda hals, öron, handleder och fotleder • Vid packad snö eller is, använd skor med dubbar eller broddar

Dubbade skor från Icebug.

Silva Trail använder tekniken Silva Intelligent Light®, vilket innebär att du både har ett starkt avståndsljus och ett brett ljus nära dig.

Gore Air III

EXAMENSGUIDEN HT11

Sveriges Ingenjörer krokar arm med sina medlemmar Sveriges Ingenjörer är landets största nätverk för högskoleutbildade ingenjörer, och driver både intressefrågor och fackliga ärenden för sina 134 000 medlemmar. Verksamhetsutvecklare Malin Lindström berättar om sitt arbete med att ständigt förbättra villkoren för ingenjörerna. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

FACKFÖRBUND

s v e r i g e s i n g e n j ö r e r ä r d e t största av SACO:s förbund, och har 21 distrikt runt om i landet och representanter på många företag, och inom stat och kommun. Förbundet bildades 2007 genom en sammanslagning av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet. Men föregångaren bilades redan 1861, vilket gör att Sveriges Ingenjörer under 2011 firar sitt 150-årsjubileum. Förbundets viktigaste uppgift är att bevaka ingenjörernas intressen på olika sätt; både med stöd vid till exempel löneförhandling eller uppsägning, och att erbjuda olika tjänster i karriären, som cv-granskning och karriärcoachning. Sveriges Ingenjörer anordnar också regelbundet seminarier och utbildningar, och uppmuntrar sina medlemmar att våga nätverka, bland annat genom att hjälpa till att starta olika nätverk, till exempel för kvinnliga ingenjörer. – Det är viktigt att människor träffas och skapar nätverk. Många svenskar är lite bekväma och står gärna kvar och pratar med människor de redan känner när de är på ett event. Bestäm dig för att ”jag ska ha fått med mig fem visitkort när jag går härifrån”. Var sen inte rädd för att ringa upp någon du träffat och fråga vem du ska vända dig till för mer information. Det är oftast väldigt uppskattat och ger ett bra intryck av dig, säger Malin Lindström, verksamhetsutvecklare på Sveriges Ingenjörer.

m a l i n a r b e t a r i organisationen sedan nio år tillbaka. Hon började som förhandlare för att sedan bli avtalsansvarig, och nu arbetar hon på enheten för marknadsutveckling och medlemsförmåner. I sitt jobb utvecklar hon området ”Karriär & Utveckling” och har mycket kontakt med medlemmarna och följer noggrant vad som händer i ingenjörernas värld.

– Det går inte att sitta still. Vi måste vara föränderliga och hänga med i vad som händer. Många har nog en bild av fackförbund som tröga organisationer, men vi arbetar hela tiden med att ligga i framkant och tidigt fånga upp det medlemmarna vill ha hjälp med. Jämfört med många förbund har vi också en uppåtgående kurva i vårt medlemsantal, säger Malin.

b l a n d f ö r m å n e r n a som ingår i medlemskapet finns bland annat Saco Lönesök, där lönestatistik från över 60 000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar finns sökbar. Statistiken finns också som en app till iPhone. Genom sex olika urvalsmöjligheter kan medlemmar se hur lönerna ser ut för andra ingenjörer på samma position och med samma utbildning. Malin säger att intresset för teknik har minskat bland svenska ungdomar, och att ett dynamiskt lönesystem är en viktig del i att säkra tillväxten av svenska ingenjörer. Hon menar att ingenjörers kunnande måste värderas högt i det svenska samhället, då det till stor del är deras arbete som formar vår vardag. – Vi måste visa att det är värt att genomgå en krävande utbildning på en teknisk högskola, att det betalar sig. Även om ingenjörer i Sverige har relativt bra löner så är de betydligt lägre än i till exempel Tyskland. Och i länder som Kina och Indien går utvecklingen rasande fort, så vill vi vara med i matchen måste vi betala våra ingenjörer för deras arbete. Bra villkor för ingenjörer skapar tillväxt och bygger välstånd för alla i Sverige. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

1SPEVLUDIFG Q¿ "##

5FLOJLLPOTVMU J (OPTKÐ

6UWFDLMJOHT JOHFOKÐS

7BSU ¾S EV Q¿ W¾H .FE 4WFSJHFT *OHFOKÐSFS IJUUBS EV W¾HFO &UU NFEMFNTLBQ HFS EJH TUÐE PDI USZHHIFU VOEFS TUVEJFUJEFO PDI HFOPN IFMB BSCFUTMJWFU 4JTUB ¿SFU JOOBO FYBNFO G¿S EV TPN TUVEFOUNFEMFN CMBOE BOOBU 5W¿ JOEJWJEVFMMB TBNUBM NFE FO LBSSJ¾SDPBDI *OUFSWKVUS¾OJOH $W HSBOTLOJOH PDI GFFECBDL Q¿ EJUU QFSTPOMJHB CSFW #MJ NFEMFN EV PDLT¿ XXX TWFSJHFTJOHFOKPSFS TF

1861-2011

150 år

Tria bygger broar mellan utbildning och arbetsliv De tre stora fackförbunden ST, Vision och Unionen bildade år 2005 Tria, ett fackligt samarbete som arbetar enbart för studenter och med studentfrågor. Medlemmar erbjuds praktisk hjälp med bland annat cv-granskning och övning inför arbetsintervjuer, och efter studierna är det enkelt att gå vidare in i ett av de tre förbunden. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

FACKFÖRBUND

t r i a b i l d a d e s å r 2 0 0 5 av fackförbunden Unionen, ST och Vision för att vara studenterna till hjälp under studietiden och under övergångsperioden till arbetslivet. I Tria kan studenter inom i princip alla utbildningsområden bli medlemmar, för att sedan uppgradera sitt medlemskap till det av de bakomliggande förbund som representerar det segment på arbetsmarknaden de får jobb inom. Tria har idag 30 000 medlemmar. Pia Snäcke är verksamhetschef på Tria, och tog examen som personalvetare 2003. Till Tria kom hon hösten 2010, efter att tidigare ha arbetat inom andra fackförbund. Hon berättar att hon trivs så bra med sitt jobb därför att hon har ett stort socialt engagemang, och tycker att rättvisa oavsett bakgrund är en viktig fråga. – Jag tycker att ett fackligt medlemskap svarar mot de värderingarna. De här frågorna blir mer och mer aktuella – arbetsmarknaden blir allt tuffare och en del arbetsgivare ser sin chans att utnyttja unga människor. Men unga behöver ju också trygghet, och dyker det upp problem i arbetslivet så kan man behöva hjälp. e t t m e d l e m s k a p i Tria ger tillgång till föreläsningar inom olika områden, stöd och guidning gällande cv-skrivande, möjlighet att öva och få feedback inför anställningsintervjuer och interaktiva karriärtjänster via hemsidan. Dessutom finns telefontjänsten Tria Direkt som är öppen vardagar mellan klockan 8–20. – Bland de vanligaste frågorna vi får är hur man kan förbättra sitt cv, hur en viss arbetsplats är, och hur man får sitt drömjobb och en bra karriär. Många hör av sig till oss runt examenstider och när det är dags att söka sommarjobb, säger Pia. Tria är också aktiva inom sociala medier, och det är enkelt att kontakta dem via exempelvis Facebook, och även där märker Pia att intresset för fackliga frågor ökar.

– Det är ju vår stora förhoppning att studenter ska veta att fackförbund finns där också, och vi ser verkligen fram emot en sådan utveckling. Genom sociala medier sprids ju också erfarenheter och kunskap väldigt snabbt mellan människor.

f ö r d e l e n m e d ett medlemskap i Tria är, förutom all den kunskap medlemmarna får ta del av genom de tre förbunden som står bakom och de tjänster som står till buds, att övergången till något av de andra förbunden är både enkel och billigare det första året som medlemmen befinner sig ute i arbetslivet. – Du kan fortsätta vara medlem i Tria i upp till två år efter din examen om du inte fått något jobb. Det kostar bara 100 kronor att vara medlem under hela studietiden, och när du har fått jobb betalar du bara 100 kronor för det första året som medlem i ett av de tre förbunden. Tria finns representerat över hela Sverige, bland annat genom sina samarbeten med olika studentkårer och –föreningar. En del medlemmar jobbar också extra med att informera andra studenter om Tria och vad de kan erbjuda. p i a f ö r k l a r a r va r f ö r det är en fördel att vara medlem i ett förbund som representerar din bransch, snarare än din utbildning. – Väl ute på en arbetsplats behövs en gemenskap, och en plattform där ni tillsammans kan driva frågor som gäller alla. På de flesta arbetsplatser finns det ju många olika utbildningar och yrkeskategorier, och när alla anställda kan tillhöra samma förbund får man en starkare röst. Det är det som är vitsen. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Bli medlem för 100:- för hela studietiden. Trygg på extrajobbet med facklig rådgivning och förhandlingsjälp. Träffa en karriärcoach och hitta dina styrkor och drivkrafter.

DET ÄR EN DJUNGEL DÄR UTE - FULL AV MÖJLIGHETER JOBB! Få ditt personliga brev och cv granskat av våra experter.

Gå på intervjuträning och förbered dig på anställningsintervjun.

Få statistik och rådgivning inför löneförhandling.

När det är dags att börja jobba får du rabatt på fackavgiften.

Tria hjälper dig att ta vara på dem. För en engångsavgift på bara 100:- får du fackligt stöd, rådgivning, karriärtjänster och mycket mer - under hela din studietid. Du som går med i Tria innan du börjar jobba får också en generös rabatt när du sedan börjar arbeta och blir ordinarie medlem i våra förbund. Tria är Sveriges största studentfack. Bakom Tria står fackförbunden ST, Unionen och Vision. Som Triamedlem är du därmed medlem i tre förbund med kunskap från både privat, kommunal och statlig sektor — i stort sett hela arbetsmarknaden.

EXAMENSGUIDEN HT11

ENERGI & KRAFT LÄKEMEDEL & MEDICINSK TEKNIK

EXAMENSGUIDEN HT11

Ett stöd för Alstoms projektledare Annika Kindlund har i många år jobbat som projektledare inom olika industriföretag, varav de senaste fyra åren på Alstom. Nyligen började hon på en ny tjänst, och berättar för Examensguiden om sin karriär. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

ENERGI & KRAFT

a n n i k a k i n d l u n d u t b i l d a d e s i g till civilingenjör i maskinteknik, och tog sin examen våren 1994. Efter 13 år på samma företag var det dags för något nytt, och efter ett tips från en bekant sökte hon jobb som projektledare på Alstom 2007. Nu är det dags för ytterligare ett karriärsteg, och sedan en månad tillbaka jobbar Annika för den interna stödfunktionen Project Office, där hon är ansvarig för projektprocessen i Sverige. – Jag kommer att vara med på alla projektgenomgångar, delta i framtagning av projektledarverktyg och erbjuda utbildning för projektledare, i bland annat riskanalysverktyg. Jag hoppas att projektledarna ska uppleva mig som ett stöd, säger Annika. Project Office är en relativt liten enhet och Annikas närmsta chef finns i England, dit hon redan under sin första månad rest två gånger. När hon blev tillfrågad om hon skulle vara intresserad av en ny utmaning hade hon en lite tuff attityd, som hon beskriver det. – Jag hade svårt att se hur något kunde vara roligare än att jobba som projektledare. Så jag sa ”kan du komma på något bättre så är jag öppen för förslag!”. Och sedan fick jag det här erbjudandet. e n a v a n l e d n i n g a r n a till att Annika har trivts så bra som projektledare är att hon fått jobba med människor inom så många olika delar av företaget. Nyligen avslutade hon ett stort projekt som pågått sedan januari 2009. – Det gällde två nya generatorer till ett kolkraftverk i Holland. Det var ett ganska stort kontrakt på över 100 miljoner kronor, och vi hade underleverantörer i bland annat Schweiz och Rumänien. Första året hade vi projektmöte varje vecka, och sedan varannan vecka när det började rulla på. Vi hade också turen att ha en i princip intakt projektgrupp under hela perioden, vilket underlättar enormt. Att leda ett projekt i den storleksordningen inom Alstom innebär också att man deltar i kvartalsmöten där budgeten och framdriften ska rapporteras inför bland annat representanter från Project Office. Under detta specifika projekt deltog Annika i

elva sådana möten, vilket gjorde att hon hann prata en del med dem hon nu ska jobba tillsammans med. Hon kommer framöver också att representera Sverige i den nordeuropeiska delen av Alstom i en grupp som arbetar med att förbättra erfarenhetsåterföringen inom företaget. – Efter varje projekt skrivs en avslutsrapport, men vem läser den? Nu ska vi skapa ett bättre system för detta, så att det blir enklare för projektledare att identifiera och hantera de problem som uppstått tidigare, så de slipper göra misstag som andra redan gjort. Det är också viktigt att ta vara på det som har fungerat och gått bra.

a l s t o m ä r e t t g l o b a l t företag med över 93 000 anställda i cirka 100 länder, men Annika säger att hon upplever kontoret hon jobbar på i Västerås som ”ett litet företag i det stora”. De är cirka 70 personer, och de allra flesta sitter så nära varandra att de hellre går till varandras skrivbord än ringer. Bland de anställda finns en blandning av äldre och yngre, erfarna och nya, kvinnor och män. Annika upplever det också som att Alstom har många kvinnliga chefer, med tanke på den mansdominerade bransch de jobbar i. För att trivas som projektledare tror hon att man måste vara bekväm med omställningar. – Det enda som är konstant är förändringen. Att basera sin yrkesmässiga trygghet på hur organisationen fungerar just nu är inte bra oavsett var man jobbar någonstans. Ett konkret tips till den som vill jobba som projektledare har hon också. – Se till att kunna ditt kontrakt. Det kanske är en hel pärm och du drar dig för att läsa och förstå, men ta dig tiden att läsa den framlänges och baklänges för det kommer att vara värt varenda minut. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

} } } } Ē

ŷ ÐĊ } } } ŷ ~} Ċ ōŇ ŉńń } } Ņńń č } ~ } } Ņ ńńń č } Ð Ċ Ð Ċ ÐĊ ų } ď } } } } } } č ŷ } } Ċ } ~ } } } } Ċ } ~ } } } Ð Ð } } Ð Ðč } ŷ } } ~ } } } } } } Ð č Ÿ Ð Ð } } } Ċ } Ð č Ð Ē Ð } } č

č} č

Kärnbränsle ett hett ämne På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till 2010. Nu satsas istället miljarder på att höja effekten av kärnkraftsreaktorerna. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör på OKG. TEXT: MALIN SVENSSON

ENERGI & KRAFT

o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraftverket utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950 fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige. Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för fem år sedan. Efter sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik, antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet. e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten. Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reaktorerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader varmare än resten av havet året om. – Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt rätt dålig koll på hur ett kärnkraftverk fungerar innan jag började jobba här. Varje del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee fick jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON. Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik och reaktorfysik. Det var enormt spännande. Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att gå åt i samband med effekthöjningarna och beräkna kostnader för det. Han utgår från priserna på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att skapa goda relationer med leverantörerna som främst finns i Kanada, Australien, Kazakstan och Ryssland. De leverantörerna träffar han regelbundet.

– Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk. För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi måste se att de följer våra samarbetskrav på plats när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positionen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraften väntas öka. – Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klimatet och att det inte går med fossila bränslen längre. Kärnkraften står idag för femtio procent av elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och förnyelsebar kraft i form av vindkraft, solenergi, solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning, ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om i Sverige. OKG byggdes upp under 70-talet och många chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står öppna för den som är intresserad och det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste åren. – Nu effekthöjer vi O3:an, vår senast byggda reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an. Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i ledarpositioner sedan så den som anställs nu har verkligen chansen att visa framfötterna. Alexander ser inga hinder för någonting när det gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON. – Förra året fick jag gå en ledarskapsutbildning på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får vara ambitiösa här. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

9LOO GX YDUD PHG RFK XWYHFNOD NlUQNUDI WHQ"

9L lU LQWH IUlPPDQGH I|U DWW NXQQD |YHUWUlIID GLQD I|UYlQWQLQJDUÂ«

2.* lU HWW NlUQNUDIWI|UHWDJ L ( 21 NRQFHUQHQ RFK HWW DY GH VW|UVWD I|UHWDJHQ L .DOPDU OlQ )|UHWDJHW GULYHU RFK XWYHFNODU WUH NlUQUHDNWRUHU VRP WLOOVDPPDQV VYDUDU I|U PHU lQ WLR SURFHQW DY ODQGHWV HOI|UV|UMQLQJ *HQRP VlNHU GULIW RFK VWlQGLJ DQOlJJQLQJVXWYHFNOLQJ lU GHW YnU DPELWLRQ DWW SURGXFHUD NROGLR[LGIUL HO L YnUD DQOlJJQLQJDU XQGHU VH[WLR nUV WLG 3n 2.* DUEHWDU FLUND PHGDUEHWDUH 9L GULYHU 2VNDUVKDPQVYHUNHQ RFK 2.* KDU HWW VWRUW UHNU\WHULQJVEHKRY GH QlUPDVWH nUHQ PHG EODQG DQ QDW HWW VWRUW JHQHUDWLRQVVNLIWH WLOO I|OMG DY SHQVLRQVDYJnQJDU )UlPVW NRPPHU YL DWW EHK|YD DQVWlOOD LQJHQM|UHU RFK WHNQLNHU LQRP XQGHUKnOO GULIW RFK WHNQLN

”Många gör det lilla extra” Sanna Eklund jobbar som projektledare för industrialisering inom MAQUETs tillverkningsavdelning Operations. Hon är den första som har den rollen, och får själv vara med och forma sitt arbete.

LÄKEMEDEL & MEDICINSK TEKNIK

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

m a q u e t i n g å r i g e t i n g e - g r u p p e n , och har 12 200 anställda över hela världen. På MAQUET Critical Care i Solna tillverkas intensivvårdsventilatorer och anestesisystem för sjukvård, och företaget är ett av de ledande på marknaden. Sanna Eklund har jobbat på MAQUET sedan 2007, och lockades av att jobba på ett företag där produkterna kom till sådan positiv användning. Hon läste till civilingenjör i kemiteknik på KTH, med inriktning mot biomedicinsk teknik. – Jag hade siktet inställt på den här typen av företag redan då, men visste kanske inte riktigt vad jag skulle jobba med. Jag tyckte att MAQUET höll på med intressanta och viktiga produkter, berättar Sanna. s a n n a j o b b a r i d a g s o m projektledare för industrialisering, och sitter på den tillverkande avdelningen Operations. Hennes arbetsuppgifter består i att förbereda MAQUETs nyutvecklade produkter eller ny funktionalitet för produktion, bland annat genom att initiera leverantörsarbetet och se över kostnader och bemanning. Hon jobbar parallellt med flera olika projekt, där hon sitter med i projektledningen. Då hennes roll är relativt ny jobbar hon också med att utveckla och forma den. – En period var jag ensam om den här rollen, men nu är vi tre stycken som jobbar som projektledare för industrialisering. Det är en viktig roll och på sikt kommer vi att bli fler som jobbar med detta. Det ger ett mer jämnt arbetsflöde inom Operations, och viktiga frågor och aktiviteter tas upp och diskuteras tidigt i processen vilket bidrar till en bra industrialiseringsprocess i helhet. I Sannas nuvarande roll är det mycket arbete med koordinering och planering, och hon säger att hon ser sig själv som generalist, men att hon också tycker att det är

kul att kunna dyka ner i detaljer ibland, vilket hon får tillfälle till i vissa projekt.

n ä r s a n n a b ö r ja d e på m a q u e t jobbade hon som teknisk produktledare, och bytte tjänst när hon kom tillbaka från en föräldraledighet för ett år sedan. Hon tror att den tekniska kunskapen hon fick i sin första roll är helt avgörande för det arbete hon gör idag. – Jag har som bas att jag kan maskinerna och har kontakter i huset. Jag tycker det är kul att det finns möjlighet att byta roll inom företaget, och att jag nu kan använda samma kunskaper fast på ett annat sätt. Hela företaget finns på en och samma adress i Solna och det är därför enkelt att träffas och ha möten med andra avdelningar. Sanna jobbar till exempel mycket med avdelningarna för utveckling, marknad, forskning och kvalitet. Sanna rör sig mycket runt i huset, och en daglig rutin är korta avstämningsmöten, så kallade pulsmöten, i kombination med längre projektledningsmöten en gång i veckan. Sanna berättar att det finns ett stort engagemang hos MAQUETs anställda, och att det bidrar till en god stämning. – Många vill göra det lilla extra, och det ger en positiv stämning till hela arbetsplatsen. Det är också väldigt spännande att jobba här, för att vi har så många olika kompetenser. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

BANBRYTANDE TEKNIK PÅ EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS

MAQUET Critical Care är ett företag inom Getinge Group och är specialiserade på utveckling och tillverkning av avancerad medicinteknisk utrustning för intensivvård och operationsrum. Vi arbetar med kvalificerade uppdrag inom allt från mekanik, elektronik och materialforskning till innovation och utveckling av mjuk- och hårdvara. Produktionsteknik, kvalitet och marknadsföring är andra viktiga arbetsuppgifter. MAQUET är ett spännande företag som kännetecknas av ambitionen att leda utvecklingen av banbrytande medicintekniska lösningar.

Maquet Critical Care AB 171 54 Solna, Sweden Phone: +46 (0)8 730 73 00 www.maquet.com

EXAMENSGUIDEN HT11

EKONOMI, REVISION & SKATTER SAMHÄLLSUTVECKLING & TRANSPORT

EXAMENSGUIDEN HT11

Ungt, socialt och internationellt på KPMG När Emma Zander beskriver sitt arbete, känns det mer som en utvecklingsplats än en arbetsplats. – Det är otroligt stimulerande att arbeta med de största och mest krävande kunderna, säger Emma. Varje dag innebär nya frågeställningar, nya möten och nya affärsperspektiv. Utmanande men roligt! TEXT OCH FOTO: MALIN SVENSSON

EKONOMI, REVISION & SKATTER

e m m a z a n d e r , 2 9 , tar emot i receptionen på huvudkontoret på Tegelbacken mitt i Stockholm city. Här arbetar drygt 600 personer med revision, skatt och rådgivning. Snittåldern på revisionsavdelningen är bara 35 år och stämningen är generös och utmanande med högt i tak. Emma förklarar: – En stor del av min tid tillbringar jag ute hos olika företag. Vi jobbar i team när vi gör revision hos våra kunder. Revisorsassistent, eller Audit Associate, som det egentligen heter, är det första steget på din karriärstege som revisor. Jag arbetar främst som granskningsledare på mina uppdrag med ansvar att sätta ihop teamet, fördela uppgifter och rapportera till uppdragsledare eller påskrivande revisor.

k p m g h a r 1 5 0 0 medarbetare på 60 orter i Sverige. Varje halvår rekryteras nya talanger på högskolor och universitet. Utvecklingen för de nya medarbetarna går snabbt framåt. Redan efter tre dagars introduktionskurs fick Emma följa med sitt team ut till en kund. – Jag lärde mig jättemycket i början och utvecklades snabbt i min roll. Det kan vara lite svårt att förstå revision i teorin, därför vill man ut och praktisera så fort som möjligt. Som revisor på KPMG får hon träffa både stora globala företag och lokala medelstora och mindre företag i olika branscher. – Det är omväxlande, socialt och allmänbildande att ha kontakt med olika kunder i olika branscher och därför är revisorsyrket en så bra ingång i karriären. Det finns en stor kunskapsexpertis att använda och lära sig av inom företaget vilket gör arbetsmiljön väldigt stimulerande, menar Emma.

e m m a l ä s t e internationell ekonomi med spansk inriktning vid Linköpings universitet och det var där hon kom i kontakt med KPMG bland flera andra revisionsbyråer. – KPMG har en härlig och social företagskultur utan hierarkier och vassa armbågar. Det var de professionella och ödmjuka medarbetarna som gjorde att jag valde KPMG. KPMG vill skapa balans i livet för sina medarbetare och Emma tycker att det märks. I karriären är det mycket upp till dig hur långt du vill nå och utvecklingsmöjligheterna är många. Men här finns också en stark social gemenskap med fredagspubar och mer hälsofrämjande aktiviteter. – Vi har en idrottsförening som erbjuder allt från tennis- och squashtider till fotboll, yoga, golf och ridning. Just nu har vi en träningstävling mellan avdelningarna. Tävlingsinstinkten finns verkligen i huset och det är kul att se hur drivna folk är. Det brukar bli rätt rolig statistik av det också. e f t e r s n a r t t r e å r på KPMG planerar nu Emma att avlägga provet till godkänd revisor. Därefter vill hon jobba utomlands genom KPMGs mobility program, Global Opportunities. KPMGs verksamhet är global och det är viktigt för medarbetarna att ha ett internationellt perspektiv, det uppmuntrar KPMG till. Emma vet idag inte vart hon vill åka men KPMG har över 138 000 specialister i 150 länder, vilket gör valmöjligheterna gränslösa. Emma trivs väldigt bra och ser långsiktigt på sin karriär inom KPMG. – Vi har ju faktiskt blivit rankade till världens näst bästa arbetsgivare av Universum, bara Google rankas högre. Det är vi oerhört stolta över! Q

EXAMENSGUIDEN HT11

© 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved. H A L LV A R S S O N & H A LV A R S S O N

FYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

K SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik. Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transaktionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.

P SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveckling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

MG M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

G SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMGspecialister från 33 länder.

Traineetjänst ger

helhetssyn Madelene Falk jobbar efter avslutat traineeprogram som verksamhetsutvecklare på Trafikverket, och berättar om en organisation med engagerade medarbetare och stora utvecklingsmöjligheter. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

SAMHÄLLSUTVECKLING & TRANSPORT

i a u g u s t i 2 0 0 9 i n l e d d e Madelene Falk sin period som trainee på dåvarande Vägverket, som tillsammans med Banverket nu är Trafikverket. I ett och ett halvt år har Madelene och hennes 15 traineekollegor fått arbeta i många olika områden inom Trafikverket, och genomgått gemensamma kurser såväl som individuell utveckling. – Under hela det första året var vi ute på olika projekt. Jag gick ett traineeprogram med inriktning mot management, så jag satt med i ledningsgruppen för avdelningen drift och underhåll, men stod också och monterade skyltar i 30 minusgrader. Vi har varit iväg på studiebesök, träffat ledningen, och gjort analyser av oss själva bland annat. Det var inte många veckor jag var hemma i Göteborg, berättar Madelene, som också representerat Trafikverket på bland annat arbetsmarknadsdagar och på en stor branschkonferens i Quebec.

m a d e l e n e l ä s t e industriell ekonomi vid Chalmers, och visste att hon gärna ville gå ett traineeprogram. Hennes chans att påverka upplägget var en av anledningarna till att hon valde just Trafikverket. – Vad som är speciellt här är att man får bygga ihop sitt eget program, och det består av en gemensam del och en individuell. Under det sista halvåret riktade jag in mig mer mot min kommande tjänst. Jag tror att man ska vara noggrann när man söker, och se till att det är ett program där man får vara ute i organisationen mycket, säger Madelene. När jag pratar med henne har det bara gått två veckor sedan traineeprogrammet avslutades, men hon är redan i allra högsta grad igång med sitt arbete som verksamhetsutvecklare på avdelningen drift och underhåll inom väg, en roll som hon också har fått vara med och utforma själv. – Eftersom det är en ny organisation så har jag kunnat påverka mycket själv, och efter att ha varit på så många olika delar av Trafikverket har jag också sett vilka funktioner som behövs, berättar Madelene.

m a d e l e n e j o b b a r med organisation och strategier för effektivisering, och är med och utformar hur projektledarna i den nya organisationen, som nu är nationell istället för regional, ska arbeta. Detta innebär att det blir många resor, framförallt till Stockholm. När vi pratas vid har hon just varit där, och bland annat intervjuat flera chefer om deras syn på Trafikverket 2013 och 2020. I och med de många resorna är det en fördel för Madelene att ha sina traineekollegor utspridda i landet. – Vi har väldigt bra kontakt inom gruppen. Man lär sig också mycket om organisationen och bygger ett stort kontaktnät genom dem, och även de personer som de har jobbat med. h o n u p p l e v e r att Trafikverket är en organisation med högt i tak, och att alla medarbetare är väldigt engagerade i sitt arbete. Hon ser stora möjligheter att utveckla sin karriär åt det håll hon vill, då det är en så stor myndighet med en mängd möjliga roller. Alla medarbetare lägger tillsammans med sin chef regelbundet upp en kompetensplan, som följs upp för att se till att alla anställda får utvecklas. – Antingen kan man jobba som generalist eller dyka ner i något mer specifikt. Jag tror att jag vill vara mer generalist, och fortsätta att jobba med organisation och arbetssätt. Genom traineeprogrammet har jag fått en helhetssyn på Trafikverket som jag har väldigt stor nytta av i mitt arbete nu. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Samh ällsutv med s ecklare ikte framti på den!

Ta chansen att utvecklas med oss! www.traﬁkverket.se/jobboframtid

EXAMENSGUIDEN HT11

INDUSTRI & VERKSTAD FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

EXAMENSGUIDEN HT11

Problemlösning ett

nyckelord på Perstorp I den lilla orten Perstorp i norra Skåne ligger ett av världens största specialkemiföretag. Magnus Karlsson jobbar som processingenjör på Perstorp AB och berättar om sitt jobb i direkt anslutning till fabrikerna. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

INDUSTRI & VERKSTAD

s e d a n 1 8 8 0 - t a l e t t i l l v e r k a r Perstorp AB specialkemiprodukter som används i bland annat plaster och färger. I dag är de en av världens ledande tillverkare av special- och baspolyoler, och har fabriker i Europa, Asien och USA. Huvudkontoret och den största produktionsanläggningen finns i Perstorp några mil öster om Helsingborg, där Magnus Karlsson har jobbat som processingenjör sedan hösten 2010. Magnus ingår i en grupp som jobbar med process- och projektutveckling i direkt anslutning till produktionen i tre av de åtta fabriker som finns i Perstorp. Förutom det dagliga arbetet med att se till att produktionen flyter på och att hålla driftskostnaderna i schack får Magnus också olika uppdrag från driftsledningen i fabrikerna eller den globala ingenjörsgruppen. – Till exempel fick jag nyligen i uppdrag att göra en vattenbalans i en fabrik. Man hade upptäckt ett problem med för mycket vatten i en process, och då gick jag runt och mätte hur mycket vatten det fanns på olika ställen och försökte ta reda på hur vi kan lösa problemet, berättar Magnus. En annan uppgift Magnus har just nu är att testa effektiviteten för en fabrik. Man vill kunna öka produktionstakten för en viss produkt, och Magnus kartlägger nu kapaciteten genom att bland annat testa olika produktionshastigheter. – Det är ett stort ansvar. Men vi kan inte göra några ändringar i produktionen direkt från vår dator, utan alltid i samråd med driftledningen. Ändringarna görs sedan via kontrollrummet, och det finns dessutom många back-uper. Men självklart handlar det om stora pengar om något går fel.

r e d a n u n d e r s i n f ö r s t a termin på utbildningen i kemiteknik på LTH i Lund fick Magnus och hans klass besöka Perstorp för att göra ett mindre projekt, och sedan har kontakten mellan skolan och företaget varit kontinuerlig. – Under vårt sista år var vi här igen och gjorde ett större projekt, och när det sedan dök upp en ledig tjänst så sökte jag. Vi är väldigt nära kopplade till den dagliga produktionen här, och det passar mig eftersom jag är en praktiskt lagd person. Det var grunden till att jag blev intresserad av det här jobbet från början, och när

jag började så blev jag positivt överraskad över hur fritt det är. Magnus berättar att det är en särskild stämning bland de anställda då många som bor i samhället har arbetat på Perstorp i flera generationer. I Perstorps Industripark där Magnus jobbar finns också allt man kan tänkas behöva, som lunchrestaurang, gym, löpspår och gratis företagshälsa. Magnus deltar nu i ett introduktionsprogram, där han bland annat fått praktisera på fabrikerna och lärt känna folk inom hela företaget. I programmet ingår också att han ska vara utomlands under en del av ett projekt, och längre fram finns också alla möjligheter att jobba utomlands under en längre period. – Jag är väldigt lockad av att man kan byta positioner inom företaget. Jag kommer kanske att satsa på marknadssidan, eller projektledning som jag tycker känns intressant, säger Magnus. Produkten som kommer från fabrikerna beskriver han som ”ett vitt pulver med oändliga egenskaper”. Han förklarar hur de starka kedjorna av kolatomer i Perstorps produkter gör de till attraktiva varor på marknaden. – Det är väldigt energikrävande att ta bort den sista procenten förorening eller vatten från produkten, men det gör vi då vi har tillgång till billig och grön energi via vår bioeldade panna. Detta gör oss mycket konkurrenskraftiga. Magnus väg mot det här jobbet har inte varit spikrak, då han läste samhällsinriktning på gymnasiet och först efter några år valde en ny bana som kemiingenjör. – Jag tänker tillbaka på det ganska ofta, och det känns som att det är det bästa val jag har gjort. Jag får göra alla möjliga arbetsuppgifter här, och jag kände att jag fick fullt förtroende från min chef redan från början. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

{hållbar tillväxt}

Känner du för att bidra till en bättre värld I 130 år har vi ägnat oss åt att förbättra vardagen för miljontals människor världen över med innovativ kemi. Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något. Vi menar att vårt kemikunnande gör ditt liv säkrare, roligare och helt enkelt bättre. Den klimatpåverkan som sker idag – exempelvis förhöjningen av CO2-halten – får effekter som består upp emot ett århundrade, kanske ännu längre. Ska vårt jordklot fungera något så när för nästa generation måste saker och ting göras nu, det vet alla. Samtidigt lever vi i en verklighet där en hållbar utveckling måste balanseras mot ekonomiska faktorer. För oss på Perstorp går den här ekvationen bra ihop. Eftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen. Om du vill veta mer om Perstorp är du välkommen att höra av dig.

www.perstorp.com

Valfrihet och mycket eget ansvar på FOI Amer Nezirovic jobbar sedan juni 2010 som forskare inom radarteknik på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i Linköping. Amer berättar för Examensguiden om en arbetsplats där forskning och teknik blandas med en rad andra arbetsuppgifter, och där valfriheten är stor.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

a m e r n e z i r o v i c l ä s t e civilingenjörsutbildningen i elektroteknik vid KTH, där han tog sin examen 2005. Under sina studier var han utbytesstudent på Hollands största tekniska universitet i Delft, och det var också till Holland han återvände för att doktorera. Amers avhandling handlar om en metod för detektering av människor under rasmassor, och avhandlingen fick mycket uppmärksamhet från många håll. Några månader efter sin disputering blev Amer anställd av FOI i Linköping, där han nu är en del av en grupp som arbetar med radarteknik. f o i : s s t ö r s t a k u n d e r är Försvarsmakten och Försvarets Materielverk. FOIs verksamhet finansieras även av svenska aktörer som Vinnova, olika myndigheter samt EU:s ramprogram för forskning och utveckling. – Vi försöker få in fler civila projekt, vilket också är den sektor som tilltalar mig mest. Vi vänder oss också mot utländska aktörer, och samarbetar mycket med olika institut och universitet, både i Sverige och i resten av EU. Amer deltar i flera olika projekt samtidigt, i olika hög grad. Det kan handla om allt från att ta fram underlag till en projektansökan till att skapa en algoritm för ett annat projekt, se över en text eller ta kontakt med olika aktörer om finansiering. – Det gäller att ha förmågan att vara strukturerad. Och jag har blivit väldigt mycket bättre på att planera sedan jag började här, säger Amer, och antyder att han inte var så lysande på den punkten som student. Amer ingår i en kompetensgrupp på 16 personer, som i sin tur ingår i en större enhet på 33 personer. Projekten är stommen i organisationen, och de spänner ofta över flera olika enheter.

– Det jag gillar mest med jobbet är att man sysslar med spjutspetsteknik inom sitt område och att det i stor utsträckning går att välja själv vad man vill syssla med. Det som också tilltalar mig är att FOI kan ses som en brygga mellan näringslivet och universitetsvärlden. Det är också väldigt roligt att sitta med i samma grupp som kända forskare och att få vara del i ett sådant sammanhang. Sen är det heller inte bara teknik vi jobbar med, utan också de mjukare delarna man behöver som forskare. En av anledningarna till att jag valde att bli forskare är att jag inte står ut med att göra samma sak varje dag, och nu sitter jag i sex olika projekt samtidigt.

A m e r u p p l e v e r f o i som en avslappnad arbetsplats, där cheferna lägger stort ansvar på den enskilde. – Man blir sedd och hörd. Om man tar tag i saker på egen hand så uppskattas det, och det är inga problem att gå till en högt uppsatt chef och ha ett avspänt samtal. Jag tycker också att det går att få till en bra balans mellan arbete och fritid. Amer ser flera alternativ för sin fortsatta utveckling inom FOI. – I framtiden ser jag två möjliga karriärvägar – mot projektledning eller forskning. Det sistnämnda tilltalar mig mest, och det brukar vara så för de som har disputerat, men jag ser fördelar med båda rollerna. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Forska med oss för en säkrare värld Följ oss på Twitter och Facebook

På FOI är vi ungefär 1 000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå. Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys. Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö, It-säkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, ledningssystem och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning. FOI-forskare ﬁnns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grundforskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret, näringslivet och den offentliga sektorn. Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI? Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se

Prisbelönt

jämställdhet på ITT ITT Water & Wastewater tillverkar pumpar och produkter för reningsverk, och har cirka 15 000 anställda i världen. För Sara Andersson som alltid velat jobba med vatten, och också drivs av sin vilja att rena vatten i katastrofområden, finns ingen bättre arbetsgivare.

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

p å i t t wa t e r & wa s t e wa t e r s huvudkontor i Sundbyberg utanför Stockholm jobbar Sara Andersson sedan januari 2009. Hon är utbildad till civilingenjör med inriktning miljö- och vattenteknik, vilket gör ITT till hennes drömarbetsplats. – Jag har alltid varit intresserad av vatten, och visste att jag ville jobba med det. ITT är också en väldigt attraktiv arbetsplats eftersom vi är marknadsledande, berättar Sara när vi träffas på det nybyggda huvudkontoret. Från början arbetade Sara med beräkningar för ITTs produkter och support för säljorganisationerna. Sedan våren 2010 jobbar hon istället med ett helt nytt erbjudande inom biologisk rening för reningsverk. ITT är just i startgroparna med att starta upp försäljning världen över av ett komplett system för biologisk rening, som redan är väl beprövat i USA. Bland Saras arbetsuppgifter finns att undersöka vilka marknader de ska vända sig till, och också att etablera tre hubbar – tre säljorganisationer – som ska sälja produkten runt om i världen, och bland annat producera marknadsförings- och utbildningsmaterial åt dem. j a g f r å g a r s a r a h u r en vanlig dag på jobbet ser ut, och får svaret att det inte finns några vanliga dagar just nu. Hösten 2010 var hon i Milwaukee i nordöstra USA för att lära sig om biologisk rening hos den del av ITT som startade projektet, och som även fortsättningsvis kommer att vara drivande, och nyligen etablerade hon ett forum på ITTs intranät, där alla kan kommunicera kring det nya projektet. Det finns ytterligare en anledning till att Saras arbetsdagar inte är förutsägbara, och det är att hon arbetar som volontär åt Röda Korset och MSB, vilket innebär att hon ibland måste resa iväg med 24 timmars varsel. – Jag jobbar med vattenrening i katastrofområden och i olika utvecklingsprojekt. Jag har varit aktiv med detta sedan 2007, och det var faktiskt ett krav från mig att jag skulle få chansen att fortsätta med det om jag fick det här jobbet. ITT gör verkli-

gen allt för att jag ska kunna åka varje gång också, oavsett hur mycket jag egentligen har att göra här, och jag tror att de också ser det som värdefullt att jag är ute i fält och arbetar med vatten, säger Sara, som bland annat varit i Kenya och på Filippinerna genom Röda Korset.

i t t va n n fackförbundet Unionens pris Guldnappen 2010, som ett av 98 nominerade företag. Priset har sedan 2003 givits till företag som är pionjärer när det gäller att underlätta för både manliga och kvinnliga anställda att kombinera familjeliv med arbete på ett bra sätt. Sara berättar att denna jämställdhet märks tydligt inom organisationen, och att hon upplever en bra balans mellan arbete och fritid. – Till exempel har vi ledigt dagen före röda dagar, och det finns en stor flexibilitet när det gäller tider och om man någon gång behöver jobba hemifrån. Jämställdheten mellan anställda på alla nivåer i företaget märks också på hur arbetsplatserna är arrangerade på kontoret. – Alla, även de höga cheferna, sitter i öppet kontorslandskap. Här finns inga slutna kontor alls, och inga dörrar man måste knacka på. Det är bara att ropa över rummet, och det tycker jag är väldigt positivt. Det märks också när det gäller att göra karriär inom ITT. Folk byter mellan olika avdelningar och bygger ett nätverk som karriär, snarare än att bara klättra uppåt, berättar Sara. Detta gör att arbetsgrupperna sällan består av samma personer särskilt länge, och Sara tror att det är en av anledningarna till att det blir så bra dynamik. – Jag upplever att man på ITT uppskattar öppenhet och raka dialoger. Folk är väldigt hjärtliga och glada här! Q

EXAMENSGUIDEN HT11

+RV RVV InU GX DUEHWD PHG PHU lQ WHNQLN 'X ELGUDU GHVVXWRP WLOO UHQW YDWWHQ I|U PlQQLVNRU |YHU KHOD YlUOGHQ ,77 :DWHU :DVWHZDWHU HUEMXGHU LQWHJUHUDGH O|VQLQJDU RFK WHNQLVNW DYDQFHUDGH SXPSDU I|U YDWWHQ DYORSSV YDWWHQ RFK GUlQHULQJ 9L KDU lYHQ XWUXVWQLQJ I|U ELR ORJLVN UHQLQJ ILOWUHULQJ RFK GHVLQILFHULQJ DY YDWWHQ , YnU RUJDQLVDWLRQ LQJnU VWDUND YDUXPlUNHQ VRP )O\JW 6DQLWDLUH /HRSROG RFK :HGHFR $OOD lU NlQGD I|U SUR GXNWXWYHFNOLQJ WHNQLVND LQQRYDWLRQHU RFK LQWH PLQVW PHGDUEHWDUQDV VDPODGH NXQVNDS RFK HQJDJHPDQJ .DOOD GHW JlUQD I|U YDWWHQEXUHQ DUEHWVJOlGMH 0HG QlUPDUH DQVWlOOGD L |YHU OlQGHU lU YL HWW YlUOGVOHGDQGH I|UHWDJ +XYXGNRQWRUHW ILQQV L 6WRFNKROP ,77 :DWHU :DVWHZDWHU LQJnU L GHQ E|UVQRWHUDGH NRQ FHUQHQ ,77 VRP lU VSHFLDOLVHUDG Sn DYDQFHUDGH WHNQLVND O|VQLQJDU RFK SURGXNWHU I|U HQ UDG ROLND YHUNVDPKHWHU /lV PHU Sn ZZZ LWWZZZ FRP

Infobahnreklambyra.se

9lUOGHQ EHK|YHU UHQW YDWWHQ

Jobbet som navigatör skapar nya möjligheter Utlandsresor, en framtida chefstjänst och spännande utmaningar. Det är några av fördelarna med David Strömboms tjänst som navigatör på Sandvik. Examensguiden har pratat med honom om hans dagliga arbete. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt, säger han. TEXT: ASTRID FELDREICH

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

d a v i d s t r ö m b o m h a r j o b b a t på Sandvik i över tio år. Under den tiden har han haft flera olika typer av arbetsuppgifter. Sedan ett par år tillbaka är hans titel navigatör. En tjänst som innebär mycket resor och spännande utmaningar. – Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt. Oftast varar projekten ett halvår, men snart ska jag till USA en vecka, så det kan även vara kortare uppdrag, säger David som började sin karriär på Sandvik som processutvecklare. Därefter blev han produktionschef och nu är han alltså navigatör. Vad gör man då som navigatör på Sandvik? – Jag har ansvarat för tre projekt hittills. Sandvik har en samling principer och riktlinjer för hur vi styr vår produktion. Mina uppdrag handlar om att åka ut till olika produktionsfabriker och titta mer övergripande på materialflödet och praktiskt skapa rutiner för verksamheten. Hur kan man planera, anpassa arbetssätt och mäta mål och resultat på bästa sätt? Hur följer de upp arbetssättet? Den typen av problem hjälper jag kunden med så att deras arbetssätt stämmer överens med principerna på Sandvik, förklarar David.

d a v i d j o b b a r ä v e n med olika nivåer, från operatörer till ledningen. För tillfället hjälper han olika enheter att ta fram flöden för nya produktionslinjer. Att det blivit så många år på just Sandvik förklarar David med variationen och utvecklingsmöjligheterna på företaget. Sandvik har egen utbildningsenhet, Sandvik Utbildning AB. De har kurser inom alla möjliga områden, allt från att köra truck till arbetsmiljö, juridik och maskinteknik. Innan David började arbeta på Sandvik hade han utbildat sig till civilingenjör i maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet. Samtidigt som han arbetat på Sandvik har han också läst till civilekonom i Gävle. – Sandvik satsar mycket på vidareutbildning för oss anställda. När jag blev chef

fick jag gå flera nya kurser för att lära mig allt om hälsa, miljö och säkerhet. Alla nya kunskaper skapar också möjligheter för oss att arbeta med nya uppgifter. Inom navigationsgruppen har jag till exempel internutbildning två dagar i månaden, säger han. Eftersom David och hans kollegor i teamet får se så många skilda delar av Sandviks produktion har de alla möjligheter att fortsätta som chefer när deras år som navigatörer är avslutade. Det är en global arbetsgrupp och många av Davids kollegor jobbar runt om i världen, bland annat i USA, Indien och Kina med längre projekt. – Jobbet som navigatör påminner lite om en traineetjänst på så vis att den kan leda till någon form av chefstjänst. Tanken är att vi jobbar som navigatörer i några år och sedan fortsätter vi i organisationen som chefer på någon enhet. Själv kan jag tänka mig att jobba i produktionen igen när jag är klar här, säger han.

f ö r a t t p a s s a s o m navigatör på Sandvik måste man enligt David vara bra på att sätta sig in i nya problem snabbt. – Det gäller att kunna lyssna på kundens problem, kunna höja blicken och tänka i större sammanhang. Du hinner inte fastna i detaljer när du ska ta fram en ny flödeslösning till exempel. Då gäller det att kunna samla och ta in mycket data på kort tid. Dessutom är det bra om du kan uttrycka dig på ett tydligt sätt, tipsar han. Stämningen på Sandvik har alltid varit positiv enligt David, även om det senaste årets lågkonjunktur varit tuff. – Sandvik har en bra arbetsmiljö med stora möjligheter att utvecklas inom företaget. Jag har alltid trivts bra här, säger han. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Vi finns där du minst anar det! Långt nere i berget borrar sig Sandvik igenom Alperna. Koncernens underjordiska jumboborrigg DT1130 används för att skapa Monte Ceneri-tunneln. Toppfarten i borrningen är 10 meter om dagen. Det ska totalt bli fyra tunnlar för höghastighetståg, vilket kommer att göra både person- och godstrafiken snabbare, säkrare, miljövänligare och mera ekonomisk. Resultatet av Sandviks kunnande märks också i vindkraftverk, öron, läskburkar, 1600-talsskepp, öknar och på många andra ställen som du kanske inte direkt tänker på. Överallt ökar vi våra kunders produktivitet och lönsamhet. Samtidigt som vi minskar deras miljöpåverkan. Upptäck mer av Sandviks värld genom att läsa av QR-koden eller besök www.sandvik.se/aha. Där finns mer än du anar!

SKB skapar säker

förvaring

av svenskt kärnavfall

FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING

Lillemor Claesson Liljedahl är anställd på avdelningen för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar för använt kärnbränsle. – Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myndigheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kommande istider, berättar Lillemor. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radioaktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levererad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspartners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar för ett 50-tal medarbetare. – Under de närmaste 100 000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt, berättar Lillemor. l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studietiden visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

– Här kombinerar man naturvetenskap och samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant. När jag sökte jobb här var det egentligen till en helt annan tjänst, men när de i slutänden valde en annan person blev jag erbjuden att jobba här i alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här projektet och blev tillfrågad att leda det. SKB har föreslagit Forsmark som den bästa platsen i landet för slutförvar av svenskt kärnavfall, och lämnade nyligen in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om tillstånd att bygga ett förvar. Runt år 2023 räknar man med att anläggningen står redo att ta emot de första leveranserna av använt kärnbränsle. – Även om det ligger långt fram i tiden så planeras det för det redan nu, vi kommer att anställa mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett omfattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte alltid möjligt att vara så delaktig i det praktiska arbetet på plats, men Lillemor försöker vara med så ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar på SKB även efter det. – Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här i Sverige ligger vi långt fram inom det här området jämfört med resten av världen, så det finns mycket jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns så otroligt mycket kunskap och information i det här företaget, vi har experter inom en massa olika områden och det skrivs så många rapporter att man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna med det, skrattar Lillemor. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt? SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt. 2009 valde SKB Forsmark som plats för Kärnbränsleförvaret och 2011 lämnade SKB in ansökan om att få bygga och driva förvaret för använt kärnbränsle på denna plats. Vi har anläggningar och verksamhet på tre platser: i Stockholm och i Oskarshamns och Östhammars kommuner och behöver under de kommande åren bygga upp kompetens inom ﬂera områden. Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtidsmöjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 430 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

EXAMENSGUIDEN HT11

IT, MANAGEMENT & TELEKOM HANDEL & VARUMÄRKEN

EXAMENSGUIDEN HT11

”Att jobba för HP öppnar dörrar” Rikard Utkovic hade alltid velat jobba inom ett stort IT-företag, och försökte också tänka taktiskt när han satte ihop sin utbildning på universitetet. Idag jobbar Rikard på HP, och berättar för Examensguiden om ett varierande och utvecklande arbete som fältsäljare i ett marknadsledande företag.

IT, MANAGEMENT & TELEKOM

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

F O T O : M AT T IA S HA M R É N

r i k a r d u t k o v i c j o b b a r som säljare på HP, ett av världens största IT-företag. Han började som trainee i augusti 2010 då han sökte rollen som tekniker. – Jag fick först göra en telefonintervju med HP i Bryssel då jag fick visa att jag pratar bra engelska, vilket är viktigt eftersom det är en global koncern. Sedan gjorde jag ytterligare en telefonintervju här hemma, och efter det fick jag komma till Stockholm för att hålla en presentation på 15 minuter. Jag tyckte att presentationen gick bra, och efteråt blev jag uppringd av en försäljningschef som sa ”du ska inte jobba som tekniker, du ska vara säljare och jobba för mig”, berättar Rikard när vi träffas på HPs svenska huvudkontor i Solna. r i k a r d ä r u p p v u x e n i Göteborg och läste där systemvetenskap, företagsekonomi, psykologi och IT-kurser på Handelshögskolan och IT-Universitetet. Efter sin examen började han jobba som säljare på ett mindre bolag i Göteborg, men i bakhuvudet fanns hela tiden tanken på att komma in i ett globalt IT-företag. När han såg en annons om HPs traineeprogram tvekade han inte att söka. – Jag hade siktat in mig på HP och ville in i företaget. Så när jag fick jobbet var det bara att packa väskorna och flytta till Stockholm! Tillsammans med fyra andra gick Rikard traineeprogrammet, där alla fick varsin fadder och också uppmanades att hitta en mentor, gärna inom någon annan del av HP. – Det är en härlig kultur här, med duktiga människor i olika åldrar. Vi uppmanas att bredda oss inom organisationen, och det finns hur många saker som helst att göra och produkter att jobba med, berättar Rikard.

r i k a r d t i l l h ö r i s s - g r u p p e n inom HP, en grupp som säljer servrar, men då han jobbar med stora kundföretag säljer han hela företagets utbud

efter behov. Från början jobbade han som innesäljare men efter några månader fick han chansen att prova på som fältsäljare, och idag ansvarar han för två av HPs globala kundkonton. – Jag tycker att det är kul att förse mina kunder med lösningar, och samtidigt få dem att lyfta blicken och se lite framåt. Det är en stor utmaning att hjälpa kunden att utveckla sin verksamhet. En av sakerna Rikard gillar med HP är att företaget satsar på att vara marknadsledande på alla områden de är verksamma inom, och gör ingenting ”som en hobby” som han uttrycker det. – HP har också ett starkt varumärke och nöjda kunder, vilket gör att om du ringer och säger att du jobbar för dem så öppnas det dörrar för dig.

rikard spenderar en stor del av sin tid ute hos kunderna, som finns runtom i Sverige. Det blir också en hel del utlandsresor, bland annat har han tillsammans med de andra traineerna varit på utbildningar i London, Bryssel och Amsterdam, och i höst var det dags för en säljkickoff i Milano. För att trivas som säljare tror Rikard att man behöver vara målmedveten och självständig. – Det låter ju som en klyscha men jag har inga vanliga arbetsdagar. Jag försöker vara ute hos mina kunder så mycket som möjligt och lägger upp mitt arbete själv. Det är lite som att vara sitt eget bolag, jag brukar kalla det för Jag AB, säger Rikard och skrattar. Engagemanget märks också på belöningen varje månad. – Går du till ditt jobb och har roligt så kommer resultaten därefter. Jag gillar när lönen kommer och jag tänker ”den här lönen får jag för att jag har presterat bra”. Går du den där extra milen så blir du belönad för det. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

It’s never been done? We’ll change that. Celebrating challenges: just one of the qualities that make HP a unique place to work. And the reason we’re the company where doing gets done.

What are you ready to do? Explore our careers. Read our amazing stories. Join our revolution of doers. hp.com/go/jobs

Alltid nya möjligheter på IKEA Oskar Lindkvist utbildade sig till civilingenjör inom design- och produktframtagning, vilket ledde honom till en teknisk projektledarroll hos en av Sveriges populäraste arbetsgivare. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

HANDEL & VARUMÄRKEN

n ä r o s k a r l i n d k v i s t b ö r j a d e sina studier på KTH i Stockholm ville han skaffa sig ett extrajobb, och började då som timanställd på ett IKEAvaruhus. – Jag hade haft extrajobb på andra företag förut, men tänkte att jag kanske skulle kunna ha en framtid på IKEA. Jag jobbade där i flera år medan jag pluggade, och efter examen bestämde jag mig för att söka en tjänst som design engineer. Oskar fick jobbet, vilket också visade sig innebära en stor förändring i livet för Stockholmsfödda Oskar och hans familj. – Jag fick frågan ”kan du tänka dig att flytta till Älmhult?” Till saken hör att jag och min sambo just väntade vårt första barn, men vi bestämde oss för att testa Älmhult, och nu har vi bott här i tre år. oskar jobbar i bolaget ikea components ab, som är den del av företaget som tar fram komponenter till IKEAs produkter, som till exempel beslag och skruvar. I sin första roll jobbade Oskar med konstruktion av nya produkter, och så småningom blev han tillfrågad att leda ett av projekten han var inblandad i. Efterhand fick han leda fler projekt, och efter ett år bytte han roll och jobbar nu som Task Leading Engineer inom IKEA Components. – Jag är nog bättre på att leda och driva än att konstruera. Och gör man ett bra jobb så får man mer ansvar. Jag upplever att IKEA är en föränderlig organisation, där det dyker upp möjligheter hela tiden, säger han.

i s i t t d a g l i g a a r b e t e förbereder och håller Oskar presentationer internt, om de nya koncept som hans team utvecklar. Hans roll är att ta de nya koncepten vidare och bland annat räkna på om produkten kommer att fungera och om den lever upp till kravspecifikationerna. Han jobbar just nu med ungefär tio stora projekt samtidigt och har också mycket

kontakter runtom i världen. Ofta blir det telefonmöten med företag i Kina, Taiwan, Österrike eller Italien, och dagen efter vårt samtal ska han resa ner till en av leverantörerna i Europa och för första gången se en prototyp av en produkt som han har jobbat med i två år. – Det ska bli väldigt spännande, och det är jag som tar det slutgiltiga beslutet om huruvida vi ska gå vidare och producera den. Jag tycker att det är kul att få ta det ansvaret, särskilt med tanke på att jag är så pass nyutexaminerad.

j u s t a t t h a n r e d a n som ny på jobbet fick ta så mycket ansvar tycker Oskar är ett utmärkande drag hos IKEA. – Man är väldigt öppen här med att man ger mycket ansvar redan från början. Vi lever väldigt mycket under devisen ”frihet under ansvar”. Efter flytten från Stockholm till Älmhult har även Oskars sambo börjat jobba på IKEA, och familjen har köpt hus på orten. Oskar ser stora fördelar med att bo i ett mindre samhälle, och berättar att det är lite speciellt när en tredjedel av befolkningen har samma arbetsgivare. – Det är som en småstad med en twist. Vi trivs väldigt bra här. Den närmsta framtiden kommer Oskar att fortsätta med det jobb han gör idag. – Jag gillar verkligen att hålla på med konceptutveckling. Jag har tre saker som jag hela tiden måste bolla med; utseende, funktion och pris. De finns med i alla beslut jag tar, och det är en spännande utmaning. Något jag har lärt mig på IKEA är att idéer finns det många som har, men det som verkligen behövs är människor som har kraften att driva igenom dem. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Â&#x2039; ,QWHU ,.($ 6\VWHPV % 9

X R $ \ RZ ( V $ JU ,.ZV R U J 6KDUH \RXU ELJ LGHDV ZKHUH HYHU\RQH ZDQWV WR KHDU WKHP $W ,.($ ZH VHH \RX VKDULQJ IURP GD\ RQH :H NQRZ LWÂ¶V D GLYHUVLW\ RI LGHDV WKDW OHDGV WR UHDO EUHDNWKURXJKV $W ,.($ \RXÂ¶OO ZRUN LQ DQ HQYLURQPHQW ZKHUH \RXU LGHDV DUH KHDUG DQG ZKHUH WKHUH DUH SOHQW\ RI FKDQFHV WR OHDUQ QHZ VNLOOV $ FDUHHU ZLWK XV ZLOO IHDWXUH RSSRUWXQLWLHV IRU SURIHVVLRQDO GHYHORS PHQW DQG FKDOOHQJLQJ DQG GLYHUVH DVVLJQPHQWV LQ D YDULHW\ RI Â¿HOGV ZRUOGZLGH

<RXÂ¶OO EH DEOH WR VKDSH WKH FDUHHU \RX ZDQW LQ WKH VWDJHV WKDW ZRUN EHVW IRU \RX $QG JDLQ YDOXDEOH H[SHULHQFH ZRUNLQJ ZLWK RWKHU SURIHVVLRQDOV ZKR VKDUH WKH VDPH JRDO Â± WR FUHDWH D EHWWHU HYHU\GD\ OLIH IRU WKH PDQ\ SHRSOH ,I JLYLQJ \RXU LGHDV D YRLFH VRXQGV OLNH D JRRG ZD\ WR ODXQFK D FDUHHU ORRN LQWR RQH ZLWK ,.($ WRGD\

,.($ 6( 678'(17

Â·7 '21 ((' & 68& $1< $7 6 7 &2

H FKDZ OOHQJH

Eftertraktad trainee på Lantmännen Louise Dahlberg är sedan i september 2011 en av deltagarna i Lantmännens internationella traineeprogram. Som trainee känner hon sig uppskattad och välkomnad på arbetsplatsen, och säger att hon ser framemot att jobba inom en stor och bred koncern där hon aldrig kan bli fullärd. T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

HANDEL & VARUMÄRKEN

n ä r j a g p r a t a r m e d Louise Dahlberg har hon jobbat på Lantmännen i fyra veckor. Hon är en av företagets tio traineer, och är nu på sin första placering på Lantmännens Shared Service Center, SSC, i Malmö. Som sin första arbetsuppgift deltar hon i ett effektiviserings- och standardiseringsprojekt där hon kartlägger bokföringsprocessen, och under hösten ska hon presentera ett förbättringsförslag. – Jag får inblick i många av Lantmännens bolag av att jobba här. Det här är inte alls mitt teoretiska område, så det är väldigt hög inlärning just nu, berättar Louise, som känner sig väldigt välkomnad och uppskattad på SSC. – Avdelningar får ansöka om att få en trainee till just sitt projekt, och det gör att man känner sig väldigt eftertraktad, vilket hjälper till när man kommer in som ny. Louise är utbildad till civilingenjör i maskinteknik vid Lunds universitet, och har också läst en mastersutbildning i Technology Management. Hon har även rest en hel del, och ser framemot en utlandsplacering inom traineeprogrammet. – Jag tycker att det ska bli jättekul att testa att jobba i ett annat land. Lantmännen finns i 18 länder, och det är obligatoriskt att ha en av sina placeringar utomlands. Jag skulle till exempel gärna jobba i Tyskland och väcka liv i min tyska. USA hade också varit kul, eller Danmark.

l o u i s e b e r ä t t a r a t t h o n va r h e l t k l a r över att hon ville gå ett traineeprogram, och sökte till flera olika företag. Hon hade träffat representanter från Lantmännen förut, och när hon blev kallad till en assessmentdag med korta intervjuer och olika tester bestämde hon sig för att det inte spelade någon roll vilka besked hon skulle få från de andra företagen, för det var på Lantmännen hon ville jobba.

– Det känns som ett ungt och framåt företag, och deras bemötande var väldigt positivt, säger hon. Efter en uttagning i fyra steg hade tio traineer valts ut för ett 15 månader långt traineeprogram. Totalt är varje trainee på fyra olika placeringar i koncernen, och varje placering är cirka tre månader lång. Praktikplaceringarna varvas med utbildningsblock, mentorträffar och strategiska koncernuppdrag. Var de två sista placeringarna blir kan de själva vara med och påverka. – Det var också en anledning till att jag ville gå Lantmännens program; att jag själv kan välja vissa saker. Jag upplever att Lantmännen letar efter drivna människor med vissa ledaregenskaper. Alla vi som är traineer nu är väldigt aktiva på olika sätt, till exempel inom idrotten eller studentföreningar.

l o u i s e g i l l a r a t t j o b b a på ett företag som konsumenterna känner till, genom Lantmännens många kända varumärken som till exempel Axa, Kungsörnen, Kronfågel, Hatting och GoGreen. Lantmännen är uppdelat i de fyra divisionerna lantbruk, maskin, energi och livsmedel, och Louise är öppen för att jobba i olika delar av koncernen, och tror att det snarare är de specifika arbetsuppgifterna som kommer att locka henne. – Lantmännen är ett spännande företag i utveckling och det finns flera talangprogram man kan söka till även när traineetiden är över. Jag tror att jag kommer att stanna här länge. Jag är en ganska ombytlig person, så det passar mig väldigt bra att kunna byta jobb inom samma koncern. Jag tror aldrig man blir fullärd här. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

Då kanske Lantmännen är något för dig. Vi på Lantmännen har verksamhet i hela kedjan från jord till bord och står bakom många omtyckta produkter i butikshyllan. Tillsammans har vi bestämt oss för att ta ansvar för maten vi äter och jorden vi brukar, alltid med morgondagen i åtanke. Som du förstår är utmaningarna och möjligheterna hos oss många. Läs gärna mer på lantmannen.com

Traineeperiod med

ett tydligt mål

Sedan hösten 2010 är Fredrik Nilsson en av deltagarna i Tetra Paks traineeprogram Young Talent Program. Under en tvåårsperiod kommer han att arbeta inom olika delar av företaget för att samla kunskap inför den tjänst han kommer att ha efter programmets slut.

HANDEL & VARUMÄRKEN

T E X T: M AT I L DA A N D R É A S S O N

f r e d r i k b e r ä t t a r a t t h a n alltid hört mycket positivt om Tetra Pak som företag, och att Lunds Tekniska Högskola där han utbildade sig hade mycket kontakt med företaget. – Tetra Pak har ett väldigt bra rykte. Jag var på studiebesök och gjorde ett mindre projekt här medan jag pluggade, berättar han. Fredrik läste till maskiningenjör med inriktning mot produktutveckling. Under studietiden var han under ett år utbytesstudent i USA där han studerade mycket simulering av teknik. Det har han stor nytta av på den avdelning han arbetar just nu, Packaging Technology, där framtidens teknik utvecklas och testas. – Här jobbar jag mycket med simulering och testar i datormiljö hur tekniken beter sig rent teoretiskt. Man sparar mycket tid och pengar på att göra den typen av tester, säger han. På den avdelning där Fredrik började sitt traineeprogram, dit han sedan också ska återvända, utvecklas maskiner som fyller, viker och förseglar till exempel mjölkförpackningar mot främst den asiatiska marknaden. Efter sommaren kommer Fredrik troligen att åka på en jobbrotation inom programmet. Då bär det av till Kina för att lära känna den marknad som kommer att bli hans viktigaste i framtiden. Bland hans traineekollegor finns andra som kommer att jobba en period i USA, Frankrike eller Vietnam, beroende på vilken inriktning just deras program har. – Alla traineer följer en individuell utvecklingsplan och därmed finns det alltid en tanke bakom alla jobbrotationer vi gör. Jag gillar att jag vet vilken avdelning jag ska tillbaka till sedan. Det gör att arbetet blir mer målinriktat. u n d e r t r a i n e e t i d e n får Fredrik och de andra utbildning i de key competence-områden som Tetra Pak har identifierat. Hittills har de genomfört två stycken, den ena inom mat och dryck, och hur det fungerar med bakterier och sterilisering. Varje sådan utbildning hålls av en specialist inom Tetra Pak, och hittills

har utbildningarna gått i Modena i Italien där företaget har en stor del av sin utveckling. En stor fördel med att träffa de andra traineerna regelbundet tycker Fredrik är att de kan dela med sig av sina erfarenheter och problem längs vägen. – Allting är ju inte smärtfritt. Vi har en programansvarig som hjälper till med allting, men det är skönt att prata med de andra i programmet också. Min nästa rotation var till exempel något jag fick som tips av en annan trainee som hade gjort samma sak.

f r e d r i k u p p l e v e r sitt jobb som väldigt flexibelt, och uppskattar att han får lägga upp sina dagar som det passar honom. På Tetra Pak arbetar människor med olika bakgrund och Fredrik säger att det är väldigt värdefullt att ha äldre och erfarna människor omkring sig att lära sig av. – Jag känner mig alltid välkomnad och uppskattad på avdelningarna jag kommer till eftersom jag blir en hjälp för dem som jobbar där. Jag vet att jag fyller ett behov som Tetra Pak har identifierat, så jag blir aldrig en belastning. När Fredrik efter Young Talent Programs slut kommer tillbaka till sin hemavdelning kommer det att vara i rollen som maskinutvecklare. När det gäller den mer avlägsna framtiden vill han gärna ta ett steg vidare och fortsätta framåt men det viktigaste för Fredrik är att känna att han hela tiden utvecklas. Det finns till exempel stora möjligheter att resa i tjänsten, vilket Fredrik uppskattar. – I och med att Tetra Pak är ett så stort företag har man möjlighet att välja i framtiden. Jag tycker det är kul att få utmaningar där utgången för början inte är självklar. Q

EXAMENSGUIDEN HT11

BYSTED

NEXT STEP FÖR DE FLESTA ÄR DET ETT GLAS MJÖLK. FÖR DIG ÄR DET HÖGTEKNOLOGI. TETRA PAK Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet. På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förﬁnas och utvecklas. Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

branschvis

Fackförbund Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer .......................................................... 40 Pia Snäcke, Tria ............................................................................................... 42 Energi & Kraft Annika Kindlund, Alstom ............................................................................... 46 Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 48 Läkemedel & Medicinsk Teknik Sanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 50 Ekonomi, Revision & Skatter Emma Zander, KPMG ...................................................................................... 54 Samhällsutveckling & Transport Madelene Falk, Trafikverket............................................................................ 56 Industri & Verkstad Magnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 60 Forskning, Teknik & Utveckling Amer Nezirovic, FOI ........................................................................................ 62 Sara Andersson, ITT Water & Wastewater .................................................... 64 David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 66 Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 68 IT, Management & Telekom Rikard Utkovic, HP .......................................................................................... 72 Handel & Varumärken Oskar Lindkvist, IKEA ..................................................................................... 74 Louise Dahlberg, Lantmännen....................................................................... 76 Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 78

EXAMENSGUIDEN HT11

A-Ö

Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . HP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ITT Water & Wastewater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lantmännen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . MAQUET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Setra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . SKB. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tetra Pak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trafikverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

EXAMENSGUIDEN HT11

46 62 72 74 64 54 76 50 24 48 60 66 14 68 40 78 56 42

Foto: Christian Als

Det ﬁnns över 10 miljoner ﬂyktingar som förlorat allt.

1ﬂykting utan hopp är en för mycket.

FN:s flyktingorgan UNHCR finns i 120 länder och ger skydd till miljontals människor på flykt världen över. Stöd FN:s flyktingorgan. Vi har 90-konto: 90 01 64-5 www.unhcr.se

Posttidning B Avsändare: Compro Media AB Box 6910, 102 39 Stockholm

www.examensguiden.se

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET

Sedan 1990

} } } } Ē

Karriär Q Den

dolda arbetsmarknaden Q Arbetsgivarnas

bästa jobbintervjutips Q Så

anställer cheferna

Arbetsliv Q Profile

Analyzer säger dig vem du är Q Roliga

kontorsprylar Q Mingla

på rätt sätt

Karin Adelsköld:

ŷ ÐĊ } } } ŷ ~} Ċ ōŇ ŉńń } } Ņńń č } ~ } } Ņ ńńń č } Ð Ċ Ð Ċ ÐĊ ų } ď } } } } } } č ŷ } } Ċ } ~ } } } } Ċ } ~ } } } Ð Ð } } Ð Ðč

č} č

www.examensguiden.se

} ŷ } } ~ } } } } } } Ð č Ÿ Ð Ð } } } Ċ } Ð č Ð Ē Ð } } č

la Täv inn en

och v

karjobbsö bok!