I Seriemagasinets julnummer 1955 fanns en serieversion av filmen Världsrymdens erövrare tecknad av Rolf Gohs; hans första egna serie.
– Både och, kan man säga . Perioden 1952-53 med mycket dåligt papper i tidningen för att spara pengar var ett lågvattenmärke. Ett misslyckat experiment … efter det ville vi att tidningen skulle se flottare ut. Det blev också bättre omslagspapper så att färgen kom till sin rätt … dessutom ansåg vi på redaktionen att målade omslag skulle få Seriemagasinet att mer se ut som en »riktig« tidning, typ Levande Livet eller Lektyr. Det kändes också lite mer konstnärligt att måla i akvarell än att sitta och lägga färg på baksidan av en tuschad bild. Det var ju sånt som tidningslitografer sysslade med. Det var roligare att måla omslagen på det här sättet, men det tog också mer tid – en till två dagar för ett omslag – och Seriemagasinet var en veckotidning, så ifyllning och enklare retuschjobb fick andra på redaktionen syssla med … jag hade inte tid längre. Jag har tittat i Seriemagasinets årgångar och du måste ha målat över tvåhundra omslag från 1952 till 1958, men motiven varierar väldigt mycket – från t ex en västernserie eller din egen serie Mannen från Claa till en illustration till en artikel om huvudjägare. Vem bestämde vad omslaget skulle visa? Och vilket underlag fick du att jobba med? – OJ! Tvåhundra omslag. Blev det verkligen så många? Omslagsbilden började oftast med en diskussion mellan redaktören och mig som kunde sluta med att jag tyckte det där med huvudjägare lät spännande och att det skulle vara kul att få måla ett sånt omslag. Andra gånger bestämde redaktören att » … den här
serien ska vi trumma för på omslaget!« Underlag? Ja, det fick jag plocka fram bäst jag kunde … jag fick aldrig någon skiss eller förslag på en scen jag skulle utgå ifrån ur någon serie. Jag var min egen i det fallet. Seriemagasinet hade ju ingen självklar huvudserie sedan Kilroy blivit mindre poppis bland läsarna och placerats längre in i tidningen . Därför blev det ibland västern, ibland deckare, ibland något annat. Under den här perioden gjorde du dessutom fyra egna serier till tidningen. Den första publicerades i Seriemagasinets julnummer 1955 och hette Världsrymdens erövrare. Hur kom den till? – Den serien byggde på en långfilm med samma namn. Jag ville rita något eget och något som var så långt från Kilroy som möjligt. Rymden och det utomjordiska har alltid fascinerat mig . Det här var en av de första rymdfilmerna … med rymddräkter och utrustning som verkade realistisk, liksom handlingen . Till exempel de G-krafter besättningen utsätts för … och en begravning i rymden av en besättningsmedlem. Jag hade filmbilder då jag ritade serien , det var gratisbilder som kom från filmbolaget. Och nästa serie, det blev...? – … Bomben i Seriemagasinets sommarnummer 1956. Serien handlar om Nico, en grabb i en stad i Mexico som ska leverera ett paket till en adress före ett visst klockslag. Paketet innehåller en bomb, men det vet inte Nico och han är nära att stryka med då bomben exploderar. Handlingen bygger på en film av Alfred Hitchcock från slutet av 30-talet (Sabotage/Red). Jag hade inte sett
Mannen från Claa gick som fortsättningsserie i Seriemagasinet 1–13/1957. Serien handlar om en invasion av jorden från planeten Claa. En man flyr från Claa för att varna jordens folk, men han blir inte trodd. I sista rutan svävar hundratusentals tefat över vår planet.
110