utveckling
Tipsa redaktionen om forskning och teknik i och kring Vägverket: vagverkstidningen@vv.se.
Nanotvätt sparar miljoner i underhåll I norska Björkvikatunneln sätts ett nytt brandsäkert material upp i tunneln. Det nya isoleringsmaterialet ser till att temperaturen vid en eventuell brand ökar långsamt, vilket ska hindra en explosiv utveckling av branden. Foto: HÅKON AURLIEN
Brandsäkrare vägtunnlar i Norge NORGE. Nytt brandsäkert material i vägtunnlar testas i Norge. Materialet tas nu i bruk för första gången i Björkvikatunneln.
Nanotekniken kan bland annat användas på rastplatser för att lättare hålla dem rena. Här ett nanobehandlat träbord vid Mora stenar på E4:an strax söder om Uppsala. Foto: MAGNUS RANGNITT
Vind, regn och nano är det enda som behövs. Nu ska vägskyltar, kantstolpar och rastplatser hållas rena med hjälp av rykande färsk ”nygammal” teknik. Ulf Påhlsson var först skeptisk när han kom i kontakt med begreppet nanoteknik för lite drygt två år sedan. Men efter en fullständig presentation tyckte han att det var alldeles för intressant för att inte prova. Nu är han med och driver flera försök runtom i landet. I ett av dem behandlas kantstolpar längs de stora vägarna med nanoteknik. – För sex år sedan bestämde man att försöka spara in 18– 19 miljoner om året på att bara tvätta kantstolparna en gång om året i stället för en gång i veckan. Tvättningen görs i juni och resten av året är de väldigt smutsiga. Ofta syns inte reflexen på vintern när de ska synas som mest, säger Ulf Påhlsson.
Nanovätskan som Vägverket använder är uppbyggd av kiseldioxid. Kiselföreningar finns i 90 procent av jordskorpan och är ett vanligt förekommande material. För att få fram nanovätskan maler man kisel för att därefter bygga upp det applicerbara materialet, som förenklat beskrivet Nanoteknik Sedan ett år tillbaka driver Väg verket flera försök med att underhålla med hjälp av nanoteknik. På rastplaster, vägmärken, kantstolpar och bullerplank appliceras kiseldioxidvätska. Eftersom användning av nanoteknik är i sin linda pågår forskning både i Sverige och inom EU. Den forskning som har gjorts hittills på olika cellkulturer visar att den kiseldioxidnano som Vägverket använder är ofarlig till skillnad från kolnanorör och silvernano. Ett samarbete med Högskolan i Dalarna har upprättats för att slitage och materialets påverkan på olika ytor ska undersökas.
består av mycket små strån. – Tänk dig en lotusblomma eller pelargon. På samma sätt som vattnet inte kan tränga ner i blomman, på samma sätt förseglas ytan där man sprayar nanovätskan och det blir oerhört mycket enklare att tvätta rent. Man behöver bara spola med vatten. Även på ett flertal rastplatser har försök gjorts med nanoteknik. Resultaten är så goda att Vägverket nu går ut med rekommendationer om att samtliga rastplatser i landet borde behandlas med tekniken. Även vägmärken och bullerplank behandlas nu med nanoteknik. Eftersom smutsen inte får fäste hålls det rent längs vägarna med endast vinden och regnets hjälp. – Kollegor kommer spontant och berättar att de märker stor skillnad på de platser där vi har behandlat med nano, säger Ulf Påhlsson.
V Ä G V E RKS TI D N I N G E N
JENNY LUNDMARK
21
N R 5 S E P TE M BE R 2009
Det värsta som kan hända i en vägtunnel ur brandperspektiv, är en tankbilsbrand där 40 000 liter bensin brinner. Hettan närmast brandhärden uppges kunna bli 1 300 grader. Den värmen kan få oskyddad betong att i det närmaste explodera och stålarmeringen i tunnelväggarna att tappa styrka och bärkraft. I Norge finns många vägtunnlar och i bland annat Follotunneln har 50 betongelement behövt bytas ut efter en fordonsbrand där lasten var plast och papper. En liknande reparation i Björkvikatunneln, en betongtunnel nedgrävd under botten av Oslo hamn, uppges inte vara möjlig att utföra. Här vill man i stället skydda tunneln med det nya isoleringsmaterialet. Det beskrivs vara ett 3,6 centimeter tjockt cementbaserat material och har utvecklats i Italien, produceras av en fransk firma och monteras av ett rumänskt företag. Allt omgivet av ett industriellt hemlighetsmakeri. Försök visar att vid en brand i två timmar kommer temperaturen aldrig över 380 grader bakom isoleringen och temperaturökningen sker långsamt, vilket hindrar explosiva avskalningar, beskriver Claus Larsen, som svarat för test av fem olika isoleringsmaterial, utfört via stränga brandtester. 50 000 kvadratmeter vägg- och takplattor ska skyddas med metoden där även 13 centimeter tjocka betongplattor med en vit keramisk överyta ska monteras. Plattorna uppges bli enkla att rengöra och kan lätt bytas vid en eventuell påkörning eller brand. Från svenskt håll uppger Thomas Dalmalm, Vägverket, Stockholm, att det pågår forskning och debatt kring att försöka lösa dessa tunnelproblem även i Sverige och i samarbete med andra länder. – Forskningsmässigt är detta inget unikt, men allt nytt är intressant, det handlar mycket om att hitta ett både säkert och kostnadseffektivt sätt att bygga tunnlar. Har norska vägverket presenterat den nya metoden är det säkert intressant. Källa: Uppgifterna är hämtade ur tidningen Vegen og vi, som ges ut av Statens vegvesen i Norge. JAN GUSTAVSSON
