Vägverkstidningen #2.2009

Page 17

åsikten

Skicka ditt inlägg till Vägverkstidningen, Vägverket, 781 87 Borlänge, eller e-post: vagverkstidningen@vv.se. Du får skriva under signatur. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera bidrag.

D e b at t i n l ä g g

– Hur mäts vår insats? let som måste till för att dessa ska gå i rätt riktning. Vi behöver bli mycket bättre på att beskriva hur vi hjälper till att bygga strukturer i samhället och hur trender utvecklas med stöd av våra insatser. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver nya typer av indikatorer som knappast är relevanta att mäta på tertial- eller ens på årsbasis. Vi måste våga tro på vår inriktning och följa upp långsiktigt, i vissa fall mycket långsiktigt.

Jönköping. De senaste må-

naderna har Vägverkets arbete inom sektorsuppgiften uppmärksammats på flera håll. I samband med Transportforum i Linköping delades Stora Trafiksäkerhetspriset ut i olika kategorier. Alltransport AB och RamkvillaBuss tog hem priserna för Godstrafik respektive bussturism. Båda företagen har stöttats av Vägverket i sitt arbete med att införa ett systematiskt förbättringsarbete. I Åkeri­tidningen uppmärksammas Coop:s samarbete med Green Cargo för smartare logistiklösningar, som minskar koldioxidutsläppen med 8000 ton, även detta till stor del en följd av Vägverkets samlande och pådrivande roll gentemot livsmedelsindustrin. Samordning av transporter mellan olika klädföretag lyftes fram i inledningssessionen på VTI-dagarna. Jag ser exemplen ovan som ett kvitto på att vi har rätt angreppssätt när det gäller näringslivets transporter, och det känns naturligtvis bra att vår stödjande, samlande och pådrivande roll i samhället verkligen fungerar. Jag får ofta signaler på att kommuner, landsting, energikontor och andra offentliga aktörer efterfrågar vårt engagemang i olika sammanhang. Det är också påfallande hur starkt man värdesätter den trovärdighet som samverkan med Vägverket ger. Det finns ett flertal exempel där tjänste­män vittnar om att Vägverkets medverkan och vårt starka varumärke varit avgörande för att sälja in trafiksäkerhet och miljö till beslutsfattare i den egna organisationen. Trots dessa återkommande signaler på framgångsrikt arbete fortsätter det interna ifrågasättandet av sektorsarbetets nytta. Jag upplever en outtalad tveksamhet mot arbetet som behöver lyftas

Man kan också fundera på vår roll i den offentliga debatten. Naturligtvis är det en känslig fråga i en värld där målkonflikter är ständigt närvarande. Men om vi ska synliggöra hela vårt uppdrag, där påverkan på hur vi använder transportsystemet är en viktig del, tror jag att vi måste bli mycket bättre på att föra fram den unika kunskap vi faktiskt har. På många områden, inte minst när det gäller transporters klimatpåverkan, är Vägverket mycket trovärdiga som experter. Gott så, men hur många utanför den innersta expertkretsen känner till det? Jag tror att det är de principiella diskussionerna utifrån vår kunskap som måste kommuniceras brett.

Vägverkets experter kan mycket om miljö och samhällsplanering – men sprids deras kunskaper utanför organisationen? Foto: TRONS

fram i ljuset. Här har vi ett internt problem. Allt sedan sektorsarbetet tog fart under 1990-talet har bristen på påvisade resultat varit i fokus. Och resultat – det handlar om färre döda och minskade emissioner på systemnivå. Inte om vägen dit! Det långsiktiga förändringsarbete som måste till

för att ändra synsättet till ett mer hållbart sätt att planera, handla upp och genomföra sin verksamhet. Att mäta hur vi förändrar processer och tankemönster hos samarbetsparter tar vi inte till oss. Trots att det är här nyckeln till framgång ligger. Här har vi mycket att lära av andra samhällssektorer.

V Ä G V ER KSTI D N I N G EN

17

NR 2 M A RS 2009

Ett exempel är folkhälsopolitiken där man tagit fasta på att det inte bara går att följa upp hälsoutvecklingen genom att räkna antal sjukdomsfall och dödsfall utan att det också handlar om att följa upp bestämningsfakt­ orer för hälsa och ohälsa genom olika indikatorer och se till vilka processer i samhäl-

Här borde vi bli mycket mer offensiva när det gäller att nå ut med fakta. Att Vägverket varit tysta i den klimatdebatt som fyllt tidningarna de senaste åren är mycket märkligt, inte minst med hänsyn till vårt uttalade mål att bli en efterfrågad aktör i samhällsplaneringens tidiga skeden. Hur ska vi bli efterfrågade om man inte känner till vår kunskap? Med en mer aktiv roll i samhällsdebatten och en uppföljning som speglar samhället och inte vår interna organisation skulle ett redan framgångsrikt arbete lyftas ytterligare! Catrine Petersson / Krister Wall


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.