Issuu on Google+

TEMA USA S KO L S YS T E M E T


1

TEMA USA SKOLSYSTEMET Skrivet av Caroline Edwall 
 23 April 2013 Samhällskunskap 2b Viktor Rydberg Gymnasium Odenplan 1


AV S N I T T 1

INLEDNING USAs högre utbildningar ses idag som en av världens bästa, men utbildningen på lägre nivå håller inte alls den standarden, utan har fått mycket kritik på den bristande standarden och den varierande kvalitén på skolan. (NE) I en studie från PISA 2010, som var baserad på 15- åringars matematik och läskunskaper i 70 länder, kom USA på 14 plats när det gällde läskunnighet och på plats 25 i matematik där länder så som Taiwan, Slovenien och Ungern kom före USA. Trots dessa siffror kostar en utbildning mer än någonstans i världen, en genomsnittlig elev kostar cirka 80 000 dollar att utbilda från 6 – 15. Endast Schweiz är i närheten av denna siffra. Exempelvis Tjeckien lägger en tredje del av de en genomsnittlig amerikan lägger på sin utbildning och har bättre resultat på testen i skolan. (Charles Kenny, 2012) Utbildningen i USA är en stor social utmaning. De privata skolorna håller en högre standard är de kommunala skolorna och de privata skolorna kostar stora summor pengar. Detta blir en social utmaning eftersom det gör att enbart övre och övre- medelklass i USA har råd med en bättre utbildning på grundskolenivå. USA har ett

nationella resultat test som ska skickas in till de federala myndigheten, men eftersom alla stater sätter själva sin lägsta nivå kan delstaten välja att sänka sin lägsta nivå för att få godkända resultat för de federala myndigheten(Walter Isaacson 2009). Syftet med detta arbete är att se vilka konsekvenser USAs utbildningssystem utifrån ett politiskt, socialt, ekonomiskt perspektiv, vilka eventuella lösningar som finns på problemen samt att besvara frågeställning ” Vad är orsaken till att USAs skolsystem ser ut som det gör idag och vilka konsekvenser medför den?”

2


”Delstaterna och de lokala myndigheterna har huvudansvaret för skolorna, detta göra att kvalitén på skolorna varierar enormt nationellt ”

Situations beskrivning 
 Skolorna i USA skiljer sig mycket mellan de olika delstaterna, detta beror på att det är delstaterna och de lokala myndigheterna som har huvudansvaret för skolsystemet. Den federala staten bidrar endast finansiella bidrag genom nationella reformer. (Johannesson Martina 2011) Från 1965 till 2003 lade den federala makten i USA mer än 242 miljarder dollar för att utbilda utsatta barn. Trots detta är det ett stort glapp mellan de rika och de fattiga. Enligt en undersökning av ”National Assessment of Education Progress” (NAEP) visade det sig att år 2000 att 32 procent av fyraårs klassare (10-11år) kunde läsa på bildad nivå och visa sina akademiska kunskaper. Samma undersökning visade att nivån för de högpresterande eleverna hade förbättrats. Den federala myndigheten började efter den undersökningen, 2001 en satsning för att höja kvalitén på skolan genom en reform ” No child left behind” av George Bush, där det bland annat ingick krav på utvärdering och uppföljning av skolresultat. 2009 lades även Barack Obama en del av det ekonomiska stimulanspaketet på utbildning och framför allt utbildning av lärare. I reformen ”No child left behind” ingår nationella test som ska ge skolan, föräldrarna och eleverna information om elevens utveckling och nivå. I fall resultatet är underkänt, ska eleverna få stöd av skolan för att kunna förbättra detta. I reformen ingår även att föräldrarna ska kunna se vilka skolor som har bäst resultat, respektive bristande resultat. (U.S. Dapartment of Education 2003) Barnen i USA börjar vanligtvis skolan vid 6 års ålder och har skolplikt fram till 16 års ålder. Elementary School (grundskolan) är 6-8 år lång de olika staterna, efter det är high school (gymnasieutbildning) upp till fyra år. 87 % av alla vux3


” I den amerikanska konstitutionen står det att hela ansvaret för utbildningen ligger på delstaterna. Det är deras ansvar att styra, finansiera och inrätta skolor. ”

na över 25 år hade år 2008 en gymnasieutbildning . Majoriteten av ungdomarna i USA går en kostnadsfri utbildning i kommunala skolor ända upp till gymnasiet, men en stor andel väljer att gå i privata skolor. (NE) Undervisningen i de privata skolorna anses ofta vara bättre än på de kommunala skolorna. (Jones, M Jeffrey 2012) 


Historia om Utbildningssystemet i USA
 När skolorna inrättades i USA styrdes de helt lokalt. I den amerikanska konstitutionen står det att hela ansvaret för utbildningen ligger på delstaterna. Det är deras ansvar att styra, finansiera och inrätta skolor. Detta skiljer sig mycket från Europa där skolorna tillkom genom centrala beslut i landet. Att ansvaret har varit på en lokal nivå har inneburit att kvalitén i skolorna runt om i USA har varierat mycket, både sätt till resurser och resultat. Gymnasieskolan inrättades i USA på senare 1800-tal och detta var ett lokalt initiativ precis som den elementära skolan hade varit när den inrättades. På 1800-talet fanns det även en allmänskola som tog hand om barnen som i upptagningsområden. Detta sågs som ett sätt att få med alla i samhället, som en ryggrad för demokratin. (NE)

4


AV S N I T T 2

POLITISKT PERSPEKTIV ORSAK Under den amerikanska revolutionen tog amerikanerna de liberala tankarna till verklighet. (Niklas Eriksson, 2009) Efter självständighetsförklaringen 1776 har liberalismen legat som grund i det amerikanska samhället. En annan ideologi, som tillsammans med liberalismen, dominerat i USA sedan 1860 är konservatismen. Konservatismen och liberalismen ligger som grund för USAs två största partier republikanerna och demokraterna. Konservatismen är den ideologi som ligger i grund för republikanerna och liberalismen ligger som grund för demokraterna. (Johannesson Martina 2011) Det är således liberalismen och konservatismen som är ideologierna som har format USAs poltik, ekonomi och invånare. I en undersökning av Pew Resurch visades det tydligt att USAs ideologiska tankar har påverkat hur individer ser på samhället. 58 % av USAs befolkning värdesätter ”att varje individ ska ha friheten att sträva efter sina livsmål utan statlig inblandning” högre än ”att staten garanterar att ingen far illa”. I länder i Europa, visade det sig att de flesta värdesatte ”att staten garanterar att ingen far illa” högre än det första alternativet. Utifrån denna undersökning kan man tydligt se att USA generellt har en mer liberal syn på samhället och hur det ska styras än vad flera länder i Europa har. (Pew Resurch 2012) De ideologiska tankarna ligger även som grund för USAs skolsystem. Skolsystem är individ anpassat med negativ frihet för individer att själva helt fritt få välja och ansvara för sin egen utbildning, en liberal grundtanke. Men även konservativa tankar att det är familjens ansvar att ta hand om att ansvara för barnens utbildning, det är familjen som ska finansiera hela utbildningen utan något stöd från staten. I USA är det också vanligare med hemskolning än vad det är i exempelvis i Sverige, detta visar också på hur de konservativa tankarna med familjen i fokus har påverkat samhället. Dessa ideo-

5


logiska tankar som format USA har även format skolsystemet och har orsakat att det ser ut som det gör idag. POLITISKA KONSEKVENSER PÅ GRUPPNIVÅ Den viktigaste enheten i Dahls modell är förståelse, att medborgarna i ett samhälle förstår samhället och därmed kan ifrågasätta ledarna i ett land samt kräva sina rättigheter som de är berättigade. För att kunna förstå samhället behöver alla en bra grundutbildning. Den varierade kvalitén på utbildning påverkar dem som får en sämre utbildning enormt politisk sätt. En upplyst förståelse ligger som i grund för att de andra bitarna i Dahls modell ska fungera. Brister i upplystheten kan leda till att flera inte utnyttjar sin rösträtt eftersom man inte är insatt eller förstår vikten i att rösta och delta, vilket gör att man kan få ett ineffektivt valdeltagande. Grupper i samhället blir också indirekt uteslutna eftersom de inte förstå det som händer och där med inte kan utnyttja sina rättigheter, eftersom de inte känner till dem. För att en demokrati ska fungera på bästa sätt gäller det att alla förstår sina rättigheter och känner sig delaktiga och representerade. Om grundstenen förståelse inte finns i ett samhälle, hindrar det alla de andra byggstenarna finns. Grupper i samhället vet inte och kan inte kräva sina rättigheter och blir därmed inte inkluderade i demokratin.

6


AV S N I T T 3

EKONOMISKT PERSPEKTIV Skolan i USA finansieras först och främst av lokala myndigheter i delstaten genom skattepengar, men de federala myndigheterna kan också ge finansiella bidrag genom reformer. Det finns kommunala skolor ända upp till ”High school” men privata skolor är vanligt förekommande. Privatskolor i USA kan ta ut en avgift varje termin av hushållen. För elever som vill studera vidare på Collage, kostar all utbildning, dock kan eleverna få ekonomiskt bidrag om eleven har anmärkt sig extra i skolan eller i sport i form av stipendium. Elever kan även ansöka om bidrag från delstaten.(Johannesson Martina. 2011). Utbildningskostnaderna är dock den högsta i hela världen. (Charles Kenny, 2012) År 2002 visade en undersökning av Statistiska central banken att USA var de land som hade de största utbildningskostnadernas andel av BNP. Samma undersökning visade också att USA vad de land som lade störst del av alla länder på högskolenivå. USA hade en längre siffra än Sverige på grund och gymnasienivå. (SCB)

7


KONSEKVENSER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ Utbildning i ett land är en positiv extern effekt, det vill säga att en satsning på utbildning kommer i längden gynna ett samhälle ekonomiskt. Det kapital man lägger på utbildning kommer att komma tillbaka till staten senare. Genom att hålla en hög nivå på utbildningen, höjer man humankapitalet i samhället. Humankapital är en produktionsfaktors som behövs för att producera produkter samt tjänster i ett samhälle. Ett höjt humankapital kommer i längden att gynna samhället, eftersom ett välbetalt arbete ger hushållen mer kapital att röra sig med, vilket gör att dem kan konsumera mer och stimulera andra företag, betala större andel skatt, samt ökande sparande och amorteringar till kreditinstruktioner. Detta kommer med andra ord att gynna det samhällsekonomiska kretsloppet i längden och vara en positiv extern effekt. Enligt fler undersökningar visar det att USA lägger en relativ stort kapital på utbildning. Problematiken i USA är först och främst att staten lägger för liten del på utbildningen utan att pengarna används på fel sätt. Klyftorna mellan rika och fattiga ökar markant och genom att inte lägger mer fokus på de som verkligen behöver den motverkar staten inte detta problem. Genom reformerna som infördes 2002 och 2009 förbättras lägget i USA, men om förändringarna och satsningarna inte börjar visa sig mer kommer detta skapa problem för samhället. USA lägger idag fortfarande mindre andel av utbildningskostnaderna BNP på grundskoleoch gymnasienivå, vilket är grundproblemet, eftersom elever som inte får en utbildning från början kommer få svårt att få stipendium att plugga vidare, vilket är räddningen för många som har det sämre ställt ekonomiskt. Problematiken kommer då bli att samhället måste utveckla och hjälpa de människor som hamnar utanför i samhället genom att de inte klarar utbildningen, vilket kommer att kosta samhället mycket pengar i och med att dem troligtvis kommer få svårt att få ett jobb utan utbildning och då lätt hamnar utanför i samhället. Detta kommer att påverka samhället negativt eftersom det kommer att kosta staten mycket att ta hand om dessa grupper som hamnar utanför.

8


AV S N I T T 4

SOCIALT PERSPEKTIV Dessa ideologiska tankar påverkar samhället enormt. Det är de ideologiska tankarna som lägger grunden i politiken som i sin tur lägger grunden för samhället. Politikern och lagstiftningen i landet skapar starka normer om vad som är rätt och fel genom ekonomiska sanktioner, som belönar eller bestraffar ett beteende. Man kan tydligt se att USA uppmuntrar att människor arbetar och tjänar mycket pengar i och med att utbildningen kostar så mycket pengar. I och med den varierade kvalitén på skolan ökar klyftorna i USA. De rika som har råd att betala för en bättre utbildning ger sina barn ett enormt försprång jämfört med de som inte var det lika bra ekonomiskt ställt och där med inte heller har samma möjligheter att ge barnen en bra utbildning. Detta göra att personer med ekonomiskt försprång får en stor fördel med utbildningen också och de individer som inte har de ekonomiskt stabilt får problem i och med en dålig utbildning. Klyftorna i nästa generation kommer att öka, mellan de med utbildning och bra jobb och de utan en bra utbildning och därmed sämre arbete. I och med att skolorna håller en ojämn nivå ger man människor olika förutsättningar för att lyckas i livet och uppnå sina mål och drömmar. De med pengar får ännu mer framgång och de utan pengar får det ännu sämre. Individer i vissa delar kommer inte att kunna lyckas lika bra!

9


Personen i modellen har påverkats att USAs instabila ekonomi de senaste åren och av politiken som har format normer i samhället att man lyckas om man får pengar. Den dåliga ekonomin har i sin tur påverkat den kommunala skolan och staten har varit tvungen att dra in på skolan. Familjen och vännerna har problem med sin skola och arbetsplats som har påverkats av ekonomin. Samtidigt uppmuntrar media och normer i samhället till att konsumera och att tjäna pengar, genom att sätta normsystem och ekonomiska sanktioner. Personen har då påverkats av den yttre och mellan sektorn negativt. Detta kan leda till att personen i sin tur mår dålig. Utan resurser i skolan eller hemma ser barnet att den inte kan nå sina drömmar och få det jobb som den vill, tjäna pengar och i sin tur ge sina barn en bra framtid. Detta är ett exempel på hur en person kan påverkas av samhället och brister i skolan. Om den kommunala skolan kunnat bibehålla en bra standard hade barnet kunna med hjälp av stöd i skolan nå sina mål, vilket inte är möjligt. Eftersom krav i de olika staterna också ser olika ut kommer barnet om hen bor i en delstat med sämre standard också få problem att konkurrera med elever från andra delstater. Detta visar på hur individer som inte får stöd från skolan kommer att påverkas och inte ges samma möjligheter i livet som andra. Detta kommer göra att dessa individer kommer kunna få en stabil ekonomi, eller jobb vilket kan leda till att personen hamnar utanför samhället. Att ha ekonomiska klyftor i ett samhälle är normalt, men om klyftorna blir för stora kan det för orsaka allvarliga konsekvenser. Historiskt sätt kan man se att när klyftorna mellan över och underklass blivit för höga kan det leda till en revolution, exempel på detta är franska revolutionen.

10


AV S N I T T 5

VILKA GYNNAS AV USAS SKOLSYSTEM? USAs utbildningssystem har självklart fördelar också. USA lägger en stor del av utbildningskostnadernas andel av BNP på senare utbildning, vilket också har gett tydligt resultat i och med att USAs universitetsutbildningar är bäst i världen. Detta gynnar de grupper i samhället som har resurser att gå på de bästa skolorna, eftersom det finns enorma möjligheter att få en utbildning i världsklass om du har ambitionen, talangen och ekonomin. USAs utbildnings system stoppar inte eleverna utan eleverna och föräldrarna kan utmana sig/sina barn till sin fulla potential genom att välja utbildning. Eftersom skolorna kan ta betalt för undervisningen kan detta också medföra bättre lön för lärare, vilket kan höja kvalitén på skolorna. För samhället finns det också positiva aspekter med skolsystemet i USA, genom att ha skolor som tar in vinst kan det skapa motivation hos befolkningen i landet. Människor vill komma långt i sitt jobb för att kunna ha råd att betala en bra utbildning för deras barn. Barnen kan också få motivation genom att elever som utmärker sig extra kan få stipendium. Man kan därför argumentera att det är positivt med att ha bättre och sämre skolor i ett samhälle eftersom det kan göra att befolkningen får motivation att komma långt och att möjligheterna för att komma långt finns. Den kritik som kan ges är då att alla människor inte kommer att kunna ha samma möjligheter eftersom kvalitén varierar så mycket och att det kräver att familjen har en stabil ekonomi.

11


AV S N I T T 6

LÖSNINGAR- FINNS DET NÅGRA? Att lösa USAs problem med den varierande utbildningen är väldigt svårt. Orsaken till att skolsystemet ser ut som det gör idag är för att det är en del av deras kultur att sätta individen i första hand och låta familjen ansvara för utbildningen. Dessa tankar är djup ingrodda i amerikanarna sedan deras självständighetsförklaring och att ändra dessa normer och ideologier i samhället är inte något som kan göras över en natt. För den mest logiska lösningen på detta är att fortsätta med arbetet och reformerna som kom 2001 att ge extra stöd i utbildningen till mer utsatta barn. Problematiken med dessa reformer är att det är fortfarande inte staten som har huvudansvaret för utbildningen utan ansvaret ligger hos delstaterna. Det är delstaterna har rätt att bestämma hur lång skolplikten är och vilka krav som finns hos eleverna. Detta en av orsakerna varför kvalitén varierar så mycket. Det problematiska med utbildningen i USA är att staten och individerna lägger ett stort kapital på utbildningen, men problemet är att det inte finns någon direkt kontroll av hur skolan sköts nationellt. I Sverige har vi nationella proven men i USA finns det motsvarande i USA, delstaterna måste skicka in provresultat och statistik, men eftersom delstaterna sätter sin egen lägsta nivå på det som ska skickas in till den federala myndigheten blir det svårt att kontrollera den verkliga standarden. För att kunna höja standarden på skolorna kan det därför ses som nödvändigt att kontrollera standarden och att kapitalet borde läggas på en förbättrad nationell kontroll. Detta skulle dock i sin tur innebära att staten skulle få större inflytande i skolorna och där med även hos amerikanarna, vilket går emot normerna i samhället. I grund och botten behöver landet helt enkelt normerna i samhället ändras och tillåta att staten tar större ansvar för utbildningen. Dock kan man se att enligt liberalismen är upplysthet och utbildning en viktig del för att kunna ge människor de rätta verktygen för att ansvar för sig själva. Amerikanarna har börjat inse deras enorma problem, men frågan måste få ännu mer uppmärksamhet för om reformerna inte börja ge någon 12


AV S N I T T 7

KÄLLFÖRTECKNING OCH KÄLLKRITIK Landguiden: Är den en av det Utrikespolitiska institutet som fungerar som ett uppslagsverk för att skildra länder. Det är en andrahandskälla. Johannesson Martina har arbetat på UI sedan 1993. Hon är tillsammans med Lena Karlsson redaktör för världens dagsfrågor. Hon har därför gedigen kunskap om ämnet. Gallup: Ger fakta och analyser föra att upplysa ledare. Källan har 75 års erfarenhet. Källan arbetar med privata och offentliga organisationer. Gallup har 2000 yrkesverksamma tjänster i 40 kontor värden över. US. Department of Education har skrivit information om den nya reformen No child left behind. Källan har definitivt kunskap om ämnet men eftersom det är skrivet av USAs utbildningsdepartement kommer allt vara skrivet ifrån deras perspektiv. Källan kan därför vara vinklad för statens fördel. Källförteckning: Jones, M Jeffrey. In U.S., Private Schools Get Top Marks For Educating Children. Gallup Politics. 2012-09-29. http://www.gallup.com/poll/156974/private-schools-top-marks-educating-children.a spx (Hämtdatum: 2013-03-26) 


Johannesson Martina. Utbildning USA. Landguiden. 2011-02-21. http://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Utbildning
 (Hämtdatum: 2013-04-10) 
 Kenny, Charles. The Real Reason America’s Schools Stink. Global Economics. Bloomberg Businessweek. 2012-09-19
 http://www.businessweek.com/articles/2012-08-19/the-real-reason-americas-school s-stink
 (Hämtdatum 2013-04-12) 


US. Department of Education. No child left behind- A parents Guide. 2003. http://www2.ed.gov/parents/academic/involve/nclbguide/parentsguide.pdf
 (Hämtdatum 2013-04-15) 


Statistiska Centralbyrån. Norden Satsar med på utbildning. 2002.
 http://www2.ed.gov/parents/academic/involve/nclbguide/parentsguide.pdf
 (Hämtdatum 2013-04-20) 
 13


The Economist. Pisa envy. Research comparing educational achievement between countries is growing. 2013-01-19
 http://www.economist.com/news/international/21569689-research-comparing-educ ational-achievement-between-countries-growing-drawing
 (Hämtdatum: 2013-04-20) 


NE. USA utbildning. 
 http://www.ne.se/enkel/usa/utbildning
 (Hämtdatum 2013-03-10) 


PewResurch Global Attitude Project. The Amreican- Western European values Gap. 2012-12-29
 http://www.pewglobal.org/2011/11/17/the-american-western-european-values-gap/
 (Hämtdatum: 2013-03-29

14


Tema usa caroline 1