LEVE! nr 3 2020

Andar och spiritism i centrum för Sara Duppils

”Känslan av någon annans närvaro är en del av att vara människa.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

REDAKTÖRENS RUTA LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 400

”Det känns som att vi har utvecklat en inbyggd, automatisk avståndsmekanism” Text Anna Sällberg

Den här höstterminen välkomnande vi stu-

denter till campus på Högskolan i Gävle igen. Efter en vår och sommar då all undervisning genomförts på distans försöker vi så smått återgå lite till hur det var innan coronapandemin kom och drog undan mattan för oss. Men allt är inte som vanligt. Absolut inte. Det känns som att vi har utvecklat en inbyggd, automatisk avståndsmekanism som scannar av omgivningen och gör att vi ställer och sätter oss ett par meter ifrån varandra, tar ett steg bakåt och går runt varandra när vi möts i korridorerna.

På Högskolan i Gävle gör vi vad vi kan för att vara ett välkomnande lärosäte, framför allt för helt nya studenter, samtidigt som det fortfarande är viktigt att hålla avstånd och tvätta händerna. Inför den här terminsstarten gjorde vi något som vi aldrig gjort förut. Och efteråt funderade nog många just ”varför har vi inte gjort det här förut?!”.

Liksom de flesta andra arrangemang genomförde vi vår introduktionsdag för nya studenter digitalt, genom en livesändning på Facebook. Det skapade möjligheter för studenterna som tittade att under sändningens gång knyta kontakt med varandra och skapa grupper med hjälp av kommenDu hittar oss även på sociala medier som

Facebook

tarsfunktionen. Samtidigt innebar själva inspelningen att studenter kan se introduktionen när som helst i efterhand. Även om det finns en ledsam bakgrund till våra nya digitala mötesformer så har de onekligen skapat nya möjligheter för att nå en bredare publik.

När det gäller innehållet i det här numret ska

du också få komma lite närmare ”den andra världen” med hjälp av Sara Duppils, lärare i religionspsykologi. Hon har undersökt människors erfarenheter av andar och känslan av att det där ”något” finns närvarande i samma rum (s. 8–11).

Läs också om Anna Efvermans viktiga forskning som handlar om vilka faktorer som kan vara avgörande för en patient som genomgår cancerbehandling ska kunna förbättra sin livskvalitet (s. 4–6).

Tidningen LEVE! kommer nu att ta ett litet uppehåll under några månader. Anledningen är att vi på min avdelning behöver prioritera annorlunda och för min del innebär det att jag ska fokusera lite extra på vårt löpande nyhetsarbete och på sociala medier.

Men vi räknar med att vara tillbaka med ett rykande färskt nummer under våren 2021!

Ta hand om dig!

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

Vikten av aktiva och delaktiga cancerpatienter Vid svår sjukdom är det viktigt för patienter att kunna fortsätta att röra på sig och vara delaktiga i beslut kring behandling, visar Anna Efvermans forskning.

SIDAN 16

SIDAN 8

Andar och spiritism som drivkraft Händelser då personer upplever en närvarokänsla av någon eller något odefinierbart är ett stigmatiserat ämne som alltid engagerat Sara Duppils, lärare i religionspsykologi.

SIDAN 19

Givande samverkan mellan utbildning och företag

Miljö och hållbarhet som jobb och fritidsintresse

Co-op är en utbildningsform då studenter varvar teori på Högskolan med praktik på ett företag. Upplägget har visat sig gynna alla parter.

Stella Hildebrandt studerar till miljöstrateg och vill utveckla sitt företagande inom miljö och hållbar utveckling för att inspirera andra att leva mer hållbart.

SIDAN 12

Sommarjobb inom hemtjänst gav lärdomar för livet Vi fortsätter att följa sjuksköterskestudenten Marie Kihlström som nu är tillbaka för metodövningar på campus efter ett lärorikt jobb inom hemtjänsten under sommaren.

SIDAN 20

Modern teknik inom vård och omsorg Andreas Örnehag forskar om hur nya tekniska möjligheter ska kunna avlasta vårdpersonal och underlätta för äldre personer.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

3

Fysisk aktivitet och delaktighet viktigt för högre livskvalitet vid cancerbehandling Att få stöd att röra på sig och vara delaktig i sin behandling kan vara avgörande för att en cancerpatient ska känna högre livskvalitet under en svår sjukdomsperiod.

Det visar forskning som Anna Efverman, docent i vårdvetenskap, jobbar med vid Högskolan i Gävle.

Text och foto Anna Sällberg

4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

INBLICK

”Min forskning fokuserar på att minska symptom och öka funktion, aktivitet och arbetsförmåga vid långvarig ohälsa.”

A

tt få ett cancerbesked är en mardröm både för den som drabbas och för de anhöriga. Livet ställs på ända och ofta startar då en lång kamp för överlevnad. Viktiga beslut kring behandling ska fattas samtidigt som en dräglig vardag ska fortsätta.

– Ofta hamnar fokus inom vården mest på de medicinska aspekterna av cancerbehandlingen och de mer vårdvetenskapliga frågorna kan vara ganska eftersatta. Men i en sådan svår och skör situation är cancerpatientens vårdvetenskapliga behov nog så viktiga för personens livskvalitet, säger Anna Efverman.

Hon är docent i vårdvetenskap och jobbar som universitetslektor med

både forskning och undervisning vid sjuksköterskeprogrammet på Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar just om de vårdvetenskapliga aspekterna för en patient före, under och efter cancerbehandling.

– Min forskning fokuserar på att minska symptom och öka funktion, aktivitet och arbetsförmåga vid långvarig ohälsa, särskilt kopp-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

5

INBLICK lat till cancersjukdom. Det kan handla om att stödja patienter till en bättre vardag under och bortom sin cancersjukdom, att underlätta återgång till arbete, öka livskvaliteten och främja ett hälsosamt liv.

Nyligen har hon presenterat en studie som handlade om patienters erfarenheter av delaktighet vid beslut om cancerbehandlingen inom vården. Där har Anna Efverman sett stora skillnader beroende på till exempel ålder, kön, utbildningsnivå, civiltillstånd med mera.

– Delaktigheten är viktig, för de som erfar att de i högre grad är delaktiga i behandlingsbeslutet upplever bättre livskvalitet både under och efter sin cancerbehandling. Resultatet visade att de grupper som upplevde mindre delaktighet var bland annat män, äldre, personer som inte bodde med någon partner, personer med lägre funktion i vardag och arbete, men också högutbildade personer.

Det kan ha koppling till vilken förmåga, men också vilka förväntningar, olika personer har på att vara delaktiga i behandlingsbeslutet, säger hon.

Delaktighet kan i det här fallet handla om att patienten upplever sig ha tillräcklig kunskap om vad behandlingen innebär och medför och Anna Efverman upplever sig själv som en aktiv aktör i de beslut som fattas.

– Eftersom den här studien visade att de som i högre utsträckning var delaktiga i behandlingsbeslutet också upplevde bättre livskvalitet så tycks det väldigt viktigt att stödja patienter i att förstå den behandling som väntar och vilka biverkningar som kan följa, för att få en känsla av delaktighet, säger Anna Efverman.

Hur kan resultaten från den här studien användas?

– De kan användas av vårdpersonal för att få mer information om vilka grupper av patienter som kan behöva uppmärksammas lite extra och få mer stöd för att känna sig mer delaktiga.

Anna Efvermans forskning är knuten till behandling vid olika typer av cancerdiagnoser.

6

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

– Frågorna är generella eftersom det handlar om den nedgång i fysisk funktion som en patient får vid cancerbehandling. Att förbättra den fysiska funktionen är av stor vikt, inte minst med tanke på arbetslivets utmaningar i dag då vi förväntas jobba länge och vara i arbete till större del trots långvariga ohälsotillstånd. Behoven är personcentrerade snarare än kopplade till en viss diagnos.

Just nu jobbar hon med en annan studie där hon tillsammans med flera medarbetare följer upp överlevande cancerpatienter flera år efter behandling. Hon samlar in data som rör deras hälsa, kapacitet, aktivitet och om de är i arbete eller olika grad av sjukskrivning.

– Det är väldigt värdefullt att hitta olika kännetecken hos de här personerna som är kopplade till vad som är lyckosamt för att återfå funktion, få bättre livskvalitet och vara fysiskt aktiv på en nivå som ger hälsovinster.

Vilka lärdomar har du fått genom din forskning?

– Det är väldigt inspirerande för det märks att det går att göra skillnad för personer under och efter långvarigt ohälsotillstånd. Därför känns det viktigt att göra de här studierna i nära samverkan med dem som är drabbade och med patient- och anhörigföreningar.

Utifrån de studier hon jobbat med kan Anna Efverman dra några slutsatser när det gäller faktorer som kan vara avgörande för att en patient ska kunna må så bra som möjligt under och efter en svår period med sjukdom.

– Det är viktigt att stötta personerna till bättre symtomlindring och kontroll över sina symtom så att personerna vågar och kan bevara sin aktivitet i så stor utsträckning som det går under en cancerbehandling. Fysisk aktivitet, till exempel promenader, har i forskning överlag visat sig vara väldigt viktigt. Där finns en svår utmaning i och med att det är så tufft att både mäkta med tillvaron när du är svårt sjuk samtidigt som du ska kunna lita på att det är bra att röra på sig både under och efter behandlingen. Där har vi en stor funktion att fylla. 

IAKTTAGET

Ny bok belyser vikten av undervisning och didaktik i förskolan Barns lärande i förskolan har hamnat alltmer i fokus i och med en ny läroplan som ökat kraven på undervisning i förskolan. De tre lärarna och forskarna Lena O Magnusson, Kerstin Bäckman och Annika Elm har tillsammans skrivit en bok inriktad på didaktik i förskolan.

Text Anna Sällberg

”Förskola, barn och undervisning – didaktik i förskolan” är

namnet på boken som de tre redaktörerna står bakom. De jobbar alla inom utbildningsvetenskap vid Högskolan i Gävle; Kerstin Bäckman och Annika Elm inom didaktik och Lena O Magnusson inom bildpedagogik.

– Vi har skrivit en bok som vi anser saknats inom våra utbildningar. Det är en praktiknära bok som såväl förskollärarstudenter som yrkesverksamma i förskolan kan ha glädje och nytta av, säger Kerstin Bäckman.

Forskargruppen Early Childhood Education (ECE) arbetar med praktiknära forskning. Några forskningsprojekt genomförs i samarbete med förskollärare och rektorer och vid Högskolan i Gävle deltar en del förskollärare och studenter inom förskollärarprogrammet.

– Didaktik är särskilt aktuellt i relation till begreppen utbildning och undervisning i den nyligen reviderade läroplanen. Dessutom är didaktik betydelsefullt i den fortsatta förskoleforskningen som fokuserar på relationer mellan förskollärare, barn och miljö, säger Annika Elm. Boken ska nu bland annat användas inom förskolärarpro-

rar för förskolans utveckling.

I boken ges flera exempel på hur didaktiska frågor kan användas för att förstå hur förskollärare kan skapa och ta vara på lärandesituationer i förskolans vardagsaktiviteter men även för att förstå hur barn kan lära sig. Till exempel: • Barn kan lära om friktion genom att släppa saker i en rutschkana och se vad som åker fort och vad som åker långsamt (naturvetenskap) • Barn kan leka att de programmerar sig själva att klä på sig (programmering) • Barn kan observera och fotografera myror utomhus och sedan få se bilderna på storbildsskärm för att lära sig om storlek och form (matematik) • Pedagoger kan följa barns bildskapande för att förstå deras intressen och hur de tänker (bildpedagogik) – Leken är central i barns lärande och i förskolans utbildning. Det blir tydligt i flera av kapitlen i boken som vi har skrivit. Det är också tydligt att förskollärare har en viktig roll när det gäller att stimulera barnen med stöd av didaktiska frågor, utmana barns lärande och uppmuntra dem att reflektera, säger Lena O Magnusson. 

grammet, i uppdragsutbildningar och av rektorer som ansva-

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

7

Den andra världen lockar Sara Duppils att utforska mystik och spiritism En lätt smekning i håret, en gestalt som visar sig eller ljud utan tydlig källa. Andar och den andra världen fascinerar och väcker både nyfikenhet och skepsis.

Religionspsykologiläraren Sara Duppils har fördjupat sig i andra människors erfarenheter av känslan av att något eller någon finns närvarande i samma rum.

Text Anna Sällberg

8

Foto Britt Mattsson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

NÄRGÅNGET

U

pplevelser som barn väckte Sara Duppils nyfikenhet på det spiritistiska. Intresset har sedan drivit henne under hela livet att ta reda på mer om en värld som kan kännas så nära, men ändå så långt bort. Den andra världen.

– Jag har forskat om samtida spiritism, föreställningar om andar och så kallade extraordinära upplevelser. Det här är ett område som har varit stigmatiserat länge i Sverige och även i andra länder, men framför allt i Sverige. Men jag vill trycka på det här att känslan av någon annans närvaro är något naturligt och en del av att vara människa, säger Sara Duppils.

För det är så hon brukar vilja benämna det; en närvarokänsla, känslan av att inte vara ensam.

– Mitt intresse grundar sig i att jag, liksom väldigt många andra, har haft upplevelser som barn av att det finns någonting där, det där ”något”. Det här är också vanligt hos vuxna men eftersom det är stigmatiserat är det inget man pratar om.

Hon beskriver de mest klassiska upplevelserna av andar som brukar förekomma: – Många upplever att det är något eller någon som är nära dem. Man kanske kan höra ljud som man inte hittar en källa till, känna lukter, att någon smeker ens hår eller vidrör en på annat sätt. Det kan också handla om att man tycker sig se gestalter.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

9

”I populärkulturen förekommer det här väldigt ofta och många barnprogram är influerade av bland annat andar och spöken.”

Leif Nahnfeldt

10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

NÄRGÅNGET Under fem års doktorandstudier har hon för-

djupat sig inom det spiritistiska och andra människors erfarenheter av upplevelser av andar och den andra världen. Hon har varit knuten till Åbo akademi, ett svenskspråkigt universitet i Finland, där de har en lång tradition av samarbete med folklorister och är väl bekanta med folktro, ritualer, magi och andra begrepp kopplade till religion.

– I mina studier har jag bland annat gjort en väldigt stor, digital samhällsanalys. Jag har studerat diskussioner som finns i många olika forum och sociala nätverk på internet.

Internet har öppnat en helt ny värld när det gäller religion och det är framför allt där det talas om sådana här upplevelser av den andra världen. Sedan har jag även studerat vad som skrivs i media, i populärkultur och hur det skildras i tv-spel, säger Sara Duppils.

För att komplettera den insamlingen av material har hon även gjort intervjuer med en del personer för att få en djupare förståelse för bakgrundshistorier, hur dessa personer tänker kring den andra världen och livet efter döden.

– I populärkulturen förekommer det här väldigt ofta och många barnprogram är influerade av bland annat andar och spöken.

Till exempel Mysteriet på Greveholm, Spöket Laban och Scooby-Doo. Ofta finns det också muntliga traditioner och berättelser som man håller inom familjen för att det är stigmatiserat, som ”din gammelmormor sa alltid att …”, berättar Sara Duppils.

Hon betonar att händelser och känslan av att någon eller något är närvarande inte bör ses som någonting otäckt eller konstigt, utan snarare att det är helt naturligt för människan.

– De här upplevelserna kallas ofta för övernaturliga eller paranormala inom litteraturen. Men jag tycker att det är fel be-

grepp som stigmatiserar det ytterligare.

Känslan av ”det andras” närhet är en del av vår normala upplevelse- och känsloflora skulle jag säga.

Det här är ett område som är lite mystiskt, vissa tror på det och andra inte, och det finns en del skepsis. Hur tänker du kring det?

– Det finns en lång tradition av det och folk får tycka och tänka vad de vill. Det är rätt bisarrt att man ur ett vetenskapligt perspektiv ska låta bli att forska om något för att man inte tycker att det passar in i sin förståelse av världen. Inom humaniora tittar vi hela tiden på hur människor erfar världen och hur den påverkar oss. När jag började forska var jag väldigt ensam inom området, men på senare år har jag märkt att fler börjat forska om liknande upplevelser vid andra universitet, så det är roligt, säger Sara Duppils.

Hon hoppas att hennes forskningsresultat ska

kunna användas för att minska stigmatiseringen, skapa en ökad förståelse för upplevelser av vad människor tolkar vara den andra världen och för att visa att internet har blivit en ny digital plattform där spiritistiska föreställningar får växa och utvecklas genom diskussioner med andra i olika forum.

– Den här typen av erfarenheter kan vara meningsskapande för många. För den som har en upplevelse kan den bli ett bevis på att det inte bara är den fysiska, naturvetenskapliga världen som finns, utan att det även finns något mer. Det kan också minska rädslan för döden då många spiritistiska föreställningar i dag handlar om att människor inte riktigt anses dö, utan man transformeras och fortlever, men i en annan existensform och i en annan värld som är närliggande vår värld. 

SARA vid sidan om Namn: Sara Duppils Titel: Universitetsadjunkt i religionspsykologi Ålder: 45 år Bor: I hus i Storvik i Sandvikens kommun Familj: Man, två barn och tre katter Intressen: ”Jag har inte haft någon fritid på länge känns det som!

Eftersom jag har varit en ofinansierad doktorand har jag arbetat heltid och forskat vid sidan om.”

Musik: ”Jag lyssnar på lite olika beroende på humöret. Det blir mycket filmmusik för att komma i stämning när jag sitter och arbetar, till exempel från Twin Peaks.

Jag gillar spiritistiska filmer med mystik. Annars, när jag inte arbetar, gillar jag att lyssna på gothic rock (goth).”

Böcker: ”Jag läser mest faktaböcker för jag har många järn i elden och är väldigt intresserad av flera ämnen, som fornskandinavisk religion, folkreligion och även digitaliseringen i samhället och vad den betyder för oss i dag.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

11

I en reportageserie möter du Marie Kihlström, sjuksköterskestudent vid Högskolan i Gävle. Du får följa hennes resa från utbildningsstart till examen och allt hon möter på vägen under studietiden.

”Jag ville hoppa upp och jubla när jag stuckit en person i fingret” Efter en vår med distansstudier väntar nu nya utmaningar när sjuksköterskestudenten Marie Kihlström ska göra sin första verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Under sommaren har hon jobbat inom hemtjänsten i Årsunda – ett jobb som gett henne ovärderliga erfarenheter.

Text och foto Anna Sällberg

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

FÖLJ EN STUDENT

F

örsta gången vi fick träffa studenten Marie Kihlström deltog hon i vårterminens introduktionsdag för nya studenter. Då visste ingen hur den terminens undervisning sedan skulle komma att förändras.

– Än så länge har min utbildning varit på distans. När vi hade första momentet på skolan nu i slutet på augusti var det första gången vi sågs i klassen på väldigt länge. Vi började i januari och hann knappt börja prata med varandra eftersom allt blev på distans i mars och efter det sågs vi bara via datorn, säger Marie Kihlström.

Hur har det gått att plugga på distans?

– Det har gått bra. Jag har haft bra disciplin på pluggandet och gjorde en plan för mig själv vilka tider jag skulle sitta och plugga och vad jag skulle göra. Det tror jag är viktigt.

För när man inte är på skolan är det svårt att få den där motivationen att du faktiskt ska sitta och plugga varje dag eftersom det är studier på heltid. Det är lätt att hitta på något annat när man bara är hemma. Men jag tyckte att jag fick gjort det jag skulle!

Under sommaren har Marie Kihlström jobbat inom hemtjänsten i Årsunda. Hon fick då ansvar för att ge både läkemedel och insulinsprutor och fick intern utbildning i dessa frågor.

– Det var roligt att få det förtroendet redan första sommaren. Med tanke på min tidigare sprutfobi så var det en euforisk känsla, nästan så att jag ville hoppa upp och jubla när jag hade stuckit en person i fingret första gången.

grund av att de sitter isolerade och inte får ta emot besök.

Ensamma människor blir mycket mer ensamma nu. Det känns hemskt när det märks att många börjar tappa livsgnistan. Men det visar också att jobbet som hemtjänstpersonalen gör är otroligt viktigt. För många personer är den enda kontakten de får den kontakt som de har med oss inom hemtjänsten. Undersköterskors arbete är verkligen ett jobb som borde lyftas.

Marie Kihlström har nu läst drygt en termin på det treåriga

sjuksköterskeprogrammet och den här terminen ska hon genomföra sin första verksamhetsförlagda praktik (VFU) under sex veckor på en rehabiliteringsavdelning på Sandvikens sjukhus.

För att vara en person som trodde att ”hon aldrig skulle klara av att läsa på högskola” (som hon sa vid utbildningsstarten) tycker hon att studierna hittills har gått över förväntan.

– Jag har kommit in i studietekniken och får bra stöttning av dem runt omkring mig. Det är klart att det är lite jobbigt när jag aldrig har studerat på den här nivån tidigare. Men det är roligt och lärorikt och jag känner att jag har hamnat rätt. När du går och längtar efter att skolan ska börja efter sommaren, då känns det bra, säger hon. 

Följ med Marie under hennes högskolestudier i kommande nummer av LEVE!

I det första reportaget med Marie Kihlström i våras berättade

hon om sin extrema sprutfobi som under lång tid stoppat henne från att börja plugga till sitt drömyrke. Men efter att ha gått igenom terapi hade hon lyckats få sin fobi under kontroll.

– Det var inte så länge sedan jag blev av med sprutfobin och jag har fortfarande lite att jobba på. Men den där skräcken och paniken finns inte där. Nu kan jag faktiskt göra grejer och ta i saker som jag inte klarade av förut.

Sommarjobbet inom hemtjänsten innebar många insikter och lärdomar. Marie Kihlström fick också på nära håll ta del av en konsekvens i coronapandemins spår.

– Det märks hur dåligt många människor mår nu på

Namn: Marie Kihlström Ålder: 44 Gör: Studerar första året på sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan i Gävle.

Bor: : I hus i Årsunda.

Familj: Sambo och två katter.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

13

Högskolan livesände sin introdag

Nu är de första civilingenjörsstudenterna på plats För första gången har Högskolan i Gävle startat ett civilingenjörsprogram, med den unika inriktningen lantmäteriteknik.

Studenterna välkomnades av Högskolans rektor Ylva Fältholm i början av terminen. Totalt hade då 19 studenter antagits till programmet, varav 10 kvinnor och 9 män.

Inriktningen lantmäteriteknik bottnar i ett ökat behov av geodata i samhället. Det behövs till exempel i samband med den urbanisering och digitalisering som pågår globalt samt vid klimatförändringar.

– Den allt större efterfrågan av kvalificerad expertis är anledningen till att Högskolan i Gävle tog beslutet att starta en avancerad civilingenjörsutbildning inom ämnesområdet. Den är också den enda i sitt slag i Sverige. Att utbildningen är lokaliserad till just Gävle, med både Lantmäteriet och ett kluster av företag med geodata som utgångspunkt i sina affärsidéer, bidrar till att ytterligare stärka Gävle som ett erkänt nav inom geodatasektorn och med ett väl utvecklat nationellt och internationellt nätverk, säger Ylva Fältholm.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

Inför höstens terminsstart valde Högskolan i Gävle den här gången att genomföra en digital introduktionsdag, som livesändes på Facebook. Anledningen var förbudet mot folksamlingar med mer än 50 personer.

Den 26 augusti genomfördes en livesändning då Högskolan förberett en tillfällig studio med soffor i entrén vid Valhall.

Programledaren Petter Barrling ledde tittarna genom sändningen då gäster, som studentkåren, medarbetare som ansvarar för studentintroduktionen, prorektor och en student, fick dela med sig av sina tankar och tips till nya studenter.

Livesändningen hade över tusen tittare under pågående sändning och efteråt har inspelningen spridits och fått över 12 000 visningar och tusentals kommentarer från studenter som tog chansen att knyta kontakt och skapa grupper i anslutning till sändningen.

Du kan se sändningen i efterhand på Högskolan i Gävles Facebook-sida: facebook.com/hogskolanigavle

KORT OCH GOTT

Dofter avslöjar vilken skog som är mest värdefull att bevara

Återgång till campus men med undantag När höstterminen drog i gång innebar den en återgång till campusbaserad undervisning, men med vissa moment på nätbaserad distans. När studenter återigen välkomnades till campus vid terminsstart möttes de av färgglada ballonger och affischer med viktiga och omsorgsfullt utvalda budskap, som ”ta hand om dig” och ”visa omtanke – håll avstånd”.

För den som sökt en campusbaserad utbildning innebär det att studenten i stor utsträckning ska komma till campus i Gävle och det är särskilt förstaårsstudenter som prioriteras.

Undervisning och examination ska genomföras med hänsyn till pandemin. Det innebär att vissa moment, till exempel vid stora grupper, måste genomföras nätbaserat på distans för att motverka ökad smittspridning.

Kursansvariga och lärare planerar för att kunna möta studenterna på ett så ”coronasäkert” sätt som möjligt.

Studenter och anställda på Högskolan uppmanas att hålla avstånd och att följa Folkhälsomyndighetens övriga rekommendationer.

– Jag är glad att vi delvis kan återgå till campusförlagd undervisning. Det har inneburit mycket arbete att planera den här terminsstarten. Vi har fortfarande en pandemi och vi ska göra allt för att inte smittspridningen ska öka, säger rektor Ylva Fältholm.

Få skogar i dag anses vara orörda, men för att få ett motståndskraftigt samhälle i framtiden måste vi rädda de områden där den biologiska mångfalden är som värdefullast. Det säger Nils Ryrholm, professor i biologi vid Högskolan i Gävle.

Naturskog kallas den skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som kännetecknar urskog. I Norrbotten beräknas till exempel bara en tusendel av den skog som fanns för 100 eller 200 år sedan finnas kvar.

Genom att identifiera feromoner för sällsynta arter, det vill säga de osynliga, ofta artspecifika dofter honorna sänder ut för att locka hanar, kan forskarna använda enkla system som på ett snabbare och billigare sätt avslöjar om en skog innehåller nyckelarter som indikerar att skogen har höga biologiska värden.

– När vi utvecklar system med konstgjorda doftämnen går det att undersöka skogar genom att sätta ut små fällor och då se vilken skog som är biologiskt mest värdefull, säger Nils Ryrholm.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

15

Ett vinnande koncept som gynnar både studenter och arbetsgivare Co-op är utbildningsformen där studenter varvar studier med arbetsperioder på ett företag. Ofta leder det till fortsatt jobb för studenten även efter examen.

Möt Rita Al-Sabti och John Östblom som delar med sig av sina erfarenheter av co-op på energibolaget Sandviken Energi.

Text Anna Sällberg Foto Sofia Wike och Anna Sällberg

Rita Al-Sabti och John Östblom

C

o-op står för Cooperative Education och vid Högskolan i Gävle finns fyra högskoleingenjörsutbildningar med co-op-inriktning; automationsingenjör, energisystemingenjör, maskiningenjör och miljöingenjör.

Under utbildningen har studenten regelbundet arbetsperioder på ett företag, vilket innebär att arbetsgivare även får möjlighet att möta sina framtida medarbetare redan under pågående utbildning.

För Rita Al-Sabti, som studerar till miljöingenjör, var det själv-

klart att välja en co-op-utbildning.

– Många som utbildar sig vet inte riktigt vad som väntar efter examen. Genom att läsa ett program med co-op-inrikt-

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

Fakta: Vid en co-op-anställning väljer arbetsgivare och studenter varandra och matchningen är en av framgångsfaktorerna.

Med 40 veckors relevant arbetslivserfarenhet, samt eventuella sommarjobb, är de flesta självgående långt innan de examinerats från Högskolan. Flera studenter går vidare till anställning på sitt co-op-företag efter examen.

De utbildningar som ges i co-op-form är automationsingenjör, energisystemingenjör, maskiningenjör och miljöingenjör. Varje utbildning är 180 hp.

Källa: www.hig.se

UTBILDNING

”Genom att läsa ett program med co-opinriktning får du en bra inblick i hur arbetslivet funkar.” ning får du en bra inblick i hur arbetslivet funkar och du får tidigt koppla ihop dina teoretiska studier med verkligheten.

Samtidigt samlar du erfarenhet som efterfrågas i varje jobbannons, säger hon.

Högskolan i Gävles co-op-koncept har flera gånger visat sig

vara framgångsrikt då studenter som läst dessa utbildningar ofta blir erbjudna jobb direkt efter examen, ibland redan före examen. Oftast får de jobb på det företag där de haft sina arbetsperioder.

– Fördelen för Högskolan är att vi skapar en samverkansplattform mellan näringslivet, studenter och Högskolan där vi tillsammans arbetar för kompetensförsörjningen på ett bra sätt. Vi får dessutom motiverade studenter med erfarenhet

som kan tillföra kunskap under föreläsningarna och även på företagen. Det är ett lärande för alla parter, säger Magnus Lemoine, samordnare för co-op vid Högskolan i Gävle.

Upplägget att varva teori med praktik är optimalt, tycker även

John Östblom, som tidigare läst en utbildning med co-op inom miljöteknik vid Högskolan i Gävle.

– Det finns så otroligt stora fördelar med det. Just att få komma ut och se ”verkligheten” i ett så tidigt skede är otroligt nyttigt för att veta hur du ska lägga upp dina studier. Jag kände också att det var väldigt bra att få arbeta nära personer som är duktiga inom det som jag själv vill jobba med. I början får man lyssna och ta in mycket för att senare få mer ansvar och vaggas in i arbetslivet, säger han.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

17

” Vi får en nära kontakt med företagen då vi skapar starka relationer som även genererar andra samarbeten inom grundutbildning och forskning som är värdefulla.”

Magnus Lemoine

Just nu jobbar John Östblom som VA-strateg på Sandviken fördel är att vi snabbt får feedback på vår utbildning och då Energi AB och hans arbetsuppgifter handlar då framför allt snabbt kan genomföra förändringar i innehåll om behovet om avloppsfrågor och att säkra dricksvatfinns, säger Magnus Lemoine. tenförsörjningen.

Rita Al-Sabti ser fram emot att kunna jobba Att läsa ett program genom co-op gör med frågor som rör vatten och miljö i att utbildningen förlängs med ett år och Magnus Lemoine, samordnare framtiden. totalt blir fyra år eftersom det ingår 40 för co-op vid Högskolan i Gävle – Redan när jag var yngre och fick veta veckors arbetslivserfarenhet. Under arTelefon: 026-64 89 02 att alla inte har tillgång till rent vatten, el betsperioderna får studenterna en lön från Mobil: 073-070 89 02 och så vidare så blev jag nyfiken på områföretaget. Högskolan i Gävle samarbetar det. Mamma sa alltid att jag inte skulle med cirka 30 företag i den närliggande E-post: slösa vatten och att jag skulle släcka lamregionen som tar emot studenter för armagnus.lemoine@hig.se pan när jag gick ut från mitt rum till exbetsperioder under utbildningen. empel. Sedan blev jag mer intresserad när Samverkan med företagen bidrar också vi läste om vatten och miljö i skolan. Så i till nya forskningsprojekt. framtiden vill jag helst jobba inom VA-branschen eftersom – Vi får en nära kontakt med företagen då vi skapar starjag anser att det är ett viktigt arbete för samhället.  ka relationer som även genererar andra samarbeten inom grundutbildning och forskning som är värdefulla. En annan

Kontakt:

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

UTBILDNING

Stella ställer stigande miljöproblem mot väggen Engagemanget för hållbarhet har alltid drivit Stella Hildebrandt att utforska nya alternativ som värnar om vår miljö. Nu pluggar hon andra året till miljöstrateg vid Högskolan i Gävle för att bredda sina kunskaper inom miljö och hållbar utveckling.

Text och foto Anna Sällberg

Varför valde du att börja studera programmet till miljöstrateg?

– Jag har drivit eget inom hållbarhet i några år och ville fördjupa mina akademiska kunskaper inom miljö- och hållbarhetsfrågor för att kunna utveckla mitt företag och bygga en bredare grund att stå på.

Vad har du för bakgrund?

– Hösten 2016 flyttade jag och min son, som är sex år, från Stockholm till Gävle. Innan dess bodde jag utomlands i flera år. Vi flyttade från Stockholm för att jag tröttnade på att pendla och ville få mer tid till det jag värdesätter i livet, som tid tillsammans och en större möjlighet att få jobba med mitt företag. Vi trivs jättebra i Gävle så det var ett väldigt bra beslut!

Varifrån kommer ditt intresse för hållbarhet och miljö?

– Det har funnits med mig så länge nu att det är svårt att säga hur det uppkom, men det fördjupades utan tvekan

i samband med att jag fick barn och sedan dess har det bara vuxit. När vi flyttade till Gävle visste jag att det var hållbarhetsfrågor jag ville jobba med och att bygga upp mitt företag kring det föll sig väldigt naturligt.

Vilka frågor brinner du extra mycket för?

– Biologisk mångfald och ekologiska livsmedel. Det är egentligen en svår fråga, för jag är intresserad av Stella Hildebrandt så mycket. Men allt liv börjar i jorden och den biologiska mångfalden går inte att ersätta och arter som dör ut går inte att få tillbaka. För att jor-

dens kretslopp ska fungera behöver alla delar vara välfungerande. Jag gör vad jag kan; handlar ekologiskt och i den mån det är möjligt odlar jag egna grönsaker och blommor som främjar den biologiska mångfalden. Men det är som sagt många frågor jag brinner för, konsumtion är en annan fråga jag tycker är väldigt viktig.

Vad vill du jobba med i framtiden?

– Jag vill utveckla mitt företagande ännu mer, utbilda och inspirera andra till att leva mer hållbart och även hjälpa företag med hållbarhetsfrågor.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

19

MÖT EN DOKTORAND

Ny teknik ska minska ohälsa bland vårdpersonal och underlätta för de äldre Intelligenta toaletter och duschar, surfplattor för kontakt med anhöriga och digitala lås. Det är exempel på ny teknik som kan användas inom äldreomsorgen för att avlasta undersköterskor och vårdbiträden samtidigt som det underlättar för brukarna. Andreas Örnehag, doktorand inom socialt arbete, undersöker möjligheterna med ny välfärdsteknik.

Text och foto Anna Sällberg

A

ndreas Örnehag är anställd som så kallad kommundoktorand, en relativt ny anställningsform som innebär att han är kopplad till en kommunal verksamhet. I det här fallet handlar det som socialtjänstens äldreomsorg i Sandvikens kommun.

– Tanken med en anställning som kommundoktorand är att det ska stärka kommunens utveckling och även främja kontakten med Högskolan i Gävle samtidigt som det är ett bra sätt att skapa nätverk, säger han.

vet jag vilka utmaningar och möjligheter som finns. Äldreomsorgen är en viktig arbetsmarknad och omsorgspersonal är en av de största grupperna på den svenska arbetsmarknaden.

I Sverige har vi en befolkning som blir allt äld-

re samtidigt som många pensionsavgångar väntas inom äldreomsorgen. Då finns många aspekter att ta hänsyn till för att säkerställa framtidens äldreomsorg.

– Omsorgspersonalen är en betydande resurs för både välfärdssektorn och för äldre Han är inriktad på framtidens äldreomsorg och individer och deras närstående. Kvaliteten vilka möjligheter och konsekvenser ny välinom äldreomsorgen är ofta i fokus i media färdsteknik kan skapa för personal och bruoch i debatter, men det handlar sällan om kare. Han kommer att kartlägga en grupp personalens arbetssituation, även om det fått personers upplevelser och erfarenheter när ny lite ökat fokus under covid-19-pandemin. teknik införs och projektet ska pågå till och Mitt intresse ligger i att jag tror att det finns Andreas Örnehag med år 2024. stora förutsättningar att genom nya arbets– Jag har arbetat praktiskt i många år som metoder och modeller kunna minska stress tjänsteman inom den kommunala socialtjänsten, både som och skapa bättre arbetsmiljö genom användning av digitala biståndshandläggare, enhetschef och utredare och därmed produkter och välfärdsteknik, säger Andreas Örnehag.

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

ALUMN

Jim sporras av ögonblicken när polletten trillar ner Vad jobbar du med?

– Jag och mina kunniga kollegor jobbar mot bedrägeribrottslighet ur några olika dimensioner. Vi arbetar exempelvis med att följa bedrägeribrottslighetens utveckling i Sverige och att bedriva brottsförebyggande insatser. Vi deltar även i nationella och internationella polisiära samarbeten av mer operativ karaktär.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Jag har alltid varit intresserad av den mänskliga psykologin, människors val och brottslighet. Polisarbete har alltid fascinerat mig och kriminologin framträdde som det ämnesområde som kunde ge mig svar, eller i alla fall teorier, kring varför människor begår brott.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Jag tror att det som satte starkast avtryck var de intensiva och lärorika diskussionerna studenter emellan efter en intressant föreläsning, inte sällan även med föreläsaren. Helt enkelt, att se drivet och intresset hos de inblandade!

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

Jim Bergman

en stor förståelse för hur olika delar av rättsväsendet och andra kriminologiskt relevanta aktörer jobbar praktiskt. På så vis kände jag mig rätt väl förberedd när jag kom ut i yrkeslivet. Olika teorier och förklaringsmodeller är naturligtvis centrala, men vikten av praktiska moment ska inte underskattas.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Det bästa med mitt yrke är de nästan obeskrivliga ”polletten-trillar-ned”ögonblicken som kan uppstå. Det kan vara när du plötsligt förstår orsaken till en förändring i statistik eller att du kan binda en person till en händelse.

Vad gör du på fritiden?

– På fritiden står ofta styrketräning eller musik på schemat. Jag läser också en hel del och det är kanske inte så förvånande att det blir några kriminalromaner!

Vad har du för framtidsplaner?

– För mig handlar det om att kompetensutveckla mig i så hög grad som möjligt.

Ett personligt mål är att arbeta med grova brott i framtiden.

Namn: Jim Bergman Ålder: 24 Bor: : Stockholm Utbildning och examensår: Kandidatprogram i utredningskriminologi, 2017 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Handläggare, Nationellt Bedrägericenter (NBC) vid Polismyndigheten

– Utredningskriminologin gav mig tidigt

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

21

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

The other world entices Sara Duppils to explore mysticism and spiritualism Spirits and the other world fascinate people and arouse both curiosity and scepticism. The religious psychology teacher Sara Duppils has immersed herself in other people's experiences of the feeling of ‘something’ and events when, for example, you experience sound, a caress to your hair, or the sense that someone is present in the same room.

Childhood experiences aroused her curiosity about the spiritual.

Ever since, throughout her life this interest has driven Sara Duppils to find out more about a world that can feel so close, yet so far away. The other world.

Physical activity and participation play an important role in improving quality of life during cancer treatment For cancer patients, exercise support and involvement in their treatment process can be crucial factors, improving their quality of life during a difficult period of illness. This has been demonstrated by research conducted by Anna Efverman, Associate Professor of Caring Science at the University of Gävle.

A cancer diagnosis is a nightmare – both for the person affected and for her or his relatives. Life is put on hold, and this is often the start of a long fight for survival. Important decisions about treatment must be made at the same time that a tolerable everyday life must continue.

– Often the focus in healthcare is mostly on the medical aspects of cancer treatment and the more caring science-related issues can really be neglected. But in such a difficult and delicate situation, the cancer patient's caring science-related needs are of great importance for the person's quality of life, says Anna Efverman.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

– I’ve researched contemporary spiritualism, notions of spirits and so-called supernatural experiences. This is an area that has long been stigmatised in Sweden and also in other countries – but especially in Sweden. But I want to stress this: that the feeling of someone else's presence is something natural and part of being human, says Sara Duppils.

IN ENGLISH New technologies aim to improve health among healthcare professionals and make life easier for older people Intelligent toilets and showers, tablets for contact with relatives, and digital locks. These are a few examples of new technologies that can be used in elderly care to relieve the burden on nurses and nursing assistants while making life easier for users. Andreas Örnehag, a PhD candidate studying Social Work, is investigating the possibilities of new welfare technology.

Andreas Örnehag is employed as a so-called municipal doctoral student, a relatively new form of employment that means that he is linked to a municipal activity – in this case, the social services' elderly care in Sandviken Municipality.

A winning concept that benefits both students and employers

– The idea of a position as a municipal doctoral student is that it should strengthen the municipality's development and also promote contact with the University of Gävle, while at the same time being a good way to create networks, he says.

Co-op is a form of education wherein students alternate their studies with periods of work in a company. Often this leads to continued work for the student, even after graduation. Meet Rita Al-Sabti and John Östblom, who share their experiences of co-op at the energy company Sandviken Energi.

Co-op stands for Cooperative Education, and at the University of Gävle there are four bachelor's programmes with a co-op focus: Automation Engineer, Energy Systems Engineer, Mechanical Engineer and Environmental Engineer.

During the studies, the student engages in regular periods of work at a company. For Rita Al-Sabti, who is studying to be an environmental engineer, a co-op education was an obvious choice.

– Many people who are studying don't really know what to expect after graduation. By studying a programme with a co-op focus, you get good insight into how working life works, and you get to connect your theoretical studies with reality from an early stage. At the same time, you gather the experience that is demanded in every job advert, she says. .

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 3 • Oktober 2020

23

DU KAN FORTFARANDE SÖKA! Efter sista anmälningsdag har du möjlighet att göra en så kallad sen anmälan. Sena anmälningar placeras i kön efter de som sökt i tid och utifrån vilket datum som anmälan har kommit in. Skicka därför in din anmälan så fort som möjligt!

Utbildningar där du kan göra en sen anmälan är märkta med ”Öppen för sen anmälan” på antagning.se.

Om du vill läsa mer om våra utbildningar innan du söker så går du in på www.hig.se/utbildning.

VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning.

På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

”Pandemin gör DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA oss bättre rustade att ta oss an utmaningar” 20221606

N

är detta skrivs är det fortfarande en vecka kvar till höstterminen börjar. Den här terminsstarten blir dock sannolikt olik alla andra vi upplevt. I stället för att se fram emot att ett sommarstängt och tyst campus äntligen invaderas av horder av studenter och medarbetare som äntligen får träffas och sätta i gång med höstens aktiviteter, ser vi fram emot – ja, vad då?

Vi ska fortsätta att hålla avstånd, undvika folksamlingar och göra allt vi kan för att minska risken för smittspridning, även om en stor del av undervisningen kommer att ske på campus och många medarbetare återvänder till arbetsplatsen. Pandemin lägger en skugga över det som gör att vi älskar akademin – mötena med studenter, de livliga diskussionerna kollegor emellan, de fulla föreläsningssaYlva Fältholm larna där laddade lärare möter nya förväntansfulla studenter.

Men allt är inte nattsvart. Vi kommer att ta oss igenom denna kris och det som kommer efter innebär också möjligheter att forma något nytt. Vad kan vi ta med oss in i framtiden? Hur kan våra erfarenheter av digitala möten och nätbaserat lärande bidra till att detta inte bara blir en dagslända utan något som faktiskt innebär det digitala språng vi så länge sett framför oss?

Högskolans nya utbildnings- och forskningsstrategi är nu tagen. Efter ett gediget arbete lett av vicerektor Magnus Isaksson har vi nu två övergripande mål och sex huvudstrategier, som ska vägleda oss fram till 2030. En av strategierna handlar om hur vi genom att utveckla former för nätbaserat lärande och innovativa lärmiljöer vill ta en ledande position inom det livslånga lärandet.

Högskolan har länge haft en stark position när det gäller distansutbildningar.

Men pandemin och omställningen till distansundervisning har visat att vi inte längre är unika.

Samtliga lärosäten har klarat detta mycket bra.

Omställningen har också tydliggjort att synen på utbildning som antingen distans eller campus är obsolet. Hur kan vi nu befästa och helst flytta fram vår position när det gäller nätbaserat lärande? Hur kan vi utveckla det livslånga lärandet?

Det låter som och är väl en klyscha att ”kris betyder utveckling”, men i det här fallet ligger det mycket i det. Jag är övertygad om att våra erfarenheter från pandemin gör oss bättre rustade att ta oss an dessa och andra utmaningar vi står inför.

Ylva Fältholm Rektor