LEVE! Nr 4 December 2018

Johan Colding sätter naturen i första rummet En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

REDAKTÖRENS RUTA

Ta vara på naturens välgörande krafter

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 000

Text Anna Sällberg

T

räd. Frisk luft. Grönska. Det behöver inte vara svårare än så.

I dag känns det ofta som att vi jagar lycka genom att köpa fina prylar, inreda våra hem, äta superfoods och helst ska vi hinna med så många sociala aktiviteter som möjligt under vår ”lediga” tid.

Men det finns också en annan sida. Den medvetna sidan. För klimatförändringarna sätter spår som ingen kan blunda för längre. I och med det har hållbarhet och hur vi kan ta hand om vår planet blivit frågor som får alltmer uppmärksamhet. I det här numrets personporträtt får du möta Johan Colding som är docent i naturresurshållning. Han är med och formar Högskolans nya forskningsprogram Urban Studio med fokus på hållbar stadsutveckling (s. 9–11).

en strand vid havet. De lugnande ljuden och dofterna som fyller sinnet har en effekt på kroppen som inte kan köpas för pengar. Forskning visar att vi mår bra av att bo naturnära och gärna med utsikt mot hav och sjöar.

Och det är just det här som forskarna inom Urban Studio vill ta vara på.

Redan vid planeringen av nya bostadsområden bör man börja fundera på hur naturen kommer in i bilden. Träd, blommor, insekter, vatten med mera ska integreras i bostadsområden för att ge invånarna möjlighet att öka sitt välbefinnande (s. 4–7).

Missa inte krönikan i mitten av tidningen (s. 12–13) där byggnadsantikvarie Erika Åberg (även känd husexpert i tv) ger sin bild av hur vårt sätt att leva av och med naturen har förändrats genom åren!

Jag mår som bäst när jag får vara ute i naturen, vare sig det handlar om en promenad i skogen eller att få sitta på

Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

SIDAN 9

Insekter behövs för gröna miljöer

Smarta städer med mer natur

I Gävle pågår en satsning där målet är en stadsplanering som tar tillvara pollinerande insekter för att skapa attraktiva boendeområden.

Johan Colding driver forskning om hållbar stadsutveckling och vill göra Högskolan i Gävle ledande inom området.

SIDAN 16

KTP gav Emelie Hägglund jobb Genom samarbetsprojektet KTP erbjuds nyexaminerade studenter projektjobb som ofta leder till fast anställning.

SIDAN 18

Snart kan de titulera sig sjuksköterskor i Sverige Tolv personer med helt olika bakgrunder har kompletterat sina tidigare sjuksköterskeutbildningar med ett studieår i Gävle.

SIDAN 12

Från lera och kalkbruk till plastfärg och aluminiumfönster I en krönika tar byggnadsantikvarie Erika Åberg med oss på en historisk resa från början av 1900-talet till nutidens byggnader.

SIDAN 21

Nadja designar framtidens byggnader Studierna till byggnadsingenjör i Gävle har gett Nadja Burman förutsättningar att jobba med sitt stora intresse – arkitektur.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

3

Insekter spelar en avgörande roll när vackra stadsmiljöer skapas 4

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

JU NU

Blommor och bin är i fokus när Gävle är en av fem städer i norra Europa som ingår i en stor satsning för att förbättra planeringen av utomhusmiljöer.

Målet i Gävleprojektet är en stadsplanering där man kan öka den biologiska mångfalden och samtidigt stärka människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Text och foto Anna Sällberg

P

rojektet Augmented Urbans är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle, det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna och Gävle kommun. På lång sikt är syftet att förbättra stadens motståndskraft, ”resiliens”. Projektet ingår även i Högskolans nya stora forskningsprogram Urban Studio med fokus på hållbar stadsutveckling.

– Dagens utemiljöer är ofta problematiska. De är inte hållbara och inte resilienta. Vi behöver utnyttja och ta vara på våra miljöer på ett bättre sätt så att de blir mer hållbara, säger Marita Wallhagen, projektledare, arkitekt och biträdande universitetslektordoktorand i miljöteknik vid Högskolan i Gävle.

Resiliens är ett begrepp som används

inom ekologin och det handlar om systemens förmåga att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det är just det här som projektet handlar

om. Augmented Urbans är del av det stora EU-finansierade projektet Central Baltic Interreg och förutom Gävle ingår städerna Helsingfors, Tallinn, Cesis och Viimsi. Genom att bjuda in experter med olika bakgrunder och ämneskunskap är målet att ta fram förslag för att förbättra utemiljön för de boende i Gävle.

– Fokus ligger på människor och pollinerande insekter samtidigt som vi vill jobba multidisciplinärt där kreativ design är en del i beslutsprocessen, säger Marita Wallhagen.

Tidigare i år inventerade personer kopp-

lade till projektet området runt Ulvsätersvägen i Sätra och ett område i Hemsta i Gävle för att se vilken typ av insekter och hur många insekter som förekommer i dessa områden.

– Vi har registrerat insekter med hjälp av fällor som placerats ut i områdena och skrivit upp vilka växter som levererar nektar och pollen till

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

5

insekterna, säger Magnus Stenmark, naturvårdsbiolog på företaget Ecocom.

Båda de här områdena har vuxit fram under 60- och 70-talet och har tidigare varit åker- och betesmark.

– I stora delar av världen minskar antalet pollinatörer, men det finns långt fler arter än man kan tro. Det man kan säga är att vi hittade 92 olika arter av insekter i områdena i Gävle.

Nu ska vi se hur vi kan ta vara på dem som en del av miljön, säger Magnus Stenmark.

Arbetet med att ta fram förslag på

ska kunna användas i projektet för att öka de boendes medverkan i arbetet.

Till exempel finns funderingar på att använda VR-teknik (virtual reality) för att virtuellt kunna uppleva områden, då det kan underlätta och förbättra planeringen av dessa ytor när man får se hur de kan se ut i framtiden.

– Det är lätt att man fastnar här och nu. Vi vill blicka framåt, undvika att det bara blir asfalterade ytor och gräsmattor och på sikt öka den biologiska mångfalden så att vi kan skapa mer attraktiva miljöer för människor att bo och vistas i, säger Marita Wallhagen.

attraktiva boendemiljöer i Gävle pågår under tre år. Under den tiden är förhoppningen att även nya teknologier 6

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

Marita Wallhagen

Gavlegårdarna vill designa gröna bostadsområden Ett bostadsområde med mer grönska, mindre asfalt och färre bilar. Det är visionen när det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna deltar i projektet Augmented Urbans.

Text och foto Anna Sällberg

B

ostadsområdet Hemsta i Gävle ingår i en satsning där Gavlegårdarna vill skapa attraktiva utemiljöer för de boende.

– Högskolan gör forskningen och vi bidrar med utemiljöer och hyresgäster som kan och vill vara med och påverka sin utemiljö, säger Mattias Janson, chef för projektavdelningen på Gavlegårdarna.

Hemsta är ett stort område i södra Gävle

som håller på att få en ansiktslyftning.

Gavlegårdarna håller på att bygga ett nytt höghus med hyresbostäder och det finns tankar på att förnya utemiljön runt det befintliga bostadsområdet.

– Det här är ett välskött område där många trivs men där utemiljön kanske är lite tråkig, så vi kände att man borde göra något mer här. Dessutom är Hemsta ett strategiskt område som vi satsar på och där det kommer att hända mycket framöver, säger Mattias Janson.

Trädgårdskonsulten Gunilla Welin Brook är knuten till bostadsbolaget och hon har deltagit i flera workshops inom Augmented Urbans som arrangerats vid Högskolan i Gävle. Hon brukar vara med vid projektering och utformning av nya utemiljöer åt Gavlegårdarna.

– Vi vill se mer gröna ytor, färre bilar, mindre asfalt och mindre betong som avger mycket koldioxid vid tillverk-

ningsprocessen. Betong är inte heller ett hållbart material på lång sikt. Målet är att få in fler arter av pollinerande insekter och fler växtarter som lockar och gynnar de pollinerande insekterna. På så sätt kan vi få en mer ekologisk, ekonomisk, hållbar och resilient utemiljö.

Man kanske kan byta ut klippta ytor mot ängsytor. Ängsytor är ju rena rama himlen för pollinerande insekter, säger hon.

Hon ser även andra värden med att få in mer grönska i bostadsområden.

– Växterna hjälper till att rena luften eftersom de tar hand om koldioxid och bildar syre. De dämpar även ljud och kan hjälpa till att ta hand om och rena till exempel regnvatten från marken.

Forskning visar dessutom att gröna miljöer främjar det psykiska välmåendet hos människor.

En grupp med personer som bor i Hemsta kommer att få vara med och tycka till och bidra med idéer kring sin framtida utemiljö.

– Det handlar om boendedemokrati.

Har vi en ängsyta kan vi kanske göra en gångväg genom den så att man kan promenera där. I dag är det inte självklart för alla att vistas i naturen men det gynnar alla att ha mer grönska i sin omgivning, säger Gunilla Welin Brook.

Gunilla Welin Brook.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

7

IAKTTAGET Kvinnor hamnar ofta i en administrationsfälla visar studie Det tar nästan dubbelt så lång tid för kvinnor som för män att bli professorer inom medie- och kommunikationsvetenskap eller journalistik. Dessutom blir kvinnor oftare tillfrågade att ta på sig tunga administrativa uppdrag.

Text och foto Anna Sällberg

D

et visar en undersökning som Anna Edin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Gävle, har varit med och genomfört.

vi att vi är omkring 50 år, medan många av våra manliga kollegor som vi disputerade med har varit professorer rätt länge redan. Vi kände att vi borde göra något på det temat, säger Anna Edin.

– Det tar mycket längre tid för kvinnor att bli professorer och docenter än för män. I genomsnitt såg vi att det tar 6–7 år för män och 10–12 år för kvinnor, säger Anna Edin.

– Kvinnor som disputerat i de här ämnena får mer sällan än män rådsanslag till forskning. Det gör att de halkar efter och inte alls får lika stora möjligheter att bedriva forskning.

Kvinnor hamnar dessutom oftare i en administrationsfälla då de blir tillfrågade att ta på sig långa administrativa uppdrag under lång tid, något som inte är speciellt meriterande när det kommer till att bli professor, säger Anna Edin.

De gjorde en undersökning där alla som disputerat i medie- och kommunikationsvetenskap eller journalistik i Sverige, 188 personer, erbjöds att svara på en enkät om makt, jämställdhet och framkomlighet i branschen.

I grundutbildningen är det fler kvinnor än män som utbildar sig inom området, men efter att man disputerat blir förhållandet totalt omvänt. Ett symposium på det här temat var startskottet för ett nytt nationellt nätverk som nu samlar personer inom medie- och kommunikationsvetenskap från Sveriges lärosäten.

Hon var en av initiativtagarna till en enkät som hon tillsammans med några kvinnliga kollegor inom medieoch kommunikationsvetenskap vid andra lärosäten sammanställt och analyserat.

– Vi är ungefär jämngamla och har nyligen blivit professorer de flesta av oss eller håller på att bli det. Då insåg

8

– Det första som vi verkligen kunde se var att det är vanligare att män får stora rådsanslag för forskning. Samtidigt fanns det en stor andel kvinnliga forskare inom området som aldrig erhållit forskningsfinansiering. Så det är klart att man då börjar fundera kring att det på något sätt hänger ihop med att kvinnor oftare har administrativa uppdrag.

I den här undersökningen ingick enbart personer inom medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik, men resultatet bekräftar den tydliga trenden som finns inom akademin.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

– Tanken är att vi ska ha träffar regelbundet och fokus ligger på mentorskap och hjälp och stöd till varandra inom akademin. Det har inte funnits tidigare.

Vi diskuterar också möjligheten att ha ett seminarium där vi ställer männens erfarenheter inom området i fokus, säger Anna Edin.

NÄRGÅNGET

Han vill göra naturen till en naturlig del av staden När klimatförändringarna nu knackar på dörren står Johan Colding redo att skapa hållbara städer där naturen får ta mera plats. Han har en bakgrund som regiassistent åt filmskaparen Roy Andersson och när han inte jobbar är han ute och springer, tar hand om sina odlingar hemma i trädgården eller lyssnar på experimentell musik.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

J

ohan Coldings vetenskapliga meritlista kan göras lång.

Förutom en anställning på halvtid vid Högskolan i Gävle är han knuten både till Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi och till Stockholm Resilience Centre, där han driver forskning om social-ekologiska system.

På 90-talet missionerade han om ekosystemtjänster och höll föredrag runt om i landets kommuner om betydelsen av de tjänster och varor som naturen ger oss.

– Då kliade sig tjänstemännen i huvudet och undrade: varför ska vi bry oss om humlor?

Men faktum är att vi behöver bry oss om humlorna. Och bina. Och alla andra insekter som är så viktiga för pollineringen och i slutändan för växtligheten och skördarna.

– Vi behöver bygga in naturbaserade lösningar i stadsrummet så att de levande systemens förmågor bidrar till en hållbar samhällsutveckling, säger Johan Colding.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

9

När vi träffas har han precis kommit med tåget från Stockholm till Gävle.

Numera använder han allt oftare tåget som transportmedel.

– Tidigare reste jag mycket, men inte nu längre. Det är framför allt av miljöskäl som jag inte vill ut och kuska runt för mycket. Så jag undviker nog så mycket det går att resa. Tåg är ju det bästa, även om det är svårt i förhållande till andra transportsätt. Det finns enormt mycket att göra för att det ska bli lättare att ta sig fram med tåg.

Johan Colding står med en fot i Gävle och

Lyssna på Johan Colding i HiGpodden. Gå in på hig.se och sök på HiG-podden.

10

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

en i Stockholm. I Gävle är han med och bygger upp Urban Studio – ett forskningsprogram som fokuserar på hållbar stadsutveckling där man blandar social och ekologisk design med syfte att bygga mer hållbara städer.

– På sikt är en målsättning att göra Gävle till årets miljöstad och Högskolan i Gävle till en av de absolut främsta högskolor och universitet när det gäller forskning kring hållbar stadsutveckling, säger han.

Begreppet ”smarta städer” är något som ingår i forskningsprogrammet.

Allt fler människor flyttar in till städerna samtidigt som vi går mot en global uppvärmning som inte är hållbar för planeten. Klimatrapporter visar att vi i framtiden kommer att uppleva mer översvämningar, torka och stormar.

NÄRGÅNGET JOHAN vid sidan om – Vi behöver börja hantera de här frågorna på ett proaktivt sätt. Genom forskningen i Gävle hoppas vi kunna bidra med idéer kring att arkitektur kan kombineras med de organiska systemen så att vi får naturbaserade lösningar som gör städer mer attraktiva och mer hälsosamma att bo i, säger Johan Colding.

– Jag bor väldigt naturnära och det är väl lite så att jag aspirerar på självförsörjning, men inte fullt ut. Jag har en stor trädgård som jag försöker förvalta på ett hållbart sätt, jag samlar vatten i olika cisterner och jag har egna odlingar med mycket grönsaker.

I bagaget har Johan Colding en lång period då han jobbade med film och som regiassistent åt den kände filmDigitaliseringen spelar en betydelsefull regissören Roy Andersson. roll och den erbjuder verktyg som gör – Det var väldigt spännande och att invånarna kan vara inspirerande för konsten mer delaktiga i planegick före det kommersiella ring och beslut som rör intresset. Vi ville bara göra "Vi behöver höja städerna. bra film. Vi gjorde omtag– Det geospatiella den vetenskapliga ningar som vi fick bekosta konceptet innebär att kvaliteten och det själva och gick med förlust folk i en stad kan men filmerna blev å är kul att se att de ibland, använda sin smartandra sidan prisvinnare på phone och klicka på möjligheterna finns Cannes-festivalen bland olika sätt för att visa här. " annat. Att lära sig att jobba vad de tycker om en kvalitativt och göra ett plats och sedan när de grundligt arbete har jag förflyttar sig till en annan plats. haft nytta av även som forskare.

Forskare kan då se hur staden avspegForskning är hans passion och han lar sig hos invånarna och stadsplaneser stora möjligheter att knyta samman rare får veta vilka områden de bör flera olika perspektiv och öka antalet lägga resurser på för att öka männispublikationer från Högskolan i Gävle. kors välbefinnande.

– Vi behöver höja den vetenskapliga Det märks att Johan Colding brinner kvaliteten och det är kul att se att de för de här frågorna och i flera avseenmöjligheterna finns här. Men någon den lever han också som han lär. måste förvalta och sy ihop de kunFörutom att fundera över vilka transskapsfälten som vi har i dag. Det ser portmedel han väljer försöker han jag som min mission. driva ett eget litet ekologiskt kretslopp i sin trädgård på Ingarö i Stockholms skärgård.

Namn: Johan Martin Colding Titel: Docent i naturresurshushållning Ålder: 60 år Bor: I hus på Ingarö i Stockholms skärgård.

Familj: Bor med sin sambo Elisabeth sedan 25 år tillbaka. Hon har två vuxna barn sedan tidigare. ”Vi har nyligen fått vårt första barnbarn och det är jättekul.”

Intressen: ”Jag har många intressen. Jag motionerar mycket, framför allt löpning och cykling på nästan daglig basis.

Sedan är jag enormt politiskt intresserad och följer den internationella politiken och utvecklingen i USA.” Musik: ”Det är ett stort intresse. Jag lyssnar på traditionell musik från världens alla hörn. Det kan vara progressiv rock, experimentell musik, jazz … Jag är väl all-lyssnare och lyssnar på mycket musik särskilt på helgerna.”

Böcker: ”Det finns mycket skönlitteratur som är spännande och jag har fått upp ögonen för asiatisk litteratur. Det finns en del nya unga japanska och kinesiska författare som tar upp miljöfrågor och hållbara perspektiv i romanform. Böcker med realism i stället för science fiction tror jag kommer att bli ett större område framöver.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

11

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

KRÖNIKA:

Är lågteknologi osmart?

A

ldrig förr i Sveriges historia har det bott så många människor i städerna. Det urbana livets dragningskraft är stor, det är i staden som utbildningen, jobben och nöjeslivet finns.

Samtidigt upplever många stadsbor en längtan efter naturen och landsbygdens kvalitéer.

Det är fascinerande när man tittar tillbaka bara hundra år i tiden – tänk hur mycket livet har förändrats på den förhållandevis korta tiden!

Den svartvita bilden är från mitt eget

hus på 1910-talet. Före mitten av 1900-talet byggdes de allra flesta hus av material som fanns i den närliggande naturen; trä, lera, kalkbruk och sten. Material som inte bara var närproducerade utan också biologiskt nedbrytbara.

Skillnaden mot i dag är oerhört stor! Nu tillverkas material och byggnadsdelar i olika delar av världen, fraktas via den globala infrastrukturen och når husägaren som till exempel glasfiberisolering, plastfärg och aluminiumfönster.

För inte så länge sedan var naturen en förutsättning för överlevnad.

Djuren betade i skogen, åkrar odlades och ängar slogs för självförsörjningens skull. Även den direkta utemiljön var viktig för vardagslivet.

Ur brunnen mitt på gårdsplanen hämtade man vatten. Maten fanns i jordkällaren. Man gick på utedass.

Så hoppar vi fram ett sekel till 2018.

På den nytagna bilden står jag med min familj och i stället för en kär och trogen häst, står jag bredvid min leasingbil som jag har svala känslor inför. Men den behövs för att komma till jobbet i staden.

Vi kan klara oss i dagar, till och med veckor utan att gå ut på gården! Vatten finns i kranen och maten förvaras i kylskåp och frys i köket. Det finns inte bara en utan två toaletter i huset. Hönorna behöver förstås tillsyn men hur som helst rör vi oss betydligt mycket mindre i utemiljön än familjen Blomkvist gjorde för hundra år sedan.

När det spekuleras om framtidens

boende nämns ibland ”smarta hus” och ”det intelligenta hemmet” som en väg till visionen om ett hållbart samhälle. Ett hus där teknologi och nya byggmaterial skulle minimera uppvärmningskostnaden, där belysningen tänds och släcks genom ett förprogrammerat schema och där en app i telefonen automatiskt läser av hur mycket mjölk som finns i kylskåpet.

Frågan är vad som ska definieras som

smart? Är det lågteknologiska hemmet på 1910-talet ointelligent? Ett hus som är byggt med metoder och material som klarat sig över hundra år borde väl vara smart?

När forskare, trendanalytiker och produktutvecklare siar om framti-

Namn: Erika Åberg Ålder: 41 Yrke: Byggnadsantikvarie, skribent, föreläsare och husexpert i tv.

Fritid: Restaurering av hus och trädgård. Bor på en gammal bondgård tre mil söder om Gävle med make, två barn, höns och kaniner.

dens boende verkar de underligt nog bortse från risken att elförsörjningen helt och hållet kollapsar. Utan el funkar ju ändå inte den där värmeväxlande uppvärmningsanläggningen, lamporna, eller kylskåpet! Det går inte ens att få vatten i kranen eller spola i toaletten eftersom pumpen drivs av el. Vid en sådan kris skulle de smarta husen i staden vara som mest sårbara.

Jag släcker gärna all belysning med en app-tryckning på väg till jobb och skola en stressig morgon. Men jag kommer gärna hem till ett ”ointelligent” hus med trygghet i form av vedspis och kakelugn, stearinljusstakar, en ständigt sval matkällare och en gårdsbrunn som pumpas med handkraft.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

13

Högskolan får examensrätt för civilingenjörer Från och med hösten 2020 kommer du att kunna utbilda dig till civilingenjör inom lantmäteriteknik vid Högskolan i Gävle.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ) har beslutat att Högskolan får examensrätt för civilingenjörsexamen.

Utbildningen är fem år och det är en generell examen där Högskolan har ansökt just om att få utfärda examen inom lantmäteriteknik, med två valbara inriktningar; tekniskt lantmäteri och geografiska informationssystem (GIS).

I beslutet står det till exempel att UKÄ bedömer att Högskolan i Gävle har forskare och lärare med bred kompetens inom området.

Ur ett nationellt perspektiv finns också ett allmänt intresse för den här typen av utbildning då det är stor efterfrågan på studenter med kunskaper inom lantmäteriteknik.

– Detta är ett stort steg framåt för Gävleborgs län och lyfter Högskolan i Gävle. Vi har kompetensen och det är ett erkännande av teknikforskningen i Gävle. Vår civilingenjörsexamen och vårt kommande program i lantmäteriteknik kommer att hålla hög

kvalitet och det inom ett område med stort behov av arbetskraft, säger Magnus Isaksson, professor, ansvarig för civilingenjörsprojektet, och projektledare för strategisk forskningsutveckling vid Högskolan i Gävle.

Student designade VR-rum åt Länsmuséet Sofie Notstrand har läst industridesignprogrammet vid Högskolan i Gävle. Nu finns hennes egenhändigt designade VR-rum (rum för virtual reality) att uppleva på Länsmuséet Gävleborg i Gävle. Den som kliver in i rummet får uppleva Unescos världsarvsgård Bortom Åa i Fågelsjö i Ljusdals kommun.

– Rummet vägleder besökarna till hur de ska använda utrustningen som finns. Rummet är också formgivet för att vara inbjudande och inkluderande med hjälp av olika grafiska motiv och mjuka, rundade former i planlösningen, säger Sofie Notstrand.

Storytech Arena, som är en knutpunkt för teknik och hur det kan användas i berättande, har varit med och tagit initiativet till det nya rummet på länsmuséet. VR-upplevelsen är en del av projektet

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

”Virtuellt världsarv” som ger besökare möjlighet att upptäcka våra världsarv på ett nytt sätt. Nu finns även planer på ett liknande rum på Högskolan i Gävle som Sofie Notstrand skulle få designa.

– Jag ser det som en framtidsinvestering som kan användas inom forskning och utbildning. Många studenter är teknikintresserade och det här skulle vara inspirerande för dem till exempel vid examensarbeten, säger Åsa Morberg, docent i didaktik och drivande i frågan.

VI MÄNSKOR KORT OCH GOTT För en mänskligare livsmiljö

Vill du ta en Swedish fika?

Första måndagen varje månad anordnar Gefle Studentkår Swedish Fika på Wayne's Coffee i Gävle.

– Tanken är att internationella studenter ska få en plats att hänga på och förhoppningsvis en möjlighet att prata med svenska studenter. Kulturkrock är en sak som uppstår med jämna mellanrum och här hoppas vi att de kan få hjälp med hur de ska förhålla sig till de svenska vanorna och lagarna, säger Fredrika Wolff, evenemangsansvarig på Gefle Studentkår.

Hon nämner plagiering som exempel. En student som kopierar texter rakt av eller citerar utan referenser kan bli anmäld till disciplinnämnden och därefter avstängd.

– I vissa kulturer anses det vara bevis på att man är en bra student om man kan lära sig texter utantill, så det blir en kulturkrock. Vi hoppas att Swedish Fika är ett bra tillfälle för alla utbytesstudenter att prata om just sådana här situationer, regler och kulturkrockar, samtidigt som man får koppla av i en annan miljö.

Orealistiska förväntningar inför gastric bypassoperationer Ett nytt liv med en ny smal kropp är ofta förhoppningen för personer som ska genomgå operationer för att få bukt med sin övervikt. Det visar forskning som Mikaela Willmer och Martin Salzmann-Eriksson genomför vid Högskolan i Gävle. Genom att följa olika diskussionsforum om överviktskirurgi på nätet har de sett att denna grupp, då framför allt kvinnor, är mycket aktiv i forum även om man jämför internationellt.

– Man boostar varandra och förväntningarna blir orealistiska. Man ska bli lyckligare, mer social och man ska inte vara deprimerad och ha oro och ångest mer. Problemet är att patienterna inte kommer att bli jättesmala och antagligen inte normalviktiga, men det är vad de pratar om, säger Mikaela Willmer.

Forskarna vill se supportgrupper i sjukvårdens regi där patienterna får träffas både före och efter operationen.

– Då kan man fånga in denna fantastiska förmåga som patienterna har att stötta varandra och samtidigt slipa av de här värsta förväntningarna som inte kommer att infrias, säger Mikaela Willmer.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4• December 2018

15

Samarbete mellan Högskolan och näringslivet ökar chansen till arbete

– Emelie fick jobb direkt efter avslutat projekt 16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

SAMVERKAN Som nyutexaminerad systemvetare började Emelie Hägglund att se sig om efter jobb. I en platsannons från Arbetsförmedlingen såg hon att Högskolan i Gävle sökte KTP-projektledare till ett företag med elkonsulttjänster i Gävle och då blev hon nyfiken.

Text och foto Anna Sällberg

E

melie Hägglund har utbildat sig till systemvetare i Umeå. För cirka två år sedan var det dags att ge sig ut på arbetsmarknaden och eftersom hennes sambo kom från Gävletrakten började hon sondera terrängen här.

Hon sökte tjänsten som KTP-projektledare hos företaget Kraftkonsult och fick den.

– Jag hade ingen elbakgrund men tyckte att företaget lät jättespännande. I början var jag tvungen att lära mig mycket om elbranschen och hur arbetsprocesserna såg ut och det var väldigt kul eftersom jag aldrig hade hållit på med det innan.

Alla parter som är inblandade när ett nytt elnät ska dras

behöver då inte sitta och föra in ändringar i flera olika program, utan det finns en källa som allt underlag baseras på.

– Visionen var att det inte skulle vara så komplicerat och att det skulle vara användarvänligt. Det känns jättehäftigt att systemet som jag har fått vara med att utveckla nu används ute i verkligheten.

En KTP-projektledare får marknadsmässig lön och företaget

nyexaminerad akademiker med hjälp av handledning från lärare, forskare och affärscoacher genomför ett strategiskt utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen.

– Tanken är att företaget får hjälp av en akademiker med ett projekt samtidigt som Högskolan får forskningsmöjligheter och chans att tillämpa teorier i verkliga situationer, säger Emelie Hägglund.

betalar hälften medan resterande betalas genom projektet från lärosätets sida. Emelie var anställd genom Högskolan i Gävle och hade Ann-Sofie Östberg, lärare inom datavetenskap på Högskolan, som handledare och konsulten Ivar Renngård som coach från näringslivet. Efter avslutad projektanställning fick Emelie Hägglund en tillsvidareanställning inom affärsutveckling på företaget.

– Eftersom jag var helt ny hade jag inte svar på allt så det var skönt att jag hade hjälp av personer som jag kunde bolla problem med och få stöd tillbaka.

Kraftkonsult är verksamt inom elbranschen och jobbar med

Vad är det roligaste med ditt jobb?

Syftet med KTP (Knowledge Transfer Partnerships) är att en

frågor som rör beredning, projektering, skogs- och markfrågor och mycket annat som är kopplat till att utforma elnät.

Företaget utlyste genom samverkansprojektet KTP med Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna en projektanställning där målet var att utveckla ett beredningssystem.

– Tanken från början var att jag skulle utveckla ett IT-stöd till dem som bereder elnät, för att effektivisera deras arbete.

Sedan utvecklades det till ett större arbete som gick ut på att utveckla ett digitalt system som omfattar alla moment i en beredning.

– Att jag får jobba med nyutveckling. Att få vara med från start till slut när ett system utvecklas är jättekul. Och jag hade aldrig jobbat här nu om det inte vore för KTP, säger hon.

Vill du veta mer?

Kontakta Ola Wiklund, processledare vid Högskolan i Gävle, på 070-541 27 00 eller ola.wiklund@hig.se.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

17

Snart får de äntligen jobba som sjuksköterskor i Sverige Efter ett intensivt studieår vid Högskolan i Gävle tar första kullen sjuksköterskor med helt olika bakgrunder snart klivet ut i arbetslivet. De har läst den kompletţerande utbildningen för sjuksköterskor som har examen från andra länder utanför EU, EES och Schweiz (Kusk).

Text och foto Anna Sällberg

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

UTBILDNING

N

u ser tolv förväntansfulla sjuksköterskor fram emot att få ansöka om svensk sjuksköterskelegitimation.

– Jag har längtat efter att få jobba som sjuksköterska igen under många år. Jag är så glad att jag har fått den här möjligheten i Gävle och det har varit jätteroligt, säger Tavga Karim.

längd) från ett land utanför EU/EES samt Schweiz och godkända kunskaper i svenska.

– Jag är jätteglad att vi fick det här regeringsuppdraget eftersom det är viktigt att ta vara på den kompetens som finns och de är en otrolig tillgång för arbetsgivarna. Dessutom behöver vi fler sjuksköterskor och en mångkulturell sjukvård och omvårdnad, säger Carola Ressem.

Hon kommer från Kurdistan i Irak och har bott i Sverige i cirka

Under studieåret ingår en hel del verksamhetsförlagd utbildning 20 år. Hon utbildade sig till sjuksköterska i hemlandet och (VFU) för att studenterna ska få vara ute på arbetsplatser och jobbade inom yrket i fem år innan hon flyttade till Sverige. omvandla teori till praktik. Sedan ingår även Här har hon jobbat som undersköterska i medicinska moment och övningar i Högskolans många år innan längtan efter att få jobba som högteknologiska metodövningsrum. Det är sjuksköterska blev så stor att hon bestämde sig för att ansöka om att få läsa det komplette- ”De vill inget hellre välutrustade vårdrum med dockor som kan olika sjukdomar och andra besvär rande utbildningsåret i Gävle. än att få komma ut simulera med hjälp av en lärare som styr dockan.

– När jag har jobbat som undersköterska – Det har varit väldigt nyttigt för mig efterhar det funnits moment som jag inte fått göra i arbetslivet igen som jag utbildade mig till sjuksköterska för eftersom jag inte har sjuksköterskeexamen i och jobba med sin sedan, säkert 30 år sedan. Då jobbade Sverige, säger Tavga Karim. grundprofession.” länge jag i Sankt Petersburg i Ryssland. I Sverige har Och just frustrationen över att vara utbiljag jobbat som undersköterska inom äldredad men ändå inte få jobba som sjuksköterska omsorgen. Det är viktigt med repetition eftersom medicinen är en drivkraft som många av studenterna som läser utbildhela tiden går framåt, säger Irina Husamoic. ningen har gemensamt.

– De vill inget hellre än att få komma ut i arbetslivet igen Flera av studenterna har blivit erbjudna jobb redan under och jobba med sin grundprofession. Eftersom alla har mycket pågående utbildning och de tolv personerna som startade olika erfarenheter från sina hemländer ligger fokus i utbildtillsammans i januari 2018 har följts åt och bildat en tajt ningen på att ge studenterna kunskap om hur yrkesrollen ser grupp som trivs ihop. ut i Sverige, säger Carola Ressem, kursansvarig och lärare Mpanga Kalunga har en bakgrund som sjuksköterska i som undervisar i utbildningen.

Zambia och hon uppskattar att hon har fått större inblick i Högskolan i Gävle fick den kompletterande utbildningen som vårdmiljön i Sverige samtidigt som hon har fått lära sig ett ett regeringsuppdrag med start i januari 2018 och en ny nytt språk och ta del av en ny kultur. omgång startar i januari 2019. Kravet för att få gå utbild– Jag har fått ny kunskap som betytt mycket och vi är en ningen är att personen har godkänd sjuksköterskeexamen bra grupp som hjälper varandra och kompletterar varandra (som motsvarar svensk sjuksköterskeutbildning i nivå och med våra tidigare erfarenheter, säger hon.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

19

UTBILDNING Från vänster: Anna Andersson, Sara Lindberg, Karin Lundin och Lisa Arvidsson.

FAKTA:

Vårdstipendiater uppmärksammas för studier kring distriktssköterskors arbete

Anna Lisa Detlow-Berg var rektor vid sjuksköterskeskolan i Gävle mellan åren 1952 och 1966. Hon avled 1998, 94 år gammal, och testamenterade en summa på en miljon kronor för att främja vidareutbildning inom vårdyrket. Stipendium genom fonden delas ut till studerande eller forskarstuderande en gång per år inom Akademin för hälsa och arbetsliv sedan 2003.

Fyra stipendiater har fått ta emot utmärkelser för goda studieprestationer vid Högskolan i Gävle.

Text och foto Anna Sällberg

S

tipendiet delas ut genom Anna Lisa Detlow-Bergs stipendiefond som syftar till att främja vidareutbildning inom vårdyrket.

– Det känns jätteroligt för vi har lagt ner vår själ i det här, säger Anna Andersson som tillsammans med Sara Lindberg får 16 000 kronor i stipendium för sitt examensarbete på magisternivå.nivå.

De har nyligen tagit examen som distriktssköterskor och deras arbete handlar om hur in- och utskrivningen av patienter fungerar för distriktssköterskor mellan primärvård och hemsjukvård.

– Det är ett otroligt högaktuellt ämne. Vi har båda jobbat inom området och upplever båda att överrapporteringarna inte fungerar så bra, säger Anna Andersson.

Forskarstuderande Lisa Arvidsson och Karin Lundin utbildade sig till distriktssköterskor vid Högskolan för tre år sedan och nu är de nyblivna doktorander inom vårdområdet. De får 20 000 kronor var i stipendium.

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

Karin Lundin har studerat hur distriktssköterskor använder kritiskt tänkande och sin analysförmåga i arbetet och vilken efterfrågan som finns på det inom vården.

– Det ligger ju väldigt stor vikt på det vetenskapliga under utbildningen och vi får träna på att vara kritiska. Men min erfarenhet ute i verkligheten är att det kanske inte efterfrågas så mycket. I min studie visade det sig tyvärr att distriktssköterskor hade mycket kunskap som inte kom till sin rätt i arbetet. Arbetsgivaren gav inte heller några förutsättningar för dem att använda de kunskaperna.

Lisa Arvidssons examensarbete handlade om vilka förväntningar förstagångsmammor har på kontakten med distriktssköterskor på barnavårdscentralen.

– Resultatet visade att de har höga förväntningar på deras kunskap och att de ska få en personlig relation, ett bra bemötande och känna trygghet, säger Lisa Arvidsson.

Vill du läsa deras uppsatser? Besök det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA), www.diva-portal.org och sök på deras namn.

ALUMN

Namn: Nadja Burman Ålder: 32 Utbildning och examensår: Byggnadsingenjör – Arkitektur & miljö, 2013 Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Handläggare på BAU - Byrån för Arkitektur och Urbanism i Stockholm

Nadja är med och formar morgondagens städer Vad jobbar du med?

– Just nu jobbar jag med en ombyggnation av en befintlig galleria i Uppsala, Forumgallerian, samt en nybyggnation i Bromma – Trafikflyget 8, som kommer att omfatta handel, hotell och kontor på cirka 80 000 kvadratmeter.

Varför fastnade du för ditt yrkesområde?

– Yrket kändes ganska självklart för mig eftersom jag alltid har varit intresserad av byggande och dess arkitektoniska processer.

Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?

– Högskolan och Gävle som stad överraskade mig positivt! Det var en intensiv och rolig tid. Jag tycker att utbildningen hade ett bra upplägg och inriktningen var spännande eftersom jag är intresserad av arkitektur. Sedan var självklart en viktig pusselbit alla härliga människor som jag lärde känna under mina tre år i Gävle.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?

– Det som jag har stor nytta av är att jag under utbildningen studerade både konstruktion, CAD och arkitektur. Nu är jag dagligen involverad i sådana typer av frågeställningar.

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Det är ett varierande arbete som innebär mycket samordning med andra konsulter. Sedan är det förstås väldigt spännande att få vara med och påverka byggandet i våra städer.

Vad gör du på fritiden?

– När jag är ledig håller jag gärna till på golfbanan eller paddlar kajak, samt umgås med familj och vänner.

Vad gör dig glad?

Jag ser till att omge mig med härliga människor som ger mig positiv energi och som jag får skratta mycket med!

Vad gör dig arg?

Orättvisor!

Vad har du för framtidsplaner?

– Vi får se vad framtiden har att ge. Det finns så många olika vägar man kan välja att gå. Men jag trivs bra där jag är nu, med min roll och de projekt jag jobbar med.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

21

Gavlegårdarna aims to design green residential areas

Here we present some selected articles from the magazine translated into English.

A residential area with more greenery, less asphalt and fewer cars. This is the vision of the public housing company Gavlegårdarna when they participate in the project Augmented Urbans.

The residential area Hemsta in Gavle is part of Gavlegårdarna’s project to create attractive outdoor environments for its tenants.

“The University provides the research and we provide outdoor environments and tenants who are able to and willing to influence their own outdoor environments”, says Mattias Janson, construction project manager at Gavlegårdarna.

Insects play a vital role in the creation of beautiful cityscapes The flowers and the bees are in focus as Gävle, among a group of five cities in northern Europe, participates in a major initiative to improve the planning of outdoor environments. The goal of the Gävle project is to achieve a city planning where biodiversity can be promoted while also increasing people’s physical and psychological well-being.

The name of the project is Augmented Urbans – a collaboration between the University of Gävle, the municipal housing company Gavlegårdarna and Gävle Municipality. The long-term objective is to improve the city’s resilience.

“Today’s outdoor environments are often problematic. They are neither sustainable

22

nor resilient. We need to utilise and take care of our environments in better ways to make them more sustainable”, says Marita Wallhagen, project manager, architect, associate senior lecturer and doctoral student in Environmental Engineering at the University of Gävle.

Augmented Urbans is part of the EUfunded project Central Baltic Interreg, and aside from Gävle, it includes the cities of Helsinki, Tallinn, Cesis and Viimsi.

“In Gävle, the focus is on humans and pollinators, while at the same time we also strive to adopt a multidisciplinary approach where creative design is part of the decision-making process”, says Marita Wallhagen.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

Hemsta is a large area located in the south Gävle, which is currently getting a face-lift.

Landscape Garden designer Gunilla Welin Brook is affiliated with Gavlegardarna, and she has been active in several workshops within the project Augmented Urbans arranged by the University. She is very often active in the design and development of new outdoor environments within Gavlegårdarna.

“We would like to see more green spaces, fewer cars, less asphalt and less concrete which releases carbon dioxide in the manufacturing process. Concrete is not a sustainable material in a long-term perspective. Our goal is to attract more pollinating insects and more plant species which in turn attract and have a positive impact on pollinating insects. In this manner, we gain ecological, economic sustainable and resilient outdoor environments. Perhaps we can exchange trimmed lawns for pastures. Pastures are pure heaven for pollinating insects”, Gunilla Welin Brook says.

IN ENGLISH He wants to make nature an integral feature of the city As climate change comes knocking, Johan Colding is ready to create sustainable cities with more room for nature. He has a background as an assistant director to filmmaker Roy Andersson, and when he’s not working, he's out running, taking care of his garden plot or listening to experimental music.

Johan Colding’s academic record is extensive. In addition to working half-time at the University of Gävle, he is associated with both the Beijer Institute of Ecological Economics and the Stockholm Resilience Centre, where he conducts research on social-ecological systems.

Soon they will be able to work as nurses in Sweden

In Gävle, he is involved in the development of Urban Studio – a research programme focusing on sustainable urban development, mixing social and ecological design with the aim of building more sustainable cities.

“One of our long-term goals is to make Gävle ‘green city of the year’ and the University of Gävle one of the most prominent institutions for sustainable urban development research”, he says.

After an intense year of studying at the University of Gävle, the first class of nurses from completely different backgrounds will enter working life. They have just finished the Complementary programme for nurses with a nursing degree from outside the EU/EES and Switzerland (Kusk).

as a nurse in her home country and practised the profession for five years before moving to Sweden.

Twelve expectant nurses are now looking forward to applying for a Swedish nurse’s licence.

“I am so pleased that we were given this government assignment as it's important that we take advantage of the competence available, and they are an incredible asset to employers. We need more nurses, as well as multicultural health and social care”, says Course Coordinator Carola Ressem.

“I have been longing to work as a nurse again for so many years. I am really happy to have had this opportunity in Gävle, and it has been a lot of fun”, says Tavga Karim.

The University of Gävle was assigned the complementary programme as a government commission starting in January 2018, and the next round begins in January 2019.

She is from Iraqi Kurdistan and has been living in Sweden for 20 years. She trained

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 4 • December 2018

23

20221606

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA "Jag hade ett behov av att lämna mina gamla värderingar"

Noah vill knuffa oss i rätt riktning

I HiG-podden kan du ta del av spännande forskning och andra nyheter från Högskolan i Gävle i ljudform. I podcasten tar vi upp frågor som rör forskning, utbildning och andra aktuella ämnen.

Lyssna till exempel på Noah Linder, doktorand inom miljöpsykologi, som bland annat berättar om nudging. Det handlar om hur små ”knuffar” kan få oss att ändra vårt beteende så att det blir mer hållbart.

– Nästan alla stora hållbarhetsutmaningar som vi står inför i dag bottnar i mänskligt beteende, alltifrån koldioxidutsläpp och plaster i haven till alla kemikalier som släpps ut och antibiotikaresistens, säger han.

Du hittar podcasten genom att gå in på hig.se på webben och söka efter HiG-podden.

Podcasten finns även på Acast.

J

ag blev pappa över en natt. Men inte till en nyfödd baby utan till en flicka på åtta år. När jag började leva tillsamammans med Alicia och hennes dotter Ivonne fann jag mig i en situation som väckte många frustrerande tankar hos mig.

Å ena sidan kände jag under min upp-

växt att jag var mer modern i mitt sätt att tänka än mina föräldrar. Å andra sidan medförde mitt nya liv tillsammans med Ivonne att jag uttryckte synpunkter på barnuppfostran som jag inte trodde att jag hade. Jag kunde säga saker om hur jag tyckte att hon skulle uppfostras, samtidigt som jag insåg att det jag sa inte kändes bra.

Det blev flera tillfällen där jag brottades

med värderingar som jag förstod att jag hade med mig från min uppväxt men som jag ville ompröva och komma ifrån. Jag hade ett behov av att lämna mina gamla värderingar på ett ordnat sätt och stegvis införliva ett nytt sätt att se på barnuppfostran som bättre stämde överens med mig själv.

Kanske kan min berättelse användas för

att visa hur man kan förstå en process där en person lämnar etablerade föreställningar och formulerar ett nytt synsätt på ett område som känns både lockande och osäkert på samma gång.

Jag tror att det går att dra paralleller från mitt exempel till min akademis arbete med jämställdhetsintegrering. Vi män

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

har kommit olika långt i den processen.

Det här arbetet kan kännas både lockande och osäkert och då är diskussion och samtal nödvändigt.

Min ledningsgrupp har i verksamhets-

planen för 2019 formulerat följande tema för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering: ”Hur gör jag genus i undervisningen?”.

Syftet är att fördjupa diskussionerna om

hur vi gör genus i vårt arbete.

Välkommen att delta i akademins samtal om jämställdhetsintegrering under det kommande året!

Svante Brunåker Akademichef Akademin för utbildning och ekonomi