LEVE! 2 2018

Hans Richter har hjärnkoll på synstress En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

REDAKTÖRENS RUTA

Vad gör du när det krisar?

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Anna Sällberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 2 400

Text Anna Sällberg

H

järnan, vårt psyke, tankar och känslor. Det är den röda tråden i det här numret. Alla har vi olika sätt som hjälper oss genom svåra situationer. Jag blir fokuserad på det som måste göras, behöver agera och sysselsätta mig för att inte låta krisen ta kommandot. Och ödet. Att tänka att det finns en mening med allt, hur osannolikt det än kan verka ibland, kan också underlätta när det sker saker som vänder världen upp och ner.

För många kan sedan den första stundens

överlevnadsinstinkt övergå i ett tomrum som sakta fylls med tankar och känslor om det som inträffat. Och hur man hanterar detta kallas coping. Vid Högskolan i Gävle pågår flera forskningsstudier med syfte att samla in alla typer av coping-strategier som människor världen över använder sig av vid livskriser (sidorna 14-15).

En del människor vänder sig till religionen för att söka stöd och tröst. Den mest

Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

icke-religiösa personen kan vid kriser trots allt känna att tro och bön är det som fungerar just då. Och det paradoxala är att många i dag tappar tron på högre makter när man ser allt ont som sker i samhället, samtidigt som religiösa handlingar kan vara det som hjälper när du personligen hamnar i kris. Om detta filosoferar Peder Thalén, professor i livsåskådningsvetenskap (sidorna 7-9).

Nu finns dessutom en metod framtagen vid Högskolan i Gävle som ger ökad kunskap om vad som händer inuti våra huvuden när vi tänker, känner, ser och anstränger hjärnan på olika sätt (sidorna 10-11).

Rollspel i klassrummet? Ja, lite dramatik i

undervisningen kan faktiskt vara bra.

Nya studier visar att drama och rolltagande kan ha stor betydelse för en fördjupad inlärning (sidorna 4-5).

Välkommen till ett djupsinnigt nummer.

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

Drama i klassrummet Att använda sig av processdrama i undervisningen kan bidra till att elever får fler idéer och mer kontakt med sina känslor.

SIDAN 7

På djupet med livsåskådningsprofessorn

Verktyg vid livskris Fereshteh Ahmadi sammanställer coping-strategier från hela världen för att ge människor alternativa verktyg vid kriser.

Är du synstressad?

Peder Thalén resonerar kring vilken betydelse tro, kyrkan och religion har i dag.

SIDAN 16

SIDAN 14

SIDAN 10

En ny metod med nära infrarött ljus ska öka kunskapen om hur vi påverkas till exempel när vi anstränger våra ögon framför skärmar.

SIDAN 22

Spela spel på lektionstid

Chef direkt efter utbildningen

Nu ska elever i grundskolan använda micro:bits för att tidigt lära sig att programmera.

Mikael Visuri läste till maskiningenjör i Gävle och direkt efter examen fick han en chefsroll på företaget där han haft arbetsförlagd utbildning.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

3

Drama i undervisningen kan ge elever magiska upplevelser Tänk dig att få gå in i en roll och agera i stället för att ha en ”vanlig” lektion eller föreläsning på skolan. Processdrama kan ge både lärare, studenter och elever känslor och idéer som bidrar till en mer fördjupad inlärning inom vilket ämne som helst.

Text och foto Anna Sällberg

E

va Hallgren är lärare och dramapedagog vid Högskolan i Gävle. Hon kan nu även titulera sig doktor efter att ha disputerat vid Stockholms universitet med sin avhandling ”Ledtrådar till estetiskt engagemang genom rolltagande i processdrama”.

– Processdrama handlar om att både elever och lärare går in i roller. De flesta känner till begreppet att lajva, när alla går in i en fiktiv värld, och processdrama påminner lite om det.

Man skapar en lekvärld, en fantasi, där allt ställs på sin spets med hjälp av estetiska verktyg som rolltagande och förflyttning i tid och rum.

Undervisningen får ett lekfullt format.

Metoden är ännu inte särskilt vanlig i Sverige. I sin avhandling fokuserade Eva Hallgren på en skola med högstadieelever i England, där drama fanns som specifikt ämne, men också användes som metod.

– Jag har varit deltagande observatör, mestadels ur roll, och befunnit mig med kamera väldigt nära det som skett

4

i rummet. Ibland har jag även varit i roll på golvet för att höra vad de säger när elever och läraren är i en fiktiv by på den irländska kusten till exempel.

Det jag har kunnat se är att många elever är mycket mer engagerade, agerar och tar betydligt mer plats när de är i roll jämfört med hur de är annars.

ett annat handlingsutrymme att använda sig av, men också en osäkerhet som jag tror är bra att träna sig på att hantera. Jag kallar det förväntanoch förhoppningsagens, expectagency.

Man behöver kunna lita på att dem jag jobbar med har något att komma med som inte jag har.

När har man nytta av det annars?

”Många elever är mycket mer engagerade, agerar och tar betydligt mer plats när de är i roll jämfört med hur de är annars."

Vad kan det bero det på?

– När de är i roll blir det en helt annan statusförskjutning i klassrummet – som inte är ett klassrum just då.

Eleverna är i roll som några andra och tillsammans skapar de ett innehåll som man inte vet var det tar slut. Det finns

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

– Egentligen i hela livet i stort. På global nivå har vi en värld som vi är rätt osäkra på vart den håller på att ta vägen. Tillsammans kan vi vara skapande och kanske hitta vägar som vi tror är mer hållbara, säger Eva Hallgren.

Hon har själv jobbat inom grundskolan i drygt 15 år och har använt sig av processdrama i undervisningen.

Men man behöver inte vara utbildad dramapedagog för att använda den här metoden. Vilken lärare som helst som lär sig verktygen kan prova sig fram inom vilket ämne som helst.

– Jag har haft elever som sagt efteråt att de tyckte att det var magiskt och meningsfullt. Och är något menings-

JU NU fullt leder det också till någon form av lärande. Jag beskriver det som en turboladdad verksamhet med flera lager av spänningar som genereras och det är mycket känslor involverade. Att bli känslomässigt berörd gör något med vårt lärande. Vi kommer ihåg det på ett annat sätt än om vi bara har faktainlärning.

På Högskolan i Gävle finns en fristående kurs i processdrama och metoden används även i längre kurser i drama. Eva Hallgren hoppas att fler ska våga bryta upp det traditionella rummet, våga vara i rörelse i klassrummet och utmana sig själva som ledare.

– I fiktionen är det inte bara läraren som bestämmer. I processdrama finns en hög grad av medbestämmande.

Det ska dock inte upplevas som att man förlorar kontrollen som ledare, utan det går att bryta när som helst.

Men det kräver en viss trygghet i lärarrollen. Att bryta fiktionen och gå ur roll för att reflektera är dessutom det absolut viktigaste med att använda rolltagande i undervisning. Där finns lärandepotentialen.

Vad hoppas du att din nya kunskap ska bidra med?

– Jag hoppas att drama och rolltagande kan börja användas mycket mer i skolan och självklart i lärarutbildningar. Det är ett enormt redskap att kunna använda sig själv som objekt och kliva i och ur roller. Vi behöver inte bara prata utan vi kan titta och känna också. När vi använder hela vår kropp blir det en helare och hållbarare undervisning, säger Eva Hallgren.

7 juni

släpps ett ny tt avsnitt av Högskolan i Gävles podca st, HiG-podden.

Där kan du hö ra Eva Hallgren berätta mer om processdram a. Håll utkik på hig. se

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

5

IAKTTAGET

Nina Begovic Jönsson, Viktoria Waagaard och Sonia Blomquist är tre av de nya doktoranderna. Den fjärde börjar senare i sommar.

Språket öppnar dörren till omvärlden Hur lär man sig bäst ett nytt språk? Det ska fyra nya doktorander på Högskolan i Gävle ta reda på.

De ingår i en satsning där Högskolan vill bli ett centrum för flerspråkig forskning.

Text och foto Anna Sällberg

Satsningen har fått namnet ”Språket som nyckel” och det handlar om att språket är avgörande för att personer med andra modersmål ska ha möjlighet att bli en del av ett nytt samhälle.

– Språket är en förutsättning för att människor ska komma ut i arbetslivet, delta i samhället och uppnå jämlikhet.

Därför behöver vi satsa mer på utbildning och att hjälpa människor att lära sig språket, säger Sonia Blomquist, en av de fyra nya doktoranderna.

Alla har jobbat inom skolvärlden tidigare och nu kommer de att genomföra studier på olika skolor i länet, inriktade på olika årskurser.

– De senaste åren har det kommit väldigt många människor från olika delar av

6

världen just till Gävleborg. Samtidigt är vi det län som har lägst utbildningsnivå i landet. Så vi har ett extra stort behov här, säger Sonia Blomquist som ska undersöka om ett större fokus på bildspråk kan ge gymnasieelever en mer avancerad språkförmåga.

En av doktoranderna, Viktoria Waagaard, har en tjänst som till största delen är finansierad av Hudiksvalls kommun. Hon kommer att följa en eller flera klasser i Hudiksvall och i viss mån jobba med fortbildning av lärare.

– Det finns väldigt många metoder inom svenska som andraspråk-undervisning som fungerar bra och som jag tror skulle kunna gynna alla, inte bara flerspråkiga elever. Så jag ska prova att föra över de metoderna till en annan klass.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

Målet är att resultaten sedan ska spridas till skolledningar runt om i landet och att materialet ska kunna ligga till grund för nya arbetssätt och i förlängningen också läromedel.

Doktoranden Nina Begovic Jönsson kommer i sina studier att rikta in sig på vuxna personer inom SFI, Svenska för invandrare, som ska lära sig att skriva för första gången – och då dessutom på svenska.

– Det här är ett sätt att bredda kompetensen i länet när det gäller svenska som andraspråk och göra Högskolan i Gävle till ett nav där kunskap om andraspråksinlärning sprids.

NÄRGÅNGET

Allt mellan himmel och jord engagerar Peder Thalén Lektionerna i filosofi på gymnasiet la grunden till Peder Thaléns intresse för religion, tro och frågor som rör människors olika syn på livet. Nu är han professor i livsåskådningsvetenskap på Högskolan i Gävle. När han inte forskar om ateismens utveckling i samhället bygger han gärna hus på sin sommarstugetomt på Åland.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

7

L

ivsåskådningsvetenskap är en ganska ung beteckning. Den började användas när religionsvetenskap ersatte teologi vid svenska universitet på 1970-talet.

– Det är ett brett ämne som innefattar religionens roll i samhället, etik, religionsfilosofi, större kulturella frågor och mekanismer som drivit fram vårt nuvarande sekulära samhälle, säger Peder Thalén.

Redan under skoltiden var filosofi hans

favoritämne, men det var först i vuxen ålder som han började intressera sig även för religionsområdet.

– Jag har en inre drift att jag vill fördjupa mig i de här frågorna. För jag kan inte sluta ställa frågor kring vad som sker i samhället i dag.

Han syftar bland annat på att stora

8

”Jag kan inte sluta ställa frågor kring vad som sker i samhället i dag." världshändelser, som av naturliga skäl får stor plats i medierapporteringen, bidrar till att människor får en negativ bild av religion.

– Terrorattacker och händelser kopplade till sekter till exempel påverkar människors vardagstro. De engagerade pedagogerna på kyrkans barntimmar syns inte. Det här gör att människor i dag har en nervös och något spänd relation till religion, säger Peder Thalén.

Hur viktigt är det att man tror på något?

– Jag tror inte att det är jätteviktigt för

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

alla att man tror på något. Men om man hamnar i en svår livssituation som att man blir sjuk, en anhörig blir sjuk eller går bort till exempel så är det vanligt att man börjar ställa massa frågor och att tron har betydelse.

Vad har du själv för tro?

– Jag känner ett nära band till vår tids traditioner, men jag blir samtidigt frustrerad när jag sätter mig i kyrkan. För jag kan inte riktigt slå mig till ro så som det ser ut i dag. Så jag skulle säga att jag är en frustrerad privatreligiös lutheran.

Peder Thalén intresserar sig för vilken betydelse kyrkan har i dag, och inte har.

– Kyrkan har en starkt avmattad roll i dag och man har svårt att nå ut med sitt budskap. Men den fyller fortfa-

NÄRGÅNGET PEDER vid sidan om Namn Peder Thalén Titel Professor i livsåskådningsvetenskap Ålder 61 år Familj Sambo och två vuxna barn Bor I lägenhet i Gävle

rande en viktig trygghetsfunktion, särskilt i orostider. Kyrkan är stabil och pålitlig och uppskattas för sitt praktiska sociala engagemang.

Ateism är hans specialområde och hans senaste forskning handlar om hur ateismens betydelse har förändrats genom åren. Den har fått en privat karaktär, blivit mer nyanserad och öppnat sig mot andliga frågor.

– Uttalade ateister säger att de har en

Finns det något som du skulle vilja fördjupa dig i som du inte har undersökt ännu?

– Ja, jag skulle vilja titta närmare på teknikens roll i samhället ur ett livsåskådningsperspektiv. Den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt och vi hinner inte riktigt tänka efter vad som är bra och vad som är dåligt för oss.

Vad händer med oss människor när vi blir totalt dominerade av den tekniska utvecklingen?

Vad ser du för risker med det?

”Vad händer med oss människor när vi blir totalt dominerade av den tekniska utvecklingen?" avsaknad av tro. De avstår från att tro på vissa saker. Under 50-talet erövrade ateismen Sverige. Sedan har det gått i vågor. I dag har den traditionella ateismen svårt att hävda sig i en tid då tron på förnuft och vetenskap har försvagats.

– Att vi fjärmar oss från naturen, det vill säga vårt eget ursprung.

För att få motvikt till den akademiska världen trivs Peder Thalén med att ägna sig åt praktiska saker på fritiden. Han äger en sommarstugetomt på Åland där han håller på att bygga hus.

– Jag tycker om att hugga ved, snickra, fälla skog, elda och fiska på traditionellt icke-modernt sätt.

Musik Peder berättar en lustig anekdot från barndomen. ”Jag slutade spela musik i årskurs åtta, när jag var med i skolorkestern. Det saknades ett valthorn och läraren tyckte att jag skulle spela det. Det är ett väldigt komplicerat instrument, och jag övade för lite så det lät väldigt illa”.

Fritid Praktiska saker. ”Har lite olika husprojekt på gång på min tomt på Åland. Jag håller även på att förstora min brygga och det är den bästa terapi man kan tänka sig.”

Böcker ”Jag läser sällan något lättsmält. Jag tänker alltid att jag ska läsa någon deckare varje sommar. I år blir nog sommarens projekt att läsa ”Begynnelsen” av Dan Brown. Då blir det både lite religionsvetenskapligt och för nöjes skull.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

9

Ny metod mäter synstress med nära infrarött ljus Huvudvärk, värk i eller bakom ögonen, dubbelseende och svårigheter att läsa under längre stunder. Det är vanliga besvär när ögats olika muskler inte samarbetar optimalt. En ny metod vid Högskolan i Gävle kan bli en skjuts framåt för kunskapen om hur hjärnan kompenserar för till exempel dold skelning.

Text och foto Anna Sällberg

I

ett av Högskolans laboratorium sätter forskningsingenjören Nisse Larson en badmösseliknande huva på psykologiprofessor Hans Richters huvud.

– På mössan sitter små lampor, dioder, som är kopplade till fiberoptik. De små lamporna lyser med två våglängder som ligger väldigt nära det infraröda ljuset och fiberoptiken fungerar som ljusledare till och från hjärnan, säger forskningsingenjören Nisse Larson.

Ljuset fångar upp hur mycket blodflöde

som rör sig i vävnaden bakom pannan och hur mycket syre som finns i blodet.

Resultatet visas i form av olika diagram på en datorskärm.

– Om man är intresserad av hur hjärnan arbetar så kan man med den här tekniken få ett mått som bygger på

10

”I förlängningen ger det här oss nya insikter om hur vi kan lindra och förebygga mental trötthet och stress." en fysiologisk grundval som är mer objektiv än att bara fråga en person hur trött eller hur stressad personen är, säger Hans Richter som är professor i psykologi och särskilt inriktad på synergonomi och arbetshälsa.

Utrustningen kallas NIRS (Nära Infraröd Spektroskopi), och det unika med tekniken vid Högskolan i Gävle är att man kan mäta blodflödet på tio olika punkter i den främre delen av pannloben samtidigt – ett område som styr många

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

av våra rörelser och sinnesintryck. I de första studierna som påbörjats vid Högskolan i Gävle använder man sig av syntest.

– Under kontrollerade former gör vi testpersonerna latent skelögda. Med hjälp av nära infraröd spektroskopi mäter vi blodvolymen i hjärnans prefrontala del, samt hur det framkallade synfelet avspeglas i syresättningen i blod och vävnad, säger Hans Richter.

Projektet utförs i nära samarbete med

forskare inom miljöpsykologi på Högskolan i Gävle och tillsammans med ögonforskare från Karolinska Institutet. Hittills har det visat sig att vissa människor verkar ha svårare att omedvetet korrigera den latenta skelningen.

– Just de personerna presterar dessutom sämre på ett arbetsminnestest som

FORSKNING

På hig.se ka n du hitta ett avsnitt av HiG-podden där vi får följa m ed Hans Rich te r och Nisse La rson in i ett av Högskolans laboratorium för att testa tekn iken.

utförs samtidigt som syntestet. Dessa personer kan vara mer känsliga för buller och dåliga ljusförhållanden på kontoret. När deras hjärna kämpar med att kompensera för det här vanliga synfelet har de mindre resurser kvar till att kompensera för just buller och dåligt ljus till exempel, säger Hans Richter.

Hur kan man använda resultaten från sådana här mätningar?

– Med den här tekniken får vi fördjupad kunskap om hur hjärnan reagerar när vi utför mentalt ansträngande närarbete, i kombination med en dold skelning. I förlängningen ger det oss nya insikter om hur vi kan lindra och förebygga mental trötthet och stress.

Hans Richter tror att många andra fors-

kare i Sverige och även utanför landet kan vara intresserade av den här nya mätmetoden, som även går att använda ”trådlöst” under en avslappnande skogspromenad till exempel.

– Vi är väldigt unika med hur vi använder den här tekniken på Högskolan i Gävle. Som vanligt när det handlar om nya användningsområden finns det väldigt få tidigare publikationer att falla tillbaka på. Man kan säga att vi ligger absolut i frontlinjen i den bemärkelsen.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

11

Hållbara affärsrelationer ska hjälpa företag i regionen att växa Företag och organisationer i Gävleborg ska få större möjlighet att utvecklas inom digitalisering, internationalisering och hållbarhet. Det är målet med en stor satsning som nu pågår på Högskolan i Gävle.

Satsningen går under namnet HARira som står för ”Hållbara Affärsrelationer för innovativ regional affärsutveckling”, och forskare och företagare i regionen samarbetar.

Högskolan i Gävle har startat en podcast

Podcasten hittar du v ia vår hemsida h ig.se och på HiG Play .

Nu kan du ta del av spännande forskning och andra nyheter från Högskolan i Gävle i ljudform. HiG-podden är en nystartad podcast där vi går på djupet med frågor som rör forskning, utbildning och aktuella ämnen. I podcast-avsnitten, som är 10-15 minuter långa, kan du höra forskare och andra personer inom högskolevärlden.

Podcasten hittar du via vår hemsida hig.se och på HiG Play.

– Vi har sett att det finns ett behov av att skapa en öppen forsknings- och utvecklingsmiljö i regionen. Gävleborg lyfts ofta fram som det län som har högst arbetslös-

het i landet och då ligger vi bredvid Uppsala som brukar ha lägst arbetslöshet.

Det känns ganska jobbigt att mycket av vår kunskap i regionen försvinner till Uppsala och även till Stockholm, säger projektledaren Marije Renkema Singh.

Målgruppen för satsningen är små och medelstora företag med max 250 medarbetare.

– Den här gruppen utgör 99,9 procent av Sveriges alla företag, så för att utveckla regionen behöver vi fokusera på att utveckla små och medelstora företag.

Foto Anna Sällberg

Bakgrundsprat på jobbet stör mer än man tidigare trott Kollegor som pratar på jobbet kan vara ett störande moment som gör att vi blir distraherade och tappar uppmärksamheten på arbetsuppgifterna vi har framför oss. Det visar studier som Marijke Keus van de Poll har gjort.

Foto Anna Sällberg

12

Hon har nyligen avlagt sin doktorsavhandling inom miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

– Man behöver inte uppfatta en hel konversation utan det räcker med att man uppfattar vissa ord eller meningar som någon säger för att man ska bli störd. I dag jobbar många i miljöer där det finns bakgrundsprat, som öppna kontorslandskap, på tåget, i bibliotek och på flygplatser. Och en av de mest störande faktorerna är prat.

KORT OCH GOTT

Foto Ove Wall

Foto Britt Mattsson

Ökad kvalitet på lärarutbildningar i fokus vid stor konferens

Nader Ahmadi blir generaldirektör för den nya myndigheten i arbetsmiljökunskap

Högskolan i Gävle är i höst värd för den stora ATEE-konferensen där forskare, lärare och studenter inom skolväsendet i hela världen är inbjudna. I en tid med stor lärarbrist kommer konferensen att rikta in sig på vikten av att utbilda sig och hur vi formar framtidens undervisning för ett hållbart samhälle.

ATEE står för ”Association for Teacher Education in Europe” och det här är den 43:e konferensen sedan starten. Det är första gången som ett lärosäte i Sverige arrangerar evenemanget. Årets huvudtema är “A future for all – teaching for a sustainable society”.

– Vi arbetade mycket med ansökan och vi är väldigt glada att vi har fått konferensen.

Det har stor betydelse för Högskolan i Gävle eftersom det är ett erkännande internationellt för den forskning som pågår här inom utbildningsvetenskap och humaniora och vi har en gedigen erfarenhet av lärarutbildning, säger Annika Elm, ordförande i konferensens organisationskommitté.

Konferensen pågår 20-22 augusti.

Foto Ove Wall

Nader Ahmadi är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och även prorektor fram till 1 juli 2018. Nyligen utsåg regeringen honom till ny generaldirektör för den nya arbetsmiljömyndigheten. Närheten till Högskolan i Gävle och lärosätets arbetslivsforskning har tidigare lyfts fram som en anledning till att myndigheten placeras i Gävle.

Den nya myndighetens uppgift blir att sprida kunskap om arbetsmiljö samt att utvärdera arbetsmiljöpolitiken. Den ska starta 1 juni 2018 och det innebär 20 nya arbetstillfällen.

– Vi ska vara länken mellan forskningen och ett ständigt föränderligt arbetsliv.

Dialog kommer att vara vårt ledord och forskarna kommer att se att deras arbete förverkligas i arbetslivet, säger Nader Ahmadi.

Stor satsning på forskning om hållbar stadsutveckling HiG Urban Studio är ett nytt forskningsprogram vid Högskolan i Gävle och målet är att bedriva innovativ och världsledande forskning inom hållbar stadsutveckling.

Forskningen ska stödja en stadsutveckling där man tar hänsyn till en hållbar utveckling för vår planet, samtidigt som människors välbefinnande är i fokus.

– Detta är spjutspetstänk, att kombinera hållbar stadsutveckling med miljöpsykologi. Där tror jag att vi kan säga direkt att vi är bäst i landet, säger forskningsledaren Stephan Barthel.

Forskningsprogrammet är tvärvetenskapligt och flera olika forskargrupper kommer att samarbeta med varandra. Nu är man i planeringsstadiet och för dialog med aktörer även utanför Högskolan, till exempel Gävle kommun.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

13

När livet går i kras – ny forskning ger människor verktyg för att hantera kriser Att få en cancerdiagnos är något som ingen vill uppleva. Men det händer dagligen.

Och alla människor hanterar kriser på olika sätt. Nu ska forskare på Högskolan i Gävle, tillsammans med forskare i andra länder, utveckla en modell med så kallade ”coping-strategier” – alltså olika typer av strategier som hjälper människor att ta sig igenom en livskris.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

U

nder flera år har Fereshteh Ahmadi, professor i so– Människans psyke är mycket komplicerat. Du behöver ciologi på Högskolan i Gävle, arbetat med studier till exempel inte vara religiös för att ta hjälp av religionen där cancerpatienter i Sverige och andra länder intervid kris. När jag frågade en ateist en gång vad som hjälpte vjuats om sina erfarenheter av att hantera den kris den personen fick jag svaret: ”Jag ber”. Och åt andra hållet som uppstår när sjukdomen är ett faktum. intervjuade jag en gång en diakon som inte använde kyrkan – Coping handlar om hur man hanterar en situation. Ofta som strategi, utan i stället vände sig till naturen, säger är det väldigt individuellt. Om man har drabbats av en kris Fereshteh Ahmadi och pekar på att det ofta kan vara det en gång och det hjälpte att lyssna på mumest oväntade som hjälper en persik då så kommer man att lyssna på muson. sik igen vid en ny kris. Vi vill visa att det Det finns flera exempel när till exemfinns många fler alternativ som kan hjäl- ”Sjukdomen har gjort att de pel musik har hjälpt sjuka personer pa, säger hon. har lärt sig mycket om livet att få kontakt med sitt inre. och att uppskatta det."

Just nu är tio länder involverade i forskFereshteh Ahmadi berättar om en ningen: Sverige, Japan, Sydkorea, Kina, åttaårig flicka som hade förlorat Malaysia, Filippinerna, Portugal, Iran, Turkiet och Brasilien. ena benet i cancer. Alla i omgivningen försökte då vara väldigt Fereshteh Ahmadi har varit i några av länderna under arbetet lugna och försiktiga med henne. När hon var 15 år hade hon med studierna och hon samarbetar med andra forskare runt stora psykiska problem. Då började hon att lyssna på hårdom i världen. Hon har jobbat tillsammans med kollegan rocksmusik för att bli av med sin ilska.

Nader Ahmadi och genom både enkäter och intervjuer har – Hon skapade en värld där hon var stark, i stället för en de kunnat fastställa att bland annat natur, musik, religion, svag tjej utan ben och utan framtid. Det hjälpte henne myckkultur, den egna personen, att be och positiv ensamhet har et och gav henne en identitet. Hon blev en jättestark kvinna stor betydelse när en person ska hantera en kris. Och hon har som blev doktorand och gifte sig och fick barn. En annan skrivit flera böcker i ämnet. kvinna som var jättesjuk och sängliggande berättade att hon 14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

FORSKNING 21 junisnitt

av släpps ett nytt r du kan dä en av HiG-podd Ahmadi prata höra Fereshteh egier. om coping-strat

brukade lyssna på Pippi Långstrump och tänka att hon var Pippi. Det gjorde henne stark.

Med sin forskning vill Fereshteh Ahmadi dels bidra till att skapa en teoretisk modell för coping-strategier för forskare, dels samla alla olika strategier som finns för att människor ska se att det finns alternativ.

– Med den här forskningen kan vi göra så att människor som drabbas av en kris ser ett stort smörgåsbord med alternativa verktyg som kan hjälpa, i stället för sin lilla matlåda som man brukar ha.

Vad har du dragit för lärdomar av att jobba med de här studierna?

– En av de viktigaste sakerna som påverkat mig mycket personligen är hur en kris kan ha många positiva sidor också. Något som var mycket häpnadsväckande var att när jag frågade cancerdrabbade personer: om du kunde gå tillbaka och ändra historien, skulle du då göra så att du inte fick cancer? Då svarar de nej. För sjukdomen har gjort att de har lärt sig mycket om livet och att uppskatta det. De ser saker i ett annat ljus, och allt som de tidigare har tagit för givet betyder nu något. Det öppnade mina ögon.

Vi får inte ta saker för givna, utan vi ska uppskatta varje sekund av livet.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

15

Elever lär sig att programmera med hjälp av micro:bits Möjligheterna är oändliga när elever i årskurs sju och åtta på Nynässkolan i Gävle precis har fått sina nya micro:bits i händerna. Med hjälp av de små programmerbara kretskorten får eleverna chansen att lära sig att koda för att på så sätt tillverka mindre spel till exempel.

Text och foto Anna Sällberg

16

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

SAMVERKAN

Johan Göransson, lärare.

Martin Brodin Brodecki, Simon Hållberg och Oliver Arningsmark.

E

ndast fantasin sätter gränser när eleverna nu får experimentera med de små korten som är utrustade med en display med lysdioder, knappar, kompass, termometer, ljussensor, bluetooth med mera.

– Det är roligt och spännande att testa något nytt och att få lära sig grunderna i kodning. Man upptäcker nya möjligheter och kan till exempel lära sig att bygga saker, som en liten högtalare, en slumpmässig generator eller små miniräknare, säger Oliver Arningsmark som snabbt blir klar med uppgifterna som läraren delar ut.

Nynässkolan sökte och fick pengar genom Teknikerjakten – ett

projekt som är ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och skolor från förskolenivå upp till gymnasiet i kommunerna Gävle och Älvkarleby. Syftet är att få fler ungdomar intresserade av teknik och naturvetenskap så att de ska vilja utbilda sig inom området.

– Vi tror att micro:bits är en bra övning i att lära sig att tänka i steg och vara noga med att följa instruktioner. Sedan är vi ålagda från Skolverket att det från hösten 2018 ska ingå programmering i ämnena matematik och teknik i grundskolan, så det här är en del i det, säger Johan Göransson, lärare på Nynässkolan.

Eleverna sitter koncentrerade och matar in koder i ett program

i sin Ipad. Koderna omvandlas till information som via bluetooth förs över till micro:bitsen. Resultatet visas i form av röda lysdioder som formar siffror, bokstäver och blinkar.

Några provar att göra små spel och på displayen rullar då till exempel texten ”Backa fem steg”.

– Man kan göra hur mycket som helst med de här korten.

Jag tror att det är bra att lära sig programmeringstänket tidigt, för om man lär sig det sent kan man få svårt i högre utbildningar där man behöver kunna programmering, säger Simon Hållberg, student på elektroingenjörsprogrammet vid Högskolan i Gävle som tillsammans med några studiekamrater har hjälp Nynässkolan att komma i gång med micro:bits.

För några år sedan började det brittiska public service-företaget

BBC att dela ut micro:bits till alla lärare och elever i årskurs sju i Storbrittanien. Efter det har några andra länder börjat jobba med de små programmerbara kretskorten i undervisning och i Sverige ligger flera skolor i startgroparna.

– I Storbritannien har man sett bra resultat av att man använder det här och tanken är att programmering från och med i höst blir ett nytt centralt innehåll i matematik och teknik, säger läraren Johan Göransson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

17

Birgit Lindgren Ödén, Annica Björkman och Sven Trygged är forskarna som jobbar med projektet.

Barns och ungas hälsa i centrum när tre utbildningar samarbetar Förskollärare, socionomer och sjuksköterskor har stor nytta av varandra i sina yrkesroller.

För att barn och unga i förlängningen ska få bästa möjliga stöd och vård ska nu studenter på de tre olika programmen på Högskolan i Gävle börja samarbeta mer redan under utbildningarna.

Text och foto Anna Sällberg

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

LÄROSPÅN

I

år pågår en stor satsning som kallas ”Interprofessionellt lärande” och syftet är att öka samarbetet mellan förskollärar-, socionom- och sjuksköterskestudenter eftersom alla kommer att arbeta med barn och unga på olika sätt i sina framtida yrken.

– Om man får drömma så vore det bästa att de kan ha några gemensamma kurser. I seminarier kan de då diskutera case utifrån sina tre olika professioner. Ett juridiskt exempel kan vara att de i rollspel får träna på anmälningsplikten och hur man hanterar en orosanmälan om man misstänker att ett barn far illa. Då får de redan under utbildningen öva på fall som förekommer i verkligheten, säger projektledaren Bo Söderqvist.

Arbetet omfattar två delar – en forskningsdel och en utbildningsdel. När det gäller forskningen har de tre forskarna Annica Björkman, Birgit Lindgren Ödén och Sven Trygged knutits till projektet. De gör studier där studenter från de tre programmen får jobba praktiskt med exempel och fundera kring hur deras tankesätt ändras när de arbetar tillsammans.

– Det här är tre yrkesgrupper där det råder starka sekretessregler, och det kan skapa en rädsla för att ta kontakt över gränserna. Ett samarbete mellan professionerna gör det möjligt att riva de murarna. Det är särskilt viktigt i dag eftersom andelen utsatta barn som har det svårt ökar samtidigt som resurserna minskar. Då är samarbetet viktigt för att barnen inte ska falla mellan stolarna, säger Annica Björkman, lektor i vårdvetenskap på Högskolan i Gävle.

Sofie Lundström stude-

Sofie Lundström läser socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle.

rar till socionom och deltog i en pilotintervju som forskarna gjorde med studenter från de tre olika programmen.

– Det var intressant att höra de andras tankar och att vi har så olika syn på mycket.

Det bevisar hur viktigt det är att samverka i ett tidigt skede för att vi ska kunna ha ett bra arbete framöver, säger hon.

På praktiken under utbildningen har hon märkt att det ute i verk-

ligheten finns en osäkerhet inom dessa yrken när det gäller vem som ansvarar för vad och vilken kunskap varje yrkesgrupp har.

– Det bidrar till spänningar och irritation. Man lägger skulden på varandra för att man saknar kunskap om varandra. Och ett dåligt samarbete drabbar i slutändan barnen, säger hon.

Sofie Lundström tycker att det är bra att socionom-, förskol-

lärar- och sjuksköterskestudenter framöver ska få en större inblick i varandras yrken redan under studierna.

– I dag finns det till exempel en negativ bild av socialtjänsten – att man omhändertar barn. Många ser en anmälan som en sista utväg och ett hot. Men jag tycker att man ska se det som något som är bra i ett tidigt skede för att hjälpa barnet och undvika en långvarig problematik, säger Sofie Lundström.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

19

Pompa och ståt när nya professorer och doktorer prisades Under Akademisk högtid, som hålls vartannat år, uppmärksammar Högskolan i Gävle de vetenskapliga framsteg som gjorts vid lärosätet, och det görs under högtidliga former i två dagar.

Vid årets högtid 19-20 april installerades 12 nya professorer och 5 nya doktorer, samt en hedersdoktor, promoverades. Första dagen höll de nya professorerna sina installationsföreläsningar och den andra dagen var det högtidsceremoni i Högskolans hörsal Valhall.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson

Högskolans rektor Ylva Fältholm håller sitt inledande tal.

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

AKADEMISK HÖGTID

Ceremonimästare Jonas Kågström höll ihop trådarna under hela ceremonin i Valhall.

Fem nya doktorer, samt en hedersdoktor, promoverades. På bilden syns doktorerna Marijke Keus van de Poll, Abolfazl Hayati och Andreas Haga.

Anna Hofsten, lektor i medicinsk vetenskap, prisades som Årets lärare 2017 och Agneta Sundström fick ta emot Årets miljöpris.

I mitten rektor Ylva Fältholm.

Thomas Nylund, förbundsdirektör för Gästrike Återvinnare, är ny hedersdoktor vid Högskolan i Gävle.

Linnékvintetten stod för musiken under högtidsceremonin.

Marskalkarna tillsammans med ceremonimästare Jonas Kågström.

Under ceremonin hjälper marskalkarna till genom att bära hattar, ringar och diplom.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

21

Co-op-utbildningen hjälpte Mikael ut i arbetslivet – nu är han produktionschef Direkt efter examen kunde Mikael Visuri titulera sig produktionschef. Då hade han läst till maskiningenjör vid Högskolan i Gävle och haft arbetsperioder på ett företag i Söderhamn genom co-op under studietiden.

– Man kan säga att jag hade varit där på anställningsintervju under fyra år, så de visste vad jag gick för, säger han.

Text och foto Anna Sällberg

M

ikael Visuri jobbar på Pepab Produktionspartner AB i Söderhamn. Företaget tillverkar färdiga produkter och komponenter i tunnplåt. I jobbet som produktionschef har han ansvar för cirka 28 anställda och i arbetsuppgifterna ingår att planera företagets produktion, jobba med utvecklingsprojekt och rekrytera ny personal.

– Det var ju helt osannolikt egentligen att jag fick den här tjänsten på en gång. Från början kändes det lite skrämmande och enormt utmanande, men väldigt kul och utvecklande också, säger Mikael Visuri.

Han ser flera framgångsfaktorer som bidragit till att han lyckats

klättra högt i karriären på kort tid – bland annat att han hade jobbat åtta år innan han började studera och därmed redan hade praktisk erfarenhet. Sedan vill han lyfta fram möjligheterna en student får när man läser ett program med co-op-inriktning, alltså en fyraårig utbildning när studier på Högskolan varvas med arbetsperioder på ett företag.

– Det är en fördel åt båda håll. Jag får med mig teoretisk kunskap från studierna ut i arbetslivet, samtidigt som jag får med mig erfarenhet från verkligheten och kan ifrågasätta saker under utbildningen när jag vet vilka behov arbetsgivaren har.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

Varför fastnade du för det här yrkesområdet från början?

– Jag har alltid haft ett intresse för teknik och alltid hållit på med maskiner och motorer och så vidare. Före utbildningen hade jag väl för avsikt att sedan jobba med produktutveckling och konstruktion. Men sedan har det vuxit fram under tiden att det är det jag gör nu som känns rätt.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Bredden på arbetsuppgifter. Jag får vara med och tänka och tycka om många saker och det blir aldrig långtråkigt.

Vad kommer du särskilt ihåg från tiden som student?

– Det var ju ganska nyligen så jag kommer ihåg alla dessa deadlines och pressade situationer som gör att man växer men som just då inte är så roliga. Till exempel när du ska redovisa ditt exjobb eller sitter flera nätter i sträck för att bli färdig med ett arbete. Sedan är såklart alla vänner man får en viktig del.

Vad har du för nytta av utbildningen i ditt jobb?

– Jag har en annan tro på mig själv nu i situationer när jag måste lösa ett problem. Du växer och får en bättre självkänsla under utbildningen. Teorin jag har läst bär jag med mig och jag har fått en större förståelse för hur saker hänger ihop.

ALUMN

Dina erfarenhet er från studietid en är viktiga för oss att ta del av. Om du vill tillhöra vå rt al så titta in här: umnnätverk www.hig.se/ alumn eller m ejla oss på alumnkoordin ator@hig.se

Namn Mikael Visuri Ålder 31 år Bor I hus i Ljusne med fru och tre barn Utbildning Maskiningenjörsprogrammet med inriktning co-op vid Högskolan i Gävle. Började studierna 2013 och tog examen i juni 2017.

Nuvarande jobb Produktionschef på företaget Pepab Produktionspartner AB i Söderhamn.

Vad gör dig glad? ”Yrkesmässigt blir jag glad när man ser att utvecklingen går åt rätt håll. Privat mår jag bra när jag umgås med familj och vänner och bara får ha det bra.”

Vad gör dig arg? ”Jag blir sällan arg. Men jag ogillar alla typer av orättvisor.”

Vad har du för fritidsintressen?

– Det mesta! Jag har tre barn och det hade jag redan innan jag började plugga. Så jag tycker om att göra massa roliga saker med dem och min fru. Jag jagar och fiskar och trivs ute på sjön. Vi har en stuga på en ö utanför Söderhamn.

Vad har du för framtidsplaner?

– Jag har för avsikt att alltid göra något som jag trivs med. Målsättningen förut var att få ett jobb där jag kan fortsätta utvecklas och lära mig nya saker i hemtrakten och inte behöva jobba varje helg. Jag har ingen tanke att jag vill bli statsminister eller så, utan jag ska tycka att det jag gör är roligt. Sedan får framtiden utvisa resten.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 2 • Juni 2018

23

20221606

PÅ GÅNG

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

FALF-konferens 10-12 juni Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? Forum för arbetslivsforskning där forskare och arbetslivsaktörer möts.

ATEE-konferens 20-22 augusti Högskolan i Gävle är värd för Association for Teacher Education in Europe (ATEE). Temat är ”A future for all – teaching for a sustainable society”.

Höstterminen börjar 3 september

Har du tips på om vad du vill läsa la ej i tidningen? M på g Anna Sällber hig.se anna.sallberg@

På vår hemsida hig.se kan du alltid ta del av senaste nytt från Högskolan i Gävle och hitta information om evenemang som är på gång.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

"När jag släcker lampor i konferensrum finns farfar alltid med"

”

Du ska inte låta dem lura dig.

Jo – det är bara fåglarna som kan flyga”. De orden möttes min farfar av när han upphetsat sprang hem och berättade nyheten om bröderna Wright. Vilken världsbild hade den lille femårige pojken, född 1899 i en bondby i Jämtland? Han, vars uppdrag var att gå runt i gårdarna och nyfiket lyssna, där nyheterna spreds muntligen, där det bara fanns en tidning och som kom med brevbäraren en gång i veckan. Han som sedan fick vara med om och erfara en blomstrande samhällsutveckling och enastående teknisk utveckling. När jag blev ombedd att skriva en krönika i LEVE! funderade jag på innehåll – ska jag skriva om nya forskningsprogram, nya landvinningar inom utbildning och forskning eller ska jag låta farfar sitta på axeln och betrakta nutiden och de samhällsutmaningar vi står inför?

Klart är att få människor påverkat och präglat mig så mycket som min farfar.

Han som var kunskapstörstande och nyfiken men själv bara gått fem år i folkskola. Alltid intresserad av världen utanför, lyssnade på börsnoteringar och sjörapporter och tog del av alla nyheter han kom över, diskuterade gärna och högljutt även om han bara läst rubriken. Du ska bli doktor Gunilla, präntade han i mig långt innan jag börjat skolan. Visst, jag blev doktor men då var farfar redan död. Han menade förresten inte den doktor jag blev, utan läkare.

När han nu sitter på min axel är han kanske nöjd – blev nog bättre än så! Vi sparar på det vi kan spara och slösar inte med resurser, var hans ledstjärna. Allt som kan eldas blir energi. Grannarna klagade över surröken när han eldade pappkartonger, gamla bräder och icke torkad ved, och askan den tömde han i ån. Hållbar utveckling för honom var enkelt, han hade alltid sparat till kommande generationers behov, pengar det finns. Den ljusnande framtid är vår sjöng han varje dag, även sin sista. Men vad skulle han säga om dagens klimathot och skulle han tro att teknisk utveckling är lösningen? Nej, han skulle nog parkera sin Opel Rekord och säga att nu är det nog! När jag går hem från mitt arbete på kvällarna och släcker lampor i konferensrum och andra utrymmen finns farfar alltid med – för man får inte elda eldsljus på dagen!

Gunilla Mårtensson, Akademichef, Akademin för teknik och miljö